Klimatpåverkan och livskvalitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Klimatpåverkan och livskvalitet"

Sara Göransson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Klimatpåverkan och livskvalitet Preliminära resultat från enkätundersökning på personer i Västra Götaland David Andersson Avdelningen för Fysisk resursteori Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Västra Götaland David Andersson Avdelningen för

2 Forskargrupp Konsumtionsmönster Tidsanvändningsmönster Rebound-effekter Klimatomställning och livskvalitet John Holmberg Jonas Nässén David Andersson Jörgen Larsson

3 WISE Well-being In Sustainable cities Klimatomställning Göteborg Radikala styrmedel (trängselskatten) Beslutsmodeller för hållbar omställning Redefining urban progress

4 Utmaningen:

5 Utmaningen: 2. Koppla livskvalitet till ekonomisk tillväxt? Ekonomisk tillväxt 1. Frikoppling av miljöbelastning från ekonomisk tillväxt? Miljöbelastning Tid

6 Trade-linked carbon footprint (tco 2 e/cap/yr) y = 1.06x ε = R² = 0.87 GDP/cap (1000 USD PPP) Källor: Växthusgasutsläpp (Hertwich & Peters, 2009); GDP (Human Development Report)

7 Privat konsumtion och utsläpp: Svenska hushåll ε = 0.84 Växthusgasutsläpp (ton CO 2 e/k.e./år) Total konsumtion (1000 kr/k.e./år) Nässén, 2012; data: SCB-HUT, SCB-mirdata (input-output-analys)

k.e./år) 15 10 5 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Total

8 En möjlig lösning? 2. Kopplar livskvalitet till ekonomisk tillväxt? Ekonomisk tillväxt 1. Frikoppling av miljöbelastning från ekonomisk tillväxt? Miljöbelastning Tid

9 Vilka faktorer är viktiga för att förklara ett hushålls växthusgasutsläpp? Hur kan en klimatomställning genomföras med bibehållet välbefinnande?

10 Enkätutskick till 2500 individer i Västra Götaland ålder Svarsfrekvens på 40% (cirka 1000 personer)

11 Skattning av hushållens växhusgasutsläpp: Transporter: Registerdata på körsträcka och bränsleeffektivitet Skattning av CO 2 från flyg och koll.trafik utifrån enkätsvar El/Uppvärmning: Registerdata från energibolag Kompletterande skattningar Livsmedel: Skattning från enkätsvar om kostvanor Övrig konsumtion: Skattning utifrån inkomst och utgifter/sparande

trafik utifrån enkätsvar El/Uppvärmning: Registerdata från energibolag Kompletterande

12 70 60 Genomsnittliga utsläpp: 8,3 ton CO 2 e per person. 50 n ton CO 2 e/cap/år

13 Växthusgasutsläpp ton CO 2 e/cap övrig konsumtion mat flyg kollektivtrafik bil hushållsel uppvärmning Q1 Q2 Q3 Q4 Inkomstkvartiler

14 CO 2 e-effekt av specifika variabler: n 40 Nettoinkomst 2.7 Starka miljönormer/miljöattityder 0.79 / 0,48 Närhet till arbete/service 0.44 Lägenhet (jämfört med villa) 1.4* ton CO 2 e/cap/år Effekten av en förändring från låg till hög för varje variabel (+/- 1 standardavvikelse, 68%) ton CO 2 e / person / år *EU elmix

15 Vilka bakomliggande variabler förklarar alltså skillnader i växthusgasutsläpp mellan individer? Låg nettinkomst Starka miljönormer/miljöattityder Närhet till arbete/service Lägenhetsboende

16 Välbefinnadevariabler: Livstillfredsställelse (Kognitivt välbefinnande) Lycka (Affektivt välbefinnande) n Subjektivt SWB välbefinnande scale (0 10) (0-10)

välbefinnande) 250 200 n 150 100 50 0 0 1 2 3 4 5

17 Koppling mellan växthusgasutsläpp och välbefinnande? 20 ton CO 2 e/cap/år SWB (0 10)

18 Koppling mellan växthusgasutsläpp och välbefinnande? 20 ton CO 2 e/cap/år SWB (0 10)

19 Faktorer som påverkar välbefinnandet Model B Std. E Background characteristics Variables proven to be connected to SWB GHG generating prerequisites/activities N R 2 adjusted (Constant) 1.55 (0.71) Children (0.12) Sex 0.13 (0.10) Education (0.03) Working or studying 0.31 (0.16) Partner 0.53 (0.14) Health 0.61 (0.04) Time pressure (0.03) Financial satisfaction 0.16 (0.03) Time with friends 0.17 (0.04) Time with family 0.14 (0.03) Size of dwelling (m 2 ) (0.002) Car use 0.04 (0.02) Flying (flights/y) 0.08 (0.03) Meat (meal/w) consumption 0.21 (0.31)

71) Children -0.06 (0.12) Sex 0.13 (0.10) Education -0.04 (0.03) Working or studying 0.31 (0.16) Partner 0.53 (0.14) Health 0.61 (0.

20 De lyckade exemplen Högt välbefinnande Låga utsläpp Höga utsläpp Lågt välbefinnande Mer materialistiska värderingar Mer tidspressade Ökad pendlingstid

21 Preliminära slutsatser: Inkomst, boendeform och pendling dominerar förklaringsfaktorerna för hushållens växthusgasutsläpp, men även miljönormer och attityder har effekt. Mycket svag korrelation mellan subjektivt välbefinnande och klimatpåverkan. Individer med låga utsläpp och högt välbefinnande kännetecknas av: Mindre materialistiska värderingar Mindre tidspress Pendlar i genomsnitt kortare

22 Frågor?

23 Tack för uppmärksamheten! Kontakta oss gärna om ni har frågor kring undersökningen eller datamaterialet.

24 På gång 4 artiklar skrivs på materialet, varav 3 ska presenteras på konferens i juni. Ansökan inskickad kring nytt högintressant projekt som bygger vidare på och fördjupar insikter från nuvarande forskning.

25 Territoriellt perspektiv Olika perspektiv på växthusgasutsläpp Konsumtionsperspektiv

26 Växthusgasutsläpp från svenskarnas konsumtion + 6 % / person mellan 2000 och 2008 Ljusblått = utsläpp i Sverige Mörkblått = utsläpp utomlands Källa: Naturvårdsverket (2012) Konsumtionsbaserade miljöindikatorer

Relevanta dokument

Well-being in sustainable cities WISE

Well-being in sustainable cities WISE Hållbar utveckling Välbefinnande i framtiden Välbefinnande idag Ekologisk Social Ekonomisk Forskare & praktiker samarbetar i 5 delprojekt Ekologisk hållbarhet och