Kungl. biblioteket SVERIGES NATIONALBIBLIOTEK

Transkript

1 Kungl. biblioteket SVERIGES NATIONALBIBLIOTEK Årsredovisning ( 116)

2 Kungl. biblioteket SVERIGES NATIONALBIBLIOTEK Box 5039, STOCKHOLM Telefon , fax E-post: Hemsida: ISSN

3 Riksbibliotekariens inledning... 5 KB:s organisation... 9 Resultatredovisning Utgångspunkter för resultatredovisningen Återrapportering Verksamhetsgren Förvärva och Bevara KB:s insamling och förvärv Insamling av svensk tryckproduktion samt svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare Övrigt förvärv Särskilda insatser som nationalbibliotek Identifikatorer KB:s insatser inom bevarandet KB:s arbete inom bevarandeområdet samt särskilda insatser för kulturarvet och som nationalbibliotek Bevarande inom Avdelningen för specialsamlingar Bevarandeinsatser inom digitaliseringsområdet Verksamhetsgren Beskriva och Tillhandahålla Beskriva Den svenska utgivningen: Monografier Analys av den svenska utgivningen Den svenska utgivningen: Seriella publikationer : tidskrifter, monografiserier och årsböcker Katalogisering av utländskt förvärv Samordning och utveckling inom det bibliografiska området: Tillhandahålla Service till låntagare och besökare Låneverksamhet Reproduktionsverksamhet Tillhandahållande inom avdelningen för specialsamlingar Det lokala bibliotekssystemet Regina Verksamhetsgren Infrastruktur och informationsförsörjning Sammanfattande inledning av verksamhetsgren Infrastruktur och informationsförsörjning LIBRIS LIBRIS Drift Användningen av LIBRIS LIBRIS Utveckling Avdelningen för nationell samordning och utveckling, BIBSAM Ansvarsbibliotekssystemet Övrig samordning och utveckling...84 Kompensation för expeditionskostnader i samband med fjärrutlåning Sammanfattande bedömning av kvalitetsaspekter Övrig rapportering PR och information Redovisning avseende Kungl. bibliotekets kompetensförsörjning m.m Redovisning av sjukfrånvaron Styrelsen Ekonomisk redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Resultar och balansräkning Anslagsavräkning Finansieringsanalys Tilläggsupplysningar och noter Noter

4 4

5 Riksbibliotekariens inledning Nationalbibliotekets uppdrag Årsredovisningar bygger på en kombination av upprepningar och nyheter. För en myndighet med en så aktningsvärd ålder som Kungl. biblioteket, där uppdragets karaktär är en blandning av återkommande uppgifter och betydande utvecklingsinsatser, blir detta växelspel intressant. Verksamheten spänner över områden från medeltida handskrifter och tidiga tryck till de nyaste digitala söksystemen. I digitaliseringen av viktigt material förenas insatser inom dessa olika områden. Bredden och djupet liksom betydelsen för kultur, utbildning och forskning karakteriserar KB. Nationalbiblioteket är dessutom inne i ett omfattande utvecklingsskede. För att allt detta skall fungera på ett tillfredsställande sätt fordras kompetenta och engagerade medarbetare. Huvuduppdraget är att samla, beskriva, bevara och tillhandahålla det svenska trycket. I viss mån innefattar uppgiften även den digitala, nätbaserade informationen. Med det svenska trycket och rika utländska samlingar är KB ett av de ledande svenska forskningsbiblioteken med höga besökssiffror, fysiskt men framför allt på webben. Utställningar och seminarier lyfter fram de omfattande samlingarna. Genom nationalbibliografin beskrivs utgivningen av svensk litteratur och KB:s utveckling inom det bibliografiska området kommer även andra bibliotek till del. Nya publiceringsformer, ökad informationsmängd och ökade krav på tillgänglighet kräver en väl utbyggd infrastruktur och ökad samordning, nationellt och internationellt. Informationsförsörjningen får en allt tydligare strategisk betydelse i utvecklingen från tryckta medier till nätbaserad, digital information. I nationalbibliotekets uppdrag ingår att samordna och utveckla informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning, och detta bedrivs i BIBSAM:s regi. LIBRIS roll är att sköta och utveckla den nationella samkatalogen och uppgiften vidgas nu med en nationell portal. Några väsentliga områden Ett viktigt och svårt krav som ställs på svenska myndigheter är utvecklingen mot en e-myndighet och att utforma en 24-timmarsmyndighet. KB arbetar målmedvetet med detta. LIBRIS webbsök, den egna katalogen Regina och andra webbresurser är nåbara dygnet runt. En digital referenstjänst vidgar tillgänglighet hos KB och andra bibliotek. Jourhavande bibliotekarie är tillsammans med Fråga biblioteken en digital referenstjänst som samtidigt är ett samarbetsprojekt mellan folk- och forskningsbibliotek. Genom BIBSAM samordnas Jourhavande bibliotekarie och LIBRIS ansvarar för driften av båda systemen. Samordningsorganet Nabis (som Kulturrådet och Kungl. biblioteket delar ansvaret för) har varit en koordinator i utformandet av dessa integrerade referenstjänster. KB satsar målmedvetet på att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön. Vi har en förhållandevis låg sjukfrånvaro. En aktiv rekryteringspolitik är, liksom en medveten kompetenshöjning, nödvändiga inslag för att kunna uppfylla allt högre ställda kompetenskrav.. Den personalsammansättning som finns på KB bygger på jämställdhet och integration. Tillsammans med Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet och Nationalmuseum inledde KB ett ABM-samarbete för ett par år sedan. Ett ABM-centrum (placerat på KB) inrättades för detta samarbete mellan arkiv, bibliotek och muséer, främst i digitaliseringsfrågor. Under året har fler myndigheter anslutit sig. För KB:s del kommer intensifierade samarbeten med andra myndigheter att stå i centrum under kommande år. Under det gångna året har informationsverksamheten byggts ut och en ny informationschef rekryterades. En serie informationsåtgärder påbörjades under året för att få till stånd bättre information om KB och förbättrad kommunikation med omvärlden. Utställningar är en viktig del för att presentera KB:s rika samlingar. Den mest spektakulära utställningen under året genomfördes tillsammans med Jan Myrdal och Gun Kessle och handlade om affischer från 1900-talets båda världskrig. KB har också genomfört åtskilliga seminarier, vilka 5

6 omfattat såväl kunskapsuppbyggnad för bibliotekarier som kulturaktiviteter för allmänheten. I detta sammanhang bör också nämnas att Astrid Lindgrens arkiv, som i sin helhet finns på KB, har förts upp på Unescos världsminneslista. Det internationella samarbetet växer KB deltar aktivt på den internationella arenan. Det gäller kunskapsutbyte men också direkta utvecklingsinsatser. Flera medarbetare har ledande positioner i internationella organisationer. Det nordiska samarbetet sker främst genom nordiska riksbibliotekariemöten (Noron). Medverkan i den internationella biblioteksorganisationen IFLA är betydelsefullt för KB. Vi har viktiga positioner i ett flertal kommittéer och har numera också en plats i organisationens styrelse. Vi deltar även i det internationella standardiseringsarbetet och i ett internationellt samordningsorgan för insamling av webbsidor. Andra exempel på KB:s internationella engagemang är SIDA-finansierade projekt för utveckling av nationalbibliotek i Centralamerika och Vietnam/Laos samt biblioteket i Alexandria. KB deltar sedan länge i europeiska organisationer som LIBER, EBLIDA, CERL, ONE med flera. Det europeiska samarbetet mellan nationalbiblioteken, främst genom organisationen CENL, är nu inne i en expanderande fas och KB ökar här sitt engagemang. EU-kommissionen har intresserat sig för aktuella biblioteksuppgifter som digitalisering och långsiktigt bevarande. KB gick tillsammans med andra aktörer in med flera ansökningar om EU-projekt. KB:s ökade aktiviteter tillsammans med andra europeiska nationalbibliotek är en av de tydligaste trenderna i vår utveckling. Viktiga utvecklingsområden under 2005 Sammanfattningar från respektive verksamheter presenteras i samband med de olika avsnitten. Här ges en kort presentation av några väsentliga händelser: KB fortsätter oförtrutet sitt förberedelsearbete för digitala pliktleveranser. Vi har under året genomfört ett omfattande projekt med digitala leveranser för att stå väl rustade inför en e- pliktlag. Dessutom fortsätter insamlandet av de svenska webbsidorna. Forskningspropositionens enda tydliga besked för KB:s del var ett utlovande om en kommande lag. Tyvärr har det ännu inte blivit något konkret resultat av detta besked. Internationellt sker desto mer inom detta område. För att travestera en betydande svensk poet - det är inom detta område Sent i Sverige. Digitalisering av tryckt och handskrivet material är ett av de mest aktuella utvecklingsområdena. EU-kommissionen har visat ett stort intresse och det europeiska samarbetet kring detta intensifieras. KB har bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete och från 2006 beräknas digitaliseringsinsatserna komma igång i större skala. Det långsiktiga bevarandet av digitalt material är en väsentlig del av e-pliktleveranser och digitalisering. Under kommande år kommer ett omfattande utvecklingsarbete kring detta att bedrivas tillsammans med andra organisationer såväl nationellt som internationellt. LIBRIS som ett lokalt system har under många år ansetts vara en väg att rationalisera arbetet med biblioteksdatasystemen vid svenska forskningsbibliotek. KB har nu tagit tag i denna fråga och har under 2005 genomfört en förstudie. Detta förberedelsearbete kommer att fortsätta under det kommande året för att komma fram till ett beslut hur vi skall gå vidare. I syfte att förbättra och rationalisera det bibliografiska arbetet på och mellan forskningsbiblioteken har KB under året påbörjat fyra översyner inom katalogiseringsområdet. Dessa arbeten, som till stor del genomförs på några av universitetsbiblioteken, kommer att fortsätta under Det måste också nämnas att KB ökar insatserna för utbildning inom katalogiseringsområdet. Ytterligare ett exempel på en omfattande katalogiseringsutveckling är uppbyggnaden av en databas för katalogisering av handskrifter tillsamman med andra forskningsbibliotek och arkiv. 6

7 Under året har KB varit involverat i planeringen av ett söksystem för myndigheternas e- publikationer. Detta kommer att byggas upp under kommande år och där kommer KB att inta en central roll. Under året har en omfattande säkerhetsarbetsöversyn genomförts internt för KB och i december 2005 lämnades en rapport. Under året har några åtgärder genomförts men den stora genomförandefasen ligger under Dessutom har det påbörjats ett nationellt säkerhetssamarbete. Uppbyggnaden av informationsförsörjningen till forskning och högre utbildning har gradvis byggts upp det senare decenniet. Det finns en vision om Sveriges nätbibliotek som formas av olika delar i denna informationsförsörjning. Här ryms en rad olika utvecklingsinsatser, varav särskilt tre områden bör nämnas: 1. Sedan tio år finns ett framgångsrikt nationellt konsortium för e-licenser, vilket KB koordinerar och enskilda universitet och högskolor ansluter sig till. 2. Under 2005 har implementeringen av Samsök, den nationella portalen, fortsatt med de 43 forskningsbibliotek som har anslutit sig. Detta omfattande och viktiga projekt kommer att förbättra användningen av respektive lärosätes informationsresurser. 3. Den elektroniska publiceringen av forskningsresultat byggs nu upp på landets universitet och högskolor. Inom projektet SVEP ges stöd till denna uppbyggnad och till samordningen av de öppna arkiven. Samlad bedömning av verksamheten Nationalbiblioteket står väl rustat inför kommande års utmaningar och kan samtidigt se tillbaka på ett framgångsrikt KB:s insatser för att genomföra de traditionella uppgifterna att samla, beskriva, bevara och tillhandahålla det svenska trycket har hanterats på samma skickliga sätt som tidigare år. Detta framgår av statistik och de skriftliga presentationerna i denna årsredovisning. KB är ett forskningsbibliotek med rika samlingar och kunniga medarbetare. Det gäller dock att hela tiden utveckla bibliotekets insatser i byggnaden och på webben - för bibliotekets alla användare. KB strävar efter att kontinuerligt förbättra och utveckla informationsförsörjningen för landets universitet och högskolor. I denna utveckling och samordning av stora, övergripande systemfrågor kring informationsförsörjningen har KB en central roll, liksom i den stora utmaningen att långsiktigt bevara digitalt material. KB måste i allt högre utsträckning, som koordinator och pådrivare, ta itu med nya uppgifter samtidigt som vi fortsätter att utveckla den mera traditionella verksamheten. Detta ställer stora krav på medarbetarnas förmåga samt kräver noggrann, strategisk planering och förmåga till prioriteringar. För att klara av de kommande årens utmaningar måste KB genomföra nödvändiga åtgärder för att utveckla organisationen. Förbättrad kvalité och ökad effektivitet är naturliga utgångspunkter. Det gäller också att anpassa verksamheten till de krav som användarna och andra bibliotek ställer samt utnyttja de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger. Denna organisationsutveckling är påbörjad men kommer att intensifieras under det kommande året. KB måste hantera balansen mellan det tryckta och det digitala samt mellan traditionella och nya uppgifter. Detta har vi hittills klarat av och har gjort det med i stort sett oförändrade resurser. Kommande år innebär flera svåra avgöranden om färdriktning och investeringar. Inte minst gäller det digitalisering och det långsiktiga digitala bevarandet. Det fordras särskilda och omfattande resurser för att genomföra dessa insatser och de måste genomföras i samarbete med andra aktörer. Dessutom måste kultur- och utbildningsdepartementet skyndsamt arbeta fram en e-pliktlag. Senfärdigheten med detta innebär att delar av det svenska kulturarvet nu skingras i cyberspace. En väl fungerande samordning mellan forskningsbiblioteken har bidragit till utvecklingen av nya tjänster. För att kunna genomföra flera av de tidigare nämnda utvecklingsinsatserna måste dock kontakterna med omvärlden intensifieras och breddas. Omfattande, tekniskt komplicerade och dyra 7

8 utvecklingsprojekt kräver ökat samarbete med såväl andra myndigheter som andra nationalbibliotek i främst Europa var ett framgångsrikt och händelserikt år för det svenska nationalbiblioteket. De löpande uppgifter som följer med vårt uppdrag kompletteras av ett nödvändigt och omfattande utvecklingsarbete. Detta kräver goda insatser av kompetenta och engagerade medarbetare. Gamla och nya roller lever sida vid sida och de traditionella uppgifterna vidgas och utvecklas samtidigt som nya uppgifter tillkommer. Under året har hela organisationen varit delaktig i att arbeta fram en vision för KB 2010 med mål, strategiska områden och värderingar. Utmaningen består i att förverkliga visionen. Gunnar Sahlin Riksbibliotekarie 8

9 KB:s organisation Personal Antalet anställda den 31 december 2005 var 293 personer. Det är 12 personer fler än budgetåret innan, vilket bl.a. beror på att vi under året haft fler tjänstlediga ( 9 friårslediga) än året innan. Årsarbetskraften 2005 var 253,6. Antalet anställda Kvinnor Män Totalt Andelen kvinnor män förändrades under 2005 efter att ha varit densamma under tre åren tidigare från 61% kvinnor och 39% män till % kvinnor och 38% män. De största yrkeskategorierna Bibliotekarier Biblioteksassistenter Förste bibliotekarier

10 Kompetensområden Kärn Ledning Stöd Pensionsavgångar Förtidsp/sjukp/sjukers Ålderspension Totalt Personalomsättning Slutat Pensionsavgångar Totalt Anställda på KB, antal personer anställda mer än 20, 30 respektive 40 år nyanställda > 20 år > 30 år > 40 år

11 Avdelning Antal årsarbetskrafter LEDNING MED STAB 7,2 5,8 5,8 Riksbibliotekarien 2,0 2,0 2,0 Rb:s sekretariat + PR & Info 4,8 3,4 3,4 Facklig verksamhet 0, ,4 ADMINISTRATION 29,6 30,7 31,4 Ledning 0,3 1,0 1,0 Ekonomienhet 3,0 3,0 3,0 Personalenhet 3,8 4,3 4,8 Kontorsserviceenhet 8,0 8,0 9,0 Lokalenhet 2,0 2,0 2,0 Data- och IT-enheten 12,5 12,4 11,6 INSAMLING OCH DOKUMENTATION 65,8 68,3 71,3 Ledning 1,3 1,0 2,2 Pliktleveransenheten 11,2 10,9 10,0 NBp-enheten 16,2 16,6 15,0 NBm-enheten 12,2 12,4 14,9 Förvärvsenheten 0 9,4 9,0 Katalogenheten 0 11,0 11,7 Enhet för Utländsk litteratur 16,9 0 0 Bibliografisk utveckling och samordning 8,0 7,0 8,5 BEVARANDE O TILLHANDAHÅLLANDE 70,5 69,1 65,9 Ledning 5,8 3,0 3,3 Bokhistoria, magasin och nybindning 11,2 11,5 11,4 Bevarandeenheten 5,0 6,6 5,6 Repro- och fotoenheten 10,7 9,4 9,5 Låneenheten 14,5 14,6 12,8 Framtagningsenheten, SBD 11,4 10,7 11,3 Referensenheten 8,4 9,6 8,8 Reginaenheten 2,6 3,0 2,5 Biblioteksbistånd till Centralamerika 0,9 0,7 0,7 SPECIALSAMLINGAR 52,1 55,3 56,4 Ledning 3,6 3,6 2,7 Tidningsenheten 10,1 12,5 13,0 Handskriftsenheten 9,9 9,4 11,0 Enh. för okat. tryck med affischsamlingen 7,1 7,6 8.0 Enh för kartor, kartor, musiktryck, affischer 7,3 7,3 7,1 Roggebiblioteket 14,1 14,9 14,6 LIBRIS 18,1 17,8 17,6 BIBSAM 10,3 9,5 9,6 253,6 256,4 258,0 Antalet årsarbetskrafter uppgick år 2005 till 253,6 vilket är 2,8 årsarbetskrafter mindre än budgetåret innan. Katalog- och förvärvsenheterna har slagits samman till Enhet för utländsk litteratur. 11

12 Resultatredovisning 12

13 Utgångspunkter för resultatredovisningen Årsredovisningen omfattar kalenderåret 2005 Fr.o.m. den 1 januari 1997 blev organisationen tydligare strukturerad med hänsyn till KB:s verksamhet. Detta har medfört positiva effekter för mål- och verksamhetsuppföljning. Regleringsbrevet förändrades fr.o.m. år 2002 jämfört med tidigare år. Antalet verksamhetsgrenar minskade från sex stycken 2000, fyra år 2001 till tre år De gamla verksamhetsgrenarna Förvärva respektive Bevara slogs ihop till en verksamhetsgren Förvärva och bevara, Beskriva och Tillhandahålla slogs ihop till en under namnet Beskriva och tillhandahålla. Verksamhetsgrenarna LIBRIS och BIBSAM slogs ihop till en verksamhetsgren under namnet Infrastruktur och informationsförsörjning. Respektive verksamhetsgren återrapporteras i resultatredovisningen i två huvudblock som i stort motsvarar de gamla verksamhetsgrenarna. De "gamla" verksamhetsgrenarna går i KB:s redovisningsplan under beteckningen "aktivitet". De organisatoriska förändringar som skett under 2005 har inte påverkat redovisningen på aktiveteterna Under verksamhetsgren Förvärva och bevara Beskriva och tillhandahålla Infrastruktur och informationsförsörjning Redovisas KB:s aktiviteter Samla Bevara Beskriva Tillhandahålla LIBRIS BIBSAM Alla kostnader bokförs på en aktivitet. Förutom de ovannämna aktiviteterna finns aktiviteter för informationsverksamhet och KB gemensamt för ledning, administration och gemensamma kostnader. De interna verksamhetsmålen har fastställts med utgångspunkt i de av regeringen i regleringsbrev och instruktion föreskrivna. Intäkter och kostnader är fördelade på verksamhetsgrenarna. De direkta kostnaderna, t.ex. lönekostnader, har fortlöpande fördelats direkt på verksamhetsgrenarna. De indirekta kostnaderna, t.ex. ledningsfunktionen inom respektive avdelning, har fördelats efter schablon. Gemensamma kostnader för Stab och Administration har fördelats enligt tidigare fördelningsprinciper, dvs. lokalhyror som är direkt hänförbara till en verksamhetsgren har påförts denna. Övriga gemensamma intäkter och kostnader har fördelats med hänsyn till antalet årsarbetskrafter per avdelning. De intäkter och kostnader som inte kan hänföras till viss verksamhet redovisas under rubrik Övrigt. Dit hör bidrag till de Sida-finansierade projekten i Nicaragua m.fl. länder. Kostnadsutvecklingen redovisas totalt per verksamhetsgren. Beräkningsgrunder och fördelningsprinciper är oförändrade sedan tidigare år. Fördelningsprocent av gemensamma kostnader Den använda metoden för fördelning av gemensamma kostnader, som ändrades 2004, bygger på respektive avdelnings direkta lönekostnader per verksamhetsgren. I tidigare årsredovisningar, t.o.m 2003 användes en schablonmodell. Jämförtalen för tidigare år har räknats om med den nya metoden. Som produktivitetsmått används styckkostnad per enhet. Måttet bör ses som en grov skattning. 13

14 Kostnader per verksamhetsgren Fördelning av gemensamma kostnader Gemensamma kostnader och intäkter för stab och administration har fördelats på respektive biblioteksavdelning inom KB enligt en fördelningsmodell beräknad på antalet årsarbetskrafter under verksamhetsåret. Vissa direkta lokalkostnader, såsom magasinshyror som hör till en viss aktivitet, har påförts denna direkt Avdelning Procentuell fördelning Avd Insamling och dokumentation IDA 30,4 Avd Bevarande och tillhandahållande BERTIL 32,5 Avd för Specialsamlingar 24,0 LIBRIS 8,3 BIBSAM 4,8 Respektive avdelnings andel av de gemensamma kostnaderna Avdelningarnas andel av de gemensamma kostnaderna, både direkta och indirekta, har fördelats på aktiviteterna samla, bevara, beskriva, tillhandahålla, LIBRIS och BIBSAM enligt nedanstående tabell. Fördelningen bygger på avdelningarnas direkta lönekostnader. Fördelningsprocent för varje avdelning på respektive aktivitet 2005 Samla Bevara Beskriva Tillh LIBRIS BIBSAM Avd Insamling och dokumentation IDA 30 % 70 % Avd Bevarande och tillhandahållande 28 % 72 % BERTIL Avd för Specialsamlingar 7 % 30 % 31 % 32 % LIBRIS 100 % BIBSAM 100 % 14

15 Verksamhetsgrenarna enligt regleringsbrevet består av en eller flera aktiviteter. Genom ovan beskrivna fördelningar har samtliga kostnader med undantag av Sida-finansierade bidrag till utvecklingsprojekt i Centralamerika tkr, fördelats på respektive verksamhetsgren Intäkter och kostnader per verksamhetsgren 2005 Totala kostnader Totala intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsgrenarna Förvärva och bevara Beskriva och tillhandahålla Infrastruktur och informationsförsörjning Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Bidrag (ej någon v-gren) Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudget Medel som erhållits från myndigh Övriga medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring

16 Återrapportering Regeringen har beslutat att följande skall gälla under budgetåret 2005 för Kungl. biblioteket och nedan angivna anslag. Politikområde: Forskningspolitik Verksamhetsområde: Forskningsbibliotek och arkiv Verksamhetsgren: - Förvärva och bevara - Beskriva och tillhandahålla - Infrastruktur och informationsförsörjning Verksamhetsstyrning Politikområde Forskningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Verksamhetsområde Forskningsbibliotek och arkiv Mål Förbättra informationsförsörjningen inom forskningen och öka tillgängligheten till svenskt tryck, ljud och rörliga bilder. Återrapportering Kungl. biblioteket skall redovisa en samlad bedömning av hur bibliotekets verksamhet bidragit till målet för verksamhetsområdet. Myndigheter vars verksamhet skall bidra till målet är Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv. 16

17 Verksamhetsgren Förvärva och Bevara Mål Säkra det svenska tryckets informationsinnehåll och originalutformning. Återrapportering Kungl. biblioteket skall redovisa - utvecklingen vad gäller insamlandet av svensk tryckproduktion och svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare, - sina särskilda insatser för kulturarvet och som nationalbibliotek, - sitt arbete inom bevarandeområdet, - utveckling och verksamhet vad gäller bevarande av nya medietyper och redogöra för bevarandeinsatser inom digitaliseringsområdet, samt - kostnadsutvecklingen för verksamhetsgrenen och en analys och bedömning av verksamhetsgrenens kvalitetsaspekter. Verksamhetsgrenen rapporteras i två huvudavsnitt, Förvärva och Bevara. De två avsnitten motsvarar KB:s aktiviteter Samla och Bevara. Kostnadsutveckling för verksamhetsgren Förvärva och Bevara Totalt för verksamhetsgrenen Direkta kostnader Gemensamma kostnader Aktivitet SAMLA Direkta kostnader Gemensamma kostnader Aktivitet BEVARA Direkta kostnader Gemensamma kostnader

18 KB:s insamling och förvärv Mål Säkra det svenska tryckets informationsinnehåll och originalutformning. Återrapportering verksamhetsdel Samla Kungl. biblioteket skall redovisa - utvecklingen vad gäller insamlandet av svensk tryckproduktion och svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare, - sina särskilda insatser som nationalbibliotek, Målformulering Målet är att samla in det svenska trycket i sin helhet samt att förvärva en samling utländsk litteratur och svensk textproduktion i nya medier som är representativa. Detta skall göras i enlighet med upphovsrättsliga bestämmelser. KB skall också samla annat material som stärker biblioteket i dess roll som nationalbibliotek och humanistiskt forskningsbibliotek, såsom handskrifter, författararkiv, porträtt och andra bilder i olika tekniker. Aktivitet SAMLA Kostnadsutveckling Samla tkr Direkta kostnader Gemensamma kostnader Tillväxt i meter Pliktleveranser Periodica Förvärv Tidningar, (mikrofilmsrullar) Handskrifter Okatalogiserat tryck ANTAL ENHETER Pliktleveranser Förvärv och gåvor

19 Inledning Förvärva/Samla Genom ett internt utvecklingsprojekt har KB kommit avsevärt närmare fungerande rutiner och teknik för att ta emot och hantera digitala publikationer och garantera deras långsiktiga tillgänglighet. Utvecklingsarbetet har omfattat såväl bibliografiska som tekniska uppgifter, deskriptiva och tekniska metadata, som autenticitetskontroller och användningen av unika identifikatorer för att kunna administrera det digitala arkivet. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta under KB har under 2005 fått ta emot en stor donation från stiftelsen Alvar Appeltofts minnesfond. Donationen består av mer än häften av så kallade SF-fanziner, amatörtidskrift med science fiction som ämne, både svenska och utländska och omspännande tiden från 1950-talet och framåt. KB fick redan år 2003 en ungefär hälften så stor samling SF-fanziner av liknande karaktär och med ungefär samma täckning, Roger Sjölanders donation. Under 2005 har KB även fått en liten samling av rollspels-fanziner, 155 stycken. Genom dessa donationer kan biblioteket erbjuda en gedigen forskningskälla för detta material, som nästan inte alls går att få in som pliktleverans. Insamling av svensk tryckproduktion samt svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare Monografier, seriella publikationer, affischer, kartor, broschyrer m.m. november Tabell Förvärva 1 Resultat Svensk tryck produktion 1) Nya media Summa ) Exklusive dagstidningar. Summan av den svenska tryckproduktionen omfattar tryck som inkommit som pliktleveranser eller gåvor med automatik och tryck som inkommit efter åtgärd av något slag. Uppgifterna grundar sig på manuellt förd statistik. Med nya media avses s.k. kombinerat material och elektroniska dokument i fixerad form (cd-rom och disketter). 1 Totalt finns idag omkring 5100 leverantörer av olika slag registrerade i Kungl. bibliotekets pliktleverantörsregister. De kommersiella tryckerierna och kopieringsföretagen utgör fortfarande den i särklass största enskilda kategorin av pliktleverantörer. Drygt 600 tryckerier erhöll krav på leveranser som uteblivit föregående år. Detta kan jämföras med 620 tryckerier år De årliga kraven till tryckerier vars leveranser helt eller delvis uteblivit under föregående år, har även år 2005 förlagts med start under hösten. Eventuella vitesförelägganden kommer därför att utfalla först under första kvartalet nästa år. Noteras kan dock att antalet pliktleverantörer, som erhåller årliga krav för uteblivna leveranser fortsätter att minska, vilket tyder på att de vidtagna åtgärderna har god effekt. Under året har också lagts särskild vikt vid insamlingsrutiner för kategorierna kartor, bilder, affischer, vykort och musiktryck. KB har försökt att kartlägga det egna beståndet i förhållande till den faktiska utgivningen och försökt hitta metoder för att säkra beståndet av dessa kategorier även för framtiden. Arbetet med affischer har varit särskilt framgångsrikt. Nästa år fortsätter arbetet mer 1 Kombinerat material: material, som innehåller dels en eller flera (tryckta) skrifter, dels ett eller flera dokument, som utgörs av film, videogram, fonogram eller dokument för elektronisk återgivning. Elektroniska dokument: ett dokument som i fixerad form lagrar text, ljud och/eller bild och vars innehåll kan återges enbart med hjälp av elektroniska hjälpmedel. 19