Kiselalger i Stockholms län 2017

Transkript

1 Fakta 2017:17 Kiselalger i Stockholms län 2017 Publiceringsdatum Rapporten är författad av Iréne Sundberg, med medverkan av Ylva Meissner. Kontakt Enheten för miljöanalys och miljöplanering Telefon: stockholm@lansstyrelsen.se En undersökning av 13 vattendragslokaler Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län att utföra kiselalgsanalyser på 13 vattendragslokaler år Undersökningen är ett led i länets arbete med regional miljöövervakning. Syftet är att resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet samt vara underlag för statusklassningen av länets vattenförekomster och för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Ett rikt växt- och djurliv. Omslagsbilden föreställer den näringskrävande kiselalgen Rhoicosphenia abbreviata. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB ISBN: Denna publikation finns bara i pdf. 1

2 Kiselalger i Stockholms län 2017 En undersökning av 13 vattendragslokaler Rapportdatum: Version: 1.0 Projektnummer: 3375 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Medverkande: Karta: Bilder: Länsstyrelsen i Stockholms län Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Org nr Iréne Sundberg Ylva Meissner Länsstyrelsen i Stockholms län Omslagsbilden föreställer den näringskrävande kiselalgen Rhoicosphenia abbreviata Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges

3 Sammanfattning I Stockholms län undersöktes år 2017 kiselalger på 13 vattendragslokaler. Statusklassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. På två lokaler Taxingeån och Åvaån visade IPS-indexet klass 2, god status. Båda ligger mer eller mindre nära gränsen mot måttlig status. Måttlig status konstaterades på 10 lokaler Flera av lokalerna låg mer eller mindre nära gränsen mot god status, men där kiselalgssamhällena visar att klass 3, måttlig status bör vara korrekt bedömning. Sämst resultat visade Bällstaån (travbron), som hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Alla lokalerna bedömdes 2017 ha alkaliska (årsmedelvärdet för ph över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3) förhållanden. Missbildningar på kiselalgsskalen kan indikera en möjlig påverkan av miljögifter som t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande förorening. En svag påverkan konstaterades i Taxingeån, Tumbaån, Tyresån och Åkerströmmen-Lillån. I Bällstaån och Åvaån var missbildningsfrekvensen större och kan tyda på en stark påverkan. Övriga lokaler hade en andel som var mindre än 1 % år 2017, vilket innebär att det inte finns några belägg för påverkan av miljögifter.

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Metodik... 6 Provtagning... 6 Analys... 6 Utvärdering... 9 IPS och statusklassning... 9 ACID och surhetsklassning Missbildade kiselalgsskal Arter och diversitet Resultat och diskussion IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Jämförelser med tidigare undersökningar Missbildade kiselalgsskal Arter och diversitet Referenser Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger Bilaga 2. Artlistor Bilaga 3. Tabeller Bilaga 4. Missbildade kiselalgsskal Bilaga 5. Lokalbeskrivningar... 56

5 Inledning Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län att utföra kiselalgsanalyser på 13 vattendragslokaler år Undersökningen är ett led i länets arbete med regional miljöövervakning. Syftet är att resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet samt vara underlag för statusklassningen av länets vattenförekomster och för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Ett rikt växt- och djurliv. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner, medan andra ökar och nya tillkommer. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att ett tillfälligt punktutsläpp kan spåras kort efter det skett, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). AB30 Tyresån vid Tyresö, AB15 Märstaån vid Steninge och AB28 Tumbaån i Stockholms län

6 Metodik Medins Havs- och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 9001 certifierat av SP (certifieringsnummer 4609 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO (certifieringsnummer 4609 M). Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes på 13 lokaler (Tabell 1, Figur 3) mellan 9-18 augusti 2017 av Länsstyrelsen i Stockholm enligt metod SS-EN (SIS 2014a) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Beskrivningar av provtagningsplatserna och lägesangivelser finns i Bilaga 5. Lokalen i Penningbyån, uppströms Länna Kyrksjö vid V Ledinge skulle ha ingått, men fick utgå pga. uttorkning. Analys Framställning av kiselalgspreparat och kiselalgsanalys i ljusmikroskop (Figur 1) utfördes av Ylva Meissner och Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN (SIS 2014b) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i Bilaga 2. På alla lokaler beräknades även andelen missbildade skal. Vidare gjordes en dokumentation och beskrivning av förekommande skador. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades finns i Bilaga 4. Metoden innebär i korthet att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare. Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Figur 1. Allt organiskt material tas kemiskt bort från proven och kvar blir kiselalgernas skal som fixeras på objektsglas och blir permanenta preparat, som kan sparas i många år framöver. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop i 1000 gångers förstorning med oljeimmersionsobjektiv. 6

7 Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i vattendrag i Stockholms län AB21 Penningbyån, uppströms Länna Kyrksjö-V Ledinge var uttorkad vid provtillfället och utgick. Vattenförekomst Stations EU-id Nr Vatten/lokal Datum EU-id (enligt VISS) (enligt VISS) AB1 Bergshamraån, Bergshamra Koordinater (SWEREF 99_TM) N E SE SE AB5 Bällstaån, travbron SE SE AB15 Märstaån, Steninge SE SE AB20 Penningbyån, Penningby SE SE AB21* Penningbyån, uppstr. Länna Kyrksjö-V Ledinge* SE SE AB25 Taxingeån, mynning SE SE AB28 Tumbaån, Åvägen SE SE AB30 Tyresån, Tyresö SE SE AB34 AB38 Åkersströmmen- Holmbroån, Skarpsundby Åkerströmmen-Lillån, Ekskogen SE SE SE SE AB39 Åvaån, Fiskfällan NW SE AB41 Oxundaån, Rosendal SE SE AB49 AB54 *-uttorkad Åkersström-Husaån, Sundby Saxbroån (Kagghamraån), Saxbro SE SE SE SE Figur 2. Vattennivån var låg på de flesta lokalerna i Stockholms län Fotona visar AB1 Bergshamraån och AB25 Taxingeån. 7

8 Figur 3. Lokaler för kiselalgsprovtagning i vattendrag i Stockholms län 2017 (karta från Länsstyrelsen i Stockholm). Penningbyån, uppströms Länna Kyrksjö vid V Ledinge utgick pga. uttorkning. Figur 4. I Penningbyåns nedre del (vid Penningby) fanns vatten, men vattennivån var låg. Längre upp, uppströms Länna Kyrksjö var det helt uttorkat vid provtillfället Den lokalen var uttorkad även

9 Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes enligt programvaran Omnidia 5.3 ( och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 2. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag eller i en sjö. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). IPS-indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. År 2015 genomfördes en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter av SLU, Uppsala, Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs- och 9

10 Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. Omräkningar av äldre data har gjorts och kommenterats om relevanta skillnader uppstått. En expertbedömning avseende statusklassningen kan i vissa fall behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim ett vatten tillhör har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph under 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3. ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5]+ [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia, EUNO. Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Tabell 3. Bedömning av surhet i vatten med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. (Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, kap , sid 66.) Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,3 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 10

11 Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter (dvs. de som i huvudsak förekommer vid respektive enbart vid ph > 7), eftersom indexet främst är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. Missbildade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade (deformerade) kiselalgsskal på alla lokaler, enligt Havs- och Vattenmyndigheten Om missbildningsfrekvensen var större än 1 % efter att de första 400 skalen räknats, fortsatte räkningen upp till 1000 skal. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades lokal för lokal i denna undersökning finns i Bilaga 4. Erfarenheter från tidigare undersökningar (t.ex. Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. En preliminär metod för missbildningar på kiselalgsskal som miljögiftsindikator finns i den senaste undersökningstypen (Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys, Havs- och Vattenmyndigheten 2016). En missbildningsfrekvens över 1 % indikerar en möjlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande förorening. En preliminär indelning av missbildningsfrekvens och påverkansgrad finns i Tabell 4. Tabell 4. Preliminär indelning av missbildningsfrekvens (Havs- och Vattenmyndigheten 2016) och påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke). Preliminär klassning av missbildningsfrekvens Preliminär påverkansgrad <1 % ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 1-2 % låg svag 2-4 % måttlig måttlig 4-8 % hög stark > 8 % mycket hög mycket stark Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. De delas in i två olika typer (Figur 5) och i två deformationsgrader enligt Tabell 5 Det finns emellertid för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselalgerna. 11

12 Tabell 5. Indelning av olika missbildningstyper samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Missbildningskategorier onormal form - svag missbildning onormal form stark missbildning Onormal form: asymmetri böjning inbuktning utbuktning övriga avvikelser i form onormalt mönster svag missbildning onormalt mönster stark missbildning Onormalt mönster: avvikande striering avvikande raf övriga avvikelser i mönster Figur 5. Exempel på de två missbildningskategorierna onormal form (t.v.) och onormalt mönster (mitten). Längst till höger de två skaldelarna med normal form och normalt mönster av artgruppen Cocconeis placentula. Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15 räknade arter; diversitet < 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. 12

13 Resultat och diskussion Under provtagningsperioden var vattennivån låg (Figur 2) till medelhög på alla lokalerna. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT finns presenterade i Tabell 6, sorterade från högsta till lägsta IPS eller efter bedömning. IPS-tabell med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. Surhetsindexet ACID redovisas i Tabell 7 och i Bilaga 3. I kapitlet finns även resultaten av missbildningsanalyserna och i Bilaga 4 finns en tabell över de missbildningar som noterades i undersökningen I Bilaga 1 kan man läsa om varje lokal var för sig. För vissa tidigare år har IPS-indexen räknats om eftersom några arters indexvärden har ändrats. I de fall omräkningen endast inneburit en liten skillnad har det inte kommenterats i denna rapport. Artlistor med beräknade index finns i Bilaga 2. IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande arter) beaktas vid klassningen, framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. I klass 2, god status hamnade Taxingeån och Åvaån (Tabell 6). IPS-indexet i Taxingeån låg nära gränsen mott klass 3, måttlig status, men varken mängden näringskrävande (TDI) eller andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var anmärkningsvärt stora. Noterbart är att i Åvaån var %PT något förhöjd och andelen missbildningar stor (Tabell 9). De flesta lokalerna (10 st.) hade indexvärden som motsvarar klass 3, måttlig status. Dessa är i fallande IPS-ordning Åkerströmmen-Lillån, Penningbyån, (Penningby) Åkersströmmen-Holmbroån, Tyresån, Saxbroån (Kagghamraån), Bergshamraån, Tumbaån, Oxundaån, Märstaån och Åkersström-Husaån (Tabell 6). Ett flertal av lokalerna är gränsfall till god status, men där mängden näringskrävande arter (TDI) var stor eller mycket stor och för vissa var även andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) förhöjd, vilket stärker bedömningen måttlig status. Sämst resultat i undersökningen 2017 visade Bällstaån vid travbron, som hamnade klass 4, otillfredsställande status. Bedömningen styrks av att andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket stor (Tabell 6). I Bällstaån noterades dessutom en stor andel missbildningar (Tabell 9). 13

14 Tabell 6. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Stockholms län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. (Otillfreds. = otillfredsställande) 2017 Vattendrag Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status AB39 Åvaån 39 3,47 15,4 2 63, ,4 3 2 God AB25 Taxingeån 37 3,46 14,8 2 60, , God AB38 Åkerströmmen-Lillån 56 4,06 14,4 3 89, ,2 3 3 Måttlig AB20 Penningbyån, Penningby 66 4,38 14,3 3 83, , Måttlig AB34 Åkersströmmen-Holmbroån 37 2,59 14,3 3 75, , Måttlig AB30 Tyresån 41 4,07 14,3 3 89, ,3 3 3 Måttlig AB54 Saxbroån (Kagghamraån) 67 4,60 14,0 3 87, ,1 4 3 Måttlig AB1 Bergshamraån 70 3,74 14,0 3 71, ,7 3 3 Måttlig AB28 Tumbaån 83 5,34 13,9 3 64, ,5 3 3 Måttlig AB41 Oxundaån 33 3,65 13,6 3 86, ,6 3 3 Måttlig AB15 Märstaån 24 2,60 13,5 3 78, ,9 3 3 Måttlig AB49 Åkersström-Husaån 62 4,74 12,0 3 81, ,4 3 3 Måttlig AB5 Bällstaån 32 2,78 10,9 4 84, ,9 5 4 Otillfreds. AB5 Bällstaån vid travbron i Stockholm fick sämst resultat vad gäller näringsämnen och organisk förorening i undersökning

15 ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Alla lokaler i Stockholms län 2017 klassades antingen som alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3, eller nära neutrala, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 7), dvs. inga surhetsproblem föreligger. Tabell 7. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Stockholms län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID Vattendrag ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Surhetsklass AB1 Bergshamraån 50,0 0, ,13 Alkaliskt AB5 Bällstaån 39,4 0, ,59 Alkaliskt AB15 Märstaån 51,9 2, ,06 Alkaliskt AB20 Penningbyån, Penningby 13,8 0, ,86 Alkaliskt AB25 Taxingeån 15,0 0, ,11 Alkaliskt AB28 Tumbaån 12,9 3, ,06 Nära neutralt AB30 Tyresån 5,3 0, ,17 Alkaliskt AB34 Åkersströmmen-Holmbroån 60,5 0, ,68 Alkaliskt AB38 Åkerströmmen-Lillån 12,9 0, ,11 Alkaliskt AB39 Åvaån 45,0 2, ,28 Nära neutralt AB41 Oxundaån 8,8 0, ,94 Alkaliskt AB49 Åkersström-Husaån 10,0 0, ,38 Alkaliskt AB54 Saxbroån (Kagghamraån) 5,8 0, ,97 Alkaliskt 15

16 Jämförelser med tidigare undersökningar Samtliga lokaler, utom Saxbroån vid Saxbro har undersökts två eller flera gånger tidigare (Sundberg & Jarlman 2007, 2009 & 2010, Sundberg & Meissner 2011, 2012, 2013, 2014a, 2014b & 2015, Sundberg 2012). I Bilaga 1 finns jämförelser med de tidigare undersökningarna redovisade för varje lokal. I Penningbyån (Penningby), Taxingeån och Åkersströmmen-Holmbroån visar treårsmedelvärdet av IPS klass 2, god status (Tabell 8, Figur 7). Taxingeån ligger dock i riskzonen för att hamna i måttlig status och även Penningbyån närmar sig denna gräns. Åkersströmmen-Holmbroån undersöktes även 2008 och 2011 och visade då hög status. Resultaten är dock inte representativa och missvisande, eftersom kiselalgssamhället dominerades helt av artgruppen Achnanthidium minutissimum. Artgruppen är en känd primärkolonisatör som snabbt kan kolonisera nya, rena substrat efter en störning. I Åkersströmmen- Holmbroån är det vanligt med stora skiftningar i vattenföring (muntl. Pansar, länsstyrelsen i Stockholm), vilket förmodligen är orsaken till störningen. År 2017 var Achnanthidium minutissimum inte lika vanlig och kiselalgssamhället mer varierat. IPS-indexet visade då måttlig status (mycket nära god), vilket borde vara rätt bedömning för lokalen. På åtta av lokalerna hamnar medelvärdena av IPS i klass 3, måttlig status (Tabell 8, Figur 7). Av dessa ligger Bergshamraån, Märstaån, Tyresån och Åvaån mer eller mindre nära gränsen mot god status, men där antingen mängden näringskrävande (TDI) eller andelen föroreningstoleranta (%PT) arter styrker klassningen. I Åvaån verkar tillståndet förbättrats från att ha legat lågt i klassen måttlig status till god status (Figur 6, Bilaga 1). Det finns inslag av mer näringskänsliga arter i kiselalgssamhället, som gör att TDI (mängden näringskrävande arter) legat på samma nivå alla år och inte varit anmärkningsvärt hög. Det finns dock en påverkan av lättnedbrytbar organisk förorening (%PT), men den verkar ha minskat från att ha varit stor 2009 och 2011, relativt stor 2014 till något förhöjd 2017 (Figur 6). AB39 Åvaån, Fiskfällan IPS (1-20) %PT Statusklassning näringsämnen/organisk förorening Andel föroreningstoleranta kiselalger 20,0 80,0 15,0 60,0 10,0 33,4 28,6 19,7 10,4 40,0 20,0 5, ,0 Figur 6. Kiselalgsindexet IPS (staplar) och %PT (punkter) i AB39 Åvaån i Stockholms län Färgerna representerar statusklass. 16

17 Tumbaån, Åkerströmmen-Lillån, Oxundaån och Åkersström-Husaån hamnar väl inom gränsen för måttlig status (Figur 7). IPS (1-20) Treårsmedelvärden av IPS (statusklassning näringsämnen/organisk förorening) Hög God Måttlig 10 Otillf. 5 Dålig Figur 7. Treårsmedelvärden av kiselalgsindexet IPS för lokaler i Stockholms län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Linjerna reparenterar gräns mellan statusklasserna, Otillf.=Otillfredsställande. Sämst resultat uppvisar Bällstaån, vars treårsmedelvärde ligger precis på gränsen mellan klass 3 och klass 4 (Tabell 8, Figur 7). Mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstolerant (%) har varit mycket stor de flesta åren (Figur 8), vilket visar att otillfredsställande status är rätt bedömning för lokalen. AB5 Bällstaån, travbron IPS (1-20) %PT Statusklassning näringsämnen/organisk förorening Andel föroreningstoleranta kiselalger 20,0 72,0 80,0 15,0 40,0 48,1 48,2 54,0 43,9 60,0 10,0 32,5 27,9 40,0 20,0 5, ,0 Figur 8. Kiselalgsindexet IPS (staplar) och %PT (punkter) i AB5 Bällstaån vid travbron (Solvalla) i Stockholms län Färgerna representerar statusklass. Inte exakt samma lokal undersöktes 2008 och

18 Vad gäller surheten har samtliga lokaler antingen bedömts som nära neutrala eller alkaliska alla år, dvs. att ingen surhetspåverkan föreligger (Tabell 8, Bilaga1). Tabell 8. Treårsmedelvärden (se Bilaga 1 för vilka år som ingår) för kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID samt status- och surhetsklassningar enligt Naturvårdsverket (2007) i de vattendrag som undersöktes i Stockholms län Treårsmedelvärden Stockholms län 2017 Nr. AB1 Vattendrag Bergshamraån, Bergshamra IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Statusklass ACID Surhetsklass 14,0 3 70, ,5 3 Måttlig 8,23 Alkaliskt AB5 Bällstaån, travbron 11,0 4 88, ,7 5 Otillfreds. 8,28 Alkaliskt AB15 Märstaån, Steninge 14,3 3 77, ,6 1-2 Måttlig 8,99 Alkaliskt AB20 Penningbyån, Penningby 15,0 2 72, ,3 1-2 God 9,13 Alkaliskt AB25 Taxingeån, mynning 14,5 3 64, ,9 1-2 God 8,68 Alkaliskt AB28 Tumbaån, Åvägen 13,9 3 69, ,8 1-2 Måttlig 7,82 Alkaliskt AB30 Tyresån, Tyresö 14,3 3 90, ,0 3 Måttlig 8,05 Alkaliskt Åkersströmmen-Holmbroån, AB34 17,5 2 43, ,2 1-2 God 8,81 Alkaliskt Skarpsundby Åkerströmmen-Lillån, AB38 13,9 3 83, ,8 3 Måttlig 7,54 Alkaliskt Ekskogen AB39 Åvaån, Fiskfällan 14,1 3 63, ,0 4 Måttlig 6,83 Nära neutralt AB41 Oxundaån, Rosendal 13,7 3 84, ,5 3 Måttlig 8,53 Alkaliskt AB49 Åkersström-Husaån, Sundby 13,7 3 70, ,7 3 Måttlig 7,51 Alkaliskt Missbildade kiselalgsskal Analys av missbildningar på kiselalgsskalen utfördes på samtliga lokaler i Stockholms län 2017, (Tabell 9, Bilaga 4). Andelen missbildade kiselalgsskal var 0 % eller mindre än 1 % på de flesta punkter, vilket innebär att det inte finns några belägg för påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Mellan 1,0-1,9 % missbildningar noterades i Taxingeån, Tumbaån, Tyresån och Åkerströmmen-Lillån (Tabell 9), vilket kan tyda på en svag påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. 1 % missbildningar är på gränsen till ingen/obetydlig påverkan och 1,9 % mycket nära gränsen mot måttlig påverkan. I Bällstaån och Åvaån var andelen missbildningar 4,4 % respektive 4,3 &, vilket bör tyda på en stark påverkan av miljögifter t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I Bällstaån, Taxingeån och Tyresån har det även vissa tidigare år konstaterats förhöjda andelar missbildningar. Oxundaån har de flesta åren haft < 1 %, men 2015 noterades en svag påverkan (Tabell 9). 18

19 Tabell 9. Andelen missbildningar på kiselalgsskal samt preliminär påverkansgrad på de undersökta lokalerna i Stockholms län 2017 samt resultat från tidigare undersökningar.( - = ingen analys). Missbildningsfrekvens (%) Vatten, lokal Missbildningsfrekvens (%) & preliminär påverkansgrad 2017 AB1 Bergshamraån - 0,2 0,4 0,2 ingen/obetydlig AB5 Bällstaån 0,0 0,5 0,5 0,0 1,4 1,9 1,9 4,4 stark AB15 Märstaån 0,2 0,0 0,7 0,7 0,9 0,7 0,5 1,0 0,2 ingen/obetydlig AB20 Penningbyån - 0,5 0,5 0,7 ingen/obetydlig AB25 Taxingeån - - 0,2 0,7 1,4 1,3 svag AB28 Tumbaån - - 0,5 1,9 svag AB30 Tyresån 1,0 5,7 0,5 0,0 0,7 1,2 0,9 0,9 1,3 svag AB34 Åkersströmmen-Holmbroån - 0,9 0,5 ingen/obetydlig AB38 Åkerströmmen-Lillån - - 0,0 1,0 svag AB39 Åvaån - 0,5 4,3 4,3 stark AB41 Oxundaån 0,0 0,0 0,0 0,2 1,5 0,5 0,5 ingen/obetydlig AB49 Åkersström-Husaån - 0,0 0,9 ingen/obetydlig AB54 Saxbroån (Kagghamraån) 0,7 ingen/obetydlig Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15/(< 1,5) kan det bero på någon form av störning. Antalet räknade arter var mycket högt (> 80) och diversiteten mycket hög (> 5,2) i Tumbaån. Högt antal (> 60) hade Bergshamraån, Penningbyån, Åkersström-Husaån och Saxbroån (Kagghamraån). Vissa av dessa hade dessutom hög diversitet (> 4,5; Tabell 6). Ingen av lokalerna hade anmärkningsvärt låga värden på artantal och diversitet. Alla lokaler i undersökningen är mer eller mindre påverkade av näringsämnen. Typiska för näringsrika vatten och som förekom på flera av lokalerna undersökningen är Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Amphora copulata sl., Amphora pediculus (Figur 9), Cocconeis placentula (Figur 5), Cyclotella ocellata (Figur 9), Fragilaria capucina var. vaucheriae, Gomphosphenia lingulatiformis (Figur 9), Navicula antonii, Navicula cryptotenella, Navicula tripunctata (Figur 9), Nitzschia agnita, Nitzschia dissipata, Planothidium frequentissimum, Platessa conspicua, Rhoicosphenia abbreviata och Stephanodiscus parvus. I Åkersström-Husaån påträffades den relativt ovanliga Navicula ingenua (Figur 10). 19

20 Figur 9. Kiselalgerna Gomphosphenia lingulatiformis, Amphora pediculus, Cyclotella ocellata och Navicula tripunctata. Till näringståliga arter som dessutom kan indikera på förekomst av lättnedbrytbart organiska förorening hör Eolimna minima (Figur 10), Gomphonema parvulum, Navicula gregaria (Figur 10), Navicula lanceolata, Nitzschia agnita, Nitzschia fonticola, Nitzschia palea, Nitzschia paleacea och Nitzschia sociabilis. Vissa av dessa arter förekom i betydande antal på lokalerna med de lägsta IPS-indexen i undersökningen. Lägst IPS-index och störst andel föroreningstoleranta kiselalger hade Bällstaån. Där dominerade Eolimna minima (33 %) i kiselalgssamhället. Även Navicula gregaria var relativt vanlig där. Figur 10. Kiselalgerna Eolimna minima (t.v.), Navicula gregaria (mitten) och Navicula ingenua (t.h.). 20

21 Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F. Bassin Rhône-Méditeranée- Corse: 218 p. Eriksson, M. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. ( lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-ochforeskrifter-for-vattenforvaltning.html) Havs- och vattenmyndigheten Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version 3:2, ( lagar/vagledningar/ovriga-vagledningar/undersokningstyper-formiljoovervakning.html) Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Kahlert, M. & Andrén, C Benthic diatoms as valuable indicators of acidity. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Lantbruksuniversitet.) Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32:

22 Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-ochforeskrifter-for-vattenforvaltning.html) SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalger i Stockholms län En undersökning av kiselalger i vattendrag på 31 lokaler. Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Medins Biologi AB. Sundberg, I Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag En undersökning av 10 lokaler. Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt En undersökning av 66 lokaler. Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y. 2014a. Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt En undersökning av 71 lokaler. Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y. 2014b. Kiselalger i Stockholms län En undersökning av 20 lokaler. Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y Kiselalger i Stockholms län En undersökning av 13 lokaler. Medins Biologi AB. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

23 Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt lägesangivelse. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms EK (IPS) = Ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 23

24 AB1. Bergshamraån, Bergshamra Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 4 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,15 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: låg Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 15,3 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: 5-50% Provplats: meter neströms väg, vid hus Koordinater: / (SWEREF99_TM) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 414 IPS: 14,0 (klass 3) Antal räknade taxa: 70 TDI: 71,9 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 3,74 % PT: 16,7 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,2 ACID: 9,13 EK (IPS): 0,71 (klass 3) Kommentar årets undersökning ALKALISKT Bergshamraån hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot god status, men eftersom andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var relativt stor bör klassningen måttlig status stämma. Antalet räknade arter var högt. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 1 30,9 1 3,3 1-2 Hög status 1000 m nedströms ,9 2 49, ,5 1-2 God status 1000 m nedströms ,1 14, ,1 71, ,3 16,7 3 3 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 114/17 14,0 3 70, ,5 3 Måttlig status År ACID Statusklassning (surhet) År Andel missbildningar (%) ,65 Alkaliskt ,65 Alkaliskt , ,34 Nära neutralt , ,13 Alkaliskt ,2 Treårsmedelvärde 14/17 8,23 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar En lokal belägen ca 1 kilometer nedströms undersöktes 2007 och 2011 och resultaten är därför inte helt jämförbara med 2014 och IPS-indexet visade hög status år 2007, men värdet låg i den nedre delen av klassintervallet. År 2011 hamnade indexvärdet i god status och mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var båda svagt förhöjda. I den övre lokalen visade IPS-indexet måttlig status både 2014 och 2017, vilket styrks av att andelarna föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var relativt stora. Tvåårsmedelvärdet (2014/17) av surhetsindexet ACID hamnar i alkaliska förhållanden. Missbildningar räknades även 2011 och 2014 och var även då mindre än 1 %. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

25 AB5. Bällstaån, travbron Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 3,5 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,2 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: låg Prov taget från: sten Grumlighet: mycket grumligt Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 17,5 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: <5% Provplats: 0-5m uppstr travbro Koordinater: / (SWEREF99_TM) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 419 IPS: 10,9 (klass 4) Antal räknade taxa: 32 TDI: 84,4 (klass 4-5) OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS Diversitet: 2,78 % PT: 43,9 (klass 5) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 4,4 ACID: 8,59 ALKALISKT EK (IPS): 0,56 (klass 4) Kommentar årets undersökning I Bällstaån vid travbron (Solvalla) motsvarade IPS-indexet klass 4, otillfredsställande status. Indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 3, måttlig status, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor, vilket stärker klassningen otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var 4,4 %, vilket bör tyda på en stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID ,0 4 88, ,7 5 8,28 Statusklass Otillfredsställande status Surhetsklass Alkaliskt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar År 2012 undersöktes Bällstaån av Stockholms stad, medan Länsstyrelsen i Stockholm län har stått för övriga undersökningar. År 2008 undersöktes en lokal som låg ca 690 meter längre nedströms och resultatet är därför inte helt jämförbart med övriga år. IPS-indexet visade där klass 5, dålig status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var anmärkningsvärt stor (72 %), vilket stärker klassningen dålig status. Åren 2011, 2013, 2014 och 2015 motsvarade IPSindexet måttlig status, men indexvärdet har legat mer eller mindre nära gränsen mot otillfredsställande status och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor till mycket stor alla fyra åren. År 2012 (ca 150m uppstr.), 2016 och 2017 var IPS-indexet lägre och hamnade i otillfredsställande status. Treårsmedelvärdet ( ) av IPS hamnar på gränsen mellan måttlig och otillfredsställande status, men eftersom medelvärdet av %PT är mycket stort bör klass 4 otillfredsställande status stämma. Treårsmedelvärdet av surhetsindexet ACID visar alkaliska förhållanden. Missbildningar på kiselalgsskalen har beräknats varje år. Mindre än 1 % missbildade skal har observeratas 2008, 2011 och 2012 (ingen/obetydlig påverkan). Åren 2014, 2015 och 2016 var andelen något större (1,4-1,9 %), vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. År 2017 indikeras en stark påverkan. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

26 AB15. Märstaån, Steninge Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 9 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,8 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: låg Prov taget från: växt Grumlighet: klart Antal borstade stenar: - Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 15,5 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: <5% Provplats: 0-5 meter uppströms bro Koordinater: / (SWEREF99_TM) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 430 IPS: 13,5 (klass 3) Antal räknade taxa: 24 TDI: 78,7 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 2,60 % PT: 10,9 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,2 ACID: 8,06 EK (IPS): 0,69 (klass 3) Kommentar årets undersökning ALKALISKT Märstaån vid Steninge motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) något förhöjd. Kiselalgssamhället dominerades av de näringskrävande artgrupperna Achnanthidium minutissimum group III (breda former) och Cocconeis placentula. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Mindre än 1 % missbildade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID ,3 3 77, , ,99 Statusklass Måttlig status mycket nära god status Surhetsklass Alkaliskt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts varje år sedan 2011 samt 2007 och 2008 och omräkning av index har inneburit en höjning av samtliga TDI värden (mängden näringskrävande arter) IPS-indexet har legat i gränslandet mellan god och måttlig status alla år. Sämst resultat uppvisades 2011 och 2017 då IPS-indexet låg väl inom gränsen för måttlig status och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var relativt stor respektive något förhöjd. Treårsmedelvärdet ( ) av IPS-index hamnar i måttlig status, men det ligger mycket nära gränsen mot god status. Surhetsindexet ACID har alla år visat alkaliska förhållanden. Andelen missbildningar har beräknats varje år (retrospektivt 2007 & 2008) och har visat mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan) alla år utom 2016, som hade 1 %, vilket kan betyda en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

27 AB20. Penningbyån, Penningby Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 6 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,15 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: låg Prov taget från: sten Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 14,3 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50% Provplats: 0-10 m uppströms träbro Koordinater: / (SWEREF99_TM) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 412 IPS: 14,3 (klass 3) MÅTTLIG STATUS mycket nära god status Antal räknade taxa: 66 TDI: 83,8 (klass 4-5) Diversitet: 4,38 % PT: 9,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,7 ACID: 8,86 ALKALISKT EK (IPS): 0,73 (klass 3) Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Penningbyån vid Penningby motsvarade klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 2, god status, men mängden näringskrävande arter (TDI) var stor, vilket styrker klassningen måttlig status. Andelen föroreningstoleranta kiselalgsarter (%PT) var svagt förhöjd. Antalet räknade arter var högt och diversiteten relativt hög. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3 Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 16, ,1 60, ,7 8, God status God status ,7 2 71, ,8 1-2 God status nära måttlig status ,3 3 83, ,0 1-2 Måttlig status mycket nära god status Treårsmedelvärden 11/14/17 15,0 2 72, ,3 1-2 God status År 2008 ACID 8,30 Statusklassning (surhet) Alkaliskt År 2008 Andel missbildningar (%) ingen analys ,33 Alkaliskt , ,19 Alkaliskt , ,86 Alkaliskt ,7 Treårsmedelvärde 11/14/17 9,13 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008, 2011 och 2014 och indexen har räknats om beroende på att vissa arters indexvärden ändrats sedan dess. Omräkningen innebar en liten sänkning av IPS (17,3 till 17,1) för 2008, men en större sänkning för 2014 (15,5 till 14,7). Det innebar att IPS-indexet hamnade nära gränsen mot måttlig status. TDI höjdes något samtliga år. Lokalen har visat god status fram till 2017, då den hamnade i måttlig status. De två senaste åren har IPS-indexet legat i gränslandet mellan god och måttlig. Treårsmedelvärdet (2011/14/17) ligger i god, men relativt nära måttlig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden alla fyra åren. Missbildningar undersöktes även 2011 och 2014 och visade samma resultat som 2014, dvs. mindre än 1 %. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

28 AB25. Taxingeån, mynning Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 4 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,1 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: låg Prov taget från: sten Grumlighet: mycket grumligt Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 15,2 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: 5-50% Provplats: 0-10 meter nedströms bron Koordinater: / (SWEREF99_TM) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 420 IPS: 14,8 (klass 2) GOD STATUS nära måttlig status Antal räknade taxa: 37 TDI: 60,2 (klass 2-3) Diversitet: 3,46 % PT: 1,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 1,3 ACID: 9,11 EK (IPS): 0,76 (klass 2) Kommentar årets undersökning ALKALISKT IPS-indexet i Taxingeån motsvarade klass 2, god status. Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,3 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID ,5 3 64, , ,68 Statusklass God status mycket nära måttlig status Surhetsklass Alkaliskt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har tidigare undersökts 2008, 2010 och varje år sedan 2014 och visade god status alla år utom år 2015 då IPSindexet var lägre och hamnade i måttlig status. Kiselalgsamhället består av en blandning av mer eller mindre näringskänsliga och näringskrävande former. Treårsmedelvärdet (2015/16/17) av IPS ligger precis på gränsen mellan god och måttlig status. Vid undersökningen 2014 var omgivningen kring provtagningslokalen delvis avverkad och gallrad, vilket bl.a. medförde större ljusnedsläpp. År 2008 saknades makroskopiska påväxtalger helt på lokalen och 2010 var täckningsgraden mindre än 5 %. Vid undersökningen 2014 var täckningsgrad av fintrådiga alger något högre, men 2015 var förhållandena kraftig försämrade och täckningsgraden var 80 %. År 2016 och 2017 såg det bättre ut med en täckningsgrad på cirka 20 respektive 10 %. Både IPS-indexet och den ökade förekomsten av fintrådiga alger indikerarar en försämring av vattenkvalitet En viss förbättring har skett 2016 och Surhetsindexet ACID har ökat från nära neutrala förhållanden 2008 och 2010 till alkaliska förhållanden Missbildningsanalysen visade mindre än 1 % 2014 och 2015 (=ingen/obetydlig påverkan). År 2016 och 2017 var andelen 1,4 respektive 1,3 %, vilket kan tyda på att det finns en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

29 AB28. Tumbaån, Åvägen Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 4 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,5 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: medel Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 18,3 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 0% Provplats: 0-5 meter nedströms bro Koordinater: / (SWEREF99_TM) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 417 IPS: 13,9 (klass 3) Antal räknade taxa: 83 TDI: 64,1 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 5,34 % PT: 11,5 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 1,9 ACID: 7,06 NÄRA NEUTRALT EK (IPS): 0,71 (klass 3) Kommentar årets undersökning I Tumbaån vid Åvägen motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Näringskrävande arter/artgrupper som Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Cocconeis placentula, Cyclotella ocellata och Stephanodiscus parvus dominerade i kiselalgssamhället. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var något förhöjd. Antalet räknade arter var mycket högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,9 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Värdet ligger nära gränsen mot måttlig påverkan. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 3 46, ,4 1-2 Måttlig status ca 1 km nedströms ,4 3 74, ,6 1-2 Måttlig status mycket nära god status ,5 13, ,8 64, ,4 11, Måttlig status Måttlig status Treårsmedelvärden 10/14/17 13,9 3 69, ,8 1-2 Måttlig status År ACID 6,26 9,07 Statusklassning (surhet) Alkaliskt* Alkaliskt År Andel missbildningar (%) ingen analys ingen analys ,32 Nära neutralt , ,06 Nära neutralt ,9 Treårsmedelvärde 10/14/17 7,82 Alkaliskt *=expertbedömning Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar En närliggande lokal (ca 1 km nedströms) undersöktes 2007, men bedöms vara jämförbar med lokalen 2010, 2014 och Indexen har räknats om och innebar en höjning av TDI (mängden näringskrävande former) alla år. IPS-indexet har visat måttlig status alla tre åren, men värdet var högre 2010 och låg mycket nära god status. Bedömningen av surhet har varierat mellan nära neutrala och alkaliska förhållanden (expertbedömning 2007). Treårsmedelvärdet av ACID ligger i alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Andelen missbildade kiselalgsskal beräknades även 2014, men var då mindre än 1 %. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

30 AB30. Tyresån, Tyresö Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 4 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,25 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: medel Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 18,7 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50% Provplats: 0-10 meter nedströms riven (fd) bro Koordinater: / (SWEREF99_TM) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 416 IPS: 14,3 (klass 3) MÅTTLIG STATUS mycket nära god status Antal räknade taxa: 41 TDI: 89,4 (klass 4-5) Diversitet: 4,07 % PT: 16,3 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 1,3 ACID: 8,17 ALKALISKT EK (IPS): 0,73 (klass 3) Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Tyresån vid Tyresö motsvarade klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 2, god status, men eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) relativt stor, stämmer klassningen måttlig status. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,3 %, vilket kan tyda på att det finns en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID ,3 3 90, ,0 3 8,05 Statusklass Måttlig status mycket nära god status Surhetsklass Alkaliskt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID 10 Alkaliskt 8 Nära neutr. 6 Måttligt surt 4 Surt 2 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har tidigare undersökts 2007 och Omräkning av index innebar en höjning av alla TDI-värden före Till och med 2013 visade IPS-indexet god status, men har mellan legat mer eller mindre nära gränsen mot måttlig status. Åren var andelen föroreningstoleranta arter (%PT) större än tidigare och IPS-indexet lägre och visade måttlig status, dock nära god status. Mycket stor mängd näringskrävande arter (TDI) och relativt stor andel föroreningstoleranta kiselalger (%PT), stärker dock klassningen måttlig status. Den näringskrävande Amphora pediculus har utgjort en betydande del av kiselalgssamhället de flesta åren. Surhetsindexet ACID har visat alkaliska förhållanden de senaste sju åren. Analys av missbildningar har gjorts alla år. Mellan 1-2 %, dvs. svag påverkan konstaterades 2007, 2014 och 2017, vilket kan tyda på en svag påverkan bekämpningsmedel, metaller eller liknande. År 2010 var andelen betydligt större (5,7 %), vilket bör innebära en stark påverkan. De övriga fyra åren noterades dock mindre än 1 % missbildningar, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

31 AB34. Åkersströmmen-Holmbroån, Skarpsundby Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 4 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,2 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: låg Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 12,4 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: 5-50% Provplats: 0-10 meter uppströms vägbro Koordinater: / (SWEREF99_TM) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 413 IPS: 14,3 (klass 3) MÅTTLIG STATUS mycket nära god status Antal räknade taxa: 37 TDI: 75,9 (klass 2-3) Diversitet: 2,59 % PT: 3,4 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,5 ACID: 8,68 ALKALISKT EK (IPS): 0,73 (klass 3) Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Åkersströmmen-Holmbroån hamnade i klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger dock mycket nära gränsen mot klass 2, god status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var stor, men andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var liten. Kiselalgssamhället dominerades (60 %) av det näringskrävande artkomplexet Achnanthidium minutissimum group III (breda former), följt av Fragilaria famelica och Navicula cryptotenella. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var dock mycket liten. Jämförelse med tidigare undersökningar Surhetsindexet ACID var högt och visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Mindre än 1 % missbildade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 1 26,6 1 0,9 1-2 Hög status Not: låg diversitet ,2 1 27,1 1 2,3 1-2 Hög status Not: mycket låg diversitet ,3 3 75, ,4 1-2 Måttlig status mycket nära god status Treårsmedelvärden 08/11/17 17,5 2 43, ,2 1-2 God status År 2008 ACID 8,50 Statusklassning (surhet) Alkaliskt År 2008 Andel missbildningar (%) ingen analys ,25 Alkaliskt , ,68 Alkaliskt ,5 Treårsmedelvärde 08/11/17 8,81 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt år 2008 och 2011 och IPS-indexet indikerade då hög status. Diversiteten var dock mycket låg båda åren, vilket berodde på total dominans av artkomplexet Achnanthidium minutissimum. Artgruppen är känd för att snabbt kunna kolonisera nya, rena substrat. Holmbroån är en rätad jordbrukså med kända stora skiftningar i vattenföring (muntl. Pansar, länsstyrelsen i Stockholm), vilket förmodligen orsakat omlagring av substraten och bortspolning av kiselalger som följd. I övrigt förekom mest mer eller mindre näringskrävande arter i kiselalgssamhället båda åren, så sannolikt blev resultatet missvisande på grund av ensidig dominans av en art. Vid undersökningen 2017 hamnade IPSindexet i klass 3, måttlig status. Dominansen av Achnanthidium minutissimum var inte lika stor (61 %) och det var dessutom den breda, mer näringskrävande formen (group III) som förekom (inte group II som 2008 och 2011). Årets resultat är troligen mer korrekt. Surhetsindexet ACID har alla år visat alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. År 2008 gjordes ingen analys av missbildningar och 2011 och 2017 var andelen missbildade kiselalgsskal mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

32 AB38. Åkerströmmen-Lillån, Ekskogen Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 3 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,1 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: låg Prov taget från: sten Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 7 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 13,9 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50% Provplats: 0-10 meter nedströms järnvägsbro Koordinater: / (SWEREF99_TM) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 417 IPS: 14,4 (klass 3) MÅTTLIG STATUS mycket nära god status Antal räknade taxa: 56 TDI: 89,4 (klass 4-5) Diversitet: 4,06 % PT: 12,2 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 1,0 ACID: 8,11 ALKALISKT EK (IPS): 0,73 (klass 3) Kommentar årets undersökning I Lillån vid Ekskogen motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot god status, men eftersom mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) något förhöjd, styrker detta klassningen måttlig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Värdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,0 %, vilket är precis på gränsen till vad som kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 3 68, ,5 1-2 Måttlig status mycket nära god status ,5 13,8 14, ,1 87,5 89, ,2 20,9 12, Måttlig status Måttlig status Måttlig status mycket nära god status Treårsmedelvärden 08/11/17 13,9 3 83, ,8 3 Måttlig status År ACID 8,15 6,90 Statusklassning (surhet) Alkaliskt Nära neutralt År Andel missbildningar (%) ingen analys ingen analys ,63 Alkaliskt , ,11 Alkaliskt ,0 Treårsmedelvärde 08/11/17 7,54 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2007, 2008 och 2011 och indexen har räknats om, eftersom visa arters indexvärden ändrats sedan dess. Omräkningen innebar att IPS sänktes till 14,4 för år 2007, vilket innebär att bedömningen ändras från god till måttlig status. TDI-indexet höjdes för samtliga år. I Lillån vid Ekskogen har visat måttlig status alla år. IPS-indexet låg mycket nära gränsen mot god status 2007 och 2017, men åtminstone för 2017 styrks bedömningen framför allt av att mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor. Åren 2008 och 2011 var IPS-indexet lägre och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) större än 2007 och Treårsmedelvärdet (2008/11/17) av ACID ligger i alkaliska förhållanden. Analys av missbildningar gjordes även 2011, men var då 0 %. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

33 AB39. Åvaån, fiskfällan Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: NW Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 3,5 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,2 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: låg Prov taget från: sten Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 13,9 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: >50% Provplats: 0-10 meter nedströms fiskfälla (fr.o.m. spånt) Koordinater: / (SWEREF99_TM) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 15,4 (klass 2) Antal räknade taxa: 39 TDI: 63,5 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 3,47 % PT: 10,4 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 4,3 ACID: 7,28 NÄRA NEUTRALT EK (IPS): 0,79 (klass 2) Kommentar årets undersökning Lokalen i Åvaån hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) och mängden näringskrävande arter var något förhöjda. Kiselalgssamhället bestod främst av måttligt näringskrävande och näringskrävande arter. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar ,3 % missbildade skal observerades, vilket bör visa en stark påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 14, ,2 64, ,4 28,6 4 4 Måttlig status Måttlig status ,6 2 60, ,7 3 God status mycket nära måttlig status ,4 2 63, ,4 3 God status Treårsmedelvärden 11/14/17 14,1 3 63, ,0 4 Måttlig status nära god status År 2009 ACID 6,45 Statusklassning (surhet) Nära neutralt År 2009 Andel missbildningar (%) ingen analys ,28 Nära neutralt , ,30 Nära neutralt , ,28 Nära neutralt ,3 Treårsmedelvärde 11/14/17 6,83 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har tidigare undersökts år 2009, 2011 och 2014 och indexen har räknats om. Omräkningen innebar en viss sänkning av IPS för 2011 och 2014 och en viss höjning av samtliga TDI-värden. IPS-indexet har ökat i Åvaån från väl inom gränsen för måttlig status 2009, måttlig men närmare god status 2011 till god status 2014 och 2017 (dock mycket nära måttlig 2014). Kiselalgssamhället har bestått av en blandning av mer eller mindre näringskänsliga och näringskrävande arter, men den föroreningstoleranta Eolimna minima dominerade 2009 och 2011, Förekomsten av arten har dock minskat de två senaste åren. Treårsmedelvärdet (2011/14/17) av IPS ligger i måttlig staus, men hamnar nära god staus. Surhetsindexet ACID har visat nära neutrala förhållanden samtliga år. Analys av missbildningar utfördes även 2011 och Mindre än 1 % observerades 2011 (ingen/obetydlig påverkan), men 2014 och 2017 noterades 4,3 %, vilket bör tyda på en stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Missbildningsfrekvensen ligger dock nära gränsen mot måttlig påverkan. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

34 AB41. Oxundaån, Rosendal Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 8 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,5 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: låg Prov taget från: växt Grumlighet: klart Antal borstade stenar: - Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 19 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: <5% Provplats: 0-10 meter uppströms bro Koordinater: / (SWEREF99_TM) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 419 IPS: 13,6 (klass 3) Antal räknade taxa: 33 TDI: 86,5 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 3,65 % PT: 19,6 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,5 ACID: 7,94 EK (IPS): 0,69 (klass 3) Kommentar årets undersökning ALKALISKT I Oxundaån vid Rosendal motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) relativt stor, vilket stärker klassningen måttlig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID ,7 3 84, ,5 3 8,53 Statusklass Måttlig status Surhetsklass Alkaliskt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts varje år sedan 2011 och indexen har räknats om för åren före Omräkningen innebar en höjning av samtliga TDI-värden (mängden näringskrävande arter). Oxundaån vid Rosendal har hela tiden visat måttlig status och alkaliska förhållanden. IPS-indexet var lägre (relativt nära otillfredsställande status) och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) större 2013 än övriga år. Missbildade kiselalgsskal har räknats på lokalen varje år och andelen var mindre än 1 %, utom 2015 då den var svagt förhöjd, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

35 AB49. Åkersström-Husaån, Sundby Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 1,5 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,5 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: låg Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 15,7 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: 5-50% Provplats: från -1 (minus) till 4 meter nedströms vägbro Koordinater: / (SWEREF99_TM) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 438 IPS: 12,0 (klass 3) Antal räknade taxa: 62 TDI: 81,3 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,74 % PT: 11,4 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,9 ACID: 8,38 ALKALISKT EK (IPS): 0,61 (klass 3) Kommentar årets undersökning I Husaån hamnade IPS-indexet i klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var förhöjd, vilket stärker klassningen måttlig status. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. En viss osäkerhet finns dock i indexvärdet, eftersom 24 % av de räknade kiselalgsskalen är odefinierade ur surhetssynpunkt Mindre än 1 % missbildade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 2 56, ,2 3 God status ,1 3 75, ,4 1-2 Måttlig status nära god status ,0 3 81, ,4 3 Måttlig status Treårsmedelvärden 08/11/17 13,7 3 70, ,7 3 Måttlig status År 2008 ACID 6,93 Statusklassning (surhet) Nära neutralt År 2008 Andel missbildningar (%) ingen analys ,22 Nära neutralt , ,38 Alkaliskt ,9 Treårsmedelvärde 08/11/17 7,51 Alkaliskt mycket nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt år 2008 och Indexen har räknats om pga. att vissa arters värden har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar en viss sänkning av IPS och höjning av TDI. IPS-indexet i Husaån visade god status 2008, men måttlig status Indexvärdena låg dock i gränslandet mellan klasserna båda åren. Näringssituationen verkar ha försämrats 2017 då IPS-indexet hamnade väl inom gränsen för måttlig status. Treårsmedelvärdet (08/11/17) visar måttlig status. Treårsmedelvärdet av surhetsindexet ACID visar alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). År 2008 undersöktes inte missbildningar och 2011 noterades 0 % i provet. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

36 AB54. Saxbroån (Kagghamraån), Saxbro Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 1 Stockholm Vattendragsbredd: 4 m Provtagningsmetodik: SS-EN Medeldjup provyta: 0,2 m Provtagn.: Länsstyrelsen i Stockholms län Vattennivå: låg Prov taget från: sten Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 13,7 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50% Provplats: 0-10 meter nedströms vägbro Resultat index och klassning Koordinater: / (SWEREF99_TM) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 412 IPS: 14,0 (klass 3) MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 67 TDI: 87,6 (klass 4-5) Diversitet: 4,60 % PT: 39,1 (klass 4) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,7 ACID: 8,97 ALKALISKT EK (IPS): 0,72 (klass 3) Kommentar I Saxbroån (Kagghamraån) vid Saxbro motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot god status, men eftersom mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) stor (nära gränsen mot mycket stor), visar det att klassningen måttlig status bör stämma. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Jämfört med lokalen cirka 2 km nedströms vid Lilla ström (2008 och 2014) var %PT större här, men båda lokalerna bedöms ha måttlig status. 36

37 Bilaga 2. Artlistor Förklaring till artlistor för kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI group I-II (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Missbildade (%)= andel missbildade skal Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm), Naturvårdsverket ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 37

38 AB1. Bergshamraån, Bergshamra Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 0 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,0 0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 0 Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4, ,9 0 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4, ,5 0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, ,0 0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,7 0 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,2 0 Craticula riparia (Hustedt) Lange-Bertalot var. mollenhaueri Lange-Bertalot CRMO 3, ,2 0 Cyclotella sp. CYLS 3, ,2 0 Diploneis sp. DIPS 4, ,7 0 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,2 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,1 0 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,2 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 0 Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4, ,2 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 0 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,2 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 0 Fragilaria sp. FRAS 4, ,2 0 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,2 0 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,4 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 0 Gomphosphenia sp. GPPS 2, ,2 0 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,0 0 Hippodonta hungarica (Grunow) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HHUN 4, ,5 0 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,0 0 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,7 0 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot MAAT 2, ,5 0 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,5 0 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,5 0 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,2 0 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,2 0 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,5 0 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,0 0 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 0 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 0 Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4, ,5 0 Navicula sp. NASP 3, ,2 0 Nitzschia acicularis (Kützing) W.M. Smith NACI 2, ,5 0 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,2 0 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3, ,8 0 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,5 0 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow NDIS 4, ,5 0 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,7 0 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. subtilis (Grunow) Hustedt NLSU 3, ,7 0 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,0 0 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,2 0 Pinnularia divergens W. Smith var. media Krammer PDME 5, ,2 0 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBIss 4, ,2 0 Planothidium daui (Foged) Lange-Bertalot PDAU 4, ,2 0 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,9 0 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,2 0 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 0 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,2 0 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,7 0 Sellaphora disjuncta (Hustedt) Mann SDIS 4, ,7 0 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 0 Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM 1, ,0 0 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 0 Stauroneis smithii Grunow SSMI 4, ,2 0 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,7 0 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,7 0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,2 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 1 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 0 Tryblionella apiculata Gregory TAPI 2, ,2 0 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,4 0 Tryblionella salinarum Grunow TSAL 2, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 70 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 70 TDI (0-100): 71,9 ADMI (%): 50,0 Acidofil ( ): 7 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 3,74 % PT: 16,7 EUNO (%): 0,5 Circumneutral ( ): 606 Odefinierad ( ): 56 Medelbredd IPS (1-20): 14,0 ACID: 9,13 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 331 Missbildade (%): 0,2 ADMI (μm): 2,81 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 38

39 AB5. Bällstaån, travbron Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,4 18 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, ,2 0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, ,1 1 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,9 1 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,5 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 21 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,5 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 0 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,0 0 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot MAAT 2, ,2 0 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,0 0 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,2 0 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,5 0 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,4 0 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,6 0 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,2 0 Navicula rhynchotella Lange-Bertalot NRHT 3, ,5 0 Navicula slesvicensis Grunow NSLE 3, ,2 0 Navicula trivialis Lange-Bertalot var. trivialis NTRV 2, ,0 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,1 0 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,2 0 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,5 0 Nitzschia soratensis Morales & Vis NSTS 2, ,0 0 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,5 0 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 0 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,9 3 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,7 0 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,1 0 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,2 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 0 Surirella angusta Kützing SANG 4, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 32 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 32 TDI (0-100): 84,4 ADMI (%): 39,4 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 2,78 % PT: 43,9 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 492 Odefinierad ( ): 0 Medelbredd IPS (1-20): 10,9 ACID: 8,59 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 499 Missbildade (%): 4,4 ADMI (μm): 2,91 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 39

40 AB15. Märstaån, Steninge Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,9 1 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, ,5 0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,8 0 Denticula tenuis Kützing DTEN 5, ,2 0 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,5 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,1 0 Fragilaria mesolepta s.lat. Rabenhorst FMESsl 4, ,5 0 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 0 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,2 0 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,2 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 0 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2, ,3 0 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,2 0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,5 0 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,5 0 Nitzschia intermedia Hantzsch ex Cleve & Grunow NINT 1, ,5 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 0 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,4 0 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 0 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,4 0 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,4 0 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,5 0 Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM 1, ,5 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 24 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 24 TDI (0-100): 78,7 ADMI (%): 51,9 Acidofil ( ): 21 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 2,60 % PT: 10,9 EUNO (%): 2,1 Circumneutral ( ): 591 Odefinierad ( ): 19 Medelbredd IPS (1-20): 13,5 ACID: 8,06 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 370 Missbildade (%): 0,2 ADMI (μm): 2,99 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 40

41 AB20. Penningbyån, Penningby Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,2 0 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,8 1 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, ,7 0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,6 0 Amphora sp. AMPS 2, ,7 0 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,0 0 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,0 0 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,9 0 Chamaepinnularia submuscicola (Krasske) Lange-Bertalot CSMU 4, ,2 0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 1 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,2 0 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 0 Encyonema gaeumannii (Meister) Krammer EGAE 5, ,2 0 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,2 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,3 0 Epithemia adnata (Kützing) Brébisson EADN 4, ,2 0 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,2 0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 0 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,7 1 Fragilaria sp. FRAS 4, ,6 0 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 0 Geissleria declivis (Hustedt) Lange-Bertalot GDCL 4, ,5 0 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,2 0 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,2 0 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,5 0 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,5 0 Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 4, ,2 0 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,2 0 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,2 0 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,7 0 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,7 0 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,0 0 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,0 0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,7 0 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,2 0 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,2 0 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,5 0 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,5 0 Navicula slesvicensis Grunow NSLE 3, ,5 0 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,2 0 Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4, ,2 0 Navicula sp. NASP 3, ,5 0 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,5 0 Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2, ,2 0 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow NDIS 4, ,5 0 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,2 0 Nitzschia heufleriana Grunow NHEU 4, ,2 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,2 0 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,5 0 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBIss 4, ,5 0 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,1 0 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,5 0 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4, ,5 0 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,5 0 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,2 0 Sellaphora bacillum (Ehrenberg) Mann SEBA 4, ,2 0 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 0 Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM 1, ,2 0 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 0 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,2 0 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,4 0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,0 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,0 0 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,5 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 0 Tryblionella salinarum Grunow TSAL 2, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 66 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 66 TDI (0-100): 83,8 ADMI (%): 13,8 Acidofil ( ): 7 Alkalibiont ( ): 10 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 4,38 % PT: 9,0 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 252 Odefinierad ( ): 63 Medelbredd IPS (1-20): 14,3 ACID: 8,86 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 667 Missbildade (%): 0,7 ADMI (μm): 2,81 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 41

42 AB25. Taxingeån, mynning Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,0 0 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,0 6 Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4, ,2 0 Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3, ,2 0 Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, ,3 0 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,1 0 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,0 0 Encyonopsis sp. ENCP 5, ,5 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 0 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,0 3 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,0 1 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,0 2 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, ,1 0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,6 0 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,5 0 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,2 0 Gomphonema sphenovertex Lange-Bertalot & Reichardt GSPV 0, ,5 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 0 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,3 0 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,4 1 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,4 0 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,2 0 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 0 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3, ,2 0 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,0 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 0 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 0 Pinnularia lundii Hustedt var. linearis Krammer PLLN 5, ,2 0 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,2 0 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,0 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 0 Surirella amphioxys W. Smith SAPH 5, ,0 0 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,2 0 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 0 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 37 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 37 TDI (0-100): 60,2 ADMI (%): 15,0 Acidofil ( ): 5 Alkalibiont ( ): 83 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 3,46 % PT: 1,2 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 398 Odefinierad ( ): 14 Medelbredd IPS (1-20): 14,8 ACID: 9,11 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 500 Missbildade (%): 1,3 ADMI (μm): 2,91 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 42

43 AB28. Tumbaån, Åvägen Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 0 Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,0 0 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,0 0 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,9 10 Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4, ,0 0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,5 0 Cocconeis neothumensis Krammer CNTH 3, ,2 0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,4 0 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,5 0 Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3, ,8 0 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,7 0 Diadesmis brekkaensis (J.B. Petersen) Mann DBRE 5, ,2 0 Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, ,0 0 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,2 0 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,0 0 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,2 0 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 0 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,5 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,7 0 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,2 0 Eunotia dorofeyukae Lange-Bertalot & Kulikovskiy EDOR 5, ,2 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,4 2 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 0 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, ,8 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 0 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,8 2 Fragilaria cyclopum (Brutschy) Lange-Bertalot FCYC 0, ,2 0 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,2 1 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,9 1 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,0 0 Fragilaria sp. FRAS 4, ,0 0 Frustulia weinholdii Hustedt FWEI 4, ,2 0 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 0 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,0 0 Gomphonema cymbelliclinum Reichardt & Lange-Bertalot GCBC 3, ,5 0 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,0 0 Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 4, ,5 0 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,4 0 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,5 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 0 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,0 0 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,2 0 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,2 0 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,2 0 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,2 0 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,4 0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,2 0 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,5 0 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,6 0 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 0 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,9 0 Navicula slesvicensis Grunow NSLE 3, ,4 0 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,7 0 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,2 0 Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater NVIP 2, ,2 0 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,7 0 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow NDIS 4, ,6 0 Nitzschia dubia W. Smith NDUB 2, ,2 0 Nitzschia heufleriana Grunow NHEU 4, ,2 0 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. tenuis (W. Smith) Grunow NZLT 3, ,2 0 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,7 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,7 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,7 0 Nitzschia parvula W.M.Smith NPAR 2, ,2 0 Nitzschia pseudofonticola Hustedt NPSF 2, ,2 0 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,0 0 Nitzschia sublinearis Hustedt NSBL 5, ,2 0 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 0 Forts. nästa sida 43

44 Forts. AB28. Tumbaån AB28. Tumbaån, Åvägen Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Pinnularia borealis Ehrenberg var. scalaris (Ehrenberg) Rabenhorst PBSC 0, ,2 0 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 0 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 0 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,2 0 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,4 0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,4 0 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4, ,2 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 0 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,0 0 Surirella angusta Kützing SANG 4, ,5 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 3 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,0 0 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 0 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 83 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 83 TDI (0-100): 64,1 ADMI (%): 12,9 Acidofil ( ): 34 Alkalibiont ( ): 86 Diversitet: 5,34 % PT: 11,5 EUNO (%): 3,1 Circumneutral ( ): 374 Odefinierad ( ): 36 Medelbredd IPS (1-20): 13,9 ACID: 7,06 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 470 Missbildade (%): 1,9 ADMI (μm): 3,06 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 44

45 AB30. Tyresån, Tyresö Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,3 0 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, ,9 0 Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4, ,5 0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,1 0 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,2 0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,8 1 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,2 0 Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4, ,5 0 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,7 0 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,2 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,8 0 Eunotia dorofeyukae Lange-Bertalot & Kulikovskiy EDOR 5, ,2 0 Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4, ,2 0 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,2 0 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,2 0 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,5 0 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,7 1 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,6 0 Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3, ,5 0 Navicula caterva Hohn & Hellerman NCTV 3, ,2 0 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,6 1 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,2 0 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 0 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,0 0 Navicula sp. NASP 3, ,5 0 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow NDIS 4, ,3 1 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,4 0 Nitzschia lacuum Lange-Bertalot NILA 5, ,5 0 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,2 0 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 0 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,7 0 Nitzschia soratensis Morales & Vis NSTS 2, ,0 0 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,7 0 Platessa bahlsii Potapova PBAH 4, ,5 0 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,7 0 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 0 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,4 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 9 Tabularia fasciculata (Agardh) Williams & Round TFAS 2, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 41 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 41 TDI (0-100): 89,4 ADMI (%): 5,3 Acidofil ( ): 14 Alkalibiont ( ): 19 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 4,07 % PT: 16,3 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 192 Odefinierad ( ): 10 Medelbredd IPS (1-20): 14,3 ACID: 8,17 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 764 Missbildade (%): 1,3 ADMI (μm): 2,87 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 45

46 AB34. Åkersströmmen-Holmbroån, Skarpsundby Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,5 2 Amphora ovalis (Kützing) Kützing AOVA 3, ,5 0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, ,7 0 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,2 0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,4 0 Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3, ,5 0 Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4, ,2 0 Diploneis sp. DIPS 4, ,2 0 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,2 0 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 0 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,5 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,4 0 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,5 0 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,2 0 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,2 0 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,0 0 Gomphonema sphenovertex Lange-Bertalot & Reichardt GSPV 0, ,7 0 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,2 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 0 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,2 0 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,5 0 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,8 0 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,2 0 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 0 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,7 0 Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2, ,7 0 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow NDIS 4, ,7 0 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,2 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 0 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,2 0 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 0 Tabularia fasciculata (Agardh) Williams & Round TFAS 2, ,2 0 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,5 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 37 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 37 TDI (0-100): 75,9 ADMI (%): 60,5 Acidofil ( ): 17 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 2,59 % PT: 3,4 EUNO (%): 0,7 Circumneutral ( ): 680 Odefinierad ( ): 15 Medelbredd IPS (1-20): 14,3 ACID: 8,68 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 288 Missbildade (%): 0,5 ADMI (μm): 3,01 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 46

47 AB38. Åkerströmmen-Lillån, Ekskogen Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,2 0 Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,2 0 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,2 0 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,9 2 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, ,4 0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,4 0 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,6 0 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,5 0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,8 1 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,7 0 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,5 0 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,2 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,7 1 Fallacia lenzii (Hustedt) Lange-Bertalot FLEN 4, ,2 0 Fallacia monoculata (Hustedt) Mann FMOC 3, ,2 0 Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4, ,2 0 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,2 0 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,2 0 Fragilaria sp. FRAS 4, ,2 0 Geissleria acceptata (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GACC 4, ,2 0 Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 4, ,2 0 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,0 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 0 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,5 0 Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4, ,0 0 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,4 0 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,5 0 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,5 0 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,2 0 Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3, ,5 0 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,2 0 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,7 0 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 0 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,0 0 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 0 Navicula sp. NASP 3, ,5 0 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,3 0 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,2 0 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow NDIS 4, ,4 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,2 0 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,2 0 Nitzschia parvula W.M.Smith NPAR 2, ,2 0 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,5 0 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBIss 4, ,2 0 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,0 0 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,0 0 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,2 0 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,2 0 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,7 0 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,9 0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,5 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 0 Stephanodiscus medius Håkansson SMED 2, ,2 0 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,0 0 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 56 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 56 TDI (0-100): 89,4 ADMI (%): 12,9 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 12 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 4,06 % PT: 12,2 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 295 Odefinierad ( ): 17 Medelbredd IPS (1-20): 14,4 ACID: 8,11 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 676 Missbildade (%): 1,0 ADMI (μm): 2,93 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 47

48 AB39. Åvaån, fiskfällan Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,3 1 Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,8 0 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,5 0 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,4 0 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,0 28 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,0 3 Eunotia meisterioides Lange-Bertalot EMEO 5, ,2 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 0 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, ,2 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,6 3 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,3 3 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,5 0 Fragilaria sp. FRAS 4, ,2 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 0 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,4 0 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,7 1 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,7 2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,7 0 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,4 1 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,2 0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,4 0 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 0 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,9 0 Naviculadicta elorantana Lange-Bertalot NELO 0, ,2 0 Naviculadicta pseudoventralis (Hustedt) Lange-Bertalot NDPV 4, ,2 0 Nitzschia homburgiensis Lange-Bertalot NHOM 5, ,9 0 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 0 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,2 0 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 0 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 0 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 0 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,9 0 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,2 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 0 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,2 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,9 1 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 39 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 39 TDI (0-100): 63,5 ADMI (%): 45,0 Acidofil ( ): 88 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 3,47 % PT: 10,4 EUNO (%): 2,4 Circumneutral ( ): 675 Odefinierad ( ): 26 Medelbredd IPS (1-20): 15,4 ACID: 7,28 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 211 Missbildade (%): 4,3 ADMI (μm): 2,95 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 48

49 AB41. Oxundaån, Rosendal Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,8 0 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4, ,6 0 Amphora indistincta Levkov AMID 4, ,9 0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,2 0 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,9 0 Aulacoseira granulata var. granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2, ,2 0 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,7 0 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,2 0 Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4, ,2 0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,0 1 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,2 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,8 0 Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4, ,7 0 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,2 0 Fragilaria mesolepta s.lat. Rabenhorst FMESsl 4, ,5 0 Fragilaria neoproducta Lange-Bertalot FNOP 5, ,2 0 Fragilaria sp. FRAS 4, ,0 0 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,2 0 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,1 0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,4 0 Navicula cryptotenelloides Lange-Bertalot NCTO 3, ,5 0 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,2 0 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,7 0 Navicula sp. NASP 3, ,2 1 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow NDIS 4, ,2 0 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,4 0 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,5 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,5 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 0 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,0 0 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 0 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,5 0 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,5 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 33 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 33 TDI (0-100): 86,5 ADMI (%): 8,8 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 5 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 3,65 % PT: 19,6 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 222 Odefinierad ( ): 19 Medelbredd IPS (1-20): 13,6 ACID: 7,94 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 754 Missbildade (%): 0,5 ADMI (μm): 2,95 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 49

50 AB49. Åkersström-Husaån, Sundby Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,0 0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, ,2 1 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,2 0 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,7 0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 0 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,2 0 Diploneis oblongella (Naegeli) Cleve-Euler DOBL 4, ,9 0 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 0 Encyonema caespitosum Kützing ECAE 4, ,2 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,1 0 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,5 0 Fallacia lenzii (Hustedt) Lange-Bertalot FLEN 4, ,5 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 0 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,4 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 0 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,1 0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 0 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,2 0 Gomphonema clavatulum Reichardt GCVT 0, ,2 0 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,9 0 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,5 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 0 Gomphosphenia lingulatiformis (Lange-Bertalot & Reichardt) Lange-Bertalot GPLI 2, ,8 0 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,1 0 Gomphosphenia sp. GPPS 2, ,0 0 Halamphora montana (Krasske) Levkov HLMO 2, ,2 0 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,2 0 Hippodonta hungarica (Grunow) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HHUN 4, ,2 0 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,1 0 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,8 3 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,3 0 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,2 0 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,7 0 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,2 0 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,8 0 Navicula ingenua Hustedt NING 2, ,8 0 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 0 Navicula sp. NASP 3, ,7 0 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 28:6-9 NVD2 5, ,2 0 Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2, ,9 0 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow NDIS 4, ,5 0 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,8 0 Nitzschia lacuum Lange-Bertalot NILA 5, ,2 0 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,7 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,5 0 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,1 0 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,2 0 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,7 0 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,1 0 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,2 0 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,7 0 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4, ,2 0 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,1 0 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 0 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, ,2 0 Simonsenia delognei Lange-Bertalot SIDE 3, ,7 0 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,5 0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,2 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,4 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 0 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 62 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 62 TDI (0-100): 81,3 ADMI (%): 10,0 Acidofil ( ): 7 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 4,74 % PT: 11,4 EUNO (%): 0,5 Circumneutral ( ): 288 Odefinierad ( ): 240 Medelbredd IPS (1-20): 12,0 ACID: 8,38 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 466 Missbildade (%): 0,9 ADMI (μm): 2,99 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 50

51 AB54. Saxbroån (Kagghamraån), Saxbro Lokalkoordinater: / (SWEREF99_TM) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 0 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,2 0 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,2 0 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,8 1 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, ,7 0 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4, ,2 0 Amphora indistincta Levkov AMID 4, ,8 0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,8 0 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,2 0 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,0 0 Brachysira sp. BRCS 5, ,2 0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,4 0 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,5 0 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,7 0 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,7 0 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,2 0 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,7 0 Encyonema sp. ENSP 4, ,7 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,7 2 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 0 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,7 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 0 Fragilaria mesolepta s.lat. Rabenhorst FMESsl 4, ,2 0 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 0 Geissleria sp. GESP 4, ,2 0 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,0 0 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,0 0 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,7 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,0 0 Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4, ,2 0 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,2 0 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,5 0 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,2 0 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,5 0 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 0 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,8 0 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,0 0 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,7 0 Navicula slesvicensis Grunow NSLE 3, ,2 0 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,0 0 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,2 0 Navicula veneta Kützing NVEN 1, ,2 0 Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater NVIP 2, ,2 0 Navicula sp. NASP 3, ,2 0 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,9 0 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow NDIS 4, ,3 0 Nitzschia homburgiensis Lange-Bertalot NHOM 5, ,2 0 Nitzschia parvula W.M.Smith NPAR 2, ,2 0 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,2 0 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,2 0 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 0 Pinnularia obscura Krasske POBS 3, ,2 0 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 0 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4, ,2 0 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,7 0 Sellaphora parapupula Lange-Bertalot SEPA 3, ,2 0 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,5 0 Stauroneis separanda Lange-Bertalot & Werum STSE 4, ,2 0 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,2 0 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,2 0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,5 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 0 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,2 0 Surirella angusta Kützing SANG 4, ,2 0 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,5 0 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,5 0 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 67 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 67 TDI (0-100): 87,6 ADMI (%): 5,8 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 17 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 4,60 % PT: 39,1 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 206 Odefinierad ( ): 39 Medelbredd IPS (1-20): 14,0 ACID: 8,97 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 726 Missbildade (%): 0,7 ADMI (μm): 2,84 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 51