KOMMENTARER OMVÄRLDSINFORMATION KB:S UPPGIFTER

Transkript

1 INNEHÅLL KOMMENTARER... 3 ORGANISATION OCH PERSONAL... 7 UTGÅNGSPUNKTER FÖR RESULTATREDOVISNINGEN TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER VERKSAMHETSGREN SAMLA Avdelningen för Insamling och Dokumentation Avdelningen för Specialsamlingar Kostnadsutveckling verksamhetsgren Samla VERKSAMHETSGREN BESKRIVA Avdelningen för Insamling och Dokumentation Avdelningen för Specialsamlingar Kostnadsutveckling verksamhetsgren Beskriva VERKSAMHETSGREN BEVARA Avdelningen för Bevarande och Tillhandahållande Avdelningen för Specialsamlingar Kostnadsutveckling verksamhetsgren Bevara VERKSAMHETSGREN TILLHANDAHÅLLA Avdelningen för Bevarande och Tillhandahållande Avdelningen för Specialsamlingar Kostnadsutveckling verksamhetsgren Tillhandahålla VERKSAMHETSGREN LIBRIS LIBRIS drift LIBRIS utveckling Kostnadsutveckling LIBRIS VERKSAMHETSGREN BIBSAM Ansvarsbibliotekssystemet Övrig samordning och utveckling Kostnadsutveckling BIBSAM AVDELNINGEN FÖR SPECIALSAMLINGAR VERKSAMHETSGEMENSAMMA FUNKTIONER Data och IT-enheten (DoIT) Administrationsavdelningen Informationsfunktionen (PR & Information) INTERNATIONELLT SAMARBETE STYRELSE EKONOMISK REDOVISNING Sammanställning över väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Finansieringsanalys Tilläggsuppgifter och noter Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen

2 2

3 KOMMENTARER OMVÄRLDSINFORMATION Stora och viktiga frågor för det samlade biblioteksväsendet har under året varit bl.a. EU:s arbete med att revidera upphovsrätten. Det är angeläget för biblioteken och medborgarna att det allmänna direktiv som nu förbereds inte försämrar möjligheterna för de offentliga biblioteken att såväl insamla som tillhandahålla information. Bibliotekens företrädare har haft framgång i sitt lobbyarbete, och det förslag som förelåg vid utgången av 2000 var mera fördelaktigt för biblioteken än tidigare versioner. För forskningen och den högre undervisningen är övergången från papper till elektronik särskilt påtaglig inom tidskriftsområdet där numera ett stort antal förlag via avtal låter användarna få tillgång till innehållet i respektive tidskriftsförlags fulltextdatabas. Särskilt påfallande är utvecklingen inom naturvetenskap, teknik och medicin, men samhällvetenskap och humaniora följer tätt efter. Kraven på universitetens och högskolornas bibliotek är stora. De har att arbeta med parallella system för att ta hand om såväl vanligt tryck som elektronisk information. I syfte att underlätta övergången från en publiceringsform till en annan avsatte regeringen för år 2000 ett visst belopp, som sedermera av KB fastställdes till 15 Mkr. Dessa extra medel har väsentligt underlättat för universitets- och högskolebiblioteken att hantera denna övergångssituation. I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3 ) framhåller regeringen hur viktigt det är att denna övergång aktivt understöds av KB. Centrala förhandlingar och avtalsskrivande med olika leverantörer har skötts av KB:s samordningsavdelning BIBSAM. En för hela biblioteksväsendet central fråga gäller hur samordningen mellan de stora informationssystemen LIBRIS och BURK på smidigaste sätt skall etableras. Under året har i projektform bedrivits en verksamhet som har som syfte att genom ett gemensamt gränssnitt skapa ett verktyg som gör det möjligt att samtidigt söka information i de båda systemen. Avsikten är att denna service skall vara kostnadsfri för användaren. Resultatet har testats i mindre skala, och under 2001 bör servicen kunna introduceras fullt ut. I och med att detta projekt avslutas har regeringens ursprungliga uppdrag till KB i detta ärende slutförts. KB:S UPPGIFTER Efterfrågan på de tjänster som produceras av KB:s olika verksamheter är oförändrat stor. Besökarantalet uppgår till mellan 700 och 800 personer per dag. Vissa dagar är läsesalarna fullsatta och åtgärder har vidtagits i syfte att underlätta tillgängligheten till KB för de besökare som har ett omedelbart behov av KB:s service. Låneverksamheten expanderar och under en arbetsdag expedieras ca 500 lån, varav 40 är fjärrlån och 380 är läsesalslån/forskarlån. Antalet inkommande enheter svensktryck uppgår till ca Siffran kan för första gången antas återspegla den totala svenska tryckproduktionen eftersom man kommit tillrätta med eftersläpningar i 3

4 KOMMENTARER hanteringen av svensktrycket. Också det virtuella KB utnyttjas i allt högre grad. KB:s hemsida består i dag av mer än 9000 sidor och det dagliga besökarantalet är ca Målet att öka tillgängligheten till nationalbiblioteket även för användare utanför Stockholmsområdet förefaller vara realistiskt. EKONOMI Året har karaktäriserats av stor återhållsamhet och sparsamhet med medel. Den budget som fastställdes innebar att ett antal viktiga utvecklingsprojekt antingen fick läggas på is alternativt avslutas i förtid. Ett 20-tal personer vars arbetsuppgifter finansierades med projektmedel sades upp. Ett anställningsstopp infördes som dock efter hand kommit att modifieras. Den utåtriktade servicen prioriterades. Trots detta sjönk personalstyrkan under året med nära 15 %. Samtidigt med anställningsstoppet infördes även ett investeringsstopp som varit effektivt men naturligtvis samtidigt ytterst beklagligt. Investeringarna sjönk till en tiondel av vad de uppgått till Det är en ohållbar situation i ett längre perspektiv. KB påtalade för regeringen i budgetplanen 2000 att de ekonomiska ramarna var otillräckliga. Årsredovisningen för 1999 avslutades med en analys av det ekonomiska läget. I anledning av den uppkomna situationen gjordes en uppvaktning hos statssekreteraren vid utbildningsdepartementet i februari. I samband med att kvartalsrapporten lämnades in i slutet av april tillställdes regeringen en särskild skrivelse ( ) där det bekymmersamma ekonomiska läget beskrevs och förklarades. En dialog med utbildningsdepartementet resulterade i att KB:s ramanslag i budgetpropositionen för 2001 föreslogs öka med 25 miljoner kronor. Regeringen beslöt därutöver föreslå att KB:s prognostiserade underskott för 2000, 23 miljoner kronor, skulle finansieras. Detta för KB nödvändiga men samtidigt ytterst glädjande beslut har medfört att budgetprocessen inför 2001 kunnat bedrivas i ordnade former. För att KB skall kunna behålla den kompetens som upparbetats och vidmakthålla den goda tekniska standard som nu erhållits, måste vissa projekttjänster tillsvidareförordnas och investeringarna i nödvändig utrustning återupptas. Detta har nu blivit möjligt. NATIONELLA LICENSER Inledningsvis nämndes frågan om nationell upphandling av databaslicenser, såväl fulltextdatabaser som referensdatabaser. Även sett i ett internationellt perspektiv har KB varit ytterst framgångsrikt i sin strävan att underlätta åtkomsten av dessa för universitets- och högskolebiblioteken så viktiga informationskällor. För närvarande uppgår antalet licenser till ett tjugotal. Varje licens är resultatet av en enskild förhandling där KB är en gemensam förhandlingsresurs för hela högskolan. Avtalen skrivs under av KB och administreras ekonomiskt och praktiskt av KB. KB avsätter ansenliga resurser för uppgiften. Därutöver har regeringen via KB dedicerat särskilda medel för att, som en tillfällig stödåtgärd, subventionera själva licensavgifterna. För 2000 uppgick summan som redan nämnts ovan till 15 miljoner kronor. I ett särskilt beslut av den 21 december 2000 ställer regeringen 6,5 miljoner kronor som öronmärkta medel till förfogande. Tillsammans med de 3,5 miljoner kronor KB anslår ur eget ramanslag blir summan för miljoner kronor. LIBRIS Upphandlingen av ett nytt system som syftar till att modernisera LIBRIS-systemet har tyvärr avbrutits under året. I kommentarerna till verksamhetsåret 1999 påpekades att 4

5 KOMMENTARER leveransen av systemet Horizon försenats. Dessvärre fortsatte problemen under våren 2000 och de upprepade löften KB fick från Dynix GmbH om nya leveransdatum visade sig värdelösa. Inom LIBRIS ledningsgrupp och KB rådde delade meningar om huruvida kontraktet borde sägas upp. Majoriteten gav stöd för förnyade kontakter vilkas resultat dock uteblev helt. KB beslöt därför i september att avsluta relationen med Dynix GmbH och söka andra systemlösningar. Arbetet med att hitta alternativa lösningar igångsattes omedelbart. Det måste bedrivas under stor tidspress då den nuvarande databasvärden Ericsson aviserat att kontraktet med KB inte kan förlängas längre än till utgången av Av erfarenhet vet vi att en ny upphandlingsomgång kommer att ta tid och svårligen kan inrymmas inom 12 månader. Verksamheten vid LIBRIS-avdelningen bedrivs i övrigt helt planenligt och i överensstämmelse med KB:s uppdrag. Under år 2000 har nästan en halv miljon poster tillförts databasen; den omfattar nu sammantaget 7,6 miljoner poster, och antalet besökare är fortfarande uppseendeväckande stort: som mest söktransaktioner under en dag. PROJEKT Tre viktiga projekt fick extern finansiering under hösten. Det mest omfattande projektet är ett samarbete mellan de stora kulturarvsinstitutionerna KB, Riksarkivet (RA), Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Nationalmuseum som syftar till att etablera gemensamma rutiner för bildhantering och bildregistrering. Tillsammans med RA har KB fått medel till att registrera det historiska offentliga trycket i LIBRIS och slutligen har KB:s arbete med att uppmärksamma äldre utsatta boksamlingar runt om i landet gett resultat. Ett par projekt är på väg att avslutas. Det ena gäller förteckningen av svenska tidningar under 1900-talet, det s.k. Nya Lundstedt-projektet, det andra gäller konverteringen av ca katalogposter från manuell katalog till LIBRIS. Båda projekten är av stor betydelse för landets samlade informationsförsörjning. Strategiskt viktigt är också KB:s just inledda arbete med att ta hand om svenska e-böcker. En databas över svenska ämnesord har gjorts tillgänglig via webben och blivit ett mycket utnyttjat verktyg både för bibliotekens katalogisatörer och för andra aktörer som behöver sturkturera information. För KB är det glädjande att de medvetna satsningar som gjorts under senare år för att göra KB och KB:s medarbetare attraktiva i olika projektverksamheter nu ger resultat. INFORMATION, UTSTÄLLNINGAR Mycket uppmärksammad blev affischutställningen I blickfånget som invigdes i början av året. Utställningen har med små modifikationer visats under hela året. Det massmediala intresset har varit oförändrat stort under hela utställningsperioden, och en genomgång av de urklipp som den genererat bekräftar att den varit en succé, definitivt den mest framgångsrika utställningen sedan de nya lokalerna togs i bruk. Delvis har framgången sin förklaring i materialets karaktär. Affischen är slagkraftig och entydig, budskapet är lätt att förstå. Den väcker också starka minnen till liv. Till utställningen producerades en fyllig katalog. Föranledd av den nya bibelöversättningen öppnade i februari utställningen Bibeln, beledsagad av fem välbesökta lunchprogram. Svensk bokkonst utgjorde tillsammans med en utställning om svenska tecknade pocketboksomslag KB:s övriga sommarutställningar. Svensk bokkonst 5

6 KOMMENTARER spelar en viktig roll för bokbranschen och evenemanget bevakas noga av branschens olika specialtidningar. Vernissagen lockar alltid en stor publik. I september öppnades sedan ytterligare två utställningar. Den ena uppmärksammade B. Wahlströms ungdomsböcker som nu i antal uppgår till fler än 2500 titlar sedan starten Utställningen utgjordes av drygt 200 originalomslag av kända tecknare som David Ljungdahl, Hans Arnold, Bertil Hegland. Även denna utställning har väckt berättigad uppmärksamhet i olika media. Tillsammans med Läsrörelsen anordnades ett stort antal välbesökta seminarier i anslutning till utställningen. Den andra, Speglingar av Österlandet, visade några av KB:s allra förnämsta orientaliska handskrifter. Den utgjorde en del i en större institutionell satsning i landet vars syfte är att visa fram olika historiska och aktuella kulturutbyten mellan Sverige och den islamiska världen. Utställningen invigdes av utrikesminister Anna Lindh. Det interna informationsnätet är nu fullt utbyggt. Pappersversionen av KB-nytt är nedlagd och informationen sänds nu i stället ut elektroniskt till medarbetarna varje torsdag. Personalinformation, telefonlistor, protokoll, skrivelser m.m. finns nu utlagda och tillgängliga på intranätet. I våras gjordes en utvärdering av interninformationen och det framgick att KB:s intranät Spindeln fick påfallande goda recensioner. Ett problem som framfördes var dock att informationen tenderade att bli alltför omfattande och att det ibland var svårt att söka sig fram till det man ville ha för stunden. I huvudsak var omdömena positiva. INTERNATIONELLT SAMARBETE Det internationella samarbetet på biblioteksområdet är både viktigt och omfattande. Som central biblioteksmyndighet är KB och dess medarbetare aktiva i ett stort antal internationella organisationer i framträdande positioner vilket framgår av årsredovisningen. På nordisk nivå samarbetar nationalbiblioteken med stöd av NORDUNET för att skapa ett gemensamt nordiskt söksystem för innehållet i de elektroniska arkiv som vi håller på att skapa. Värt att nämna är också KB:s av SIDA finansierade projekt som syftar till att stödja och bygga upp de spröda biblioteksstrukturerna i Centralamerika. Projektet har tidigare varit koncentrerat på Nicaragua men har på senare år allt mer kommit att omfatta hela regionen. Årsredovisningen följer regleringsbrevets anvisningar och de rekommendationer som är resultatet av diskussioner med ledningen för utbildningsdepartementet. TOMAS LIDMAN 6

7 ORGANISATION OCH PERSONAL Styrelse PR & Information Catharina Melldahl Riksbibliotekarie Tomas Lidman RB:s sekretariat Registrator Data- o. IT-enheten Johan Mannerheim Administrationsavd. Bo-Ingemar Darlin Avd. f. Insamling o. Dokumentation Gunilla Jonsson Avd. f. Bevarande o. tillhandahållande Barbro Thomas Avd. för Specialsamlingar Folke Sandgren LIBRIS-avd. Mayre Lehtilä-Olsson BIBSAM,avd för nationell planering o. samordning Kjell Nilsson Ekonomienheten Peter Olin Personalenheten Ingrid Lind Kontorsserviceenheten Hans Olofsson Lokalenheten Thomas Björk Samarbetsprojekt med Centralamerika B-M Andersson Pelling Pliktleveransenh. Boel Larsson Nat.bibl. Periodicaenh. Agneta Holmenmark Nat.bibl. Monografienh. Eva Tedenmyr Förvärvsenheten Ingrid Svensson Katalogenheten Susanne Sellei Enh. för bibliografisk utveckling och samordning Pia Leth Enh. f. bokhistoria magasin o. nybindning Wolfgang Undorf Bevarandeenheten Lars Björk Repro- o. fotoenh. Hans Lindahl Låneenheten Gudrun Oettinger Framtagningsenheten, SBD Lena Almgren Referensenheten Birgitta Fogelvik Tidningsenh. Lars Olsson Handskriftsenh. Anders Burius Enh. för okatalogiserat tryck m. Affischsamlingen Gunilla Larsson Enh. f. kartor, bilder och musiktryck Magdalena Gram Roggebiblioteket Ruth Lundström Driftenheten Mari Bud Utvecklingsenh. Mats Herder 7

8 Antal årsarbetskrafter Avdelning Antal årsarbetskrafter LEDNING MED STAB 18,1 18,1 17,2 15,0 Riksbibliotekarien 1,0 1,0 1,0 1,0 Rb:s sekretariat 2,0 2,0 2,4 3,4 Data- och IT-enheten 14,0 13,0 12,0 9,0 Information 0,8 1,8 1,8 1,0 Bibl. Nordique + KB:s ombyggnad 0,0 0,0 0,0 1,0 Facklig verksamhet 0,3 0,3 0,0 0,0 ADMINISTRATION 22,0 22,6 23,7 27,5 Ledning 1,0 1,0 1,0 1,0 Ekonomienhet 3,8 3,8 3,8 3,5 Personalenhet 4,5 3,5 3,8 3,0 Kontorsserviceenhet 10,0 10,8 10,8 11,0 Lokalenhet 2,0 2,8 2,8 7,5 Inköp 0,0 0,0 1,0 1,0 Nicaragua 0,7 0,7 0,5 0,5 INSAMLING OCH DOKUMENTATION 64,8 76,9 82,4 71,2 Ledning 1,0 3,0 4,0 1,0 Pliktleveransenheten 10,4 13,1 13,9 12,3 NBp-enheten 11,6 12,7 14,3 13,4 NBm-enheten 13,5 15,2 14,9 14,8 Förvärvsenheten 9,0 8,7 8,5 7,1 Katalogenheten 10,4 11,7 12,6 10,1 Bibliografisk utveckling och samordning 8,9 12,5 14,2 12,5 BEVARANDE O TILLHANDAHÅLLANDE 61,3 83,0 87,6 76,8 Ledning 2,3 3,0 3,0 2,0 Bokhistoria, magasin och nybindning 11,5 12,3 11,0 12,5 Bevarandeenheten 4,8 6,9 9,5 5,5 Repro- och fotoenheten 9, ,5 9,4 Låneenheten 16,0 17,0 18,4 13,6 Framtagningsenheten, SBD 1l,0 11,3 10,8 10,3 Referensenheten 5,9 6,1 6,4 5,6 Roggebiblioteket ,0 17,9 SPECIALSAMLINGAR 56,1 54,4 54,7 50,1 Ledning 1,2 1,0 1,0 1,0 Tidningsenheten 15,0 19,8 20,1 19,6 Handskriftsenheten 10,1 12,0 11,4 9,8 Enh. för okat. Tryck med affischsamlingen 9,0 13,1 11,7 11,7 Enheten för kartor, bilder och musiktryck 4,8 8,5 10,5 8,0 Roggebiblioteket 16,0 0,0 0,0 0,0 LIBRIS 19,1 20,0 18,2 17,2 BIBSAM 8,9 9,5 8,6 7,6 250,3 284,5 292,2 265,0 8

9 PERSONAL Antalet anställda var 287 personer, vilket var 48 personer färre än budgetåret innan. Detta motsvarade 250 årsarbetskrafter, vilket är 34 årsarbetskrafter färre än budgetåret innan. På grund av restriktivare regler för förtidspension/sjukbidrag och därmed ett ökat antal långtidssjukskrivna, har i årsarbetskrafter fr.o.m borträknats större kostnader/arbetskraftsresurser som finansieras via Försäkringskassan. Av de anställda var 183 (64 %) kvinnor, 104 (36 %) män d.v.s. samma förhållande som året innan. PERSONALOMSÄTTNING Personalomsättningen uppgick under året till 10 %, varav ca 3 % kan hänföras till pensionsavgångar. Den interna personalrörligheten har varit relativt omfattande, framförallt beroende på den projektverksamhet som bedrivits på KB. Ett flertal projekt som påbörjades under 1999 har avslutats, vilket medfört att ca femtio tidsbegränsade anställningar (inklusive vikariat) har avslutats under året. Detta har i sin tur medfört att ett stort antal personer fått och kunnat utnyttja företrädesrätt till olika förordnanden. YRKESKATEGORIER På KB finns ca 50 yrkeskategorier representerade. De tre största kategorierna utgörs av bibliotekarier (147), biblioteksassistenter (30), och förste bibliotekarier (22). KOMPETENSNIVÅER Enligt regeringens definition för indelning av myndigheternas anställda i kompetenskategorier har KB 32 anställda med ledningskompetens, 200 med kärnkompetens och 55 med stödkompetens. UTBILDNINGSAKTIVITETER Under året har tkr (exkl. lönekostnader) investerats i olika utbildningsinsatser för personalen, vilket innebär en genomsnittlig kostnad av kr per anställd. Motsvarande siffror för 1999 var tkr respektive kr per anställd. Av 2000 års utbildningskostnader avsåg ca 288 tkr datatutbildning genom Data- och IT-enheten. Utöver ovan redovisade utbildningskostnader har en mängd olika interna utbildningsinsatser genomförts som ej kostnadsredovisats. Ett flertal av dessa har avsett datautbildningar varav kan nämnas fortsatta utbildningar i användningen av det under 1999 nyinstallerade bibliotekssystemet Regina och det under samma år installerade ekonomisystemet Agresso, kurser i användning av Internet, - och lokalbokningssystem. För att förbättra kunskaperna om bibliotekets samlingar har informationsträffar anordnats, där kollegor från olika enheter informerat varandra om sina specialkunskaper. För enhetscheferna har anordnats ett par olika arbetsmiljöutbildningar. I den senare av dessa har även samtliga arbetsmiljöombud deltagit. 9

10 UTGÅNGSPUNKTER FÖR RESULTATREDOVISNINGEN Årsredovisningen omfattar kalenderåret Redovisningsperioden 1995/96 omfattade 18 månader. Jämförelsetalen i de tabeller som följer efter varje verksamhetsavsnitt blir därför 18 månader. Övriga perioder omfattar 12 månader. Fr.o.m. den 1 januari 1997 blev organisationen tydligare strukturerad med hänsyn till KB:s verksamhet. Detta har medfört positiva effekter för mål- och verksamhetsuppföljning. De interna verksamhetsmålen har fastställts med utgångspunkt i de av regeringen i regleringsbrev och instruktion föreskrivna. Intäkter och kostnader är fördelade på verksamhetsgrenarna. De direkta kostnaderna t.ex. lönekostnader har fortlöpande fördelats direkt på verksamhetsgrenarna. De indirekta kostnaderna t.ex. ledningsfunktionen inom respektive avdelning har fördelats efter schablon. Gemensamma kostnader för Stab och Administration har fördelats enligt tidigare fördelningsprinciper, dvs. lokalhyror som är direkt hänförbara till en verksamhetsgren har påförts denna. Övriga gemensamma intäkter och kostnader har fördelats med hänsyn till antalet årsarbetskrafter per avdelning. De intäkter och kostnader som inte kan hänföras till viss verksamhet redovisas under rubrik Övrigt. Dit hör bidrag till de Sida-finansierade projekten i Nicaragua m.fl. länder. De volym- och värdeuppgifter som visas för respektive enhet (se tabellavsnitten) blir inte direkt jämförbara med tidigare år eftersom organisationen ser annorlunda ut. De totala volym- och värdeuppgifterna per verksamhetsgren blir ändå jämförbara. Kostnadsutvecklingen redovisas totalt per verksamhetsgren. Beräkningsgrunder och fördelningsprinciper är oförändrade sedan tidigare år. Som produktivitetsmått används styckkostnad per enhet. Måttet bör ses som en grov skattning. 10

11 TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER 2000 (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag % Intäkter av avgifter och andra ersättningar % Intäkter av bidrag % Finansiella intäkter % Summa % Verksamhetens kostnader Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftkostnader % Finansiella kostnader % Avskrivningar % Summa % Verksamhetsutfall % Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag % Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag % Lämnade bidrag % Saldo Årets kapitalförändring % 11

12 Kostnader per verksamhetsgren Tabellen visar intäkter och kostnader per verksamhetsgren. Gemensamma kostnader för stab och administration har fördelats på verksamhetsgrenarna. Fördelning har skett dels direkt t.ex. direkta lokalhyror dels med hjälp av nyckeltal (antal årsarbetskrafter). Fördelningen har skett per kostnadsslag och påförts verksamhetsgrenarna enligt följande procentsatser. Fördelningsprocent för varje avdelning Avdelningens fördelning per verksamhetsgren Samla Beskriva Bevara Tillh Avd Insamling och dokumentation IDA 31 % 50 % 50 % Avd Bevarande och tillhandahållande BERTIL 29 % 50 % 50 % Avd för Specialsamlingar 27 % 25 % 25 % 25 % 25 % LIBRIS 9 % BIBSAM 4 % I posten bidrag ingår bidrag och transfereringar till bland annat Svenska Barnboksinstitutet SBI tkr Bidrag till länder i centralamerika 772 tkr Övriga 30 tkr Intäkter och kostnader per verksamhetsgren Totalt Samla Beskriva Bevara Tillhanda LIBRIS BIBSAM Övrigt/ hålla bidrag Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudg Medel som erhållits från myndigh Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring

13 VERKSAMHETSGREN SAMLA omfattar Avdelningen för Insamling och dokumentation, viss del av Avdelningen för Specialsamlingar samt projekt inom Data- och IT-enheten VERKSAMHETSMÅL Att spåra upp och insamla i dess fullständighet den svenska tryckproduktionen samt vissa elektroniska dokument. Att förvärva utländska tryckalster med svensk anknytning och därjämte upprätthålla en högkvalitativ men selektiv förvärvsambition inom de ämnesområden där biblioteket enligt sin plan anskaffar utländsk litteratur. ÅTERRAPPORTERING KB ska redovisa sina särskilda insatser som nationalbibliotek. KB ska redovisa utvecklingen vad gäller insamlandet av den svenska tryckproduktionen och av nya medietyper och informationsbärare. En redovisning av kostnadsutvecklingen för verksamhetsgrenen i form av en tidsserie om fem år samt en analys och bedömning av verksamhetsgrenens kvalitetsaspekter skall lämnas. AVDELNINGEN FÖR INSAMLING OCH DOKUMENTATION Avdelningen har ett övergripande ansvar för att följa utvecklingen inom bokbranschen och publiceringsområdet i stort och anpassa KB:s verksamhet till omvärldens krav och förväntningar. Avdelningen samarbetar med Data- och IT-enheten (DoIT) i Kulturarw 3 -projektet. Projektet Nya vägar för boken KB har var under samordnare för sex olika delprojekt avseende analys och utveckling samt utbildning inom området elektronisk publicering. Projektet avslutades den 1 mars 2000 med slutrapporter från de tre sista delprojekten samt en övergripande projektrapport (Kungl. biblioteket, Rapport; 26). Två av rapporterna utgöres av vetenskapliga studier som publicerades i KB:s actaserie, professor Johan Svedjedals The Literary Web (Acta Bibliothecae Regiae Stockholmiensis; 62) och FD Erik Peurells Users and Producers on line (Acta Bibliothecae Regiae Stockholmiensis; 64). Den tredje rapporten, doktoranden Katarina Renman Claessons Digitala påfrestningar på Upphovsrätten finns endast publicerad online, på projektets omfattande hemsida. Det finns också en rapport producerad av Europarådet om det internationella samarbete som projektet deltagit i, Final report of transnational activities undertaken within the framework of the new book economy-bis project (DECS/CULT/POL/nbe (2000) 1). Som helhet har projektet givit KB viktiga kunskaper om utvecklingen inom publiceringsområdet, både i Sverige och internationellt, samt värdefulla kontakter inom bokbranschen. 13

14 VERKSAMHETSGREN SAMLA Pliktleveranser Enheten tar emot och distribuerar inkommande pliktleveranser, Seelig-leveranser och gåvor inom KB. Enheten informerar producenterna om pliktleveranslagen och dess tillämpning samt kompletterar luckor i det löpande pliktlevererade materialet. Enheten driver också vitesförelägganden mot tredskande producenter. Den nationella fördelningen av International Standard Book Numbers (ISBN) och International Standard Music Numbers (ISMN) hör också till enhetens ansvarsområde. RESULTAT /96 18 mån Tryckleveranser Nya Media Summa Årsarbetskrafter 10,4 13,1 13,9 12,3 TRYCKLEVERANSER Efter att enheten under 1999 genom särskild satsning arbetat bort eftersläpningen i mottagningen av tryck visar nu antalet åter på drygt enheter, vilket alltså verkar vara ett ganska stabilt mått på den svenska, leveranspliktiga tryckproduktionen. Man kan dock anta att den verkliga, leveranspliktiga tryckproduktionen är något större, eftersom nya aktörer och nya produktionssätt hela tiden tillkommer, och det tar tid att nå ut med information till dessa. Totalt finns idag drygt aktiva leverantörer i Pliktleveransenhetens register, en ökning med 400 jämfört med 1999 och en återgång till 1998 års siffror. Tryckeriernas andel uppgår till mer än hälften av dessa aktörer. 970 tryckerier erhöll krav på leveranser som uteblivit under de två föregående åren. Nästan 30 av dessa leverantörer står inför vitesföreläggande vid årets slut, ett exceptionellt stort antal. Det normala har under en lång följd av år varit inga vitesförelägganden alls, eller högst en handfull. KOMPLETTERINGAR Nästan ärenden avseende saknade skrifter i KB:s svenska samling behandlades och avslutades under året. Av dessa inkom 670 tryckalster genom krav, titlar erhölls som gåvor och 20 skrifter köptes. Föregående år handlades och avslutades i genomsnitt 80 ärenden per månad. Motsvarande siffra i år är nästan 170 ärenden per månad. TENDENSER Den enda tryckkategori som uppvisar någon anmärkningsvärd förändring i antal är enstaka bilder, huvudsakligen vykort, som visar en stadigt minskande tendens från ca år 1997 till ca år För övrigt kan man notera att antalet levererade så kallade nya media i fixerad form med text och fast bild uppgår till 231 enheter, en minskning med nästan 660 enheter sedan Utgivning av e-böcker har försiktigt kommit igång i Sverige. KB får i 14

15 VERKSAMHETSGREN SAMLA väntan på lagstiftning lösa leveransfrågorna genom avtal med producenten. Under år 2000 mottog biblioteket som resultat av ett sådant avtal 26 så kallade e-böcker, levererade som pdf-filer. Tillsammans med Data- och IT-enheten samt leverantören har enheten utformat en helt automatiserad process för sådana leveranser, vilken kommer att utnyttjas även för andra leverantörer av online-material. Inititativet till dessa leveranser kommer från producentsidan, och det finns en kö av online-aktörer som önskar leverera. En märkbar tendens i produktionen är övergång till variabeltryck, dvs. individualiserade trycksaker samt möjligheten att framställa ett mycket begränsat antal exemplar vid det enskilda trycktillfället. Alltmer tryck skräddarsys för en större eller mindre kundkrets. Detta medför stundom besvärliga gränsdragningsproblem när det gäller att avgöra vad som är leveranspliktigt eller inte. Det finns också en liten del helt utlandsproducerade böcker på svenska, riktade till den svenska marknaden. Dessa faller naturligtvis utanför den svenska leveransplikten. Om samtliga dessa tendenser förstärks blir det så småningom allt svårare att med stöd av pliktleveranslagen åstadkomma en fullständig eller ens representativ samling av allmänt tillgängliga svenska publikationer. ISBN-CENTRALEN International Standard Book Number (ISBN) och International Standard Music Number (ISMN) är identifikationsnummer som utdelas av KB, åsätts produkterna av förlagen och utnyttjas av förlag, bokhandel och bibliotek. Aktiva utgivare med ISBN eller ISMN /96 ISBN ISMN ISBN utdelade förlagsnummer 348 ca utdelade enstaka nummer utdelade dissertationsnummer nyetablerade bokförlag 220 ca förlag som upphört med sin verksamhet ISMN utdelade förlagsnummer utdelade enstaka nummer nyetablerade musikförlag musikförlag som upphört med sin verksamhet

16 VERKSAMHETSGREN SAMLA Även 2000 års statistik över ISBN och ISMN visar till en del en återgång till 1998 års nivå. En viss nedgång i antalet fåmansförlag och en smärre minskning i antalet doktorsavhandlingar med identifikationsnummer har skett i år. Bland utgivare med stora nummersviter kan flera högskolor noteras. Diskussioner på internationell nivå pågår för närvarande rörande ISBN:s framtida struktur. Vissa länder har också redan utökat användningen av ISBN till elektroniska dokument som e-böcker. Detta gäller även Sverige. KVALITETSASPEKTER Föregående års ambition att fokusera på att kartlägga tendenser i den svenska tryckproduktionen och eventuella, nya typer av leverantörer har fortsatt. En större punktinsats har också satts in under året för att hitta vägar för anskaffande av extremistiska gruppers publikationer. Trots minskad personalstyrka har enheten lyckats handlägga inflödet av leveranser inom ramen för det uppsatta målet, en månads handläggningstid, och utan att nya anhopningar uppstått. Därmed föreligger också den viktigaste förutsättningen för en rationell hantering av kompletteringar av luckor i den svenska samlingen. Målsättningen är där att med övriga berörda enheters hjälp upptäcka luckorna på ett så tidigt stadium att skrifterna fortfarande kan erhållas från leveransansvarig. En betydande rationalisering av uppspårandet av saknade tryck har vunnits genom samarbete med Förvärvsenheten, som regelbundet lägger ut titlarna i sin Internetkatalog över vad som saknas i KB. Information till branschen, en grundläggande uppgift för att långsiktigt trygga inflödet av leveranser, har däremot fått hållas på en lägre nivå än egentligen önskvärt under år Förvärv Förvärvsenheten anskaffar den utländska litteratur som KB skall hålla i egenskap av både nationalbibliotek och forskningsbibliotek, samt den äldre svenska och utländska litteratur som saknas i KB:s samlingar. Även de extra exemplar av svensk litteratur som behövs för olika referenssamlingar i biblioteket samt exemplar för tjänstebruk anskaffas av Förvärvsenheten. Härtill kommer försäljning av KB:s publikationer samt bytesverksamhet med utländska vetenskapliga bibliotek. RESULTAT /96 18 mån. förvärv av monografier varav suecana övriga medier summa monografier och övriga medier tidskrifter och serier

17 VERKSAMHETSGREN SAMLA /96 18 mån. elektroniska tidskrifter, fulltext summa seriella publikationer medieanslag Årsarbetskrafter 8,95 8,65 8,5 7,1 7,85 GÅVOR KB är beroende av gåvor och donationer för att komplettera samlingarna. Under året har biblioteket bl.a. mottagit en samling rysk litteratur från Vänsterpartiet och biografiska uppslagsverk samt ryskspråkig litteratur från Svenska Akademiens Nobelbibliotek. Elin Lagerkvist har skänkt ett antal verk av Pär Lagerkvist i översättning. ANALYS KB avslutade år 1998 bytesförbindelserna med ca 500 bibliotek och institutioner, antalet bytesprogram har under året varit 33 till antalet. Under år 2000 har förvärvsenheten slutfört genomgången av de tidskrifter som på grund av bytets upphörande måste avslutas eller beställas som köp. Detta är förklaringen till att antalet tidskrifter har sjunkit. Under året har suecana-reglerna ytterligare skärpts, vilket främst märks i ett mindre antal tidskrifter. Tack vare de av BIBSAM slutna licensavtalen har antalet elektroniska tidskrifter ökat och det totala tidskriftsbeståndet ligger ändå på nästan samma nivå som tidigare. På grund av årets återhållsamma budget har inte några nya databaser anskaffats år Under året har biblioteket inte heller hållit några utländska dagstidningar. För tredje året i rad har det antikvariska förvärvet stärkts tack vara extramedel från Svenskt Papper AB. Försäljningen av KB:s publikationer administreras av Förvärvsenheten. År 2000 har 450 publikationer sålts via enheten, 1999 såldes 390 publikationer. KVALITETSASPEKTER KB:s förvärv styrs av traditionen; det måste finnas en kontinuitet i verksamheten. Därtill krävs ett underhåll av vissa specialsamlingar så att dessa behåller sitt värde och inte enbart är av intresse som historiskt väsentliga samlingar. Naturligtvis måste nya metoder och forskningsriktningar avspeglas i förvärvet. Utmärkande för KB:s förvärv skall vara relevans för dagens behov och värde för framtiden. Med hjälp av LIBRIS-statistik kan man konstatera att KB:s förvärvsplan följs beträffande ämnesval och att förvärvsplanen samtidigt är en beskrivning av samlingarna. Användningen i KB, det vill säga relevans för dagens behov, kommer man under nästa år att kunna få fram med hjälp av statistik ut det lokala systemet Regina. Det kan konstateras att bibliotekets fjärrutlån uppvisar en ökande tendens. Detta visar att KB:s förvärv har en nationell betydelse och att fler bibliotek är beroende av vårt förvärv. En annan viktig kvalitetsaspekt är snabb leverans från leverantörerna till biblioteket. 17

18 VERKSAMHETSGREN SAMLA Leveranstiden är idag ca 14 dagar. Inom två dagar slussas det högprioriterade materialet, ca 75 % av förvärvet, vidare från Förvärvsenheten till Katalogenheten. Det antikvariska förvärvet har förbättrats både vad gäller lokalisering och leverans. Listan över önskade tryck är tillgänglig via Internet samt är ansluten till en stor kanadensisk databas, ABE, där den kontinuerligt matchas mot basens bestånd. Förvärvet i sin helhet har förändrats de senaste åren som följd av den tekniska utvecklingen. Möjligheten att snabbt belägga och beställa önskat material har förbättrats. Samtidigt måste konstateras att biblioteket i vissa fall ger avkall på förvärvsplan och kvalitetsnivå genom att ansluta sig till online-resurser via konsortieavtal. Dessa avtal medger inte selektion utan allt som ingår måste tas emot. Därtill kan konstateras att en del av det material som biblioteket har i tryckt form under senare år tillgängliggjorts även i maskinläsbar form. Den maskinläsbara varianten tillåter ofta sökmöjligheter och en analys som inte är möjlig i traditionella medier. Vi bör alltså åter förvärva det vi redan har, fast i ny form. AVDELNINGEN FÖR SPECIALSAMLINGAR Tidningsenheten Tidningsenhetens uppgift är att mottaga pliktleveranser av svenska dagstidningar samt ombesörja mikrofilmning av dem. Därutöver ombesörjer enheten filmning av äldre svensk dagspress retrospektivt. Tidningsenheten strävar efter att öka tillgängligheten av information lagrad i dagspress Samla svensk dagspress Antal enheter Antal hyllmeter Med enheter avses tidningsexemplar+löpsedlar. Antalet tidningstryckerier har sedan fjolåret minskat från 78 till 75. Antalet mottagna tidningsexemplar och löpsedlar har dock ökat. Antalet tidningar har ökat från 190 till 195. GÅVA KB:s förre medarbetare fil. dr Sten G. Lindberg har skänkt sitt exemplar av Morgontidningens (MT:s) löpsedel från 30/ med texten Hitler tror att tyskarna erövrat London. Göring går omkring i romersk toga. Patrioter tillfångatog Ribbentrop. Löpsedeln blir den enda från 1940-talets MT i KB. Beståndet är nämligen ofullständigt, eftersom löpsedlar inte räknades som leveranspliktigt tryck före

19 VERKSAMHETSGREN SAMLA Handskriftsenheten Enhetens uppgift är att förvärva handskriftsmaterial av sådant slag att det bidrager till att förstärka KB:s ställning som nationalbibliotek, att förteckna materialet och göra det tillgängligt i originalform eller genom användning av ny teknik samt att ge kvalificerad service på hithörande områden /96, 18 mån Förvärv i hyllmeter Under året har 73 enheter - arkiv, delar av arkiv eller enskilda dokument - förvärvats. Omfångsmässigt är detta den största tillväxten på många år och inkluderar ett antal betydande personarkiv, främst Carl Milles och Hans Vikstens, därutöver omfattande tillägg till Lars Gyllenstens och Tomas Tranströmers samlingar. Enheten för okatalogiserat tryck med Affischsamlingen Enhetens uppgift är att göra det genom pliktleverans inkomna okatalogiserade svenska trycket tillgängligt för användarna. Detta sker i första hand genom logisk sortering av trycket, i andra hand genom registrering i LIBRIS av vissa delar av materialet. Enheten ska ta initiativ till att med modern teknik säkra det ofta sköra och samtidigt unika okatalogiserade svenska trycket för framtida forskning. RESULTAT /96* Antal tillförda enheter varav gåvor och antikvariskt förvärv Tillväxt i meter * Inklusive affischer ANALYS OCH KVALITETSASPEKTER Minskningen i antalet tillförda enheter under år 2000 jämfört med år 1999 beror inte på en minskning av inkommande material från tryckerierna. Under år 1999 gjordes en satsning på avarbetning av restantier vid Pliktleveransenheten (PLE), vilket resulterade i den högre siffran för det året. Antalet gåvor och antikvariska förvärv har minskat något. Vid årskiftet 1999/2000 förlorade Enheten för okatalogiserat tryck (OT) en extra bibliotekarietjänst som funnits sedan mitten av 1990-talet. Komplettering av material till den äldre delen av samlingen fick härigenom lägre prioritet än tidigare. Anskaffandet av äldre tryck sker 19

20 VERKSAMHETSGREN SAMLA visserligen genom Förvärvsenhetens försorg, huvudsakligen via listor med erbjudanden från antikvariat. Före eventuella inköp måste dock artiklarna på dessa listor kontrolleras mot trycken i den okatalogiserade samlingen av personal på OT, en många gånger mycket tidsödande procedur. Det är naturligtvis mycket otillfredsställande att man inte har kapacitet att fylla luckor och en diskussion borde föras om vilka ambitioner man skall ha för den okatalogiserade samlingens fullständighet. Rutinerna för kompletteringar borde också ses över. Initiativet till anskaffningar borde komma från enheten och inte från antikvariat. Den enda reklamation som f.n. sker vid OT gäller årsredovisningar från företag. Affischsamlingen RESULTAT Antal tillförda enheter varav antikvariskt förvärv + gåvor ANALYS Gåvor och förvärv har ökat genom att ett stort antal nya kontakter knutits med antikvariat och privatsamlare, varigenom många affischer av kända konstnärer tillförts samlingen. Större donationer har mottagits av Drottningholms teatermuseum samt Kooperativa förbundet av objekt som hittills saknats. Affischer i det s.k. europaformatet 120 x 170 cm från har tillsvidare inte kunnat omhändertas. Ytterligare ca tillförda enheter beräknas finnas. En diskussion har inletts om att ta till vara de flerdelade storformat som till dags dato inte införlivats i KB, liksom de affischer av ett mindre format monterade på kartong som sätts upp i tunnelbanan. Enheten för kartor, bilder och musiktryck (Kbe) Enhetens uppgift är att via pliktleveranser förvärva kartor, bilder och musiktryck som tryckts i Sverige eller som har svensk anknytning. Med bilder avses i detta sammanhang främst illustrationsgrafik. Samlingarna förkovras även genom antikvariska förvärv, bl.a. av handritat material, som syftar till att fylla luckor i samlingarna och att därmed stärka denna del av kulturarvet. Materialet förtecknas och tillgängliggörs i originalform, som fotografisk kopia eller som digital bild /96 Accessioner

21 VERKSAMHETSGREN SAMLA Kbe:s förvärv (accessioner) har tidigare redovisats på ett något missvisande sätt, eftersom pliktleveranser räknats in i tabellens statistik. Fr.o.m. år 2000 redovisas enbart gåvor och köp och tidigare års förvärvssiffror har därvid justerats i enlighet med den nya principen. Pliktlevererade kartor, bilder samt musiktryck, som i år omfattade totalt enheter, redovisas fortsättningsvis enbart i den kommenterande texten. Den relativt stora volymen gåvor och köp år 2000 är delvis beroende av en kompletterande gåva från Andreas Ekström om vykort. Bland årets intressanta accessioner kan nämnas en akvarell av Alexander Nay, föreställande det nybyggda Kungl. biblioteket i Humlegården, vidare två jordglober, den ena en välbevarad skolglob från 1896, den andra ett exemplar av Norstedts jordglob, utförd vid Generalstabens Litografiska Anstalt 1934, förmodligen den senast svensktillverkade globen. 21

22 Kostnadsutveckling verksamhetsgren SAMLA 18 mån /96 Direkta kostnader Gemensamma kostnader ANTAL HYLLMETER 18 mån /96 Pliktleveranser Periodica Förvärv Tidningar, svensk dagspress Handskrifter Okatalogiserat tryck , mån ANTAL ENHETER /96 Pliktleveranser Förvärv och gåvor STYCKKOSTNAD PER HYLLMETER Budget- Direkt Total Kr år kostnad kostnad 1995/

23 VERKSAMHETSGREN BESKRIVA omfattar Avdelningen för Insamling och dokumentation samt vissa delar av Avdelningen för Specialsamlingar VERKSAMHETSMÅL Att med utgångspunkt i gällande internationella standarder beskriva och analysera dels den svenska utgivningen enligt vedertagna selektiva principer, dels den utländska bok- och tidskriftsproduktion som biblioteket förvärvar. Att svara för samordnande och kvalitetshöjande åtgärder vad avser innehållet i den nationella informationsresursen LIBRIS-databasen. ÅTERRAPPORTERING KB skall redovisa katalogiseringsverksamheten samt arbetet med att göra pappersbaserad kataloginformation tillgänglig i LIBRIS-basen. KB skall redovisa arbetet med att skapa stödsystem för katalogisering och förbättrad informationsåtervinning. KB skall redovisa en analys av den svenska utgivningen, av den utländska litteratur biblioteket förvärvar och av bibliotekets utländska tidskriftsprenumeration. En redovisning av kostnadsutvecklingen av verksamhetsgrenen i form av en tidsserie om fem år samt en analys och bedömning av verksamhetsgrenens kvalitetsaspekter skall lämnas. AVDELNINGEN FÖR INSAMLING OCH DOKUMENTATION Avdelningen producerar huvuddelen av den bibliografiska information som produceras inom KB. Här skall särskilt nämnas de olika nationalbibliografiska produkter som framställs. De är: Svensk bokförteckning. Veckolista varannan vecka. Endast tillgänglig online, från KB:s hemsida och från tidskriften Svensk Bokhandels hemsida. Kumuleras till: Svensk bokförteckning. Kvartalsförteckning. Kumuleras till: Svensk bokförteckning. Årskatalog. Svensk periodicaförteckning. Utkommer vartannat år. Suecana extranea. Böcker om Sverige och svensk skönlitteratur på främmande språk. Endast tillgänglig online, som en del av LIBRIS-basen. Inom Avdelningen för Specialsamlingar framställs dessutom ytterligare två nationalbibliografiska produkter: Svensk kartförteckning Svensk musikförteckning, endast tillgänglig online, som en del av LIBRIS-basen. Inom Avdelningen för Insamling och dokumentation produceras också en av de olika ämnesbibliografier som ryms inom LIBRIS-basen, Svensk historisk bibliografi, endast tillgänglig online, som en del av LIBRIS-basen och som en specialdatabas i LIBRIS. 23

24 VERKSAMHETSGREN BESKRIVA LIBRIS-basen är det främsta, tekniska instrumentet för verksamhetsgrenen, och samarbetet med LIBRIS-avdelningen är nära. I LIBRIS-basen hamnar i stort sett all information som produceras inom verksamhetsgrenen Beskriva. Verksamhetsgrenen är beroende av ett nära samarbete med andra bibliotek, främst inom Sverige, men också internationellt, och avdelningen är representerad i en rad internationella arbetsgrupper inom det bibliografiska området. Nationalbibliografi, monografier (NBm) Enheten katalogiserar det svenska, monografiska materialet i LIBRIS databas, producerar den tryckta nationalbibliografin samt framställer bidragsposter för antologier och samlingsverk. Enheten svarar också för en del av arbetet med att framställa auktoritetsposter för svenska personnamn samt för en del av ämnesordsarbetet. RESULTAT LIBRIS-poster: /96 18 mån. NB-nivå S (b-nivå) Artikelposter Leveransposter Summa Årsarbetskrafter 13,5 15,15 14,9 14,75 Under budgetåret 2000 producerade enheten nationalbibliografiska katalogposter. NB-poster kännetecknas av att de följer den högsta beskrivningsnivån i internationell standard och är försedda med fullständig SAB-klassifikation och kontrollerade ämnesord. Utöver NB-posterna registrerades publikationer som inte uppfyller de urvalskriterier som ställts för upptagning i Svensk bokförteckning/bokkatalog. Fortlöpande har inkommande material som inte omedelbart katalogiserats för nationalbibliografin leveransregistrerats i LIBRIS. Under året har publikationer behandlats enbart på detta sätt. ANALYS I den nationalbibliografiska redovisningen utgör den under år 2000 förlagsutgivna litteraturen ca 61 % (8 013 titlar). Av denna kommersiella utgivning erhölls ca 70 % (5 621 titlar) i anslutning till första försäljningsdag genom distributionsföretaget BTJ Seelig AB och katalogiserades inom åtta arbetstimmar. De titlar som inte är förlagsutgivna är huvudsakligen framställda av föreningar, firmor, centrala myndigheter och enskilda personer. Dessa nivåer och proportioner har i stort sett varit stabila under de senaste fem åren. Under året har urvalskriterierna för upptagningen i nationalbibliografin reviderats. Broschyrer från lokala föreningar och företag, smärre utställningskataloger och konferensproceedings har uteslutits ur Svensk bokförteckning och registreras nu i LIBRIS på en lägre nivå (b-nivå) än den nationalbibliografiska. 24

25 VERKSAMHETSGREN BESKRIVA Under år 2000 kom utgivningen av så kallade e-böcker i gång i Sverige. Genom avtal med en e-boksförläggare hösten 2000 har KB fått 26 e-böcker som har katalogiserats av monografienheten (se ovan s. 15). Inom monografienheten indexeras även samlingsverk inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap på artikelnivå vilket innebär en kvalitetshöjning i katalogiseringen av dessa skrifter genom att tillgängligheten till materialet i LIBRIS härigenom förbättras. Under år 2000 producerades artikelposter. Under år 2000 har monografienheten även registrerat 960 auktoritetsposter över svenska personer i LIBRIS. Svensk bokförteckning 1999 publicerades under våren KVALITETSASPEKTER Ett överordnat mål för verksamheten är att det tryck som kommer in till enheten så snabbt som möjligt skall bli synligt i LIBRIS-basen. För 40 % av det som katalogiseras till nationalbibliografin har enheten producerat fullständiga katalogposter inom åtta timmar. Inom fem arbetsdagar har det övriga nationalbibliografiska materialet fått antingen en fullständig katalogpost eller en leveranspost. För närvarande väntar inemot leveransposter, ackumulerade under fyra år, på uppgradering. Dessa uppgraderas endast på förekommen anledning (trycket efterfrågas), vilket resulterat i en avarbetningstakt på drygt poster om året under de senaste fyra åren. Den stadigt växande LIBRIS-basen kräver också mer hänsyn till precision i katalogisering för att sökbarheten skall bli tillfredsställande. Detta innebär adekvata ämnesord, katalogisering av enskilda artiklar i samlingsverk, standardiserade uppgifter för författarnamn och institutioner. Dessa uppgifter tar uppskattningsvis minst tre fjärdedelar av arbetstiden i anspråk. Nationalbibliografi, periodiska publikationer (NBp) Enheten ansvarar för katalogisering och beståndsregistrering av svenska seriella publikationer samt för indexering av bidrag i årsböcker. Det nationella ansvaret för tilldelning av ISSN finns också inom enheten. RESULTAT Summa seriella publikationer: Huvudposter i LIBRIS Artiklar Konverteringar 109 Summa Årsarbetskrafter 11,6 12,65 14,3 13,4 25