Vi vill under 2011 ytterligare aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor både i ett studerandeperspektiv och ett personal- och ledningsperspektiv.

Transkript

1

2

3 Sida 1(16) Detaljbudget 2011 Göteborgs folkhögskola 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Budgetåret 2011 innebär för Göteborgs folkhögskola att vi fortsatt kommer agera utifrån de verksamhetsförändringar som påbörjades under Detta kommer att innebära ledarskapsutbildningar och en bred bas med utbildningar på grundskole- och gymnasienivå inom allmän linje som skall erbjudas de prioriterade målgrupperna såsom, personer med låg formell utbildning och personer som står långt från arbetsmarknaden, samt personer med funktionsnedsättning. Göteborgs folkhögskola har också ett särskilt ansvar för interkulturellt utvecklingsarbete, genom att fortsätta sin satsning i förorten skapa fortbildningsmöjligheter för personer med annan språkbakgrund än svenska. En viktig del i detta är utvecklingen av ett system för validering av såväl utbildnings- som yrkeserfarenheter. Vi kommer under 2011 att verka för en stabil personalsammansättning och arbeta med att öka kommunikationen och tillgängligheten av den samma både internt och externt. Vi vill under 2011 ytterligare aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor både i ett studerandeperspektiv och ett personal- och ledningsperspektiv. Vi arbetar under 2011 ekonomiskt med att fortsatt ha ett fokus på lokalöversyn och arbeta med de kostnadseffektiviseringar, samt också investeringar som är nödvändiga för utveckling av utbildningsinsatser och räknar med detta att under nästa år nå en budget i balans. Vår verksamhet regleras av staten genom Folkbildningrådet i förordning 1991:977 där anges de övergripande målen för folkbildningen och sju prioriterade verksamhetsområden; 1. Det livslånga lärandet 2. Den demografiska utmaningen 3. Den demokratiska värdegrunden 4. Det mångkulturella samhällets utmaningar 5. Kulturverksamhet 6. Personer med funktionshinder 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Göteborgs folkhögskolas hela verksamhet inriktas i enlighet med dessa mål enligt följande: Att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån genom våra prioriterade målgrupper Stärka och utveckla demokratin Aktiva åtgärder för integration och interkulturalitet Riktade kurser för särskilda grupper

4 Sida 2(16) Pedagogisk utveckling, genom att utveckla innehåll och metod Framsyn och kvalitet Göteborgs folkhögskola har under ht 2010 påbörjat sitt arbete med ett lokalt balanserat styrkort. Målet är att alla i personalen ska få en gemensam bild av verksamheten. Arbetet med att implementera styrkortet beräknas ta 2 år. Vision och framgångsfaktorer har tagits fram under hösten och framgångsfaktorerna kommer att beskrivas under varje perspektiv. Vision: Göteborgs folkhögskola ska genom bildning och utbildning utmana och ge verktyg för förändring och skapa delaktighet för ett demokratiskt och solidariskt samhälle. Genom att bedriva en hållbar och kvalitativ verksamhet vill vi vara ledande inom folkbildningen. Strategiska mål, mått och handlingsplaner ska arbetas fram under våren 2011 och kommer att redovisas i delårsbokslut och bokslut. 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Göteborgs folkhögskola skall verka för det livslånga lärandet inom hela Västra Götalandsregionen och vara en viktig aktör på vuxenutbildningsområdet. Genom att utvecklas inom folkbildningen skall skolan vara en aktiv part i utvecklingen av den lokala kulturverksamheten och en interkulturell mötesplats. Genom sitt arbetssätt är folkhögskolan en viktig resurs för att stärka en social hållbarhet i det regionala utvecklingsarbetet. Vi gör detta bl a genom den rekryteringsbas av olika prioriterade studerandemålgrupper vi har, samt de utbildningsinsatser vi genomför som rehabilitering för långtidssjukskrivna. Göteborgs folkhögskola kommer genomföra olika ledarutbildningar bl a genom den eftergymnasiala fritidsledarutbildningen och vi skall också fortsatt ta initiativ för att stödja kompetensutvecklingen av småföretag i regionen. Till detta kommer också en viss del av utvecklings- och utbildningsprojekt att genomföras i samarbete med olika aktörer inom vuxenutbildningssektorn. 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET 3.2 Insatser för kommunikation En fortsatt utveckling av hemsidan pågår. Läsåret har allmänna linjens studerande en grupp som arbetar med att publicera studerandematerial på hemsidan och presentera vad som händer på skolan och dess filialer. En facebooksida i anslutning till skolans hemsida kommer också att skapas. Skolan uppdaterar sitt tryckta material till presumtiva studerande genom att skapa flyers och foldrar i mindre format liksom visitkort med bilder och

5 Sida 3(16) kontaktuppgifter till skolan. Vi planerar att uppgradera våra externa och interna skyltar till ett homogent skyltsystem samt att montera en elektronisk informationstavla i entrén på hus 43 Nya varvet. Fritidsledarutbildningens deltagare och lärare kommunicerar via egen sida på facebook. Vi kommunicerar via ständigt aktuella och uppdaterade mailadresser till alla yrkeskategorier inom fritidsfältet i Göteborg med kranskommuner. 3.3 Jämställdhetsintegrering Skolans ledningsgrupp har under innevarande budgetår genomgått regionens jämställdhetsutbildning. Skolans ledning arbetar nu vidare med att fortsätta jämställdhetsarbetet i organisationen. Varje beslut som fattas i ledningsgruppen tas upp ur jämställdhetsperspektiv. Pedagogerna kommer att göra genusobservationer i klassrummen och på lärarråd som ett underlag för diskussioner och pedagogiska seminarier om jämställdhet planeras för personalen. Vid antagningsförfarandet till skolans kurser tillämpas positiv särbehandling av det underrepresenterade könet. Fritidsledarutbildningen ägnar 5 veckors studier åt genusvetenskap, dessutom genomsyras hela utbildningen av detta perspektiv. Vid gästföreläsare/gästlärare ser vi till att båda könen är representerade på ett så jämställt sätt som möjligt. 3.4 Funktionshinder Tillgänglighetsanpassning av Kursgården i samarbete med fastighetsägaren. Installation av hörslinga i utvalda lokaler. Skyltsystem (se 3.2) anpassas för synskadade. Allmän linje har stor erfarenhet av att arbeta med studerande med olika funktionshinder som dyslexi, ADHD, Asperger och förvärvad hjärnskada.. Skolan har ett gott rykte när det gäller dessa grupper och därav ett stort söktryck. Allmän linje arbetar genom att så mycket som möjligt integrera de studerande med funktionshinder i vanliga grupper. Detta uppskattas mycket av de studerande som då också lär sig mycket av varandra. Genom att individanpassa undervisningen, använda olika tekniska hjälpmedel och att använda oss av elevassistenter både enskilt och i grupp får deltagarna det stöd de behöver. Skolans pedagoger kommer att besöka andra folkhögskolor med speciallinjer för funktionshindrade som ett led i att utveckla pedagogiken för dessa studerande. Fritidsledarutbildningen har åtta dagars temastudier i ämnet funktionsnedsättning. Många av våra deltagare gör sin arbetsförlagda praktik på platser för personer med olika funktionsnedsättningar och berättar för oss andra på sitt praktikseminarium. Utbildningen anpassas efter deltagarnas funktionshinder, från inläst material till anpassat boende då man har fjällvandring etc

6 Sida 4(16) 3.5 Mångfald Vid antagningsförfarandet till skolans samtliga utbildningar eftersträvas en så heterogen grupp som möjligt, beträffande ålder, klass, kön, etnicitetr, sexuell läggning etc. Detta ser vi berikar och gynnar förståelsen för andra människor. På allmän linje, Nya Varvet, är det i år en större andel studerande med utländsk bakgrund. Detta på grund av att studerande från filialen i Biskopsgården i höst fortsatt sina studier på huvudskolan som en följd av omorganisationen. Mångfalden har därför ökat på Nya Varvet vilket är positivt. På grund av den ökande gruppen av studerande med annat hemspråk än svenska på Nya Varvet har vi där utökat lärartimmarna i Svenska som andraspråk. För att öka skolans kompetens på detta område har också fyra av skolans pedagoger under läsåret nedsättning för att studera Svenska som andraspråk på Göteborgs universitet. Fritidsledarutbildningen lägger stor vikt vid mångfaldsfrågor eftersom våra deltagare ska arbeta socialpedagogiskt med grupper av människor med skilda förutsättningar, bakgrunder och behov. Bemötande och människors lika värde är centralt i hela utbildningen. Diskrimineringsgrunderna tas upp i olika temaveckor och löper dessutom som en röd tråd. Vi genomför under året ett arbete med att utveckla interkulturell pedagogik och skall verka för en mångkulturell debatt och vara en mötesplats för dessa frågor i närsamhället. 3.6 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Göteborgs folkhögskola har påbörjat arbetet med ett lokalt balanserat styrkort. Mål och mått kommer att arbetas fram under våren Framgångsfaktorer: Gott rykte/kommunikation Vara en kulturell/interkulturell mötesplats Göteborgs folkhögskola kommer under 2011 att arbeta med att synliggöra folkbildningen. Genom att bibehålla sitt goda rykte och kommunicera vad skolan gör både muntligt och skriftligt kommer folkbildningen bli mer tydlig och synlig. Skolan ska också fokusera på att bli en kulturell och interkulturell mötesplats i samhället. 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET 4.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet Folkhälsoarbetet ska bedrivas i samverkan över organisatoriska och sektoriella gränser Nej. Kommer inte att arbeta med detta mål under 2011.

7 Sida 5(16) Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Andelen överviktiga och feta barn ska minska Andelen äldre personer med fler än tio läkemedel ska minska Forskningsresurserna till Västra Götaland från nationella och europeiska forskningsprogram ska öka Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Ja. Göteborgs folkhögskola arbetar med målet att öka nyföretagandet i regionen. Genom samverkan med Meritea driver skolan yrkesinriktade utbildningar, ex för personlig assistent, tolk, för hotell- och restaurangbranschen samt avser att starta en entreprenörsutbildning i Biskopsgården. Förhoppningen är att någon eller några av dem kommer att starta eget företag på några års sikt. Målet kommer inte att kunna mätas under Västra Götaland ska långsiktigt stärka sin konkurrenskraft inom regionala styrkeområden Medborgarna i Västra Götaland ska ha möjligheter till utbildning och kompetensutveckling under hela arbetslivet Ja. Göteborgs folkhögskolas ordinarie verksamhet är: Basutbildningar för korttidsubildade på grunskole- och gymnasienivå (allmän kurs på

8 Sida 6(16) Nya Varvet, i Biskopsgården, i Bergsjön) Ledarutbildningar (fritidsledarutbildning, föreningskurser, småföretagarutbildningar) Integrerade kurser för funktionshindrade Kurser för långtidssjukskrivna Kurser för långtidsarbetslösa Utvecklingsprojekt Göteborgs folkhögskolas kommer, förutom sitt ordinarie kursutbud, arbeta aktivt med att försöka starta följande kurser under 2011: Yrkesförberedande kurser i samarbete med Meritea, AF SFI Kurser för långtidssjukskrivna Entreprenörskapskurser Målgrupper: Lågutbildade Långtidsarbetslösa Långtidssjukskrivna Utrikesfödda Småföretagare/blivande småföretagare Målet är: att starta minst fyra yrkesförberedande kurser att få betygsrätt för SFI och starta minst 3 kurser, om ekonomiskt möjligt att genomföra med bra kvalitet att permanenta minst en kurs för långtidssjukskrivna Göteborgs folkhögskola deltar också i regionens arbete med att utveckla en kompetensplattform De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka för både kvinnor och män Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka Nej. Vi kommer aktivt att arbeta med målet och genom att genomföra reseundersökning för

9 Sida 7(16) personalen på Göteborgs folkhögskola januari och novemer att följa upp förändringar. När undersökningen är genomförd kommer förvaltningen sätta ett mål för Minska användningen av fossil energi i Västra Götaland Antalet resta mil i tjänsten ska minska Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Nej. En kartläggning har gjorts enligt KLARA. Fortsatt arbete görs med att utfasa miljö- och hälsofarliga ämnen Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Nej. Vi kommer inte att arbeta med detta mål under Andelen ekologiska livsmedel ska öka och uppgå till mer än 30 procent i Västra Götalandsregionen som helhet Ja. Mätes genom kontinuerlig kodning i konteringen och kan lätt omräknas till procentuell andel Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska Ja. Vi planerar att ändra till närvarostyrd belysning i ett antal klassrum. Mätes genom jämförelse av elförbrukning Energianvändningen i regionens samlade fastighetsbestånd ska halveras till Stödja de fria kulturaktörernas roll för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter Barns och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka och omfatta fler perioder under året

10 Sida 8(16) Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska halveras Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor Bemötandet av patienter i vården ska förbättras Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnitt i nationella jämförelser av vårdens kvalitet Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna De genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna ska bli kortare Minst 90 procent av samtalen till sjukvårdsrådgivningen ska besvaras inom tre minuter Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Alla patienter inom psykiatrin ska ha en individuell skriftlig vårdplan Tillgängligheten till tjänster, produkter och miljöer som regionen tillhandahåller ska öka Alla verksamheter som regionen bedriver eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen Nej. Vi finns med i tillgänglighetsdatabasen.

11 Sida 9(16) Västra Götalandsregionens verksamheter ska hålla hög kvalitet och bedrivas på ett tryggt och säkert sätt Ja. Skolan har tagit fram en tillbudsrapport som kommer att användas vid alla avvikelser i verksamheten. Skolan kommer att sammanställa och analysera avvikelserna en gång per termin. Skolan håller på med sin handlingsplan för säkerhetsarbetet. Denna plan kommer att bli klar under 2011 och då fastställas av styrelsen. Skolan kommer också att förmedla krishanteringsplanen ut i verksamheten och satsa på fortbildning för viss stationär personal tex HLR och ABC utbildning. 4.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Statens fyra syften med statsbidraget till folkbildningen är: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidra till att utjämna utbildningsklyftorna och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet All verksamhet på skolan inriktas i enlighet med dessa syften och skolan har följande verksamhet: Basutbildningar för korttidsubildade på grunskole- och gymnasienivå (allmän kurs på Nya Varvet, i Biskopsgården, i Bergsjön) Ledarutbildningar (fritidsledarutbildning, föreningskurser, småföretagarutbildningar) Integrerade kurser för funktionshindrade Kurser för långtidssjukskrivna Kurser för långtidsarbetslösa Utvecklingsprojekt Som tidigare beskrivits så har Göteborgs folkhögskola påbörjat arbetet med ett lokalt styrkort. Personalen har gemensamt kommit fram till att skolan ska arbeta med följande framgångsfaktorer under Deltagaren i centrum Relationer Hur målen kommer att se ut och hur skolan kommer att mäta och följa upp detta ska arbetas fram under våren. 4.3 Prestationer Göteborgs folkhögskola prognostiserar under verksamhetsår 2011 att genomföra deltagarveckor, se tabell, en minskning mot prognos 2010 med 21%. Avvikelsen beror främst på minskade uppdrag från Vuxenutbildningsförvaltningen, samt en minskning av RUN projekt och kurser för långtidssjukskrivna.

12 Sida 10(16) Tabellsammanställning, prestationer 4.5 Övriga miljömål Analysera och minska vår pappersförbrukning. Skall mätas genom särskild kodning vid kontering. System för begränsning av utskrifter och kopiering skall utredas. 5. MEDARBETARPERSPEKTIVET

13 Sida 11(16) 5.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Ja, sjukfrånvaron följs upp och rehabiliteringsåtgärder vidtas i tidigt skede. Målet för 2011 är att minska sjukfrånvaron från c:a 7% till <5% av ordinarie arbetstid. Ambitionen är att främst reducera långtidssjukfrånvaron, som 2010 utgör 75% av den totala sjukfrånvaron. Historiskt utgör också långtidssjukfrånvaron den klart dominerande andelen av sjukfrånvaron. Tidigt insatta rehabiliteringsåtgärder och uppföljning av dessa möjliggör minskning av såväl antalet långtidssjukfall som av deras faktiska längd. Tonvikten i arbetet med personalens hälsa kommer att ligga på aktiviteter som leder till en hög frisknärvaro. Korttidsfrånvaron, som utgör <2% av ordinarie arbetstid, ligger på en så låg nivå att det inte är rimligt att aktivt kunna påverka den Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan Ja, på en skola utgör tillgången till kompetensutveckling en mycket viktig komponent för verksamhetens kvalitet. Målet för 2011 är att samtliga tillsvidareanställda skall ha en dokumenterad individuell utvecklingsplan. I samband med årliga utvecklingsamtal mellan medarbetare och närmaste chef skall var och ens kompetensutvecklingsplan diskuteras, revideras, dokumenteras och följas upp. Varje chef förutsätts avsätta tillräckligt med tid för utvecklingssamtal så att samtliga medarbetare har ett årligt samtal. En nyinrättad pedagogisk styrgrupp arbetar aktivt med kompetensutvecklingfrågor på skolan Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Ja, i samband med löneöversynen sker en genomgång av löneläget i syfte att upptäcka om det föreligger några löneskillnader som kan förklaras med könstillhörighet. Löneöversynen 2010 visar inga signifikanta skillnader. Medianlönen för kvinnorna ligger på 95% av männens nivå. Jämförelse av medellönerna visar att kvinnornas medellön är 750 kr högre än männens per månad. Lönespridningen är väsentligt större bland kvinnorna. Avgörande förklaring är att kvinnorna utgör 75% i de personalgrupper som inte

14 Sida 12(16) tillhör gruppen lärare. Bland lärarna, som utgör 65% av antalet tillsvidareanställda, ligger kvinnornas medellön något under männens. Beror på att männen totalt sett har fler år i yrket och att det hittills varit ett utslagsgivande kriterium vid lönesättningen. Målsättning för 2011 är att, genom implementering av lönekriterier i fler yrkesgrupper, uppnå en mer individuell lönesättning, vilket kan komma att förändra lönestrukturen på sikt Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska åtgärdas Nej, lönekartläggning i syfte att analysera eventuella oskäliga löneskillnader genomförs regelbundet. Alla befattningar har värderats enligt BAS. Inga löneskillnader hänförbara till könstillhörighet har kunnat konstateras vid genomgången Då ingen väsentlig förändring i befattningsstrukturen är aktuell för 2011 kommer heller inga oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor att uppstå Regionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning Nej. Målet att könsfördelningen inom personalgruppen skall ligga inom intervallet 40-60% är sedan tidigare uppnått. Under 2010 arbetades en bemanningsplan för 2011 fram utifrån givna ekonomiska förutsättningar. Bemanningsplanen MBL-förhandlades och beslutades vilket ledde till en omställningsprocess. Denna resulterade i en, för förvaltningen sett, omfattande personalminskning vars effekt kommer att märkas Av den anledningen samt det faktum att personalomsättningen i övrigt är mycket låg planeras inga rekryteringsåtgärder. Dock kan viss rekrytering bli aktuell om något eller några nya verksamhetsprojekt tillkommer utöver det som bemanningsplanen baseras på. Detta torde sannolikt inte komma att förändra könsfördelningen Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska Nej. Inom förvaltningen finns ingen tillsvidareanställd som ofrivilligt innehar en deltidsanställning. Några förändringar är heller inte aktuella som skulle förändra detta förhållande Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska Nej. Då förvaltningen under 2009 och 2010 genomfört omfattande personalinskränkningar finns, förutom äkta vikarier, inga visstidsanställda. Dock kan visstidsanställningar komma ifråga om nya tidsbegränsade projekt realiseras Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska Nej. Vi arbetar inte med bemanningsföretag.

15 Sida 13(16) 5.7 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Under 2011 kommer Göteborgs folkhögskola fokusera på följande framgångsfaktorer: Teamkänsla Fortbildning Mål och mått kommer att arbetas fram under vårterminen. 6. EVENTUELLA ÖVRIGA PERSPEKTIV Göteborgs folkhögskola har valt att inte arbeta med ett övrigt perspektiv under När det lokala styrkortet är klart kommer personal gemensamt ta fram ett övrigt perspektiv som skolan ska arbeta med 2012 och framåt. 6.1 Verksamheternas mål i övriga perspektiv 7. EKONOMIPERSPEKTIVET 7.1 Ekonomiska förutsättningar kommande budgetår Göteborgs folkhögskola har under 2010 arbetat med en omfattande organisationsförändring, där ny organisation startar från och med hösten 2010 och når full effekt Den nya organisationen innebär en betydande minskning av antalet elevveckor och skolan kommer under 2011 att se över lokalbehoven, så att de anpassas till verksamheten. För de lokaler som är uppsagda kommer skolan arbeta med att få in hyresgäster under uppsägningstiden. Ekonomiska förutsättningar i förhållande till förväntat resultat 2010 I budget 2011 skrivs intäkterna ner med tkr mot prognos Detta på grund av: att Agnesbergs folkhögskola har blivit självständig och inte längre är en filial under Göteborgs folkhögskola (1 019 tkr) att Vuxenutbildningsförvaltningens platser försvinner (1 600 tkr) att Tolkprojektet är avslutat (1 400 tkr) att Kompassen, kurser för långtidssjukskrivna, minskar betydligt (1 600 tkr) ett omställningsbidrag avseende 2010 från VGR (1 624 tkr) Flera andra projekt har avslutats och intäkterna skulle ha minskat ytterligare om skolan inte fått uppdrag av Meritea att starta två yrkesinriktade kurser i Biskopsgården för deltagare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Run projekten i samarbete med Meritea, gällande Personlig assistent och ungdomssatsningen fortsätter också under Lönekostnaderna för 2011 har beräknats mot det förväntade utfallet och har skrivits ner med 3

16 Sida 14(16) 346 tkr mot prognos En del av förändringen av lönekostnader avser Agnesberg (798 tkr). Resterande del avser omställningen av personal som gjorts under 2010 (2 548 tkr). Övriga personalkostnader skrivs ner med 50 tkr och avser minskade kostnader för Hälsan och arbetslivet. Övriga externa och interna kostnader förväntas minska med 984 tkr mot prognos 2010 och beror på minskade kostnader för pedagogisk personal i Bergsjön, samt minskade kostnader avseende projekt. 7.2 Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Göteborgs folkhögskola budgeterar ett nollresultat Alla verksamheter ska öka sin produktivitet Ja. Under 2011 ska Göteborgs folkhögskola anpassa deltagarveckorna efter statsbidraget. Bruttokostnaden beräknas på finansierade deltagarveckor. Prognosen för bruttokostnaden per deltagarvecka för 2010 är kr att jämföra med budget 2011 som är kr. Att minska bruttokostnaden per deltagarvecka blir kontraproduktivt med anvisningarna gällande statsbidraget från Folkbildningsrådet. Anvisningarna är att lärartätheten ska öka och att minska kostnaden per deltagarvecka är då en omöjlighet. Skolan arbetar också med att få så hög ersättning som möjligt per deltagarvecka för sina kurser för långtidssjukskrivna och för SFI för att behålla sin höga kvalitet i undervisningen. 7.3 Ekonomiskt resultat För räkenskapsår 2010 prognostiseras ett nollresultat och det innebär att det ingående egna kapitalet för budgetår 2011 blir 0 tkr För verksamhetsåret 2011 budgeteras ett nollresultat. En osäkerhet kvarstår dock kring fasta kostnader gällande hyror i Biskopsgården. På grund av förlorat avtal med Vuxenutbildningsförvaltningen har verksamheten minskat beydligt i Biskopsgården. Göteborgs folkhögskola kommer att arbeta med att få hyresgäster till de lokaler som inte används i verksamheten. Om detta misslyckas riskerar skola att stå med kostnader för tomma lokaler och ett underskott 2011 på -450 tkr Tabellsammanställning resultaträkning SD05 Sammanställd detaljbudget Utf. Tillväxt & Utveckl. 795 Göteborgs folkhögskola

17 Sida 15(16) Resultatbudget Budget Prognos Budget (mnkr) Statsbidrag 18,7 19,8 19,2 Erhållna bidrag 10,0 17,1 9,5 Övriga intäkter 12,7 7,0 8,1 Verksamhetens intäkter 41,4 43,9 36,7 Personalkostnader -25,9-29,7-23,9 Övriga kostnader -14,8-13,5-12,2 Avskrivningar -0,8-0,6-0,7 Verksamhetens kostnader -41,4-43,9-36,7 Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,0 0,0 Upplösning överkursfond m.m. 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 0,0 0,0 7.4 Eget kapital Ingående eget kaptal för 2010 var -717 tkr. På grund av en bokslutsdisposition på 717 tkr och ett förväntat nollresultat för 2010 blir det ingående egna kapitalet för budgetår tkr. Det budgeterade resultatet för räkenskapsår 2011 är 0 tkr. 7.5 Investeringar På grund av stora investeringar under 2007 avseende om- och nybyggnation på Nya Varvet, samt investeringar i Bergsjön och en dålig ekonomi har Göteborgs folkhögskola investerat sparsamt under Under 2011 ämnar skolan investera för ca 500 tkr. Datorparken på skolan behöver förnyas och möbler bytas ut. Skolan har budgeterade avskrivningar på 650 tkr under Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Göteborgs folkhögskolas övergripande mål är att ha en budget i balans. Alla ekonomiska beslut ska tas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Under styrkortsarbetet kom personalen fram till följande framgångsfaktorer för Göteborgs folkhögskola: Folkbildningens mål ska styra verksamheten Långsiktighet i ekonomin

18 Sida 16(16) Hur mål och mätetal ska se ut kommer att arbetas fram under vårterminen. 9. ÖVRIGT AV STRATEGISK BETYDELSE FÖR PLANPERIODEN Göteborgs folkhögskola kommer under perioden att beröras av en mängd beslut som fattas både internt och externt. Folkbildningsrådets remiss gällande statsbidrag till folkhögskolor som berör fördelning av deltagarveckor, handikappanslag och hur lärartätheten ska se ut. VGR:s utredning gällande gemensam förvaltning för folkhögskolorna inom regionen. VGR:s förslag till samordnad redovisningsprocess för regionens förvaltningar. Interna lokalfrågor Vilka lokaler ska vi ha kvar i verksamheten? 10. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG 10.3 Regionfullmäktiges uppdrag, ekonomiska förutsättningar Utförarstyrelserna ska säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämt över hela organisationen Ja, effektiviseringen koncentreras på att få ned hyreskostnaderna 2011 och att utnyttja befintliga lokaler på ett mer effektivt sätt. För att behålla kvaliteten i verksamheten är det inte möjligt att effektivisera mer under året, då skolan just genomfört stora nedskärningar.