Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/150040

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (7) Hälso- och sjukvårdsberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/ Plats Närvarande Frånvarande Från Arvika sjukhus Lokal Racken, Arvika sjukhus Ingvar Klang (M), ordförande Christina Wahrolin (S), vice ordförande Tommy Glader (S) Andreas Johansson (S) Gert Raiml (V) Ingela Wretling (S) Monica Bergqvist Andersson (S) Oscar Karlsson (SIV) Jan Carling (SIV) Ulla Carlberg (C) Anna Högberg (M) Eva Wikström Hallonsten (FP) Madeleine Blom (KD) Gisela Nyqvist (-) Johnny Lundgren (M) Susanna Göransdotter (V) Pia Falk (S) Mia Breivik (MP) Monica Berneflo, intendent, Sjukhuset i Arvika (LiV) Henrik Axelsson, avdelningschef (tf.), operation Arvika (LiV) Sara Boudiaf, överläkare, Ögonmottagningen, Sjukhuset i Arvika (LiV) Maria Norén Eriksson, verksamhetschef (tf.), kirurgmottagningen, Sjukhuset i Arvika (LiV) Ulla Anesäter, verksamhetschef, Fysioterapiverksamheten, Sjukhuset i Arvika (LiV) Hanne Guro Hauge, verksamhetschef, Medicinmottagningen i Arvika (LiV) Anne-Marie Eriksson, specialpedagog, Psykiatrisk mottagning, Arvika (LiV) 1 Välkommen till Arvika sjukhus Monika Berneflo, sjukhusintendent, hälsade hälso- och sjukvårdsberedningens ledamöter och ersättare välkomna till Arvika sjukhus. 2 Info om operationsavdelningen och knäproteser Tillförordnad avdelningschef Henrik Axelsson berättade om arbetet på operationsavdelningen i Arvika. På Arvika sjukhus genomförs ca operationer per år.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Inom den kirurgiska operationsverksamheten genomförs ca operationer, varav ca 900 st. är planerade och ca 200 st. är akuta. De vanligaste kirurgiska operationerna som genomförs är: ljumskbråck ca 250 st./år galloperationer ca 150 st./år anala ingrepp bröstoperationer Inom den ortopediska operationsverksamheten genomförs ca operationer, varav ca 950 st. är planerade och ca 150 st. är akuta. De vanligaste ortopediska operationerna som genomförs är: höftledsproteser ca 200 st. knäledsproteser ca 150 st. karpaltunnel ca 150 st. artroskopi ca 65 st. I övrigt genomförs ca 45 pacemakerinläggningar/byte av pulselektrod, ca 75 st. tandvårdoperationer och ca 600 st. ECT-behandlingar per år. Under 2012 startade ett projekt på Arvika sjukhus inom Endoskopi-anestesi. Det är en speciell metod vid tjocktarmsundersökningar, ett ingrepp som ofta medför ett stort obehag för patienten. Metoden har visat goda resultat. Sedan den nya modellen infördes, genomförs fler tjocktarmsundersökningar utan att de behöver avbrytas, exempelvis p.g.a. att patienten är i för dåligt skick. Patienterna mår också bättre efter ingreppet och kan åka hem tidigare. Nytt på gång ny metod knäproteser Arvika kommer inom ett par veckor att börja arbeta med en ny metod vid byte av knäled. För metoden används ett verktyg, PSI, som gör att knäledens passform kan anpassas individuellt, detta så att optimal funktionalitet kan uppnås. Det unika med metoden är sågmallen som läkaren även kan arbeta med i förväg i ett dataprogram för bästa möjliga resultat vid operation. Arvika är första klinik ut i Sverige att arbeta med denna metod vid byte av knäled. Synpunkt som lyftes från hälso- och sjukvårdsberedningen var att det är viktigt att politikerna följer upp hur landstinget arbetar utifrån de nationella riktlinjerna, bl.a. avseende hur många patienter som går på knä- och höftskola. Utmaningar för operationsavdelningen Bemannings- och kompetensförsörjningsfrågorna är en utmaning för ett sjukhus på en liten ort som Arvika, bland annat råder brist på specialistsjuksköterskor. För att attrahera fler sjuksköterskor att

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) vidareutbilda sig är det viktigt att fortsatt satsa på utbildningstjänster med studielön, detta eftersom det är en viktig rekryteringsbas. 3 Ögonmottagningen Överläkare Sara Boudiaf berättade om arbetet på ögonmottagningen, Sjukhuset i Arvika. Ögonmottagningen i Arvika producerar 800 läkarbesök och sköterskebesök per år. Upptagningsområdet är Karlstad, Säffle, Kristinehamn och Arvika. Mottagningen har i dag utrymme för större produktion men mottagningen är inte fullt bemannad. Mottagningen har god teknisk utrustning och har även utrustning för att ge undersökning bed side, så att patienter inte ska behöva åka med ambulans till Centralsjukhuset i Karlstad (CSK). Ögonmottagningen tar emot ca remisser i månaden. Remisserna kommer bl.a. från vårdcentraler och optiker. Framtid Bemanningen är ett problem för ögonkliniken. Det är viktigt att Arvika kommun på olika sätt arbetar för att bli en attraktiv ort att bo och arbeta i. En viktig aspekt i detta är att säkra upp att det finns bra kommunikationer, till och från Arvika. Mottagningen har potential för att utvidga sitt uppdrag att även gälla andra ingrepp. För att detta ska kunna bli verklighet behöver dock nyrekrytering ske. 4 Kirurgmottagningen Tillförordnad verksamhetschef Maria Norén Eriksson berättade om arbetet på kirurgmottagningen, Sjukhuset i Arvika. Verksamheten består av kirurgi-, ortopedi- och urologmottagning. Det finns en endoskopisektion och en cytostatikasektion (där palliativa teamet ingår). Verksamheten bemannar akutmottagning och operationsavdelning med läkare. Sedan ett år tillbaka ingår kirurgmottagningen i Arvika i division opererande specialiteter. För närvarande finns 17 vårdplatser, 3 vårdplatser är stängda p.g.a. sjuksköterskebrist. Mellan bedrevs Arvika som ett eget sjukhus. Omställningen har varit mödosam men verksamheten är nu på väg att stabiliseras efter omorganisationen. Det var framförallt 2014 som var ett tufft år, bl.a. hade verksamheten en omsättning på tre verksamhetschefer. En utmaning för verksamheten är att det saknas läkare och sjuksköterskor. På grund av läkarbristen finns ett behov av att köpa in tjänster av hyrläkare vilket har en viss negativ påverkan på arbetsmiljön för anställd personal.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Under hösten 2014 hade verksamheten besök av Arbetsmiljöverket vid två tillfällen, det fanns bl.a. ett hot om vite på kr. Verksamheten arbetade dock intensivt med att komma till rätta med kritiserade områden, bl.a. med handlingsplan/åtgärdsplan, vilket ledde till att Arbetsmiljöverket avskrev ärendet i december Patientsäkerhetsarbetet Under hösten 2014 besökte Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Arvika sjukhus. Stark kritik riktades bl.a. mot kirurgin i Arvika. Ett intensivt arbete påbörjades i samband med detta för att förbättra patientsäkerheten. Uppdraget för kirurgin i Arvika är i nuläget otydligt vilket påverkar verksamheten negativt, bl.a. med tanke på patientsäkerhetsarbetet. För att kunna bedriva ett effektivt patientsäkerhetsarbete behöver kirurgin i Arvika ha ett tydligt uppdrag. Idag är det tydligt vad vi inte får göra, dock inte vad vi ska göra, menar verksamhetschefen. En annan utmaning är rekrytering och kompetensförsörjning. Det är svårt för ett litet sjukhus som Arvika att attrahera personal och det påverkar i sin tur även kvaliteten. Vad gör vi bra? Trots att omorganisationen har inneburit stora omställningar för personalen, finns ett mycket bra teamarbete på mottagningen, berättar verksamhetschefen. Verksamheten visar upp goda resultat avseende endoskopi-anestesiverksamheten och även avseende det arbete som det palliativa teamet bedriver samt cytostatikasektionen. Verksamheten har också förbättrat kvalitetsresultaten på vårdavdelningen och har arbetat intensivt med registrering i kvalitetsregistret. Sjukhuset i Arvika har också förbättrat sina resultat betydligt i AT-rankingen, från en bottenplacering i fjol, till en 31:e plats i år. 5 Fysioterapimottagningen Verksamhetschef Ulla Anesäter berättade om arbetet på rehabiliteringsenheten, Arvika. Enheten består av en arbetsterapimottagning, en fysioterapimottagning och en kuratormottagning. Enheten har lokala vårdprogram utifrån de nationella riktlinjerna för stroke och hjärtrehabilitering samt för den nationella cancerstrategin. Det har kommit nya riktlinjer avseende rehabiliteringen för cancerpatienter, där rehabilitering ska sättas in tidigare, redan under behandling. Det har också kommit ändrade riktlinjer för hjärtpatienter. Fysioterapimottagningen håller sig uppdaterade i Socialstyrelsens nationella riktlinjer och arbetar med standardiserade och kvalitetssäkrade verktyg och metoder. Fysioterapiverksamheten på Arvika sjukhus har ett mycket bra samarbete med kommunerna och andra aktörer för att hitta så bra och individanpassade lösningar för patienterna som möjligt. Viktiga samverkanspartners är: Arvika-, Eda- och Årjäng kommun

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Friskvården i Värmland Handikapporganisationerna Privata fysioterapeuter Fysioterapiverksamheten har nyligen genomfört ett förbättringsarbete avseende vårdkedjan för underarmsfraktur. Du faller inte och skadar din underarm för att du har en fraktur i den, du faller för att du har dålig balans, menar verksamhetschefen. Det är därför en viktig del i det förebyggande arbetet att erbjuda balansträning för personer som riskerar att drabbas av en underarmsfraktur. Verksamheten använder sig av metoden FRAX, som är ett frågeformulär där patienten, genom självskattning, får besvara frågor om rädsla för att falla osv. För att hitta patienter i riskgruppen för olika fallskador, genomförs även s.k. DEXA-mätningar. Än så länge har landstinget inte investerat i helkropps-dexa i enlighet med de nationella riktlinjerna men diskussion om detta pågår. Tills vidare fortsätter landstinget att genomföra undersökningar med halvkropps-dexa. 6 Medicinkliniken Verksamhetschef på medicinkliniken, Hanne Guro Hauge, berättade om arbetet som bedrivs på kliniken. Medicinkliniken innefattar all den verksamhet som inte är kirurgisk. Uppdraget består i att förse befolkningen med akut och planerad hälso- och sjukvård inom allmänmedicin samt deras gränsspecialiteter, angränsade medicinska basspecialiteter och viss klinisk fysiologi. Kliniken har också ett utbildningsuppdrag avseende AT-läkare, ST-läkare inom generell internmedicin och undersköterske- och sköterskestudenter. Internmedicinska sjukdomar omfattar: Hjärtsjukdomar Njursjukdomar Lung-/allergisjukdomar Blodsjukdomar Mag-/tarmsjukdomar Neurologiska sjukdomar Infektioner Geriatrik Reumatologiska sjukdomar Hormonsjukdomar Medicinkliniken består av två slutenvårdsavdelningar (16+23 platser), en akutmottagning och en medicinmottagning. Det gör vi bra Arvika sjukhus ligger i Sverigetoppen avseende väntetider på akutmottagningen. Vi har korta beslutsvägar p.g.a. storleken på sjukhuset

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) med den fysiska närheten till samtliga specialiteter och vi är duktiga på att hantera lite av varje. Utmaningar Det är en utmaning för oss att vara experter på det breda samtidigt som vi ska vara experter på det smala, menar verksamhetschefen. Ibland kan undanträngningseffekter ske om fokus blir för stort på kvantitet, detta drabbar framförallt de kroniskt sjuka. Det kan ibland finnas gränsdragningsproblematik när det gäller vad som ska behandlas inom primärvården och vad som ska vidare till CSK. P.g.a. bemanningsproblematiken ligger det också en svårighet i att utveckla en mångfacetterad verksamhet med framsteg, såväl medicinskt som tekniskt. Arbetet med att förbättra patientsäkerheten kommer fortsatt att vara en utmaning, inte minst p.g.a. bemanningsproblematiken. 7 Psykiatrisk mottagning, unga vuxna Specialpedagogen Anne-Marie Eriksson berättade om projektet som för några år sedan startade för unga vuxna med psykisk ohälsa på Arvika sjukhus. Bakgrunden till projektet var bl.a. att man såg att: - antalet unga vuxna med psykisk ohälsa ökade, - det var svårt för unga vuxna med psykisk ohälsa att hitta rätt i systemet, - psykiatrin hade varit mindre framgångsrik att nå och hjälpa dessa patienter. Det fanns tankar och idéer om hur man på ett bättre sätt kunde arbeta med gruppen unga vuxna, menar specialpedagogen Anne-Marie Eriksson. Dessa tankar och idéer, i kombination med en vetskap om vikten av att fånga dessa patienter tidigt, gav grogrunden till den mottagning som nu är i gång. En bärande målsättning för mottagningen har varit att skapa en god tillgänglighet för de sökande. Många unga som mår dåligt, tror sig inte må tillräckligt dåligt för att få hjälp och många vet inte vart de ska ta vägen med sina problem. Målsättningen för mottagningen har varit att alla som söker, ska få komma på ett första besök inom en till två veckor. Mottagningen har både planerade besök och drop-in-tider. Arbetsgruppen består av flera olika kompetenser med sjukgymnast, arbetsterapeut, psykoterapeut, socialpedagog, kurator och vård- och stödsamordnare. Flera i personalgruppen har inte någon bakgrund från psykiatrin, vilket kan vara positivt, då man för med sig andra perspektiv in i verksamheten. Vilka söker till mottagningen? Antalet sökande har ökat stadigt sedan mottagningen började ta emot patienter. Under hösten 2012 sökte sig 34 personer till mottagningen medan 113 personer sökte sig till verksamheten under våren 2014.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Könsfördelningen är jämn bland de sökande, under våren 2013 var 44 procent av de sökande män och 56 procent av de sökande kvinnor. En stor andel, närmare hälften, av de sökande uppger att de har varit utsatta för mobbning. Vårt arbetssätt hela livssituationen Eftersom psykisk ohälsa är komplext och de sökande ofta har problem inom flera olika områden i livet, arbetar mottagningen med den sökandes hela livssituation. Det innebär att mottagningen har kontakter med olika aktörer, så som Arbetsförmedling, Försäkringskassan, socialtjänst osv. Verksamheten arbetar också för att öka samarbetet med primärvården och andra viktiga aktörer för att fånga upp målgruppen. Barn och ungas psykiska hälsa är en viktig folkhälsopolitisk fråga. Genom tidiga insatser för målgruppen, möjliggörs inte enbart individuella vinster utan också stora samhällsekonomiska vinster. 8 Avslutning Ingvar Klang tackade för dagen och lämnade några reflektioner, bl.a. om den nya, spännande tekniken som möjliggör individuellt anpassade knäproteser och möjliggör simulering av operation innan den genomförs på patienten. Mötet avslutades därefter.