Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke

Transkript

1 Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Antagen av kommunfullmäktige den 20 april 1998, 28. Se även riktlinjer för serveringstillstånd. Inledning Det gemensamma alkoholprogrammet är en förstärkning och en utveckling av de redan befintliga programmen och de förebyggande insatser som bedrivs i kommunerna. En förutsättning för att programmet skall få önskad effekt är att det bygger på tvärsektoriell samverkan. De aktuella frågorna är inte ämnade att hanteras enbart av specialister. Det är angeläget att alla goda krafter används för att nå framgång med det förebyggande arbetet. Programmet har tillkommit i samverkan mellan de fyra sydnärkekommunerna och skall utvärderas och dokumenteras så att det blir möjligt att följa utvecklingen av de förebyggande insatserna. 1

2 Bakgrund Alkoholrelaterade problem och skador är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Ungefär personer avlider varje år till följd av skador eller sjukdomar på grund av alkohol. Mer än barn uppskattas växa upp i hem där minst en av föräldrarna har alkoholproblem. Inte mindre än barn föds varje år med skador till följd av moderns alkoholkonsumtion. Kvinnor, speciellt yngre kvinnor och ungdomar tenderar att öka sin alkoholkonsumtion. Den har bland ungdomar mellan år ökat de senaste åren. Särskilt folkölskonsumtionen ökar kraftigt bland ungdomar. Berusningsdrickandet tenderar också att öka, speciellt bland flickor. Alkohollagen medger att folköl får säljas utan tillstånd, men sambandet mellan mat och ölförsäljning har behållits. Idag är folköl den vanligaste första berusningsdrycken bland ungdomar och det är oftast ungdomar över 18 år som handlar åt sina yngre kamrater. Det förekommer även en hel del hembränd sprit och tillgången på den möjliggörs genom en alltmer utbredd langning. Det finns mycket som talar för att socialt utsatta människor löper större risk än andra att drabbas av alkoholproblem. Detta är ett starkt motiv för att komplettera en generell förebyggande strategi med särskilda insatser riktade till speciellt utsatta grupper. Övergripande mål Ur samhällsmedicinska synpunkter är alkoholbruket det största folkhälsoproblemet. I konsekvens med detta är det av stor betydelse att minska det totala alkoholintaget och att uppskjuta alkoholdebuten. Målgrupp Kommuninnevånarna med särskild inriktning på barn och ungdom. Prioriterade områden Information och utbildning. Bidragsverksamhet. Fysisk planering. 2

3 Aktörer Arbetet med att uppnå de övergripande målen är en angelägenhet för kommunernas samtliga nämnder och förvaltningar. Kommunerna skall också samverka med landsting, övriga myndigheter, föreningar, företag och enskilda. Åtgärder Information-utbildning Information till och utbildning av tillståndshavare med serveringspersonal. Information till försäljningsställen. Syfte: Att ge kunskap och insikter som är önskvärda för att serveringsverksamheten och försäljningsverksamheten ska kunna ske på ett ansvarsfullt sätt, i enlighet med den svenska alkoholpolitiken. Mål: Att samtliga tillståndshavare med personal skall genomgå utbildning. Att ansvariga för försäljningsställen av öl klass 2 skall få information, utbildningsprogram och informationsmaterial. Metod: Alkoholinspektionen 1997:2, Måldokument-Restauratörsutbild-ning. Uppföljning och utvärdering: Beskrivning av genomförda åtgärder samt utvärdering av informations- och utbildningsinsatser. Barn och ungdom. Skol- och barnomsorgsplanen är det övergripande mål- och styrdokumentet för all utbildningsverksamhet i kommunerna och är en utveckling av de nationella mål som är angivna av riksdag och regering i t.ex. Skollagen. Denna lag anger att eleverna ska kunna nå grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, samt förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan. Syfte: Att i skol- och barnomsorgsplanerna införa en tydligare viljeinriktning mot ett aktivt förebyggande alkoholarbete med ett gemensamt ämnesöverbyggande ansvar. Elever och föräldrar skall vara delaktiga i utformningen av planerna. Aktiviteterna skall påbörjas i de lägre årskurserna för att sedan intensifieras högre upp i årskurserna. 3

4 Mål: Att förebygga och förhindra tidig alkoholdebut. Att ge eleverna kunskap om alkoholens effekter och skadeverkningar. Att ge stöd till barn med missbrukande föräldrar. Metod: Upprätta handlingsplaner. De pedagogiska metoderna utvecklas till att i första hand inriktas på elevernas förhållningssätt samt bygga på elevaktiva metoder med delaktighet av skolpersonal och föräldrar. Uppföljning och utvärdering: Enligt fastställda normer i skolplanen. Bidragsverksamhet Föreningar och organisationer. Unga människor i årsåldern befinner sig i en intensiv utvecklingsperiod och kommer på bara ett decennium att mogna från barn till vuxna. Under dessa år är de mycket mottagliga för intryck och påverkan. Då grundläggs de normer och attityder som de kommer att bära med sig hela livet. För att guida de unga till ett så socialt stabilt liv som möjligt behövs såväl föräldrar som skola och fritidssektor, var och en utifrån sin speciella roll och närhet till den unga människan. Syfte: Att föreningar och organisationer bidrar till att minska alkoholkonsumtionen bland unga människor i åldern år. Mål: Att kommunen skall verka för att föreningar och organisationer utarbetar handlingsprogram mot alkohol. Metod: Handlingsprogrammet skall utarbetas med delaktighet av föreningsmedlemmarna. För föreningar och organisationer som inte har handlingsprogram ges metodstöd som planeras tillsammans med Örebro läns Idrottsförbund, SISU. Uppföljning och utvärdering: Kvantitativ uppföljning av kommunala bidrag till föreningar och organisationer genomförs av kultur- och fritidsförvaltningarna. Den fysiska miljön Ur alkoholutskänkningssynpunkt känsliga områden anges i riktlinjerna för serveringstillstånd. De områden där förtäring av alkohol på offentlig plats skall vara förbjuden anges i allmänna lokala ordningsföreskrifter. Information om dessa båda typer av områden bör även ges i detaljplanekartor. Exempel på känsliga områden kan vara i närheten av äldrebostäder, skolor, daghem, ungdomsgårdar, idrottsanläggningar och missbruksboenden. 4

5 Syfte: Att ur folkhälsoaspekt ange en restriktivitet i hållningen till nyetablering och tillståndsgivning. Mål: Att minska alkoholkonsumtionen samt begränsa etablering och tillstånd i av kommunen identifierade områden. Metod: Ökad samverkan mellan berörda kommunala förvaltningar och polis för att tillsammans identifiera ur alkoholutskänkningssynpunkt känsliga områden samt områden där förbud mot förtäring av alkohol på offentlig plats skall råda. Uppföljning: Berörda förvaltningar och myndigheter följer fortlöpande alkoholrelaterade problem, bråk, misshandel eller andra olägenheter inom respektive område. Referenser Alkohol- och drogpolitiskt program för Malmö stad, Vad krävs för att servera alkohol i Malmö, Alkoholpolitik liv och hälsa. Exemplet Sverige, Sober förlag, ISBN X. Användbart, Folkhälsoinstitutets nyhetsbrev om drogförebyggande arbete. Juni 1997, augusti Edwards G. et al, Alkoholpolitik för bättre folkhälsa. Stockholm, Natur och kultur. Folkhälsonytt, Folkhälsoinstitutets nyhetsbrev, nr 2/97. Systembolaget behövs för folkhälsans skull. Måldokument, Restauratörsutbildning. Alkoholinspektionen 1997:2. Nationell handlingsplan för alkohol och drogförebyggande insatser. Folkhälsoinstitutet 1995:50. Regeringens proposition 1994/95:89. Förslag till alkohollag. På jakt efter nya marknader. Globala alkoholföretag i utvecklingsländer och forna öststater. Sammanfattning av en rapport av David H Jernigan. 5