Kungl. biblioteket SVERIGES NATIONALBIBLIOTEK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kungl. biblioteket SVERIGES NATIONALBIBLIOTEK"

Transkript

1 Kungl. biblioteket SVERIGES NATIONALBIBLIOTEK Årsredovisning ( 116)

2 Kungl. biblioteket SVERIGES NATIONALBIBLIOTEK Box 5039, STOCKHOLM Telefon , fax E-post: Hemsida: ISSN

3 Riksbibliotekariens inledning... 5 KB:s organisation... 9 Resultatredovisning Utgångspunkter för resultatredovisningen Återrapportering Verksamhetsgren Förvärva och Bevara KB:s insamling och förvärv Insamling av svensk tryckproduktion samt svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare Övrigt förvärv Särskilda insatser som nationalbibliotek Identifikatorer KB:s insatser inom bevarandet KB:s arbete inom bevarandeområdet samt särskilda insatser för kulturarvet och som nationalbibliotek Bevarande inom Avdelningen för specialsamlingar Bevarandeinsatser inom digitaliseringsområdet Verksamhetsgren Beskriva och Tillhandahålla Beskriva Den svenska utgivningen: Monografier Analys av den svenska utgivningen Den svenska utgivningen: Seriella publikationer : tidskrifter, monografiserier och årsböcker Katalogisering av utländskt förvärv Samordning och utveckling inom det bibliografiska området: Tillhandahålla Service till låntagare och besökare Låneverksamhet Reproduktionsverksamhet Tillhandahållande inom avdelningen för specialsamlingar Det lokala bibliotekssystemet Regina Verksamhetsgren Infrastruktur och informationsförsörjning Sammanfattande inledning av verksamhetsgren Infrastruktur och informationsförsörjning LIBRIS LIBRIS Drift Användningen av LIBRIS LIBRIS Utveckling Avdelningen för nationell samordning och utveckling, BIBSAM Ansvarsbibliotekssystemet Övrig samordning och utveckling...84 Kompensation för expeditionskostnader i samband med fjärrutlåning Sammanfattande bedömning av kvalitetsaspekter Övrig rapportering PR och information Redovisning avseende Kungl. bibliotekets kompetensförsörjning m.m Redovisning av sjukfrånvaron Styrelsen Ekonomisk redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Resultar och balansräkning Anslagsavräkning Finansieringsanalys Tilläggsupplysningar och noter Noter

4 4

5 Riksbibliotekariens inledning Nationalbibliotekets uppdrag Årsredovisningar bygger på en kombination av upprepningar och nyheter. För en myndighet med en så aktningsvärd ålder som Kungl. biblioteket, där uppdragets karaktär är en blandning av återkommande uppgifter och betydande utvecklingsinsatser, blir detta växelspel intressant. Verksamheten spänner över områden från medeltida handskrifter och tidiga tryck till de nyaste digitala söksystemen. I digitaliseringen av viktigt material förenas insatser inom dessa olika områden. Bredden och djupet liksom betydelsen för kultur, utbildning och forskning karakteriserar KB. Nationalbiblioteket är dessutom inne i ett omfattande utvecklingsskede. För att allt detta skall fungera på ett tillfredsställande sätt fordras kompetenta och engagerade medarbetare. Huvuduppdraget är att samla, beskriva, bevara och tillhandahålla det svenska trycket. I viss mån innefattar uppgiften även den digitala, nätbaserade informationen. Med det svenska trycket och rika utländska samlingar är KB ett av de ledande svenska forskningsbiblioteken med höga besökssiffror, fysiskt men framför allt på webben. Utställningar och seminarier lyfter fram de omfattande samlingarna. Genom nationalbibliografin beskrivs utgivningen av svensk litteratur och KB:s utveckling inom det bibliografiska området kommer även andra bibliotek till del. Nya publiceringsformer, ökad informationsmängd och ökade krav på tillgänglighet kräver en väl utbyggd infrastruktur och ökad samordning, nationellt och internationellt. Informationsförsörjningen får en allt tydligare strategisk betydelse i utvecklingen från tryckta medier till nätbaserad, digital information. I nationalbibliotekets uppdrag ingår att samordna och utveckla informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning, och detta bedrivs i BIBSAM:s regi. LIBRIS roll är att sköta och utveckla den nationella samkatalogen och uppgiften vidgas nu med en nationell portal. Några väsentliga områden Ett viktigt och svårt krav som ställs på svenska myndigheter är utvecklingen mot en e-myndighet och att utforma en 24-timmarsmyndighet. KB arbetar målmedvetet med detta. LIBRIS webbsök, den egna katalogen Regina och andra webbresurser är nåbara dygnet runt. En digital referenstjänst vidgar tillgänglighet hos KB och andra bibliotek. Jourhavande bibliotekarie är tillsammans med Fråga biblioteken en digital referenstjänst som samtidigt är ett samarbetsprojekt mellan folk- och forskningsbibliotek. Genom BIBSAM samordnas Jourhavande bibliotekarie och LIBRIS ansvarar för driften av båda systemen. Samordningsorganet Nabis (som Kulturrådet och Kungl. biblioteket delar ansvaret för) har varit en koordinator i utformandet av dessa integrerade referenstjänster. KB satsar målmedvetet på att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön. Vi har en förhållandevis låg sjukfrånvaro. En aktiv rekryteringspolitik är, liksom en medveten kompetenshöjning, nödvändiga inslag för att kunna uppfylla allt högre ställda kompetenskrav.. Den personalsammansättning som finns på KB bygger på jämställdhet och integration. Tillsammans med Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet och Nationalmuseum inledde KB ett ABM-samarbete för ett par år sedan. Ett ABM-centrum (placerat på KB) inrättades för detta samarbete mellan arkiv, bibliotek och muséer, främst i digitaliseringsfrågor. Under året har fler myndigheter anslutit sig. För KB:s del kommer intensifierade samarbeten med andra myndigheter att stå i centrum under kommande år. Under det gångna året har informationsverksamheten byggts ut och en ny informationschef rekryterades. En serie informationsåtgärder påbörjades under året för att få till stånd bättre information om KB och förbättrad kommunikation med omvärlden. Utställningar är en viktig del för att presentera KB:s rika samlingar. Den mest spektakulära utställningen under året genomfördes tillsammans med Jan Myrdal och Gun Kessle och handlade om affischer från 1900-talets båda världskrig. KB har också genomfört åtskilliga seminarier, vilka 5

6 omfattat såväl kunskapsuppbyggnad för bibliotekarier som kulturaktiviteter för allmänheten. I detta sammanhang bör också nämnas att Astrid Lindgrens arkiv, som i sin helhet finns på KB, har förts upp på Unescos världsminneslista. Det internationella samarbetet växer KB deltar aktivt på den internationella arenan. Det gäller kunskapsutbyte men också direkta utvecklingsinsatser. Flera medarbetare har ledande positioner i internationella organisationer. Det nordiska samarbetet sker främst genom nordiska riksbibliotekariemöten (Noron). Medverkan i den internationella biblioteksorganisationen IFLA är betydelsefullt för KB. Vi har viktiga positioner i ett flertal kommittéer och har numera också en plats i organisationens styrelse. Vi deltar även i det internationella standardiseringsarbetet och i ett internationellt samordningsorgan för insamling av webbsidor. Andra exempel på KB:s internationella engagemang är SIDA-finansierade projekt för utveckling av nationalbibliotek i Centralamerika och Vietnam/Laos samt biblioteket i Alexandria. KB deltar sedan länge i europeiska organisationer som LIBER, EBLIDA, CERL, ONE med flera. Det europeiska samarbetet mellan nationalbiblioteken, främst genom organisationen CENL, är nu inne i en expanderande fas och KB ökar här sitt engagemang. EU-kommissionen har intresserat sig för aktuella biblioteksuppgifter som digitalisering och långsiktigt bevarande. KB gick tillsammans med andra aktörer in med flera ansökningar om EU-projekt. KB:s ökade aktiviteter tillsammans med andra europeiska nationalbibliotek är en av de tydligaste trenderna i vår utveckling. Viktiga utvecklingsområden under 2005 Sammanfattningar från respektive verksamheter presenteras i samband med de olika avsnitten. Här ges en kort presentation av några väsentliga händelser: KB fortsätter oförtrutet sitt förberedelsearbete för digitala pliktleveranser. Vi har under året genomfört ett omfattande projekt med digitala leveranser för att stå väl rustade inför en e- pliktlag. Dessutom fortsätter insamlandet av de svenska webbsidorna. Forskningspropositionens enda tydliga besked för KB:s del var ett utlovande om en kommande lag. Tyvärr har det ännu inte blivit något konkret resultat av detta besked. Internationellt sker desto mer inom detta område. För att travestera en betydande svensk poet - det är inom detta område Sent i Sverige. Digitalisering av tryckt och handskrivet material är ett av de mest aktuella utvecklingsområdena. EU-kommissionen har visat ett stort intresse och det europeiska samarbetet kring detta intensifieras. KB har bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete och från 2006 beräknas digitaliseringsinsatserna komma igång i större skala. Det långsiktiga bevarandet av digitalt material är en väsentlig del av e-pliktleveranser och digitalisering. Under kommande år kommer ett omfattande utvecklingsarbete kring detta att bedrivas tillsammans med andra organisationer såväl nationellt som internationellt. LIBRIS som ett lokalt system har under många år ansetts vara en väg att rationalisera arbetet med biblioteksdatasystemen vid svenska forskningsbibliotek. KB har nu tagit tag i denna fråga och har under 2005 genomfört en förstudie. Detta förberedelsearbete kommer att fortsätta under det kommande året för att komma fram till ett beslut hur vi skall gå vidare. I syfte att förbättra och rationalisera det bibliografiska arbetet på och mellan forskningsbiblioteken har KB under året påbörjat fyra översyner inom katalogiseringsområdet. Dessa arbeten, som till stor del genomförs på några av universitetsbiblioteken, kommer att fortsätta under Det måste också nämnas att KB ökar insatserna för utbildning inom katalogiseringsområdet. Ytterligare ett exempel på en omfattande katalogiseringsutveckling är uppbyggnaden av en databas för katalogisering av handskrifter tillsamman med andra forskningsbibliotek och arkiv. 6

7 Under året har KB varit involverat i planeringen av ett söksystem för myndigheternas e- publikationer. Detta kommer att byggas upp under kommande år och där kommer KB att inta en central roll. Under året har en omfattande säkerhetsarbetsöversyn genomförts internt för KB och i december 2005 lämnades en rapport. Under året har några åtgärder genomförts men den stora genomförandefasen ligger under Dessutom har det påbörjats ett nationellt säkerhetssamarbete. Uppbyggnaden av informationsförsörjningen till forskning och högre utbildning har gradvis byggts upp det senare decenniet. Det finns en vision om Sveriges nätbibliotek som formas av olika delar i denna informationsförsörjning. Här ryms en rad olika utvecklingsinsatser, varav särskilt tre områden bör nämnas: 1. Sedan tio år finns ett framgångsrikt nationellt konsortium för e-licenser, vilket KB koordinerar och enskilda universitet och högskolor ansluter sig till. 2. Under 2005 har implementeringen av Samsök, den nationella portalen, fortsatt med de 43 forskningsbibliotek som har anslutit sig. Detta omfattande och viktiga projekt kommer att förbättra användningen av respektive lärosätes informationsresurser. 3. Den elektroniska publiceringen av forskningsresultat byggs nu upp på landets universitet och högskolor. Inom projektet SVEP ges stöd till denna uppbyggnad och till samordningen av de öppna arkiven. Samlad bedömning av verksamheten Nationalbiblioteket står väl rustat inför kommande års utmaningar och kan samtidigt se tillbaka på ett framgångsrikt KB:s insatser för att genomföra de traditionella uppgifterna att samla, beskriva, bevara och tillhandahålla det svenska trycket har hanterats på samma skickliga sätt som tidigare år. Detta framgår av statistik och de skriftliga presentationerna i denna årsredovisning. KB är ett forskningsbibliotek med rika samlingar och kunniga medarbetare. Det gäller dock att hela tiden utveckla bibliotekets insatser i byggnaden och på webben - för bibliotekets alla användare. KB strävar efter att kontinuerligt förbättra och utveckla informationsförsörjningen för landets universitet och högskolor. I denna utveckling och samordning av stora, övergripande systemfrågor kring informationsförsörjningen har KB en central roll, liksom i den stora utmaningen att långsiktigt bevara digitalt material. KB måste i allt högre utsträckning, som koordinator och pådrivare, ta itu med nya uppgifter samtidigt som vi fortsätter att utveckla den mera traditionella verksamheten. Detta ställer stora krav på medarbetarnas förmåga samt kräver noggrann, strategisk planering och förmåga till prioriteringar. För att klara av de kommande årens utmaningar måste KB genomföra nödvändiga åtgärder för att utveckla organisationen. Förbättrad kvalité och ökad effektivitet är naturliga utgångspunkter. Det gäller också att anpassa verksamheten till de krav som användarna och andra bibliotek ställer samt utnyttja de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger. Denna organisationsutveckling är påbörjad men kommer att intensifieras under det kommande året. KB måste hantera balansen mellan det tryckta och det digitala samt mellan traditionella och nya uppgifter. Detta har vi hittills klarat av och har gjort det med i stort sett oförändrade resurser. Kommande år innebär flera svåra avgöranden om färdriktning och investeringar. Inte minst gäller det digitalisering och det långsiktiga digitala bevarandet. Det fordras särskilda och omfattande resurser för att genomföra dessa insatser och de måste genomföras i samarbete med andra aktörer. Dessutom måste kultur- och utbildningsdepartementet skyndsamt arbeta fram en e-pliktlag. Senfärdigheten med detta innebär att delar av det svenska kulturarvet nu skingras i cyberspace. En väl fungerande samordning mellan forskningsbiblioteken har bidragit till utvecklingen av nya tjänster. För att kunna genomföra flera av de tidigare nämnda utvecklingsinsatserna måste dock kontakterna med omvärlden intensifieras och breddas. Omfattande, tekniskt komplicerade och dyra 7

8 utvecklingsprojekt kräver ökat samarbete med såväl andra myndigheter som andra nationalbibliotek i främst Europa var ett framgångsrikt och händelserikt år för det svenska nationalbiblioteket. De löpande uppgifter som följer med vårt uppdrag kompletteras av ett nödvändigt och omfattande utvecklingsarbete. Detta kräver goda insatser av kompetenta och engagerade medarbetare. Gamla och nya roller lever sida vid sida och de traditionella uppgifterna vidgas och utvecklas samtidigt som nya uppgifter tillkommer. Under året har hela organisationen varit delaktig i att arbeta fram en vision för KB 2010 med mål, strategiska områden och värderingar. Utmaningen består i att förverkliga visionen. Gunnar Sahlin Riksbibliotekarie 8

9 KB:s organisation Personal Antalet anställda den 31 december 2005 var 293 personer. Det är 12 personer fler än budgetåret innan, vilket bl.a. beror på att vi under året haft fler tjänstlediga ( 9 friårslediga) än året innan. Årsarbetskraften 2005 var 253,6. Antalet anställda Kvinnor Män Totalt Andelen kvinnor män förändrades under 2005 efter att ha varit densamma under tre åren tidigare från 61% kvinnor och 39% män till % kvinnor och 38% män. De största yrkeskategorierna Bibliotekarier Biblioteksassistenter Förste bibliotekarier

10 Kompetensområden Kärn Ledning Stöd Pensionsavgångar Förtidsp/sjukp/sjukers Ålderspension Totalt Personalomsättning Slutat Pensionsavgångar Totalt Anställda på KB, antal personer anställda mer än 20, 30 respektive 40 år nyanställda > 20 år > 30 år > 40 år

11 Avdelning Antal årsarbetskrafter LEDNING MED STAB 7,2 5,8 5,8 Riksbibliotekarien 2,0 2,0 2,0 Rb:s sekretariat + PR & Info 4,8 3,4 3,4 Facklig verksamhet 0, ,4 ADMINISTRATION 29,6 30,7 31,4 Ledning 0,3 1,0 1,0 Ekonomienhet 3,0 3,0 3,0 Personalenhet 3,8 4,3 4,8 Kontorsserviceenhet 8,0 8,0 9,0 Lokalenhet 2,0 2,0 2,0 Data- och IT-enheten 12,5 12,4 11,6 INSAMLING OCH DOKUMENTATION 65,8 68,3 71,3 Ledning 1,3 1,0 2,2 Pliktleveransenheten 11,2 10,9 10,0 NBp-enheten 16,2 16,6 15,0 NBm-enheten 12,2 12,4 14,9 Förvärvsenheten 0 9,4 9,0 Katalogenheten 0 11,0 11,7 Enhet för Utländsk litteratur 16,9 0 0 Bibliografisk utveckling och samordning 8,0 7,0 8,5 BEVARANDE O TILLHANDAHÅLLANDE 70,5 69,1 65,9 Ledning 5,8 3,0 3,3 Bokhistoria, magasin och nybindning 11,2 11,5 11,4 Bevarandeenheten 5,0 6,6 5,6 Repro- och fotoenheten 10,7 9,4 9,5 Låneenheten 14,5 14,6 12,8 Framtagningsenheten, SBD 11,4 10,7 11,3 Referensenheten 8,4 9,6 8,8 Reginaenheten 2,6 3,0 2,5 Biblioteksbistånd till Centralamerika 0,9 0,7 0,7 SPECIALSAMLINGAR 52,1 55,3 56,4 Ledning 3,6 3,6 2,7 Tidningsenheten 10,1 12,5 13,0 Handskriftsenheten 9,9 9,4 11,0 Enh. för okat. tryck med affischsamlingen 7,1 7,6 8.0 Enh för kartor, kartor, musiktryck, affischer 7,3 7,3 7,1 Roggebiblioteket 14,1 14,9 14,6 LIBRIS 18,1 17,8 17,6 BIBSAM 10,3 9,5 9,6 253,6 256,4 258,0 Antalet årsarbetskrafter uppgick år 2005 till 253,6 vilket är 2,8 årsarbetskrafter mindre än budgetåret innan. Katalog- och förvärvsenheterna har slagits samman till Enhet för utländsk litteratur. 11

12 Resultatredovisning 12

13 Utgångspunkter för resultatredovisningen Årsredovisningen omfattar kalenderåret 2005 Fr.o.m. den 1 januari 1997 blev organisationen tydligare strukturerad med hänsyn till KB:s verksamhet. Detta har medfört positiva effekter för mål- och verksamhetsuppföljning. Regleringsbrevet förändrades fr.o.m. år 2002 jämfört med tidigare år. Antalet verksamhetsgrenar minskade från sex stycken 2000, fyra år 2001 till tre år De gamla verksamhetsgrenarna Förvärva respektive Bevara slogs ihop till en verksamhetsgren Förvärva och bevara, Beskriva och Tillhandahålla slogs ihop till en under namnet Beskriva och tillhandahålla. Verksamhetsgrenarna LIBRIS och BIBSAM slogs ihop till en verksamhetsgren under namnet Infrastruktur och informationsförsörjning. Respektive verksamhetsgren återrapporteras i resultatredovisningen i två huvudblock som i stort motsvarar de gamla verksamhetsgrenarna. De "gamla" verksamhetsgrenarna går i KB:s redovisningsplan under beteckningen "aktivitet". De organisatoriska förändringar som skett under 2005 har inte påverkat redovisningen på aktiveteterna Under verksamhetsgren Förvärva och bevara Beskriva och tillhandahålla Infrastruktur och informationsförsörjning Redovisas KB:s aktiviteter Samla Bevara Beskriva Tillhandahålla LIBRIS BIBSAM Alla kostnader bokförs på en aktivitet. Förutom de ovannämna aktiviteterna finns aktiviteter för informationsverksamhet och KB gemensamt för ledning, administration och gemensamma kostnader. De interna verksamhetsmålen har fastställts med utgångspunkt i de av regeringen i regleringsbrev och instruktion föreskrivna. Intäkter och kostnader är fördelade på verksamhetsgrenarna. De direkta kostnaderna, t.ex. lönekostnader, har fortlöpande fördelats direkt på verksamhetsgrenarna. De indirekta kostnaderna, t.ex. ledningsfunktionen inom respektive avdelning, har fördelats efter schablon. Gemensamma kostnader för Stab och Administration har fördelats enligt tidigare fördelningsprinciper, dvs. lokalhyror som är direkt hänförbara till en verksamhetsgren har påförts denna. Övriga gemensamma intäkter och kostnader har fördelats med hänsyn till antalet årsarbetskrafter per avdelning. De intäkter och kostnader som inte kan hänföras till viss verksamhet redovisas under rubrik Övrigt. Dit hör bidrag till de Sida-finansierade projekten i Nicaragua m.fl. länder. Kostnadsutvecklingen redovisas totalt per verksamhetsgren. Beräkningsgrunder och fördelningsprinciper är oförändrade sedan tidigare år. Fördelningsprocent av gemensamma kostnader Den använda metoden för fördelning av gemensamma kostnader, som ändrades 2004, bygger på respektive avdelnings direkta lönekostnader per verksamhetsgren. I tidigare årsredovisningar, t.o.m 2003 användes en schablonmodell. Jämförtalen för tidigare år har räknats om med den nya metoden. Som produktivitetsmått används styckkostnad per enhet. Måttet bör ses som en grov skattning. 13

14 Kostnader per verksamhetsgren Fördelning av gemensamma kostnader Gemensamma kostnader och intäkter för stab och administration har fördelats på respektive biblioteksavdelning inom KB enligt en fördelningsmodell beräknad på antalet årsarbetskrafter under verksamhetsåret. Vissa direkta lokalkostnader, såsom magasinshyror som hör till en viss aktivitet, har påförts denna direkt Avdelning Procentuell fördelning Avd Insamling och dokumentation IDA 30,4 Avd Bevarande och tillhandahållande BERTIL 32,5 Avd för Specialsamlingar 24,0 LIBRIS 8,3 BIBSAM 4,8 Respektive avdelnings andel av de gemensamma kostnaderna Avdelningarnas andel av de gemensamma kostnaderna, både direkta och indirekta, har fördelats på aktiviteterna samla, bevara, beskriva, tillhandahålla, LIBRIS och BIBSAM enligt nedanstående tabell. Fördelningen bygger på avdelningarnas direkta lönekostnader. Fördelningsprocent för varje avdelning på respektive aktivitet 2005 Samla Bevara Beskriva Tillh LIBRIS BIBSAM Avd Insamling och dokumentation IDA 30 % 70 % Avd Bevarande och tillhandahållande 28 % 72 % BERTIL Avd för Specialsamlingar 7 % 30 % 31 % 32 % LIBRIS 100 % BIBSAM 100 % 14

15 Verksamhetsgrenarna enligt regleringsbrevet består av en eller flera aktiviteter. Genom ovan beskrivna fördelningar har samtliga kostnader med undantag av Sida-finansierade bidrag till utvecklingsprojekt i Centralamerika tkr, fördelats på respektive verksamhetsgren Intäkter och kostnader per verksamhetsgren 2005 Totala kostnader Totala intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsgrenarna Förvärva och bevara Beskriva och tillhandahålla Infrastruktur och informationsförsörjning Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Bidrag (ej någon v-gren) Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudget Medel som erhållits från myndigh Övriga medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring

16 Återrapportering Regeringen har beslutat att följande skall gälla under budgetåret 2005 för Kungl. biblioteket och nedan angivna anslag. Politikområde: Forskningspolitik Verksamhetsområde: Forskningsbibliotek och arkiv Verksamhetsgren: - Förvärva och bevara - Beskriva och tillhandahålla - Infrastruktur och informationsförsörjning Verksamhetsstyrning Politikområde Forskningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Verksamhetsområde Forskningsbibliotek och arkiv Mål Förbättra informationsförsörjningen inom forskningen och öka tillgängligheten till svenskt tryck, ljud och rörliga bilder. Återrapportering Kungl. biblioteket skall redovisa en samlad bedömning av hur bibliotekets verksamhet bidragit till målet för verksamhetsområdet. Myndigheter vars verksamhet skall bidra till målet är Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv. 16

17 Verksamhetsgren Förvärva och Bevara Mål Säkra det svenska tryckets informationsinnehåll och originalutformning. Återrapportering Kungl. biblioteket skall redovisa - utvecklingen vad gäller insamlandet av svensk tryckproduktion och svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare, - sina särskilda insatser för kulturarvet och som nationalbibliotek, - sitt arbete inom bevarandeområdet, - utveckling och verksamhet vad gäller bevarande av nya medietyper och redogöra för bevarandeinsatser inom digitaliseringsområdet, samt - kostnadsutvecklingen för verksamhetsgrenen och en analys och bedömning av verksamhetsgrenens kvalitetsaspekter. Verksamhetsgrenen rapporteras i två huvudavsnitt, Förvärva och Bevara. De två avsnitten motsvarar KB:s aktiviteter Samla och Bevara. Kostnadsutveckling för verksamhetsgren Förvärva och Bevara Totalt för verksamhetsgrenen Direkta kostnader Gemensamma kostnader Aktivitet SAMLA Direkta kostnader Gemensamma kostnader Aktivitet BEVARA Direkta kostnader Gemensamma kostnader

18 KB:s insamling och förvärv Mål Säkra det svenska tryckets informationsinnehåll och originalutformning. Återrapportering verksamhetsdel Samla Kungl. biblioteket skall redovisa - utvecklingen vad gäller insamlandet av svensk tryckproduktion och svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare, - sina särskilda insatser som nationalbibliotek, Målformulering Målet är att samla in det svenska trycket i sin helhet samt att förvärva en samling utländsk litteratur och svensk textproduktion i nya medier som är representativa. Detta skall göras i enlighet med upphovsrättsliga bestämmelser. KB skall också samla annat material som stärker biblioteket i dess roll som nationalbibliotek och humanistiskt forskningsbibliotek, såsom handskrifter, författararkiv, porträtt och andra bilder i olika tekniker. Aktivitet SAMLA Kostnadsutveckling Samla tkr Direkta kostnader Gemensamma kostnader Tillväxt i meter Pliktleveranser Periodica Förvärv Tidningar, (mikrofilmsrullar) Handskrifter Okatalogiserat tryck ANTAL ENHETER Pliktleveranser Förvärv och gåvor

19 Inledning Förvärva/Samla Genom ett internt utvecklingsprojekt har KB kommit avsevärt närmare fungerande rutiner och teknik för att ta emot och hantera digitala publikationer och garantera deras långsiktiga tillgänglighet. Utvecklingsarbetet har omfattat såväl bibliografiska som tekniska uppgifter, deskriptiva och tekniska metadata, som autenticitetskontroller och användningen av unika identifikatorer för att kunna administrera det digitala arkivet. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta under KB har under 2005 fått ta emot en stor donation från stiftelsen Alvar Appeltofts minnesfond. Donationen består av mer än häften av så kallade SF-fanziner, amatörtidskrift med science fiction som ämne, både svenska och utländska och omspännande tiden från 1950-talet och framåt. KB fick redan år 2003 en ungefär hälften så stor samling SF-fanziner av liknande karaktär och med ungefär samma täckning, Roger Sjölanders donation. Under 2005 har KB även fått en liten samling av rollspels-fanziner, 155 stycken. Genom dessa donationer kan biblioteket erbjuda en gedigen forskningskälla för detta material, som nästan inte alls går att få in som pliktleverans. Insamling av svensk tryckproduktion samt svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare Monografier, seriella publikationer, affischer, kartor, broschyrer m.m. november Tabell Förvärva 1 Resultat Svensk tryck produktion 1) Nya media Summa ) Exklusive dagstidningar. Summan av den svenska tryckproduktionen omfattar tryck som inkommit som pliktleveranser eller gåvor med automatik och tryck som inkommit efter åtgärd av något slag. Uppgifterna grundar sig på manuellt förd statistik. Med nya media avses s.k. kombinerat material och elektroniska dokument i fixerad form (cd-rom och disketter). 1 Totalt finns idag omkring 5100 leverantörer av olika slag registrerade i Kungl. bibliotekets pliktleverantörsregister. De kommersiella tryckerierna och kopieringsföretagen utgör fortfarande den i särklass största enskilda kategorin av pliktleverantörer. Drygt 600 tryckerier erhöll krav på leveranser som uteblivit föregående år. Detta kan jämföras med 620 tryckerier år De årliga kraven till tryckerier vars leveranser helt eller delvis uteblivit under föregående år, har även år 2005 förlagts med start under hösten. Eventuella vitesförelägganden kommer därför att utfalla först under första kvartalet nästa år. Noteras kan dock att antalet pliktleverantörer, som erhåller årliga krav för uteblivna leveranser fortsätter att minska, vilket tyder på att de vidtagna åtgärderna har god effekt. Under året har också lagts särskild vikt vid insamlingsrutiner för kategorierna kartor, bilder, affischer, vykort och musiktryck. KB har försökt att kartlägga det egna beståndet i förhållande till den faktiska utgivningen och försökt hitta metoder för att säkra beståndet av dessa kategorier även för framtiden. Arbetet med affischer har varit särskilt framgångsrikt. Nästa år fortsätter arbetet mer 1 Kombinerat material: material, som innehåller dels en eller flera (tryckta) skrifter, dels ett eller flera dokument, som utgörs av film, videogram, fonogram eller dokument för elektronisk återgivning. Elektroniska dokument: ett dokument som i fixerad form lagrar text, ljud och/eller bild och vars innehåll kan återges enbart med hjälp av elektroniska hjälpmedel. 19

Riksbibliotekariens inledning... 3 Organisation och personal... 6 Resultatredovisning... 8 Utgångspunkter för resultatredovisningen...

Riksbibliotekariens inledning... 3 Organisation och personal... 6 Resultatredovisning... 8 Utgångspunkter för resultatredovisningen... Riksbibliotekariens inledning... 3 Organisation och personal... 6 Resultatredovisning... 8 Utgångspunkter för resultatredovisningen... 9 Totala intäkter och kostnader 2002 (tkr)... 10 Kostnader per verksamhetsgren...

Läs mer

Den 1 januari 2007 övergick ISBN, International Standard Book Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system.

Den 1 januari 2007 övergick ISBN, International Standard Book Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system. ISBN Den 1 januari 2007 övergick ISBN, International Standard Book Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system. Svenska ISBN-centralen informerar International Standard Book

Läs mer

Årsredovisning 2008 KUNGL. BIBLIOTEKET / NATIONAL LIBRARY OF SWEDEN

Årsredovisning 2008 KUNGL. BIBLIOTEKET / NATIONAL LIBRARY OF SWEDEN Årsredovisning 2008 KUNGL. BIBLIOTEKET / NATIONAL LIBRARY OF SWEDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riksbibliotekariens inledning 3 Samlad bedömning över kostnadsutvecklingen 7 Utgångspunkter för resultatredovisningen

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

Ett specialbibliotek om Sverige

Ett specialbibliotek om Sverige Ett specialbibliotek om Sverige Om en helhetssyn på Kungl. bibliotekets samlingsuppbyggnad eller Om samspelet mellan svenskt och utländskt i KB:s samlingar Johannes Rudberg Enhetschef Utländsk litteratur

Läs mer

VERKSAMHETS- PLAN 2015. Fri information för framtida kunskap

VERKSAMHETS- PLAN 2015. Fri information för framtida kunskap VERKSAMHETS- PLAN 2015 Fri information för framtida kunskap 1 Sveriges nationalbibliotek svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling

Läs mer

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid Datum/Date Dnr/Ref.no. 2015-05-12 1.4.1-2015-137 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt

Läs mer

Den 1 januari 2008 övergick ISMN, International Standard Music Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system.

Den 1 januari 2008 övergick ISMN, International Standard Music Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system. ISMN Den 1 januari 2008 övergick ISMN, International Standard Music Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system. Svenska ISBN-centralen informerar International Standard music

Läs mer

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket Digitalisering enligt Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket var en av de institutioner och myndigheter som i december 2009 fick i uppdrag av regeringen att ge ett underlag till en nationell strategi

Läs mer

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1 Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska

Läs mer

Libris för folkbiblioteken!

Libris för folkbiblioteken! Libris för folkbiblioteken! - mot en Nationell katalog Hilda Androls 2013-04-10 Sidnummer 1 Uppdraget Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling

Läs mer

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan

Läs mer

Välkomna till Bibliotekschefskonferensen. #bibchef16

Välkomna till Bibliotekschefskonferensen. #bibchef16 Välkomna till Bibliotekschefskonferensen #bibchef16 Chefsknytis kl 14.10 14.35 Utbildningarna och professionen, Hagaparken (Peter Alsbjer) Hur kan vi hjälpa B/I-utbildningarna att få fokus på bibliotekens

Läs mer

KB 2006. Fakta och siffror

KB 2006. Fakta och siffror KB 2006 Fakta och siffror Riksbibliotekariens inledning Under 2006 har kb sjösatt ett nytt verksamhetsområde: digitalisering av tryckt och handskrivet material. Det innebär att kb kan säkra och synliggöra

Läs mer

KB 2005. Fakta och siffror

KB 2005. Fakta och siffror KB 2005 Fakta och siffror 1. Riksbibliotekariens inledning Kb:s verksamheter omfattar allt från medeltida handskrifter och tidiga tryck till de nyaste digitala söksystemen. I digitaliseringen av intressant

Läs mer

Statskontorets myndighetsanalys

Statskontorets myndighetsanalys s myndighetsanalys Sammanfattande iakttagelser och bedömningar samt er I denna sammanställning (handlingsplan) kommenterar KB s iakttagelser och bedömningar i myndighetsanalysen. Följande områden tas upp:

Läs mer

Hur tänker KB ta hand om högskolornas e-publikationer?

Hur tänker KB ta hand om högskolornas e-publikationer? Hur tänker KB ta hand om högskolornas e-publikationer? Open Access seminariet, KTH 2007-04-13 Eva Müller Digitala biblioteket Översikt Pliktleveranslagen och de digitala dokumenten Insamling av svenska

Läs mer

E-plikten. Expertgruppen för metadata 20 maj

E-plikten. Expertgruppen för metadata 20 maj E-plikten Expertgruppen för metadata 20 maj 2014 stina.degerstedt@kb.se Intro E-plikten vad säger lagen Leveransmetoder och metadata Plattform för insamling och bevarande I Libris All rights reserved Foto:

Läs mer

Introduktion till metadata i leveranser av elektroniska dokument till KB

Introduktion till metadata i leveranser av elektroniska dokument till KB Datum 2013-03-18 Version 2.0 Dnr Introduktion till metadata i leveranser av elektroniska dokument till KB Referens till detta dokument: http://www.kb.se/namespace/digark/deliveryspecification/metadataintro/

Läs mer

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27 Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2012. Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar

Läs mer

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifterna insänds via www.forskbibl.scb.se senast den 6 mars 2009 Bibliotekets namn Huvudbibliotekets postutdelningsadress

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Sveriges officiella biblioteksstatistik enkät

Sveriges officiella biblioteksstatistik enkät Sveriges officiella biblioteksstatistik enkät Frågor om biblioteksorganisationen 1. Vem ska vi kontakta om vi har några frågor om de lämnade uppgifterna Ditt namn Din e-post Ditt telefonnummer Internetlänk

Läs mer

Umeå universitet Arkitekthögskolan

Umeå universitet Arkitekthögskolan Umeå universitet Arkitekthögskolan Sammanfattning av arbetsmiljökartläggning Hösten 2015 Anneli Karlsson Bengt Larsson Uppdraget Umeå universitet har, genom Rektor vid Arkitekthögskolan, Dekan vid Teknisk

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Handläggare Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet Datum 2015-09-30 Dnr Dnr 6.7 2015-923 Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (bilaga 2 till

Läs mer

Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten

Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten Namn Majken Bremer-Laamanen Datum 24.5.2012 Tillställning Nordiska arkivdagar 2012 Grundat 1990 Digitalisering från år 1998

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE ANGÅENDE DELTAGANDE I LIBRIS SAMKATALOG

ÖVERENSKOMMELSE ANGÅENDE DELTAGANDE I LIBRIS SAMKATALOG ÖVERENSKOMMELSE ANGÅENDE DELTAGANDE I LIBRIS SAMKATALOG UTKAST VERSION 1:6 för internt bruk 1 Parter Kungl. biblioteket (härefter benämnt KB ), Organisationsnummer: 202100-1710, Box 5039, 102 41 Stockholm,

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Hej! Mer information, pappersenkät, support, definitioner och tips når du via

Hej! Mer information, pappersenkät, support, definitioner och tips når du via Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2011! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kunskap för evigheten Lag om pliktleverans av tryckt material 1661 Lag om pliktleverans av radio och TV - 1979 Lag om pliktleverans av e-material

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

UTBILDNING I E-PLIKT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

UTBILDNING I E-PLIKT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNING I E-PLIKT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET DISPOSITION Historik och bakgrund Nätverk och kontaktpersoner Rekvisit för e-pliktigt material Hur gör man med e-plikt vid Göteborgs universitet Exempel på

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Utgivning och försäljning av litteratur

Utgivning och försäljning av litteratur Bilaga 2 00 Tabeller Utgivning och försäljning av litteratur Tabell 1 Monografier registrerade i Nationalbibliografin, 1984 2011 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Monografier registrerade i Nationalbibliografin

Läs mer

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler

Läs mer

Rolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen

Rolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Rolf-Allan Norrmosse Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås SCB:s erfarenheter av digitalisering

Läs mer

Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket

Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket Datum Diarienummer 2009-11-18 137-899-2009 Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och förvaltar det tryckta

Läs mer

Historik nationalbibliografin

Historik nationalbibliografin Historik nationalbibliografin Monografier 1953 2003 Svensk bokförteckning = The Swedish National Bibliography. Stockholm: Svensk bokhandel, 1954 2004. ISSN 0039 6443 Svensk bokförteckning (SvB) var en

Läs mer

Prislista eller guide till prissättning. fördelar och nackdelar ur ett svenskt perspektiv

Prislista eller guide till prissättning. fördelar och nackdelar ur ett svenskt perspektiv Prislista eller guide till prissättning fördelar och nackdelar ur ett svenskt perspektiv Fotosekretariatet En nationell funktion för svensk kulturhistorisk fotografi Finns vid Nordiska museet i Stockholm

Läs mer

Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation

Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation Datum 2017-05-15 1 (4) Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation Regeringen beslutade den 23 mars 2017 att ge Riksarkivet i uppdrag att

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

KB, E-boken och den egna digitaliseringen.

KB, E-boken och den egna digitaliseringen. KB, E-boken och den egna digitaliseringen. E-boken en gräddtårta för biblioteken? Örebro 2013-09-04 Göran Konstenius Verksamhetsutredare Kungliga biblioteket Föredragets upplägg Från ABM-centrum till Digisam

Läs mer

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. biblioteket

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. biblioteket Regeringsbeslut III:36 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2016/04699/F U2016/05494/BS(delvis) U2016/05666/F Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Kungl.

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

2012:3. Myndighetsanalys av Kungliga biblioteket

2012:3. Myndighetsanalys av Kungliga biblioteket 2012:3 Myndighetsanalys av Kungliga biblioteket MISSIV DATUM DIARIENR 2012-01-17 2011/180-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 U2011/3827/F Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Myndighetsanalys

Läs mer

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik!

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen och förordningen om den officiella statistiken som uppdaterades

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Inledning I december 2011 beslutade regeringen om en Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund Rapport Datum 2013-01-15 Dnr 101-4716-2011 Version 1.0 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Kulturarvslyftet rapport till Kulturdepartementet i anslutning till årsredovisningen 2012

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Museer och konsthallar Kalenderåret 1998

Museer och konsthallar Kalenderåret 1998 Museer och konsthallar Kalenderåret 1998 KU0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Kultur och fritid A.2 Statistikområde Museer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun 1 2016-07-22 Dnr V 2016/881 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2016-06-30 1. Sammanfattning Utf 2015 Utf 2016 Bud 2016 Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prog 1 2016 helår

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek. Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari 2008 1. Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta PM för katalogansvariga i Göta Att vara katalogansvarig Katalogansvarig är en nyckelperson som fungerar som en länk mellan det enskilda biblioteket och metadatagruppen. En av de viktigaste uppgifterna

Läs mer

Årsredovisning 2014 Kungl. biblioteket. âgâ /VKAÃSKINUQQSTÅLLNING KONTOR. Suplement till. Storkyrkobrinjñen. års N20. (Skandinaviska FRÅN OCH. hus.

Årsredovisning 2014 Kungl. biblioteket. âgâ /VKAÃSKINUQQSTÅLLNING KONTOR. Suplement till. Storkyrkobrinjñen. års N20. (Skandinaviska FRÅN OCH. hus. Suplement till âgâ års 1877 å W* \ FRÅN /VKAÃSKINUQQSTÅLLNING OCH Storkyrkobrinjñen (Skandinaviska Kredit-Aktiebolagets N20 KONTOR hus.) Årsredovisning 2014 Kungl. biblioteket STOCKHOLM TRYCKTI CENTRAL-TRYCKERIET1,

Läs mer

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla

Läs mer

Den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet

Den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet YTTRANDE 1(5) 2004-03-16 02-676-2003 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på promemorian Den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet 1. Sammanfattning KB menar att promemorian utgår

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me Med objektet i centrum. Ett ABM-seminarium om olika perspektiv på bild. 15 februari 2001 Inbjudan Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet

Läs mer

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på Välkommen till 2011 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99 och SFS 2001:100, produktkod

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 Sveriges kristna råd Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 1. Allmänt Granskning av årsbokslut samt förvaltningsrevision har utförts avseende verksamhetsåret 2014. Vårt allmänna intryck

Läs mer

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog. Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka

Läs mer

Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. biblioteket YTTRANDE 1(7) 2004-04-21 02-51-2004 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende ITPS slutrapport: En lärande IT-politik för tillväxt och välfärd (A2003:015) N2002/9592/ITFoU

Läs mer

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi Dnr. 131-1440-2015 Statens historiska museers digitaliseringsstrategi Föreliggande strategi gäller för Statens historiska museers (SHMM:s) arbete med att digitalisera, digitalt tillgängliggöra samt digitalt

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Institutet för språk och folkminnen. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Institutet för språk och folkminnen. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 8 Kulturdepartementet 2007-12-13 Ku2007/3443/SAM (delvis) Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 UPPSALA Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen Manual för inköp A. Inköp från AdLibris, BTJ och FörlagEtt. Beställ från leverantörerna som vanligt, de levererar poster via Libris. En katalogpost skapas automatiskt vid köpet om det inte redan finns

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Räkenskapsåret Gävle Cancerfond

Räkenskapsåret Gävle Cancerfond Räkenskapsåret 214 Gävle Cancerfond Verksamhetsberättelse BERÄTTELSE ÖVER 214 ÅRS VERKSAMHET VID STIFTELSEN GÄVLE CANCERFOND Allmänt om verksamheten Stiftelsen Gävle Cancerfond tillkom 1969 genom en testamentsdonation

Läs mer

Svenska lantbruksmöten 1844-1970

Svenska lantbruksmöten 1844-1970 Svenska lantbruksmöten 1844-1970 Databasens innehåll Databasen Svenska lantbruksmöten och lantbruksutställningar 1844-1970 syftar till att bibliografiskt redovisa den omfattande tryckutgivning som skett

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer