Redovisning av projektuppgift

Transkript

1 Lärande för hållbar utveckling Linnéuniversitetet ht 2014 Redovisning av projektuppgift Anton Grenholm, Högskolan Dalarna Medicinsk vetenskap och hållbar utveckling Min akademiska bakgrund finns dels inom naturvetenskaperna (kemi, biologi, fysiologi), men också inom hälsovetenskap, närmare bestämt sjukgymnastik. Sedan fem år tillbaka arbetar jag vid Högskolan Dalarna, som adjunkt inom ämnet Medicinsk vetenskap. Vi ger kurser inom sjuksköterskeoch specialistsjuksköterskeutbildningarna samt inom läkarsekreterarutbildning. Vi ger också en rad fristående kurser. Viktiga ämnesområden för vår undervisning är anatomi och fysiologi, patofysiologi, smärta, farmakologi, näringslära, fysisk aktivitet samt folkhälsoarbete. Mycket av det vi undervisar kring handlar alltså om förutsättningarna för en god hälsa i befolkningen. De snabba förändringar vi ser i dagens globaliserade värld har förstås konsekvenser för människors hälsa. De senaste generationerna har präglats av ett stadigt ökande utbyte av information, teknologi, produkter och investeringar mellan världens länder. Utvecklingen har fört med sig tekniska och medicinska framsteg, minskade produktionskostnader och en allt snabbare spridning av kunskap och idéer. I förlängningen har detta bidragit till ökad materiell välfärd och bättre hälsa för miljarder människor runt om i världen. Men framgången har också en baksida. Den har inneburit en ständigt ökande efterfrågan på energi och naturresurser. Överexploateringen har gjort att många viktiga processer och funktioner i naturen nu är hotade, t.ex. klimatsystemet och storskaliga ekosystem på land och i haven. Andra problem som hotar välfärd och hälsa i framtiden är en fortsatt växande världsbefolkning, spridning av giftiga kemikalier, ökande klyftor mellan fattiga och rika och undanträngning av marginaliserade samhällsgrupper. Utmaningarna inför framtiden är alltså stora. Universitet och högskolor har en viktig roll; genom att integrera internationella perspektiv i kurser och utbildningar kan vi bidra till en positiv samhällsutveckling, en utveckling som bygger på förståelse mellan kulturer och kunskap om de globala utmaningarna. Vilket ansvar har då ett ämne som Medicinsk vetenskap? Vilka kunskapsområden, frågor och perspektiv borde integreras i undervisningen i våra kurser? Jag har gjort en inventering och lyfter här fram några av de områden och samband som bör vara värdefulla att belysa: Internationella jämförelser. Jämförelser av hälsotillstånd, förekomst av olika sjukdomar, vård och behandling, hälso- och sjukvårdens organisation etc. mellan olika länder. Miljöns påverkan på människors hälsa. Exponering av föroreningar och kemikalier via luft, föda, produkter etc. Nytt klimat och hälsa. Om förändrade sjukdomspanoraman i framtiden, t.ex. ökad infektionsrisk när vektorburna sjukdomar ändrar utbredningsområde, hur återkommande värmeböljor kommer öka dödligheten inom vissa patientgrupper etc. Socioekonomiska villkor, hälsa och miljö, med frågor som: I vilken utsträckning är hälsan ojämlikt fördelad i Sverige och i övriga världen? Varför lever människor med högre social position längre än andra? Hur kan hälsan fördelas mer rättvist? Sjukvårdens påverkan på miljön. Särskilt de områden där miljöpåverkan idag är särskilt stor t.ex. kemikalier, läkemedel i miljön, stora volymer engångsmaterial etc.

2 Utveckling av antibiotikaresistens. Den snabba utvecklingen av antibiotikaresistens har av bl.a. WHO rankats som ett av de största hoten mot människors hälsa. Sambanden mellan levnadsvanor, hälsa och miljö. Särskilt de beteendeområden där sambanden mellan en hälsofrämjande och en ekologiskt hållbar utveckling är extra starka, t.ex. vad vi äter, hur vi förflyttar oss, vår materiella konsumtion, vår förmåga att begränsa och hantera stress etc. Undervisningsmoment om levnadsvanor, hälsa och miljö För den här projektuppgiften har jag valt att fokusera på det sista området i inventeringen ovan: sambanden mellan levnadsvanor, hälsa och miljö. Ett vanligt synsätt har varit att omställningen till ett hållbart samhälle kan ske huvudsakligen på teknisk väg och inte kommer att behöva påverka människors livsstil på något påtagligt sätt. Den synen håller dock på att utmanas, av forskare men nu också allt mer av folk i allmänhet. I en studie vid Chalmers och Göteborgs universitet jämförde man rikstäckande enkätundersökningar från 2005 och År 2005 ansåg en majoritet av svenskar att ny teknik var lösningen på klimatkrisen. Bara fem år senare hade den gruppen minskat betydligt, medan en majoritet nu istället ansåg att ändrade levnadsvanor var nödvändiga. De som förespråkade en ändrad livsstil hade på bara fem år ökat från runt 20 till över 50 procent (von Borgstede et al., 2013). Slutsatsen blir då gissningsvis, för många, att det förutom tekniska lösningar kommer att krävas en hel del uppoffringar. En annan ståndpunkt har dock också blivit allt vanligare, som handlar om att en omställning visserligen kommer att kräva beteendeförändringar men att en del av dessa tvärtom kommer att vara gynnsamma för människors välbefinnande (Holmberg et. al., 2011; Larsson & Bolin, 2014). Detta har jag tagit fasta på inför utvecklingen av det kursmoment jag nu ska presentera. I korthet handlar uppgiften om att studenterna får ta del av en beskrivning av hur teknik och livsstil skulle behöva utvecklas för att nå en hållbar klimatpåverkan i framtiden. Därefter blir uppgiften att ta reda på hur dessa ganska radikala teknik- och livsstilsförändringar skulle kunna påverka människors hälsa och välbefinnande. Idén till uppgiften fick jag från kursbokens kapitel Getting to One-Planet Living (Moore & Rees, 2013). Här beskrivs principen för så kallade ekologiska fotavtryck, dvs beräkningar av hur mycket av planetens produktiva yta som behövs för att producera det vi konsumerar och för att absorbera det avfall som bildas. I bokkapitlet har författarna jämfört det ekologiska fotavtrycket hos tre grupper människor: en genomsnittlig invånare i ett högkonsumtionssamhälle (där konsumtionen är på en nivå så att det skulle krävas ca 3 jordklot om alla delade samma livsstil), en genomsnittlig världsmedborgare av idag (och här beskriver man att vi skulle behöva ca 1,5 jordklot, dvs att vi idag överförbrukar naturkapitalet med ca 50 % jämfört med vad som är långsiktigt hållbart) och till sist en medborgare i ett rättvist globalt samhälle där ett jordklot skulle räcka för att täcka var och ens konsumtion. Om den produktiva marken fördelades jämt mellan jordens invånare skulle det bli ca 1,7 globala hektar per person. Författarna använder sedan staden Vancouver som exempel och gör ganska konkreta beskrivningar av vad det skulle krävas för att dess invånare, vars ekologiska fotavtryck har beräknats till 4,2 globala hektar, skulle komma ner till en hållbar nivå (Moore & Rees, 2013). Exemplet från Vancouver är dock inte helt optimal för ett svenskt sammanhang, därför sökte jag vidare efter svenska studier. Tidigare i år har Mistra Urban Futures publicerat en studie där man undersökt möjligheterna att nå hållbara utsläppsnivåer av växthusgaser i Göteborg till år 2050 (Larsson & Bolin, 2014). Studien redovisar hur utsläppen per person ser ut idag inom olika utsläppsområden (bil, kollektivtrafik,

3 uppvärmning, hushållsel osv). Man har därefter arbetat med tre olika scenarier: 1) business as usual, där nuvarande trender (politik, teknisk utveckling och konsumtion) fortsätter på ungefär samma sätt som de senaste decennierna, 2) dagens klimatpolitiska inriktning, där man utgår från att vi lyckas med de ambitioner som finns i dagens klimatpolitik, t.ex. en helt fossilfri vägtrafik till 2050, men att inga nya styrmedel sätts in för att påverka områden där utvecklingen nu går i fel riktning, t.ex. flygresande och köttkonsumtion, och 3) klimatomställning, där tillräckliga förändringar har genomförts för att komma under två tons utsläpp per person och år till Nivån på utsläppen av växthusgaser, två ton per person, är beräknade under förutsättningen att göteborgarna år 2050 inte ska släppa ut mer växthusgaser per person än vad som är hållbart om alla människor globalt sett släppte ut samma mängd. Man hänvisar till klimatforskning som beräknat att om 2-gradersmålet ska nås med 75 procents sannolikhet behöver de globala utsläppen halveras fram till I göteborgsstudien har man räknat med ett konsumtionsperspektiv, dvs man har inkluderar de utsläpp som sker inom landet men också de utsläpp som genereras vid tillverkning och transport av de varor som importeras, liksom utsläppen som genereras vid utrikes flygresor. Från detta har man dragit bort de utsläpp som sker här i landet vid tillverkning av varor vi exporterar. På så sätt får man en bild av den samlade klimatbelastning som göteborgarnas konsumtion eller livsstil om man så vill ger upphov till. Jag kommer att låta studenterna fördjupa sig i framför allt ett av scenarierna, klimatomställning, och jämföra det med dagens situation (den student som vill kan också göra jämförelser med scenariot business as usual). För varje utsläppsområde finns relativt detaljerade beskrivningar av vilka förändringar som skulle behövas för att scenariot skulle bli verklighet. Totalt delar man in utsläppen i nio utsläppsområden. Här i tabellen nedan väljer jag att exemplifiera med fyra av dessa områden: Flyg Flygkilometer: % Effektivisering: 40 % Bilkörning Volym: + 32 % Effektivisering: 30 % Antaganden i scenarier för 2050 i jämförelse med 2010 Business as usual Klimatomställning Flygkilometer: minskning till nivån som var år Effektivisering: 40 % Volym: - 20 % Inga fossila bränslen Effektivisering: 30 % Matkonsumtion Volym kött: + 50 % Volym nöt och gris: - 50 % Fossilfri produktion Övrig konsumtion Volym: % Effektivisering: 30 % Tabellen är ett utdrag från Larsson & Bolin (2014) Ökad tjänstekonsumtion: % Förkortad arbetstid: - 25 % Ca 65 % mindre utsläpp från industrins elanvändning Studenternas uppgift kommer att bestå i att, för vart och ett av de nio utsläppsområdena, ta reda på vilka konsekvenser de beskrivna förändringarna skulle kunna innebära för den enskilde individen. De ska fokusera på scenariot klimatomställning, med frågeställningen: Hur skulle människors hälsa och välbefinnande kunna komma att påverkas vid en omställning till en hållbar klimatpåverkan? Momentet är tänkt att användas på en kurs som innefattar folkhälsa. Det finns ingen allmänt accepterad definition av folkhälsa, men Statens Folkhälsoinstitut har definierat folkhälsoarbete som ett arbete som innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer och förhållanden som bidrar till en positiv

4 hälsoutveckling på befolkningsnivå. I Sverige har vi en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Dessa målområden omfattar de bestämningsfaktorer för hälsa som anses ha störst betydelse för den svenska folkhälsan, däribland ökad fysisk aktivitet (mål nr 9) och goda matvanor och säkra livsmedel (mål nr 10). Konkret kommer uppgiften att bestå i att studenterna, i par eller i grupp om tre, får reflektera kring och söka evidens för hur hälsa och välbefinnande skulle komma att påverkas med de förändringar som göteborgsstudien beskriver. De kommer först att få leta vetenskapliga artiklar (minst 3 stycken källor) som visar möjliga hälsoeffekter av de förändringar man kan utläsa från scenariot klimatomställning. Här tänker jag mig att det går att hitta evidens som pekar på positiva hälsoeffekter när det gäller t.ex. köttkonsumtion, tid per dag spenderad i bil, nivå på fysisk aktivitet etc. Negativa hälsoeffekter ser jag inga självklara uppslag till, men sådana finns antagligen också. Dessutom kommer studenterna att få reflektera över ytterligare tänktbara effekter, både negativa och positiva, som de inte behöver söka stöd för i vetenskapliga studier. Det kan röra sig om både personliga preferenser eller tankar om hur man tror att andra människor skulle komma att påverkas. Som ett sista steg kommer studenterna att uppmanas reflektera över ifall man tror att vissa grupper av individer kommer kunna klara en sådan omställning relativt enkelt, medan andra skulle uppleva det som en uppoffring. Vad skulle i så fall vara kännetecknande för de människor som med lätthet respektive svårighet klarade omställningen? Studenterna i paret/gruppen kommer att tilldelas ett antal utsläppsområden (flyg, bilkörning etc) att fördjupa sig kring, och vid ett avslutande seminarium med en större grupp studenter kommer resultaten att presenteras och alla områden diskuteras ytterligare. Rent naturligt kommer vissa områden relativt lätt att kunna kopplas till hälsoeffekter (t.ex. matkonsumtion) medan det för andra blir svårare (t.ex. hushållsel), och studenterna behöver inte till varje pris försöka hitta möjliga effekter i de fall där det tycks bli långsökt. Fakta, förståelse och normativa resonemang Ett lärandemål som skulle examineras genom detta moment skulle kunna formuleras så här: Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för viktiga bestämningsfaktorer av betydelse för hälsa samt reflektera över sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö ur ett individuellt, lokalt och globalt perspektiv. Studenterna skulle i och med denna uppgift dels få fördjupa sina kunskaper inom folkhälsa, och inte minst kring betydelsen av levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet, stillasittande, stress etc. De skulle samtidigt lära mer om klimatfrågan. Särskilt skulle de tillägna sig förståelse för vilka områden i det dagliga livet som är av stor betydelse när det gäller klimatpåverkan (t.ex. köttkonsumtion) och vilka som är av mer begränsad betydelse (t.ex. hushållsel). Förutom detta skulle studenterna få tillfälle till en mer normativ diskussion kring värderingar och livsstilar. I grunden tror jag nämligen att en omställning, som den göteborgsforskarna skissat på, är helt beroende av en succesiv kulturförändring hos oss människor. Det handlar om att ställa frågor som Vad är ett gott liv? och Hur ska man vara för att vara lyckad? Uppgiften kommer förhoppningsvis öppna upp för en del sådana diskussioner. Referenser Holmberg, J., Larsson, J., Nässen, J., Svenberg, S., Andersson, D. (2011). Klimatomställningen och det goda livet (Naturvårdsverket Rapport 6458). Stockholm: Naturvårdverket. Larsson, J., Bolin, L. (2014). Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar. Mistra Urban Futures report 2014:02. Moore, J., Rees, W. E. (2013) Getting to One-Planet Living. I Worldwatch Institute, State of the World 2013: Is Sustainability Still Possible? Island Press: London. Von Borgstede, C., Andersson, M., Johnsson, F. (2013). Public attitudes to climate change and carbon mitigation - implications for energy-associated behaviours. Energy Policy, 57:

5 Bilaga 1 Studieuppgift: levnadsvanor, hälsa och miljö Den här studieuppgiften handlar om sambanden mellan levnadsvanor, hälsa och miljöpåverkan. Ni kommer huvudsakligen att jobba i mindre grupper (2-3 studenter), men momentet avslutas med ett seminarium i större grupp. Er uppgift kommer bli att försöka besvara följande fråga: Hur skulle människors hälsa och välbefinnande kunna komma att påverkas vid en omställning till en hållbar klimatpåverkan? Till att börja med ska det poängteras att det är helt avgörande för framtida generationer människors hälsa att vi som lever idag lyckas få till en kursändring, och på sikt skapa en miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling. Dagens situation, med allt mer oroande störningar av t.ex. klimatsystemet och många ekosystem, utgör ett stort hot mot framtida generationers hälsa och välfärd. I denna uppgift ska vi dock fokusera på hur en omställning till ett mer energi- och resurssnålt samhälle skulle påverka oss själva, vi som lever nu och behöver genomföra omställningen. Ett vanligt synsätt har varit att omställningen kan ske huvudsakligen på teknisk väg och inte kommer att behöva påverka våra levnadsvanor på något påtagligt sätt. Den synen håller dock på att utmanas. Forskare som analyserar hur miljöbelastningen ska kunna minska får helt enkelt inte ekvationen att gå ihop om inte teknikutveckling kombineras med beteendeförändringar. Vi ska här välja klimatpåverkan som ett exempel för att se vilka förändringar som kan komma att krävas i ett högkonsumtionssamhälle som vårt eget för att kommer ner till en hållbar nivå på vår påverkan på omgivningen. Två svenska forskare har i en studie undersökt möjligheterna att nå hållbara utsläppsnivåer av växthusgaser i Göteborg till år 2050 (Larsson & Bolin, 2014). Man har utarbetat tre olika framtidsscenarier: 1) business as usual, där nuvarande trender (politik, teknisk utveckling och konsumtion) fortsätter på ungefär samma sätt som de senaste decennierna, 2) dagens klimatpolitiska inriktning, där man utgår från att vi lyckas med de ambitioner som finns i dagens klimatpolitik men att inga nya styrmedel sätts in för att påverka områden där utvecklingen nu går i fel riktning, t.ex. flygresande och köttkonsumtion, och 3) klimatomställning, där klimatmålet nås, genom att tillräckliga förändringar har genomförts för att komma under två tons utsläpp per person och år till Hela studien finns att läsa här: tures_report_2014_02_0.pdf Nivån på utsläppen av växthusgaser, två ton per person, är beräknade under förutsättningen att göteborgarna år 2050 inte ska släppa ut mer växthusgaser per person än vad som är hållbart om alla människor globalt sett släppte ut samma mängd. I studien har man räknat med ett konsumtionsperspektiv, dvs man har inkluderar de utsläpp som sker inom landet men också de utsläpp som genereras vid tillverkning och transport av de varor som importeras, liksom utsläppen som genereras vid utrikes flygresor. Från detta har man dragit bort de utsläpp som sker här i landet vid tillverkning av varor vi exporterar. På så sätt får man en bild av den samlade klimatbelastning som göteborgarnas konsumtion eller levnadsvanor om man så vill ger upphov till (Larsson & Bolin, 2014).

6 Figuren nedan visar hur forskarna delat in utsläppen som varje person ger upphov till i nio olika utsläppsområden (bil, kollektivtrafik, uppvärmning, hushållsel osv). Stapeln längst till vänster visar situationen idag för en medelgöteborgare. Staplarna till höger visar hur utsläppen skulle kunna utvecklas i vart och ett av de tre utsläppsscenarierna: business as usual (BAU), dagens klimatpolitiska inriktning (DKI), och klimatomställning (KLIMAT). De teknik- och livsstilsförändringar som skulle kunna leda till de resultat som de tre scenarierna syftar till redovisas i en tabell i rapporten (Larsson & Bolin, 2014). Samma tabell finns inklipp på nästa sida. Figur 1. Utsläpp för medelgöteborgaren 2050 i de olika scenarierna. (Larsson & Bolin, 2014). För denna studieuppgift ska ni främst titta på scenariot klimatomställning, och jämföra det med dagens situation. Ni kommer att få arbeta två eller tre studenter tillsammans i en studiegrupp. Varje studiegrupp kommer att få sig tilldelat tre av de totalt nio utsläppsområdena. Gruppens uppgift är att försöka besvara följande fyra frågor: 1. Hur stor del av en persons totala växthusgasutsläpp härrör från vardera utsläppsområde? Gör en grov uppskattning genom att titta i figuren ovan. Stämmer det med den bild ni haft sedan tidigare? Vilka tror ni är de viktigaste förklaringarna till att utsläppen från respektive område ser ut som de gör? 2. Finns det evidens för att påstå att folkhälsan kan komma att påverkas av en klimatomställning? Hälsoeffekterna kan förstås bli både positiva och negativa. Ni ska göra en litteratursökning och välja ut minst tre vetenskapliga artiklar som visar på samband mellan någon klimatmässigt motiverad beteendeförändring och hälsan. Ni kommer märka att det för vissa områden blir relativt lätt att koppla förändringar till hälsoeffekter, medan för andra områden blir svårt eller irrelevant. Ni kan därför välja att främst fokusera på en eller två av gruppens områden. 3. Hur bedömer ni själva att människors hälsa och välbefinnande kan komma att påverkas av en klimatomställning? Här kan ni alltså tillåta er att reflektera utan stöd i vetenskapliga studier. Det kan röra sig om både personliga preferenser eller tankar om hur ni tror att andra människor skulle komma att påverkas. 4. För vem blir omställningen enkel, för vem blir den svår? Vilka grupper av individer tror ni skulle klara en sådan omställning relativt enkelt? Vilka skulle uppleva det som en uppoffring?

7 Studieuppgiften kommer att avslutas med ett seminarium där tre studiegrupper kommer tillsammans och redovisar sina resultat, och fortsätter diskussionen. Till seminariet ska varje studiegrupp ta med sig dels sina anteckningar som besvarar frågorna ovan, dels de vetenskapliga artiklar som styrker ett samband mellan förändrade levnadsvanor och hälsa. Tabell 1. Översikt över de antaganden som gjorts för medelgöteborgaren 2050 i de tre olika scenarierna. (Larsson & Bolin, 2014). Referens: Larsson, J., Bolin, L. (2014). Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar. Mistra Urban Futures report 2014:02.