insamling nu Så samlar vi in om fem år jul i gemenskap Samlade krafter ger Från nattklubb till kamp för kvinnohälsa

Transkript

1 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 132 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi drygt fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Sedan 2009 tillämpar medlemmarna FRIIs Kvalitetskod. Nyckelord i insamling är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang årgång 17 insamling nu EN TIDNING FRÅN FRII Samlade krafter ger jul i gemenskap SID 10 Högskolor satsar på fundraising SID 6 Hårt jobb visar villkor i Uganda SID 14 Så samlar vi in om fem år Fem fundraisers ger sin framtidsbild SID 8 l Förlag vill öka kunskap i ideell sektor 4 l FRII-medlemmar prisas för redovisning 5 l Låga kostnader en moralisk fråga 13 Alexandra Charles Från nattklubb till kamp för kvinnohälsa SID 18

2 friizon Kalendarium 2012 februari Grundkurs i Fundraising, Stockholm april AFP International Fundraising Conference, Vancouver, Canada maj InsamlingsForum, Stockholm oktober International Fundraising Congress i Holland God Jul önskar FRII Vid FRIIs senaste styrelsemöte valdes Adoptionscentrum in som medlem och hälsas varmt välkommen i FRII-kretsen. Läs mer om Adoptionscentrum på Detta innebär att FRII nu har 132 medlemsorganisationer! hrg Annonsera För information och bokning: kontakta Press Art. Tel , pressart@pressart.nu Annonspriser Helsida: kr Halvsida: kr Kvartssida: kr FRII-medlemmar betalar 50 procent av angivna priser. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se klicka på Medlem och sedan Insamling nu ledaren redovisning av resultat Samarbete ger utveckling Som vice ordförande för FRII hade jag förmånen att under förra året samarbeta med ordförande Anna Hägg-Sjöquist och dåvarande styrelse och jag vill passa på att tacka för en bra tid. Nu sitter jag med ordförandeklubban i handen. En ekonom bland fundraisers. Jag ser fram emot att tillsammans med den nya styrelsen och Christine von Sydow arbeta vidare med att flytta fram branschens position. Vi kommer fortsätta att driva frågan om skattereduktion för gåvor, liksom arbetet med Kvalitetskoden. Men det finns mycket annat som påverkar FRIIs medlemmars förutsättningar att leverera till sina ändamål. Även om allmänheten fortfarande står för majoriteten av bidragen så upplever vi exempelvis ett växande intresse från företag. Som bransch har vi mycket att vinna på att utveckla samarbetet med näringslivet. CSR-frågan har hög prioritet i bolagen, samtidigt som många famlar. Hur kan de kombinera filantropi med affärsnytta? Hur väl passar olika projekt deras varumärke? Hur skapar samarbeten mervärden för deras medarbetare? Vi bör vara de som vet hur deras insatser bäst kan komma till nytta för ändamålen. Så låt oss hjälpa näringslivet att stödja våra ändamål. Och samtidigt ta vara på den dialog och det kunskapsutbyte som samarbetet med näringslivet skapar. I detta arbete ser jag även en stor potential i ett ökat samspel mellan de olika funktionerna inom våra organisationer. Ett närmare samarbete mellan ekonomi, insamling/kommunikation och verksamhet skapar exempelvis en starkare dynamik i paketeringen av samarbeten med företag. Inom FRII kan vi förhoppningsvis under året Länkar till alla kodrapporter Under sommaren och hösten har det strömmat in hänvisningar till alla de kodrapporter som FRIIs medlemmar sammanställt för att visa hur alla olika delar av verksamheten fungerar. Det är ett gediget arbete som genomförts. Fjolårets enkät om kodrapportsarbetet visade att det i genomsnitt var 3 4 personer inblandade i sammanställningarna, och det vanligaste var att både generalsekretrare och ekonomiansvarig ansvarade för kodrapporteringen. göra mer för att främja den kompetensutveckling som krävs, inte minst genom att skapa fler olika typer av nätverk. Vårt sätt att mäta och kommunicera våra insatser har betydelse. Gåvor och samarbeten ställer krav på hur vi mäter effekten av organisationernas insatser och hur vi rapporterar och återkopplar till givare. Men det är bara positivt om vi genom en starkare satsning på företagssamarbeten får draghjälp och incitament i arbetet med att utveckla mätmetoder. Alla organisationer som jag har mött arbetar just nu med detta. Utmaningen ligger i att hitta mätmetoder som visar effekten av insatserna. Att medlemsorganisationernas verksamheter och ändamål är vitt skilda är en av förklaringarna till att den relativa ändamålskostnaden dominerar som nyckeltal. Men det säger väldigt lite om insatserna och effekterna. Den som redovisar en ändamålskostnad på 90 procent har inte per definition gjort ett bättre jobb än någon som redovisar en ändamålskostnad på 80 procent. Det intressanta är om det är rätt insats och i vilken utsträckning vi åstadkommit en effektiv och faktisk skillnad. Här finns en kommunikativ utmaning. Det är upp till oss att ge fler möjligheten att få veta vilken skillnad och betydelse just deras gåvor gör. För gåvor ska göra skillnad och ha betydelse. Harald hagman styrelseordförande, Frii Nu har alla FRIIs medlemmar skickat in direktlänkar till sina kodrapporter för Dessa presenteras på FRIIs webbplats Att tillämpa kvalitetskoden är sedan 2009 ett krav för att kunna vara medlem i FRII. Alla organisationer ska ha haft möjlighet att tillämpa koden under ett helt år, varför nya medlemmar som anslutit sig till FRII under senare tid inte behöver inkomma med en kodrapport. HRG insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Ansvarig utgivare: Erik Zachrison. Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art. tel: , peter@pressart.nu Redaktion: Helena Reinius Gullström, Eva Nordenstam, Peter Rehnfeldt, Lovisa Sandberg och Marie von Zeipel Adress: FRII, Box 2054, Stockholm. Besöksadress: Skeppsbron 28 Tel: /92, fax E-post: info@frii.se Nätet: Omslagsbild: Vihelm Stokstad Tryck: Print One 2011 Upplaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får använda materialet i elektronisk version av tidningen. 2 insamling nu

3 kommenterat: toppen botten Populärt bli certifierad fundraiser I oktober startade en ny omgång av certifieringsutbildningen i fundraising vid Berghs School of Communication i Stockholm. Utbildningen pågår ett år och till sommaren, när diplomen delas ut, får vi ett ytterligare tillskott av kvalificerade insamlare. Det höjer både kvaliteten och statusen för vår bransch. Alla kodrapporter publicerade Alla medlemmar som ska tillämpa koden i år har under sommaren och hösten publicerat sina rapporter. Det är glädjande att alla intresserade som följer vår sektor kan få denna fördjupade information. På FRIIs hemsida finns alla samlade. Kampanjen Aktiegåvan inbringade 19,5 miljoner kronor till de 36 FRII-medlemmar som deltog i år. Det är en ökning jämfört med året innan då 18 miljoner samlades in, och snubblande nära det uppsatta målet på 20 miljoner kronor. Årets aktieutdelningar var större än året innan vilket vi vägde in när målet sattes, säger Ulrika Lehmann, projektledare för kampanjen. En trend som håller i sig är att de större organisationerna som medverkar får in större belopp, medan de mindre inte får lika mycket. Förutsättningarna är väldigt olika, några har möjlighet att använda kompletterande egna kanaler för att nå ut med budskapet, säger Ulrika Lehmann. De senaste åren har kampanjen siktat på att få ökat stöd från fåmansbolag, och i år mer än fördubblades de gåvorna från cirka en miljon till 2,3 miljoner kronor. En orsak kan vara att annonsering gjorts i tidningar som Entreprenören och Driva Eget parallellt med annonsering Medlemmarna strömmar till FRII har sedan november månad 132 medlemmar. Det är glädjande att intresset är så stort för vår organisation. Och vi gör allt vi kan för att också nya medlemmar ska känna att de får mervärde av att vara med i FRIIkretsen. Många svenskar vid i IFC i Holland Drygt 30 svenskar deltog i årets stora internationella konferens om fundraising i Holland, IFC. Utbudet av seminarier, fördjupningskurser och föreläsningar var som vanligt stort och och förhoppningsvis fick alla deltagare med sig någonting intressant att omsätta i praktiken. Starkare resultat för Aktiegåvan FRIIs grundkurs i Fundraising Den 1-2 februari är det dags för FRIIs efterlängtade introduktionskurs i Fundraising. Två fullspäckade dagar för dig som är relativt ny i din roll som insamlare eller för dig som vill få ett helhetsperspektiv på insamling. Kursledare är Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfonden och Maria Ros Jernberg, konsult. Tillsammans har de över tjugo års erfarenhet av insamling i Sverige och internationellt. i tidningar som Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Det största problemet är fortfarande att de stora bankernas hantering av aktiegåvor upplevs som invecklad. Det har bidragit till att kampanjen ännu inte fått större genomslag. Men de mindre internetbankerna har ett system som fungerar smidigt. Nu har en av de större bankerna visat intresse för en liknande lösning, men överlag saknas det tyvärr intresse för att förenkla hanteringen av aktiegåvorna, säger Ulrika Lehmann. Hon har nu avslutat sitt uppdrag som projektledare för årets kampanj och är relativt nöjd. Man vill alltid komma längre, och förhoppningen var att vi skulle nå målet. Men vi kom vi väldigt nära, säger hon. En utvärdering pågår nu som kommer att ligga till grund för hur framtiden för kampanjen ska se ut. Kursen har fått mycket höga betyg och antalet platser fylls snabbt. Det finns möjlighet att boka utbildningen med och utan boende. För anmälan och mer information, maila utbildning@frii.se Gemensam portal för minnesgåvor nu finns det möjlighet för alla medlemar i FRII att anmäla sin medverkan på den gemensamma Minnesgåvosidan. Den har tagits fram i samarbete med Fonus och Sveriges Begravningsbyråers Förbund, och riktar sig till alla som vill ge en minnesgåva. Minnesgåvosidan har idag mellan och unika besökare per månad. På sidan finns information om de olika organisationerna och ändamålen. Men själva gåvan går direkt till respektive organisation. Principen är att det ska bli så få mellanhänder som möjligt. En förutsättning för att vara med på sidan är därför att din organisation har ett system för att ta emot minnesgåvor. Ni måste inte erbjuda en betalningslösning på er webbplats, men ni måste ha en sida på er webb som informerar om hur man går till väga för att ge en minnesgåva. Minnesgåvosidan administreras av FRII och respektive organisation ansvarar för att den egna informationen är korrekt. För den enskilda organisationen ger det en bra exponering på en plats dit människor aktivt söker sig för att söka information om minnesgåvor och organisationer att ge till. Man får ett utrymme på den sida som många av Sveriges begravningsbyråer använder sig av när de hjälper människor att hitta rätt bland organisationer att ge en minnesgåva till. För den som vill ge en minnesgåva ger sidan möjlighet att på ett enkelt och säkert sätt ge en minnesgåva direkt till en seriös organisation, utan onödig administration och mellanhänder. Det kostar kr per år för FRIIs medemmar att vara med. Se insamling nu

4 aktuellt Donner nekas HD-prövning Röda Korsets före detta kommunikationschef får inget prövningstillstånd av HD, uppger Resumé. se Johan af Donner svindlade Cancerfonden och Röda Korset på 8 miljoner kronor. Han dömdes av Stockholms tingsrätt år 2010 till fem års fängelse. Han överklagade till Hovrätten, men Hovrätten fastställde domen våren 2011 samt lade även till grovt mutbrott. Johan af Donner valde då att överklaga till Högsta Domstolen, men nu står det alltså klart att han har nekats prövningstillstånd. Hovrättens dom står därmed fast. SBM går samman med NAV-Partner Skandinaviska Barnmissionen, SBM och NAV-Partner kommer från och med årsskiftet att gå samman. Huvudkontoret för verksamheten blir kvar i Malmö och Bo Wallenberg är fortsatt missionschef. NAV-Partners grundare Per-Olof Edström och dess medarbetare, Nils Lindh blir anställda i SBM. Citatet Ett stort antal enskilda organisationer är engagerade i arbetet med att förbättra u-landskvinnornas situation. Min absoluta övertygelse är att den enda effektiva och hållbara vägen är att kvinnorna uppnår economic empowerment, det vill säga ekonomisk styrka. Först om kvinnorna har egen bankbok, egen inkomst och eget kapital om än litet börjar de räknas i familjen och byn. Ingen kommer att sätta sig på en änka som driver ett skrädderi med tio symaskiner och har en hygglig inkomst. Egen inkomst driver fram både social och politisk acceptans. Percy Barnevik i boken Jag vill förändra världen albert Bonniers förlag 2011 l 1000 böcker såldes direkt Nytt förlag vill ge kunskap till hela den ideella sektorn Nystartade Idealistas förlag gav ut sin första bok i september. Upplagan var slutsåld redan i början av november. Succé, tycker grundarna Erik Wagner och Gabriel Ehrling som vill sprida kunskaper som finns i olika ideella organisationer till hela sektorn. Mediestrategen och föreläsaren Brit Stakston har skrivit boken Gilla! Dela engagemang, passion och idéer via sociala medier. Den handlar om hur människor som är engagerade i ideella organisationer kan nyttja kraften i sociala medier. Boken är en del av en lösning för många organisationer som tvekat kring att använda sociala medier, säger Erik Wagner som även är medförfattare i boken. Han arbetar som kommunikationsrådgivare och får i kölvattnet av bokens genomslag föreläsa om bokens innehåll. Ibland själv, ibland tillsammans med Brit Stakston. Det är märkligt att många organisationer är tveksamma inför sociala medier då mötet mellan människor och de relationer som uppstår är vår starkaste metod. Det är samma oavsett om det sker i lokalen eller på nätet, men tekniken kommer i vägen för en del, säger Erik Wagner. Han ser många likheter mellan sociala medier och att engagera sig i ideella frågor att bygga tillit och relationer. Gabriel Ehrling har studieuppehåll från civilekonomutbildning och arbetar som politisk sekreterare i Haninge kommun. Men hur gör man då när man på fritiden startar ett förlag? Tillsammans bildade de ett aktiebolag, satsade egna pengar och egen tid för att genomföra detta första bokprojekt. De arbetar utifrån mottot Hur svårt kan det vara? Det har varit en kunskapsresa som gått via internet och deras nätverk. Detta stora nätverk av välvilliga människor har de byggt upp genom sina egna engagemang i den ideella sektorn. Erik Wagner är engagerad i nykterhetsrörelsen IOGT-NTO och Gabriel Ehrling inom barn- och ungdomsorganisationen Vi unga. Det var också genom detta engagemang som de från början träffades och idén om förlaget väcktes. Sedan började arbetet. Vi har träffats minst en gång i veckan på något kafé och gjort upp om vad som ska göras. Det har varit mer jobb än vi anade, men det är också många som huggit i och hjälpt till, säger Gabriel Ehrling. Marknadsföring av boken har inte varit kostsam. Helt i enlighet med deras första titel så har det spritt sig på nätet via bloggar och twitter. Nu är andra upplagan på exemplar färdigtryckt och de har redan börjat spåna på nästa bok. Förhoppningen är att ge ut en till två titlar om året. Jag skulle vilja ta fram en pekbok för alla barn som föds in i folkrörelselivet. I stället för ankor och hästar kan vi lära de minsta talarstol och kaffekanna, skrattar Erik Wagner en bra presentbok för många engagerade småbarnsföräldrar. Men en bra bok om ledarskap inom den ideella sektorn saknas, tycker båda två. Det finns så många unika frågor som skulle behöva beskrivas och så mycket kunskap inom organisationerna som vi vill lyfta till hela sektorn. Vi vill att vårt förlag ska få vara en brygga mellan organisationerna, säger Erik Wagner. Ulrika L Forsberg Erik Wagner och Gabriel Ehrling vill att deras förlag ska vara en brygga mellan olika idella organisationer Foto: Ulrika L Forsberg 4 insamling nu

5 Gunilla Kinnestrand och Rigmor Engerstam från Kooperation Utan Gränser, Katarina Tiväng från Svenska Röda Korset och Fredrik Trahn från Svenska Friidrottsförbundet tog emot priserna vid Ideellt Forum i Stockholm. l Pris till FRII-medlemmar De är bäst på årsredovisning Utmärkelsen Årets redovisning i ideell sektor gick i år till Kooperation Utan Gränser. Dessutom fick Svenska Röda Korset och Svenska Friidrottsförbundet var sitt hedersomnämnande. Det är tionde året i rad som årsredovisningar i den ideella sektorn uppmärksammas genom prisutdelningen. sex FRII-medlemmar var i år nominerade till att få priset för bästa årsredovisning inom ideell sektor, bland annat Barncancerfonden, Cancerfonden, Stockholms Stadsmission, Svenska Röda Korset, Kooperation Utan Gränser och Svenska kyrkan. Tävlingen anordnas av pwc och Swedbank och är öppen för alla idella föreningar och verksamhetsstiftelser i Sverige. Juryn hade denna gång fokuserat särskilt på två kriterier för att utse vinnaren: kommunikation och kontroll. Priset delades ut av Filip Wijkström, docent på Handelshögskolan och ordförande i juryn med motiveringen: Man lyckas i sin redovisning för 2010 föra fram verksamheten i vad juryn upplever som en fin balans mellan kommunikation och kontroll. En sammanfattning finns redan på första sidan och man trycker genomgående på kooperation Fakta 10 tips för en lyckad årsredovisning Hitta ideella nyckeltal Anpassa den till målgruppen Ge en tydlig överblick, till exempel innehållsförteckningar, diagram och bilder Förklara hur organisationen leds och styrs Beskriv varför ni finns till, visa ett tydligt syfte och samverkan som de verktyg man använder för att bekämpa fattigdom och stärka demokratin. I tydliga faktarutor presenteras siffror över de kooperativ, grupper och nya medlemmar som man har hjälpt igång. Kartbilder hjälper läsaren att placera verksamheten och avslutningsvis ges exempel på vad olika typer av insatser kostar. Rigmor Engerstam, kommunikatör på Kooperation Utan Gränser är glad över utmärkelsen: Årsredovisningen ska framförallt bygga förtroendet för vår organisation. När vi tilldelas priset känns det verkligen som att vi i år har lyckats med det, säger hon. VID prisutdelningen delades även två hedersomnämnanden ut. Ett gick till Svenska Friidrottsförbundet för presentationen av sitt strategiarbete. Det andra gick till Svenska Röda Korset för att man på allvar tagit sig an den kris och kritik som man upplevt under Detta löper från det ansvar som tas i både ordförandes och generalsekreterares inledningsord, fram till det att arvoden och andra uppdrag för styrelsen redovisas. Speciellt vill juryn lyfta fram styrelsens särskilda rapport om intern kontroll. lovisa sandberg Beskriv måluppfyllelsen Beskriv hur just era unika värdekedjor ser ut Ha en bra inledning som fångar läsarens intresse Försök skapa en röd tråd för innehållet i verksamhetsberättelsen Gör inga formaliafel, uppfyll de formella kraven Foto: kurt koivisto Hallå där... Hallå där Richard Fors, ny generalsekreterare för Stiftelsen MinStoraDag. Richard har varit anställd på MinStoraDag sedan 2009 och haft ansvar för marknadsföring och insamling. Hur kom det sig att du sökte tjänsten som generalsekreterare? Stiftelsens värderingar stämmer väl överens med mina egna och jag trivs väldigt bra i organisationen. Därför kändes det som ett naturligt steg att söka tjänsten när grundaren Claire Rosvall valt att lämna över efter elva år. Är det något från din gamla tjänst som du kommer att sakna? Det har varit mycket givande att få vara med och utveckla marknads- och insamlingssidan. Eftersom vi fortfarande är en relativt liten organisation kommer jag att vara involverad i dessa frågor även i framtiden. Vad är era stora utmaningar för framtiden? Målet är att nå alla svårt sjuka barn i Sverige. Vi vill kunna ge de cirka 350 barn som varje år får diagnos om en svår sjukdom en egen Stor Dag. Vi är på god väg, men det är en bit kvar. MinStoraDag uppfyller svårt sjuka barns önskedrömmar. Har någon varit extra rolig att kunna uppfylla? Ingen önskedröm är bättre än någon annan. Men att se glädjen i ögonen när ett barn får uppleva sin egen högsta önskan är fantastiskt. Däremot finns det önskedrömmar som sticker ut, som en liten tjej som ville mjölka en ko, eller en pojke som ville gräva en grop med en grävskopa. Har du någon egen önskedröm? Om jag får frågan nu så är det att något företag släpper ner en stor säck pengar som gör att vi kan uppfylla alla önskedrömmar för barnen. Men om du skulle ha frågat mig som 8-åring hade jag nog svarat att jag önskat få gå på en David Bowie konsert eller åka en riktigt snabb båt. Eva Nordenstam Ur boken: Årets redovisning i den ideella sektorn tio år av erfarenheter och goda råd, utgiven av PWC insamling nu

6 aktuellt Viktigast att hjälpa andra för volontärer att göra nytta för andra är viktigast för volontärer. Det visar Volontärbyråns årliga undersökning, Volontärbarometern 2011 där volontärer och frivilliga berättar om vad de får ut av sitt ideella engagemang. Enligt undersökningen vill tre av fyra tillfrågade volontärer göra nytta för andra och sökte därför den typen av uppdrag. Mer än hälften vill utvecklas som personer och nästan lika många vill göra en insats inom ett specifikt område, framförallt i organisationer som arbetar för barn och unga, kvinnor eller med socialt arbete. Hälften av de tillfrågade i undersökningen vill också göra något konkret istället för att skänka pengar. 45 procent sade att de helst vill bidra med direkta stödinsatser som att sitta i en telefonjour, göra hembesök hos äldre eller vara läxhjälpare. En av tre vill göra praktiska insatser som matlagning, renovering eller kulturaktiviteter. PR l Stöd till forskning Universitet och högskolor satsar mer på fundraising Donationer till ideell verksamheter från företag och stiftelser är idag mer omfattande än någonsin. Samtidigt har landets högskolor och universitet börjat satsa allt mer på att få stöd till olika forskningsprojekt. insamling nu har tittat på hur man jobbar med fundraising. Trots den långa tradition av filatropi som finns främst i universitetsvärlden i USA har svenska universitet och högskolor tidigare sällan arbetat strategiskt och målinriktat med fundraising. Men de senaste tio åren har det skett en förändring många större universitet har idag resurser avsatta för att arbeta med insamling av donationer och gåvor till sina verksamheter. Henrik Pompeius arbetar som koordinator för fundraising på Stockholms universitet fick han uppdraget att börja arbeta målinriktat med donationer. Idag har arbetet satt igång på allvar. Fokus är på stora gåvor genom några få men nära kontakter. Vid sidan om detta förstärker man alumniverksamheten (tidigare studenter). Stockholms universitet är det största men inte det enda i regionen. Både Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan finns i närheten och arbetar också med fundraising. Universiteten i Uppsala och Lund är ensamma i sina regioner och då blir det lite lättare att profilera sig. Stockholm universitet anses ofta vara lite spretigt. Vår forskning inom naturvetenskap är mer inriktat mot grundforskning där det oftast tar längre tid att komma fram till resultaten. Det är svårare att Henrik Pompeius paketera och presentera för en donator än exempelvis tillämpad medicin, där resultaten ofta nås snabbare och den praktiska nyttan är mer uppenbar för allmänheten. Universitetets huvudsakliga ändamål för sin insamling är forskning. Men sponsring av till exempel stipendium eller donationer till nya ämnen Något händer när ideella organisationer växer tillsammans med KPMG Tryggheten och säkerheten ökar. Hos oss möter du specialister och revisorer som har särskild erfarenhet från ideell verksamhet. Vi erbjuder tjänster anpassade för det viktiga arbetet i ideella organisationer. Som ger tid över och möjlighet att växa och utvecklas. Prata med oss! Vi lyssnar KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Detta kan vi hjälpa er med Revision och redovisning Mål- och resultatstyrning Inkomstskatt och moms Intern styrning och kontroll Rådgivning inom hållbar utveckling Fraud risk management Kontakta oss gärna Fredrik Sjölander Branschansvarig Ideella sektorn Tel fredrik.sjolander@kpmg.se Läs mer på 6 insamling nu

7 Hallå där... Stefan Bergh, som slutat på IOGT/NTO och sedan september är ny generalsekreterare på Cancerfonden. Linköpings och Stockholms universitet har kommit långt med sitt strategiska fundraisingarbete. På flera andra platser i landet arbetar olika högskolor med att få igång liknande verksamheter. förekommer också. Främst strävar man efter att skapa samarbeten och att skapa nya förutsättningar. De insamlingsprojekt som Stockholms universitet själva initierar hittas genom nätverk inom universitetet. Vi identifierar kontakter och forskningsområden som är intressanta, sedan skapar vi ett Case of support. Vi försöker vara proaktiva i det vi gör och sedan involverar vi reaktiva personer. Våra potentiella givare är personer av kött och blod, det får man inte glömma bort. Henrik Pompeius poängterar att man fokuserar på relationen mellan forskare och donator och gärna ser att de delar en nyfikenhet så att de kan mötas och angripa problemet tillsammans. Men donatorerna deltar inte operativt i forskningen. Det har alla donatorer vi samarbetat med haft stor respekt för, och man har varit mycket försiktig så att man inte påverkar forskaren och forskarens resultat. Vi tar emot vad vi kan stå för, men för den skull är vi inte fina i kanten Svenska universitet och högskolor är myndigheter och kontrolleras därför inte av Svensk insamlingskontroll. I stället lyder man under donationsförordningen och förlitar sig på universitetets interna kontroll. Och det finns etiska riktlinjer att förhålla sig till, till exempel tar man inte emot gåvor av tobaksindustrin. Vi tar emot vad vi kan stå för, men för den skull är vi inte fina i kanten, säger Henrik Pompeius. Men i Sverige finns än så länge inte samma givarkultur som i en del andra länder, där givandet till det gamla lärosätet är naturligt och det ses som kutym att man ska ge tillbaka. Vi har inte samma tradition. Det är något vi måste skapa. En kultur som förmedlar att alla kan bidra exempelvis före detta studenter. Vid Linköpings universitet har insamlingsarbetet inte initierats av universitetet själv, utan av näringslivet. Tidigt 2000-tal kontaktades universitetet i samband med etableringen av campus Norrköping. Detta ledde till den första kampanjen, Forskning & Framtid, där universitetet samarbetade med regionala näringsidkare. Idag har universitetet en förhållandevis stor avdelning för fundraising, med cirka 6,5 tjänster som på något sätt är involverade i insamlingsarbetet. Vi inriktar oss mot major gifts, berättar Inger Stern, Fundraising Director. Och vi letar efter samarbeten som gagnar både forskare och donatorer. Även vid Linköpings universitet är man mån om att poängtera att donatorn inte har något inflytande över forskningen utöver donationen, även om man gärna ser donatorn involverad. Vi fundraisar inte för uppdragsforskning. Och Inger Stern forskarens resultat ägs av forskaren själv, inte av donatorn. I Sverige finns ett officiellt nätverk för filantropiskt finansiering, där man byter erfarenheter med varandra. Men övrig kompetensutveckling kan vara svår att hitta. Oftast sker kompetensutvecklingen utanför Sverige, via det internationella utvecklingsrådet CASE, som bland annat finns i London. Framtiden för filantropiskt finansierad forskning tycker Inger Stern är god och hon hoppas kunna utveckla en plattform av framgångsrika relationer och samarbeten mellan givare och mottagare. Man vill skapa ännu mer forskning, särskilt andelen forskning som kommer från det filantropiska hållet. Men det svenska skattesystemet är ett hinder. Vi är långt efter resten av Europa, men det håller på att förändras, det är en kulturförändring åt rätt håll. Men vi har mycket kvar att göra, säger hon. lovisa sandberg Hur fick du jobbet och är du varm i kläderna nu? Jag fick frågan från Cancerfondens ordförande och tackade ja. Uppdraget lockade och jag kände väl till verksamheten efter att ha jobbat här tidigare. Det är en mycket välskött organisation med skickliga medarbetare och ett starkt varumärke. Jag har fått ett varmt mottagande och är verkligen motiverad. Vad kan du bidra med som ledare för Cancerfonden? Jag vill vara en tydlig ledare som samtidigt ger medarbetarna ett stort eget ansvar och delaktighet. Jag kom in efter en lite orolig period, men allt känns väldigt bra. Det är viktigt att enas om målen och hur vi når dit. Ni har nyligen avslutat Rosa Bandetkampanjen till stöd för bröstcancer. Är du nöjd med resultatet? Det ser bra ut, även om insamlingen gav lite mindre än Cancergalan 26 oktober hade lite lägre tittarsiffror än tidigare år, men hela kampanjen har utvecklats till en stor folkrörelse som firar 10-årsjubileum nästa år. Vi kommer absolut att satsa vidare. Har ni känt av den ekonomiska oron? Nej, inte hittills. Totalt sett har vi ökat hela vår insamling under 2011 och hoppas ta ett större kliv nästa år. Bland annat satsar vi på att få in flera regelbundna givare. Mest bidrag kommer från testamenten. Hur ser du på insamlingsbranschens möjligheter framöver? Det finns stora möjligheter. Krav på hög kvalitet och öppenhet blir ännu viktigare framöver om vi ska behålla förtroendet från givare och samhälle. Vi kan också bli ännu bättre på att berätta om resultat och framgångar. Givarna vill ha ett kvitto tillbaka. Marie von Zeipel insamling nu

8 fokus framtid På spaning efter den tid som De senaste fem åren har givarnas stöd till ideella organisationer ökat konstant. Den nya tekniken har gett nya insamlingsmöjligheter och allt fler företag vill vara med och bidra. Det tidigare okända Postkodlotteriet har klivit in och blivit en stor aktör som påverkar hela sektorn. Samtidigt har den uppmärksammade bedrägerihärvan lett till ifrågasättanden och självkritik. Men vad händer nu? insamling nu har vänt sig till fem fundraisers för att höra hur de ser på framtiden för insamling i Sverige. enkät: Peter rehnfeldt 8frågor om framtidens insamling 1. Vilka är de främsta insamlings-kanalerna om fem år? 2. Hur ser fördelningen av givare ut? 3. Hur stort är Postkodlotteriet? 4. Kommer antalet organisationer som samlar in pengar i Sverige att vara fler eller färre? 5. Hur kommer tilltalet till givarna att se ut? 6. Hur kommer relationen till insamling i andra länder att se ut? 7. Vilka krav kommer att ställas på de som samlar in? 8. Hur kommer relationen mellan insamlingsorganisationerna att se ut? Kristina Sparreljung, Insamlingschef, Hjärt-Lungfonden 1. Det beror på den målgrupp varje organisation har. Viktiga kanaler för många organisationer kommer troligen vara autogiro, gåvor via hemsidan, DR samt Postkodgåvan. 2. Tyngdpunkten kommer att ligga kvar på privata givare/givande, men måste alltid kompletteras med fler kanaler. Varje organisation har sin specifika styrka avseende kanal och målgrupp. 3.Troligen större. Lotteriet är duktigt på att bryta ny mark och intressera nya målgrupper genom att arbeta om delar av marknadsföringen, marknadsmixen och vinstkonceptet. 4. Tämligen lika. Men stora organisationer blir allt större och vi kommer att få se några nya internationella aktörer. Mindre nischar sig och mellanstora organisationer har det svårt på grund av konkurrens och kostnader. Samgående mellan organisationer kommer säkert att ske, men inte inom de närmaste fem åren. 5. Vi kommer att behöva fokusera allt mer med tydliga slagkraftiga budskap, arbeta långsiktigt och tålmodigt med vår egen kommunikationsstrategi och marknadsmix. 6. Ganska oförändrad är min gissning. 7. Absolut transparens är den enda vägen fram för att branschen ska behålla förtroende hos givare och företag. Ju tydligare organisationen visar hur gåvan används, desto större möjlighet att samla in mer. 8. Relationerna är goda och samarbeten i olika former kommer att ske även fortsättningsvis. Vi får se fler samarbeten över organisationsgränserna i framtiden. johan pettersson, Insamlingsansvarig, Läkare Utan Gränser 1. Autogiro kommer fortsatt vara en av de allra viktigaste kanalerna tack vare smidigheten för givaren, att det är enkelt att behålla givare över tid och att kanalen ger många gåvor från varje person. 2. Sannolikt står privatpersoner för den största volymen även om andelen kan minska något. Skillnaderna mellan organisationerna kommer att vara stora, fler organisationer nischar sig mot målgrupper de fungerar bäst för. 3. Postkodlotteriet börjar närma sig maximal marknadspenetration och kan inte öka försäljningen hur mycket som helst. Genom att skära kostnader kan de öka utdelningen något. 4. Vi kommer att se fler organisationer och ännu effektivare insamlingsarbete framöver. Samtidigt är marknaden för liten och för mogen för att vara riktigt attraktiv för ett flertal nya stora internationella aktörer. 5. Tilltalet kommer inte att förändras så mycket. Sannolikt kommer det att skilja sig mer mellan organisationerna än idag för att visa vad som är unikt med varje organisation. För att synas kommer kanalval och share of voice vara allt viktigare. 6. Internationella insamlingar kommer sannolikt öka, särskilt i sociala media. Samtidigt måste skillnader mellan olika länder tas i beaktande för att kommunikationen ska bli framgångsrik. 7. Kraven på transparens växer hela tiden. Helt säkert kommer den mediala granskningen att vara starkare och mer fördjupad. Mer återrapportering till givarna kommer vara en konkurrensfördel snarare än en hygienfaktor. 8. Jag tror att branschen som helhet kommer att ta tillvara på värdet av att samarbeta ännu bättre. Det kan handla om benchmarking, best practices och etiska riktlinjer. 8 insamling nu

9 kommer patrik haggren, har varit ansvarig för givarutveckling i Svenska Röda Korset, SNF och Stockholms Stadsmission. Idag vid KomMed AB Sara Brodahl, Avdelningschef insamling och marknadskommunikation, Cancerfonden Anne Leach Bergsten, Ansvarig insamling/marknad Barncancerfonden 1. Givarkommunikationen är avgörande för framtidens insamling. Nya undersökningar visar bland annat att förstagångsgivare oftast väljer mobiltelefonen som kanal, de är yngre än snittgivare och öppna för givande i andra kanaler. 2. Många tekniska och konceptuella steg som tas nu skiljer inte på om givaren är ett företag eller en privatperson. Det som är intressant är organisationers förmåga att korsa sina relationsstrategier så att man till exempel värvar privatgivare ur sina företagsrelationer och vice versa. 3. Jag kan inte se annat än att Postkodlotteriet kommer att vara en fortsatt stabil aktör och dominerande på fundraising-lotterisidan. Det ska bli intressant att följa kulturstiftelsen. 4. Ett par riktigt stora organisationer kommer sannolikt att lansera sig i Sverige liksom några smala organisationer, så mängden organisationer blir relativt stabil. Gissar att vissa mindre organisationer går samman för att få ned kostnader och öka effekten. 5. Tilltalet kommer att kombinera teknik med metodik och retorik för att göra givarupplevelsen än mer kraftfull. Givarna flyttas nära organisationens verksamhet för att engageras och involveras. Inga givare lämnas ohanterade. 6. Flera stora, internationella kampanjer kommer att inbegripa flera länder, som till exempel Nelson Mandelas 90-årsdag då en och samma insamling gjordes i 20 länder med gåvoalternativ och -teknik som var nationsöverskridande. 7. Förmågan att fånga upp givaren och inte enbart gåvan, att engagera och involvera samt att kommunicera organisationens effekter. 8. Jag hoppas att samarbeten blir vanligare i framtiden. Frågor som till exempel avdragsrätten får mig även att känna att en ökad samverkan kring politisk påverkan kommer att bli vanligare där frågorna har koppling till givande eller organisationers villkor i andra avseenden. 1. Vi tror fortsatt på autogiro och för organisationer med en fråga där många i samhället blir direkt drabbade såsom Cancerfonden kommer testamenten fortsätta generera stora intäkter. Vi ser även detaljhandel som en av de främsta kanalerna då många väljer att bidra genom att köpa produkter. 2. Den främsta ökningen kommer att ske från och tillsammans med företag, men förhoppningsvis kommer även avdragsrätten göra att fler privatpersoner bidrar mer. För Cancerfonden svarar testamenten för 40 procent, företag för omkring 15 procent och privatpersoner för resterande del. 3. Postkodlotteriet har haft en väldigt kraftig tillväxt de senaste åren och vi hoppas att det fortsätter och blir något större. 4. Det kommer vara ungefär lika många som idag. Men det kommer alltid komma nya organisationer, både som startas i Sverige utifrån olika intressen och engagemang. Även fler internationella organisationer kommer att etablera sig i Sverige för att samla in pengar. 5. Vi behöver fortsätta vara öppna och transparanta, mer konkreta om vad pengarna går till och vad bidragen gör för nytta. Men även mer personliga då det alltid handlar om människor. Liv kan bara räddas om det finns människor som vill rädda liv Krav på öppenhet och tydlighet i kommunikationen kring hur givarnas pengar används och vad de resulterar i för förbättringar är här för att stanna. 8. Ja, vi tror på en ökad samverkan. Exempelvis kring frågor som testamenten för att få fler att skriva testamente och välja att lyfta in en ideell organisation i det. Aktiegåvan är ett befintligt exempel och det som görs inom ramen för PostkodLotteriet ett annat. 1. Skulle tro att det mesta rör sig om gåvor som på ett eller annat sätt lämnas digitalt. Men hoppas såklart på att autogiro ökar, det är bra för alla parter. 2. Jag tror att vi kommer att se ett större stöd från företagsmarknaden, men även från yngre människor där önskan att dela med sig ökar. 3. Troligtvis ingår fler organisationer bland förmånstagarna. Utdelningen till varje organisation kommer därför inte att öka markant. 4. Antalet organisationer kommer säkert att öka. Mindre organisationer med mer differentierade frågor. Kraven från givarna kommer därmed öka och innebära att återkopplingen blir viktigare. 5. Tydligare återkoppling det är viktigt för givaren att veta att pengarna når rätt, och fram. 6. Svårt att sia om. Det lokala är oftast starkast Tydligare återrapportering, men tror kanske inte på hårdare granskning. Snarare mer transparens. 8. Samarbeten tror jag kan bli fler. Där har PostkodLotteriet startat upp ett bra initiativ, Special Projects, kring stöd till organisationer som troligtvis normalt annars inte skulle samarbeta. insamling nu

10 tema julgåvor Samarbete för jul i Ideella organisationer tar tillvara varandras kunskaper För femte året i rad arrangeras Jul i Gemenskap, ett samarbete mellan olika kyrkor och organisationer som exempelvis Stockholms Stadsmission, Frälsningsarmén, Sociala missionen och Ny Gemenskap. Tanken är att samla det engagemang som finns för samhällets utsatta, skapa goda relationer mellan de som vill hjälpa samt aktualisera problem bakom hemlöshet, fattigdom och social utslagning. Vi är ingen egen organisation och har ingen separat kassa för Jul i Gemenskap. Vi försöker bejaka det engagemang och den spontanitet och glädje som finns i alla organisationer som är med, säger Magnus Helmner som till vardags är föreningskonsult för Ny Gemenskap, men så här års är även projektledare för Jul i Gemenskap. Gemensamt för organisationerna som arrangerar Jul i Gemenskap är att de på något sätt arbetar med hemlösa, eller har viljan att göra det. Förutom organisationerna är det många volontärer som deltar i arbetet under juldagarna. Alla tre juldagar har olika program. Populärast bland gästerna brukar julafton vara. Då får alla en julklapp och det är extra festligt runt maten. Det görs också ett julspel där alla som vill får vara med. Vi brukar även ha etablerade artister som står för god underhållning, men det är inget vi skyltar med, säger Magnus Helmner. När många från olika organisationer ska samarbeta i arrangemang är det viktigt att få det att flyta så smidigt som möjligt. Ledstjärnorna för arbetet med Jul i Gemenskap är att gästen ska vara i fokus och att det ska vara ett värdigt julfirande. Om frågor dyker upp där vi i organisationerna är oense går vi ett Magnus Helmner steg tillbaka och undrar: Om gästen får bestämma, eller vad skulle gästen känna sig bekväm med?, berättar Magnus Helmner. Han poängterar också vikten av att alltid sträva efter att ha glädje och en slags lätthet med i arbetet, även i planeringen. Många av oss som jobbar med det här sitter i många möten och olika samarbetsforum i vår vardag och därför är det viktigt att Jul i Gemenskap känns roligt. Att ett värdigt julfirande även märks på våra planeringsmöten, säger Magnus Helmner. Kyrkorna och organisationerna har delat upp de olika ansvarsområdena och Magnus Helmner tycker att de har jobbat ihop sig bra. De arbetar också med volontärer under julhelgen. Deras uppgift är framför allt att vara med och skapa trivsel. Dock bedrivs inget socialt arbete under juldagarna. Socialt arbete ägnar vi ju oss år resten av året. Självklart tar vi vara på kontakterna och kan slussa vidare folk till hjälpverksamhet som kan göra skillnad. Men det här är något som ska bryta vardagen och göra att julen blir något att se fram mot även för gästerna, säger Magnus Helmner. Han har varit med alla fem åren och tycker att julfirandet brukar vara lyckat. På julafton kan det vara människor och det är svårt att få det att kännas mysigt i varenda vrå när det är så mycket folk, men det brukar vara en avspänd och prestigelös stämning, säger Magnus Helmner. Klädkoden är blandad. Den som är hemlös har naturligtvis inte så stora möjligheter till finkläder. Men det här är en färggrann skara människor. Många som tagit sig ur den akuta hemlösheten gör sig gärna fina för att gå på fest, säger Magnus Helmner. Revision, projektgranskning, intern kontroll, redovisningsfrågor, skatter, moms och juridik Den lilla byrån med den stora kompetensen. 10 insamling nu

11 gemenskap Foto: vilhelm stokstad Tanken med Jul i Gemenskap handlar ju framför allt om att juldagarna ska bli trevliga. Men Magnus ser också långsiktiga resultat av samarbetet mellan de olika organisationerna. Kyrkor som vill engagera sig för hemlösa har fått hjälp av att träffa till exempel Stadsmissionen som kan handleda och ta hand om krissituationer. Kyrkan vet vart de kan ringa om de får problem, säger Magnus Helmner. Att alla, oavsett om man är organisation, volontär eller gäst, bidrar med det man kan, gör att det blir en fantastisk gemenskap tillsammans gör de inga kampanjer för att få in pengar specifikt till Jul i Gemenskap. Projektet avlönar ingen och varje samarbetsorganisation hjälper till ekonomiskt med det som den kan erbjuda. Det händer också att restauranger sponsrar med mat. Vill någon ge en gåva så kan vi använda den till att köpa in mat och julklappar. Men främst ger vi möjlighet för människor att hjälpa till, säger Magnus Helmner. Hela Människan är en av de organisationer som deltar i arrangemanget. Hela Människan arbetar med socialt och diakonalt arbete så för oss är det en självklarhet att vara med i Jul i Gemenskap och bidra med det vi kan. Det här är en modell att arbeta efter alla dagar på året, inte bara de tre juldagarna. Att gästen är i fokus och så att alla oavsett om man är arrangerande organisation, volontär eller gäst, bidrar med det man kan, gör att det blir en fantastisk gemenskap. Det är en enkel, men väl fungerande arbetsmodell, säger Anette Kyhlström, Hela Människan. Eva Nordenstam Varje organisation som är med och arrangerar Jul i gemenskap hjälper till med vad den kan erbjuda. På julafton kan det komma besäkare som umgås, äter och kan ta del i gemenskapen. insamling nu

12 tema julgåvor insamling nu frågade några av FRIIs medlemmar vad julen betyder för insamlingen till just deras organisation. Oavsett ändamål så har julen betydelse för givarnas vilja att bidra till det som ligger dem varmt om hjärtat. Får julen fart på givandet? 1. Vad betyder insamling inför jul för din organisation? 2. Har ni något speciellt budskap inför jul? 3. Ser årets insamling inför jul annorlunda ut jämfört med tidigare år? 4. Hur stor del av det årliga insamlingsresultatet utgör insamlingen inför jul? Rebecka Björndahl, insamlingsansvarig, Diakonia Ann-Christine Berg, pressekreterare, SOS Barnbyar Sara Norman, informatör, Hörselskadades Riksförbund 1. Julen är alltid en viktig insamlingsperiod, även för Diakonia. Det finns en tradition av att vara solidarisk och generös. 2. Om man vill ge någon en julklapp med mening och samtidigt kämpa för människors rättigheter kan man ge bort en rättighet i form av ett symboliskt paket. Då stöder man eldsjälar och projekt som gör att människor själva kan ta sig ur fattigdom och förtryck. Man kan till exempel ge bort en säker förlossning till sin farmor! 3. Efter insamlingen till de drabbade på Afrikas horn blev det naturligt att en rättighet är kopplad till vårt långsiktiga arbete för att förebygga katastrofer. 4. Framför allt får vi in den stora delen av våra nya givare i den här kampanjen, det är den stora vinsten. 1. Julen är en lämplig tid för insamling eftersom vi alla blir extra givmilda då. Julen är fortfarande en högtid då man fokuserar på familjen, tänker på sina barn eller sin egen barndom. Det kombinerat med julklappar och julbord ökar solidariteten med barn som har det svårt. 2. Det finns några livsnödvändiga saker ett barn behöver för en trygg och lycklig uppväxt. Årets julklapp handlar om den mest grundläggande av dem att få kärlek och en familj. 3. Vi säljer andra typer av alternativa meningsfulla julklappar, bland annat ett tomt paket som börjar prata när man öppnar det, ett barns röst hörs berätta om hur ett liv i misär vändes till en trygg framtid. 4. Cirka 4,5 procent 1. Största delen av våra insamlade pengar kommer inte via kampanjer utan från trogna givare som ger regelbundet stöd året runt. Men julen väcker alltid extra intresse och är en tid då nya givare hittar till oss. Många ringer inför julen och beställer våra julkort och juladresser. Vid jul är det också många företag som ger julgåvor till HRF. 2. Till julen samlar vi in till utvalda angelägna ändamål. De senaste åren, liksom i år, har hörselforskningen varit i fokus för julinsamlingen. 3. Det blir mer som händer på webben och vi knyter mer teknik och sociala medier till insamlingen. 4. Cirka 20 procent. Monica Deger, insamlingsansvarig, Individuell Människohjälp, IM 1. Den betyder förstås mycket. Liksom för många andra är det kring jul den största delen av pengarna kommer in. Då är människor som mest generösa. 2. Vi marknadsför vår Glädjeshop med symboliska varor och så har vi en insamlingskampanj. 3. Vi satsar mer i år, kanske inte så mycket mer pengar men mer tid och kraft. 4. Det är olika, men det vi kan säga är att november och december alltid är de givmildaste månaderna. Varningslistan Följande organisationer bedriver i dag rikstäckande insamling hos allmänheten. I Sverige finns sedan många år ett system med kontrollerad insamling under överinseende av Svensk Insamlingskontroll. Nedanstående organisationers insamlingar står inte under denna kontroll. Därför rekommenderar FRII att inte skänka pengar till följande organisationer: l Al-Aqsa Spannmål Stiftelse l Baltic 2000 l Cancerhjälpfonden l Cancer- och Allergifonden l Cancer- och Barnhjälpen l Cancer- och Miljöfonden CMF l CURO - Riksföreningen för cancersjuka l Developing World Clothing l 4-Life l FRF-Stiftelsen - Fonden för Rehab o medicinsk forskning l Fria Kristna Missionshjälpen FKM l Främjande av den iranska kulturen FIK l Gatubarnsföreningen l Hand i Hand, insamlingsstiftelse, Göteborg l Hjälpfonden l Hjärtehjälpen l Humana Sverige/UFF U-landshjälp från Folk till Folk l Innocent Child/Krigets Oskyldiga l Insamlings Hjälpen l Insamlingsstiftelsen för Handikappades Rekreation l Klädinsamling Service l Mojahedin Sympatisör Förening MSF l Neurologisk Handikapp och Cancerforskning NHC l NYTEX l Orphan Home Care l SADF - Alzheimer och Demensforskning l Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden l Stockholmsstorken/Storken l Svenska Folkfonden l Svenska Smärtafonden l Sveriges Cancersjukas Riksförbund l Telehjälpen l Viol Fundraising 12 insamling nu

13 etik l Administration Låga kostnader är en moralisk fråga Flyg till udda destinationer? Då är vi resebyrån för dig! Den kristna föreningen Reningsborg i Göteborg har en av landets lägsta administrationskostnader för sin insamling via 90-kontot. Bara tre procent tas till administration från de insamlade pengarna, medan resten går till social hjälpverksamhet i Indien, Rumänien, Bosnien och Moldavien. Vi vill ge en tydlig signal till givarna att det som samlas in är öronmärkta pengar som går direkt till ändamålet. Det får inte råda något tvivel om det och det ger ett extra plus i det frivilliga engagemanget, säger Anders Fasth, ordförande i Reningsborgs styrelse. Men det handlar inte om något hokus pokus. Liksom alla andra organisationer kostar det Anders Fasth pengar för Reningsborg att sköta insamlingen och driva de olika projekten. Men de bekostas av intäkterna från Reningsborgs två second-hand butiker i Angered och i Frölunda i Göteborg som är kärnan i verksamheten. De omsätter miljoner kronor varje år medan insamlingen via 90-kontot är cirka en halv miljon kronor om året. Men ska det inte få kosta att samla in pengar? Är det inte att ge givarna och supportrarna en felaktig bild av verkligheten? Nej, för oss är det en moralisk fråga att skänkta pengar på 90-kontot ska gå till ändamålet och att jaga kostnader. Det är ett mål i sig. Att inte tappa bort det ideella engagemanget är a och o. För en liten organisation skulle kostnaderna annars kunna skena iväg. För större organisationer kanske det är en annan sak, men för oss är det viktigt att kostnaderna betalas från annat håll och inte från själva insamlingen. Reningsborg driver en omfattande social verksamhet i bland annat Indien, Rumänien, Bosnien, Moldavien, Serbien med stöd till fattiga barn och familjer som lever i utsatta områden. På plats samarbetar man med socialt engagerade organisationer på kristen grund. Kläder som inte säljs i second-handbutikerna transporteras med lastbilar till Öst- och Sydeuropa för försäljning i samarbetspartnernas second-handbutiker och för utdelning. Att rapportera om resultaten är viktigt för Reningsborg. Varje år kräver föreningen in tre rapporter från projekt på plats om vad som gjorts, ekonomi och planer för framtiden. Nästa steg är att satsa på ett faddersystem för vår insamling och verksamhet i Moldavien, säger Anders Fasth. Statistiken om organisationernas kostnader för insamling och administration finns hos Svensk Insamlingskontroll, SFI. Reglerna idag säger att högst 25 procent av det samlas in på ett 90-konto får gå till administration och insamlingskostnader. Marie von Zeipel För oss är det viktigt att kostnaderna betalas från annat håll och inte från insamlingen. Vi har kunskap och erfarenhet och kan erbjuda dig RAPTIM SPECIALPRISER! Världen börjar i Tranås! Välkommen! Europa: Afrika: Övriga Världen: info@tranas-resebyra.se Vi jobbar nu med att förnya Välkommen att kontakta Susanne Malmqvist! Birger Jarlsgatan Stockholm info@nordicfundraising.se insamling nu