Kungl. biblioteket SVERIGES NATIONALBIBLIOTEK. Årsredovisning 2001

Transkript

1 Kungl. biblioteket SVERIGES NATIONALBIBLIOTEK Årsredovisning

2 Innehåll 3 Inledning 11 Resultatredovisning 14 Verksamhetsgren Samla 14 Insamling av svensk tryckproduktion 17 Övrigt förvärv 19 Särskilda insatser som nationalbibliotek 22 Kostnadsutveckling för verksamhetsgren Samla 23 Verksamhetsgren Beskriva 23 Den svenska utgivningen 26 Katalogisering av utländskt förvärv 27 Stödsystem för katalogisering 31 Kostnadsutveckling verksamhetsgren Beskriva 32 Verksamhetsgren Bevara 39 Kostnadsutveckling verksamhetsgren Bevara 40 Verksamhetsgren Tillhandahålla 41 KB:s tillhandahållande 53 Kostnadsutveckling KB:s tillhandahållande 54 LIBRIS 58 Kostnadsutveckling LIBRIS 59 BIBSAM 68 Kostnadsutveckling BIBSAM 68 Kostnadsutveckling verksamhetsgren Tillhandahålla 69 Verksamhetsgemensamma funktioner 77 Övrig återrapportering 79 Ekonomisk redovisning 2

3 Inledning Omvärldsinformation En av de allra viktigaste frågorna för biblioteksväsendet under året har varit att övervaka implementeringen av EU:s direktiv om en harmonisering av upphovsrätten. Detta kom i februari (2001/29/EG). Målet är nu att direktivet skall integreras i den nationella lagstiftningen på sådant sätt att medborgarna till fullo kan ta del av informationssamhället, att de demokratiska värdena bevaras samtidigt som rättsinnehavarnas intressen tillvaratas. Det är synnerligen angeläget att de intentioner som finns i EU:s direktiv, och som i betydande utsträckning tillgodoser de synpunkter företrädare för de offentliga biblioteken framfört, fullföljs på det nationella planet. KB bevakar noga frågan. Ett annat ärende som nära ansluter till ovanstående gäller bibliotekens möjligheter att samla in och lagra allmänt tillgänglig elektronisk information för forskning, utbildning och arkivering och enskilt studium. Rättsläget är oklart och Datainspektion har i en tillsynsskrivelse fastställt att det inte är förenligt med personuppgiftslagen (1998:204) att insamla och bevara elektronisk information som kan innehålla känsliga personuppgifter även om den gjorts tillgänglig för allmänheten. Denna slutsats är naturligtvis ytterst allvarlig och utgör ett hot mot KB:s grundläggande uppgifter: uppdraget att samla, beskriva, bevara och tillhandahålla det svenska trycket. Uppdraget skulle med en sådan definition enbart omfatta traditionellt tryck och inte information som (i allt större utsträckning) enbart publiceras i elektronisk form. Om inte en förändring äger rum i linje med de förslag som presenterades av E-pliktutredningen (SOU 1998:111) kommer ett oreparabelt hål i kulturarvet snabbt att uppstå. Redan för drygt 20 år sedan fördes en intensiv dialog kring möjligheterna att etablera en samsökning helst ett samgående - mellan folkbibliotekens beståndskatalog BURK och forskningsbibliotekens LIBRIS. Av olika skäl kunde ett sådant samarbete då inte etableras. Bland bibliotekens företrädare och bland politiker har frågan dykt upp med jämna mellanrum alltsedan dess. För allmänheten och bibliotekens många användare har det förefallit som ett stort resursslöseri att det samlade offentligt finansierade bibliotekssystemet inte kunnat samsas kring en systemlösning. KB erhöll i december 1996 ett regeringsuppdrag att verka för en gemensam beståndskatalog. Efter ett gediget utvecklingsarbete gemensamt mellan KB och Bibliotekstjänst AB (Btj), och genom att använda ny teknik och efter ett konstruktivt kompromissande på ledningsnivå invigdes i september den nya gemensamma beståndskatalogen bibliotek.se Genom samsökning i de båda databaserna BURK och LIBRIS kan låntagaren/ allmänheten nu bilda sig en uppfattning om vad som finns på landets bibliotek och var informationen finns att hämta. Denna nya funktion är en viktig milstolpe i den moderna bibliotekshistorien. KB:s uppgifter Besökarantalet uppgår till mellan 600 och 800 besökare per dag (drygt /år). Det är oförändrat gentemot föregående år, vilket bl.a. kan förklaras med det begränsade utrymmet (antalet läsplatser är konstant) och att den intresserade nu kan begagna KB:s resurser virtuellt utan att besöka byggnaden. Även antalet lokala lån är på samma nivå som 2001, dvs. de uppgår till ca Hemlånen tenderar att öka och uppgår nu till dryga vilket sannolikt är ett resultat av att den elektroniska katalogen nu finns lättillgänglig på Internet. Antalet inkomna svenska tryckleveranser visar ingen tydlig tendens att minska. Ungefär trycksaker levereras per år i enlighet med pliktleveranslagen. Därtill kommer de elektroniska 3

4 dokumenten som ökar i omfattning. Årets insamling inom Kulturarw3-projektet omfattar ca 15 miljoner webbsidor. Som nämnts i inledningen kan Datainspektionens tillsyn av detta arbete sluta i en nationell katastrof. KB bedriver också pilotprojekt för att få in elektroniska kopior av akademiskt tryck. Produktionen av tryckta seriella publikationer minskar något medan man däremot noterar en liten ökning av antalet enskilda böcker. I Nationalbibliografin registrerades drygt poster. Förvärvsbudgeten för utländsk litteratur medger ett årligt förvärv om inemot monografier. Under våren genomfördes en ny användarundersökning på KB. Det var en uppföljning av den analys som ägde rum Överlag är omdömena om KB:s externa service positiva. Personalen är kunnig och tjänstvillig. Det är lätt att hitta. Öppethållandetiderna som reviderades 2000 accepterades. Den elektroniska katalogen Regina fick godkänt. Kritiska röster höjdes mot garderoben som alltsedan ombyggnaden varit ett nålsöga som alla tvingats passera. Under våren har den byggts om och är nu självbetjänad vilket bör medföra en ökad genomströmningstakt. En biblioteksvärd finns nu tillhands som också ansvarar för försäljning av olika biblioteksprodukter. Det fanns också kritiska synpunkter på ljudnivån i läsesalarna och att KB i alltför hög grad utnyttjas för kursstudier. Det senare problemet är välkänt sedan årtionden och inte helt lätt att komma tillrätta med. Ekonomi Genom den reglering av KB:s budget som genomfördes år 2000 har innevarande år medfört att KB:s ekonomi nu kunnat hanteras och planeras mera långsiktigt och strategiskt. Investerings- och anställningsstoppet som infördes 2000 har kunnat hävas vilket var absolut nödvändigt om KB skulle kunna utvecklas enligt de intentioner som ledningen har. Ekonomin är i förhållandevis god balans även om den beräknade uppräkningen av anslaget inför 2002 med 3,1 % - som gällde för utbildningsdepartementets övriga verksamhetsområden - uteblev. Uppräkningsprocenten fastställdes till 1,3 %. En summa som vare sig täcker ökade hyreskostnader för huset i Humlegården eller utfallet av lönerevisionen 2001, som slutade strax över 4 %. En förhållandevis hög summa som förklaras av att löneläget för KB:s medarbetare är lågt och måste anpassas till vad som gäller för arbetsmarknaden i övrigt. Den 1 december togs delar av ett av de lediga magasinen i anspråk för nyaccessioner. Det hade tidigare under hösten utrustats med hyllor. Vissa lokaler som KB hyrt kommersiellt har sagts upp och KB:s avdelning för nationell samordning och utveckling, BIBSAM, återfinns sedan 1 juli i huset i Humlegården. Statens biblioteksdepå i Bålsta (SBD) har under året varit föremål för ytterligare en studie i anledning av att hyran för de involverade biblioteken fastställts till en viss summa per hyllmeter. Återigen har det visat sig att de ursprungliga idéerna om en gemensam tidskriftsdepå för de vetenskapliga biblioteken i Stockholmsområdet är omöjlig att genomföra. Utvecklingen går snarare mot lokal utgallring av böcker och ökade behov av närdepåer. Den tekniska utvecklingen med elektroniska tidskrifter m.m. betyder också att tankarna från och 70-talen nu känns mindre angelägna. KB förutser att biblioteken delvis kommer att säga upp sina Bålsta-kontrakt inför Nationella licenser KB:s arbete med att underlätta universitetens och högskolornas övergång från pappersbunden information till elektronisk har fortsatt med stor intensitet. Vid slutet av året hade ett 30-tal konsortieavtal skrivits med olika leverantörer bl.a. innefattande närmare tidskrifter. Denna fråga är av utomordentligt stor vikt för högskolans informationsförsörjning och har prioriterats inom BIBSAM både i form av växande arbetsinsatser, f.n. 3 årsarbetskrafter, och i form av en temporär subventionering av tidskriftsavtalen. Under 2001 avsattes 6,5 mkr via ett särskilt statsanslag och 3,5 mkr från KB:s ordinarie budget. I en skrivelse till regeringen i maj framhöll KB vikten av att subventioneringen fortsätter under I budgetpropositionen för detta år föreslås 10 mkr avsättas för ändamålet. 4

5 LIBRIS Upphandlingen av ett nytt katalogsystem för LIBRIS avbröts under år En förnyad upphandlingsomgång startade omedelbart och med viss brådska då systemadministratören Ericsson meddelat att den avsåg att avsluta underhållet av basen vid årsskiftet 2001/2002. Under våren företogs en omfattande utvärdering av de lämnade offerterna och före midsommar fattades beslut att ingå avtal med den USA-baserade men av Elzevier ägda systemleverantören Endeavour. Beslutet fattades efter samråd med de bibliotek som tillsammans bygger upp basen. Under hösten har sedan arbete pågått med att förbereda systemskiftet. Som nämnts inledningsvis har LIBRIS-avdelningen också var intensivt verksam med att implementera bibliotek.se, den nya gemensamma beståndskatalogen. Projektet slutfördes på ett framgångsrikt sätt och katalogen kom att invigas och visas för första gången vid Bok&Biblioteksmässan i Göteborg i september. LIBRIS-databasen omfattar nu ca poster och växer med knappa poster per år. Den dagliga användningen är ca en siffra som vissa dagar kan stiga till I och med systembytet och introduktionen av bibliotek.se har KB slutfört det uppdrag man erhöll av regeringen i december Projekt Det stora projekt som drivs av KB, Riksarkivet (RA), Nationalmuseum och Riksantikvarieämbetet tillsammans, Bilddatabaser och digitalisering En plattform för ABM-samverkan, med stöd av Riksbankens jubileumsfond (RJ), och som syftar till att etablera gemensamma rutiner för bildhantering och bildregistrering har framgångsrikt fortsatt. Olika arbetsgrupper är tillsatta som specialstuderar frågor kring bildkvalitet, format, registrering m.m. Slutrapporten förväntas till hösten I somras beviljade Knut och Alice Wallenbergs stiftelse KB ett större belopp för att ordna Astrid Lindgrens väldiga arkiv som behöver särskild uppmärksamhet. Det stora s.k. Nya Lundstedt-projektet, som katalogiserar svenska tidningar, avslutades under året och KB erhöll under hösten ytterligare medel från RJ i syfte att katalogisera svenska tidskrifter enligt likartade principer. Detta är ett för forskningen viktigt projekt som väsentligt kommer att underlätta identifieringen av författare och upphovsmän i den omfattande svenska tidskriftsfloran. Registreringen av det historiska offentliga trycket fortsätter, ett gemensamt projekt mellan RA och KB och finansierat av RJ. Information, utställningar Under året har tre större utställningar arrangerats. Den första hade ett stockholmstema och kallades Huvudstadens skildrare. Den ville lyfta fram och visa upp de små kvalitetsförlagens stora betydelse i den samlade svenska bokutgivningen. Höjerings Stockhomianaserie illustrerar på ett fint sätt den omsorg om författare, form och innehåll som är typisk för så många små förlag som ofta verkar både tillbakadraget och föga uppmärksammat. Utställningen fick god publicitet i massmedia och katalogen blev synnerligen lyckad. En materialkategori som ibland högst oförtjänt behandlas lite snorkigt är det okatalogiserade trycket. I själva verket är det en synnerligen viktig källa för all samhällsinriktad forskning. KB ville med utställningen Ephemera visa upp rikedomen och djupet i detta material. Allt ifrån affärstryck och tågtidtabeller till Regler vid måltiderna i Strengnäs fattighus fick plats i utställningen som omfattade flera hundra objekt. Till vår glädje blev den föremål för flera initierade kommentarer och recensioner och besökarna strömmade till under sommaren. Under hösten växlade vi tema och uppmärksammade den okände Pär Lagerkvist, dvs. hans ungdomsperiod fram till giftermålet med Elaine Sandels Utställningen gestaltades i nära samarbete med författarens son, regissör Bengt Lagerkvist. Det var den unge, kämpande och ständigt medellöse ynglingen som visades upp och hans stilbildande och epokgörande insatser som en av modernismens introduktörer illustrerades på ett insiktsfullt sätt. Utställningen 5

6 kompletterades med ett antal välbesökta seminarier. Recensioner och kommentarer kom främst i bildmedia medan dagspressen nöjde sig med notiser. Mindre utställningar har ägnats Tomas Tranströmer i samband med en illustrerad nyutgåva av hans Runmarö-dikter, Svensk bokkonst öppnade sedvanligt i maj och visades över sommaren. Under hösten uppmärksammades så en bibliofilupplaga av Tender buttons med den svenskorienterade amerikanska konstnärinnan Susan Weills illustrationer. Nyförvärvad antikvarisk litteratur har en stående monter i foajén. All interninformation förmedlas nu till medarbetarna via det interna nätverket. Alla får samma information samtidigt, protokoll, instruktioner och beslut. De externa webbsidorna å andra sidan har drygt besök per dag och antalet visade sidor har ökat med ca 25 % till drygt per dag. Internationellt samarbete Den internationella samarbetet på biblioteksområdet är av tradition och nödvändighet omfattande. På det globala området sker samarbetet ofta inom den internationella biblioteksfederationen IFLAs ram. Som central biblioteksmyndighet deltar KB genom olika medarbetare på ett aktivt sätt i olika kommittéer och arbetsgrupper. Grupperna är ofta funktionsindelade i nationalbibliotek, universitetsbibliotek, folkbibliotek etc. och sakindelade i statistik, handskrifter, katalogisering etc. Inom dessa grupper bedrivs ett framgångsrikt arbete för att underlätta rörligheten av information. KB bedriver också sedan ett drygt decennium tillbaka ett arbete i syfte att stärka bibliotekens ställning i fyra Centralamerikanska länder, El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua. I projektet ingår även ett mindre stöd till regionala aktiviteter. På nordisk nivå samarbetar nationalbiblioteken med stöd av Nordunet för att skapa ett gemensamt nordiskt söksystem för de elektroniska arkiv som byggs upp. På tidningssidan finns ett projekt kallat Tiden där de nordiska länderna tillsammans söker skapa en fulltextdatabas för äldre tidningar. Årsredovisningen följer regleringsbrevets anvisningar. Kompletterande information som lämnas sker i samråd med utbildningsdepartementet. Tomas Lidman Riksbibliotekarie 6

7 Organisation och personal Styrelse Riksbibliotekarie Tomas Lidman RB:s sekretariat Registrator Administrationsavd. Ritva Nieminen-Zidén Avd. f. Insamling o. Dokumentation Gunilla Jonsson Avd. f. Bevarande o. tillhandahållande Barbro Thomas Avd. för Specialsamlingar Johan Mannerheim LIBRIS-avd. Mats Herder BIBSAM,avd för nationell planering o. samordning Kjell Nilsson Ekonomienheten Peter Olin Personalenheten Ingrid Lind PR & Information Catharina Melldahl Data- o. IT-enheten Roland Karlsson Kontorsserviceenheten Hans Olofsson Lokalenheten Thomas Björk Samarbetsprojekt med Centralamerika B-M Andersson Pelling Pliktleveransenh. Boel Larsson Nat.bibl. Periodicaenh. Agneta Holmenmark Nat.bibl. Monografienh. Eva Tedenmyr Förvärvsenheten Ingrid Svensson Katalogenheten Susanne Sellei Enh. för bibliografisk utveckling och samordning Pia Leth Enh. f. bokhistoria magasin o. nybindning Wolfgang Undorf Bevarandeenheten Lars Björk Repro- o. fotoenh. Hans Lindahl Låneenheten Gudrun Oettinger Framtagningsenheten, SBD Lena Almgren Referensenheten Birgitta Fogelvik Reginaenheten Göran Skogmar Tidningsenh. Lars Olsson Handskriftsenh. Anders Burius Enh. för okatalogiserat tryck Gunilla Larsson Enh. f. kartor, bilder, musiktryck m. Affischsamlingen Magdalena Gram Roggebiblioteket Ruth Lundström 7

8 Antal årsarbetskrafter totalt Avdelning Antal årsarbetskrafter LEDNING MED STAB 3,3 18,1 18,1 17,2 Riksbibliotekarien 1,0 1,0 1,0 1,0 Rb:s sekretariat 2,0 2,0 2,0 2,4 Data- och IT-enheten 0,0 14,0 13,0 12,0 PR & Information 0,0 0,8 1,8 1,8 Facklig verksamhet 0,3 0,3 0,3 0,0 ADMINISTRATION 34,6 22,0 22,5 23,7 Ledning 1,4 1,0 1,0 1,0 Ekonomienhet 3,5 3,8 3,8 3,8 Personalenhet 4,5 4,5 3,5 3,8 Kontorsserviceenhet 9,5 10,0 10,8 10,8 Lokalenhet 2,0 2,0 2,8 2,8 Inköp 0,0 0,0 0,0 1,0 Nicaragua 0,8 0,7 0,7 0,5 PR & Information 0,9 0,0 0,0 0,0 Data- och IT-enheten 12,0 0,0 0,0 0,0 INSAMLING OCH DOKUMENTATION 66,8 64,8 76,7 82,4 Ledning 2,5 1,0 3,0 4,0 Pliktleveransenheten 10,7 10,4 13,1 13,9 NBp-enheten 11,6 11,6 12,7 14,3 NBm-enheten 13,7 13,5 15,2 14,9 Förvärvsenheten 9,0 9,0 8,7 8,5 Katalogenheten 10,9 10,4 11,7 12,6 Bibliografisk utveckling och samordning 8,4 8,9 12,5 14,2 BEVARANDE O TILLHANDAHÅLLANDE 63,7 61,3 83,0 87,6 Ledning 1,0 2,3 3,0 3,0 Bokhistoria, magasin och nybindning 11,3 11,5 12,3 11,0 Bevarandeenheten 5,8 4,8 6,9 9,5 Repro- och fotoenheten 10,1 9,8 9,1 9,5 Låneenheten 11,3 16,0 17,0 18,4 Framtagningsenheten, inkl SBD 11,5 1l,0 11,3 10,8 Referensenheten 11,1 5,9 6,1 6,4 Roggebiblioteket 0,0 0,0 17,3 19,0 Reginaenheten 1,6 0,0 0,0 0,0 SPECIALSAMLINGAR 57,8 56,1 54,4 54,7 Ledning 2,1 1,2 1,0 1,0 Tidningsenheten 14,8 15,0 19,8 20,1 Handskriftsenheten 11,7 10,1 12,0 11,4 Enh. för okat. tryck med affischsamlingen 8,0 9,0 13,1 11,7 Enh. för kartor, bilder, musiktryck och affischer 6,3 4,8 8,5 10,5 Roggebiblioteket 14,9 16,0 0,0 0,0 LIBRIS 18,6 19,1 20,0 18,2 BIBSAM ,9 9,5 8,6 254,8 250,3 284,2 292,2 8

9 Personal Antalet anställda var 298 personer, vilket var 11 personer fler än budgetåret innan. Detta motsvarade 255 årsarbetskrafter, vilket är 5 årsarbetskrafter fler än budgetåret innan. På grund av restriktivare regler för förtidspension/sjukbidrag och därmed ett ökat antal långtidssjukskrivna, har i årsarbetskrafter fr.o.m borträknats större kostnader/arbetskraftsresurser som finansieras via Försäkringskassan. Av de anställda var 185 (62 %) kvinnor och 113 (38 %) män, vilket är 2 % fler män än budgetåret innan. De tre största kategorierna utgörs av bibliotekarier (155), biblioteksassistenter (23) och förste bibliotekarier (23). 9

10 10 Resultatredovisning

11 Utgångspunkter för resultatredovisningen Årsredovisningen omfattar kalenderåret Fr.o.m. den 1 januari 1997 blev organisationen tydligare strukturerad med hänsyn till KB:s verksamhet. Detta har medfört positiva effekter för mål- och verksamhetsuppföljning. De interna verksamhetsmålen har fastställts med utgångspunkt i de av regeringen i regleringsbrev och instruktion föreskrivna. Intäkter och kostnader är fördelade på verksamhetsgrenarna. De direkta kostnaderna t.ex. lönekostnader har fortlöpande fördelats direkt på verksamhetsgrenarna. De indirekta kostnaderna t.ex. ledningsfunktionen inom respektive avdelning har fördelats efter schablon. Gemensamma kostnader för Stab och Administration har fördelats enligt tidigare fördel-ningsprinciper, dvs. lokalhyror som är direkt hänförbara till en verksamhetsgren har påförts denna. Övriga gemensamma intäkter och kostnader har fördelats med hänsyn till antalet årsarbetskrafter per avdelning. De intäkter och kostnader som inte kan hänföras till viss verksamhet redovisas under rubrik Övrigt. Dit hör bidrag till de Sida-finansierade projekten i Nicaragua m.fl. länder. De volym- och värdeuppgifter som visas för respektive enhet (se tabellavsnitten) blir inte direkt jämförbara med tidigare år eftersom organisationen ser annorlunda ut. De totala volymoch värdeuppgifterna per verksamhetsgren blir ändå jämförbara. Kostnadsutvecklingen redovisas totalt per verksamhetsgren. Beräkningsgrunder och fördelningsprinciper är oförändrade sedan tidigare år. Som produktivitetsmått används styckkostnad per enhet. Måttet bör ses som en grov skattning. 11

12 Totala intäkter och kostnader 2001 (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag % Intäkter av avgifter och andra ersättningar % Intäkter av bidrag % Finansiella intäkter % Summa % Verksamhetens kostnader Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftkostnader % Finansiella kostnader % Avskrivningar % Summa % Verksamhetsutfall % Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag % Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag % Lämnade bidrag % Saldo Årets kapitalförändring

13 Kostnader per verksamhetsgren Tabellen visar intäkter och kostnader per verksamhetsgren. Gemensamma kostnader för stab och administration har fördelats på verksamhetsgrenarna. Fördelning har skett dels direkt t.ex. direkta lokalhyror dels med hjälp av nyckeltal (antal årsarbetskrafter). Fördelningen har skett per kostnadsslag och påförts verksamhetsgrenarna enligt följande procentsatser. Fördelningsprocent för varje avdelning Avdelningens fördelning per verksamhetsgren Samla Beskriva Bevara Tillh Avd Insamling och dokumentation IDA 31 % 50 % 50 % Avd Bevarande och tillhandahållande BERTIL 29 % 50 % 50 % Avd för Specialsamlingar 27 % 25 % 25 % 25 % 25 % LIBRIS 9 % BIBSAM 4 % I posten bidrag ingår bidrag och transfereringar till bland annat Svenska Barnboksinstitutet, SBI, tkr Intäkter och kostnader per verksamhetsgren TOTALT SAMLA BESKRIVA BEVARA TILLH. LIBRIS BIBSAM BIDRAG Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetstufall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten Medel som erhållits från myndigheter Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring

14 Verksamhetsgren Samla Mål Målet är att samla in det svenska trycket i dess helhet samt att förvärva en samling utländsk litteratur och en svensk textproduktion i nya medier som är representativa. Detta skall göras i enlighet med upphovsrättsliga bestämmelser. Återrapportering KB skall redovisa utvecklingen vad gäller insamlandet av den svenska tryckproduktionen samt den svenska produktionen av nya medietyper och informationsbärare, kostnadsutvecklingen för verksamhetsgrenen samt en analys och bedömning av verksamhetsgrenens kvalitetsaspekter, samt sina särskilda insatser som nationalbibliotek. Målet är att samla in det svenska trycket i dess helhet samt att förvärva en samling utländsk litteratur och en svensk textproduktion i nya medier som är representativa. Detta skall göras i enlighet med upphovsrättsliga bestämmelser. KB skall också samla annat material som stärker biblioteket i dess roll som nationalbibliotek och humanistiskt forskningsbibliotek, såsom handskrifter, författararkiv, porträtt, topografiska planscher och andra bilder. Insamling av svensk tryckproduktion samt svensk produktion av nya medietyper och informationsbärare Monografier, seriella publikationer, affischer, kartor, broschyrer m.m. Tabell Samla 1 Resultat Svensk tryck-produktion Nya media Summa Årsarbetskrafter 10,75 10,4 13,1 13,9 12, Exklusive dagstidningar, som redovisas nedan. 2 Detta år avarbetades restantier som ackumulerats under en följd av år. Summan av den svenska tryckproduktionen omfattar tryck som inkommit som pliktleveranser med automatik och tryck som inkommit efter åtgärd av något slag. Med nya media avses s.k. kombinerat material och elektroniska dokument i fixerad form (cd-rom och disketter). Totalt finns idag drygt aktiva leverantörer av olika slag i Pliktleveransenhetens register. Tryckerierna utgör fortfarande den största enskilda kategorin av dessa. 592 tryckerier erhöll krav på leveranser som uteblivit det föregående året. Omkring 18 av dessa leverantörer står inför vitesföreläggande vid årets slut. Kompletteringar Omkring ärenden rörande kompletteringar av svenskt tryck till KB:s svenska samling behandlades och avslutades under året. I genomsnitt blir det drygt 120 ärenden per månad. Resultatet omräknat i enskilda skrifter blir ca trycksaker.

15 Därtill kommer särskilda kompletteringsåtgärder avseende seriella publikationer, vilket har givit en tillväxt på 4,5 hyllmeter fördelat på enheter under Tendenser En viss ökning av antalet monografier kan skönjas. Övriga kategorier håller ungefär samma nivå som föregående år eller har minskat till 1997 års nivå tidskriftsnummer, nummer i monografiserier och årsböcker har tagits emot, jämfört med under 2000 (summan ingår i redovisning av tryckleveranser i Tabell Samla 1). Totala antalet levererade så kallade nya media i fixerad form med text och fast bild uppgår till 230 enheter, vilket visar en fortsättning på den nedåtgående trend som påbörjades redan i fjol. Flera olika tendenser kan skönjas i den svenska textproduktionen. Den snabba tekniska utvecklingen inom den grafiska branschen och den svenska textproduktionen i allmänhet har fått till följd, att alltmer tryck av relativt god kvalitet med lätthet kan mångfaldigas och spridas till allmänheten. Pliktleverantörerna har blivit en stor, heterogen och informationskrävande grupp. Samtidigt skräddarsys allt oftare en text för en liten kundkrets eller t.o.m. för en enskild kund, vilket faller utanför kriterierna för leveransplikt. Tekniken medger också snabba och ständiga förändringar i texterna, vilket gör det allt svårare att bestämma när man har en ny upplaga och på nytt skall lämna pliktleverans. Tendensen kan sammanfattas som att fler upplagor och versioner framställs men i färre antal exemplar. Den relativt höga kostnaden för varje enskilt exemplar vid framställning av en liten upplaga har fått till följd att antalet dispensärenden som rör digitaltryck och framför allt print-on-demand med fyrfärgstryck har ökat. Det är risk att det blir allt svårare att åstadkomma en fullständig eller representativ samling av allmänt tillgängliga publikationer, vilket vi pekade på redan förra året. För vissa kategorier kan man redan idag se tendensen att texterna görs tillgängliga direkt på webben i stället för att, som tidigare, tryckas eller på annat sätt ges ut i fixerad form. Detta förklarar troligen nedgången av antalet s.k. nya media, som disketter och cd-rom. Vi kan inte ännu säga om det också ligger bakom nedgången i antal levererade rapportserier och tidskrifter. Kvalitetsaspekter Grovt generaliserat är kvalitetsaspekterna två: att ge en så aktuell bild som möjligt av vad som är tillgängligt för allmänheten i landet och en så komplett bild av existerande produktkategorier som möjligt. Grundläggande för den första aspekten är att det inkommande trycket kan behandlas och slussas vidare i den takt det kommer in, vilket vi sedan några år uppfyller. En mer strukturerad kartläggning knuten till informationsinsatser, för att fånga upp nya typer av leverantörer, är däremot ännu inte fullt genomförd. Vi vet t.ex. att vissa punktinsatser skulle öka antalet levererade musiktryck och utöka vår affischsamling avsevärt. Dagstidningar Tabell Samla 2 Dagstidningar Antal enheter Med enheter avses tidningsexemplar+löpsedlar. Antalet tidningstryckerier har sedan fjolåret minskat från 75 till 73. Antalet mottagna tidningsexemplar och löpsedlar har också minskat, vilket innebär att en uppåtgående trend har brutits. Antalet tidningar har varit oförändrat 195. Expressen med närstående tidningar Kvällsposten och GT har under våren gjort försök med 15

16 elektroniska löpsedlar. Bildskärmar avsedda för sådana har funnits i Stockholm, Göteborg och Malmö. Efter en muntlig överenskommelse med Expressen har KB mottagit och lagrat leveranser av dessa löpsedlar. Centerpartiet och Vänsterpartiet har i samband med utflyttning från hittillsvarande partilokaler överlämnat sina arkivexemplar av tidningar och löpsedlar. Kartor, bilder, musiktryck och affischer Tabell Samla 3 Accessioner Kartor, bilder, musiktryck Affischer Tabellen ovan redovisar enbart gåvor och köp, inte pliktlevererade kartor, bilder och musiktryck, som i år omfattade totalt enheter (och ingår i tabell Samla 1). Bland de intressanta förvärven under året kan nämnas 72 fotografiska porträtt av kända svenskar tagna av Pål-Nils Nilsson ca , dvs. under en period då KB:s samlingar av porträtt började bli allt glesare. Förvärvet kommer att utökas med vissa Stockholmsbilder av Pål-Nils Nilsson från samma period. Kartsamlingen har berikats med två fysisk-politiska glober tillverkade för den svenska marknaden av den tjeckiska firman Felkl & Son, mest betydande under slutet av 1800-talet och verksam till Att döma av gränserna på Balkan kan globerna dateras till Den relativt låga volymen gåvor och köp ligger inom ramen för normala variationer. Totalt har affischer tillförts varav är pliktexemplar (som ingår i tabell Samla 1). Affischer i det s.k. europaformatet 120 x 170 cm från har på grund av bristande resurser tills vidare inte kunnat omhändertas. Ca tillförda enheter är ouppackade och ingår inte i statistiken. Ett annat olöst problem är affischer i flerdelat storformat liksom de affischer av mindre format, som är monterade på kartong och som sätts upp i tunnelbanan. Ingendera av dessa slags affischer har KB hitintills förvärvat. Centerpartiets arkiv har skänkt affischer till KB, vilket förklarar den höga siffran för affischer. Okatalogiserat tryck Med okatalogiserat tryck menas det svenska tryck som inte katalogiseras. En väsentlig del av samlingen utgörs av material från företag, institutioner och föreningar. Andra typiska kategorier är skolkataloger, taxeringskalendrar, teater-, konsert- och filmprogram, telefonkataloger, tidtabeller och turistbroschyrer. Monografiska publikationer under 16 sidor sorteras också i allmänhet till enheten Vad gäller det okatalogiserade trycket uppfylls inte kravet på att samla in det svenska trycket i sin helhet. Systematiska reklamationer sker endast av felande nummer av företags årsredovisningar. Samlingen av okatalogiserat tryck blir rik och representativ, men kan inte göra anspråk på att vara fullständig. De äldre samlingarna kompletteras i viss utsträckning genom antikvariskt förvärv. Tabell Samla 4 Okatalogiserat tryck Antal tillförda enheter varav leveranser från tryckerierna varav gåvor och antikvariskt förvärv Tillväxt i meter dessa siffror ingår i tabell Samla 1 16

17 Den höga siffran 1999 för antalet enheter som levererats från tryckerierna berodde inte på en ökning av antalet inkomna tryck utan på en satsning på avarbetning av obehandlat material som skedde det året. Rimligen borde detta betyda att siffrorna för åren i själva verket skulle varit högre. Den 2 % nedgång som kan konstateras för år 2001 skall alltså antagligen ses som ett led i en successiv minskning av tryckproduktionen för de kategorier som ingår i den okatalogiserade samlingen. Övrigt förvärv Utländskt förvärv KB måste både som nationalbibliotek och forskningsbibliotek köpa utländsk forskningslitteratur, för huvudsamlingen såväl som för olika referenssamlingar i biblioteket och för tjänstebruk. Äldre svenska och ibland även utländska publikationer som saknas i samlingarna köps också. Tabell Samla 5 RESULTAT förvärv av monografier varav suecana övriga medier summa monografier och övriga medier tidskrifter och serier elektroniska tidskrifter, fulltext summa seriella publikationer Tabell Samla medieanslag (varav 500 IÖ) Gåvor Kungl. biblioteket är beroende av gåvor och donationer för att komplettera samlingarna. Under året har ett flertal verk mottagits, bl.a. har Manne Dahlstedt och Sven Fährlin skänkt verk till bokbandssamlingen. Analys Kungl. biblioteket avslutade år 1998 bytesförbindelserna med ca 500 bibliotek och institutioner, antalet bytesprogram har under året varit 33 till antalet. Genom bytets upphörande måste ett stort antal tidskrifter avslutas eller beställas som köp, och i de två senaste årens statistik kan den förändring det avslutade bytet innebär avläsas. Detta är förklaringen till att antalet tidskrifter har sjunkit. Kriterierna för förvärv av suecana har ytterligare skärpts, vilket också främst märks i tidskriftsstatistiken. Tack vare de av BIBSAM slutna licensavtalen har antalet elektroniska tidskrifter ökat. Även på monografisidan avspeglas det avslutade bytet i de tre senaste årens statistik. Det måste noteras att den svaga kronan begränsat handlingsutrymmet under de två senaste åren. Under 2001 har för första gången det löpande förvärvet fått förlita sig på fondmedel. Vad gäller det antikvariska förvärvet har samarbetsavtalet med Svenskt Papper efter tre års framgångsrikt samarbete avslutats. 17

18 Tendenser Förvärvet i sin helhet har förändrats de senaste åren p.g.a. den tekniska utvecklingen. Möjligheten att snabbt belägga och beställa önskat material har förbättrats. Samtidigt tvingar nya förvärvsmetoder fram nya förvärvsstrategier, framför allt anslutning till on-line-resurser via konsortieavtal. Dessa avtal medger inte en strikt selektion i enlighet med förvärvsplanen. En finfördelad förvärvsstatistik som tas fram ur LIBRIS redovisas vartannat år på KB:s hemsida. Denna statistik redovisar i tabell- och diagramform förvärvet enligt antal titlar per ämne, kostnad per ämne, antal titlar per utgivningsspråk, antal titlar per utgivningsland samt mediankostnad per ämne. Man kan konstatera att historia och litteraturvetenskap i enlighet med förvärvsplanen är KB:s största ämnen, vilket även avspeglas i den ekonomiska redovisningen ämne för ämne. Engelska är det största språket, följt av tyska. Men Tyskland med sin vetenskapliga produktion är det största utgivningslandet. Dessa övergripande förhållanden har varit oförändrade sedan Kvalitetsaspekter Det måste finnas en kontinuitet i KB:s verksamhet. Därtill krävs ett underhåll av vissa specialsamlingar så att dessa behåller sitt värde och inte enbart är av intresse som historiska samlingar. Naturligtvis måste nya metoder och forskningsriktningar avspeglas i förvärvet. Utmärkande för Kungl. bibliotekets förvärv skall vara relevans för dagens behov och värde för framtiden. Med hjälp av LIBRIS-statistik kan vi konstatera att vi ämnesmässigt följer Kungl. bibliotekets förvärvsplan, en förvärvsplan som samtidigt är en beskrivning av samlingarna. Användningen i Kungl. biblioteket, det vill säga relevans för dagens behov, hoppas vi i framtiden kunna få fram med hjälp av utlåningsstatistik från KB:s lokala system, Regina. Det kan konstateras att vår fjärrutlånekopiering av främst tidskriftsmaterial samt äldre tryck uppvisar en ökande tendens. Eventuellt beror den ökade artikelkopieringen på att bibliotek runt om i Sverige avslutar sina prenumerationer. Vad gäller det äldre trycket är förklaringen att KB:s bestånd till stora delar är unikt. En annan viktig kvalitetsaspekt är snabb leverans från leverantörerna till biblioteket. Leveranstiden är idag 14 dagar. Inom två dagar slussas det högprioriterade materialet vidare från förvärvsenheten till katalogenheten. Det antikvariska förvärvet har förbättrats både vad gäller lokalisering och leverans. Listan över önskade tryck är tillgänglig via internet samt är ansluten till en stor kanadensisk databas, ABE, där den kontinuerligt matchas mot basens bestånd. Nästa steg är en liknande matchning mot den skandinaviska basen, när denna inom en inte alltför avlägsen framtid har de tekniska förutsättningarna för en sådan hantering. Handskrifter Tabell Samla 7 Handskrifter förvärv i hyllmeter Under året har 86 enheter arkiv, delar av arkiv eller enskilda dokument förvärvats. Omfångsmässigt är detta betydligt mindre än närmast föregående år. Fluktuationerna är emellertid alltid stora och därför finns ingen anledning till oro. 18

19 Roggebiblioteket i Strängnäs Tabell Samla 8 Donationer Hyllmeter Donationerna utgörs till största delen av böcker och arkivmaterial från Gunnar Annells dödsbo samt noter och övriga musikalier från Kulturskolan, Strängnäs kommun. Särskilda insatser som nationalbibliotek Online-publikationer E-böcker E-böcker omfattas inte av pliktleveranslagen. KB avser därför att genom avtal med de enskilda förläggarna säkra tillgängligheten till detta material. Ett första avtal skrevs under hösten 2000 och under 2001 har ytterligare två avtal undertecknats. 26 e-boksfiler levererades år 2000 och 177 under år Akademiska dissertationer är en kategori som i stor utsträckning är på väg att övergå till elektronisk publicering med endast ett litet fåtal exemplar på papper, alternativt endast möjlighet till print-on-demandbeställning. För att i framtiden kunna säkra detta material har vi tillsammans med Uppsala universitetsbibliotek utarbetat ett modellavtal, enligt vilket KB åtar sig att garantera arkiveringen av universitetets elektroniska dissertationer. När det nya publiceringssättet för dissertationer slår igenom kan avtalet lätt utvidgas till berörda institutioner. Nätpublikationer Projekt Kulturarw3 långsiktigt bevarande av elektroniska dokument Målet för projekt Kulturarw3 är att utarbeta och pröva metoder att samla, bevara och tillhandahålla svenska elektroniska dokument som finns tillgängliga på Internet. Parallellt med utvecklingsarbetet sker också regelbunden insamling av svenska webbsidor. Under året har en insamling av den svenska delen av www gjorts. I tabellen nedan ges antalet webbplatser som hittats 2001 jämfört med tidigare år, uppdelat på olika toppnivåer. Tabell Samla 9 Domäner se com,.org,.net nu (Niue) Totalt Anm.: Niue är ett land i Stilla havet som säljer domännamn och har blivit mycket populärt i Sverige p.g.a. landskoden nu. Nedan ges statistik för olika typer av dokument samt insamlad datamängd. Kolumnen Ackumulerat visar storleken av det insamlade materialet t.o.m. slutet av Kolumnerna Ett varv visar resultatet av en insamling (en ögonblicksbild) av den svenska delen av www. Observera att flera varv har samlats in än vad som här redovisas. Enheten är miljoner filer utom för Datamängd vilket anges i Gigabyte (10 9 byte). 19

20 Tabell Samla 10 Ackumulerat 2001 Ett varv 2001 Ett varv 1999 Ett varv 1997 Text (html m.m.) Bilder Övrigt Totalt antal filer Datamängd Anm.: Alla dessa siffror beror på hur urvalet har gjorts, dvs. svenskt material Dessutom påverkar diverse problem med olika webbservrar resultatet. Man kan se att antalet svenska webbplatser fortsätter att stiga. Totala datamängden (mätt i Gigabyte) har ökat dramatiskt. Det beror främst på att varje objekt har blivit större, t.ex. är bilderna i genomsnitt nästan dubbelt så stora som för ett år sedan. Genom projektets arbete har nationalbiblioteket nu ca 64 miljoner svenska webbsidor i sina samlingar. Arbetet med att överföra det insamlade materialet till ny utrustning fortgår. Programmet som gör det möjligt att surfa bland de historiska webbsidorna har vidareutvecklats. Också programvaran som används för insamlingen har förbättrats. Samarbetet med liknande projekt i Norden och över hela världen har fortsatt. Det nordiska samarbetet för att utveckla ett fritextssökningssystem för arkivet har under året gått in i en mer praktiskt fas i och med att avtal slutits med en leverantör (FAST). Projektet finansieras delvis av Nordunet2. Arbetet i anslutning till Svesök och Sverigedirekt har under året gått in i en ren driftsfas i och med att utvecklingsarbetet är avslutat. Verksamheten har under året granskats av Datainspektionen. (Datainspektionens beslut med dnr: ). Identifikatorer ISBN och ISMN International Standard Book Number och International Standard Music Number fördelas inom Sverige av ISBN-centralen. Verksamheten återspeglas i följande siffror: Antal aktiva utgivare med ISBN eller ISMN var aktiva bokutgivare och 60 aktiva musikförlag, en liten ökning jämfört med Aktiva utgivare med ISBN eller ISMN under fem år: Tabell Samla 11 ÅR ISBN ISMN Tabell Samla 12 ÅR ISBN Utdelade nummersviter Utdelade enstaka nr Utdelade diss.nr Nyetablerade utgivare Utgivare som upphört ? 20

21 ISMN Utdelade nummersviter Utdelade enstaka nr Nyetablerade musikförl Musikförl. som upphört Totalt sett har det skett en smärre ökning, både vad gäller nyetablering av utgivare och tilldelning av ISBN. Den enda anslående minskningen visar tilldelning av ISBN för doktorsavhandlingar. Där finns troligtvis flera förklaringar. Den ena är, att en större institution (Karolinska institutet) har skaffat enhetligt förlagsnummer för utgivning av doktorsavhandlingar vid institutet. Den andra förklaringen är troligtvis, att flera universitet har börjat att lägga ut sina texter fritt tillgängliga på nätet. Idag har KB som policy att endast tryckta skrifter och e-böcker bör erhålla ISBN. Webbdokument väntar på en annan lösning för identifikation (se nedan under URN:NBN). Antalet nyetablerade utgivare (kommersiella förlag, organisationer och intstitutioner) har ökat med ca 24 % sedan Detta är förmodligen resultatet av att information om och administration av ISBN-tilldelning numera finns på vår hemsida, vilket ökar smidigheten och tillgängligheten för målgrupperna. En markant ökning av antalet utgivare som har upphört med sin verksamhet förklaras av att viss registervård har pågått i samband med byte av databas för ISBN-hanteringen. Det är anmärkningsvärt att utnyttjandet av ISBN ökat, medan produktionen som helhet visar en liten minskning. Det bör betyda att ett större antal utgivare producerar färre böcker var. De diskussioner på internationell nivå angående ISBN:s framtida struktur och identifikatorer för nätverksbaserade texter, som påbörjades år 2000 bearbetas nu inom en ISO-grupp där KB utsett Sveriges representant. ISSN Den nationella centralen för International Standard Serial Number (ISSN) finns inom KB. ISSN-centralen delade ut 697 nummer till svenska seriella publikationer ISSN-poster registrerades och uppdaterades för överföring till internationella periodicadatabasen ISSN Online vid ISSN International Centre i Paris. Tabell Samla 13 ÅR Utdelade ISSN Även i dessa siffror avspeglas en avtagande tidskriftsproduktion. URN:NBN Det finns en internationellt fastlagd struktur för en identifikator, kallad URN:NBN, för icke kommersiella webbdokument. KB har sedan några år tillsammans med Helsingfors universitetsbibliotek och universitetsbiblioteket i Lund engagerat sig i att etablera denna identifikator i Norden. För närvarande finns inemot svenska webbdokument med denna identifikator. Under året har KB arbetat på en förbättring av tilldelningsmekanismen och på grunden för en länkfunktion, som via identifikatorn alltid skall kunna länka till rätt plats på Internet. 21

22 Kostnadsutveckling för verksamhetsgren Samla Kostnadsutveckling Samla tkr Direkta kostnader Gemensamma kostnader ANTAL HYLLMETER Pliktleveranser Periodica Förvärv Tidningar, svensk dagspress Handskrifter Okatalogiserat tryck , ANTAL ENHETER Pliktleveranser Förvärv och gåvor STYCKKOSTNAD PER HYLLMETER Budget- Direkt Total Kr år kostnad kostnad

23 Verksamhetsgren Beskriva Mål Målet är att framställa nationalbibliografiska produkter med hög kvalitet och god täckning. Återrapportering KB skall i enlighet med vedertagna selektiva principer och med utgångspunkt från gällande internationell standard redovisa katalogiseringsverksamheten samt arbetet med att göra pappersbaserad kataloginformation tillgänglig i LIBRIS-basen, arbetet med att skapa stödsystem för katalogisering och förbättrad informationsåtervinning, en analys av den svenska utgivningen, av den utländska litteratur biblioteket förvärvar och av bibliotekets utländska tidsskriftsprenumerationer, samt en analys och bedömning av verksamhetsgrenens kvalitetsaspekter samt kostnadsutvecklingen för verksamhetsgrenen. Målet är att framställa nationalbibliografiska produkter med hög kvalitet och god täckning för svenska monografier och seriella publikationer, för tidningar, kartor, affischer och musiktryck samt att i övrigt registrera och katalogisera på en nivå som gör samlingarna tillgängliga. Den svenska utgivningen Monografier Tabell Beskriva 1 LIBRIS-poster: NB-nivå S (b-nivå) Artikelposter Leveransposter Summa Under budgetåret 2001 producerades nationalbibliografiska katalogposter. NB-poster kännetecknas av att de följer den högsta beskrivningsnivån i internationell standard och är försedda med fullständig SAB-klassifikation och kontrollerade ämnesord. Utöver NB-posterna registrerades publikationer som inte uppfyller de urvalskriterier som ställts för upptagning i Svensk bokförteckning/bokkatalog. Fortlöpande har inkommande material som inte omedelbart katalogiserats för nationalbibliografin leveransregistrerats i LIBRIS. Under året har publikationer behandlats enbart på detta sätt. Analys av den svenska utgivningen I den nationalbibliografiska redovisningen ingår både organisations- och institutionsutgivna böcker och förlagsutgiven litteratur. Den förlagsutgivna andelen visar en sjunkande tendens, däremot ökar den andel därav som erhålles från distributionsföretaget BTJ Seelig AB och inkommer i anslutning till första försäljningsdag. Dessa böcker katalogiseras och är tillgängliga i LIBRIS-basen inom åtta arbetstimmar. 23

24 Tabell Beskriva 2 Förlagsutgivet Totalt antal Erhållet via Seelig De titlar som inte är förlagsutgivna är huvudsakligen framställda av föreningar, firmor, centrala myndigheter och enskilda personer. Resurserna har hittills inte räckt för att registrera fullständiga katalogposter på allt inkommande material. Innehållet i katalogposterna har setts över, urvalet till nationalbibliografin likaså. Därefter har det under en tvåårsperiod visat sig att ca 500 volymer per kvartal måste få enklare poster, s.k. leveransposter. För närvarande väntar ca leveransposter, ackumulerade under fem år, på uppgradering. Denna uppgradering görs för närvarande endast på förekommen anledning, dvs. om trycket efterfrågas. Den under år 2000 påbörjade katalogiseringen av e-böcker har fortsatt under e-böcker levererades under året till KB och har katalogiserats på nationalbibliografisk nivå (år 2000: 26). Ett nära samarbete har etablerats med förlagen vad gäller framställning av katalogdata, och en modell har etablerats som innebär en väsentlig arbetsbesparing. Svensk bokförteckning 2000 publicerades under våren Kvalitetsaspekter Ett överordnat mål för verksamheten är att det tryck som kommer in till KB så snabbt som möjligt skall bli synligt i LIBRIS-basen och kunna utnyttjas av bibliotek, forskning och allmänhet. För 50 % av det som katalogiseras till nationalbibliografin har fullständiga katalogposter producerats inom åtta arbetstimmar från mottagandet. Inom fem dagar har det övriga nationalbibliografiska materialet fått antingen en fullständig katalogpost eller en leveranspost. Den stadigt växande LIBRIS-basen kräver stor precision i katalogiseringen för att sökbarheten skall bli tillfredsställande. Detta innebär behov av adekvata ämnesord, katalogisering av enskilda artiklar i samlingsverk, standardiserade uppgifter för författarnamn och institutioner. Dessa uppgifter tar uppskattningsvis minst tre fjärdedelar av arbetstiden i anspråk. Seriella publikationer: tidskrifter, rapportserier och årsböcker Tabell Beskriva 3 Seriella publikationer Huvudposter i LIBRIS Analys Antalet huvudposter som tillförts LIBRIS är jämfört med under år 2000 som framgår av Tabell Beskriva 3. Antalet nykatalogiseringar har minskat drastiskt under året, men eftersom det inte finns några restantier av seriellt material speglar nedgången med stor sannolikhet en reell minskning av nystartade seriella publikationer i tryckt form. Man kan ställa detta i relation till att antalet inkommande pliktexemplar av seriellt material också minskat med enheter. En del av minskningen kan säkerligen förklaras av att antalet tryckta nyhetsbrev minskat avsevärt, den typen av uppgifter finner man numer i övervägande utsträckning på företags, organisationers och institutioners webbplatser. Även i antal utdelade ISSN avspeglas den avtagande tidskriftsproduktionen (jfr Tabell Samla 3). KB bevakar kontinuerligt utgivningen av online-tidskrifter som är fritt tillgängliga via Internet genom att uppdatera länklistan Svensk periodica online. Endast tidskrifter som innehåller redaktionellt material tas med. 24