Workshop vid Form design center, Malmö för att utarbeta kriterier för forskningskommuner 26 september 2013

Transkript

1 Datum Beteckning Workshop vid Form design center, Malmö för att utarbeta kriterier för forskningskommuner 26 september 2013 Kommunförbundet Skåne och SLU Alnarp bjöd in till en avslutande workshop för arbetet med att inrätta forskningskommuner i länet. Flera kommuner i Skåne har visat intresse att bli forskningskommuner. Dessa kommuner har medverkat till att börja utveckla en policy för skånska forskningskommuner som ger svar på frågan hur forskningen kan skapa mervärde för kommunal verksamhet. Forskningskommuner skapar en win-win situation där partnerskap med lärosäten ger många fördelar: stärker kunskapsbasen genom god kommunikation mellan aktörerna i systemet, ger en öppenhet att vilja ta till sig ny kunskap och en nyfikenhet att kombinera olika kunskapstraditioner. Kunskap och innovation bidrar till ett akademiskt reflekterande klimat, engagerade medarbetare och attraktiva kommuner kännetecknade av tillväxt och långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Syftet med denna workshop var att ytterligare finslipa och konkretisera begreppet forskningskommun. Kriterier diskuterades för kommunernas samarbete med forskningen, nationella och lokala exempel gavs. Kommuner och lärosäten samlades till denna dialog. Moderator Bengt Persson samverkanslektor vid Alnarp hälsar välkommen till dagen. Samverkanskontraktet Nationella exempel på samverkan mellan kommuner och forskning Eva-Marie Rigné, FoU samordnare, Sveriges kommuner och Landsting Länk till presentation. Samverkan är en förutsättning för dubbel utväxling på satsade forskningsresurser Katarina Schylberg IQ Samhällsbyggnad Länk till presentation. Postadress: Box 53, Lund. Besöksadress: Porfyrvägen 8, Lund. Telefon: Telefax: Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: E-post: kansliet@kfsk.se Webb:

2 Översiktsplanen som utforskande och demokratiskt instrument problemområden och samverkan med forskningen Maria Engberg, planarkitekt, Simrishamns kommun Karl Gustavsson, arkitekt SAR, Simrishamns kommun Evelina Svensson, fysisk planerare, Simrishamns kommun Länk till material från Simrishamns kommun. Introduktion till grupparbete Bengt Persson, SLU, Per-Arne Nilsson, Malmö stad Det finns ett intresse från skånska kommuner att få tillskriva sig epitetet forskningskommun. För att det ska kunna göras med trovärdighet krävs kriterier för vad som ska vara utmärkande skall-krav för en sådan kommun och någon form av organ som granskar och certifierar dem som ska få använda begreppet. SLU Alnarp och Kommunförbundet Skåne har haft inledande diskussioner om utveckling av forskningskommuner och vi vill nu föra frågan om kriterier och certifiering ett steg vidare. Begreppet forskningskommun lanserades i regionen vid en tankesmedja i Kommunförbundet Skånes regi hösten 2011 som en utmärkande benämning på kommuner som bygger sin verksamhet på forskningsbaserad kunskap. Vid efterföljande kontakter och en workshop som genomfördes i april 2012, en tankesmedja som genomfördes i april 2013 samt en workshop i september 2013 har ett antal kommuner uttryckt intresse av att bli pionjärer inom miljö och samhällsbyggnad. Dessa kommuner har medverkat till att börja utveckla en policy för skånska "forskningskommuner" som ger svar på frågan hur forskningen kan skapa mervärde för kommunal verksamhet. Under tankesmedjor och workshops har de kriterier som föreslås diskuterats och utvecklats. Vid sökning på nätet, i Libris, SKL:s hemsida etc. så finns i stort sett inte begreppet forskningskommun omnämnt. De flesta träffarna på Google refererar till det som KFSK har skrivit och gjort. I Finland 1 och i till exempel Lessebo 2 använts begreppet forskningskommuner i en lite omvänd bemärkelse om kommuner som det forskas om och i. Den bemärkelse vi ser som intressant är att använda forskningskommun om en kommun som själv är aktiv med FoU-verksamhet på olika sätt. Kriterier Inom SLU Alnarp har formulerats följande förslag till kriterier som ett underlag för dagens diskussion: - Alltid minst en kommundoktorand/licentiand pågående - Aktiv medverkan i ansökningar om forsknings- och utvecklingsprojekt - Alltid pågående forsknings- och utvecklingsprojekt i kommunen 1 se till exempel 2 Smålandsposten

3 - Minst en forskningsansvarig inom kommunen som ansvarar för samverkan med högskolorna/universiteten - Kommunen medverkar vid minst en aktivitet varje år för presentation och diskussion av FoU-resultaten och FoU-verksamheten Samverkan en möjlighet för mindre kommuner En forskningskommun kan antingen själv uppfylla dessa krav eller för mindre resursstarka kommuner uppfylla dem genom att ingå i en aktiv samverkan med andra kommuner där man tillsammans uppfyller kriterierna. Huvudmålet är att det är enskilda kommuner som certifieras som forskningskommuner. Om kommuner samverkar så ska det endast gälla när man inte rimligen har resurserna på egen hand att uppfylla kriterierna och det krävs då en aktiv samverkan där kommunerna tillsammans agerar för att uppfylla kriterierna. Advisory Board föreslås bli ackrediteringsorgan För att få begreppet operativt krävs inte bara tydliga kriterier utan också någon form av organ som årligen kontrollerar att kriterierna uppfylls. Vårt förslag är att Kommunförbundet Skånes Advisory Board blir det formellt beslutande organet för certifieringen och att de utser en beredningsgrupp som är beredande och föredragande av ärendena. I Advisory Board ingår representanter för alla skånska lärosäten, och ett antal strategiskt utvalda kommunchefer som representerar Skåne geografiskt och strukturellt. Per-Arne Nilsson fyllde på med exempel från Malmö stad, avdelningen Stadsutveckling och klimat. Det sägs att Malmö Stads miljöförvaltning redan nu har en tydlig dialog och ett bra samarbete med forskare. Per-Arne Nilsson, avdelningschef på avdelningen Stadsutveckling och klimat på miljöförvaltningen i Malmö menar att det ändå finns ännu större möjligheter med ett utvecklat samarbete. Det går att koppla ihop forskningen ännu bättre med kommunalt arbete på miljö och samhällsbyggnad, hävdar Per-Arne. Per-Arne arbetar mycket med utvecklings- och demonstrationsprojekt och menar att en tydligare koppling mellan forskning och det kommunala arbetet vore om kommunala tjänstemän kunde forska i sin tjänst. Det finns koncept hämtat från Sydafrika med s.k. inbäddade forskare i verksamheten. Ett mål som närmar sig även för Malmös del. Malmö har för avsikt att gå vidare och ansöka om att bli en forskningskommun. Paket med erbjudande till forskningskommunerna - Rätt att använda begreppet Forskningskommun (vi bör ansöka om varumärkesskydd hos PRV) - Rätt att använda vår logotype för forskningskommuner i kommunens marknadsföring - En mentor från den högskola/universitet man har mest kontakt med (eller flera) som har två möten per år med kommunen/den forskningsansvariga

4 för att diskutera och utveckla forskning i den kommunala verksamheten, diskutera ansökningar etc. - Ett till två seminarier per år som arrangeras av KFSK där de ackrediterade forskningskommunerna utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingsoch forskningsfrågor. - Inbjudningar till konferenser, seminarier och föreläsningar vid de högskolor/universitet man har kontakt med. Frågor att besvara i samband med grupparbetet: a) fundera på vad som krävs av en kommun och en högskola/universitet för att uppfylla certifieringskraven bör något utgå, läggas till eller formuleras annorlunda? b) formulera en handlingsplan för hur en kommun skulle kunna uppfylla certifieringskraven senast under 2014 (exemplifiera med någon av kommunerna som finns representerad i gruppen) c) begrunda paketet med erbjudanden till forskningskommunerna och fundera på vad ytterligare som kan ingå för att det ska bli än mer attraktivt. Minnesanteckningar grupp 1 Deltagare: Ronny Andersson Cementa, ordf Anders Åhsberg, Kävlinge Tony Fagerberg, Trelleborg Helena Rosenberg, Regionmuseet Kristianstad Clara Norell, ISU, Malmö stad Tim Schnoor, Lomma Markus Paulsson, Lund Sonja Mecksa, Helsingborg Eva-Marie Rigné, SKL Karen Lagercrantz KFSK, sekr Gruppen diskuterade kriterierna. Följande framfördes, medel sätts in redan idag för att finansiera forskningspartner, exempelvis Lomma kommun betalar en doktorandtjänst till SLU/ALNARP. De tre som satt med från Lomma, Trelleborg och Lund var disputerade. De menade att tid för egen forskning, alternativ delar av tjänst på lärosäte borde stå med i kriterierna. Åtminstone borde kriteriet om kommundoktorand mjukas upp. Exempel från privata näringslivet/cementa/ det är viktigt att göra jobbet själv och inte lägga över på någon extern samverkanspartner/konsult. Det är en del i kompetensutveckling för den anställda i kommunen/ företaget! Pengarna kan växlas upp genom delaktighet i flera projekt. Det bästa vore om flera kommuner går samman. Kommunerna behöver lösningen på praktiska problem. Man skulle kunna fundera på en specialisering alla behöver inte kunna allt i kommunerna. Nyttan består bland annat i delaktighet i nätverk. Doktorander kan fördjupa praktiska problem och bidra med innovationer som ökar försäljningen, vilket varit fallet vid Cementa.

5 Viktigt med kunskapsutveckling i en kunskapsregion! Vad skulle hända om kommunerna och offentlig sektor helt står vid sidan av kunskapsutvecklingen? Initiativ inifrån och aktiv medverkan viktig. Detta bidrar till att höja kommunernas status och attraktivitet som arbetsgivare. En forskningsansvarig inom kommunen möter inga problem. Bygger på personligt intresse och kan vara del av tjänst. Sammantaget blev Kommundoktorander något av en stöttesten i debatten. Allt annat mottogs positivt. Dock behöver ett nytt kriterium läggas till och utvecklas något: Samverkan med andra kommuner kring kunskapsutveckling. Vad gäller aktivitetspaketet tyckte kommundeltagarna att mervärdet var oklart. Behöver spetsas till! Exempelvis behövs en erfarenhetsbank där man kan stoppa in och ta ut kunskap. Vara med i en nod/kluster/nätverk. Gärna tematiska sådana. Det finns en kunskapspotential bestående av disputerade forskare anställda i kommunerna. Dessa behöver träffas regelbundet i nätverk tillsammans med lärosätena för att uppdatera kunskap ömsesidigt genom dialogiska möten. Det ger aktuella inspel från problemområden och kommunala initiativ aktualiserade till lärosätena och uppdatering av forskningsrön tillbaka till kommunerna. Pengar är viktiga för alla, givetvis. Det måste bli ett reellt win-win koncept: Lära sig söka pengar mer egen tid för ansökningar och forskning. Stöd i arbetet med forskningsansökningar. Vi har ett näraliggande exempel där ansökan om ekosystemtjänster skickades in till Naturvårdsverket från tre lärosäten i samverkan med åtta kommuner i Skåne. Kommunerna har bidragit med fallbeskrivningar. Gemensamma ansökningar med lärosäten önskas. Egen kunskap är givetvis bättre än konsulter. Detta framhölls många gånger i diskussionen. Handlingsplan hanns inte med. Minnesanteckningar grupp 2 Deltagare: Sofie Bredberg, EY Åsa Lindborg, Landskrona Britt Steiner, Lund Gittan Ekvall, Malmö stad Lennart Engström, Ängelholm Eva Salevid, Ängelholm Karl Gustavsson, Simrishamn Per-Arne Nilsson, Malmö stad Stefan Winberg, Kommunförbundet Skåne (sekr.)

6 En inledande diskussion om hur samverkan mellan kommuner och högskolor ser ut i andra europeiska länder. Finns det något att ta lärdom av? Finns det något initiativ från EU? Kriterierna behöver byggas på med fler tydliga resultatkrav/prestationskrav. Det bör definieras hur stora kluster av samverkande kommuner får vara. Får kommunala bolag räknas med i den kommunala familjen. Kan man tänka sig även tematiska kluster, t.ex. Biogas Syd. Finansieringen av kommunala forskare en knäckfråga. Det finns behov att arbeta vidare med att finna möjliga vägar till extern finansiering/delfinansiering. En annan knäckfråga är hur man skall skapa intresse inom de politiska leden. För att sälja in begreppet Forskningskommun, behöver vi fylla på med argument vad man får med FK-stämpeln. T.ex. höja attraktiviteten som arbetsgivare genom att kunna erbjuda anställda bättre möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Höjd status att arbeta inom en kommun. Vad handlar kommunalt arbete om, att förvalta det vi har eller skapa utveckling? Ett långsiktigt utvecklingsarbete kan på sikt bli självfinansierat och t.o.m. bidra till att finansiera annan verksamhet (det redovisade Malmöfallet). Minnesanteckningar grupp 3 Deltagare: Åsa Abrahamsson, Malmö stad Thorleif Bramryd, Campus Helsingborg Michael Hellström, KEFU Patrik Lund, Kävlinge Charlotte Persson, Malmö Högskola, ISU Margareta Olsson, Region Skåne Katarina Schylberg, IQ Samhällsbyggnad Gabriella Posse, Simrishamn Thomas Andersson, Båstad Magnus Sjeldrup, Båstad Birgitta Henecke, Kommunförbundet Skåne (sekr) Fundera på vad som krävs av en kommun och en högskola/universitet för att uppfylla certifieringskraven bör något utgå, läggas till eller formuleras annorlunda? Här fokuserade gruppen på vad som kan krävas av en enskild kommun för att uppfylla föreslagna kriterier. Kriterierna föreföll som högst relevanta. Frågan restes dock om det är rimligt att kriterierna endast uppfylls av en förvaltning, exempelvis inom samhällsbyggnad, eller om de kan behöva omfatta en större del av en kommuns förvaltningsåtagande. Förvaltningsstrukturen ser samtidigt mycket olika ut och det finns kommuner som endast har en gemensam förvaltning, exempelvis Båstad. Ändå värt att fundera över enligt gruppen.

7 Gruppen såg det som rimligt att mindre kommuner går samman i syfte att bilda kluster, där även andra parter ingår, för att gemensamt uppfylla kriterierna. En differentiering kan samtidigt behöva ske, där vissa av kriterierna möjligen bör vara giltiga för samtliga samverkande kommuner. Ett behov av statliga medel i form av uppmuntringsmedel för en forskningsbaserad utvecklingsverksamhet efterlystes. Kommuners möjligheter att avsätta medel i form av investeringsfonder bör på samma gång uppmärksammas, se exempelvis Tomelilla kommun som avsatt medel för forskning i en social investeringsfond. Förslag framfördes även om prospekt: Att kommuner ska ha möjlighet att få ange att de igångsatt en process i syfte att uppfylla kriterierna. Möjligheten till kommunala forskningsnoder och fältstationer som en del i arbetet bör påvisas. En strävan efter spridning av forskningsresultat bör betonas. Kriterierna bör exempelvis även påvisa en strävan efter samarbete med skolan i genomförandet av olika forskningsprojekt i syfte att nå en större spridning och förankring. Formulera en handlingsplan för hur en kommun skulle kunna uppfylla certifieringskraven senast under 2014 (exemplifiera med någon av kommunerna som finns representerad i gruppen) Denna fråga behandlades inte med anledning av det begränsade tidsutrymmet. Istället prioriterades övriga punkter. Begrunda paketet med erbjudanden till forskningskommunerna och fundera på vad ytterligare som kan ingå för att det ska bli än mer attraktivt. Behov finns av material för att vidareförmedla det grundläggande budskapet och att sälja in det hos andra intressenter inom kommunen. En viktig faktor i paketet kan vara att erbjuda stöd i arbetet med ansökningar för forsknings- eller annat projektstöd. Slutligen föreslogs fortsatt arbete med föreslagen logo. Vissa deltagare upplevde den som något amatörmässig och att den än så länge har alltför mycket av en association till varumärket Scan över sig. Förslag på kriterier efter justering Paket med erbjudande till forskningskommunerna - Rätt att använda begreppet Forskningskommun (vi bör ansöka om varumärkesskydd hos PRV) - Rätt att använda vår logotype (logotypen kommer att utvecklas mer) för forskningskommuner i kommunens marknadsföring - En mentor från den högskola/universitet man har mest kontakt med (eller flera) som har två möten per år med kommunen/den forskningsansvariga

8 för att diskutera och utveckla forskning i den kommunala verksamheten, diskutera ansökningar etc. Mentorn ska särskilt stödja kommunen med projektutveckling och ansökningar. - Ett till två seminarier per år som arrangeras av Kommunförbundet Skåne, där de ackrediterade forskningskommunerna utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklings- och forskningsfrågor. Lärosätena erbjuder nätverk för seniora kommunanställda forskare. - Samverkan med andra kommuner i nätverk. Utvecklande av en kunskapsnod och hjälp med att bygga upp kluster av kommuner. - Inbjudningar till konferenser, seminarier och föreläsningar vid de högskolor/universitet man har kontakt med. Vid pennan Karen Lagercrantz Birgitta Henecke Stefan Winberg

9 Samverkansplattformar Workshop Malmö 26 september 2013, Kf Skåne

10 Syfte Att beskriva och diskutera hur samverkan mellan universitet/högskolor och samhälle är organiserad och styrd för att diskutera återkommande och övergripande frågor; se vilka resultaten av samverkan blir och vad som gör bra samverkan möjlig Vår definition av samverkan: samordnad och formaliserad samverkan mellan våra medlemmar och lärosäten kallas ibland samverkansplattformar, samverkansarenor eller paraplyorganisationer Litteraturöversikt (flera tidigare studier gjorda på SKLs uppdrag) Tydén et al.: 1997; 1999; Bergström et al. 2000; Frankelius 2009; IKAprojektet (Möller 2005; Ohlin 2007; Kostela & Tydén 2007; Tydén 2010) Intervjuer och workshops, hösten 2012-vintern 2013

11 Partners Sveriges Kommuner och Landsting Mälardalsrådet/Stjärnbildning Regionförbundet Sörmland RegLab Sverige regionernas innovationslab Samhällskontraktet (Mälardalens Högskola, Eskilstuna, Västerås) för rapporten i nedladdningsbart format Vilka är vi: en community of practice (Wenger 1998) som vill utveckla kunskap och erfarenhet om samverkan mellan lärosäten och samhälle

12 Pilotstudie fem fall 1: Samhällskontraktet, partners: Mälardalens Högskola, två kommuner 2: Campus Skellefteå, partners: en kommun och två universitet Umeå och Luleå 3: Värmland, partners: Region Värmland och Karlstad Universitet 4: Stockholm, partners: en kommun och 19 institutioner för högre utbildning, Stockholms Akademiska Forum 5: Lyskraft, en kommun, Norrköping, and ett universitet, Linköping

13 Bakgrundsanalys: Samverkan handlar om en konfliktsituation uppdraget har tvingats på svenska lärosäten sedan 1990-talet. Några intressanta observationer från Lidhard & Petrusson (2012): samverkan ses som etiskt suspekt (hot mot fri forskning); universiteten gör retoriska utfästelser; lite diskussion kring nationell styrning av samverkan Högskoleverkets definition 2008: breddad studentrekrytering, forskningsinformation, kunskapsöverföring, kommersialisering av forskningsresultat, utbud av högre utbildning utifrån arbetsmarknadens behov/efterfrågan

14 Ledning Finansiering inom ramen för avtal Relation Lyskraft (Norrköpings kommun och Linköpings universitet) Ledningsgrupp, växlande ordförandeskap kr/år i Smörjmedel Frihet och oberoende värnas Samhällskontraktet (Mälardalens högskola, Västerås stad och Eskilstuna kommun) Styrelse som styrgrupp, kommunalt ordförandeskap. Processledningsresurser på MDH 2.5 pers./år 40 mkr totalt under 4 år i bidrag från kommunerna Bred gemenskap utan formell makt, rektor MDH ytterst ansvarig. Beslut om gemensamma projekt+budget. Värmland Region Värmland och Karlstad universitet Styrgrupp, arbetsgrupp, tio professorer 100 mkr (50+50) totalt under 4 år, vill växla upp 50 mkr Fokuserad. Styrning inbyggd i professurerna. Stockholms Akademiska Forum (Stockholms stad och 19 lärosäten i Stor- Stockholm) Campus Skellefteå (Skellefteå kommun, Luleå Tekniska Universitet och Umeå universitet) Rektorskonvent, styrelse, rektor sitter som ordf. i 3 år, viceordförande. är Skolborgarrådet i Sthlm. Kansli 8 personer. Campusråd, kommunens utvecklingschef sammankallande Källa: Leif Jonsson, workshop 28/ ,5 mkr/år, varav 2,5 mkr från Stockholms stad. Kommunen, universiteten och externa finansiärer Stockholms stad och högskolorna i samverkan, samarbetar med länsstyrelsen och landstinget samt företagsorganisationer. Lokala och regionala kontakter och samverkansmöten

15 Vad fann vi? Varför samverka? De fem fallen drivs av lokalt definierade behov, inte top-down styrning eller nationell politik Finansieringen varierar stort och fungerar olika. Stora satsningar med mycket pengar i verkar inte vara nödvändigt för att få bra samverkan. EU-finansiering finns med i de flesta fallen, utöver lokal finansiering Formella överenskommelser är bra men verkar inte helt nödvändiga. Den samverkan som varat längst var den minst formaliserade. Tre hade överenskommelser, and i ett fall slöt man separata samverkansavtal för små projekt Olika styrningsmodeller men det viktigaste förefaller vara en samordnande funktion som ligger utanför akademien

16 Vad fann vi? 2 I bara ett fall försökte parterna utveckla indikatorer för samverkan men alla nämnde svårigheterna med de olika nationella och europeiska indikatorer som används av olika myndigheter för att mäta samverkan Samverkan täcker alla kommuners och regioners ansvarsområden för utveckling, men styrdes inte nödvändigtvis utifrån de behov man identifierat utan kanske i stället utifrån lärosätenas internt utvecklade FoUoI-strategier

17 Framgångsfaktorer Uthållighet och långsiktighet samverkan måste få växa fram och kräver tid, vilken man måste vara beredd att sätt av. Tid kanske en viktigare resurs än pengar? Ge inte upp! Förankring på politisk och högsta tjänstemannanivå genom styrelsen och arbets-/sektorsgrupper viktigt för att få mandat och legitimitet Projekt- eller processledning viktigt Intresse för varandra och en genuin vilja att samverka; att lära känna och uppskatta varandras olikheter att bygga relationer! Balansera formaliserad styrning med informalitet och tillvaratagande av underifrånperspektiv

18 Kriterier för samverkansplattform? En eller flera skriftliga överenskommelser Gemensam vision, mål och syfte krävs Tydlig fördelning mellan operativt arbete och styrning Identifiera resurser och budget, anpassa storlek efter syfte med samverkan Långsiktighet absolut nödvändigt

19 Tack för uppmärksamheten! Kontakt: Eva Marie Rigné, fil. dr., FoU-samordnare, SKL, e-post: eller telefon

20 Samverkan är en förutsättning för dubbel utväxling på satsade forskningsresurser Katarina Schylberg, programsamordnare, IQ Samhällsbyggnad Workshop om forskningskommuner, Malmö 26 september 2013

21 Samlar aktörer inom hela samhällsbyggnadssektorn IQ Samhällsbyggnad Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet.

22 Vision IQ Samhällsbyggnad möjliggör ökad samhälls- och brukarnytta genom fler innovationer* och ökad kompetens inom samhällsbyggandet. * En innovation definieras som en ny eller förändrad produkt (vara eller tjänst), process eller metod, som har implementerats och blivit kommersiellt gångbar och efterfrågad på en marknad.

23 IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande FoI-frågor Kitt mellan näringsliv, myndigheter, forskare och brukare Påverka för mer och bättre FoI Samordna sektorsövergripande program och projekt Skapa mötesplatser Sprida forskningsresultat

24 IQ Samhällsbyggnads styrelse Mari Broman, vvd Riksbyggen, ordförande Mårten Lindström, More10 AB, vice ordf Ronny Andersson, Forsknings- och Innovations chef Cementa Ulf Mangefors, VD BSK Arkitekter Kristina Gabrielii, miljöchef PEAB Stefan Engdahl, investeringsdirektör Trafikverket Nina Ryd, docent Chalmers Ulrika Francke, vd Tyréns Mattias Brännström, Skogsindustrierna Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier Rikard Silverfur, Fastighetsägarna Sverige

25 Styrelsens FoI-utskott Stöd till styrelsen i arbetet med särskilt prioriterade frågor. Ledamöter särskilt sakkunniga personer från medlemsorganisationer samt representanter från kansliet. Varje utskott leds av en styrelseledamot. Omvärldsbevakning Rikard Silverfur, Fastighetsägarna Sv Genomförande Mårten Lindström, More10 AB Kommunikation Kristina Gabrielii, PEAB 4-6 möten per år.

26 Programsamordning och projekt E2B2 - Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende FoU-program finansierat av Energimyndigheten och näringslivet , total budget ca 300 miljoner kr. IQ Samhällsbyggnad är kansli. OpenBIM/BIM Alliance Förening för att främja BIM-utvecklingen. Strategiskt forsknings- och innovationsprogram: ICT BIM För bättre produkter och processer. (Vinnova) EU-support Ökad EU-finansiering till svenska samhällsbyggnadssektorns forskning och innovation Urban Europe Europeisk forskningssamverkan och tillhörande projekt för kunskapsspridning och skapa dialogplattformar Effektivare metoder och processer för kunskapsspridning och samverkan

27 Inspel till FoI-propositionen Kraftfull kompetensuppbyggnad inom samhällsbyggande genom en gemensam offentlig privat satsning på forskning och innovation

28 Total ökning av medel inom samhällsbyggande 82 % ökning

29 Aktuella satsningar Formas Hållbart samhällsbyggande 100 Mkr årligen Riktade satsningar Energimyndigheten E2B2 - Energieffektivt Byggande och Boende 140 Mkr under fyra år Satsning på NNE 120 Mkr under tre år VINNOVA SIO Strategiska innovationsområden 225 Mkr årligen Utmaningsdriven innovation C:a 40 Mkr per år Bygginnovationen 42 Mkr tom 2014

30 Dubbel utväxling på pengarna! Sektorns aktörer företag, myndigheter, kommuner, akademi, organisationer satsar: Tid, engagemang och pengar i utveckling och implementering Staten via VINNOVA, Formas och Energimyndigheten erbjuder "Dubbel utväxling genom att skjuta till lika mycket!

31 Bli medlem särskilda förmåner

32 Intro om ÖP.n: I översiktligt planarbetet inventeras/kartläggs tillsammans med medborgare och politiker mark och resursanvändning, mål och möjligheter. Till en översiktsplan kan fogas s.k. tematiska tillägg, fördjupningar kring ämnen som är extra viktiga för den strategiska planeringen. Närliggande uppslag där forskning kan bidra med analys: + Arkitektur / Kulturmiljöprogram. En samlad bred kunskapsbas för att ta hand om t.ex. modernismens byggnader på Österlen finns inte, och även äldre miljöer saknar ibland antikvariskt skydd. Hantverket hålls inte vid liv av sig själv, byggindustrin är relativt omfattande lokalt men uppdelad på många små företag som sällan har tid eller resurser till fortbildning och reflektion kring sitt byggande, det blir ofta allt större gap mellan det vi uppfattar som traditionellt byggande och det som ska gå snabbt snabbt snabbt och som inte alltid fått mogna till ett mer hållbart byggande. (Tradition är ju ingen motsättning till modernitet). Hur skapar man levande byar med god planering? Hur förtätar man kring mindre stadskärnor? Här kan forskare i fysisk planering/landskap komma in. Skåne har förutsättning att vara mer av ett grönt nätverk har det sagts från bl.a. BTH. Handböcker i Sydöstskånsk byggnadsteknik och s.k. kritisk regionalism/särart behöver också beforskas igen och komma ut på nytt. Hur utvecklar vi den regionala särarten? Kanske kan det belysas ur ett europeiskt perspektiv? Pedagogiken, planeringen och demokratin, hur hålls medborgardialogen levande utan att bli för populistisk? - Om förväntningar väcks förutsätts resultat. - Hur når man nya eller marginaliserade grupper? - hur skapas uthållighet hos dessa? Kan resultaten bli något annat än Kommittéprodukter, eller räcker detta? Här behövs ibland samarbete med orädda journalister/medievetare, pedagoger, och socionomer. Bra exempel på arkitektur forskning: Ola Nylanders / djupintervjuer / klassisk avhandling.

33 Det inom- och mellankommunala arbetssättet, hur blir vi bättre på att arbeta över förvaltningar och kommungränser? Detta behövs egentligen ofta för att få problemställningarna tydligare, bättre belysta innan projekten börjar leva sina egna liv. Samverkan efterlyses ofta men kräver kanske okonventionella metoder för att komma till stånd, även mellankommunalt saknas ofta initiativ, idag råder ofta mer kortsiktig konkurrens än samarbete där båda kan få gemensam draghjälp. Exempel: Vindkraftsverksplaner i de tre grannkommunerna. Anställ en akademiker/konstnär som ofta är tränade i utforskning? Landskapet som förutsättning Utanför storstäder (stadslandskapet) står natur/kulturlandskapet i verkligt fokus, på Österlen och i Skåne dessutom under relativt intensivt tätt och historiskt konstant föränderligt nyttjande. -För många är idag själva förutsättningen för att bosätta sig utanför stadsmiljöer, att man njuter av ett till synes omhändertaget kulturlandskap med levande natur. Men ända sedan skiftesreformerna har landskapet omstrukturerats, byarna delats upp-då av industriella/rationella skäl, som bitvis gjort att sammanhållningen blivit sämre och många bönder funderar på att dra sig tillbaka för gott. Lantbrukets förutsättningar är satt under lika stark förändring som samhället i övrigt, en ständig omställning sker, men inte med så mycket nya grepp i det byggda. Något friare forskningsuppslag: I synnerhet en mindre region/stad behöver ibland arbeta strategiskt med arkitekturtävlingar som demokratiskt urvalsmetod - För ett större engagemang; besluten upplevs inte sällan som redan fattade i just små kommuner,eftersom idéerna inte torgförs lika tydligt som i en storstad där tätheten och kontaktytorna mellan människor är större, storstäderna har uppnått en slags kritisk massa. Medborgarna kan aktiveras i flera led och på olika nivåer: Engagemanget för dem kan se ut enligt följande:

34 1. Ett medborgarförslag om en samhällsbyggnadsåtgärd/byggnad, alternativt förslag om idétävling. 2. Programskrivning, kriterier för en tävlingens grunder tas fram med bl.a. en eller flera medborgargrupper tillsammans med sakkunnigare och t.ex forskare. 3. Tävlingen kan och bör ofta vara öppen för alla, visst, det kan bli mer administration men också bättre genomlysning/demokrati. 4. Juryarbetet bör inbegripa en del av de lokalt förankrade i frågan. 5. Resultatet av tävlingar har ofta visat sig ge mer levande, sinnlig och intressant arkitektur Turism- och destinationsutveckling Simrishamns lilla näringsliv växer från plats 176 till nr 12 i årets nyföretagarbarometer, besöksnäringen växer ca 10 % per år på Österlen oavsett väder. Jämför med Gotland och Bornholm. Upphandlingar med kvalité / ett svenskt minfält.