Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/150040
|
|
- Lars-Göran Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minnesanteckningar 1 (9) Hälso- och sjukvårdsberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/ Plats Galaxen, kl Närvarande Frånvarande Särskilt inbjudna Ingvar Klang (M), ordförande Christina Wahrolin (S), vice ordförande Mia Breivik (MP) Gisela Nyqvist (SD) Andreas Johansson (S) Johnny Lundgren (M) Monica Bergqvist Andersson (S) Jan Carling (SIV) Ulla Carlberg (C) Eva Wikström Hallonsten (FP) Anna Högberg (M) Tommy Glader (S) Oscar Karlsson (SIV) Pia Falk (S) Ingela Wretling (S) Gert Raiml (V) Susanna Göransdotter (V) Madeleine Blom (KD) Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef (LiV) Karin Lundberg, verksamhetsutvecklare (LiV) Anders Hallberg, forskningschef (LiV) Agneta Tynander, projektledare (LiV) Anna-Carin Johansson, enhetschef (LiV) Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg (LiV) 1 Sammanträdet öppnas Sammanträdet öppnades av hälso- och sjukvårdsberedningens ordförande Ingvar Klang (M). 2 Fastställande av föredragningslistan Föredragningslistan godkändes enligt utskickat förslag. 3 Minnesanteckningar från föregående möte Minnesanteckningar godkändes och lades till handlingarna. 4 Landstinget i Värmland i förhållande till andra landsting Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef, föredrog landstingets utmaningar i förhållande till riket.
2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) Landstinget i Värmland har fyra prioriterade mål för att uppnå den övergripande målbilden om god folkhälsa, trygg befolkning och nöjda patienter. Noll vårdskador Bäst vårdkvalitet Vård utan köer Respektfulla möten Ett övergripande kvalitetsindex har tagits fram där samtliga kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser är sammanvägda till ett index. Här presenteras kvalitetsindex tillsammans med kostnaden för hälso- och sjukvården. Fyra landsting utmärker sig med höga indexvärden och därmed en god kvalitet. Av dessa fyra landsting har två landsting, Östergötland och Kalmar, dessutom låga kostnader. Ambitionen är att Värmland ska förflytta sig uppåt, dvs. förbättra kvaliteten men utan att dra iväg kostnadsmässigt. Bild 1) Jämförelse övergripande kvalitetsindex landstingen i riket Öppna jämförelser har varit ett pådrivande verktyg för kvalitetsarbetet i landstinget och i landet i övrigt. Landstinget i Värmland visar bäst resultat på - Diabetesvård i primärvård - Den akuta hjärtvården - Höftfrakturvård - Antibiotikabehandling i öppenvården
3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) Landstinget i Värmlands utmaningar - Dibetesvården inom den specialiserade vården - Mag- och tarmcancervård - Stroke - Höft- och knäplastikvård - Hjärtsviktsvård På gång i landstinget Det pågår aktiviteter av olika slag för att uppnå de prioriterade målen om noll vårdskador, bäst vårdkvalitet, vård utan köer och respektfulla möten. En viktig del i arbetet är att attrahera personal med rätt kompetens till landstinget men också att skapa goda förutsättningar för den personal som arbetar i landstinget i dag. Ett annat viktigt arbete är att identifiera återfallspatienter och sätta in adekvata insatser för eftervård. Detta för att påverka inflödesidan till hälsooch sjukvården. Om landstinget kan arbeta förebyggande för att påverka inflödet till vården, kan också vårdköerna minska. När det gäller det långsiktiga strategiarbetet har hälso- och sjukvårdsledningen fått i uppdrag från landstingsstyrelsen att ta fram en utvecklingsplan för hela landstingets hälso- och sjukvård. Detta arbete pågår för närvarande och ska återrapporteras till styrelsen under hösten. 5 Arbetet utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer Karin Lundberg, verksamhetsutvecklare, och Anders Hallberg, forskningschef, föredrog landstingets arbete utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är till för ledning och styrning och omfattar cirka 80 procent av den producerade hälso- och sjukvården. Hur går framtagandet av nationell riktlinje till? Socialstyrelsen ger ut en preliminär version av en nationell riktlinje som arbetats fram med hjälp av vetenskapligt meriterade experter inom riktlinjeområdet. Den preliminära riktlinjen innehåller rekommendationer för prioriteringsarbetet, bl.a. genom att förtydliga vad som ska göras och vad som inte ska göras. Den preliminära versionen behandlas sedan på regionala kunskapsseminarier som anordnas för beslutsfattare runt om i landet. När seminarierna har genomförts, praxisbeskrivningar framtagits och konsekvensbeskrivningar och synpunkter har lämnats, gör Socialstyrelsen en ytterligare bedömningsrunda innan slutgiltig version av riktlinje utkommer. Landstingets process för följsamhet av nationella riktlinjer Arbetsprocessen i landstinget påbörjas när Socialstyrelsen utkommer med en preliminär version av riktlinje. En arbetsgrupp med verksamhetsföreträdare bildas och landstinget deltar i det regionala kunskapsseminariet. GAP-analyser genomförs för att få information om vad
4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) landstinget gör i nuläget och vad som behöver göras för att minska diskrepansen mellan pågående arbete och rekommendationerna i den preliminära riktlinjen. När den slutgiltiga versionen från Socialstyrelsen fastställts och de politiska viljeriktningarna från Uppsala- och Örebroregionen samt landstingsstyrelsen har inkommit, levereras konsekvensbeskrivning till hälso- och sjukvårdsledning och politisk ledning. Efter detta påbörjas arbetet med att ta fram vårdprogram och implementera innebörden i vårdprogrammet. Hälso- och sjukvårdsstaben har i uppdrag att mäta följsamheten i praxis och återrapportera till hälso- och sjukvårdsledning samt till politisk ledning. Uppföljning av de nationella riktlinjerna Socialstyrelsen följer upp arbetet med den nationella riktlinjen efter 1-2 år. Revidering av riktlinjerna sker löpande i ett intervall om ca 3-4 år. Revidering sker tidigare om det föreligger ett stort förändringsbehov, som exempelvis vid medicinsk innovation. Mer information om Socialstyrelsens nationella riktlinjer För att ta del av de olika nationella riktlinjerna kan man besöka Socialstyrelsens hemsida: 6 Öppna jämförelser Karin Lundberg, verksamhetsutvecklare, föredrog resultatet från Öppna jämförelser. Syfte och användningsområden Öppna jämförelser syftar till att ge ett underlag till den offentliga debatten, ge landstingen stöd för analys, förbättring och styrning av den egna sjukvården samt bidra till förbättrad datakvalitet avseende resultat och prestationer. Öppna jämförelser är inte en analyserande rapport men över tid kan vissa trender skönjas. I indikatorerna som speglar överlevnad eller död ses exempelvis en positiv trend för hela landet. Man kan också se att skillnader mellan kvinnor och män och skillnader utifrån socioekonomisk bakgrund fortfarande består inom hälso- och sjukvården. Landstingets resultat Öppna jämförelser 2014 Landstinget i Värmland har bättre resultat än riket i Öppna jämförelser när det gäller 27 indikatorer och sämre resultat i 26 indikatorer (av totalt 186 indikatorer). För resultatet 2014, har landstinget förbättrat resultaten för 17 indikatorer. För två indikatorer har resultatet försämrats. Värmland har goda resultat när det gäller säker vård Värmland har generellt goda resultat inom området för säker vård. Inom området finns mått som t.ex. trycksår i slutenvård och vårdrelaterade
5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) infektioner. Värmland har framförallt goda resultat när det gäller vårdrelaterade infektioner. Värmland visar sämre resultat för vård utan köer Värmland har inte lika goda resultat när det gäller tillgängligheten till vården. Värmland har exempelvis sämst resultat i landet när det gäller telefontillgängligheten till vårdcentraler. Utgår man däremot från ett annat mått Upplevd väntetid till sjukhus så ligger Värmland ungefär i samma nivå som riket. Vidare läsning: På landstingets webbplats finns Öppna jämförelser med resultat och kommentarer för de senaste åren: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen har också information på sina respektive webbplatser: Normkritik om hur vi uppnår jämlik hälsa Agneta Tynander, projektledare, berättade om det normkritiska arbetet som bedrivs som en del i arbetet för jämlik hälso- och sjukvård i landstinget. Våra normer har betydelse för hur vi bemöter varandra, samt hur vi bemöter patienter och närstående i hälso- och sjukvården. Normer är oskrivna regler som berättar för oss människor vad som är rätt sak att göra i olika situationer och vad som är rätt sätt att vara. För det mesta är det positivt att vi människor har olika normsystem eftersom det underlättar för oss i vardagen. Det är emellertid viktigt att vara medveten om att normer också kan vara exkluderande på olika sätt. Kunskap om normkritiskt tänkande blir därmed ett viktigt verktyg i mötet med andra och i mötet mellan sjukvårdspersonal och patienter. För att kunna arbeta normkritiskt behöver normerna synliggöras och ifrågasättas. När en norm har synliggjorts är det viktigt att ställa sig frågan om gällande norm är möjliggörande eller begränsande utifrån konsekvenserna som normen bär med sig. För att kunna synliggöra normer och analysera dess konskevenser, behöver man också granska sin egen position i sammanhanget för att se vad man själv har att vinna respektive förlora på att en viss norm råder.
6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) 8 Landstingets folkhälsoarbete Anna-Carin Johansson, enhetschef på enheten folkhälsa och samhällsmedicin, berättade om landstingets folkhälsoarbete och vilka utmaningar landstinget har i arbetet framöver. Värmlänningarnas självskattade hälsa Värmlänningarnas självskattade hälsa har blivit bättre jämfört med tidigare år, detta gäller för samtliga åldersgrupper. Den självskattade hälsan är sämre bland personer som har grundskoleutbildning jämfört med personer som har eftergymnasial utbildning. Övervikt och fetma Den totala andelen med fetma i Värmland har ökat något. Nästan 60 procent av värmländska män är överviktiga och 50 procent av kvinnorna. Andelen i befolkningen med fetma har ökat mest. Bild 2) Andel med övervikt och fetma i Värmland (år 2002, 2004, 2008, 2012) Övervikt och fetma är ojämnt fördelat i länet. Andelen i befolkningen med fetma (BMI 30 eller högre) är störst i kommunerna Grums, Hagfors och Filipstad och lägst i Karlstad och på Hammarö. När det gäller övervikt och fetma finns en tydlig skillnad mellan grupper i befolkningen utifrån utbildningsnivå. Bland befolkningen med eftergymnasial utbildning är andelen med fetma 13 procent bland kvinnor och 14 procent bland män. Bland befolkningen med grundskoleutbildning är motsvarande siffra: 25 procent för kvinnor och 22 procent för män.
7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) Värmland har en hög andel överviktiga barn i jämförelse med riket och den ligger på en oförändrad nivå. Psykisk ohälsa I förhållande till riket ligger Värmland något bättre till när det gäller psykisk ohälsa. Kvinnor upplever psykisk ohälsa i högre utsträckning än män. Målgruppen år upplever psykisk ohälsa i högre utsträckning än övriga åldersgrupper. Det finns stora skillnader i länet när det gäller den psykiska ohälsan bland åringar. Kristinehamn har störst andel åringar med nedsatt psykiskt välbefinnande (36 procent) och Kil har lägst andel (15 procent). Bild 3) Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande, åringar, Värmlands län Barnhälsoindex i Värmlands län Barnhälsoindex är ett sammanvägt index av data som bl.a. mäter förekomst av vaccination, rökande blivande mödrar, förekomst av amning upp till fyra månader, vikt bland femåringar osv. Även för måttet barnhälsoindex finns det skillnader i länet, de kommunerna med bäst socioekonomisk status har också ett högre barnhälsoindex. Prioriterade målområden för folkhälsoarbetet För drygt ett år sedan fick folkhälsoenheten i uppdrag att ta fram en strategi för Värmlands folkhälsoarbete. Den 25 mars 2015 ska förslaget behandlas i landstingsstyrelsen. Prioriterade målområden i enlighet med förslaget är: Barns och ungas hälsa Goda levnadsvanor God psykisk hälsa Arbetet med goda levnadsvanor handlar om att minska alkohol- och
8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) tobakskonsumtion samt främja goda kost- och motionsvanor. Inom arbetet för att främja goda levnadsvanor ingår också goda solvanor samt att förebygga sexuellt överförbara infektioner. För att lyckas med folkhälsoarbetet behövs: strukturer, verktyg och arbetssätt som skapar långsiktiga förutsättningar analys och uppföljning av de åtgärder som vidtas samverkan inom organisationen, samt lokalt, regionalt och nationellt engagemang för god folkhälsa på den politiska dagordningen Vikten av samverkan mellan landsting och kommuner Det är stora skillnader i hälsa i länet och ohälsotalen kan betyda olika saker i olika kommuner. Det är därför av yttersta vikt att landstinget samverkar med kommunerna när analys av data ska genomföras. Det finns också ett behov av att samverka i större utsträckning med civilsamhället. För närvarande har landstinget och frivilligsektorn i länet påbörjat ett arbete som förhoppningsvis ska resultera i en överenskommelse om hur samverkan mellan landsting och frivilligsektorn ska se ut framöver. 9 Nya perspektiv Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg, berättade för hälso- och sjukvårdsberedningen om arbetet inom Nya perspektiv. Utvecklingsarbetet Nya perspektiv inleddes 2007 med seminarier för samtliga ledande politiker och tjänstemän från kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland. Samverkansformen skapades utifrån ett behov av att skapa gemensamma referensramar mellan landsting och kommuner. Detta utifrån likheter som att man: - tillhandahåller och erbjuder välfärdstjänster för invånarna - behöver hantera dagens och framtidens utmaningar - har en komplex styrning - tillhandahåller vård och omsorgsinsatser - har gemensamma utmaningar (demografi, teknikutveckling, medborgarkrav) - har stora grupper av vårdtagare som är gemensamma Nya perspektiv fokuserar på fyra områden där samverkan mellan kommuner och landsting krävs för att verka för värmlänningarnas bästa. Områdena är: - den sårbara familjen - psykisk ohälsa - riskbruk- och riskbeteende - äldres hälsa Utgångspunkten är att arbetet ska bedrivas så att sociala skillnader i hälsa inom respektive område utjämnas.
9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) Inom varje prioriterat område har gemensamma och övergripande målbilder formulerats. Dessa är vägledande för kommunernas och landstingets arbete och syftet är att målformuleringarna ska arbetas in i respektive organisations ordinarie beslutsprocess. Vissa mål har uppnåtts under de år som Nya perspektiv verkat vilket har resulterat i nya målformuleringar att arbeta vidare med. Nya perspektiv har ingen organisation utan är snarare en form för organisering. Nya perspektiv är heller inget beslutande organ utan ett forum för kunskap och reflektion där själva dialogen är arbetsformen. Arbetet ute i kommunerna och landstingen följs årligen upp och kommuniceras på det årliga seminarietillfället. Hittills har nio seminarietillfällen med Nya Perspektiv ägt rum. Vad har samarbetet resultaterat i? - Ny kunskap, bl.a. med elevhälsodatabasen ELSA - Regional samordning e-hälsa ökar invånarnas möjlighet till god vård och omsorg - Äldrefrågor bättre omhändertagande i livets slutskede - Barn och unga samverkansrutiner för familjehemsplacerade barn Nya perspektivs tionde seminarium äger rum den 7-8 maj Övrigt Nästa möte för hälso- och sjukvårdsberedningen äger rum den 27 april 2015 i landstingshusets lokal Rigel. 11 Mötet avslutas Ordföranden tackade för dagen och förklarade mötet avslutat.
Gert Raiml (V) Susanna Göransdotter (V) Eva Hallonsten Wikström (FP) Oscar Karlsson (SIV)
Minnesanteckningar 1 (8) Hälso- och sjukvårdsberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-04-27 LK/150040 Plats Lokal Rigel, landstingshuset, Karlstad, kl. 9-15 Närvarande
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-02-26 LK/150041
Minnesanteckningar 1 (6) Framtidsberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-02-26 LK/150041 Plats Närvarande Frånvarande Särskilt inbjudna Lokal Rigel, landstingshuset,
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-09-01 LK/150039
Minnesanteckningar 1 (6) Demokratiberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-09-01 LK/150039 Plats Sirius, kl. 09.00 12.00 Närvarande Frånvarande Särskilt inbjudna
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs merLandstingsfullmäktiges mätplan 2018
Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merSjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220
LK/ccc PROTOKOLL 1 (5) Plats Beslutande I tjänsten Justering Barn- och ungdomspsykiatrin, Lagergrensgatan 3 i Karlstad, konferensrummet Glaskupan kl.09.00-12.30 Elisabeth Kihlström, (KD), ordförande Christina
Läs merMätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan
Mätplan Inledning Mätplan för utgår strikt från Landstingsplan och avser uppföljningen till Landstingsfullmäktige. Så långt det är möjligt föreslås i första hand resultatmått, d.v.s. mått som visar resultatet
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-03-09 LK/150039. 1 Sammanträdet öppnas Malin Berglund öppnade dagens sammanträde.
Minnesanteckningar 1 (8) Demokratiberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-03-09 LK/150039 Plats Närvarande Frånvarande Särskilt inbjudna Lokal Galaxen (kl.9-12),
Läs merNätverkens fördjupningsdag om uppföljning
Nätverkens fördjupningsdag om uppföljning 2016-12-15 Nya Perspektiv en rad samarbeten inom vård, omsorg, folkhälsa. Gemensamma målområden. Hur fortgår arbetet över tid? Hur följs målområdena upp? Hur vet
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden
Katrin Boström Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen
Läs merEn god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,
En god vård i Dalarna Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, 2014-2016 Baserad på öppna jämförelser 2017 En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso-
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merUtvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård
Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-05-26 LK/150039
Minnesanteckningar 1 (7) Demokratiberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-05-26 LK/150039 Plats Lokal Skogsstjärnan, Centralsjukhuset (Psykiatrihuset), Karlstad,
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Tanja Eklund 2015-10-07 LK/150039
Minnesanteckningar 1 (5) Demokratiberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Tanja Eklund 2015-10-07 LK/150039 Plats Scandic Winn, kl. 09.00 15.00 Närvarande Malin Berglund (M), ordförande
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier
RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merStrategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg
Strategi för hälsa En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Bakgrund Kongressen har beslutat om en sammanhållen och långsiktig strategi.
Läs merHälso- och sjukvårdsstaben Anders Andrén, David Kvicklund 2013-02-07 LK/130154
Protokoll 1 (5) Folkhälso- och tandvårdsutskottet Hälso- och sjukvårdsstaben Anders Andrén, David Kvicklund 2013-02-07 LK/130154 Plats Beslutande Landstingshuset, Karlstad Gert Ohlsson (FP), ordförande
Läs merStrategi för hälsa. inom - och i samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg
Strategi för hälsa inom - och i samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Bakgrund Kongressbeslut om en sammanhållen och långsiktig strategi. Tas fram med bred förankring
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs merSekretariatet 2013-08-26 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEREDNINGEN LK/130175
Minnesanteckningar Hälso- och sjukvårdsberedningen Sekretariatet Marina Tilderlindt HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEREDNINGEN LK/130175 Plats Lokal: Sirius, landstingshuset, Karlstad, kl. 9.00 15.10 Närvarande Presidiet:
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merEn god vård? SoS 2018
En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs merRegionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
www.svnuppsalaorebro.se 2015-01-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen koordinerar
Läs merSekretariatet 2013-12-16 LK/130175. Plats. Tid. Närvarande. Kerstin. Särskilt inbjudna. I tjänsten. Ej närvarande. ängligheten.
Minnesanteckningar Hälso- och sjukvårdsberedningen Sekretariatet Marina Tilderlindt 2013-12-16 LK/130175 Plats Tid Närvarande Landstingshuset, Karlstad, Lokal: Siriuss Måndagen den 166 december, kl. 9:00
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merStrategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna
Läs merKartläggning av behov ska underlätta planering
PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merBeslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande. Jane Larsson, landstingsråd (C) Marianne Utterdahl, landstingsråd (SIV)
Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sekretariatet 2015-06-15 LK/142970 Plats Landstingshuset Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Ulric Andersson, landstingsråd (S) vice
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merBeslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande
Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sekretariatet 2015-03-17 LK/142970 Plats Landstingshuset Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Ulric Andersson, landstingsråd (S) vice
Läs merAKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun
AKTIVITETSPLAN för 2017 2019 Lokala folkhälsorådet i Förkortningar som kan förekomma i texten HVB LSS BUF HIV POSOM STI MI FaR BVC Audit Dudit Hem för vård och boende enligt socialtjänsten Lagen om stöd
Läs merMinnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier
2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merHur jämlik är vården?
Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-
Läs merMötesplats social hållbarhet
Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson
Läs merFrån politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSORÅDET
Plats och tid Bildhuggaren, kl. 13.30-16.00 ande Rolf Eriksson (S) ordf. Kommunstyrelsen Lars Glad (M), vice ordf. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Alda Danial FP) Kommunstyrelsen, ersättare Laila Neck
Läs merBeslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande
Protokoll 1 (6) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sekretariatet 2015-09-15 LK/142970 Plats Landstingshuset Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Ulric Andersson, landstingsråd (S) vice
Läs merKommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Läs merMål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.
Läs merLänsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling
Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,
Läs merNationella indikatorer för f r God vårdv
Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r
Läs merFredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Gert Ohlsson, landstingsråd (FP) Christina Wahrolin, oppositionsråd (S)
Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sekretariatet 2014-01-21 LK/140107 Plats Beslutande Ersättare Landstingshuset Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Gert Ohlsson, landstingsråd
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merHälsofrämjande förhållningssätt - uppföljning
Rev/19006 Revisionskontoret Johan Magnusson Hälsofrämjande förhållningssätt - uppföljning Rapport 2-19 2 Hälsofrämjande förhållningssätt - uppföljning Bakgrund Regionens revisorer ansvarar för att genomföra
Läs merAKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun
AKTIVITETSPLAN för 2013-2015 Lokala folkhälsorådet i Förkortningar som kan förekomma i texten HVB LSS BUF HIV POSOM STI MI FaR BVC Audit Dudit Hem för vård och boende enligt socialtjänsten Lagen om stöd
Läs merIngvar Klang (M), Karlstad, ordförande Anders Nilsson (V), Nykroppa, vice ordförande
Minnesanteckningar Hälso- och sjukvårdsberedningen Sekretariatet Marina Tilderlindt HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEREDNINGEN LK/130175 Plats Lokal: Sirius, landstingshuset, Karlstad, kl. 9.00 16.00 Närvarande Presidiet:
Läs merSveriges bästa självskattade hälsa år 2020?
Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Andel med bra självskattad hälsotillstånd bland befolkningen i Norrbotten, 18 80 år män och kvinnor, 2006-2008. Jämförelse länets kommuner med alla andra kommuner;
Läs merRemiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Läs merHandlingsplan för Norrbottens läns landsting
Handlingsplan för Norrbottens läns landsting Landstingets mål och strategier för att bidra till förverkligande av Norrbottens folkhälsopolitiska strategi 1 Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier
Läs merAKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun
AKTIVITETSPLAN för 2017 2019 Lokala folkhälsorådet i Förkortningar som kan förekomma i texten HVB LSS BUF HIV POSOM STI MI FaR BVC Audit Dudit Hem för vård och boende enligt socialtjänsten Lagen om stöd
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merRegional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa
Bilaga 4 kommunstyrelsen 2017-06-07 107 Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Handläggare: Karin Haster, Folkhälsa och samhällsmedicin Datum: 2017-04-24 Dokumenttyp: Diarienummer:
Läs merSammanträde med Folkhälsoberedningen
1 (11) Kl. 14:00-16:00 21-28 Sammanträde med Datum för justering: 2019-05-15 Christine Lorne (C) Hanna Jokio (S) Plats Skärgårdssalen, Landstingshuset Närvarande ledamöter Christine Lorne (C) Ann-Catrin
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom
Britt Ahl Karin Lundberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-0X Inledning
Läs merHälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012
Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad
Läs merFörslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)
Sida 1(7) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Arbetsgruppen Sårbara familjen Datum 2015-09-14 Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Region Värmland - kommunalförbund
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merNationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Läs merExempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merLANDSTINGSPLAN KORTVERSION
2017 LANDSTINGSPLAN KORTVERSION Landstinget ansvarar för hälsooch sjukvård, tandvård och regional utveckling i Värmland. Vården ska vara förebyggande, effektiv och behovsanpassad samt utföras på lika
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merKommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merEtt helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018
1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre
Läs merGustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S)
Protokoll 1 (6) Folkhälso-och tandvårdsutskottet David Kvicklund LK/142996 Plats Beslutande Landstingshuset Karlstad Gert Ohlsson (L) Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Ersättare
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merMinnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007
Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-03-05 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)
Läs merMed örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019
Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling
Läs merPolitisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merLedningsgruppen för samverkan kommun landsting
1(5) Ledningsgruppen för samverkan kommun landsting Tid: tisdagen den 30 april 2013 klockan 08.00 10.00 Plats: Landstingets kansli i Jönköping, sal E Närvarande Gunnel Lundgren Anders Åberg Agneta Jansmyr
Läs merPlaneringsunderlag för Landstinget i Värmland 2015 Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Hälso- och sjukvårdsstaben
Planeringsunderlag för Landstinget i Värmland 215 Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Hälso- och sjukvårdsstaben Om Värmlänningarna... 215 Planeringsunderlag för Landstinget i Värmland 1 2 Kontaktpersoner
Läs merBeställningsunderlag 2015
Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1
Läs merSocialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merFolkhälsopolicy för Uppsala län
Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar
Läs merUtredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Läs merSammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519
2019-03-14 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Sammanställning av öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 Bakgrund Varje år presenterar Socialstyrelsen
Läs merEn trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merVef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o
Läs mer