Årsredovisning SAMMANFATTNING. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet

Transkript

1 Sida 1(27) Årsredovisning 2010 Göteborgs folkhögskola 1. SAMMANFATTNING Verksamhetsåret 2010 har för Göteborgs folkhögskola varit ett mycket svårprognostiserat år med flera oförutsägbara händelser. Det har varit en stor ansträngning för alla i verksamheten att genom omställning nå de ekonomiska kraven och vi har för att uppnå detta tvingats till vissa personalminskningar, men också effektiviseringar i våra processer och en total genomlysning av våra verksamhetskostnader. Vi har genom ett enormt arbete från alla inblandade trots allt vid årets slut nått en budget i balans samt samtidigt genomfört en stor mängd utbildningar från grundskole- till eftergymnasial nivå, ett flertal utvecklingsprojekt med olika yrkesinriktningar och rehabutbildningar som genomförts för att möta medborgarnas och arbetsmarkandens behov inom Västra Götalandsregionen. Årets arbete har inneburit att vi kunnat utveckla och pröva nya verksamhetsinriktningar. Vi har också utifrån en omvärldsanalys kunnat erbjuda fortbildningsinsatser för vissa i personalen för att på det sättet bättre kunna möte framtiden. I samklang med detta har vi också initierat ett genomgripande kvalitetsarbete som involverar samtliga i personal, ledning och styrelse. Detta har under 2010 mynnat ut i en gemensam vision och skall fortsatt under det närmsta året också bli ett balanserat styrkort som är väl förankrat i alla delarna av vår verksamhet. Styrelsen arbetar med frågan om fördelning av regionbidraget med hänvisning till utredningen från kultursekretariatet. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet Utmärkt Ett stort utbud av utbildningar och utvecklingsprojekt har erbjudits. Ett högt söktryck, med i genomsnitt 3 sökande per utbildningsplats, innebär att långt ifrån alla som behöver kompetensutveckling kan erbjudas plats inom folkhögskolan. Integrationsfrågor och interkulturellt arbete har varit högt på agendan på olika sätt under året. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Utmärkt En verksamhet i förändring som har minskat under året och ett inriktningsbeslut av styrelsen att vi skall sträva efter att ha en kärnverksamhet grundad på de statligt finansierade utbildningsplatserna vi kan erbjuda medborgarna, samt utöver detta projekt- och uppdragsverksamhet om ca 25% av den totala omsättningen och till detta en konferensverksamhet. En verksamhet i ständig utveckling och förbättring skall fortsatt ske genom det kvalitetsarbete som under året har påbörjats. 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet Omställningar och uppsägningar av ordinarie personal har inneburit förluster av kompetens för organisationen. En stor oro kring organisationsförändringen och missnöje med bl a kommunikationen har funnits inom personalgruppen. OK

2 Sida 2(27) En analys av omvärlden och fortbildningsbehovet har gjorts och flera personer har erhållit stöd för fortbildning inom bl a Svenska 2-kompetens. Ett dialogarbete har genomförts och ett kvalitetsarbete med bred förankring i personalgruppen har startats. Jämställdhetsfrågorna har på olika sätt belyst i diskussion och utbildning under året. Av de 14 medarbetare som har varit i omställning under 2010 har skolan återanställt 3 personer, 1 person är kvar i omställning, resterande personer har fått arbete inom andra folkhögskolor, ungdomsgymnasier eller bildningsförbund. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet Bra Ett verksamhetsår som inleds med en mycket negativ ekonomi har under året vänts till ett utfall i balans vid bokslutet. Ett enormt arbete har gjorts med bidrag från alla i personalen för att verksamhetsoptimera tillgängliga resurser. Detta innebär för 2011 att vi kan leverera en budget i balans och en stabil verksamhet. 2. MEDBORGARPERSPEKTIVET Göteborgs folkhögskola arbetar med att synliggöra folkbildningen. Skolan fokuserar på att vara en kulturell och interkulturell mötesplats i samhället och att bidra till det livslånga lärandet. Våra målgrupper är: Lågutbildade Långtidsarbetslösa Långtidssjukskrivna Utrikesfödda Småföretagare/blivande småföretagare 2.1 Regionfullmäktiges strategiska inriktningar Invånarna i hela Västra Götaland ska ha god tillgång till utbildning och arbete Utbildning är kärnverksamheten för Göteborgs folkhögskola. Där bidrar vi med utbildningar som spänner från grundskolenivå till eftergymnasiala utbildningar. Resultatet av vårt arbete under 2010 har bl a lett till att vi genomfört tre grundskolegrupper i Göteborgs förorter där majoriteten av deltagarna har haft annan språkbakgrund än svenska. Här har vi också haft ungdomsgrupper s k UGA, Detta är riktade insatser som folkhögskolan genomför på uppdrag av regeringen genom Folkbildningsrådet. Dessa ungdomar har sedan erbjudits en fortsättning antingen på folkhögskolekurs gymnasienivå alt yrkesförberedande

3 Sida 3(27) utbildning inom handelsområdet, i samarbete med dess branschorganisationer. Vi har genomfört gymnasieutbildning med naturvetenskaplig inriktning och college, samt flera inriktningar med tillval av varierande art. Vår eftergymnasiala fritidsledarutbildning har under året erbjudit en grupp med distansstudier (blended learning), samt parallellt med detta två grupper på olika nivåer med heltidsstudier på skolan. Folkhögskolan har förutom detta också genomfört med mycket gott resultat ett flertal rehabgrupper för långtidssjukskrivna i projekt både med Arbetsförmedlingen och VGR. Vi har genom RUN-pojekt också kunnat utveckla och genomföra två grupper på en kontakttolkutbildning, och en utbildningsgrupp för yrkesinriktningen personlig assistent. Skolan har under året genomfört två utbildningar för kvinnor i Västra Götalandsregionen. Kursen Våga bygga vidare riktade sig till småföretagare med upp till fyra anställda och genomfördes under hösten med 16 deltagare. En annan kurs riktade sig till kvinnliga medarbetare och ledare på företag i Sjuhäradsbygden och hade sju deltagare. Båda dessa utbildningar genomfördes inom ramen för skolans statsbidrag. Göteborgs folkhögskola har ett mycket stort söktryck på sina utbildningar och har i medel 3 sökande per erbjuden utbildningsplats Varje invånare ska kunna ta klimatansvar i ett långsiktigt hållbart samhälle Samtliga medarbetare på Göteborgs folkhögskola har en medveten syn på miljö och hållbar utveckling och arbetar kontinuerligt i vardagen med dessa frågor Invånarna ska finna inspiration och utveckling i ett rikt kulturliv Skolan ger stöd till Kulturföreningen Nya Varvet Invånarna ska möta effektiva verksamheter som bedrivs med hög kvalitet Kvalitetsarbetet Göteborgs folkhögskolas kvalitetsprojekt på uppdrag av Folkbildningsrådet (FBR) avslutades under vt FBR vill framöver att kvalitetsarbetet ska vara en del av årsredovisningen. Därför påbörjades i augusti 2010 arbetet med att ta fram ett lokalt balanserat styrkort. Målet med kvalitetsarbetet är att all personal ska få en gemensam bild av verksamheten, att alla vet vad som görs och vart skolan vill nå. Det är också viktigt för ledningen att veta att skolan arbetar med rätt saker utifrån mål och uppdrag och att alla är överens om det i ledning och styrelse. Skolan har tillsatt en projektledare och en processledargrupp med fem personer där medarbetare från alla avdelningar på skolan är representerade. Projektledaren är med i VGR skolornas nätverk för kvalitetsarbete och i FBR nätverk för kvalitetssamordnare, för

4 Sida 4(27) att bevaka hur kvalitetsarbetet fortskrider hos övriga folkhögskolor i landet. Balanserat styrkort på Göteborgs folkhögskola: Personal och styrelse har arbetat fram en SWOT analys. Personalen har arbetat fram skolans gemensamma vision. Personalen har arbetat fram framgångsfaktorer och kopplat ihop dem med perspektiven. Arbetet med att ta fram ett balanserat styrkort fortsätter under 2011 och beräknas ta ca 2 år. Parallellt med styrkortsarbetet kommer också andra viktiga dokument tas fram som ska ligga till grund för hela verksamhetsutvecklingen: måldokument värdegrund VGR:s uppdrag, FBR huvudsyften och verksamhetsområden Lagar och förordningar Övrigt: Arbetet med årshjul har påbörjats. Skolan har arbetat fram en Kris och säkerhetsplan Under året har ett utökat och fördjupat samarbete skett med Meritea och Arbetsförmedlingen. Detta har bidragit till att skolan nått fler medborgare med nya utbildningsalternativ samt utvecklat ett flertal utbildningskoncept. 2.2 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Göteborgs folkhögskola arbetar på samtliga utbildningar med ett folkhälsoperspektiv, där vi belyser frågor kring hälsa, livsstil, kost och friskvård. Vi har i filialen Biskopsgården bedrivit ett folkhälsoprojekt delvis finansierat genom Västra Götalands Bildningsförbund som vände sig till medborgare i Biskopsgårdens närområde. Projektet avslutades under vt Göteborgs folkhögskola har påbörjat arbetet med ett lokalt balanserat styrkort. Mål och mått kommer att arbetas fram under vt Jämställdhetsintegrering Skolans ledningsgrupp har under året genomgått regionens jämställdhetsutbildning. Varje beslut som fattas i ledningsgruppen tas upp ur jämställdhetsperspektiv. Skolan har under året introducerat ett jämställdhetsarbete genom att hela personalen i december tillsammans såg filmen Tusen gånger starkare som tar upp dessa frågor utifrån ett studerandeperpektiv i skolmiljö. Personalen kommer i februari 2011 att fortsätta detta arbete genom att delta i ett

5 Sida 5(27) seminarium om härskartekniker. Vid antagningsförfarandet till skolans kurser tillämpas positiv särbehandling av det underrepresenterade könet. Totalt har det studerat 62% kvinnor och 38% män på Göteborgs folkhögskolas kurser. På fritidsledarutbildningen har fördelningen under 2010 varit 35 män och 29 kvinnor hos våra studeranden. Utan positiv särbehandling hade det varit fler män. Vid gästföreläsare/gästlärare ser skolan till att båda könen är representerade på ett så jämställt sätt som möjligt. 2.4 Kommunikation och bemötande Göteborgs folkhögskola har gjort om sin hemsida, så att den nu ligger på Kulturplattformen och har ett gemensamt utseende med de andra förvaltningarna på kulturplattformen. Skolan har avsatt tid (25%) för en av skolans lärare att arbeta med hemsidan som webmaster. Skolans huvudbyggnad har en bemannad reception. Vi har en omfattande skriftlig information om skolan och dess verksamhet, som finns lätt tillgänglig på skolan. Vi sprider också informationen till biblioteken runt om i Göteborg. 2.5 Funktionshinder Styrelsen har överlåtit till förvaltningens tjänstemän att i den dagliga verksamheten underlätta för personer med funktionsnedsättningar. Tillgänglighetsanpassning av Kursgården i samarbete med fastighetsägaren har inte skett enligt plan eftersom förhandlingar med denne har gått i stå. Västfastigheter är inkopplade för att driva på frågan. Vad gäller installation av hörslinga i utvalda lokaler har förslag till olika lösningar inhämtats och är under bearbetning. Allmän linje har stor erfarenhet av att arbeta med studerande med olika funktionsnedsättningar som dyslexi, ADHD, Asperger, förvärvad hjärnskada och CP-skada. Skolan har ett gott rykte när det gäller dessa grupper och därav ett stort söktryck. Allmän linje arbetar genom att så mycket som möjligt integrera de studerande med funktionsnedsättningar i vanliga grupper. Detta uppskattas mycket av de studerande som då också lär sig mycket av varandra. Genom att individanpassa undervisningen, använda olika tekniska hjälpmedel och att använda oss av elevassistenter både enskilt och i grupp får deltagarna det stöd de behöver. Skolan arbetar genomgripande och kontinuerligt med värdegrund och likabehandling som all personal ska ha god kännedom om. Skolan har några personer anställda med funktionsnedsättning. 2.6 Mångfald En del av vårt profileringsbidrag har vi använt för att utveckla våra kunskaper och dokumentera våra erfarenheter inom området mångfald och interkulturalitet. Här studeras interkulturellt ledarskap av både arbetsgrupp och skolans ledningsgrupp. Vi har deltagit i en

6 Sida 6(27) konferens och erfarenhetsutbyte med Botkyrka kommun. En arbetsgrupp har tillsatts som arbetar mot att våren 2011 genomföra en heldagskonferens där Göteborgs folkhögskola skall stå som arrangör, med ca 100-tal inbjudna deltagare och ett flertal medverkande som har erfarenheter och kan debattera frågan integration och interkulturalitet. Vid antagning av studerande till skolans kurser eftersträvas en hög mångfald i studerandesammansättningen. Sökande till allmänna linjen, som har svårare att komma in i arbetslivet såsom lågutbildade, personer med funktionsnedsättningar eller sökande med utländsk bakgrund prioriteras. Den modell skolan har valt för att stödja ett mångkulturellt samhället är att finnas i invandrartäta bostadsområden som Bergsjön och Biskopsgården och där erbjuda grundkurser för att sedan erbjuda fortsatta studier på gymnasienivå på Nya Varvet i en mer heterogen studiegrupp. Skolans pedagogiska styrgrupp och ledningsgrupp har läst boken Interkulturellt ledarskap, som en bas för fortsatt diskussion och utveckling av mångfaldsfrågor på skolan. 2.7 Övrigt 3. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Vi har under året arbetat mycket med effektiviseringar inom verksamheten i omställning. Vi har påverkats stort av konjunktursvängningar samt statliga och kommunala beslut som inneburit minskade resurser till utbildningssektorn. Detta medförde vid årets början ett stort prognostiserat underskott i vår budget och innebar för Göteborgs folkhögskola att ett stort omställningsarbete pågått under hela Vi har i denna verksamhetsförändring anpassat verksamhetens storlek för att motsvara de stadsbidragsberättigade utbildningsplatser som vi har tilldelade, samt att utifrån de uppdrag vi fått från Kulturnämnden, genomföra utbildningar som motsvarar, medborgarnas och arbetsmarknadens, behov inom Västra Götalandsregionen. Vi har också under hösten påbörjat ett genomgripande kvalitetsarbete som skall pågå under ett par år och genomsyra alla olika delprocesser i vår verksamhet. Ett viktigt mål med detta är att samtliga i personalen skall vara involverade och bli hörda i detta processarbete. För att genomföra detta har vi gett uppdraget till en projektledare som också till sin hjälp i att förankra arbete har en processledargrupp med representanter från alla personalgrupper i verksamheten. 3.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet

7 Sida 7(27) Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska Göteborgs folkhögskola har sedan flera år en alkohol- och drogpolicy, som inte tillåter alkohol eller droger på skolan. Bra Tillgängligheten till lokaler och miljöer där regionen bedriver verksamheter ska öka Varning Tillgänglighetsanpassning av Kursgården i samarbete med fastighetsägaren har inte skett enligt plan eftersom förhandlingar med denne har gått i stå. Västfastigheter är inkopplade för att driva på frågan. Vad gäller installation av hörslinga i utvalda lokaler har förslag till olika lösningar inhämtats och är under bearbetning Andelen ekologiska livsmedel ska öka och uppgå till mer än 20 procent i Västra Götalandsregionen som helhet Utmärkt Skolans skolkök, café och konferensverksamhet har under året så långt som möjligt valt leverantörer som tillhandahållit ekologiska livsmedel, vilket resulterat att andelen ekologiska livsmedel, främst kaffe, mjölk och bröd uppgått till ca 27%. Västra Götalandsregionens mål på 20% är uppnått. Skolan kommer under kommande år att fortsätta hålla samma höga målsättning Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska Bra Den egna elförbrukningen har minskat med från 377 till 363 mwh = 14mwh bland annat på grund av något färre lokaler. En del extra tillfällig elförbrukning har ändå skett i samband med fönsterbyten på huvudskolan. För att spara elström har offertförfrågan gått ut för att installera sensorbrytare i gamla klassrum. För att spara energi för uppvärmning så sker löpande fönsterbyten på Nya Varvetskolan. Kontakt ska tas med hyresvärdarna som förvaltningen hyr av för åtgärder som spar ytterligare energi. Medvetenheten hos personal och studerande ska öka om energibesparande åtgärder Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka Göteborgs folkhögskola har under året genomfört två utbildningar för kvinnor i Västra Götalandsregionen. En kurs, Våga bygga vidare, riktade sig till soloföretagare och företagare med en till fyra anställda och genomfördes under hösten på Nya varvet, med 16 deltagare. En annan kurs riktade sig till Bra kvinnliga medarbetare och ledare på företag i Sjuhäradsbygden och hade sju deltagare. Båda dessa utbildningar genomfördes inom ramen för skolans statsbidrag. Med riktade stödinsatser skulle skolans arbete kunna utökas.

8 Sida 8(27) Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka Under 2010 har inga aktiviteter i syfte att vare sig påverka eller mäta måluppfyllelsen skett. Ingen status Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka både för kvinnor och män Skolan uppmuntrar samåkande och kollektivåkande. Det finns kort för kollektivresor att låna för personalen vid tillfälliga resor. OK De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas Skolan har inte aktivt arbetat med denna fråga. Ingen status Minska användningen av fossil energi i Västra Götalandsregionen Bra Vi har bytt tjänstebil från en etanoldriven till en gasdriven. Dessutom har vår filial Agnesberg blivit självständig folkhögskola vilket dels minskat vår förvaltnings energiförbrukning och dels hade de bilar som således inte längre är i vår ägo Antalet resta mil i tjänsten ska minska Bra Resandet med privata bilar har minskat marginellt från 1566 till 1508 mil. Skolan uppmuntrar istället samåkande och kollektivåkande. Det finns kort för kollektivresor att låna för personalen vid tillfälliga resor. Planering av lärarnas tjänster på olika arbetsplatser görs så att det skall minimera tjänsteresor mellan arbetsplatserna. Skolan fortsätter att uppmuntra kollektivåkande och samåkande Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Personal har genomgått utbildning i registrering av kemikalier i det s k Klararegistret och har under året inventerat och registrerat skolans kemikalier. Efter hand skall farliga och onödiga kemikalier fasas ut. Vi har också avtal med Renova för att ta hand om miljöfarliga kemikalier. Målet här är att öka OK medvetenheten hos alla verksamma inom skolan om miljö- och hälsorisker och att intensifiera utfasningsarbetet.

9 Sida 9(27) 3.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet I kulturnämndens uppdrag till Västra Götalands folkhögskolor anges att Göteborgs folkhögskola har ett särskilt ansvar för: 1. Interkulturellt utvecklingsarbete, genom att fortsätta sin satsning på filialerna i förorten. (se nedan samt 2.6) 2. I samverkan med Dalslands folkhögskola ska skolan starta ett särskilt utvecklingsarbete kring flexibelt lärande. Gemensamt möte har genomförts mellan folkhögskolorna då diskussion har skett om pedagogiken flexibelt lärande. 3. Skolan skall också ta initiativ för att stödja kompetensutveckling av småföretag i regionen, bland annat genom utveckling av plattformen Vincent. (se nedan) Statens fyra syften med statsbidraget till folkbildningen är: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidra till att utjämna utbildningsklyftorna och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet All verksamhet på skolan inriktas i enlighet med dessa syften och skolan har följande verksamhet: Basutbildningar för korttidsubildade på grunskole- och gymnasienivå (allmän kurs på Nya Varvet, i Biskopsgården, i Bergsjön) Ledarutbildningar (fritidsledarutbildning, föreningskurser, småföretagarutbildningar) Sökande med funktionsnedsättning integreras i samtliga kurser Kurser för långtidssjukskrivna Kurser för långtidsarbetslösa Utvecklingsprojekt Allmänna linjen på Nya Varvet Under 2010 var söktrycket högt till allmänna linjen (ca 3 sökande per plats). En förklaring till det höga söktrycket är linjens breda utbud av ämnen och inriktningar för att kunna möta de studerandes olika behov och önskemål. Att linjen har en elevassistent anställd på heltid och har infört läxstöd som ett valämne gör det lättare att individanpassa undervisningen och ge stöd till deltagarna när detta behövs. Allmän linje på Nya Varvet har till följd av omorganisationen 20 färre studerandeplatser än tidigare En ytterligare konsekvens av omorganisationen är att ca 15 deltagare i augusti fortsatte sina studier på Nya Varvet efter att tidigare ha studerat på vår filial i Biskopsgården. För att möta deras specifika behov ökade vi resurserna i Svenska som andraspråk på skolan. Flytten från Biskopsgården har fungerat väl

10 Sida 10(27) och flera av deltagarna därifrån har valt att läsa den Naturvetenskapliga linjen som finns på Nya Varvet. Rehab-utbildningar Skolan bedriver rehab-utbildningar i samarbete med Västra Götalandsregionen (Navet) och Arbetsförmedlingen (Kompassen) för långtidssjukskrivna. Samarbetet med regionen angående Navet fortsatte under hösten och skolan arbetar för en utökning av denna verksamhet i framtiden. Det samarbete med Arbetsförmedlingen, som påbörjades under våren 2010, fortsatte som planerat under höstterminen med tre nya Kompassen-kurser. Utvärderingar vid kursslutet visade på mycket nöjda deltagare och arbetsförmedlingen önskade ett fortsatt samarbete under 2011 med 6 nya kurser för denna grupp. En grupp är tänkt att vara en fortsättningsgrupp där deltagarna kommer att kunna öka sina timmar i aktivitet under kursen genom att välja något/några av allmänna linjens valämnen. Fritidsledarutbildningen Göteborgs folkhögskolas Fritidsledarutbildning, en fem terminer lång eftergymnasial utbildning motsvarande 100 poäng, erbjuder yrkesutbildning för administrativ och pedagogisk verksamhet inom kommuner, organisationer, institutioner och företag. Skolan har även en grundutbildning för fritidsarbetare på distans. Under 2010 har Fritidledarlinjen drivit ett projekt för utveckling och prövning av metoder för flexibelt lärande. Filialen i Biskopsgården På grund av Vuxenutbildningförvaltningens minskade uppdrag har verksamheten i Biskopsgården minskat från ca 80 elever 2009 på gruv- (Grundutbildning Vuxna) och gymnasienivå till ca 65 elever ht 2010 omfattande 1 gruv kurs, 1 projekt i samarbete med SDF Biskopsgården och 1 utvecklingsprojekt kring yrkesinriktad tolkutbildning. Skolan arbetar för att få en långsiktig finansiering av elevplatser i Biskopsgården och har inlett ett samarbete med Meritea inför Skolan letar också efter andra mindre lokaler för verksamheten eller möjligheter att hyra ut delar av befintliga lokaler. De elever som studerat föreberedande termin i Biskopsgården erbjuds nu fortsatta studier på gymnasienivå på vår enhet Nya Varvet. För att skapa en bra övergång för intresserade elever har studierektor besökt Biskopsgården och hållit elevinformation. Eleverna har också inbjudits till informationstillfälle och besök på Nya Varvet då man också fått möta och lyssna till elever som redan går på skolan. Filialen i Bergsjön Under året genomförde Göteborgs folkhögskola flera olika kurser på filialen i Bergsjön. I augusti startade en allmän kurs på grundskolenivå som finansieras med statsbidrag. En yrkesutbildning till personlig assistent, finansierad via RUN-medel, som påbörjades under vt

11 Sida 11(27) 09 fortsätter under hela läsåret Söktrycket till dessa utbildningar var stort och skolan ser ett stort behov av yrkesutbildningar och utbildningar på grundskolenivå i Bergsjön. Via ett samarbetsprojekt med Meritea har skolan drivit en Handelskurs, en ettårig Folkhögskolekurs på gymnasienivå och en 12 veckors studieförberedande kurs. Ca hälften av deltagare på den studieförberedande kursen valde sedan att studera vidare på gymnasienivå på huvudskolan eller på folkhögskolekursen i Bergsjön. Även här sker en lokalöversyn inför Filialen i Fyrklövern Skolan har sedan 1990-talet drivit en mindre filial i bostadsområdet Fyrklövern på Hisingen. Deltagarna är kvinnor med invandrarbakgrund boende i området och andra stadsdelar. Undervisning har framför allt bestått av svenska, samhällskunskap, matematik och datorkunskap. Deltagarna är på praktikplats en dag i veckan. Under vt 2010 studerade 24 kvinnor i Fyrklövern. På grund av omställning och beslut om omfördelning av statsbidragsveckor har skolan inte längre möjlighet att bedriva verksamhet på Fyrklövern och verksamheten lades ner från och med ht Skolan har undersökt flera möjligheter för fortsatt verksamhet i samarbete med SDF Lundby och andra intressenter, men fått avslag. Småföretagarutbildningar Göteborgs folkhögskola har under året genomfört två utbildningar för kvinnor i Västra Götalandsregionen. En kurs, Våga bygga vidare, riktade sig till soloföretagare och företagare med en till fyra anställda och genomfördes under hösten på Nya varvet, med 16 deltagare. En annan kurs riktade sig till kvinnliga medarbetare och ledare på företag i Sjuhäradsbygden och hade sju deltagare. Båda dessa utbildningar genomfördes inom ramen för skolans statsbidrag. Utveckling av nulägesanalys och verktyg för mikroföretagare har skett på Vincentplattformen. Filialen i Agnesberg Under en försöksperiod om tre år har skolan drivit en romsk filial i Agnesberg i samarbete med föreningen Romani Studies Institute. 1 mars 2010, blev filialen den första självständiga folkhögskolan driven av och för romer och är inte längre en filial till Göteborgs folkhögskola. Utvecklingsprojekt RUN projekt Personliga assistent kurs i Bergsjön Tolkutbildning i Biskopsgården Handelskurs i Bergsjön Folkhögskolekurs i Bergsjön Ungdomskurs i Bergsjön SDF Biskopsgården

12 Sida 12(27) Startkurs i Biskopsgården Arbetsförmedlingen Kompassen (kurs för långtidssjukskrivna) VGR Navet (kurs för långtidssjukskrivna) Regional fortbildning Skolan har bjudit in alla folkhögskolor inom regionen till två föreläsningar: Forskare från pedagogiska institutionen, Caroline Runesdotters avhandling "Folkhögskolor i förändring" Gästprofessor vid Göteborgs universitet och fd utbildningsminister, Bengt Göransson "Folkbildning i ett långsiktigt perspektiv" Administrationen Arbete med att utveckla den administrativa enheten på skolan har fortsatt, genom ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte och riktade utbildningsinsatser. Den administrativa chefen har slutat och arbetsuppgifterna har fördelats på befintlig personal i ledningsgruppen. Tjänsten är vakanssatt. Intern service Intern service utgör teknisk-praktisk stödfunktion för skolan. I avdelningens ansvar ingår IT/telefoni, konferens- och caféverksamhet, vaktmästeri, fastighets- och lokalfrågor inkluderat städ och säkerhet. På grund av den genomförda verksamhetsminskningen och därmed personalförändringar på filialerna har arbetsbelastningen ökat på personalgruppen eftersom stödfunktionen i högre grad måste serva filialverksamheterna. Som kompensation har en tjänst på 75% flyttats över från filialen Biskopgården till Nya Varvet och används som stöd för konferensverksamheten och delar av den teknisk-praktiska stödfunktionen. Det nya elevregisteringssystemet Primo har tagits i bruk under året där den största förändringen är en historikdatabas Konferensverksamheten Vår konferenssekreterare slutade sin tjänst hos oss. Tjänsten tillsattes med en person som var i omställning. Ramavtal avseende dagkonferenser har slutits med Göteborg Stad och Försvaret.

13 Sida 13(27) Vi har inlett en intern marknadsföring av våra konferenstjänster inom VGR. Ett arbete har inletts med att personalen på konferensdelen och cafédelen lär sig varandras arbetsuppgifter för att kunna ha backup vis sjukdom och arbetsrotation. Analyslänkar (Länkar saknas) 3.3 Prestationer Analyslänkar Bilaga Prestationer /../userfiles/1/documents/1714_2321_E1580.xls Utfall prestationer jämfört med föregående år Göteborgs folkhögskola har under verksamhetsår 2010 genomfört deltagarveckor, en minskning mot föregående med ca 12 % ( deltv 2009). Avvikelsen beror på att Agnesbergs folkhögskola nu är en självständig skola och har tagit med sig sina deltagarveckor. Trots Vuxenutbildningsförvaltningens minskade uppdrag har uppdragsverksamhetens andel av totala prestationer ökat med 4%. Det beror på stora tillfälliga uppdrag från olika RUN projekt och Arbetsförmedlingen. Fördelningen av kvinnor och män på utbildningarna har varit oförändrat 62 % kvinnor och 38 % män 2009 och Utfall prestationer jämfört med budget Om man jämför med budget så är den negativa avvikelsen 2 % när det gäller deltagarveckor. Avvikelsen beror på minskade uppdrag från Vuxenutbildningsförvaltningen. Att avvikelsen inte är större beror på att skolan lyckats erhålla andra uppdrag från kommun och RUN projekt. 3.5 Jämställdhet Vid antagningsförfarandet till skolans kurser tillämpas positiv särbehandling av det underrepresenterade könet. Totalt har det studerat 62% kvinnor och 38% män på Göteborgs folkhögskolas kurser. Ett exempel är fritidsledarutbildningen där fördelningen under 2010 har varit 35 män och 29 kvinnor hos våra studeranden. Utan positiv särbehandling hade det varit fler män. På fritidsledarutbildningen sätter man genus/jämställdhetsfrågor i fokus under en del av utbildningen. Vid gästföreläsare/gästlärare ser skolan till att båda könen är representerade på ett så jämställt sätt som möjligt.

14 Sida 14(27) 3.6 Miljö Då skolan under det gångna året har genomgått en stor omställning med personalminskningar, har det fått till följd att miljöarbetet under andra halvåret inte kunnat genomföras med samma kraft som planerat. Detta ledde till att miljösamordnare och den miljögrupp som funnits inte har varit verksamma under ht Målsättningen är under det kommande året skall detta komma igång igen och miljöarbetet ta ny fart Miljöledningssystem ska införas i samtliga förvaltningar och bolag OK Förvaltningen har gjort en miljöutredning (2005) som ligger till grund för den lokala miljöpolicy för Göteborgs folkhögskola som antogs av skolans styrelse Under åren har funnits årsvis lokala miljömål som ligger till grund för de rutiner som styr skolans miljöpåverkan, t ex inköp av ekologiska livsmedel, källsortering, resor, hantering av miljöfarligt avfall etc. Någon omfattande miljörevision har inte skett sedan skolan miljödiplomerades 2007 av Göteborgs stad, Miljöförvaltningen. Målet är att fullt ut införa ett miljöledningssystem Miljöhänsyn ska tas i planering, upphandling och beslut Ingen status Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i miljökunskap Bra Av styrelsens 14 ledamöter är det tre personer som har fått en miljöutbildning, fem som har svarat nej och sex som inte svarat alls. För de ledamöter som har en miljöutbildning har dock utbildningen inte skett under 2010 utan är betydligt äldre. Under åren 2005 till 2010 har över 90 % av de fast anställda genomgått en grundläggande miljöutbildning om minst 4 timmar. Dessutom har många deltagit i fortbildningsdagar t ex inför klimatmötet i Köpenhamn och temadagar tillsammans med eleverna i olika årskurser och linjer. Under kommande år skall de nyanställda erbjudas en grundutbildning Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska minska Bra Skolan har under året bytt sin enda tjänstebil (etanoldriven) till en gasdriven, samt att antalet körda mil reducerats med 15% till 1201 mil års resultat har dessutom avsevärt reducerats genom avknoppningen av filialen, Agnesbergs folkhögskola. Resandet med privata bilar har minskat marginellt från 1566 till 1508 mil. Skolan uppmuntrar samåkande och kollektivåkande. Det finns kort för kollektivresor att låna för personalen vid tillfälliga resor. Planering av lärarnas

15 Sida 15(27) tjänster på olika arbetsplatser görs så att det skall minimera tjänsteresor mellan arbetsplatserna. Skolan fortsätter att uppmuntra kollektivåkande och samåkande och hyr vid behov miljöbilar eller miljöminibussar Den negativa miljöpåverkan från avfall ska minska Källsortering finns på de flesta arbetsplatser och information om sortering genomförs både genom utbildning av elever och personal samt genom anslag. Bra Miljöfarligt avfall hanteras enligt lagar och förordningar och genom hämtningsavtal med Renova. Ytterligare utveckling av källsorteringsmöjligheter skall utvecklas. 3.7 Övrigt 4. MEDARBETARPERSPEKTIVET 4.1 Personalförhållanden Personaldata Utfall 1012 Utfall 0912 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal anställda Årsarbetare 29,8 22,5 52,3 45,3 29,5 74,8 Sjukfrånvaro % 7,0 4,8 6,1 9,2 5,6 7,7 Medellön Personalomsättning varav ålderspension Bemanningsföretagskostnad Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Sjukfrånvaron, som ökade kraftigt under 2009, minskade under 2010 till strax över 6% av ordinarie tid. Långtidssjukfrånvaron, 4,7% av ordinarie tid, utgör nära 80% av sjukfrånvaron. Korttidssjukfrånvaron uppgår till 1,4% av ordinarie tid, vilket motsvarar knappt 4 sjukdagar per år och heltidsanställd. Bra Därmed kan inte korttidsfrånvaron sägas utgöra något problem. Beträffande sjukfallen som pågår under lång tid arbetar förvaltningen aktivt enligt den

16 Sida 16(27) föreskrivna rehabiliteringskedjan Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan Bra Tillgång till kompetensutveckling är en synnerligen viktig aspekt sett ur såväl medarbetar- som verksamhetsperspektiv. Alla anställda ges möjlighet till kompetensutveckling. Däremot har inte alla anställda en aktuell individuell utvecklingsplan. En revidering av tidigare lagda utvecklingsplaner framstod som nödvändig till följd av den omställningsprocess som Göteborgs folkhögskola genomgick under I samband med kommande utvecklingssamtal kommer det att utarbetas individuella utvecklingsplaner för samtliga tillsvidareanställda. Den nyinrättade pedagogiska styrgruppen har en viktig uppgift när det gäller att identifiera och konkretisera behovet av kompetensutveckling, och har på sitt ansvar att föreslå och genomföra kompetensutvecklingsinsatser I omställningsarbetet har en kartläggning över personalens samtliga kompetenser skett, vilket är mycket värdefullt inför kommande uppdrag och projektsammarbeten Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Utmärkt Inga signifikanta löneskillnader beroende på könstillhörighet föreligger. Kvinnornas medellön ligger c:a 1,5 % över medellönen för männen. Alla befattningar har värderats enligt BAS samt varit föremål för lönekartläggning Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska Utmärkt Sysselsättningsgraden för månadsavlönad personal ligger på 97 %, vilket innebär att väldigt få anställda har ett anställningsavtal som avser deltidsanställning. Av det lilla antal vars anställning utgör deltid är det ingen som ofrivilligt tjänstgör mindre än 100 % Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska En konsekvens av att bemanningen reducerats när verksamheten krympt har varit att antalet medarbetare med tidsbegränsad anställning minskat. Däremot har inte andelen visstidsanställda i förhållande till andelen tillsvidareanställda förändrats. Några äkta vikarier finns och dessutom finns några anställda med OK allmän visstidsanställning. Visstidsanställning kommer ifråga då tidsbegränsade projekt genomförs och där personalbehovet går utöver den grundbemanning som personalplanen baseras på. Andelen visstidsanställda utgjorde vid slutet av % av antalet anställda. Härutöver förekommer korta tillfälliga anställningar när det behövs expert- eller specialkompetens i vissa specialiserade utbildningar.

17 Sida 17(27) Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska Göteborgs folkhögskola anlitar inga bemanningsföretag. Ingen status 4.3 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet En lönekartläggning har gjorts för verksamheten. Lönekriterier har, genom process med en arbetsgrupp ur personalen, tagits fram och gjorts kända för all personal inom SKTF och Kommunals avtalsområden. Vi har i omställningsarbetet presenterat en organisation som skall innebära en långsiktigt planerad bemanning. Detta vill vi skall leda till en stabilitet och ett långsiktigt tänkande i planering av personalresursen. 4.4 Jämställdhet JÄMIX Göteborgs folkhögskola uppnådde i den senaste JÄMIX-mätningen indextalet 120, vilket är väsentligt lägre än motsvarande tal vid mätningen året innan men ändå klart över medianvärdet för JÄMIX i VGR. Av de 9 nyckeltal som ingår i indexet utmärker sig Göteborgs folkhögskola i klart positiv riktning jämfört med regionindex på två punkter: skillnad i lön och skillnad i sysselsättningsgrad. På endast en punkt avviker Göteborgs folkhögskola i omvänd riktning jämfört med index för regionen och det gäller andelen kvinnor i högsta ledningsgruppen där regionen har en relativt jämn fördelning medan Göteborgs folkhögskola har en markant kvinnlig dominans i ledningsgruppen. Beträffande de övriga 6 nyckeltalen är det inga markanta skillnader mellan Göteborgs folkhögskola och medianvärdet för VGR. När det gäller jämförelsen med föregående år enbart för skolans vidkommande kan konstateras att det föreligger avvikelser på flera av nyckeltalen som skulle kunna tyda på att jämställdheten blivit sämre. Dock finns det faktorer som är svåra att direkt påverka och vars genomslag i indexberäkningen är mera påfallande än vad som motsvaras av den faktiska upplevelsen. Ett exempel på detta är andelen yrkesgrupper med könsfördelningen inom intervallet %. Där ligger den för skolans del ojämförligt största yrkesgruppen, anställda i pedagogisk verksamhet, tydligt innanför intervallet medan andra yrkesgrupper med få

18 Sida 18(27) anställda hamnar utanför intervallet. Indexpoängen beräknas emellertid oberoende av hur stor delpopulationen i respektive yrkesgrupp är Jämställdhetsintegration För att lägga grunden för ett jämställdhetsintegrerat ledarskap deltog hela ledningsgruppen i en genuskurs på sammanlagt fyra heldagar som arrangerats av Västra Götalandsregionen. Mellan träffarna har det varit litteraturstudier samt fakta- och statistikbaserade uppgifter som bidragit till ökad medvetenhet i genusfrågor. 4.5 Övrigt Göteborgs folkhögskola har under hela 2010 arbetat med en stor omställning för verksamheten p g a minskade intäkter och ändrade omvärldsbehov. Detta har inneburit stora nedskärningar av personalen med 22% och ett övergripande omställningsarbete med ny organisation och bemanningsplan samt risk- och konsekvensanalyser har genomförts. Detta har inneburit att vi har förlorat kompetenser inom personalgruppen. För personalgruppen i omställning har erbjudits personlig coachning. Vi har gjort en analys av fortbildningsbehovet för att stärka organisationen för framtiden och bl a erbjudit insatser för att möjliggöra studier i Svenska 2 på högskolenivå. I samband med detta har också ett genomgripande och långsiktigt kvalitetsarbete initierats där samtliga i personalen är involverade i framtagandet av en gemensam vision samt ett balanserat styrkort. 5. EVENTUELLA ÖVRIGA PERSPEKTIV 5.1 Verksamheternas mål i övriga perspektiv 6. EKONOMIPERSPEKTIVET 6.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet

19 Sida 19(27) Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Göteborgs folkhögskola redovisar ett positivt resultat om 96 tkr. Utmärkt Alla verksamheter ska öka sin produktivitet Bra Göteborgs folkhögskola har under 2010 arbetat med en omfattande organisationsförändring, där ny organisation startar från och med hösten Den nya organisationen innebär en betydande minskning av antalet elevveckor och skolan har under 2010 påbörjat omställningen av lokaler, så att de anpassas till verksamheten. Lokalerna i Biskopsgåreden och Bergsjön är uppsagda och skolan har arbetat med att få in hyresgäster under uppsägningstiden. Skolan kommer att flytta till mindre lokaler i Biskopsgården och Bergsjön eller hyra delar av gamla lokaler. Detta tillsammans med att skolan har lagt ner verksamheten i Fyrklövern, innebär att fasta kostnader för verksamheten kommer att minska framöver. 6.2 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet De viktigaste målen för Göteborgs folkhögskola kan sammanfattas med en god ekonomisk hushållning, en budget i balans och en god likviditet års budget kännetecknades av stor osäkerhet. Vid budgettillfället hade Göteborgs folkhögskola ännu inte erhållit besked från Vuxenutbildningsförvaltningen (VUF) om skolan skulle få ett avtal och i så fall i vilken omfattning. Filialerna i Biskopsgården och Bergsjön har under många år varit helt beroende av avtalet med VUF och i budgeten låg intäkter om totalt tkr därifrån. Göteborgs folkhögskola fick inget avtal och detta medförde beslut om stora organisationsförändringar. Nedan följer aktiviteter som skett under året. För att minska inkomstbortfallet från VUF startar skolan ett antal stora projekt i samarbete med Arbetsförmedlingen, Meritea, SDF Biskopsgården samt Skolföreningen Dagfolkhögskolan Hässleholmen. Styrelsen tar beslut om att Biskopsgården och Bergsjöns verksamhet ska finnas kvar men i mindre omfattning och i mindre lokaler. Filialen i Fyrklövern läggs ner. Uppsägning av 14 medarbetare, varav tre har erbjudits anställning under hösten. Uppsägning av lokalerna i Biskopsgården och Bergsjön. Skolan arbetar med att få in hyresgäster under uppsägningstiden och lyckas med detta i Bergsjön. Omställningsbidrag erhålls om tkr. Alla aktiviteter har medfört att Göteborgs folkhögskolas verksamhet vid årets slut kan redovisa en ekonomisk balans och en god likviditet.

20 Sida 20(27) 6.3 Ekonomiskt resultat Årets resultat avseende resultaträkningens intäkter/kostnader Under räkenskapsåret 2010 uppgår verksamhetens intäkter vid Göteborgs folkhögskola till tkr. Intäkterna fördelas enligt följande; statsbidrag 46 % ( tkr), övriga externa intäkter 22 % (9 813 tkr), ägarbidrag 22 % (9 870 tkr) samt övriga interna intäkter 10 % (4 454 tkr). Finansiella intäkter är 17 tkr. Verksamhetens kostnader, tkr, är i huvudsak relaterade till personal, 66 % ( tkr), där 97 % ( tkr) utgörs av löner och sociala avgifter och 3 % (892 tkr) av övriga personalkostnader. Resterande kostnader fördelas på övriga externa kostnader 15 % (6 512 tkr), externa hyror 16 % (6 975 tkr), avskrivningar 1 % (598 tkr) samt övriga interna kostnader 2 % (875 tkr). Finansiella kostnader uppgår till 45 tkr. Återbetalning av AFA-försäkring har skett i december från VGR med 92 tkr. Göteborgs folkhögskola uppvisar för räkenskapsåret 2010 ett överskott om 96 tkr. Utgående eget kapital uppgår till 96 tkr. AR05 RR-rapport Årsredov Utförare Tillväxt o Utveckling 795 Göteborgs folkhögskola :34 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall utfall % Statsbidrag 20,3 18,7 22,5 1,7-9,7% Erhållna bidrag 16,0 10,0 13,8 6,0 15,5% Övriga intäkter 8,2 12,7 12,4-4,6-34,2% Verksamhetens intäkter 44,5 41,4 48,7 3,1-8,8% Personalkostnader -29,4-25,9-31,9-3,5-7,8% Övriga kostnader -14,4-14,8-16,7 0,4-14,2% Avskrivningar -0,6-0,8-0,8 0,2-22,9% Verksamhetens kostnader -44,4-41,4-49,4-3,0-10,2% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,0-0,1 0,0-58,8%

21 Sida 21(27) Upplösning överkursfond m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,1 0,0-0,7 0,1-113,4% 6.4 Intäktsutveckling Jämförelse av intäkter med budget Årets verksamhet visar på en positiv avvikelse mot budget med 96 tkr. Verksamhetens intäkter ligger över budget med tkr. Göteborgs folkhögskola har erhållit omställningsbidrag om totalt tkr. Om man räknar bort omställningsbidraget så är periodens intäkter tkr högre än budgeterat. Ökningen av intäkter jämfört med budget beror på att Agnesbergs folkhögskolas intäkter för jan och feb låg kvar under Göteborgs folkhögskola (1 019 tkr), samt ökade hyresintäkter för lokalerna i Bergsjön. Bortfallet av Vuxenutbildningsförvaltningens uppdrag (6 510 tkr) har kompenserats av olika tillfälliga RUN projekt samt uppdrag från Arbetsförmedlingen och SDF Biskopsgården. Bryter man ned intäkter på kontonivå finner man en minskning mot budget när det gäller uppdragsutbildning, men en ökning av hyresintäkter, statsbidrag och projektintäkter. Jämförelse av intäkter med föregående års utfall Verksamhetens intäkter är tkr lägre än utfall per december Räknar man bort omställningsbidraget om tkr är avvikelsen tkr. Jämfört med verksamheten 2009 framgår att statsbidragets andel av intäkterna är oförändrad (se bilaga 1). Under januari och februari har Göteborgs folkhögskola erhållit statsbidrag (412 tkr) för Agnesbergs folkhögskola eftersom skolan blev en egen förvaltning först 1 mars Medel för utbildningsinsatser inom Jobbgarantin för ungdomar (UGA) är ett nytt tillfälligt statsbidrag. Göteborgs folkhögskola har 606 tkr i UGA intäkter under I kronor räknat minskar statsbidraget med tkr mellan 2009 och 2010, vilket beror på att Agnesbergs folkhögskola nu är en egen förvaltning. Övriga externa och interna intäkter har minskat i andel av rörelsens intäkter med 3 % och har framför allt att göra med minskade intäkter gällande projekt för småföretagarutbildningar och Agnesbergs folkhögskola. 6.5 Bruttokostnadsutveckling Jämförelse av kostnader med budget På kostnadssidan är avvikelsen mot budget tkr. Om man räknar bort

22 Sida 22(27) omställningskostnaderna för personal om tkr blir avvikelsen tkr. Den negativa avvikelsen mot budget har fram för allt att göra med att Agnesberg folkhögskolas kostnader för januari och februari har räknats in under Göteborgs folkhögskolas ekonomi. Bryter man ned övriga kostnader på kontonivå finner man en minskning mot budget när det gäller köp av utbildning och fastighetskostnader, men en ökning av verksamhetsanknutna tjänster och förbrukningsinventarier. Inköp av material och varor är i stort sätt oförändrad. Jämförelse av kostnader med föregående års utfall Avvikelsen mot föregående år är tkr. Om man räknar bort omställningskostnaderna för personal om tkr blir avvikelsen tkr mot föregående år Personalkostnadernas andel av kostnader har ökat från 64 % 2009 till 66 % Detta kan hänföras omställningen av personal med 14 tjänster I kronor räknat har personalkostnader minskat med tkr och har att göra minskade personalkostnader som tillhör Agnesbergs folkhögskola. Övriga externa och interna kostnaders andel av kostnaderna har minskat med 2 % jämfört med föregående år. I kronor räknat skiljer det tkr och har att göra med minskade kostnader för småföretagarutbildningar och Agnesbergs folkhögskola. Kostnader för hyror har ökat med 1 % av totala kostnader och beror på omställningskostnader för lokaler. I kronor räknat har hyreskostnader minskat med 357 tkr. Avskrivningar har minskat med 178 tkr. 6.6 Eget kapital Ingående eget kaptal för 2010 var -717 tkr. På grund av en bokslutsdisposition på 717 tkr och ett resultat om 96 tkr för 2010 blir det utgående egna kapitalet 96 tkr. 6.7 Investeringar För år 2010 erhölls ett investeringsutrymme om 410 tkr. Av de 200 tkr som använts under året har 116 tkr investerats i datautrustning och resterande 84 tkr i övriga inventarier. 6.8 Övrigt 6.9 Resultaträkning / Kassaflöde / Balansräkning, noter och anläggningsredovisning Bokslutsdokument RR KF BR

23 Sida 23(27) Göteborgs folkhögskola Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar inklusive nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet

24 Sida 24(27) Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 65 0 Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Förändring av likvida medel Differens 0 1 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0

25 Sida 25(27) - maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Bokslutsdokument RR KF BR Förslag till rader i notapparaten Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Utfall Utfall