Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008

Transkript

1 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Bakgrund...5 Metodik...6 Provtagning...6 Analys och utvärdering...6 Resultat Skåne län IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Antal räknade arter och diversitet Kronobergs län IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Antal räknade arter och diversitet Hallands län IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Antal räknade arter och diversitet Jönköpings län IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Antal räknade arter och diversitet Västra Götalands län IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Antal räknade arter och diversitet Örebro län IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Antal räknade arter och diversitet Dalarnas län IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Antal räknade arter och diversitet

3 Värmlands län IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Antal räknade arter och diversitet Referenser Bilaga 1 Artlistor Bilaga 2 Kort rapport för varje provtagningslokal Bilaga 3 Tabeller i nummerordning uppdelade länsvis Framsidans foto visar kiselalgen Gomphonema coronatum. Foto: Medins Biologi AB. 3

4 Sammanfattning I Västerhavets vattendistrikt undersöktes år 2008 kiselalger på 151 vattendragslokaler, fördelade på följande län: Skåne (2 st.), Kronoberg (3 st.), Halland (26 st.), Jönköping (6 st.), Västra Götaland (49 st.), Örebro (8 st.), Dalarna (3 st.) och Värmland (54 st.). Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som - visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. De flesta av lokalerna som ingick i undersökningen, bedömdes tillhöra klass 1, hög status (44 st.) eller klass 2, god status (47 st.). Av de som befann sig i den nedre delen av klassintervallet för god status var det framför allt åtta stycken som kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. 47 lokaler hamnade i klass 3, måttlig status. Av dessa låg fem stycken nära gränsen mot god status, medan fem punkter befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Otillfredsställande status, klass 4, hade elva lokaler i undersökningen. Dälpan i Västra Götalands län låg dock mycket nära gränsen mot måttlig status. Storebergsån, också i Västra Götalands län, låg i riskzonen för att hamna i dålig status. Två lokaler i undersökningen, Tolerudsbäcken i Värmlands län och Kämpegårdsån i Västra Götalands län, hamnade i dålig status, klass 5. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. De flesta av lokalerna (110 st.) i undersökningen hade ACID-index som motsvarar surhetsklass 1, alkaliska (årsmedelvärde för ph över 7,3) eller klass 2, nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3). Rambergsån och Broälven i Västra Götalands län samt Kunttjärnsälven och Byälven i Värmlands län låg nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. På 36 lokaler motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum ligger under 6,4. Av dessa låg Hjoån i Västra Götalands län, Alstersälven och Kilaälven i Värmlands län samt Genevadsån i Hallands län i gränslandet mellan måttligt sura och nära neutrala förhållanden. Vindrarpsbäcken i Hallands län och Viskeån i Jönköpings län låg mycket nära gränsen mot sura förhållanden. Belån i Jönköpings län, Sandån i Värmlands län, Kåtån i Kronobergs län och Yllevadsbäcken i Hallands län klassades som sura, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6. I Kvarntorpsån i Västra Götalands län hamnade indexvärdet i klass 5, mycket sura förhållanden vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8. 4

5 Bakgrund Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Västerhavets vattendistrikt att undersöka kiselalger på 154 vattendragslokaler fördelade på följande län: Skåne, Kronoberg, Halland, Jönköping, Västra Götaland, Örebro, Dalarna och Värmland. Tre av lokalerna analyserades inte, p.g.a. en stor andel saltvattensarter i kiselalgssamhället, vilket medförde att det slutliga antalet lokaler var 151 st. Undersökningen är ett led i arbetet med karakterisering av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Biologisk mångfald. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen av påväxtalger, vilka spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder såsom USA, Australien, Japan och Brasilien. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). 5

6 Metodik Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av Medins Biologi AB under augusti - september 2008, enligt metod SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Provtagningslokalerna framgår av Tabell 3-6 och Figur 1-3. På varje provtagningslokal där det var möjligt insamlades ett kiselalgsprov från minst fem stycken stenar, tagna längs en provtagningssträcka som var representativ för lokalen vad gäller bottensubstrat, vegetation, vattendjup och vattenhastighet. Om det var för djupt för att vada eller om det inte fanns stenar togs prov från vattenväxter. Proven fixerades med etanol. Vissa fältdata för lokalerna finns i Bilaga 2, medan fullständiga fältprotokoll finns hos respektive länsstyrelse. Analys och utvärdering Kiselalgsanalyserna utfördes av Iréne Sundberg och Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning, Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av indexen TDI och %PT, som grundar sig på en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar organisk förorening. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 4.2 ( IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj, där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. 6

7 TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, vilken inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 1 (Naturvårdsverket 2007). Tabell 1. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet gör ingen skillnad på försurning orsakad av människan och naturlig surhet och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph. Beräkningar har gjorts enligt: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthes minutissima (Achnanthidium minutissimum, ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). 7

8 Tabell 2. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet; inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Lokal 140 i Billingsån vid Klässbol i Värmlands län. Foto Iréne Sundberg, Medins Biologi AB. 8

9 Tabell 3. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Västerhavets vattendistrikt Skåne, Kronobergs, Hallands och Jönköpings län. Nr Vattendrag Lokalnamn Län koordinater Provtag.- x y substrat 2 Hasslarpsån Välinge Skåne växt 3 Stensån Hemmeslövsgård Skåne sten 4 Kåtån Kärringe Kronoberg sten 5 Bäck till Allgunnen Hasslöv Kronoberg växt 6 Strömmabäcken Hannabads kvarn Kronoberg sten 7 Dalabäcken Hasslöv Halland sten 8 L Stensån Pjökull Halland sten 9 Skillnadsbäcken Ö Karup Halland sten 10 Svinamadsbäcken Torp Halland sten 11 Vindrarpsbäcken Vindrarp Halland sten 12 Yllevadsbäcken Yllevad Halland sten 13 Norrån Lunnagården Halland sten 14 Söderån Lunnagården Halland sten 15 Genevadsån Tönnersa Halland växt 16 Prästabäcken Veinge by Halland sten 17 Boarpsbäcken Kräinge Halland sten 18 Suseån Bonnas gård Halland växt 19 Suseån Heberg Halland sten 20 Stampån Vismered Halland sten 21 Ramsjö kanal Kvarna gård Halland sten 22 Himleån Havås Halland sten+växt 23 Syllan Kullaberg Halland sten 24 Torpaån Tjolöholm Halland sten 25 Veån Skörvalla Halland sten 27 Tvååkers kanal Utteros Halland sten 28 Alslövsån Ängsholm Halland sten 29 Långavadsbäcken Edenberga gård Halland sten 30 Kroksjöbäcken Almedal Halland sten 31 Sannarpsån Hovgård Halland sten+växt 32 Käringasjöbäcken Slöinge Halland sten 33 Årstadbäcken Heberg Halland sten 34 Belån Dravö Jönköping växt 35 Storån Åbo Jönköping växt 36 Sunneråsaån Tallberga Jönköping sten 37 Viskeån Vekamossen Jönköping växt 38 Götarpsån Gnosjö Jönköping växt 39 Österån Kvarnaryd Jönköping växt 9

10 Figur 1. Karta över lokaler för kiselalgsprovtagning i Skåne, Kronobergs, Hallands och Jönköpings län

11 Tabell 4. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Västerhavets vattendistrikt Västra Götalands län. Nr Vattendrag Lokalnamn Län koordinater Provtag.- x y substrat 40 Surtan Björketorp Västra Götaland sten 41 Kungsbackaån Kungsbacka ishall Västra Götaland sten 42 Lärjeån Lärjeholm Västra Götaland sten 43 Grannebyån Granneby Västra Götaland sten 44 Forsån Vadbacka Västra Götaland sten 45 Grönå Blinneberg Västra Götaland sten 46 Lidan Grolanda Västra Götaland sten 47 Salaholmsbäcken Trävattna Västra Götaland sten 48 Iglabäcken Lagmansered Västra Götaland växt 49 Lillån Lunneberg Västra Götaland sten+växt 50 Biflöde till Bratteforsån Skafteröd Västra Götaland sten 51 Mjölån Ågården Västra Götaland sten 52 Lannaån Ås Västra Götaland sten 53 Lillån Forsby Västra Götaland sten 54 Kämpegårdsån Karaby Västra Götaland växt 55 Luttran Frösve Västra Götaland sten 56 Storebergsån Storeberg Västra Götaland växt 57 Bäveån Lane-Ryr Västra Götaland sten 58 Lidan Lidköping Västra Götaland växt 59 Skeppsbrobäcken Tidan Västra Götaland sten 61 Lillån Holmen Västra Götaland sten+växt 62 Dälpan Dalen Västra Götaland sten 63 Krokån Kutterud Västra Götaland sten 64 Ängebäcken Stora Anrås Västra Götaland sten 65 Kolån Hällebäck Västra Götaland sten+växt 66 Hajumsälven Bronäset Västra Götaland växt 67 Broälven Stora Anrås Västra Götaland växt 68 Lerdalsälven Bjälkebräcka Västra Götaland sten 69 Kvarntorpsån Kvarntorpet Västra Götaland sten 70 Ryksbäcken Ryk Västra Götaland sten 71 Bäck vid Mönarp Öna Västra Götaland sten 72 Havrabäcken Gimmene Västra Götaland sten 73 Västerlandaån Kvarnen Västra Götaland sten+växt 74 Brattorpsån Krokstorp Västra Götaland växt 75 Afsån Hålltorp Västra Götaland växt 76 Getån Karstorpsbacken Västra Götaland sten+växt 77 Klevaån Myckleby Västra Götaland växt 78 Lillån Trökörna Västra Götaland sten 79 Slafsan Hornborga Västra Götaland sten 80 Hjoån Hjo Västra Götaland växt 81 Sjöråsån Skattegården Västra Götaland sten 82 Hakerudsälven Lövnäs Västra Götaland sten 83 Årnäsån Gluggen Västra Götaland sten 84 Rambergsån Dingvall Västra Götaland sten 85 Brattöälven Hällungstad Västra Götaland växt 86 Härån Lasko Västra Götaland växt 87 Valboån övre delen Uschet Västra Götaland växt 88 Bäck nedstr. Furusjön Orrebol Västra Götaland sten 89 Överbyån Överby Västra Götaland växt 11

12 Figur 2. Karta över lokaler för kiselalgsprovtagning i Västra Götalands län

13 Tabell 5. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Västerhavets vattendistrikt Örebro och Dalarnas och Värmlands län. Nr Vattendrag Lokalnamn Län koordinater Provtag.- x y substrat 90 Håkanbolbäcken Bräckan Örebro sten 91 Nyängsbäcken Gräsholmen Örebro sten 92 Kvarntorpsbäcken Ängarna Örebro sten 93 Skagersholmsån Tegelstugan Örebro sten 94 Å m. utlopp i Letälven Sund Örebro sten 95 Imälven Utterbäck Örebro sten 96 Svartälven Skråmforsens kraftstation Örebro sten 97 Kedjan Ö Lonntorp Örebro sten+annat 98 Liälven Syrdammen Dalarna sten 99 Tandån Sandkällmyran Dalarna sten 100 Tandån Mobergstangen Dalarna sten 101 Averstadån Fiskartorpet Värmland växt 102 Tarmsälven Liljeholm Värmland växt 103 Backälven Nedre Träcka Värmland växt 104 Sätersälven Björkås Värmland växt 105 Kilaälven Torp Värmland växt 106 Lötälven Kristinehamn Värmland växt 107 Varnan Kristinehamn (ns. Lötälven) Värmland växt 108 Varnan Kristinehamn (us. Lötälven) Värmland växt 109 Ölman nedströms E18 Värmland växt 110 Glumman Välingesundet Värmland växt 111 Sorkan Torp Värmland växt 112 Portilaån Lökene Värmland sten 113 Alstersälven Alsters Herrgård Värmland växt 114 Alstersälven Alstrum Värmland växt 115 Silbodalsälven uppströms E18 Värmland växt 116 Glumman Väse kyrka Värmland växt 117 Lerbodaälven Lene Värmland växt 118 Alstersälven Sörgården Värmland växt 119 Bäck från Aplungen Prästbol Värmland växt 120 Tolitaälven Sörbyhaga Värmland växt 121 Bäck från Torpsjön Bodetta Värmland växt 122 Lillälven Lillälven Värmland sten 123 Lillälven Lernäs Värmland växt 124 Lerälven Sunne Värmland sten 125 Vrångsälven Tälle Värmland växt 126 Björka Älv Björkefors Värmland sten 127 Vrångsälven efter Växans inflöde Värmland växt 128 Noret Mossbergssjöns utlopp Värmland växt 129 Visman Tegelhagen Värmland sten 130 Kilaälven Bråten Värmland växt 131 Sandån Skäggebol Värmland sten 132 Malsjöån Malsjö Värmland växt 133 Norsbäckskanalen inloppet till Hyttsjön Värmland växt 134 Ävjan Nors kyrka Värmland växt 135 Överrudssjöns utlopp Stenorsängen Värmland växt 136 Ölman Älvvik Värmland sten 137 Tolerudsbäcken Höjen Värmland växt 138 Storforsälven Storfors, Lillforshagen Värmland växt 139 Noret S. Gärdsjön Värmland växt 140 Billingsån Klässbol Värmland sten 141 Lerbodaälven Lerboda Värmland växt 13

14 Figur 3. Karta över lokaler för kiselalgsprovtagning i Örebro, Dalarnas och Värmlands län

15 Tabell 6. Fortsättning på tabell 5. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Västerhavets vattendistrikt 2008, Värmlands län. Nr Vattendrag Lokalnamn Län koordinater Provtag.- x y substrat 142 Borgvikeälven Högboda Värmland växt 143 Alstersälven Nyeds kyrka Värmland sten 144 Lungälven Lungälvstorp Värmland växt 145 Bäck från Pråmsjön före Tolitaälvens inflöde Värmland växt 146 Tolitaälven Frykåsen Värmland växt 147 Vikarälven Gate Värmland sten 148 Norsbäcken Filipstad Värmland växt 149 Byälven Hole Värmland sten 150 Kunttjärnsälven Åmotfors Station Värmland växt 151 Byälven Ånnebol Värmland växt 152 Rottnan Rottneros Värmland sten 153 Tvärälven Hundhallberget Värmland Sten 154 Vrångsälven före Växans inflöde Värmland växt Lokal 100 i Tandån vid Mobergstangen i Dalarnas län. Foto Mats Medin, Medins Biologi AB. 15

16 Resultat Av de ursprungliga 154 lokaler kunde inte lokal 1 Görslövsån (Skåne län), 60 Färlev älv (Västra Götalands län) samt 26 Stora Även (Hallands län) analyseras. Lokalerna var placerade nära kusten och hade för mycket saltvatteninblandning. Det förekom allt för många arter som inte har några indexvärden och även arter som inte kunde identifieras. Om ny provtagning ska göras måste lokalerna flyttas längre uppströms. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapitel presenterade i tabeller länsvis, sorterade från högsta till lägsta indexvärde. Motsvarande tabeller med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. Artlista och index för varje lokal finns i Bilaga 1. I Bilaga 2 finns vissa fältdata, alla index och klassningar samt en kommentar för varje lokal var för sig. Skåne län IPS och statusklassning Lokalen i Stensån hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status (Tabell 7). Värdet låg i övre delen av klassintervallet dvs. närmare klass 1, hög status, men eftersom andelen föroreningstoleranta organismer var något förhöjd, bör klassningen vara korrekt. I Hasslarpsån hamnade IPS-värdet i klass 4, otillfredsställande status. Detta styrks av att även andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) låg i klass 4. Tabell 7. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Skåne län Nr Lokal Datum Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status 2 Hasslarpsån ,97 9,5 4 69, ,9 4 4 Otillfredsst. 3 Stensån ,65 17,0 2 27,8 1 9, God ACID och surhetsklassning Båda lokalerna i Skåne län hade ACID-värden som motsvarar nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. (Tabell 8). Indexvärdet i Hasslarpsån låg nära gränsen mot alkaliska förhållanden och samhället dominerades av alkalifila organis- 16

17 mer, dvs. de som huvudsakligen förekommer vid ph över 7. Indexvärdet för Stensån låg i övre delen av klassintervallet dvs. tämligen nära gränsen mot alkaliska förhållanden. Tabell 8. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Skåne län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) Nr Lokal Datum ACID ph-regim 2 Hasslarpsån ,4 0, ,36 2 Nära neutralt 3 Stensån ,3 1, ,10 2 Nära neutralt acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Resultaten för varje lokal kommenteras i Bilaga 2. Antal räknade arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Antalet räknade arter var högt (> 60), liksom diversiteten (> 4,5) i Stensån (Tabell 7). Ingen av lokalerna var utpräglat näringsfattig och kiselalgsarter, som ofta finns i betydande mängder i mer eller mindre näringsfattiga vatten, noterades endast i mindre antal och bara i Stensån. Exempel på sådana arter är Encyonema silisiacum, Gomphonema parvulum var. exilissimum, Fragilaria exigua och Fragilaria virescens. Figur 4. Gomphonema parvulum var. parvulum föredrar näringsrika vatten och förekom rikligt i Hasslarpsån i Skåne län Foto Medins Biologi AB. 17

18 I Hasslarpsån påträffades endast arter som är typiska för näringsrika vattendrag. De dominerande arterna var Cocconeis placentula inkl. varieteter och Melosira varians. Den sistnämndatas inte med i TDI-indexet (andelen näringskrävande arter) eftersom den räknas som planktisk. Den är dock vanligt förekommande som fastsittande i näringsrika rinnande vatten. Exempel på några andra utpräglat näringsrika arter, som förekom i betydande antal, var bl.a. Fistulifera saprophila, Gomphonema parvulum var. parvulum (Figur 4), Navicula subminuscula, Navicula veneta, Nitzschia palea, Nitzschia supralitorea och Surirella brebissonii var. kützingii. Kronobergs län IPS och statusklassning Lokalen i Kåtån hamnade år 2008 i klass 1, hög status, (Tabell 9). IPS-indexet låg dock i nedre delen av klassintervallet och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var något förhöjd. Både Bäck till Allgunnen och Strömmabäcken hade indexvärden som motsvarar klass 2, god status (Tabell 9). Bäck till Allgunnen befann sig relativt nära gränsen mot klass 1, hög status. Tabell 9. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Kronobergs län Nr Lokal Datum Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass 4 Kåtån ,03 18,1 1 17,0 1 9, Hög 5 Bäck till Allgunnen ,66 17,1 2 34,0 1 1, God 6 Strömmabäcken ,49 15,9 2 24,6 1 1, God Status ACID och surhetsklassning Bäck till Allgunnen och Strömmabäcken hamnade i klass 3, måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. (Tabell 10). I Kåtån visade surhetsindexet ACID sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet låg dock i övre delen av klassintervallet, dvs. tämligen nära måttligt sura förhållanden. Resultaten för varje lokal kommenteras i Bilaga 2. 18

19 Tabell 10. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Kronobergs län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Nr Lokal Datum ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 4 Kåtån ,6 22, ,82 4 Surt 5 Bäck till Allgunnen ,9 7, ,16 3 Måttligt surt 6 Strömmabäcken ,8 6, ,11 3 Måttligt surt Antal räknade arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Antalet räknade arter var högt (> 60), liksom diversiteten (> 4,5) i Kåtån (Tabell 9). Släktet Eunotia finns framför allt i näringsfattiga och sura vatten. I Kåtån, som var den suraste lokalen i undersökningen, förekom många Eunotia-arter och Eunotia botuliformis, Eunotia implicata (Figur 5), Eunotia meisteri (Figur 5) och Eunotia tenella var vanligast. Arter som är typiska för näringsrika vattendrag var fåtaliga i de undersökta vattendragen i Kronobergs län. Aulacoseira ambigua, som huvudsakligen är en planktisk art, förekom rikligt i Strömmabäcken, men också i betydande antal i Bäck till Allgunnen. Detta visar att lokalerna ligger nedströms sjöar. Figur 5. Eunotia implicata till vänster och Eunotia meisteri till höger är två arter som föredrar sura vatten och var vanliga i Kåtån i Kronobergs län Foto Medins Biologi AB. 19

20 Hallands län IPS och statusklassning De bästa förhållandena i länet noterades i Stampån, Yllevadsbäcken, L Stensån, Prästabäcken och Suseån vid Heberg, vilka hamnade i hög status (Tabell 11). Stampån och Yllevadsbäcken hade mycket höga IPS-värden och inga föroreningstoleranta arter noterades i proven. Tabell 11. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Hallands län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Lokal Datum Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass 20 Stampån ,62 19,7 1 14,0 1 0, Hög 12 Yllevadsbäcken ,54 19,5 1 6,3 1 0, Hög 8 L Stensån ,37 19,1 1 22,8 1 0, Hög 16 Prästabäcken ,27 18,6 1 28,5 1 1, Hög 19 Suseån ,65 18,3 1 26,6 1 4, Hög Status 11 Vindrarpsbäcken ,37 17,4 2 29,0 1 10,6 3 2 God 14 Söderån ,57 16,6 2 33,4 1 16,3 3 2 God 27 Tvååkers kanal ,80 16,3 2 42, ,5 3 2 God 7 Dalabäcken ,82 16,1 2 62, ,3 3 2 God 18 Suseån ,21 16,0 2 34,1 1 11,5 3 2 God 9 Skillnadsbäcken ,55 15,8 2 61, , God 15 Genevadsån ,02 15,6 2 41, ,7 3 2 God 10 Svinamadsbäcken ,53 15,2 2 61, ,3 3 2 God 30 Kroksjöbäcken ,30 14,3 3 48, ,7 3 3 Måttlig 32 Käringasjöbäcken ,19 14,2 3 56, ,1 4 3 Måttlig 28 Alslövsån ,79 13,9 3 44, ,1 4 3 Måttlig 21 Ramsjö kanal ,52 13,7 3 48, ,4 4 3 Måttlig 22 Himleån ,44 13,5 3 60, ,5 4 3 Måttlig 17 Boarpsbäcken ,27 12,8 3 86, ,4 4 3 Måttlig 29 Långavadsbäcken ,58 12,5 3 57, ,6 4 3 Måttlig 23 Syllan ,74 12,5 3 69, ,0 4 3 Måttlig 25 Veån ,06 12,4 3 79, ,3 5 3 Måttlig 13 Norrån ,15 12,0 3 71, ,3 5 3 Måttlig 33 Årstadbäcken ,67 11,5 3 81, ,8 4 3 Måttlig 24 Torpaån ,90 8,9 4 92, ,5 5 4 Otillfredsst. 31 Sannarpsån ,37 8,7 4 81, ,7 5 4 Otillfredsst. Åtta lokaler fick bedömningen god status, (Tabell 11). Av dessa befann sig Vindrarpsbäcken mycket nära gränsen mot klass 1, hög status, men andelen föroreningstoleranta arter var förhöjd, vilket tyder på att god status är korrekt bedömning för lokalen. Svinamadsbäcken låg i nedre delen av klassintervallet. 20

21 Elva av lokalerna 2008 hamnade i klass 3, måttlig status (Tabell 11). I Kroksjöbäcken och Käringasjöbäcken låg IPS-indexet nära gränsen mot god status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) låg dock i klass 3 respektive klass 4, vilket visar att måttlig status bör vara korrekt för båda lokalerna. Av övriga lokaler i klassen måttlig status hade Årstadbäcken och Norrån IPS-index i nedre delen av klassintervallet samt höga andelar av föroreningstoleranta (%PT) kiselalger. Lokalerna kan sägas befinna sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Torpaån och Sannarpsån hamnade i klass 4, otillfredsställande status (Tabell 11). På båda lokalerna dominerades kiselalgssamhället av näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta organismer (%PT). Torpaån hade den högsta andelen föroreningstoleranta arter av samtliga lokaler i hela Västerhavets vattendistrikt. Resultaten för varje lokal kommenteras i Bilaga 2. ACID och surhetsklassning Femton av vattendragen i denna undersökning klassades som alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3 (Tabell 12). Prästabäcken och Svinamadsbäcken hade ACID-värden mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan Veån och Alslövsån befann sig relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Torpaån, Himleån, Käringasjöbäcken, Norrån, Söderån och L Stensån hade ACID-index som motsvarar nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Av dessa befann sig Torpaån relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden. Genevadsån, Suseån vid Bonnas gård, Stampån och Vindrarpsbäcken hamnade i klass 3, måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Både Genevadsån och Suseån befann sig mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Vindrarpsbäcken hade ett ACID-värde som låg på gränsen mot sura förhållanden. I Yllevadsbäcken visade surhetsindexet ACID sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Resultaten för varje lokal kommenteras i Bilaga 2. 21

22 Tabell 12. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Hallands län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) Nr Lokal Datum ACID ph-regim 33 Årstadbäcken ,5 0, ,94 1 Alkaliskt 7 Dalabäcken ,4 0, ,85 1 Alkaliskt 19 Suseån ,3 0, ,84 1 Alkaliskt 30 Kroksjöbäcken ,9 0, ,73 1 Alkaliskt 27 Tvååkers kanal ,3 0, ,47 1 Alkaliskt 31 Sannarpsån ,3 0, ,26 1 Alkaliskt 21 Ramsjö kanal ,1 0, ,14 1 Alkaliskt 23 Syllan ,8 1, ,09 1 Alkaliskt 17 Boarpsbäcken ,4 0, ,06 1 Alkaliskt 29 Långavadsbäcken ,7 0, ,97 1 Alkaliskt 9 Skillnadsbäcken ,7 0, ,96 1 Alkaliskt 25 Veån ,2 0, ,68 1 Alkaliskt 28 Alslövsån ,7 1, ,64 1 Alkaliskt 16 Prästabäcken ,4 1, ,57 1 Alkaliskt 10 Svinamadsbäcken ,6 0, ,53 1 Alkaliskt acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim 24 Torpaån ,0 0, ,32 2 Nära neutralt 22 Himleån ,7 2, ,97 2 Nära neutralt 32 Käringasjöbäcken ,0 2, ,63 2 Nära neutralt 13 Norrån ,2 0, ,62 2 Nära neutralt 14 Söderån ,6 4, ,62 2 Nära neutralt 8 L Stensån ,7 6, ,45 2 Nära neutralt 15 Genevadsån ,0 13, ,71 3 Måttligt surt 18 Suseån ,8 12, ,70 3 Måttligt surt 20 Stampån ,3 26, ,84 3 Måttligt surt 11 Vindrarpsbäcken ,9 21, ,20 3 Måttligt surt 12 Yllevadsbäcken ,2 56, ,94 4 Surt Antal räknade arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Antalet räknade arter var högt (> 60) på sex av lokalerna (Tabell 11). Högst antal hade Suseån vid Bonnas gård med 75 stycken. Förhållandevis men inte anmärkningsvärt lågt antal räknade arter hade L Stensån (21 st.) och Yllevadsbäcken (24 st.). Nio lokaler i undersökningen hade hög (> 4,5) diversitet (Tabell 11). Låg diversitet (< 2) noterades i Suseån vid Heberg, där samhället dominerades av artkomplexet Achnanthes minutissima. 22

23 I Norrån noterades relativt många missbildade skal i provet, vilket kan tyda på någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. metaller, bekämpningsmedel e.dyl. Achnanthes abundans, Brachysira neoexilis, Gomphonema parvulum var. exilissimum, Frustulia crassinervia (Figur 6), F. erifuga och F. saxonica är kiselalgsarter som är vanliga i näringsfattiga vatten och de förekom på flera av lokalerna i Hallands län. Även olika arter av Eunotia, som framför allt påträffas i näringsfattiga och sura vatten, fanns i betydande antal på många lokaler. I Yllevadsbäcken, som hade det lägsta ACID-indexet i undersökningen, förekom släktet rikligt och arterna Eunotia exigua, E. incisa, E. minor och E. tenella var vanligast. På samma lokal förekom även Pinnularia subcapitata var. subcapitata, som trivs i sura vatten, i många exemplar. Arter som är typiska för näringsrika vattendrag, och som förekom rikligt på många av årets lokaler, är t.ex. Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima, Achnanthes lanceolata var. lanceolata, Achnanthes minutissima grupp III, Cocconeis placentula inkl. varieteter, Navicula gregaria, Navicula lanceolata och Navicula minima. De föroreningstoleranta arterna Fistulifera saprophila och Mayamaea atomus var. permitis, som trivs i vatten med lättnedbrytbart organiskt material, förekom i relativt stor mängd i Sannarpsån, som hade det lägsta IPS-värdet i undersökningen. I Torpaån, som hade det näst lägsta IPS-indexet, dominerade Navicula minima, vilken är en näringskrävande och föroreningstolerant art, mycket stort. Figur 6. Frustulia crassinervia förekommer främst i näringsfattiga och sura vatten och påträffades på flera lokaler i Hallands län Foto Medins Biologi AB. 23

24 Jönköpings län IPS och statusklassning Sex lokaler undersöktes i Jönköpings län 2008, varav fem hamnade i klass 1, hög status, nämligen Sunneråsaån, Storån, Götarpsån, Belån och Österån. Viskeån hade indexvärden som motsvarar klass 2, god status (Tabell 13). Samtliga lokaler hade små andelar av näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter. Tabell 13. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Jönköpings län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns Nr Lokal Datum Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass 36 Sunneråsaån ,97 19,5 1 21,2 1 1, Hög 35 Storån ,82 19,4 1 12,7 1 1, Hög 38 Götarpsån ,86 19,3 1 13,3 1 2, Hög 34 Belån ,53 19,3 1 9,5 1 3, Hög 39 Österån ,39 18,1 1 22,1 1 5, Hög Status 37 Viskeån ,60 16,5 2 18,6 1 3, God ACID och surhetsklassning Sunneråsaån, Storån, Österån, Götarpsån och Viskeån hamnade i klass 3, måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. (Tabell 14). I Belån visade surhetsindexet ACID sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är lägre än 5,6. Resultaten för varje lokal kommenteras i Bilaga 2. Antal räknade arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Både antalet räknade arter och diversiteten var höga i Österån och relativt höga i Viskeån och Belån (Tabell 13). Ingen lokal hade låga värden för antalet räknade arter och diversitet. 24

25 Tabell 14. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Jönköpings län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) Nr Lokal Datum ACID ph-regim 36 Sunneråsaån ,4 19, ,90 3 Måttligt surt 35 Storån ,0 41, ,80 3 Måttligt surt 39 Österån ,9 23, ,62 3 Måttligt surt 38 Götarpsån ,8 45, ,48 3 Måttligt surt 37 Viskeån ,0 14, ,31 3 Måttligt surt acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim 34 Belån ,1 55, ,27 4 Surt Olika Eunotia-arter, som framför allt förekommer i näringsfattiga och sura vatten, fanns representerade på alla lokaler i undersökningen. Andra kiselalgsarter som är vanliga i näringsfattiga vatten och som påträffades i Jönköpings län är t.ex. Achnanthes abundans, Brachysira neoexilis, Gomphonema parvulum var. exilissimum, Fragilaria exigua och Navicula festiva. Arter som är typiska för näringsrika vattendrag var fåtaliga i Jönköpings län. I Viskeån förekom dock en del näringskrävande kiselalger, t.ex. Cyclotella meneghiniana (Figur 7), Navicula cryptocephala samt olika Nitzschia arter. Vidare noterades en stor andel arter som är mer planktiska och som är vanliga nedströms sjöar. Figur 7. Cyclotella meneghiniana är en centrisk kiselalg som föredrar näringsrika vatten. Arten noterades i Viskeån i Jönköpings län Foto Medins Biologi AB. 25

26 Västra Götalands län IPS och statusklassning De bästa förhållandena i länet, hög status, noterades på fem lokaler år 2008 (Tabell 15). Kvarntorpsån hade ett mycket högt IPS-värde. Bäck nedströms Furusjön befann sig mycket nära gränsen mot god status och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var något förhöjd. Rambergsån och Iglabäcken låg nära respektive relativt nära gränsen mot god status. Tretton lokaler fick bedömningen god status (Tabell 15). Av dessa befann sig Havrabäcken och Hjoån nära gränsen mot klass 1, hög status. Av lokalerna som hamnade i den nedre delen av klassintervallet för god status var det fyra stycken som kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass 3, måttlig status, nämligen Salaholmsbäcken, Surtan, Lillån vid Lunneberg och Biflöde till Bratteforsån. I de tre förstnämnda låg IPS-indexet nära gränsen mot måttlig status och andelen föroreningstoleranta arter var något förhöjd. Lillån vid Lunneberg var dock svårbedömd pga. dominans av en i huvudsak planktisk art. I Biflöde till Bratteforsån var inte IPS-indexet lika lågt, men andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var hög (Tabell 15). Tjugotre punkter hamnade i klass 3, måttlig status (Tabell 15). Krokån, Lerdalsälven och Lidan låg relativt nära gränsen mot klass 2, god status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) låg emellertid också i klass 3 eller klass 4, vilket visar att klassningen måttlig status bör vara korrekt för dessa lokaler. Sju lokaler (Sjöråsån, Grannebyån, Mjölån, Broälven, Lillån vid Holmen, Överbyån och Lllån vid Forsby) låg i den nedre delen av klassintervallet för måttlig status och eftersom alla hade en förhöjd andel föroreningstoleranta organismer (%PT) samt att vissa också hade en mycket hög andel näringskrävande arter (TDI), får de anses ligga i riskzonen för att hamna i klass 4, otillfredsställande status. Bedömningen otillfredsställande status, klass 4 fick sju lokaler i undersökningen, nämligen Dälpan, Getån, Hakerudsälven, Klevaån, Ängebäcken, Lillån vid Trökörna och Storebergsån. De tre förstnämnda låg mycket nära eller relativt nära gränsen mot måttlig status. Bedömningen styrks dock av att andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor eller mycket stor på lokalerna. Lillån vid Trökörna och Storebergsån som båda låg nära gränsen mot dålig status och kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass 5, dålig status. Detta motiveras med att andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket hög, framför allt i Storebergsån som hade det näst högsta värdet av samtliga lokaler i hela Västerhavets vattendistrikt. Kämpegårdsån hamnade i den sämsta klassen, dålig status. IPS-indexet låg relativt nära gränsen mot otillfredsställande status, men lokalen hade anmärkningsvärt stor andel av både näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger, vilket styrker klassningen (Tabell 15). Resultaten för varje lokal kommenteras i Bilaga 2. 26

27 Tabell 15. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Västra Götalands län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-20) Nr Lokal Datum Klass Status 69 Kvarntorpsån ,99 19,7 1 0,8 1 0, Hög 87 Valboån övre delen ,77 18,9 1 18,1 1 1, Hög 48 Iglabäcken ,69 18,0 1 23,2 1 9, Hög 84 Rambergsån ,38 17,8 1 28,2 1 6, Hög 88 Bäck ns. Furusjön ,79 17,6 1 30,1 1 7, Hög 72 Havrabäcken ,77 17,3 2 39,2 1 2, God 80 Hjoån ,46 17,1 2 33,3 1 4, God 57 Bäveån ,66 16,8 2 47, ,1 3 2 God 55 Luttran ,87 16,6 2 41, ,7 3 2 God 71 Bäck vid Mönarp ,19 16,0 2 54, , God 66 Hajumsälven ,99 15,5 2 40, ,9 3 2 God 46 Lidan ,38 15,4 2 55, , God 79 Slafsan ,12 15,3 2 78, ,4 3 2 God 86 Härån ,01 15,2 2 43, , God 50 Bifl. till Bratteforsån ,84 15,1 2 58, ,2 4 2 God 49 Lillån ,72 14,8 2 12,9 1 8, God 40 Surtan ,13 14,7 2 55, , God 47 Salaholmsbäcken ,84 14,7 2 57, ,4 3 2 God 63 Krokån ,02 14,3 3 52, ,6 3 3 Måttlig 68 Lerdalsälven ,29 14,0 3 42, ,5 4 3 Måttlig 58 Lidan ,81 14,0 3 60, ,5 3 3 Måttlig 73 Västerlandaån ,40 13,8 3 51, ,7 4 3 Måttlig 85 Brattöälven ,14 13,6 3 50, ,7 3 3 Måttlig 75 Afsån ,40 13,5 3 59, ,0 3 3 Måttlig 52 Lannaån ,67 13,5 3 93, ,6 3 3 Måttlig 41 Kungsbackaån ,42 13,4 3 32,2 1 24,3 4 3 Måttlig 83 Årnäsån ,44 13,1 3 71, ,2 4 3 Måttlig 45 Grönå ,64 13,1 3 78, ,3 4 3 Måttlig 59 Skeppsbrobäcken ,93 13,0 3 54, ,0 4 3 Måttlig 42 Lärjeån ,87 13,0 3 67, ,6 4 3 Måttlig 70 Ryksbäcken ,75 13,0 3 70, ,9 5 3 Måttlig 44 Forsån ,29 12,9 3 50, , Måttlig 74 Brattorpsån ,46 12,7 3 67, ,3 4 3 Måttlig 65 Kolån ,51 12,6 3 67, ,7 4 3 Måttlig 81 Sjöråsån ,39 11,8 3 67, ,5 4 3 Måttlig 43 Grannebyån ,10 11,7 3 95, ,2 5 3 Måttlig 51 Mjölån ,66 11,7 3 84, ,3 4 3 Måttlig 67 Broälven ,25 11,6 3 54, ,4 4 3 Måttlig 61 Lillån ,62 11,6 3 80, ,1 4 3 Måttlig 89 Överbyån ,31 11,4 3 64, ,9 5 3 Måttlig 53 Lillån ,95 11,3 3 82, ,4 5 3 Måttlig 62 Dälpan ,56 10,9 4 74, ,3 5 4 Otillfredsst. 76 Getån ,53 10,6 4 81, ,0 4 4 Otillfredsst. 82 Hakerudsälven ,99 10,5 4 77, ,6 5 4 Otillfredsst. 77 Klevaån ,85 9,7 4 74, ,4 5 4 Otillfredsst. 64 Ängebäcken ,40 9,7 4 91, ,7 5 4 Otillfredsst. 78 Lillån ,13 9,3 4 71, ,6 5 4 Otillfredsst. 56 Storebergsån ,55 8,2 4 84, ,9 5 4 Otillfredsst. 54 Kämpegårdsån ,95 7,7 5 89, ,1 5 5 Dålig IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass 27

28 Tabell 16. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Västra Götalands län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) Nr Lokal Datum ACID ph-regim 46 Lidan ,3 0, ,01 1 Alkaliskt 55 Luttran ,5 0, ,13 1 Alkaliskt 76 Getån ,1 0, ,79 1 Alkaliskt 88 Bäck ns. Furusjön ,4 0, ,78 1 Alkaliskt 71 Bäck vid Mönarp ,4 0, ,77 1 Alkaliskt 47 Salaholmsbäcken ,9 0, ,76 1 Alkaliskt 56 Storebergsån ,7 0, ,71 1 Alkaliskt 72 Havrabäcken ,7 0, ,63 1 Alkaliskt 77 Klevaån ,2 0, ,35 1 Alkaliskt 79 Slafsan ,3 0, ,18 1 Alkaliskt 58 Lidan ,0 1, ,11 1 Alkaliskt 40 Surtan ,1 1, ,08 1 Alkaliskt 62 Dälpan ,8 0, ,89 1 Alkaliskt 41 Kungsbackaån ,5 0, ,86 1 Alkaliskt 63 Krokån ,9 1, ,66 1 Alkaliskt 74 Brattorpsån ,3 1, ,66 1 Alkaliskt 53 Lillån ,2 0, ,46 2 Nära neutralt 75 Afsån ,1 1, ,34 2 Nära neutralt 43 Grannebyån ,5 0, ,00 2 Nära neutralt 61 Lillån ,0 0, ,00 2 Nära neutralt 81 Sjöråsån ,1 2, ,97 2 Nära neutralt 44 Forsån ,4 1, ,94 2 Nära neutralt 42 Lärjeån ,8 3, ,89 2 Nära neutralt 51 Mjölån ,7 0, ,85 2 Nära neutralt 45 Grönå ,7 1, ,83 2 Nära neutralt 54 Kämpegårdsån ,7 0, ,81 2 Nära neutralt 50 Bifl. till Bratteforsån ,6 3, ,80 2 Nära neutralt 83 Årnäsån ,6 4, ,78 2 Nära neutralt 52 Lannaån ,7 1, ,70 2 Nära neutralt 70 Ryksbäcken ,5 2, ,68 2 Nära neutralt 65 Kolån ,7 1, ,52 2 Nära neutralt 66 Hajumsälven ,7 5, ,51 2 Nära neutralt 57 Bäveån ,4 4, ,45 2 Nära neutralt 78 Lillån ,2 2, ,40 2 Nära neutralt 64 Ängebäcken ,2 0, ,36 2 Nära neutralt 85 Brattöälven ,5 6, ,33 2 Nära neutralt 89 Överbyån ,1 4, ,13 2 Nära neutralt 73 Västerlandaån ,4 9, ,09 2 Nära neutralt 82 Hakerudsälven ,9 1, ,99 2 Nära neutralt 86 Härån ,2 4, ,99 2 Nära neutralt 67 Broälven ,1 7, ,95 2 Nära neutralt 84 Rambergsån ,1 15, ,90 2 Nära neutralt 80 Hjoån ,6 5, ,76 3 Måttligt surt 48 Iglabäcken ,0 25, ,59 3 Måttligt surt 49 Lillån ,6 2, ,57 3 Måttligt surt 68 Lerdalsälven ,2 12, ,54 3 Måttligt surt 59 Skeppsbrobäcken ,9 11, ,52 3 Måttligt surt 87 Valboån övre delen ,2 24, ,94 3 Måttligt surt 69 Kvarntorpsån ,0 91, ,86 5 Mycket surt acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim 28