KonsumentMakt. Rättvist tar priset! Skräpmat i reklamen. Nu kan vi ta ut svängarna mer, säger Carina Lundgren, chefredaktör för Råd & Rön.

Transkript

1 KonsumentMakt e n t i d n i n g o m k o n s u m e n t p o l i t i k f r å n s v e r i g e s k o n s u m e n t r å d n u m m e r t v å m a j Att ta över Råd & Rön är en historisk möjlighet, säger Inger Persson, ordförande i Sveriges Konsumentråd. Nu kan vi ta ut svängarna mer, säger Carina Lundgren, chefredaktör för Råd & Rön. Rättvist tar priset! sidan 6 Skräpmat i reklamen sidan 8

2 innehållœ Ø ledare 3 Ledare Vårtecken för konsumenterna! 4 Råd & Rön Sammanslagningen gör oss vassare och tuffare! 6 Konsumentpriset Föreningen Rättvisemärkt får årets utmärkelse av blåslampan. 7 Ny medlem Biodynamisk förening är vår nya medlem. 8 Ohälsosamt i matreklam Den första delrapporten om tryckta medier är nu klar. 10 Notiser: Almedalen 2006 Bensen i läsk Strafftull ger dyrare skor Asbest i rör 12 Rätten till internet Nya spelregler krävs för den digitala marknaden. 14 Äntligen kom proppen! Barn och miljö är centrala i regeringens konsumentpolitiska proposition. 15 Testpilot på data De första testpiloterna provar Dolceta på ABF-kurs om konsumenträtt. 16 Debatt Kommersiell yttrandefrihet? Kan alla låtar släppas fria? sidan 12 Kilopris på godis. sidan 10 Starkare konsumentröst. sidan 4 Biodynamiska föreningen är den nya medlemmen. sidan 7 Årets konsumentpris till Föreningen Rättvisemärkt. sidan 6 Sveriges Konsumentråd är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som slår vakt om konsumenternas intressen. Vårt mål är ökad konsumentmakt och att beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt, alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumentråd består av 28 medlemsorganisationer. Vill du medlem i Sveriges Konsumentråd? Nu kan även privatpersoner gå med. Gå in på hemsidan eller skriv till kansliet på adressen nedan. ordförande Inger Persson generalsekreterare Jan Bertoft (tf) jan.bertoft@sverigeskonsumentrad.se Charlotte Hedin (delvis tjänstledigt) charlotte.hedin@sverigeskonsumentrad.se kansli Christine Blomgren, assistent christine.blomgren@sverigeskonsumentrad.se Louise Ekström, kommunikationsansvarig louise.ekstrom@sverigeskonsumentrad.se Jens Henriksson, internationell sekreterare jens.henriksson@sverigeskonsumentrad.se Jonas Adolfsson, juridisk handläggare jonas.adolfsson@sverigeskonsumentrad.se Medlemsorganisationer ABF Biodynamiska föreningen Centerkvinnorna Goodgame Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens samarbetsorgan Hushållningssällskapens förbund KF Kilen Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet KonsumentGruppen i Nyköping Konsumentrådet i Väst Konsumentrådet i Östersunds kommun LO Resenärsforum PRO Reumatikerförbundet Riksförbundet Hem och Samhälle Svenska Kommunalpensionärernas förbund SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet Studieförbundet Vuxenskolan Sveriges Pensionärsförbund Synskadades Riksförbund TCO Unga Örnar Vi Konsumenter KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumentråd Box 855, Stockholm telefon: fax: e-post: info@sverigeskonsumentrad.se Prenumerationskostnad 100 kronor per år. Beställ från adress ovan. Ansvarig utgivare Inger Persson Redaktion Louise Ekström Layout Mia Drakenberg typsnitt Frutiger och Minion papper Agrippina offset. Miljömärkt. repro&tryck Globalt Företagstryck AB omslagsbild Stefan Bohlin Distribution Posten AB, B-post. Sveriges Konsumentråd Innehållet i tidningen får citeras med angivande av Det våras för konsumenterna! Fåglarna kvittrar, men det är inte bara i naturen det våras. Det gör det även för Sveriges Konsumentråd och därmed för Sveriges konsumenter. För du som enskild drar förstås nytta av att vi finns och är starka. Här är några tydliga vårtecken: Råd & Rön har nu hamnat där den hör hemma hos konsumentrörelsen. Tidningen gör oss i ett drag betydligt starkare och jämställda våra europeiska systerorganisationer. Vi ska förvalta denna tillgång väl, behålla det som är bra men du kan också vänta en tuffare och ämnesmässigt bredare tidning. Dessutom hoppas vi att den ska tilltala fler av alla de miljoner som är med i någon av våra medlemsföreningar. Och bli en tidning för ännu fler än dagens prenumeranter. Fler medlemsföreningar Sveriges Konsumentråd växer och omfattar nu 28 organisationer. Fler står på kö. Vi Konsumenter föreningen för individuella medlemmar i Sveriges Konsumentråd har nu fått luft under vingarna efter sitt första ordinarie årsmöte. Stort engagemang finns nu bland medlemmarna, framför allt för två viktiga frågor: Märkning av kött där djuret fått GMO-foder och konsumentvägledning åt alla. Propositionen om framtidens konsumentpolitik ser riktigt bra ut. Prioriteringar och mål stämmer till stor del med våra egna. Att det rättsliga skyddet ska förstärkas och tvistlösning blir mer utbyggd är välkommet. En stor applåd för att konsumentrörelsen äntligen får ett erkännande och att regeringen ser potentialen i vad vi kan göra. Vi bör stöttas för att bli starkare, som det står. Här är det värt att notera att det inte handlar om allmosor utan betalt för vårt arbete att representera konsumenterna i Sverige och internationellt. För konsumenterna har rätt att bli representerade. Standardiseringen har länge till stor del varit en affär för affärslivet, eftersom de har mest pengar. Nu är denna balans på väg att ändras något genom det projekt Sveriges Konsumentråd driver. Ett dussintal representanter för oss konsumenter sätter sig nu vid förhandlingsborden och försvarar våra intressen. Reklamdebatten har tagit fart, mycket tack vare vår kartläggning av reklam för skräpmat till barn. Marknadsföring öppen och dold påverkar oss mer än vi tror och är för viktig för att bara föras internt i branschen. Inte minst nu när den visar sig i nya former och näringslivet försöker armbåga sig till mer svängrum genom kampanjer om kommersiell yttrandefrihet. Se vår debattartikel på sista sidan. Märkning av mat och andra varor diskuteras allt mer både i Sverige och i EU. Det handlar om konsumentens rätt att kunna göra medvetna val och att välja bort. och den rätten tas på allt större allvar, upplever vi. Massmedias intresse för konsumentfrågorna har också ökat. Och det är viktigt. Fortfarande får Securitas vinstökning och Frankfurtbörsen mer spaltutrymme och engagerar fler reportrar än artiklar om tillsatser i korv, kemikalier i våra hem, lurendrejare på Internet och de konkreta följderna för konsumenterna av börsaffärerna. Men vi märker en förbättring. Rådgivningen ska utökas sägs det i konsumentpolitiska proppen, bland annat flaggas för en ny byrå för teleoch IT-problem. Välbehövligt. Själva grundbulten - den kommunala vägledningen - får än en gång höra hur viktig den är och det är ju bra. Och det ska än en gång utredas. Jag förutsätter att vi får medverka, men ställer samtidigt frågan: Går det att uppnå en tillräckligt god vägledning i alla landets kommuner utan ett obligatorium? Mycket händer alltså. Och mycket återstår. Till syvende och sidst handlar det om att du och jag konsumenterna själva i vardagen tar tillvara den makt och den rätt som vi faktiskt har. n Jan Bertoft, generalsekreterare KonsumentMakt maj 2006 nummer två nummer två maj 2006 KonsumentMakt

3 råd & Rön Hur ser du på framtiden? Nya möjligheter för Råd & Rön En i varje land I mitten av maj skrivs svensk konsumentpolitisk historia. Då kommer det första numret av Råd & Rön ut som är utgivet av Sveriges Konsumentråd. Text: Jan Bertoft Nu tar vi tillbaka den konsumentpolitiska platt- form som folkrörelsen lämnade över till myndigheterna för många år sedan. Vi blir mer lika de andra, stora europeiska konsumentorganisationerna, säger Inger Persson, ordförande både i Sveriges Konsumentråd och i interimsstyrelsen i det nya tidningsbolaget. ordförande i Sveriges Konsumentråd. Carina Lundgren, chefredaktör på Råd & Rön. att känna igen sig i tidningen. Inriktningen kommer att fortsätta att vara tester och vardagsnära råd och tips. Sveriges Konsumentråds ledning vill att tidningen blir tuffare i sina artiklar och kan skriva om fler angelägna ämnen. Chefredaktören Carina Lundgren ser också stora möjligheter. Med Sveriges Konsumentråd som ägare kan tidningen ta ut svängarna mer, säger hon. Inom rådets alla medlemsorganisationer finns dessutom en enorm erfarenhet av vilka problem och svårigheter dagens konsumenter möter. Om vi på redaktionen omvandlar detta till läsvärda och tankeväckande artiklar kommer Råd & Rön att bli ännu mer angelägen. Jag tror också att Råd & Rön kan öka i upplaga. Om vi sprider kännedom om tidningen via medlemsorganisationerna är jag säker på att många medlemmar kommer att upptäcka att Råd & Rön är en tidning som det lönar sig att ha. Inom Sveriges Konsumentråd diskuteras olika vägar för att Råd & Rön ska kunna bli en tidning för alla. Inger Persson: Läsarna kommer Ordförande Inger Persson och chefredaktör Carina Lundgren jämför de båda tidningarna KonsumentMakt och Råd & Rön. foto: stefan bohlin Inger Persson, philip Pereira dos Reis, Vi ser framför oss att man ska kunna välja att ha tidningen som vanlig prenumerant eller att bli medlem i Sveriges Konsumentråd och då få tidningen i ett medlemspaket. Exakt hur detta paket och den medlemsnyttan ska se ut kommer vi att diskutera aktivt i vår organisation framöver. Avtalet om övertagande av Råd & Rön skrevs under i mitten av mars. Det skedde under högtidliga former på Råd & Röns nuvarande redaktion på Södermalm i Stockholm. Där kommer också personalen att sitta kvar tills i början av september, då en flytt till nya lokaler på Sveavägen planeras. Råd & Rön tas över av ett nybildat aktiebolag, som ägs i sin helhet av Sveriges Konsumentråd, som nu har tre olika medier Råd & Rön, KonsumentMakt och webbplatsen Rollfördelningen och samspelet mellan dem kommer att analyseras och diskuteras under hösten. Tidningen du just nu läser kommer tills vidare att fortsätta att utges i sin nuvarande form. n Annonsfri, oberoende och med inriktning på tester och annan handfast konsumentinformation det är unikt för Råd&Rön i Sverige men inte i övriga världen. Tidningar av Råd&Röns karaktär finns i många europeiska länder, i USA, Australien och Nya Zeeland. Så gott som alltid utges dessa av den ledande konsumentorganisationen i landet. Undan tagen är Finland och fram tills nu Sverige, där de statliga konsumentverken varit utgivare. Upplagorna har för de flesta tidningar fallit sedan 90-talet, men de tillhör i många fall de största prenumererade tidskrifterna i sina länder. Särskilt i Nederländerna och Belgien är upplagan mycket hög i relation till folkmängden. Många av organisationerna startade på 60- och 70-talen och för de flesta är tidningen den viktigaste medlemsförmånen. Men de bedriver också ofta politisk lobbying och ger medlemsservice i form av exempelvis telefonrådgivning. Vissa organisationer fungerar i stort sett som förlagshus och har en relativt kommersiell prägel. Ett exempel är den belgiska organisationen Association des Consommateurs, som förutom tidningens Test Achats ger ut en lång rad boktitlar och står bakom systertidningar i Italien, Spanien och Portugal. I Belgien och många andra länder ger man även ut tematidningar om datorer, privatekonomi, resor, trädgård med mera. När det gäller testerna samarbetar de flesta tidningar genom organisationen ICRT International Consumer Reseach and Testing. Här genomförs gemensamma tester för att kunna dela på kostnaderna. Se nedan hur det ser ut i övriga världen. n Redaktionschef En vassare tidning som fokuserar mer på etik och miljö, samtidigt som vi fortsätter att testa prylar. Det blir allt svårare att vara konsument och tidningen måste bli ännu bättre för att vara den kompis alla behöver. MARIA NÖJD, Reporter Det ska bli spännande och roligt att slås samman med konsumentrådet. Vi ska berika varandra med våra olika erfarenheter och med det gemensamma målet att stärka konsumenternas intressen. Lite nytändning är alltid bra för att hålla engagemanget vid liv. christina farm, Reporter Vi kommer att kunna skriva friare och bli tuffare. Men vi blir också mer utsatta, ansvaret kommer närmare. Vi måste behålla vår stora läsekrets utan att förlora vår själ av antikommersialism och saklighet. sven olof Karlsson, Reporter Storbritannien Which? Tyskland Tidning : Test Which? Stiftung Warentest ex 60 milj ex KonsumentMakt maj 2006 nummer två 83 milj Belgien Test-Achats Nederländerna Frankrike Que Choisir Association des Consommateurs Test-Achats Consumentengids Union Fédérale des Consommateurs Que Choisir ex 10 milj Consumentenbond ex 16 milj ex 59 milj italien Danmark Norge Finland USA tidning: Altroconsumo Tänk Nya Zeeland Consumer Forbrukerrapporten Kulluttaja Consumer Reports Altroconsumo Forbrugerrådet Forbrukerrådet Konsumentverket Consumers Union ex 58 milj ex 5 milj ex 5 milj ex 5 milj ex 295 milj Consumers Institute of New Zealand ex 4 milj Råd&Rön kan växa i både upplaga och allmänhetens medvetande. Vi ska vara en lättillgänglig motvikt till övriga massmedias konsumtionsjournalistik, som mest skrivs för att folk ska shoppa mera.

4 konsumentpriset Fair Trade sätter fokus på etiken foto: rättvisemärkt 5 Ny medlem Biodynamiskt Årets konsumentpris går till Föreningen Fair Trade/ Rättvisemärkt. Antalet nomineringar var rekordhögt bidrar till mijön tretton kandidater konkurrerade om utmärkelsen. Valet föll på föreningen Rättvisemärkt: Stor glädje, säger Alice Bah Kuhnke, generalsekretare, till KonsumentMakt. Text: Louise Ekström I år hade juryn många kandidater att ta ställning till. Så många som 13 personer och organisationer var nominerade till Sveriges Konsumentråds årliga pris. När slutligen alla var överens kändes valet som en självklarhet: Konsumtion och hållbarhet står för framtid och långsiktighet. Då kändes föreningen för Rättvisemärkt helt rätt, säger Inger Persson, ordförande och jurymedlem. Det är tredje året som Sverigs Konsumentråds utmärkelse Blåslampan delas ut. Årets mottagare av konsumentpriset är en organisation som kämpar för en rättvisa som borde vara självklar för oss alla. Stor glädje, säger Alice Bah Kuhnke, generalsekreterare. Det känns alltid roligt att få priser, även ifall vi inte får dem så ofta... Alice Bah Kuhnke märker en förändring när hon berättar och föreläser om Rättvisemärkt: Jag behöver inte övertala om att vi alla har ett ansvar. Globaliseringen är här för att stanna och många är idag medvetna och aktiva konsumenter, säger hon. Juryns motivering lyder: Årets mottagare av konsumentpriset Blåslampan går till en organisation som i handling visar vad lokal konsumentkraft kan åstadkomma globalt. Förening Rättvisemärkt/Fairtrade har gjort det enklare för oss alla att göra ett etiskt val och därmed förbättra arbets- och levnadsvillkor för enskilda producenter i fjärran länder. Rättvisemärkt visar vägen, klargör sambanden mellan vårt handlande och ökad rättvisa, de ger hopp och inspiration inför framtiden. Med obotlig entusiasm, starkt engagemang, affärsmässigt tänkande och med glimten i ögat är de värdiga vinnare av konsumentpriset Blåslampan Priset består av en blåslampa för att symbolisera att pristagaren är en aktör som sätter fart på, ställer krav på och ökar kraften i konsumentarbetet. Utmärkelsen går till en person, organisation eller ett företag som på ett utmärkt och nyskapande sätt slagit vakt om konsumenternas intressen. Mottagaren får kronor och en blåslampa som ska sätta eld i baken på motsträviga aktörer. n Alice Bah Kuhnke är generalsekretare för Föreningen FairTrade/Rättvisemärkt. Föreningen Rättvisemärkt Rättvisemärkt är en oberoende etisk och social varumärkning med fokus på mänskliga rättigheter. När du köper Rättvisemärkt bidrar du till en bättre tillvaro för både barn och vuxna i de fattigare delarna av världen. Rättvisemärkt finns i 19 länder i Europa, Nordamerika, Australien/Nya Zeeland och Japan. I Sverige har den varit verksam sedan Föreningen för Rättvisemärkt är en helt ideell verksamhet som ägs av ett 20- tal medlemsorganisationer. Föreningen har som främsta uppgift att bedriva informationsarbete om rättvis handel. Exempel på varor man kan köpa som är Rättvisemärkta är kaffe, bananer, te, kakao, chokladkakor, honung och vin. Biodynamisk förening är Sveriges Konsumentråds 28:e medlem. KonsumentMakt blev nyfiken och träffade Lasse Hellander, kassör i föreningen: Vem är du? Jag heter Lasse Hellander och är kassör och styrelseledamot i Biodynamiska föreningen. I över 30 år har jag jobbat med biodynamisk och ekologisk odling. Varför valde ni att bli medlem i Sveriges Konsumentråd? Vi kan hjälpa till med den ekologiska profilen och verka för ett hållbart konsumtionssamhälle. Idag är vi utlämnade åt lågpris och dålig kvalitet vad gäller livsmedel. Med vår erfarenhet kan vi diskutera konsekvenserna för vår miljö och hälsa. Vad står Biodynamiska föreningen för? Föreningen har funnits i över 60 år och arbetar för en biodynamisk odling i Sverige. Vårt sätt att bruka jorden har funnits i tusentals år och utvecklar jordens bördighet. Hur odlar man biodynamiskt? Vi använder inte konstgödsel, konventionell naturgödsel, bekämpningsmedel eller importerat kraftfoder. Det importerade fodret innehåller både rester av bekämpningsmedel och är inte GMOfritt. Vi kan inte ta mark i tredje världen i anspråk för att odla kraftfoder till oss, det får förödande konsekvenser för miljön i dessa länder. Vi använder naturgödsel och de biodynamiska preparaten. Vad är skillnaden mellan ekologisk och biodynamisk? Den biodynamiska gården ska ha balans mellan djurhållningen och åkerareal. Det är ett kretsloppsjordbruk. Alla ekologis- ka gårdar är inte kretsloppsgårdar, utan läcker lika mycket kväve och fosfor till miljön och Östersjön som konventionella gårdar. Odlingen ger friskare djur och högre bördighet i jorden än den ekologiska odlingen men framförallt en bättre livsmedelskvalitet för oss människor. Det minskar bland annat allergier hos barn. Hur lång tid tar det att gå över till biodynamisk odling? Det tar ungefär en växtföljd, det vill säga fem till åtta år. En odlare som odlat ekologiskt länge kan göra det snabbare. Men ni säljer även produkter? Ja, inte vi i föreningen, men vi har flera förädlingsindustrier i Sverige. I Järna har vi bland annat kvarn och bagerier, eget mejeri för mjölk och ostar, mjölksyrning och torkning. Vi har företag som säljer direkt till konsument eller till handeln. Både Saltå Kvarn och Biodynamiska produkter importerar från hela världen och distribuerar pasta, oljor, sylt, mjölksyrat, choklad med mera. Biodynamiska bananer och kaffe får vi från Dominikanska Republiken. Är ni en sekt? Nej. Den antroposofiska rörelsen arbetar inspirerade av en filosofi som grundades av Rudolf Steiner. Vi är egentligen en rörelse som arbetar utifrån vetenskap, vetenskapen om människan. Miljön och omgivningen är viktig men maten är grundläggande för att utvecklas både själsligt och andligt. n Text och bild: Louise Ekström Ansök om medlemskap Ideella organisationer som arbetar med konsumentfrågor är välkomna att ansöka om medlemskap i Sveriges Konsumentråd. Kansliet kan ge mer information på telefonnummer Lasse Hellander granskar grönsaker. biodynamiska föreningen arbetar för att förverkliga de ekologiska och biodynamiska idéerna i svenskt jordbruk och trädgårdsodling. Den gör det möjligt för konsumenter att köpa biodynamiskt odlade varor, men även för odlare som vill bevara mångfalden och utveckla den levande landsbygden. Biodynamisk Tidskrift ges ut med fyra nummer varje år. Föreningen har sitt kontor i Järna utanför 4 Södertälje och har cirka medlemmar runt om i landet. Se mer information på hemsidan KonsumentMakt maj 2006 nummer två nummer två maj 2006 KonsumentMakt

5 barn och reklam Ohälsosamt i matreklam Av all matreklam står 18 procent för det ohälsosamma. Med färdigrätter eller snabbmat blir det 26 procent en fjärdedel av all matreklam som kommer i brevlådan. Det visar den första delrapporten där Sveriges Konsumentråd tillsammans med Lunds universitet har granskat direktreklam och tidningar. Professor Gunilla Jarlbro och fil.dr Helena Sandberg vid Lunds universitet är ansvariga för den vetenskapliga analysen av kartläggningen. Åtta barnfamiljer runt om i Sverige har under en vecka samlat all direktreklam som kommer i brevlådan. Medieforskare på Lunds universitet har gjort en vetenskaplig analys av sammanlagt 251 reklamutskick och annonssidor. Ansvarig forskare är Helena Sandberg, fil. doktor med mångårig erfarenhet av barn och reklam: Vi har skapat ett index över andelen ohälsosam mat i livsmedelsreklamen. Detta så kallade OHM-index inkluderar läsk, godis, chips, choklad, kakor, söta efterrätter och mellanmål. Vi har dock valt att inte låta färdigrätter eller snabbmat ingå då det skulle krävas analyser av det näringsmässiga innehållet för att avgöra om de skulle klassas som ohälsosamma eller inte. Av alla förstasidor finns bilder på 20 procent för ohälsosam mat som kakor, söta efterrätter, mellanmål, godis och läsk. Det vanligaste livsmedlet (24 procent) som visas är animaliska produkter, det vill säga fågel, kött, fisk, korv och ägg. Det är allvarligt att det är så mycket ohälsosam mat i livsmedelsreklamen. Om vi skulle äta enligt direktreklamens tallriksmodell skulle vi inte må speciellt bra. Här kan företagen i sin reklam definitivt ta ett större ansvar, säger Jan Bertoft, generalsekretare. tatet av debatten eller om det är ett mer ansvarstagande agerande hos livsmedelsindustrin och handeln. Helena Sandberg har däremot noterat att det förekommer mycket barn i reklam. I drygt 40 procent av utskicken avbildas barn och vi vet att barn attraherar barn. Det kan således finnas en sannolikhet att barnen intresserar sig för och kanske också tar till sig direktreklamen. Även serietidningar som riktar sig till barn under tretton år har ingått i kartläggningen. Av sammanlagt 56 stycken finns gåvor som lockbete till barnen i en av tre tidningar. Vi har dock inte hittat många annonser för ohälsosam mat, säger Helena Sandberg. Däremot ser vi att godis används som priser i tävlingar. Här är gränsen mellan reklam och icke-reklam långt ifrån självklar. n Text & foto: Louise Ekström Mat förekommer på bild i 65 procent av all direktreklam. Om man räknar bort livsmedelsreklam, som förutsätts visa bilder på mat, så kvarstår ändå 48 procent. Det är alltså mer mat än människor: Tidigare forskning visar att människor används ofta i reklam och är ett vanligt sätt att attrahera. I direktreklam är det maten som lockar, säger Helena Sandberg. Även Jan Bertoft fascineras över att det är så mycket mat i reklamen: Mat används för att skapa en stämning även när man inte vill sälja livsmedel. Ett uppdukat bord för många personer signalerar social trygghet, släkt och vänner. Men hur mycket av reklamen riktar sig till barn? Vi vet egentligen inte vad siffrorna säger förrän vi har något att jämföra med, säger Jan Bertoft. Vi hoppas att vi får möjlighet att upprepa mätningarna för att skapa en barometer. Först då vet vi om det här är resulillustration: Annie Boberg Kartläggning av barnreklam Sveriges Konsumentråd driver projektet om marknadsföring mot barn. De har anlitat forskare vid Enheten för medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet för den vetenskapliga delen av mätning och analys. De reklamkanaler som undersöks är direktreklam, tidningar, tv-reklam och internet. Nu presenteras den första delrapporten och i maj väntas den andra delrapporten om internet. I juni läggs den sista rapporten om tv-reklam fram tillsammans med slutrapporten. Projektet finansieras av Nordiska Ministerrådet och Konsumentverket. En nationell referensgrupp har bildats med deltagare från Konsumentverket, medlemsorganisationer i Sveriges Konsumentråd och medieforskare. En särskild nordisk referensgrupp representerar Norge, Danmark, Finland, Island, Färöarna och Grönland. n Direktreklam Åtta hushåll har bidragit till att samla in all direktreklam som kommer i brevlådan under en vecka i november. Dessa hushåll har alla barn under tretton år och är boende på olika orter i Sverige. De har olika boendesituationer där fyra familjer bor i villa/radhus och fyra i lägenheter. Det sammanlagda antalet reklamutskick var 251 stycken och annonssidor. Baserat på denna veckas reklamförsändelser skulle en årskonsumtion av direktreklam resultera i annonssidor och 104 kilo papper per hushåll. Av all reklam som kom i brevlådan var 90 procent oadresserad och var reklam för livsmedelsprodukter, hemelektronik, smycken och skönhet bland annat. Tidningar Sammanlagt har 56 tidningar inhandlats och ingår i undersökningen. Dessa tidningar vänder sig bland annat till barn under 13 år. Av dessa hade 20 stycken gåvor häftade till tidningen och var plastade. Det fanns knappt någon livsmedelsreklam i tidningarna. Däremot fungerar godis som lockbete. Tidningarna har bilder på godis insprängd i det redaktionella materialet och som lockerbjudande i tävlingar. ohälsosam mat För att definiera vilka livsmedel som är ohälsosamma har forskare valt att dela in dem i 12 livsmedelskategorier. De fyra första har kategoriserats som ohälsosamma alternativ för barn. Anledningen till att inte färdigrätter är medräknade är att det är svårt att skilja dem åt vad gäller näringsinnehåll. n Läsk och sötade drycker n Kakor och bakverk n Söta efterrätter och mellanmål (glass, chokladpudding, krämer, sylt och marmelad) n Godis inklusive chips och choklad n Färdigrätter (halvfabrikat, djupfrysta rätter, gratänger och soppor) n Frukostflingor n Övriga drycker (Kaffe, te och öl) n Animaliska produkter (Kött, fisk, fågel, ägg och korv) n Frukt och grönt (frysta ärtor, råa grönsaker, torkad frukt och krossade tomater) n Mejeri n Bröd n Övriga livsmedel (mjöl, pasta, ris och baslivsmedel) 8 KonsumentMakt maj 2006 nummer två nummer två maj 2006 KonsumentMakt

6 notiser Nytt bankavtal kan sänka avgift Svensk handel har slutit nytt avtal med Nordea. Det nya avtalet innebär att butiksägare inte ska kunna ta ut en avgift av kunder som betalar med kreditkort. Fortfarande är det dock svårt att veta vilka kort detta gäller och till vilka banker de är kopplade. Det nya avtalet känns glädjande, men det skulle vara ännu bättre om man tog bort alla avgifter oavsett kreditkort och bank. Först den dagen är vi riktigt nöjda, säger Jan Bertoft. n Två på tur foto: scanpix Det har varit sällsynt att svenska konsumenter deltar i standardiseringskommittéer. Men för ungefär ett år sedan bestämde sig Sveriges Konsumentråd att försöka ändra på det. Ett projekt som ska rekrytera konsumentrepresentanter till internationell standardisering startades. Vi har nu representanter i elva standardiseringskommittéer. Nio är nyrekryterade, säger Jan-Erik Kilopris för godis Tidigare har det varit pris per hekto på godis och pris per kilo på till exempel frukt och grönsaker. För att ge kunden en rättvisare bild av priserna och underlätta ett hälsosammare val ändrar Coop Sverige nu till kilopris även på godis. Hälsa är en av våra hjärtefrågor och vi ska göra det enkelt för våra kunder att välja sundare. Detta är ett litet steg i den riktningen, säger Latifa Lindberg, dietist och hälsoansvarig på Coop Sverige. Kunden får nu en bättre möjlighet att jämföra och därmed göra ett mer medvetet val. n 1 miljon för ekologisk framtid Regeringen har beslutat att ge Konsumentverket i uppdrag att ta fram en strategi för att öka konsumtionen av ekologiska varor. Idag står den totala livsmedelshandeln för bara 2-3 procent. Uppdraget består av att öka kännedomen om ekologiskt märkta livsmedel samt öka kännedomen bland svenska konsumenter om EU-logotypen för ekologiska livsmedel. Innan 2010 ska andelen ekologisk jordbruksmark stiga till 20 procent, vilket innebär en tredubbling av den nuvarande arealen. Även konsumenters inköp av ekologiska varor ska öka och vara 25 procent innan n Nyberg, projektledare för standardiseringsprojektet. Med den mycket begränsade omfattning, ekonomiskt och tidsmässigt som projektet för närvarande har, räknar vi med att klara av att kunna rekrytera och hålla kontakt med mellan 15 och 20 representanter. På tur står att söka företrädare i två nystartade projekt: kundkontaktcenter (call centers) och turisttjänster. Ny styrelse Förra året bildade Sveriges Konsumentråd föreningen Vi Konsumenter, för att kunna ta emot individuella medlemmar. I mars hölls föreningens första ordinarie årsmöte. Ny ordförande blev Carl-Eric Thörngren från PRO. Övriga styrelsemedlemmar blev K.G. Westlund, Anita Ljusberg, Olle Höckert och Christina Jonsson. Fokus under 2006 läggs på konsumenternas rätt att välja bort gentekniskt modifierade livsmedel (GMO) och det ska även gälla där GMO har ingått i djurfodret. Den andra viktiga frågan är kommunal konsumentvägledning för alla. Medlemskap i Vi Konsumenter kostar 120 kronor per år och då ingår främst tidningen KonsumentMakt. Anmälan kan göras via Sveriges Konsumentråds hemsida eller till kansliet. Dyrare skor De nya tullarna slår mot de svenska konsumenterna. Anledningen till de nyinrättade strafftullarna är att importen från Kina och Vietnam konkurrerar med de europeiska länderna. De två länderna står för mer än 50 procent av EU:s skoimport. Konsekvensen blir dyrare skor för konsumenterna med upp till 20 procent. Strafftullarna börjar gälla från och med april och höjs sedan successivt. Beslutet har genomförts trots protester från de europeiska konsumentorganisationerna. Även Sveriges Konsumentråd har uppmärksammat strafftullarna i en Veckans Väckarklocka ( se sidan 13). n Asbest i rör kan ge cancer Det finns fortfarande flera hundra mil äldre kommunala vattenledningar gjorda av eternit. Det framgick av ett tv-inslag i Rapport där Jan Bertoft intervjuades: Det är uselt av kommunerna att inte byta ut rören. Vi talar om att vårt viktigaste baslivsmedel vattnet. Journalisten Elisabet Höglund har avslöjat att det finns eternitrör i vissa av landets kommuner. Trots osäkerheten om hur skadligt eternit är verkar det inte finnas något intresse av att ta bort dessa vattenledningar. Stoppad kampanj? Sveriges Konsumentråd anmälde Dialects kampanj till MarknadsEtiska Rådet (MER) den 14 mars. Annonsbilden visar ett sovande spädbarn bredvid en påslagen mobiltelefon. Annonsen strider mot Statens Strålskyddsinstituts försiktighetsprinciper att inte utsätta barn för onödig strålning. Dialect uppger i sitt svar till MER att de tagit sitt ansvar och dragit tillbaka annonsen. Bifogad bild är tagen den 4 april i ett av Dialects skyltfönster i Stockholm och visar tydligt att kampanjen fortsätter. Vi har varit i kontakt med vd:n på Dialect och det har gått ut en intern påminnelse om att dra in kampanjen även i deras egna skyltfönster, säger Louise Ekström, kommunikationsansvarig vid Sveriges Konsumentråd. 104 kilo reklamblad dråsar ner i brevlådan per år och hushåll. Almedalen 2006 Även i sommar medverkar Sveriges Konsumentråd i politikerveckan Almedalen i Visby. Det första seminariet är tisdagen den 4 juli kl. 12 i sal E 30 på Högskolan i Visby. Två politiker svarar på konsumentpolitiska frågor i riksdagsvalet. Den verbala duellen är mellan Ann-Christin Nykvist (s) och Karin Pilsäter (fp). Är du i Almedalen så kom och ta chansen att ställa ansvariga politiker mot väggen, uppmanar Jan Bertoft, generalsekretare. Det andra seminariet äger rum onsdagen den 5 juli kl. 10 i sal E30 och handlar om barn, internet och reklam. Vad händer egentligen på nätet och är barnen bara lakejer för de kommersiella krafterna? Välkomna att ta del av denna diskussion med representanter från communities, medieforskare, jurister, föräldrar och ungdomar. n Bensen i läsk utreds I mer än femton år har läskindustrin känt till att vissa ämnen i läsk och dryck kan bilda bensen. Trots detta har inget gjorts för att ta bort dessa substanser i dryckerna. Det är mycket allvarligt att man känt till detta så länge och inget gjorts. Nu måste producenterna ta sitt ansvar och undvika att utsätta konsumenterna för fara, säger Jan Bertoft, generalsekretare. Ingredienserna askorbinsyra och natriumbensoat i läsk och saft kan bilda bensen. Kombinationen riskerar att göra dryckerna till en farlig n kemisk cocktail. Nu ska Livsmedelsverket undersöka förekomsten av bensen i läsk, sylter och safter. Orsaken till förekomsten kan vara fler, men natriumbensoat och askorbinsyra (C-vitamin) verkar ha betydelse. Även om hälsoriskerna är mycket små, bör förekomsten av bensen elimineras i möjligaste mån, säger Jan Bertoft. K Veckans Väckarklockor vägverkets register säljs vidare Alla som äger ett fordon finns med i Vägverkets bilregister. Här kan företag med koppling till bilbranschen köpa adressregister och skicka reklam till bilägare. Adresserad reklam som brevbärare är tvungna att bära ut. På detta tjänar Vägverket miljoner kronor varje år. Sveriges Konsumentråd ifrågasätter att en myndighet har rätt att sälja adressinformationen vidare till privata företag. Sänk priserna på mobilsamtal inom EU! EU-kommissionen tar krafttag mot de höga avgifterna på mobiltelefonsamtal, inte minst mellan länderna. Inte en dag för tidigt, säger Jan Bertoft, generalsekreterare. Här måste något hända snabbt, annars är det dags för lagstiftning. Helst ska det vara samma pris mellan länderna som inom ett land. Det finns egentligen inga tekniska skäl till så radikalt stora skillnader i taxorna utan detta är en ren mjölkko för operatörerna. Spelprogram lurar TV-tittare Reklamfinansierade TV-kanaler lockar och lurar tittare att ringa in och tävla i olika ordlekar. Orden är oftast löjligt lätta för att få så många som möjligt att ringa in och delta i tävlingen. Vad som inte tydligt nog framkommer när du ringer är att det kostar 9,90 kronor varje gång du ringer till telefonsvararen och att du måste vara 18 år för att delta. Har du tips på Veckans Väckarklocka? Maila info@sverigeskonsumentrad.se eller ring KonsumentMakt maj 2006 nummer två nummer två maj 2006 KonsumentMakt 11

7 Upphovsmännens copyright försvarades dock kraftigt av Ludwig Werner, styrelseordförande för svenska gruppen av IFPI, (International Federation of the Phonograpic Industry), musikindustrins samarbetsorganisation. Ludwig Werner menade att vi ska vara oerhört stolta över att vi har copyright på konstnärliga verk. Han ville inte ha några speciella villkor när det gällde nerladdning av musik, utan ansåg att det var viktigt att värdera skapande antingen det gällde musik, dans, teater, läkemedel, litteratur eller något annat. Varför ska det vara gratis just med musik? frågade sig Ludwig Werner. Och det är upphovsmännen som ska ha beslutanderätt om sina verk, betonade han. Men Ludwig Werner trodde också att musikbranschen och konsumenterna egentligen hade en samsyn på nerladdningen. Man vill ha så stor repertoar som möjligt tillgänglig på legala försälj- seminarium Ø Ø Ø Ø Går det att kombinera både konsumenternas och upphovsmännens rättigheter när Henriksson. Man kan inte alltid spela en ningsplatser. Branschen vill faktiskt inte det gäller nerladdning från internet? Kan alla låtar och filmer släppas fria? Eller ska cd i sin apparat hemma, eftersom utgivaren lagt in olika program eller skydd sumenterna, sade Ludwig Werner. Men begränsa musikens möjlighet att nå kon- på skivorna som ska hindra kopiering. branschföreträdarna vill kunna erbjuda konsumenterna också i fortsättningen ses som pirater när de hämtar material från nätet? œ Dessa kan orsaka störningar. en mängd distributionslösningar, (nerladdning, prenumeration, provlyssning Vem har rätten på internet var Om någon skada uppstår i en konsuments dator vid nerladdning av MSNling utan grund. Vi i musikbranschen bromsar inte, Rätten att inte bli utpekad som brotts- utan kostnad med mera). Ø titeln på ett seminarium som Sveriges Konsumentråd höll i Stockholm i mars. filer är konsumenten alltså helt rättslös, Jens Henriksson frågade sig vad det vi ligger på för att itunes och MSN ska Samma dag anmälde Sveriges Konsumentråd itunes (Apple) och MSN (Miningen när en så stor grupp medborgare bli kompatibla, sade Ludwig Werner. betonar Jens Henriksson. innebär för den allmänna rättsuppfatt- kunna prata med varandra, det vill säga crosoft) till Konsumentombudsmannen Europas konsumentrörelse har anses begå brottsliga handlingar när de Håkan Selg och Lars-Erik Eriksson för oskäliga avtalsvillkor. Dataföretagens enats kring en kravlista när det gäller digitala rättigheter. Paraplyorganisationen detta skulle påverka rättsuppfattningen Kungliga Tekniska Högskolan. De har laddar ner musikfiler. Han fruktade att är forskare i projektet MusicLessons på nerladdningsavtal innehåller omfattande friskrivningar från bolagens sida, BEUC (Bureau Européenne des Unions negativt, särskilt bland ungdomar. bland annat kunnat konstatera att de hävdade Sveriges Konsumentråd. des Consommaturs) har ställt krav på Jens Henriksson avslutade sitt anförande med en utmaning: Han ansåg vis- 25 år, som ofta går på datavetenskaplig mest aktiva fildelarna är unga män under Villkoren gör att företagen slipper musikbranschen, exempelvis: en stor del av ansvaret för sina produkter serligen att copyrightskyddet är viktigt eller annan teknisk utbildning. och ger dem rätten att i efterhand ändra Rätt till fritt val, kunskap och kulturell för upphovsmännen. Men om man inte Det finns en ny generation, som förutsättningarna. Detta är oacceptabelt, mångfald. hittar modeller för att tillåta nerladdning är uppvuxna med internet, sade Håkan säger jens henriksson, internationell sekretare När det finns en möjlig total frihet så kanske fördelarna med globalisering Selg. För dem är internet en kontakt- på Sveriges Konsumentråd. att utnyttja fildelning, varför använder och kulturutbyte måste anses viktigare punkt. Men deras aktiviteter har nu råkat sig inte branschen mer av detta?, frågar än upphovsrätten? i kollision med viktiga intressen i underhållningsbranschen, Apples och Microsofts villkor kom Jens Henriksson. Varför drar man inte och ses som ett hot. också att dominera debatten under seminariet. nytta av det i marknadsföringen? Om Att nya standarder och villkor kom- Jens Henriksson läste upp ett branschen gått i bräschen för mångkulmer att utkristallisera sig om några år citat från itunes villkor, där Apple förbehåller turellt utbud hade situationen varit an- trodde Daniel Westman, lärare och fors- sig rätten att ändra eller stoppa norlunda, då skulle man också kunnat kare på juridiska fakulteten, Stockholms tillgång till produkterna. Detta var ett av ställa tuffa krav på konsumenterna. Universitet. Han påpekade att upphovsrätten de villkor som Sveriges Konsumentråd ju finns för att ge den som skapat reagerat på i sin anmälan till KO. Jens Rätten att dra nytta av tekniska innovationer ett verk rätten till ersättning. Alltså ska Henriksson visade också ett exempel på utan hinder. man kunna sluta avtal om verket. Microsofts villkor, som Sveriges Konsumentråd Musikbranschen har infört hinder Men nu har ju Sveriges Konsu- menade är oskäliga: MSN kan som omöjliggör för konsumenterna att mentråd i sin anmälan till KO påstått inte hållas ansvarig för några skador. utnyttja till exempel cd-skivor, sade Jens att det finns oskäliga avtalsvillkor från dataföretagens sida. Och KO får naturligtvis titta på om det är så. Men man kan också tänka sig att avtalsfrågorna löser sig om några år. Det är en ny marknad än så länge, där en del är oklart. n Jens Henriksson, internationell sekreterare på Sveriges Konsumentråd. Vem har rätten på internet? Ludwig Werner, styrelseordförande för svenska gruppen av IFPI. Håkan Selg är forskare i projektet MusicLessons på Kungl Tekniska Högskolan. Lars-Erik Eriksson är forskare i projektet MusicLessons på Kungl Tekniska Högskolan. Daniel Westman, lärare och forskare på juridiska fakulteten, Stockholms Universitet. Text och foto: Ingrid Jacobsson K Veckans Väckarklockor 100 kronor mer för skor? EU-kommissionen vill från den 7 april införa strafftull på upp till 20 procent för skor från Kina och Vietnam. Det kan bli upp till hundra kronor dyrare för ett par skor i framtiden. Detta slår hårt på familjer med lägre inkomster, framför allt barnfamiljer. Sveriges Konsumentråd uppmanar Kommissionen att avstå från att införa strafftull på import av skor från Kina och Vietnam. Tillgängligt i norge Nu måste norsk offentlig verksamhet ta hänsyn till universell design. Detta är en förstärkning vid införandet av EU-lagstiftningen och innebär att hänsyn ska tas till att produkter ska kunna användas av alla människor. Kravet på universell design ska finnas med i upphandlingar för att öka tillgängligheten så att även de med reducerad styrka i händerna ska kunna öppna förpackningar. Sveriges Konsumentråd undrar om regeringen kommer att ta hänsyn till de 1,5 miljon personer i Sverige med nedsatt handfunktion? Extra betalt för sallad? Konsumtionen av frukt och grönsaker minskar hos män. Samtidigt äter män mer ofta på lunchrestaurang än kvinnor. Sveriges Konsumentråd har noterat att man tar mellan 5-25 kronor extra för sallad till maten på lunchrestauranger. Detta är en oroväckande hälsoutveckling. mobiltelefon för bebisar? Genom att skaffa ett Vodafone Fast- Pris-abonnemang får du använda mobilen hur mycket du vill för 599 kronor per månad. Dialect är ansvarig för kampanjen och har valt en bild på en sovande bebis med en uppkopplad mobiltelefon bredvid sig. Sveriges Konsumentråd anser att kampanjen uppmanar föräldrar att använda mobiltelefonen som Babywatcher. Detta strider mot Statens Strålskyddsinstituts försiktighetsprincip att inte utsätta barn för onödig strålning. 12 KonsumentMakt maj 2006 nummer två

8 konsumentpropositionen dolceta Barn och miljö i proppen Regeringens konsumentpolitiska proposition innehåller en rad Testpilot på data konkreta förslag, sätter igång flera utredningar men innehåller totalt sett inga nya pengar. Målet för regeringens politik för konsumenterna lyder i fortsättningen Trygga konsumenter som handlar hållbart. Hållbar konsumtion och unga konsumenter är centrala i proppen. Effektiv marknadskontroll och tillgång till rådgivning är några nödvändiga byggstenar för det. Någon obligatorisk kommunal konsumentvägledning blir det inte, istället en utredning om hur den ska kunna bli likvärdig i hela landet under fortsatt frivillighet. Konsumentverket får också i uppgift att utveckla sin redan populära webbplats och att inrätta en telefonservice till allmänheten. Det senare har redan väckt kritik från konsumentvägledare, som menar att det kan bli en förevändning för att dra ner på kommunal rådgivning. Konsumentrörelsen får ett ordentligt erkännande. Organisationerna har en viktig roll som opinionsbildare och kunskapsbyggare och här hoppas regeringen bland annat på en ökad debatt om reklamens påverkan. Man pekar på att Sveriges Konsumentråd tar över Råd & Rön, driver det uppmärksammade projektet om marknadsföring till barn och har fått utökade statsanslag under Regeringen skriver också att man kommer att se över behovet att ytterligare förstärka stödet till Sveriges Konsumentråd. Kunskap blir allt viktigare, spår regeringen. Inte minst för barn och ungdom. Flera remissinstanser hade hoppats att konsumentkunskap skulle bli ett kärnämne i gymnasieskolan, men istället får man nöja sig med att frågorna ska ingå i de andra nio kärnämnena. Konsumentverket får också i uppgift att ta fram skolmaterial om privatekonomi, konsumentskydd och hållbar konsumtion. Någon utökning av antalet timmar i grundskolans ämne hem- och konsumentkunskap blir det inte heller. Den ökande tjänstesektorn bjuder på sina speciella problem, som propositionen tar upp. Konsumenttjänstlagen gäller idag bara arbete på lösa saker, arbete på fastegendom eller förvaring av lösa saker. Det finns också speciallagstiftningar om finansiell rådgivning, försäljning av paketresor och fastighetsmäkleri. Det saknas en övergripande lagstiftning som gäller om konsumenten köper en tjänst. En översyn ska nu göras för att stärka det civilrättsliga konsumentskyddet på bland annat de avreglerade marknaderna som el och elektronisk kommunikation. Det handlar inte bara om att få en klarare lagstiftning utan också att stärka konsumentskyddet i tjänstesektorn som hela tiden utvecklas och växer, kommenterar Ann-Christin Nykvist. Marknadsföring via elektroniska medier, framför allt per telefon tas också upp som ett problem. Även här tillsätts en utredning. En viktig fråga blir om det ska behövas krav på godkännande i förhand vid telefonförsäljning, så kallad opt-in. Konsumentverket får flera nya uppgifter och uppdrag. Trots avbräck i samband med flytten till Karlstad förutsätts att verket blir aktivare än någonsin vad gäller lagtillsyn och marknadskontroll. Den handlingsplan som nu lagts fram genom propositionen stöds av socialdemokraterna och vänsterpartiet. Den har ingen tidsram, men ska utvärderas n Text: Jan Bertoft Vi vill stödja konsumenterna, speciellt de resurssvaga grupperna, mot ett hårdnande kommersiellt klimat, säger konsumentminister Ann-Christin Nykvist. Här är några av nyheterna för konsumentverket, förutom de som nämnts: n Konsumentombudsmannens möjligheter att föra process i allmän domstol förstärks för att få fram fler praxisbildande domar. Idag finns möjligheten bara för finansiella tjänster möjligheten utökas nu till alla områden. n Kontrollen av leksakers säkerhet stärks och Konsumentverket ska också fundera på hur kommunernas kontroll kan stärkas genom till exempel bättre samarbete på lokal nivå. n Bättre konsumentskydd när det gäller bank- och försäkringstjänster ska uppnås genom att rollfördelningen mellan Konsumentverket och Finansinspektionen blir tydligare och genom att förenkla informationen till konsumenterna. n Konsumentverk ska arbeta mer med omvärldsbevakning och analys och ska regelbundet genomföra marknadsstudier för att få en helhetsbild av aktuella konsumentproblem. foto: anna molander Jättebra material, lätt att förstå! Det är det samlade omdömdet från testpiloterna som provat Dolceta konsumentutbildning för vuxna på internet. Dolceta-projektet är initerat av EU:s generaldirektorat för hälsa och konsumentskydd. Sveriges Konsumentråd är svensk partner för projektet, och under det senaste året har man arbetat med att översätta och bearbeta allt material. Det är tyvärr skillnad mellan att ha rätt och att få rätt. Vi hoppas att Dolceta-kurserna kommer att minska den skillnaden, säger Jan Bertoft, Sveriges Konsumentråds generalsekreterare. De första svenska testpiloterna som provat studiematerialet är en grupp av PRO-Stockholms konsumentombud. I samarbete med ABF Stockholm har man under våren träffats varannan fredag och gått igenom Dolcetamaterialet om Konsumenträtt. Sajten är ju inte helt klar ännu, vi har hittat en del korrekturfel och annat som inte fungerar, säger cirkelledaren Ingvar Karlsson. Men i stort sett är vi väldigt nöjda. Det är lätt att hitta på sajten, strukturen är tydlig. Och språket är bra, lättförståeligt. Jag har lärt mig mycket, säger Mona Hultin, en av cirkeldeltagarna. Ett av avsnitten i Dolcetas Konsumenträttsmaterial handlar om timeshare, semesterformen som blivit allt populärare i allt fler länder, men som också orsakat stora problem med oskäliga avtal. Det är ju många i vår ålder som köper bostad söderut och bor där halva året. Då är det viktigt att lära sig vilka regler som finns. Många är alltför optimistiska och tror att de ska klara sig undan problem, men det kan drabba vem som helst, säger Erik Karlsson. Försäkringar, och speciellt reseförsäkringar, är ett annat avsnitt som diskuterats. Finn Hatlevoll har skaffat sig det internationella försäkringskortet som gäller inom hela EU. Om man till exempel måste besöka sjukhus i ett annat EU-land under en semesterresa ska kortet underlätta administration och betalning. Men så är inte alltid fallet: Nej, det återstår nog en del att informera om innan det här blir allmänt känt, säger Finn Hatlevoll. Jag har visat upp det på sjukhus i både Italien och Grekland, men där var det ingen som kände till det. Ingvar Karlsson påpekar att vi i Sverige är duktiga på att ta till oss nyheter inom EU, och att införa olika bestämmelser. Ibland har vi nästan varit för snabba, tycker han, de andra länderna har inte hängt med. PRO:s konsumentombud kommer att fortsätta studierna av Dolceta. Till hösten, när sajten är helt klar, hoppas de att kunna engagera fler i cirklar. En fördel med det här materialet är ju också att man kan sitta hemma och läsa, säger Ingvar Karlsson, det är fritt för alla. n Text och foto: Ingrid Jacobsson Du hittar Dolceta på Mona Hultin är en av deltagarna som provar Dolcetas datautbildning om konsumenträtt som ABF anordnar. 14 KonsumentMakt maj 2006 nummer två nummer två maj 2006 KonsumentMakt 15

9 Posttidning B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Box Stockholm debatt Kommersiell yttrandefrihet hotar vår hälsa Tryck- och yttrandefrihet är två fundament i en demokrati som är värda att slåss för. I en annonskampanj tänjer Sveriges Annonsörer på begreppet och hävdar att även kommersiell yttrandefrihet bör vara en obegränsad rättighet. Helsidesannonsen bär rubriken Ska politiker besluta om förpackningsdesign? Det illustreras av ett mjölkpaket med en överdriven varningstext: Mjölk kan vara skadligt vid ett dagligt intag om 200 liter. Man vill införa ett system av frivilliga överenskommelser och göra detta till en fråga om yttrandefrihet, utan att ta hänsyn till att det är skillnad på yttrandefrihet som används av fria massmedier och företagens rätt att säga vad de vill i reklamen. Kampanjen ger fler frågor än svar. Vad vill egentligen Sveriges Annonsörer uppnå? 1. Vill de ta bort varningstexter på tobak? Att tobaksvaror ska förses med en varningstext är ett EU-beslut, som alla medlemsländer måste rätta sig efter. Det har tillkommit för att skydda konsumenternas hälsa och minska dödsfallen som en följd av rökning. 2. Vill de slippa krav på viss information? På förpackningar finns information om produkts egenskaper. En grundläggande rättighet som du som konsument har rätt att veta är matens innehåll, näringsvärde, pris, vikt och ursprung. Vems rätt är viktigast konsumenternas rätt att få all viktig information eller företagens att säga vad de vill? För oss är det självklart. Ska politiker besluta om förpackningsdesign? Det bör istället en levande debatt, diskussioner om etik och frivilliga överenskommelser göra. Inte statsmakten. Det handlar ju trots allt om tryck- och yttrandefrihet. Som intresseorganisation för landets annonsörer försvarar vi den rättigheten, och idag är vårt jobb viktigare än någonsin. Läs mer på 4. Behövs regler och lagar? I Sverige finns en rad överenskommelser och etiska nämnder: Etiska rådet mot könsdiskriminerande reklam, MarknadsEtiska rådet, Etiska nämnden för direktmarknadsföring och branschöverenskommelser. Över alltihopa svävar Internationella handelskammarens (ICC) Grundregler för reklam som funnits sedan För effektivare kommunikation Trots alla branschregler görs det många övertramp. Reklam som uppmanar till situationer där säkerheten och hälsohänsyn åsidosatts, där barn och unga utsätts för fysiska och mentala skador. Så länge etiska råd och frivilliga överenskommelser saknar kännbara sanktioner behövs också konsumentlagar. Vi välkomnar en levande debatt. Självsaneringen bland annonsörerna borde pågå ständigt och föras ännu mer framåt via levande debatt, som Sveriges Annonsörer skriver. Reklam måste vara kreativ och ha svängrum, men måste ibland begränsas för att skydda vår miljö, frihet och hälsa. Vi trodde detta var en självklarhet, även för det seriösa näringslivet. Annonskampanjen är måhända resultatet av ett tillfälligt hjärnsläpp hos Sveriges Annonsörer. Är det inte det utan ett led i en kraftfull lobbykampanj för att slippa tvingande regler som är till för att skydda konsumenterna då är det allvarligt. Riktigt, riktigt allvarligt. n 3. Ska förpackningar bara vara säljande och estetiska? Enligt Marknadsföringslagen får inte förpackningar vilseleda i fråga om produktens mängd, storlek eller form. Förpackningar ska också vara miljövänliga och utformas så att de kan återanvändas eller återvinnas. Detta ansvar måste regleras av politikerna. Jan Bertoft, generalsekretare, Sveriges Konsumentråd