Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet"

Transkript

1 Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016 Statusbedömning av miljötillståndet

2 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Iréne Sundberg, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Kontaktperson: Pelle Grahn Publikationsnummer: 2016:44 Bilder: Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges. Rapportens framsida, karta och foton från vattendrag, Länsstyrelen i Örebro län.

3 Förord I denna rapport redovisas resultat från provtagningar av kiselalger i tio vattendrag i Örebro län. Provtagningarna utfördes mellan 31 augusti och 28 september 2016 av Mikael Nyberg, Länsstyrelsen i Örebro län och genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Projektledare har varit Pelle Grahn, Länsstyrelsen i Örebro län. Undersökningarna utfördes som ett led i Länsstyrelsens arbete med att kartlägga länets vatten i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Resultaten har använts som stöd vid bedömningar av vattendragens kemiska och ekologiska status, men kan också komma att fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Författare respektive medverkande av rapporten är Iréne Sundberg och Ylva Meissner, båda Medins Havs- och Vattenkonsulter AB (Projektnummer: 3187). Örebro i december 2016 Peder Eriksson Chef för Vatten och naturmiljöenheten

4

5 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 6 Inledning... 6 Metodik... 8 Provtagning... 8 Analys... 8 Utvärdering ACID och surhetsklassning Resultat och diskussion IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Jämförelser med tidigare undersökningar Arter och diversitet Referenser Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger Bilaga 2. Artlistor Bilaga 3. Tabeller Bilaga 4. Kemidata Bilaga 5. Lokalbeskrivningar... 49

6 5

7 Sammanfattning I Örebro län undersöktes år 2016 kiselalger på 10 lokaler. Statusklassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes med hjälp av kiselalgsin-dexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. 1 Bosån, 3 Grytsjöbäcken, 4 Holmsjöbäcken, 6 Norens utlopp och 10 Sågsnårsälven hamnade i klass 1, hög status. Grytsjöbäcken bedömdes dock som mycket sur och Bosån låg mycket nära gränsen mot klass 2, god status. På två lokaler 9 Stenebäcken och 2 Äverstaån visade IPS-indexet klass 2, god status. IPS-indexet i Äverstaån hamnade dock nära gränsen mot klass 3 och kan sägas ligga dock i riskzonen för att hamna i måttlig status. Måttlig status konstaterades i 7 Näsbygraven och 8 Ralaån. Ralaån låg relativt nära gränsen mot god status, men bedömningen styrks av att mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var relativt stor. 5 Klockarbäcken hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket stor, vilket styrker klassningen. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. De flesta lokalerna (7 st.) bedömdes 2016 ha alkaliska (årsmedelvärdet för ph över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3) förhållanden, d.v.s. ingen surhetspåverkan föreligger. Dessa är 2 Äverstaån, 5 Klockarbäcken, 6 Norens utlopp, 7 Näsbygraven, 8 Ralaån, 9 Stenebäcken (expertbedömning) och 10 Sågsnårsälven. Norens utlopp hamnade dock nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden i 1 Bosån och 4 Holmsjöbäcken, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Båda ligger dock mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. I 3 Grytsjöbäcken motsvarar ACID mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Inledning Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro att utföra kiselalgsanalyser på 10 vattendragslokaler år Undersökningen är ett led i länets arbete med regional miljöövervakning. Syftet är att 6

8 resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet samt vara underlag för statusklassningen av länets vattenförekomster och för framtida undersökningsoch åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Ett rikt växt- och djurliv. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner, medan andra ökar och nya tillkommer. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att ett tillfälligt punktutsläpp kan spåras kort efter det skett, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Figur 1. 2 Äverstaån, 5 Klockarbäcken och 9 Stenebäcken 2016 (Foto: Länsstyrelsen i Örebro). 7

9 Metodik Medins Havs- och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 9001 certifierat av SP (certifieringsnummer 4609 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO (certifieringsnummer 4609 M). Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes på 10 lokaler (Tabell 1, Figur 3) mellan 31 augusti och 28 september 2016 av Länsstyrelsen i Örebro enligt metod SS-EN (SIS 2014a) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Beskrivningar av provtagningsplatserna och lägesangivelser finns i Bilaga 5. Metoden innebär i korthet att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare. Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Analys Kiselalgsanalys i ljusmikroskop (Figur 2) utfördes av Iréne Sundberg och Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN (SIS 2014b) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i Bilaga 2. Figur 2. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop i 1000 gångers förstorning med oljeimmersionsobjektiv. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interferenskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra tekniker. 8

10 Figur 3. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Örebro län

11 Tabell 1. Statusbedömning. Vattenförekomst är enligt Vattenmyndigheterna och Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. EU-ID är Vattenförekomstens ID-nummer enligt EU (oftast vattenförekomstens utloppskoordinater i Rt90-format). Status, se Tabell 1. VIX är medelvärde av antal (inom parentes) VIX-värden inom samma vattenförekomst. Stations EU-id Nr Vatten/lokal Datum Kommun (enligt VISS) Koordinater (rt90 2,5 gon v) N E 1 Bosån SE Hallsberg Äverstaån SE Örebro Grytsjöbäcken, 5 norr SE Degerfors Holmsjöbäcken, Stn 2 SE Degerfors Klockarbäcken SE Örebro Norens utlopp SE Karlskoga Näsbygraven SE Kumla Ralaån SE Kumla Stenebäcken SE Kumla Sågnärsälven SE Nora Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes enligt programvaran Omnidia 5.3 ( och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 2. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag eller i en sjö. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). 10

12 IPS-indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. År 2015 har en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter genomförts av SLU, Uppsala, Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havsoch Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. Eventuella förändringar som skett vid omräkningar har kommenterats på respektive resultatsida i Bilaga 1. En expertbedömning avseende statusklassningen kan i vissa fall behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. 11

13 ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim ett vatten tillhör har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph under 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3. ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5]+ [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+ 2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia, EUNO. Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kisel-algssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter (dvs. de som i huvudsak förekommer vid respektive enbart vid ph > 7), eftersom indexet främst är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. 12

14 Tabell 3. Bedömning av surhet i vatten med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. (Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, kap , sid 66.). Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,3 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 Resultat och diskussion Under provtagningsperioden var vattennivån låg till medelhög på lokalerna. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns presenterade i Tabell 4 och Tabell 5, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. Tabeller med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. I Bilaga 1 kan man läsa om varje lokal var för sig. För vissa tidigare år har indexvärden räknats om eftersom några arters indexvärden har ändrats sedan dess. Om omräkningen endast inneburit en liten skillnad har det inte kommenterat i denna rapport. Artlistor med beräknade index finns i Bilaga 2. I Bilaga 4 finns en tabell med vattenkemiska värden från provtagningslokalerna IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande former) beaktas vid klassningen, framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. I fallande IPS-ordning visade 3 Grytsjöbäcken, 6 Norens utlopp, 10 Sågsnårsälven, 4 Holmsjöbäcken och 1 Bosån klass 1, hög status (Tabell 4). De fyra förstnämnda hade mycket höga IPS-index, men av dessa bedömdes Grytsjöbäcken som mycket sur (Tabell 5). I 1 Bosån hamnade IPS-indexet mycket nära gränsen mot klass 2, god status (Figur 4). Mängden näringskrävande arter (TDI) var något förhöjd, men kiselalgsamhället bestod övervägande av mer eller mindre näringsskyende och måttligt näringskrävande arter. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. 13

15 I 9 Stenebäcken och 2 Äverstaån visade IPS-indexet klass 2, god status (Tabell 4). Äverstaån låg emellertid nära gränsen mot klass 3 (Figur 4) och kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Näringskrävande arter dominerade, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var endast svagt förhöjd. Indexvärden som motsvarar klass 3, måttlig status hade 8 Ralaån och 7 Näsbygraven (Tabell 4). Ralaån låg relativt nära gränsen mot god status (Figur 4), men eftersom mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) relativt stor styrker det klassningen måttlig status. Sämst resultat visade 5 Klockarbäcken som hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Klassningen styrks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor (Tabell 4). IPS (1-20) Hög God Måttlig 10 Otillf. 5 Dålig Figur 4. Kiselalgsindexet IPS, som visar påverkan av näringsämnen/organisk förorening, i vattendrag i Örebro län (Otillfr. = Otillfredsställande). 14

16 Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Örebro län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. (Otillfreds. = otillfredsställande) Nr Vattendrag/lokal Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status 3 Grytsjöbäcken, 5 norr 20 1,78 19,9 1 0,3 1 0, Hög 6 Norens utlopp 43 2,75 19,8 1 12,8 1 0, Hög 10 Sågsnårsälven 39 2,36 19,8 1 20,6 1 0, Hög 4 Holmsjöbäcken, Stn ,34 19,7 1 14,0 1 0, Hög 1 Bosån 68 4,60 17,6 1 41, , Hög 9 Stenebäcken 10 0,68 15,5 2 70, , God 2 Äverstaån 23 2,23 14,8 2 69, , God 8 Ralaån 47 4,19 14,0 3 82, ,7 3 3 Måttlig 7 Näsbygraven 35 2,71 13,9 3 90, ,9 3 3 Måttlig 5 Klockarbäcken 51 4,01 8,8 4 80, ,2 5 4 Otillfreds. ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Fyra lokaler i Örebro län Klockarbäcken, 8 Ralaån, 7 Näsbygraven och 2 Äverstaån klassades som alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3 (Tabell 5). 10 Sågsnårsälven, 6 Norens utlopp och 9 Stenebäcken bedömdes som nära neutrala (Tabell 5), vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Norens utlopp hamnade dock nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. I Stenebäcken visade visserligen surhetsindexet ACID måttligt sura förhållanden, men eftersom 90 % av kiselalgssamhället utgjordes av alkalifila arter (de som i huvudsak förekommer vid högre ph än 7) visar det att inga surhetsproblem föreligger och lokalen expertbedömdes tillhöra nära neutrala för- 15

17 hållanden. Norens utlopp däremot ligger nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden i 1 Bosån och 4 Holmsjöbäcken (Tabell 5), vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. De ligger dock mycket nära respektive nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. 3 Grytsjöbäcken hade ett lågt surhetsindex som motsvarar mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ett phminimum under 4,8. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 88 % av kiselalgssamhället. Vanligast var Eunotia rhomboidea och Eunotia incisa var. incisa (Figur 5) som är bra indikatorer på surhet. Figur 5. Eunotia incisa och Eunotia rhomboidea är surhetsindikerande arter och var vanliga i 3 Grytsjöbäcken i Örebro län 2016, som klassades som mycket sur. 16

18 Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Örebro län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACIDvärde. Grå rad markerar klassgräns Nr Vattendrag/lokal ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Surhetsklass 5 Klockarbäcken 3,6 0, ,78 Alkaliskt 8 Ralaån 8,0 0, ,19 Alkaliskt 7 Näsbygraven 4,3 0, ,95 Alkaliskt 2 Äverstaån 57,6 3, ,73 Alkaliskt 10 Sågsnårsälven 62,2 2, ,36 Nära neutralt 6 Norens utlopp 45,9 5, ,95 Nära neutralt 9 Stenebäcken 0,2 8, ,52 Nära neutralt* 1 Bosån 11,4 11, ,74 Måttligt surt 4 Holmsjöbäcken, Stn 2 44,0 11, ,68 Måttligt surt 3 Grytsjöbäcken, 5 norr 0,0 88, ,55 Mycket surt Figur 6. 3 Grytsjöbäcken i Örebro län bedömdes som mycket sur 2016 (Foto: Länsstyrelsen i Örebro län). 17

19 Jämförelser med tidigare undersökningar 2 Äverstaån, 5 Klockarbäcken, 7 Näsbygraven, 8 Ralaån och 9 Stenebäcken har undersökts två eller tre eller gånger tidigare (Bilaga 1; Sundberg & Jarlman 2009, Sundberg 2010 & 2011). 7 Näsbygraven, 8 Ralaån har visat måttlig status varje år (Tabell 6). Treårsmedelvärden hamnar relativt nära gränsen mot god status för båda lokalerna, men mängden näringskrävande arter (TDI) har hela tiden varit mycket stor i Näsbygraven och andel föroreningstoleranta kiselalger (%PT) relativt stor eller stor i Ralaån, vilket styrker klassningen måttlig status. I 2 Äverstaån och 9 Stenebäcken har bedömningen ändrats från måttlig status 2010 till god status 2016 (Tabell 6). Äverstaån låg dock nära gränsen mot måttlig status, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var betydligt lägre 2016 än 2010, vilket indikerar en minskad påverkan av lättnedbrytbar organisk förorening. Provtagningen skedde dock relativt sent på året 2016, vilket kan ha påverkat resultatet. Skillnaden mellan åren var större i Stenebäcken som hade ett betydligt lägre IPS-index 2010 än 2016 och föroreningstoleranta kiselalger saknades Kiselalgssamhället var enformigt 2016 och dominerades helt av den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula (Figur 7), vilket kan ha påverkat resultatet. Statusklassning baserat på ett fåtal arter, kan vara osäker. 5 Klockarbäcken visade måttlig status 2009, men hamnade i otillfredsställande status 2016 (Tabell 6). Lokalen låg dock nära gränsen mot otillfredsställande status 2009 och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket stor även då. Tabell 6. Kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID och de parametrar som ingår i uträkningen av ACID, samt status- och surhetsklassningar enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag som undersöktes tidigare i Örebro län IPS (1-20) TDI (0-100) %PT Klass ADMI (%) Lokal År Status ACID Surhetsklass 2 Äverstaån 10 13,7 76,0 20,3 3 Måttlig 63,0 5, ,38 Nära neutralt 16 14,8 69,1 5,7 2 God 57,6 3, ,73 Alkaliskt 5 Klockarbäcken 09 11,3 80,9 47,7 3 Måttlig 5,1 1, ,54 Alkaliskt 16 8,8 80,4 50,2 4 Otillfreds. 3,6 0, ,78 Alkaliskt 7 Näsbygraven 08 13,8 93,1 16,0 3 Måttlig 0,5 0, ,67 Alkaliskt* 11 14,3 91,1 8,8 3 Måttlig 1,4 0, ,77 Alkaliskt 16 13,9 90,1 15,9 3 Måttlig 4,3 0, ,95 Alkaliskt 8 Ralaån 08 13,9 61,7 16,5 3 Måttlig 39,2 0, ,49 Alkaliskt 10 14,3 64,3 24,6 3 Måttlig 23,9 0, ,11 Alkaliskt 16 14,0 82,1 19,7 3 Måttlig 8,0 0, ,19 Alkaliskt 9 Stenebäcken 10 13,4 72,7 13,9 3 Måttlig 1,5 3, ,86 Nära neutralt 16 15,5 70,8 0,0 2 God 0,2 8, ,52 Nära neutralt* EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) *=expertbedömning Otillfreds.=Otillfredsställande 18

20 Figur 7. De näringskrävande kiselalgerna Cocconeis placentula och Rhoicosphenia abbreviata. Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15/(< 1,5) kan det bero på någon form av störning. Antalet räknade arter var högt (> 60) och diversiteten hög (> 4,5) 1 Bosån (Tabell 4). 9 Stenebäcken hade mycket lågt antal räknade arter och mycket låg diversitet, vilket berodde på att den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula dominerade kiselalgssamhället (Figur 7). Den förekommer företrädesvis på växter (men även på stenar) och kan vara vanlig i näringsrika miljöer. I 3 Grytsjöbäcken var antal räknade arter lågt, liksom diversiteten, vilket inte är ovanligt i mycket sura vatten. Exempel på arter som trivs i näringsfattiga vatten och som förekom i undersökningen är Brachysira brebissonii (Figur 8), Brachysira neoexilis (Figur 8), Chamaepinnularia soehrensis (Figur 8), Gomphonema lateripunctatum, Psammothidium abundans (Figur 8) och Tabellaria flocculosa. Vissa av dessa, t.ex. Brachysira är även surhetståliga. Ett annat surhetsindikerande släkte är Eunotia, som dominerade kiselalgssamhället i 3 Grytsjöbäcken (Figur 5). 19

21 Figur 8. Kiselalgerna Brachysira brebissonii, Brachysira neoexilis, Chamaepinnularia soehrensis och Psammothidium abundans trivs i näringsfattiga vatten. Typiska för näringsrika vatten och som förekom de lokalerna med lägre IPSindex är Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Amphora pediculus, Cocconeis placentula (Figur 7), Navicula cryptotenella, Navicula escambia (Figur 9), Navicula germainii, Navicula lanceolata, Nitz-schia dissipata och Rhoicosphenia abbreviata (Figur 7). Figur 9. Den näringskrävande kiselalgen Navicula escambia. Till näringståliga arter som dessutom är indikatorer på förekomst av lättnedbrytbart organiska förorening hör Eolimna minima (Figur 10), Gomphonema parvulum (Figur 10), Navicula gregaria, Nitzschia parvula, Nitzschia supralitorea och Tryblionella debilis (Figur 10). Störst andel föroreningstoleranta kiselalger hade 5 Klockarbäcken. Av föroreningstoleranta kiselalger dominerade Eolimna minima, Navicula gregaria, Nitzschia supralitorea och Tryblionella debilis i kiselalgssamhället där. 20

22 Figur 10. De föroreningstoleranta kiselalgerna Eolimna minima, Gomphonema parvulum och Tryblionella debilis. Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F. Bassin Rhône-Méditeranée- Corse: 218 p. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. ( lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-och-foreskrifter-forvattenforvaltning.html) Havs- och vattenmyndigheten Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version 3:2, ( Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Kahlert, M. & Andrén, C Benthic diatoms as valuable indicators of acidity. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Lantbruksuniversitet.) 21

23 Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-och-foreskrifter-forvattenforvaltning.html) SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Medins Biologi AB. Sundberg, I Kiselalger i Örebro län Medins Biologi AB. Sundberg, I Kiselalger i Örebro län 2011 (en undersökning av 20 lokaler). Medins Biologi AB. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

24 Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt lägesangivelse. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt Lokalfoton i bilagan är tagna av Länsstyrelsen i Örebro län 23

25 1. Bosån Stations EU-id: SE Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 5,3 m Kommun: Hallsberg Medeldjup provyta: 0,35 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: sten Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 17,3 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: 5-50 % Provplats: nedströms bro Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90_25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 420 IPS: 17,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 68 TDI: 41,2 (klass 2-3) HÖG STATUS mycket nära god status Diversitet: 4,60 % PT: 1,4 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 5,74 EK (IPS): 0,90 (klass 1) Kommentar MÅTTLIGT SURT mycket nära nära neutralt I Bosån motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status. Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot klass 2, god status. Mängden näringskrävande (TDI) arter var något förhöjd, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket liten. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Dominerade (ca 26 %) gjorde Navicula schmassmannii, som inte brukar utgöra någon större andel i kiselalgssamhällen och har därför dåligt känd ekologi. Samhället i övrigt bestod av en blandning av mer eller mindre näringskänsliga och näringståliga arter. Övervägande var dock mer eller mindre näringsskyende till måttligt näringskrävande arter. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Vattenkemiprovtagning utfördes fyra gånger under 2016 (jan, mars, juni, augusti) och visade inga anmärkningsvärt höga totalfosfor-, eller totalkvävehalter. Totalfosfor var dock förhöjt i augusti. Inga låga ph-värden uppmättes. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

26 2. Äverstaån Stations EU-id: SE Län: 18 Örebro Kommun: Örebro Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Prov taget från: växt Antal borstade stenar: - Analysmetodik: SS-EN Artanalys: Iréne Sundberg Koordinater: / (RT90_25gonV) Vattendragsbredd: 8,5 m Medeldjup provyta: 1,5 m Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 13,7 C Beskuggning: saknas Provplats: 300 m nedströms E20 Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 14,8 (klass 2) GOD STATUS nära måttlig status Antal räknade taxa: 23 TDI: 69,1 (klass 2-3) Diversitet: 2,23 % PT: 5,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,73 ALKALISKT EK (IPS): 0,75 (klass 2) Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Äverstaån visade klass 2, god status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var relativt stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) svagt förhöjd. Antalet räknade arter var förhållandevis lågt, liksom diversiteten, vilket beror på att kiselalgssamhället dominerades av den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former) och den mer eller mindre näringskrävande Fragilaria mesolepta. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Värdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Vattenkemiprovtagning utfördes vid fyra tillfällen 2016 (jan, mars, maj, sept) och visade högt totalkväve de tre första månaderna och mycket högt i september. Totalfosoforhalten var hög i januari och maj, samt mycket hög i september. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 3 76, ,3 4 Måttlig status ,8 2 69, ,7 1-2 God status nära måttlig status Tvåårsmedelvärden 10/16 14,3 3 72, ,0 3 Måttlig status mycket nära god status År ACID Statusklassning (surhet) ,38 Nära neutralt ,73 Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 10/16 7,55 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2010 och indexen har räknats om, eftersom vissa arters indexvärden ändrats sedan dess. Omräkningen innebar ingen ändring av IPS, %PT eller ACID, men TDI ökade något. Lokalen i Äverstaån visade ett sämre resultat 2010 och hamnade i klass 3, måttlig status. IPS-indexet var något lägre än 2016 och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var stor. Antalet räknade arter, liksom diversiteten var relativt låg även Främst dominerade den allmänt förekommande Achnanthidium minutissimum, men också den föroreningstoleranta Eolimna minima var vanlig. Eolimna minima noterades inte En möjlig förklaring till skillnaderna mellan åren skulle kunna vara förbättrat näringstillstånd, vilket motsägs av kemiresultaten. Proverna togs dock inte riktigt vid samma tidpunkt (slutet av augusti 2010, men slutet av september 2016), vilket kan ha påverkat resultatet. Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden 2010, men i alkaliska förhållanden Indexvärdena ligger dock relativt när gränsen mellan dessa klasser båda åren. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

27 3. Grytsjöbäcken, 5 norr Stations EU-id: SE Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 0,6 m Kommun: Degerfors Medeldjup provyta: 0,08 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 13,9 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: >50 % Provplats: i skogen Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 19,9 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 20 TDI: 0,3 (klass 1) Diversitet: 1,78 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 1,55 MYCKET SURT EK (IPS): 1,01 (klass 1) Kommentar Koordinater: / (RT90_25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) I Grytsjöbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status, men ACID-indexet visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Antalet räknade arter var lågt, liksom diversiteten, vilket är vanligt i mycket sura vatten. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 88% av kiselalgssamhället. Eunotia rhomboidea och Eunotia incisa var. incisa som är bra indikatorer på surhet var de dominerande arterna. Kemiprov har endast tagits vid två tillfällen 2016 (maj och september). Båda visade låga värden på ph och alkalinitet. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

28 4. Holmsjöbäcken, Stn 2 Stations EU-id: SE Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 3,7 m Kommun: Degerfors Medeldjup provyta: 0,14 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 14,7 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: <5 % Provplats: nedströms gångbro Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90_25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 411 IPS: 19,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 43 TDI: 14,0 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,34 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 5,68 EK (IPS): 1,00 (klass 1) Kommentar MÅTTLIGT SURT nära nära neutralt I Holmsjöbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Vattenkemiprover togs endast vid två tillfällen 2016, maj och september. Näringsämneshalterna var låga, men en något svag alkalinitet uppmättes i maj. 27

29 5. Klockarbäcken Stations EU-id: SE Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 2,4 m Kommun: Örebro Medeldjup provyta: 0,14 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: sten Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 15,2 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: nedanför villatomt Koordinater: / (RT90_25gonV) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 440 IPS: 8,8 (klass 4) Antal räknade taxa: 51 TDI: 80,4 (klass 4-5) OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS Diversitet: 4,01 % PT: 50,2 (klass 5) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 8,78 EK (IPS): 0,45 (klass 4) Kommentar årets undersökning ALKALISKT Klockarbäcken hade ett IPS-index som motsvarade klass 4, otillfredsställande status. Detta styrks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Vattenkemiprov togs på lokalen vid fem tillfällen under 2016 (feb, april, juni, september, oktober). Totalkvävehalten var hög de flesta gångerna och totalfosofor hög eller mycket hög vid samtliga tillfällen. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 8, ,9 80, ,7 50,2 5 5 Måttlig status Otillfredsställande status Tvåårsmedelvärden 09/16 10,0 4 80, ,9 5 Otillfredsställande status År ACID Statusklassning (surhet) ,54 Alkaliskt ,78 Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 09/16 8,16 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och hamnade då klass 3, måttlig status. IPS-indexet låg dock nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status, som 2016 visade. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor även 2009 och lokalen ansågs ligga på gränsen till otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden både 2009 och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

30 6. Norens utlopp Stations EU-id: SE Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 11 m Kommun: Karlskoga Medeldjup provyta: 0,34 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 17,4 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: 5-50 % Provplats: 20 m nedströms damm Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90_25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 410 IPS: 19,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 43 TDI: 12,8 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,75 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 5,95 EK (IPS): 1,01 (klass 1) Kommentar NÄRA NEUTRALT nära måttlligt surt I Norens utlopp var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet ligger nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Vattenkemiprov togs endast vid två tillfällen 2016, juni och september. Näringsämneshalterna var låga och inga riktigt låga ph- eller alkalinitetsvärden uppmättes Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

31 7. Näsbygraven Stations EU-id: SE Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 2 m Kommun: Kumla Medeldjup provyta: 0,2 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 12,1 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: 0-10 m uppströms vägbro Koordinater: / (RT90_25gonV) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 416 IPS: 13,9 (klass 3) Antal räknade taxa: 35 TDI: 90,1 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 2,71 % PT: 15,9 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,95 ALKALISKT EK (IPS): 0,71 (klass 3) Kommentar årets undersökning I Näsbygraven motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor, vilket styrker klassningen måttlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var relativt stor. Kiselalgssamhället dominerades av den näringskrävande Rhoicosphenia abbreviata. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Vattenkemiprover har tagits fyra gånger under 2016 (feb, april, juni, sept). Totalfosforhalten har varierat och var mycket hög i februari, men betydligt lägre övriga månader. Totalkvävehalterna var höga och vattnet hade även hög kalcium- och kloridhalt vissa månader. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 3 93, ,0 3 Måttlig status ,3 3 91, ,8 1-2 Måttlig status nära god status ,9 3 90, ,9 3 Måttlig status Treårsmedelvärden 08/11/16 14,0 3 91, ,5 3 Måttlig status År ACID Statusklassning (surhet) Expertbedömning ,67 Nära neutralt Alkaliskt ,77 Alkaliskt ,95 Alkaliskt Treårsmedelvärde 08/11/16 7,46 Nära neutralt Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008 och 2011 och visade då samma resultat som 2016, dvs. måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) har varje år varit mycket stor, medan andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) inte varit lika anmärkningsvärd. IPS-indexet har för 2008 räknats om från ursprungliga 14,0 till 13,8. Samhället har varje år till största delen utgjorts av alkalifila kiselalger (dvs. arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7), därför har ACID expertbedömts till alkaliskt för 2008 och för treårsmedelvärdet (2008/11/16). Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

32 8. Ralaån Stations EU-id: SE Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 4 m Kommun: Kumla Medeldjup provyta: 0,25 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 14,6 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: 5-50 % Provplats: uppströms vägbro Koordinater: / (RT90_25gonV) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 427 IPS: 14,0 (klass 3) Antal räknade taxa: 47 TDI: 82,1 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,19 % PT: 19,7 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 8,19 EK (IPS): 0,71 (klass 3) Kommentar årets undersökning ALKALISKT Ralaån hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot klass 2, god status. Bedömningen stöds dock av att mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och att andelen föroreningstoleranta former (%PT) var relativt stor. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Vattenkemi togs vid fyra tillfällen 2016 (feb, april, juni, sept) och visade hög totalkvävehalt varje tillfälle och hög totalfosforhalt de flesta månaderna. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 3 61, ,5 3 Måttlig status ,3 3 64, ,6 4 Måttlig status nära god status ,0 3 82, ,7 3 Måttlig status nära god status Treårsmedelvärden 08/10/16 14,0 3 69, ,2 4 Måttlig status År ACID Statusklassning (surhet) ,49 Alkaliskt ,11 Alkaliskt ,19 Alkaliskt Treårsmedelvärde 08/10/16 8,60 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt år 2008 och 2010 och IPS-indexet har räknats om beroende på att ett vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar inga större förändringar. IPS-indexet visade måttlig status och artsammansättningen var liknande alla år. Treårsmedelvärdet (08/10/16) hamnar relativt nära gränsen mot god status, men de förhöjda värden på både TDI (andelen näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningståliga former) visar att klassningen bör stämma. Surhetsindexet ACID visade alkalika förhållanden alla tre åren. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

33 9. Stenebäcken Stations EU-id: SE Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 4,1 m Kommun: Kumla Medeldjup provyta: 0,24 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: växt Grumlighet: klart Antal borstade stenar: - Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 14,2 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: <5 % Provplats: 25 m nedströms bro Koordinater: / (RT90_25gonV) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 15,5 (klass 2) Antal räknade taxa: 10 TDI: 70,8 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 0,68 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Expertbedömning Missbildningar (%): - ACID: 4,52 EK (IPS): 0,79 (klass 2) Kommentar årets undersökning (MÅTTLIGT SURT) NÄRA NEUTRALT IPS-indexet visade klass 2, god status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var stor, men inga föroreningstoleranta former (%PT) noterades. Antalet räknade arter var mycket lågt, liksom diversiteten, vilket beror på att den näringskrävande artegruppen Cocconeis placentula helt dominerade i kiselalgssamhället (89 %). ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), men eftersom 90 % av kiselalgssamhället utgjordes av alkalifila arter (de som i huvudsak förekommer vid högre ph än 7) bedöms lokalen åtminstone tillhöra klassen nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Vattenkemiprov togs vid fyra tillfällen 2016 (feb, april, juni, sept) och visade hög eller mycket hög totalfosforhalt varje tillfälle och hög totalkvävehalt de flesta månaderna. Inga låg ph- eller alkalinitetsvärden har uppmätts. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 15, ,7 70, ,9 0, Måttlig status God status Tvåårsmedelvärden 10/16 14,5 3 71, ,0 1-2 Måttlig status År 2010 ACID 5,86 Statusklassning (surhet) Nära neutralt Expertbedömning ,52 Måttligt surt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 10/16 5,19 Måttligt surt Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2010 och indexen för det året har räknats om, eftersom en del arter ändrat indexvärden sedan dess. Omräkningen innebar en marginell minskaning av IPS från 13,5 till 13,4, men TDI (mängden näringskrävande arter ) ökade från 58,4 till 72,7. Lokalen visade måttlig status IPS-indexet var betydligt lägre än 2016 och andelen föroreningstoleranta arter var något förhöjd. Kiselalgsamhället var mer varierat och antalet räknade arter större än Det är möjligt att den ensidig dominansen av Cocconeis placentula 2016 är tecken på någon form av störning i samhället, som också påverkat resultatet. Bedömningar baserade på få arter kan vara osäkra. ACID-indexet visade nära neutrala förhållanden På grund av det relativt låga ACID-värdet 2016, hamnade även tvåårsmedelvärdet i måttligt surt. Därför görs, liksom 2016, en expertbedömning till nära neutralt. Kiselalgssamhället dominerades båda åren av alkalifila arter. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

34 10. Sågsnårsälven Stations EU-id: SE Koordinater: / (RT90_25gonV) Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 3,1 m Kommun: Nora Medeldjup provyta: 0,11 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 13,9 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: nedan där bäcken rinner över en häll Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 426 IPS: 19,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 39 TDI: 20,6 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,36 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,36 EK (IPS): 1,01 (klass 1) NÄRA NEUTRALT Kommentar I Sågsnårsälven var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Vattenkemi prov togs i juni och september Inga förhöjda värden på varken totalfosfor eller totalkväve uppmättes och inga låga ph- eller alkalinitetsvärden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 11

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Kiselalger i Hallands län 2014

Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 En undersökning av 13 vattendragslokaler Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel. 031-338 35 40 www.medins-biologi.se Uppdragsgivare Länsstyrelsen

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2013 insamlades påväxtprov för analys av kiselalger på två lokaler i Rönne å (tabell 1). Tabell 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Kiselalger i Västra Götalands län 2010

Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2066

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2017

Kiselalger i Stockholms län 2017 Fakta 2017:17 Kiselalger i Stockholms län 2017 Publiceringsdatum 2017-12-01 Rapporten är författad av Iréne Sundberg, med medverkan av Ylva Meissner. Kontakt Enheten för miljöanalys och miljöplanering

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Statusbedömning av miljötillståndet Publ. nr 2012:43 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Information Titel: Kiselalger

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalger i Värmlands län

Kiselalger i Värmlands län Kiselalger i Värmlands län 20 publikationsnummer 203:7 länsstyrelsen värmland Publ nr 203:7 ISSN 0284-6845 Omslag: Kiselalgen Eunotia bidens, foto: Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 054-9 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i Kronobergs län 2014

Kiselalger i Kronobergs län 2014 Kiselalger i Kronobergs län 204 En undersökning av 29 vattendragslokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014 Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Metodik... 3 Provtagning... 3 Avrinningsområden och påverkansfaktorer... 5 Analys

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 6 Referenser sid. 8 Artlistor sid. 9 Kort rapport för varje provtagningslokal

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2097 Länsstyrelsen

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8 BILAGA 8 Påväxtalger vattendrag år 205 2 Metodik Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat

Läs mer

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:11 - 2 - Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 2015-11-23 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2015 Rapportdatum: 2015-11-23 Version: 1.0 Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Rapport Januari 2001:01 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Januari 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 200 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2013 Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Projektnummer Kund 2559 Länsstyrelsen Gotland Version Datum 1.0 2014-03-26 Titel Kiselalger i vattendrag i Gotlands län

Läs mer

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Maria Kahlert & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:6 - 2 - Kiselalger i fem vattendrag i

Läs mer

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 En undersökning av åtta lokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org.

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-09-28 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204 Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 294 Ljusnan-Voxnans

Läs mer

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:6 - 2 - Analys av kiselalger från

Läs mer

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån 2014-09-03 Amelie Jarlman Jarlman Konsult AB Vegeån vid Åbromölla, punkt 22C den 3 september 2014 (foto: Birgitta Bengtsson, Ekologgruppen). Sammanfattning

Läs mer

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 En undersökning av 71 lokaler Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-05-28 Ylva Meissner Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Amelie Jarlman Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland (2020)

Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland (2020) ANBUDSINBJUDAN OCH 1 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 2016-02-12 581-664-2016 Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland 2016-2018 (2020) Anbudsinbjudan och förfrågningsunderlag Postadress Besöksadress

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Nybroån Recipientkontroll 2012

Nybroån Recipientkontroll 2012 Nybroån Recipientkontroll 212 På uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån 213-4-15 (rev 213-6-3) Nybroån Recipientkontroll 212 Rapporten är upprättad av: Johan Hammar och Cecilia Holmström

Läs mer

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:22 - 2 - Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid.

Läs mer

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen 2011: 7 Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen Hög Ekologisk status i Västra Orlundsån God Måttlig Otillfredsställande

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

Kiselalgssamhällen i Sverige

Kiselalgssamhällen i Sverige Axis 2 SOM25 1 4 5 7 8 10 13 14 15 16 18 19 20 21 22 24 25 Axis 1 Kiselalgssamhällen i Sverige En statistisk analys Maria Kahlert SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:1 Referera gärna till rapporten på

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Mats Svensson, Havs- och Vattenmyndigheten Mats Lindegarth, Göteborgs Universitet, Havsmiljöinstitutet Stina Drakare, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-06-17 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 2015:18 Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2015:18 Rapportnamn: Kiselalgsundersökning i Blekinge Län 2015 Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona.

Läs mer

Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015

Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015 Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015 1 PåväxtalgeritreavStockholmsvattendrag2015 UndersökningavpåväxtalgeritreavStockholmsvattendrag2015. Påuppdragav: Utförtav: Rapportenbörciteras:

Läs mer

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Rönne å - Vattenkontroll 2012 Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Svensk vattenförvaltning

Svensk vattenförvaltning Svensk vattenförvaltning Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredraget - Innehåll 1. Vattenförvaltningen - kort introduktion 2. Kartläggning och analys av vatten - VISS Vatten-Informations-System-Sverige

Läs mer

Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag

Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag Maria Kahlert 1, Cecilia Andrén 2, Amelie Jarlman 3 1) Institutionen för miljöanalys Sveriges Landbruksuniversitet

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40

Läs mer

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 2014-02-24 Eva Nilsson & Dan Evander, Hushållningssällskapet Värmland Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Läs mer

MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav

MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav Vi som jobbar Sjösättning Provtagning från is Vattenprover Kiselalger Viktiga primärproducenter i vattendrag Finns överallt Sitter fast Insamlas

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Kiselalger som indikator på miljögifter. Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Kiselalger som indikator på miljögifter. Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Kiselalger som indikator på miljögifter Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Vad kan en lantbrukare göra för att förbättra miljön? Vilka åtgärdar ger vilka effekter

Läs mer

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1. Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28

Läs mer

Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning

Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning Pelle Grahn Direkt: 019-19 35 21 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 10 Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Inventering av bottenfaunan i Almaån Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av

Läs mer

Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009

Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009 Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009 Maria Kahlert, Inst. för Vatten & Miljö SLU, och Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB Lund Syfte Syftet med denna kiselalgsinterkalibreringen

Läs mer

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 En planktonundersökning i 19 sjöar Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi

Läs mer

WP 4.3 Benthic diatoms, streams and lakes Maria Kahlert, SLU

WP 4.3 Benthic diatoms, streams and lakes Maria Kahlert, SLU WP 4.3 Benthic diatoms, streams and lakes Maria Kahlert, SLU WATERS is coordinated by WATERS is financed by AARHUS AU UNIVERSITY Hafok AB WP 4.3 Benthic diatoms Diatom method in Sweden only streams Main

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:2 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr

Läs mer

Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: 1401-2448. Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson

Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: 1401-2448. Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson ISBN nr: 1401-2448 R 2014:6 Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro

www.lansstyrelsen.se/orebro Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

TULLSTORPSÅN 2011/2012

TULLSTORPSÅN 2011/2012 Vattenundersökningar i TULLSTORPSÅN 211/212 Tullstorpsån Ekonomisk förening Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) Uppdragsgivare: Kontaktperson: Tullstorpsån Ekonomisk

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2008: 6

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2008: 6 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län 2007 Rapporter om natur och miljö nr 2008: 6 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län 2007 IRÉNE SUNDBERG & AMELIE JARLMAN Medins Biologi AB

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

LJUNGBYÅN 2013. Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån

LJUNGBYÅN 2013. Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån LJUNGBYÅN 2013 Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån LJUNGBYÅN 2013 Bakgrund och Metodik BAKGRUND och METODIK Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån genomför regelbundna

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2014

Recipientkontrollen i Lagan 2014 Recipientkontrollen i Lagan 2014 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2014 Medins

Läs mer