Årsredovisning 2008 KUNGL. BIBLIOTEKET / NATIONAL LIBRARY OF SWEDEN

Transkript

1 Årsredovisning 2008 KUNGL. BIBLIOTEKET / NATIONAL LIBRARY OF SWEDEN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riksbibliotekariens inledning 3 Samlad bedömning över kostnadsutvecklingen 7 Utgångspunkter för resultatredovisningen 8 Kostnader per verksamhetsgren 9 Verksamhetsstyrning Politikområde Forskningspolitik 14 Verksamhetsområde Forskningens infrastruktur 14 Verksamhetsgren Förvärva och Bevara 19 Verksamhetsgren Beskriva och Tillhandahålla 26 Verksamhetsgren Informationsförsörjning 39 Övriga mål och åter rapporteringskrav 49 Uppdrag 50 Personal redovisning Ekonomisk redovisning 55 Resultat- och balansräkning 57 Insynsråd

3 RIKSBIBLIOTEKARIENS INLEDNING 3 Riksbibliotekariens inledning Övergripande tendenser Årets viktigaste händelse var regeringens beslut om samgåendet mellan Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) och Kungl. biblioteket (KB). På det följde åtta månaders intensiva förberedelser innan samgåendet trädde i kraft 1 januari Samgåendet initierades av de båda myndighetscheferna redan för ett par år sedan. Avsikten var förbättrat tjänsteutbud och service till våra målgrupper, främst högre utbildning och forskning, och effektivare hushållning med resurserna. Centrala och viktiga frågor idag och kommande år digitalisering/ migrering, insamling av e-publikationer och annat digitalt material, sökverktyg och långsiktigt digitalt bevarande fordrar både stora investeringar och omfattande teknisk utveckling. Ett annat viktigt skäl till samgåendet är att olika mediatyper alltmer går in i varandra och blir svåra att särskilja, den så kallade mediakonvergensen. Skapandet av en ny myndighet som samlar det tryckta materialet och det audiovisuella arkivet var därför naturligt. Verksamhetsöverföringen från SLBA till KB speglar en del av ett allt tätare samarbete inom ABM-området. KB och SLBA har ett nära samarbete med Riksarkivet främst vad gäller långsiktigt digitalt bevarande och kataloger: LIBRIS, Svensk mediedatabas (SMDB) och Nationella arkivdatabasen (NAD). Även här är utgångspunkten komplicerade utvecklingsfrågor och ambitionen effektiv hushållning med resurserna samt ett brukarperspektiv. Genom ABM-centrum, som är placerat på KB, drivs ett vidare samarbete där också museer är inkluderade. Ökat samarbete med andra myndigheter är en central ambition för nationalbiblioteket. En annan är internationalisering, som innebär att utvecklingen går från enskilda bibliotek till samlade digitala nätverk. Genom digitaliseringar blir samlingar globalt tillgängliga. Flöden av metadata och bibliografisk information underlättar katalogisering, tillhandahållande och bevarande. Integrerade sökverktyg förbättrar tillgängligheten och svensk forskning blir successivt synlig i internationella kataloger och portaler. En annan del i det internationella arbetet är KB:s planer att övergå från det svenska klassifikationssystemet SAB till Dewey Decimal Classification, världens mest spridda klassifikationssystem för bibliotek. Det råder stor samstämmighet kring denna övergång bland svenska forskningsbibliotek. Själva övergången kommer dock att dröja några år eftersom delar av Dewey måste översättas. Utvecklingsprojekten växer fram i en nationell, europeisk och global kontext och KB är engagerat i åtskilliga internationella sammanhang. Centralt är numera samarbetet med andra europeiska nationalbibliotek. Vi är på väg att uppnå målet att KB 2010 skall vara en ledande aktör inom svensk biblioteksutveckling, en drivande aktör på den europeiska biblioteksarenan och en betydelsefull aktör inom det internationella biblioteksarbetet.

4 RIKSBIBLIOTEKARIENS INLEDNING 4 De senaste åren har inneburit dramatiska förändringar av nationalbibliotekets utbud och arbetssätt. Förändringar i omvärlden, ökade krav på service och en kontinuerlig anpassning till den tekniska utvecklingen ställer höga krav. Samtidigt måste KB hela tiden säkra en hög kvalité inom traditionella arbetsområden. Hybridbiblioteket är ett faktum och att hantera både den tryckta produktionen och hålla takt med den digitala utvecklingen kräver betydande resurser. Det finns lång erfarenhet av att strukturera, hantera och förmedla stora informationsmängder men omställningen till ny teknik är långt ifrån oproblematisk. Tryckt och digitalt material, webben och den fysiska byggnaden måste samordnas och samverka med målsättningen att optimalt utnyttja befintliga resurser. Samlad bedömning av verksamheten Utmärkande för det svenska nationalbiblioteket är bredden och djupet liksom betydelsen för forskning, utbildning och kultur. Insatser för kulturarvet kombineras därtill med nationella samordningsuppgifter och nationalbiblioteket får en allt tydligare roll i forskningens infrastruktur. KB:s uppdrag och verksamhet är omfattande, även i ett internationellt perspektiv, och kan fram till 31 december 2008 delas in i följande tre områden: Samla in, beskriva och bevara det tryckta (och för hoppningsvis snart även det digitala) kulturarvet. Tillgängliggöra materialet genom att vara ett forskningsbibliotek. Samordna informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Eftersom det ännu saknas tecken på större förändringar i inflödet av den tryckta produktionen, krävs stora arbetsinsatser och hög kompetens för insamling, aktivt bevarande, samt produktion av nationalbibliografin. Därtill kommer förvärv av utländsk forskningslitteratur, handskrifter och andra materialkategorier. Dessutom skall materialet tillgängliggöras genom utlån och referensverksamhet. För allt detta krävs kompetens och erfarenhet som har byggts upp under många år. I årsredovisningen finns en noggrann genomgång av de olika områdena. Parallellt med det massiva inflödet av trycket material pågår en digital parallellpublicering och successivt övergår allt fler publikationer till enbart digitalt format. Redan i föregående forskningsproposition (2005) utlovades en ny pliktlagstiftning, som skulle innefatta även digitalt producerat material. Löftet har ännu inte infriats men ett förberedande arbete pågår nu i utbildningsdepartementet. KB har vid upprepade tillfällen påpekat vikten av en reviderad lagstiftning. Även forskarsamhället har sedan ett decennium uttalat stark oro över att delar av kulturarvet blir otillgängliga för framtida forskning. De negativa effekterna av denna försening av pliktlagen är av bestående karaktär. Betydande delar av det svenska kulturarvet försvinner ut i cyberrymden. Viktiga strategiska beslut måste skjutas upp och extrakostnader uppstår. En viss kompensation är de överenskommelser som finns med enskilda producenter av digitalt fött material samt insamlande av svenska webbsidor under rubriken Kulturarw³. Hybridbiblioteket är ett faktum och att hantera både den tryckta produktionen och hålla takt med den digitala utvecklingen kräver betydande resurser. Gunnar Sahlin, Riksbibliotekarie KB:s profil som nationalbibliotek baseras på den samlade svenska produktionen, kompletterad med värdefulla specialsamlingar samt den utländska litteraturen. Den svenska tryckproduktionen uppvisar endast marginella förändringar under föregående år. Det betydande utländska förvärvet av suecana och relevant forskningslitteratur löper på samtidigt som det pågår en översyn av förvärvspolicyn. Betydande donationer av manuskript har kommit till national biblioteket under året. Dessutom har en stor samlare av affischer, Paul Lipschutz, donerat sin samling till KB Därmed har KB en av världens förnämsta affischsamlingar. Kunskap om samlingarna är central för en bra service till forskare. KB har under senare år satsat på ökat och förbättrat tillgängliggörande av samlingarna för forskning. En ökad kontakt med forskarsamhället är ett led i KB:s satsning på forskningens infrastruktur. Ett led i detta är närmare samarbete med enskilda institutioner vid svenska universitet. Genom digitalisering görs viktiga och annars svårtillgängliga delar av kulturarvet tillgängliga. I ett längre perspektiv kommer denna utveckling att i grunden förändra bibliotekens, arkivens och museernas utbud.

5 RIKSBIBLIOTEKARIENS INLEDNING 5 Digitalisering är nu ett viktigt produktionsområde även vid KB. Omdisponeringar samt Access-medel har gjort det möjligt att påbörja detta verksamhetsområde. Det behövs dock nya finansiella resurser om digitaliseringsproduktionen skall nå den nivå som forskarsamhället förväntar sig. Ett stort problem för tillgängliggörandet av digitaliserat material utgör upphovsrätten. KB för kontinuerligt samtal med upphovsrättsorganisationerna. EU-kommissionen satsar på utvecklingsprojekt inom detta område. KB deltar aktivt i projektet TEL (samlad portal för digitaliserat material hos de europeiska nationalbiblioteken) och Europeana (för hela ABMområdet). KB deltar också i World Digital Library (som Library of Congress ansvarar för). På nationell nivå pågår samarbete inom ABM-sektorn och med sin speciella kompetens inom teknik, bibliografi, bevarande och samlingar spelar KB här en betydelsefull roll. Både det digitalt födda materialet och det som digitaliserats skall lagras i ett långsiktigt perspektiv, vilket innebär komplicerad teknisk utveckling, svåra strategiska val och stora investeringar. Härvidlag är det nödvändigt att samarbeta med andra organisationer nationellt och internationellt. Samarbetet med Riksarkivet inom detta område är viktigt och det genomförs vid LDB-centrum vid Luleå Tekniska Universitet. Den digitala utvecklingen innebär ofta en renässans för traditionell yrkeskunskap. Att avgöra vad som skall digitaliseras kräver kunskap om samlingar. Bibliografiska insikter i vid mening krävs i samband med digitalisering och digital publicering. Traditionella bevarandefrågor får ny belysning när möjlighet öppnas för att skapa ersättningsformat för värdefullt material som är på väg att förstöras. Dags- och veckotidningar behöver digitaliseras i stor skala. KB har inlett ett arbete men ytterligare resurser krävs. KB:s uppdrag som samordnare av informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning täcker flera områden och växer i betydelse. Gemensamt med forskningsbiblioteken strävar KB efter ett ständigt förbättrat utbud för forskare och studenter samt gemensam effektivisering av verksamheten vid universitets- och högskolebiblioteken. De centrala insatserna omfattar LIBRIS samkatalog och fjärrlån, bibliografiska insatser och samordning, ett nationellt konsortium för e-licenser, nationell portal för e-tidskrifter och utbildning inom biblioteksområdet. Gemensamma digitaliseringsinsatser är på planeringsstadiet. Tillsammans med folkbiblioteken erbjuder KB dessutom en gemensam referenstjänst på nätet, Fråga biblioteket. Första steget mot en nationell tidskriftsdepå i Bålsta har genomförts inom medicinområdet. Avgörande för fortsättningen är en hållbar och långsiktig finansiering. Stödet till utvecklingsprojekt har förändrats mot färre och större projekt, där även andra finansiärer kan delta. Ett sådant område är e-publicering av artiklar och avhandlingar vid landets lärosäten. KB är djupt involverat tillsammans med universiteten inom flera projekt under rubriken Open Access. Publiceringsplattformar och publiceringsdatabaser formas vid lärosätena och ett gemensamt sökverktyg, det så kallade SwePub, håller på att byggas upp. Det e-publicerade materialet går sedan vidare till nationalbiblioteket för långsiktigt bevarande. Tack vare stora insatser av kompetenta och engagerade medarbetare och en målmedveten satsning kan KB lägga ännu ett framgångsrikt år bakom sig. Kostnaderna håller sig inom fastställda ramar och den ekonomiska situationen är stabil. Genom samarbete med andra myndigheter strävar KB efter bättre hushållning med de gemensamma resurserna. Detta får sitt starkaste uttryck i samgåendet med SLBA. För att både kunna hantera den stora mängd av tryckt material som stadigt flödar in, utmaningarna inom det digitala området och dessutom ständigt förbättrad tillgänglighet måste de mindre uppräkningarna av ramanslaget kompletteras med särskilda satsningar. Arbetsintensiv verksamhet, nya områden, omfattande teknikutveckling och investeringar kräver också vägval och fokusering. Vi behöver successivt förbättra och förstärka den tekniska infrastrukturen. KB står inför stora utmaningar och den samlade bedömningen är att landets national bibliotek står väl rustat för att möta dem. Gunnar Sahlin, Riksbibliotekarie

6 RESULTATREDOVISNING 6 Resultatredovisning

7 RESULTATREDOVISNING 7 Samlad bedömning över kostnadsutvecklingen Sammanställningen över de fem senaste årens resultaträkningar, exklusive transfereringar, visar att intäkter och kostnader varierar över tiden beroende på beviljade bidrag från utomstående men även från olika satsningar från regeringen sida. KB har god kontroll över sina kostnader och utgifter. Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa Verksamhetsutfall Verksamhetens intäkter och kostnader ökade 2008 jämfört med Det är främst intäkter av anslag som har finansierat detta. De externa intäkterna har minskat, det gäller främst bidragsintäkter, där accessbidragen står för minskningen, från tkr 2007 till tkr Intäkter och avgifter och ersättningar minskar och kan förklaras av lägre intäkter av magasinstjänster i Bålsta då Stockholms stadsarkiv fram till i början av 2008 hyrt utrymme under arkivets ombyggnad. Kostnader för personal visar på en ökning med 2,7 procent. Med hänsyn till minskat antal årsarbetskrafter har personalkostnader i form av lön plus lönebikostnader har ökat mer, kostnaden per års arbetskraft har ökat med 7,2 procent. En förklaring till detta är att vi går mot en ökad andel specialister med spetskompetens. Övriga driftskostnader visar på en större ökning. Bakom ökningen återfinns stigande kostnader överlag, men även ett ökat inköp av att externa tjänster och varor. Ombyggnad, uppfräschning och anpassning av lokalerna har medfört bl.a. projekteringskostnader. Intäkter av bidrag minskade under 2008 men om man ser över tiden och bortser från Accessmedlen har intäkterna av bidrag ökat med cirka 50 procent jämfört med åren 2004 och KB har på senare år arbetat målmedvetet för att öka den externa finansieringen av olika projekt och särskilda insatser.

8 RESULTATREDOVISNING 8 Utgångspunkter för resultatredovisningen Årsredovisningen omfattar kalenderåret 2008 Under verksamhetsgren Förvärva och bevara Beskriva och tillhandahålla Informationsförsörjning Respektive verksamhetsgren återrapporteras i resultatredovisningen i två huvudblock som i stort motsvarar de gamla verksamhetsgrenarna. De gamla verksamhetsgrenarna går i KB:s redovisningsplan under beteckningen aktivitet. De organisatoriska förändringar som skett under 2008 har inte påverkat redovisningen på aktiviteterna. Redovisas KB:s aktiviteter Samla Bevara Beskriva Tillhandahålla Libris och aktiviteter inom för Nationell samverkan Alla kostnader bokförs på en aktivitet. Förutom de ovannämna aktiviteterna finns aktiviteter för informationsverksamhet och KB gemensamt för ledning, staber såsom ekonomi och personal och gemensamma kostnader inom Avd för Publik verksamhet. De interna verksamhetsmålen har fastställts med utgångspunkt i de av regeringen i regleringsbrev och instruktion föreskrivna. Intäkter och kostnader är fördelade på verksamhetsgrenarna. De direkta kostnaderna, t.ex. lönekostnader, har fortlöpande fördelats direkt på verksamhetsgren arna. De indirekta kostnaderna, t.ex. ledningsfunktionen inom respektive avdelning, har fördelats efter schablon. Gemensamma kostnader för Stab och informationsverksamhet m.m. har fördelats enligt tidigare fördelningsprinciper, dvs. lokalhyror som är direkt hänförbara till en verksamhetsgren har påförts denna. Övriga gemensamma intäkter och kostnader har fördelats med hänsyn till antalet årsarbetskrafter per avdelning. De intäkter och kostnader som inte kan hänföras till viss verksamhet redovisas under rubrik Övrigt. Dit hör bidrag till de Sida finansierade projekten i Nicaragua m.fl. länder och sydostasien. Kostnadsutvecklingen redovisas totalt per verksamhetsgren. Beräkningsgrunder och fördelningsprinciper är oförändrade sedan tidigare år.

9 KOSTNADER PER VERKSAMHETSGREN 9 Kostnader per verksamhetsgren Fördelning av gemensamma kostnader 2007 skapades nya avdelningar och verksamheten fick en ny indelning. Kostnader och intäkter redovisas sedan dess enligt den nya organisationen övergick avdelningen för Libris nationella system till att bli en del av avdelningen Nationell samverkan. Gemensamma kostnader och intäkter för ledning och staber har fördelats på respektive biblioteksavdelning inom KB enligt en fördelningsmodell beräknad på antalet årsarbetskrafter under verksamhetsåret. Vissa direkta lokalkostnader, såsom magasinshyror som hör till en viss aktivitet, har belastat denna direkt. Respektive avdelnings andel av de gemensamma kostnaderna. Avdelning Procentuell fördelning Avd för samlingarna 54 Avd för publik verksamhet 19 Avd för digitala biblioteket 13 Avd för nationell samverkan 14 Avdelningarnas andel av de gemensamma kostnaderna, både direkta och indirekta, har fördelats på aktiviteterna samla, bevara, beskriva, tillhandahålla, LIBRIS och Nationell samverkan enligt nedanstående tabell. Fördelningen bygger på avdelningarnas direkta lönekostnader. Samla Bevara Beskriva Tillh. Libris Nat. samverkan Avd för samlingarna Avd för publik verksamhet 100 Avd för digitala biblioteket Avd för nationell samverkan

10 KOSTNADER PER VERKSAMHETSGREN 10 Årsarbetskrafter per avdelning Avd för samlingarna 131,3 129,4 Avd för publik verksamhet exkl. stödfunktioner 45,6 41,2 Avd för digitala biblioteket 31,3 42,8 Avd för nationell samverkan 35,2 40,0 Avd för LIBRIS Nationella system 18,8 18,1 17,8 Avd Insamling och dokumentation 67,4 65,8 68,3 Avd Bevarande och tillhandahållande 71,3 70,5 69,1 Avd för Specialsamlingar 67,3 52,1 55,3 Avd för Nationell samordning och utveckling 10,2 10,3 9,6 243,4 253,4 235,0 216,8 221,5 Ledning, staber och gemensamma funktioner 35,8 38,71 40,3 36,8 36,5 279,2 292,7 275,3 253,6 258,0 De förändringar av årsarbetskrafter som skett beror till stor del på avveckling av accessprojekten. Övriga förändringar kan till stor del förklaras av interna omfl yttningar av verksamheter.

11 KOSTNADER PER VERKSAMHETSGREN 11 Verksamhetsgrenarna enligt regleringsbrevet består av en eller flera aktiviteter. Genom ovan beskrivna fördelningar har samtliga kostnader med undantag av Sida finansierade bidrag till utvecklingsprojekt i Centralamerika tkr, fördelats på respektive verksamhetsgren. Intäkter och kostnader per verksamhetsgren 2008 Totala kostnader Totala intäkter och kostnader Fördelade på verksamhetsgrenarna Förvärva och Bevara Beskriva och Tillhandahålla Informationsförsörjning Bidrag (ej någon v-gren) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudget Medel som erhållits från myndighet Övriga medel för fi nansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring

12 KOSTNADER PER VERKSAMHETSGREN 12 Kostnadsutveckling per verksamhetsgren Nedan redovisas endast kostnadsutvecklingen och som redan konstaterats i ovanstående avsnitt så är det de externa bidragsmedlen, som påverkar och ger de stora förändringarna på kostnads- och intäktssidan. För 2008 är det påtagligt framförallt inom området som minskar i och med mindre externa med inom främst Access-projekten. Övriga verksamheter får en högre procentuell andel av de gemensamma kostnaderna. Kostnaderna inom förvärva och bevara ökar i och med satsningar inom digital insamling och bevarande. Kostnadsutveckling för verksamhetsgren Förvärva och Bevara Direkta kostnader Gemensamma kostnader Kostnadsutveckling för verksamhetsgren Beskriva och Tillhandahålla Direkta kostnader Gemensamma kostnader Verksamhetsgren Beskriva och Tillhandahålla har påverkats av minskad externt fi nansiering, främst Access-projekt. Kostnadsutvecklingen för verksamhetsgren Informationsförsörjning Direkta kostnader, inkl transfereringar Gemensamma kostnader Summa kostnader Kostnaderna ökar inom verksamhetsgrenen. En förklaring är KB:s ökade satsning på arbetet med nationell samverkan genom att fl er personer inom KB kopplas till arbetet.

13

14 VERKSAMHETSSTYRNING POLITIKOMRÅDE FORSKNINGSPOLITIK 14 Verksamhetsstyrning Politikområde Forskningspolitik MÅL: Sverige ska vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Verksamhetsområde Forskningens infrastruktur MÅL: En effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning. ÅTERRAPPORTERING Kungl. biblioteket (KB) ska, som Sveriges nationalbibliotek, redovisa en övergripande bedömning av hur bibliotekets verksamhet bidragit till målet för verksamhetsområdet. Redovisningen skall innehålla: analys av det leveranspliktiga materialets volym och kvalitet samt insatser för det långsiktiga bevarandet, analys av myndighetens insatser kring verksamhetens tekniska utveckling, däribland svensk digital publicering och en omvärldsanalys, analys av hur myndighetens verksamhet bidrar till tillgängligheten av tryckt och digitalt publi - cerat material, redogörelse för och bedömning av samarbetet med andra organisationer, såsom samarbetet i frågor rörande arkiv, bibliotek och museer, det s.k. ABM-samarbetet, bedömning av myndighetens roll som humanistiskt forskningsbibliotek, samt analys av verksamhetens kostnadsutveckling. DET LEVERANSPLIKTIGA MATERIALETS VOLYM OCH KVALITET KB:s statistik visar generellt ingen minskning i inflödet av tryckt material. En viss minskning kan dock iakttas inom vissa kategorier av tryck. KB fullgör väl sitt uppdrag att samla in leveranspliktigt material. Den digitala utvecklingen innebär dock i allt högre grad, att material som faller utanför ramen för nuvarande lagstiftning går förlorat. Se vidare under rubriken Verksamhetsgren Förvärva och bevara.

15 VERKSAMHETSSTYRNING POLITIKOMRÅDE FORSKNINGSPOLITIK 15 DET LÅNGSIKTIGA BEVARANDET OCH TILLGÄNGLIGHETEN TILL TRYCKT OCH DIGITALT PUBLICERAT MATERIAL Tillgängligheten till det tryckta materialet är förhållandevis god men allvarliga bevarandeproblem finns framför allt vad gäller äldre tidningar och tidskrifter. KB:s egen retrospektiva mikrofilmning, som främst omfattat äldre tidningsmaterial, har upphört men i avvaktan på revideringen av den nuvarande lagen om pliktleveranser fortsätter KB mikrofilmningen av löpande svensk dagspress. För övrigt har stor kraft satts in på att utveckla digitaliseringen av KB:s samlingar och digitaliseringsarbetet har under året övergått från projektform till löpande produktion. Allt tryck i samlingarna från och 1500-talen har digitaliserats, likaså vissa utvalda medeltida handskrifter och efterfrågade bild samlingar. Stort arbete har lagts ner på att vidareutveckla digitaliseringsproduktionen i syfte att kunna hantera nya materialtyper. Ett pilotprojekt avseende en planerad retrospektiv digitalisering av svensk dags press har genomförts. Stor vikt har lagts vid automatisering av arbetsprocesser. I samarbete med Stiftelsen Ingmar Bergman har ett projekt startats som syftar till digitalisering av regissörens arbetsböcker och regimanus. Som en av medlemmarna i Litteraturbanken har KB digitaliserat en rad originalutgåvor av klassiska svenska författare. Produktion inom digitaliseringsverksamheten 2008 Digital produktion (antal exponeringar) Total produktion av filer (master/webb/textmaster) Utskrifter KB:s samlingar Bokbandsprojekt Beställningar Litteraturbanken Svensk dagspress Ingmar Bergman Totalt Digital produktion 2007/2008 Digital produktion (antal exponeringar) Total produktion av filer (master/webb/textmaster) Digitala leveranser 2007/2008 Digitala leveranser 2007/ Kommentar Vid tolkning av statistiken ovan är det viktigt, att komma ihåg att digitalisering inte enbart omfattar fotografering eller skanning utan även urval, framtagning av material, bevarandeinsatser, katalogisering, i förekommande fall anpassning för visning på webben samt, slutligen, långsiktigt digitalt bevarande. Det är således inte fråga om insatser enbart på en teknisk nivå utan större delen av arbetet utförs inom KB:s traditionella kärnverksamheter, framför allt inom Avdelningen för samlingarna.

16 VERKSAMHETSSTYRNING POLITIKOMRÅDE FORSKNINGSPOLITIK 16 Teknisk utveckling Även inflödet av och tillgängligheten till digitalt fött material är i hög grad beroende av en reviderad lag om pliktleveranser. I avvaktan på en sådan revidering fortsätter arbetet med att utveckla det öppna digitala arkivet. Olika initiativ har tagits i syfte att utveckla olika gränssnitt gentemot det öppna arkivet. Ett initiativ har gällt framtagande av ett katalogiseringsformulär, som ska ge möjlighet till rationalisering, större flexi bilitet och bättre kontroll av metadata. Ett annat initiativ har gällt vidareutveckling av nuvarande gränssnitt för sökning och åtkomst av digitaliserat material. Det öppna digitala arkivet är ett nav i den infrastruktur som KB bygger upp för att hantera digitalt material. Utvecklingen har inriktats mot en arkitektur för ett system som med maskinell hantering och hög automatisering kan hantera ett större flöde av digitala objekt. Olika delar i denna arkitektur har tagits fram och testats och en prototyp för automatisk hantering av inkommande digitala leveranser förbereds. Kontroll av format och metadata ska ske maskinellt inför vidare leverans till det öppna digitala arkivet, antingen för tillhandahållande eller för långtidslagring. I syfte att stärka och förbättra infrastrukturen kring digitala leveranser förbereder KB en helpdesk - funktion som stöd för leverantörer, t.ex. tidningsutgivare och andra stora producenter. KB har under året tecknat avtal med Norrköpings Tidningar, som åtagit sig att leverera dagstidningen digitalt. Förutsättningslösa diskussioner har även förts med Svenska förläggareföreningen och andra intresseorganisationer i syfte att få till stånd ett mallavtal för digitala leveranser. Efter diskussioner med Bolagsverket har KB har också förhoppning om en överenskommelse om digitala leveranser av Post- och inrikestidningar. SAMARBETE MED ANDRA ORGANISATIONER KB har under 2008 gått in som partner i projektet World Digital Library som drivs av Library of Congress med stöd av bl.a. Unesco och IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions). Genom att från arkiv, museer och bibliotek i olika länder samla in digitaliserade objekt av särskild kulturell betydelse och tillhandahålla dem via en gemensam plattform avser projektet att bidra till en ökad medvetenhet om och förståelse för olika kulturer. De digitaliserade objekten ska kunna användas i undervisning och forskning samt av en intresserad allmänhet. KB har även deltagit i NordBib (Development of Information Environment Architecture for Nordic Countries, och, tillsammans med Riksarkivet (RA), Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) och Centrum för digitalt bevarande (LDB), i projektet CODA-META (Curation of Digital Assets Metadata) Slutrapport finns publicerad på: Svenska%20publikationer[1].html ABM-centrum (ett samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer) Tillsammans med Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens kulturråd inrättade KB 2004, på projektbasis, ett sekretariat för ABMfrågor, ABM-centrum. Sekretariatet är placerat på KB och bemannas av en projektledare. Till ABM-centrum har senare även Naturhistoriska riksmuseet (2005), Statens ljud- och bildarkiv (2005) samt Nordiska museet (2006) anslutit sig och projektet finansieras idag med medel från dessa sju deltagande institutioner. ABM-centrums övergripande mål är att stärka ABM- tänkande och stödja samarbete över institutionsgränserna samt att öka tillgängligheten till kulturarvsinstitutionernas arkiv och samlingar. Det praktiska arbetet går ut på att identifiera möjliga samarbetsområden, samordna seminarier och utbildningar samt främja utvecklingen av utvalda initiativ. Under året har ABM-centrum medverkat i econtentplus-projektet EDLnet som skapat förutsättningar för en central ingång till samlingar och arkiv vid europeiska arkiv, bibliotek, museer och genom portalen Europeana. En central informationskanal för ABM-centrum är webbplatsen på abm-centrum.se.

17 VERKSAMHETSSTYRNING POLITIKOMRÅDE FORSKNINGSPOLITIK 17 I sam band med att projektperioden avslutades, fattades beslut om fortsatt samarbete. En ny projektperiod med delvis ändrad inriktning inleddes i april 2008 och löper t.o.m. mars 2009 med eventuell förlängning med ytterligare ett år. Slutbetänkanden från kulturutredningen (Dir. 2007:99) respektive museikoordinatorns översyn av museisektorn (Dir. 2007:22), båda beräknade att komma i februari 2009, är med tanke på framtida vägval och samarbetsformer av särskilt intresse för ABM-centrums projektägare. KB och Kulturrådet KB och Kulturrådet har tecknat ett avtal om såväl samarbetsformer som specifika frågor där behovet av sektorsöverskridande samarbete är uppenbart. Ett konkret samarbete gäller en förstudie av den nationella fjärrlåneverksamheten utifrån slutanvändarens perspektiv. Till KB:s forskningsprofil bidrar även matrisfunktionen Forskning och kunskapsuppbyggnad samt ett forskarråd. Till funktionen är knuten dels två till 75 % externfinansierade postdoktjänster samt en administrativ resurs. Arbetet har inriktats dels på att stärka KB:s kontakter med forskarsamhället, dels på att koncentrera den interna kunskapsuppbyggnaden inom relevanta områden. Forskarrådet har i hög grad fungerat som en referensgrupp för frågor med anknytning till KB:s forskningsstödjande verksamhet. En tydlig trend är att externa forskare söker kontakt med KB med förslag på konkreta samarbeten i olika projekt. Det kan t.ex. gälla vetenskaplig publicering eller digitalisering av ett visst material för forskningsändamål. KB är i sådana sammanhang den part som ansvarar för kunskapen om samlingarna och om digitaliseringsprocessen. KB:S ROLL SOM FORSKNINGSBIBLIOTEK KB:s roll som humanistiskt forskningsbibliotek brukar av tradition knytas till det utländska förvärvet. Förvärvets omfattning och beskrivning redovisas under rubrikerna Förvärva respektive Beskriva. KB är en del av forskningens infrastruktur men är också en forskningsmiljö, dit externa forskare i hög grad söker sig p.g.a. bibliotekets rika och delvis unika samlingar. Besökare på KB söker inte i första hand ett standardutbud av e-resurser utan material som inte finns på annat håll, bl.a. äldre utländsk litteratur, tidningar och vardagstryck samt handskrifter, kartor och bilder. Humaniora, främst med en historisk och kulturhistorisk profil, har varit kärnan i KB:s utländska förvärv och genom att utveckla detta område upprätthåller KB sin speciella profil bland svenska forskningsbibliotek.

18

19 VERKSAMHETSGREN FÖRVÄRVA OCH BEVARA 19 Verksamhetsgren Förvärva och Bevara MÅL: Säkra informationsinnehåll i och originalutformning av det svenska trycket och det elektroniska materialet i fixerad form. ÅTERRAPPORTERING Kungl. biblioteket ska analysera och bedöma verksamhetsgrenens kvalitetsaspekter och kostnadsutveckling samt redovisa: pliktleveranser i relation till det pliktmässiga utbudet och svensk produktion av elektroniska material i fixerad form, och sitt arbete inom bevarandeområdet för tryckt material och elektroniska material i fixerad form. Kostnadsutveckling för verksamhetsgren Förvärva och Bevara Direkta kostnader Gemensamma kostnader Förklaring till kostandsutvecklingen variation över tiden är olika satsningar påverkar direkta kostnader men även verksamhetsgrenens andel av de gemensamma kostnaderna. FÖRVÄRVA Pliktleveranser i relation till det pliktmässiga utbudet Syftet med pliktexemplarslagen är att främja forskning och högre utbildning. Som leveranspliktigt material gäller skrifter som sprids till allmänheten eller återges offentligt inför en större sluten krets. Skrifterna ska vara mångfaldigade och ha sin huvudsakliga spridning i Sverige. De ska dessutom levereras i samma skick som de sprids till allmänheten. KB fullgör väl sitt uppdrag att förvärva pliktleveranser i förhållande till det pliktmässiga utbudet. Den digitala utvecklingen innebär dock i allt högre grad, att forsk ningens behov inte kan tillgodoses när det gäller det material som faller utanför ramen för nuvarande lagstiftning. Vissa problem kan lösas på teknisk väg, i andra fall krävs en reviderad lagstiftning. Den nuvarande pliktleveranslagstiftningen är ofta svår att tillämpa på alla de nya företeelser, som präglar dagens samhälle där digital utveckling och globalisering går hand i hand. I många fall övergår utgivarna från tryckt produktion till e-publicering och en publikation finns ibland tillgänglig enbart via Internet. Digital tryckteknik innebär dessutom att vem som helst med tillgång till ett publiceringsverktyg kan bli sin egen utgivare och tryckare. Delar av denna produktion är leveranspliktig men KB saknar resurser för att lokalisera och nå ut med information till alla presumtiva leverantörer.

20 VERKSAMHETSGREN FÖRVÄRVA OCH BEVARA 20 Idag produceras ofta mycket små upplagor av en skrift. Det är också vanligt att utgivaren inte håller ett fysiskt lager och att produktionen endast sker på direkt bestäl lning av kund. I dessa fall kan KB inte hävda mångfaldigande som kriterium för leveransplikt. Tills vidare tillämpas särskilda riktlinjer för förvärvet av dessa skrifter. Den digitala tekniken tillåter ständiga uppdateringar och varianter av samma titel och s.k. variabeltryck eller personaliserat tryck skräddarsydda lösningar för en grupp eller en person blir allt vanligare. Reklamtryck, undervisningskompendier, informationsfoldrar och livsstilsmagasin lämpar sig väl för denna produktionsform. KB förvärvar endast ett representativt urval av denna typ av produktion. En ny typ av kombinerat material innebär att tryckta skrifter kopplas till lösenordsskyddade internetlänkar. Kunden förvärvar en eller flera tryckta skrifter tillsammans med en hänvisning och ett lösenord till en webbplats med den kompletterande filen. Trycket är leveranspliktigt, medan den digitala filen, som avser interaktivt arbete, inte är det. KB förvärvar därmed en ofullständig skrift som inte levereras i det skick som den sprids till allmänheten. Sedan några år tillbaka har KB kontakter med trycksaksförmedlare, en ny typ av aktörer. Ibland gäller det tryckerier med förändrad verksamhetsinriktning. Problem uppstår när trycksaksförmedlaren låter trycka den beställda skriften utomlands. Leveransplikten övergår då till beställaren, dvs. kunden, som oftast är okunnig om sitt ansvar. Totala inflödet av svensk tryckproduktion och nya medietyper Resultat Svenska trycksaker¹ Nya media Dagstidningar² Totalt Exklusive dagstidningar. Summan av den svenska tryckproduktionen omfattar tryck som inkommit som pliktleverans, gåva, per automatik, genom avtal eller efter kompletteringsåtgärd. 2 Pliktleveranser av dagstidningar redovisar antalet mottagna pliktexemplar av svenska dagstidningar och löpsedlar (enligt KB:s databas för hantering av dags tidningar). Antalet enheter av dagstidningar beräknas som antal mottagna tidningsnummer inklusive editioner samt löpsedlar vilkas antal schablonberäknas. Kategorivis fördelning Monografi ska publikationer¹ Musiktryck Tidskriftshäften Kartor Bilder/vykort Affi scher Vardagstryck² Totalt³ ¹ Med detta avses böcker, rapporter i numrerade serier och årsböcker av monografi sk karaktär, som inkommit som pliktleveranser eller gåvor med automatik, genom avtal eller efter reklamationsåtgärd. ² Vardagstryck benämndes tidigare Okatalogiserat tryck. ³ Från och med juni 2007 är rutinerna för statistikföring under förändring. Underlaget bygger på automatiska uttag av katalogiserat material, manuellt förd statistik minskat med en schablonberäkning för dubbletter som inkommit till KB under året.

21 VERKSAMHETSGREN FÖRVÄRVA OCH BEVARA 21 Kommentar KB:s statistik visar ingen minskning av tryckta monografier och tidskrifter under den senaste femårsperioden. När det gäller musiktryck kan minskningen av inflödet troligtvis tolkas som att denna kategori huvudsakligen produceras i ett eller flera exemplar direkt på beställning av kund, s.k. on-demand - produktion. Ökningen av antalet kartor återspeglar snarast vissa reklamationsinsatser. En del kartor finns numera endast publicerade på webben eller i databaser och framställs i vissa fall som variabeltryck på beställning av kund. Antalet enheter av vardagstryck fortsätter att minska. Vissa kategorier som reklam, kataloger, informationsfoldrar och årsredovisningar övergår alltmer till Internetbaserad publicering. Den generella slutsats man kan dra av statistiken är att den tryckta produktionen inte visar några större tecken på att minska. Samtidigt har publiceringen av samma eller liknande material på webben ökat. Svensk produktion av elektroniska material i fixerad form Nya media Resultat Kombinerat material¹ och ³ Elektroniska dokument² ¹ Med kombinerat material avses enligt pliktexemplarslagen: material som innehåller dels en eller fl era skrifter, dels ett eller fl era dokument som utgörs av fi lm, videogram, fonogram eller dokument för elektronisk återgivning. Med skrifter och andra dokument som kan ingå i kombinerat material avses endast sådana som var för sig har medfört eller skulle medföra skyldighet att lämna pliktexemplar. ² Med elektroniskt dokument avses enligt pliktexemplarslagen ett dokument som i fi xerad form lagrar text och vars innehåll kan återges enbart med hjälp av elektroniskt hjälpmedel. ³ Siffran för 2007 års statistik omfattar även audiovisuella tillbehör. Kommentar Kombinerade material och elektroniska dokument samlas fortfarande i enlighet med pliktleveranslagens uppdrag. Informationsbärarna förändras över tid, även om funktionen är densamma. Sedan 2007 saknas disketter, videoband och ljudkassetter i det insamlade material et. Informationsbärarna är i stället cd och dvd. Flera av de redovisade objekten utgör parallellt publicerade ljudböcker som distribueras tillsammans med den tryckta skriften. Nya former av kombinat i form av tryckta skrifter kopplade till lösenordsskyddade Internetlänkar blir dessutom vanligare.

22 VERKSAMHETSGREN FÖRVÄRVA OCH BEVARA 22 Pliktleveranser av dagstidningar Resultat Dagstidningar Antal mottagna pliktexemplar av svenska dagstidningar och löpsedlar = antal mottagna tidningsnummer inklusive editioner, samt löpsedlar. Löpsedlar schablonberäknas. Uppgifterna hämtade ur Signe, KB:s databas för hantering av dagstidningar. Mikrofilmning av dagstidningar, antal rullar Dagstidningar Löpande Antal mottagna pliktexemplar av svenska dagstidningar och löpsedlar = antal mottagna tidningsnummer inklusive editioner, samt löpsedlar. Löpsedlar schablonberäknas. Uppgifterna hämtade ur Signe, KB:s databas för hantering av dagstidningar. Kommentar Svensk dagspress Utgivningen av nya tidningar visar en vikande tendens. Endast 27 nya titlar, mot normalt ett femtiotal, har noterats under året. Antal reguljära dagstidningar är dock konstant, 238 i år jämfört med 236 föregående år. De titlar som uppvisar förändrad status startar, byter namn och läggs ned är annonsblad, ofta gratistidningar med glesare utgivning och stor andel annonser. Antalet tidningstryckerier har minskat något.

23 VERKSAMHETSGREN FÖRVÄRVA OCH BEVARA 23 UTLÄNDSKT FÖRVÄRV KB:s förvärv av utländsk litteratur ska bl.a. stödja studier i KB:s samlingar. I enlighet med uppdraget förvärvas dels utländsk vetenskaplig litteratur inom främst humaniora, dels utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning, s.k. suecana. Suecanalitteraturen placeras i KB:s svenska samling, övrig utländsk litteratur i den utländska samlingen där den är tillgänglig för hemlån och fjärrlån. Utmärkande för KB:s utländska förvärv ska vara relevans för dagens behov och värde för framtiden. Kännetecknande är kontinuiteten i samlingsuppbyggnaden, den ämnesmässiga inriktningen mot redan starka samlingar och den språkliga mångfalden. Utöver engelskspråkig litteratur har KB fortfarande ett betydande förvärv av litteratur på bl.a. tyska, franska, italienska, ryska m.fl. språk. Även om KB:s utländska samlingar vilar på stabil grund krävs i fortsättningen effektivisering och metodutveckling. Detta gäller bl.a. området suecana, där sökprofiler i utländska databaser bör underlätta eftersökningen av detta material. Vidare bör låneoch fjärrlåneströmmar löpande undersökas för analys av användningsmönster. En central fråga gäller fördelningen mellan tryckta och elektroniska resurser. Det gäller att finna en balans som motsvarar KB:s särskilda förutsättningar. Idag satsas 85 % av förvärvsbudgeten på tryckt material och bedömningen är, att många användare redan är väl försörjda med elektroniska resurser genom sin anknytning till universitet och högskolor. De 15 % som idag avsätts till elektroniskt material gäller främst e-tidskrifter och databaser. Sannolikt är det önskvärt att framdeles öka andelen elektroniska resurser inom området referenslitteratur. Avgörande är dock att resurserna kan tillhandahållas och presenteras på ett för användarna smidigt sätt. KB:s utländska förvärv bör framdeles i ökad grad relateras till övriga biblioteksresurser, fr.a. i Stockholmsområdet. Sedan ett par år tillbaka deltar KB i ett nätverkssamarbete mellan humanistiska bibliotek i Stockholm (HISS). En gemensam sökingång till humanistiska biblioteksresurser har etablerats, och olika typer av samarbete kring förvärv diskuteras. Tanken är att de olika offentliga bibliotekens förvärvsprofiler ska stödja och komplettera varandra. Utländskt förvärv År Monografi er varav suecana Övriga medier Löpande tidskrifter Löpande monografi serier Elektroniska tidskrifter, fulltext Uppgifterna i ovanstående tabell är (undantaget uppgifterna om elektroniska tidskrifter) framtagna med hjälp av manuell förvärvsjournal. Kommentar 2008 års siffror är tillbaka ungefär på 2006 års nivå. Nedgången för 2007 förklaras av att förvärvet under det året ålades ett sparbeting. Delarna i KB:s många monografiserier ankomstregistreras sedan 2008 i LIBRIS/Regina och blir därigenom synliga och beställningsbara för lån och fjärrlån även medan de väntar på katalogisering.

24 VERKSAMHETSGREN FÖRVÄRVA OCH BEVARA 24 BEVARA I syfte att skapa bättre underlag för det bevarandearbete som främst avser KB:s fysiska samlingar har en tillståndsinventering genomförts inom projektet Bevarandeplan för KB:s fysiska samlingar. Resultatet visar bl.a. hur stor del av samlingarna som är i användbart skick och som därmed är tillgänglig för forskare. Genomförda undersökningar kommer också att ligga till grund för en analys av KB:s nuvarande strategier och leda till bättre resursanvändning i arbetet med att hålla samlingarna tillgängliga. Den pågående utvecklingen av KB:s digitaliseringsverksamhet är samtidigt mycket viktig för möjligheten att tillgängliggöra material som inte längre kan tillhandahållas i originalformat. En vägledande princip för bevarandet av de fysiska samlingarna är att relevanta åtgärder vidtas från början i syfte att maximera den användbara livslängden för varje objekt under hela den tid det finns i KB:s samlingar. För att uppnå målet krävs insatser inom flera olika områden och dessutom ett gemensamt synsätt inom hela organisationen. Policyfrågor och rutiner för hantering måste ses över och säkra system finnas för klimat- och ventilationskontroll. Få av dessa insatser kan utvärderas på kort sikt, resultatet blir mätbart först efter flera decennier. Det är därför svårt att formulera mätbara mål för bevarandearbetet på årsbasis. Däremot är det angeläget att arbeta långsiktigt med indikatorer enligt internationell standard. Ett sådant arbete påbörjades också under I takt med förändringar i omvärlden t.ex. användandet av e-resurser och andra förändringar i mönstret för efterfrågan måste också bevarandeåtgärderna omprövas. Under den senaste femårsperioden har en relativt konstant mängd böcker och periodika tagits emot som en del av pliktleveransflödet. Nybindning är sedan länge en metod som syftar till att ge ett skydd för vissa delar av det pliktlevererade materialet. Under 2008 har en genomgång av nuvarande bindning s policy inletts i syfte att ge underlag för en utvärdering. Riktade insatser har under året gjorts inom de delar av samlingarna som tidigare varit eftersatta vad gäller bevarandeåtgärder. I samarbete med personalen vid enheten för Tidningar och vardagstryck har principer utarbetats för åtgärder i samband med inflödet till samlingen av vardagstryck, som till stor del består av material som tryckts på mycket enkelt papper. Mikrofilmningen av svensk dagspress fortsätter. Under året har ett pilotprojekt genomförts i syfte att finna metoder för massdigitaliering av dagspress När dessa metoder är fastställda kan KB digitalisera retrospektivt tidningsmaterial. I digitaliseringsplaneringen ingår även ett omfattande arbete med att beräkna tidningssamlingens storlek. Samlingens totala storlek beräknas till ca 80 miljoner tidningssidor. De viktigaste titlarna omfattar ca 43 milj - oner tidningssidor. Att digitalisera dem innebär ett mångårigt och kostsamt men nödvändigt åtagande.

25

26 VERKSAMHETSGREN BESKRIVA OCH TILLHANDAHÅLLA 26 Verksamhetsgren Beskriva och Tillhandahålla Mål: En god service och hög tillgänglighet till såväl biblioteket som dess samlingar. Nationalbibliografiska produkter ska ha hög kvalitet och god täckning. ÅTERRAPPORTERING Kungl. biblioteket ska analysera och bedöma verksamhetsgrenens kvalitetsaspekter och kostnadsutveckling samt, i enlighet med vedertagna principer och med utgångspunkt från gällande internationell standard, redovisa: katalogiseringsverksamheten och arbetet med att göra kataloginformation avseende den svenska utgivningen, både i tryckt och digital form, tillgänglig i LIBRIS, arbetet med att skapa stödsystem för katalogisering och förbättrad informationsåtervinning, hur tillhandahållandet utvecklats vid biblioteket och på webbplatsen, och arbetet med att säkra och synliggöra kulturarvet. Kostnadsutveckling för verksamhetsgren Beskriva och Tillhandahålla År Direkta kostnader Gemensamma kostnader Totalt Verksamhetsgren Beskriva och Tillhandahålla har påverkats av minskad extern fi nansiering, främst Access-projekt.

27 VERKSAMHETSGREN BESKRIVA OCH TILLHANDAHÅLLA 27 BESKRIVA Katalogisering av svensk utgivning I Nationalbibliografin förtecknas i Sverige utgivna monografier, dagstidningar, tidskrifter, serier och kartor. Av den övriga svenska utgivningen redovisas separat musiktryck, bilder, affischer och vardagstryck (tidigare benämnt okatalogiserat material). Statistiken nedan redovisar antalet katalogiseringar. I dessa siffror ingår såväl katalogiseringar av nyut - komna publikationer som retrospektivt gjorda poster. För en mer sammanfattande bild av svensk bokutgivning under året hänvisas till den statistik som Nationalbibliografin sammanställer i början av varje nytt kalenderår över den registrerade bokutgivningen under föregående år. Den finns publicerad på: statistik/ Katalogisering av svensk utgivning År Monografi er Tidskrifter och serier Dagstidningar Musiktryck Kartor Bilder Affi scher Vardagstryck i LIBRIS Institutionsposter i Regina Uppgifterna i ovanstående tabell är framtagna med hjälp av KB:s databaser Regina och LIBRIS. Monografier Antalet bokkatalogiseringar är något högre än under motsvarande period Anledningen är främst en ny organisation av arbetsflödet för katalogisatörerna på KB. En intern kompetensöverföring har också genomförts till ett större antal medarbetare, vilket innebär att ett större antal personer kan göra fler arbetsuppgifter. Under 2008 har antalet bokkatalogiseringar per månad hållit sig stadigt över och produktionstakten ökar. I den nationalbibliografiska redovisningen ingår både förlagsutgiven litteratur, samt organisations- och institutionsutgivna böcker. Av de ovan angivna katalogiserade monografierna är 47 % förlagsutgivna. Andelen förlagsutgiven litteratur i nationalbibliografin är därmed något högre än förra året, då andelen låg på 39 %. De titlar som inte är förlagsutgivna är huvudsakligen framställda av föreningar, företag, centrala myndigheter, lärosäten och enskilda personer. En tidigare förväntad ökning av utgivningen av e-böcker tycks ha avstannat. Under 2008 har 324 titlar registrerats. Den för nationalbibliografin registrerade utgivningen av e-böcker är dock begränsad eftersom en lag om pliktleverans för digitalt material saknas. De e-böcker som ändå inkommer, gör det via specialavtal med vissa förlag, framför allt Elib.