Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014

Transkript

1 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204 Ylva Meissner Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Projektnummer Kund 294 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Version Datum Titel Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204 Författare Kvalitetsgranskning Ylva Meissner Iréne Sundberg Framsidans foto: Gomphonema acuminatum, påträffades på lokal 900 Norrveman, 204 i Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Medins Biologi AB.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Metodik Provtagning Analys Utvärdering Resultat IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Arter och diversitet Jämförelse med tidigare undersökningar Referenser... 3 Bilaga. Resultatsidor... 5 Bilaga 2. Artlistor... 8 Bilaga 3. Lokalbeskrivningar

4 Sammanfattning Kiselalger analyserades på två vattendragslokaler i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde år 204. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. De två undersökta lokalerna i Norrveman bedömdes båda ha hög status. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Lokal 900 Norrveman klassades år 204 som alkalisk (dvs. årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3) och lokal 9005 Norrveman klassades som nära neutral (vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3). 4

5 . Inledning har fått i uppdrag av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund att undersöka kiselalger på två lokaler. Undersökningen syftar till att övervaka miljötillståndet i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter) och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att tillfälliga punktutsläpp kan spåras redan efter någon dag, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). Kiselalgslokalerna 9005 och 900 i Norrveman i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde

6 2. Metodik 2. Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes på två lokaler den september 204 av Alcontrol AB (Tabell ) enligt metod SS-EN 3946 (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljö-övervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Fullständiga fältprotokoll finns i Bilaga 3. Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur ). Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Proven fixeras med etanol. Figur. Stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs av med vatten ner i en behållare,. Tabell. Kiselalgslokaler i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204. Koordinater är angivna enligt RT90 2,5 gon V Nummer Vattendrag Kommun Datum RT90 2,5 gon V Sub- X Y strat 9005 Norrveman Härjedalen sten 900 Norrveman Härjedalen sten 6

7 2.2 Analys Preparering och analys av kiselalger i ljusmikroskop (Figur 2) utfördes av Ylva Meissner,, enligt metod SS-EN 4407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i Bilaga 2. Figur 2. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop i minst 000 gångers förstorning med oljeimmersionsobjektiv. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interferenskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra tekniker,. 2.3 Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 203). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 ( Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (96): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan -20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. 7

8 Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI (andelen föroreningstoleranta respektive näringskrävande arter). Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 9,6 Hög 7,5 0,89 < 0 < 40 2 God 4,5 och < 7,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig och < 4,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 0,4 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,4 > 40 > 80 ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 0. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia EUNO (Figur 3). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 8

9 Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 2 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (2 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Färgmarkeringarna för surhetsklasserna har anpassats till Naturvårdsverket Handbok 2007:4, Kap , sid 66, varför både alkaliskt och nära neutralt numera visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. En expertbedömning avseende statusklassning kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. Figur 3. Förekomsten av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (t.v.) och släktet Eunotia (E. implicata t.h.) ingår i beräkningen av surhetsindexet ACID,. Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 5 räknade arter; diversitet <,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. 9

10 Antal räknade arter Diversitet IPS (-20) IPS-klass TDI (0-00) TDI-klass %PT % PT-klass Kiselalger Ljusnan-Voxnan vattenvårdsförbund Resultat Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapitel presenterade i tabeller. I Bilaga finns lokalerna presenterade var för sig. Artlistor och index för varje lokal i Bilaga IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andel föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (näringspåverkan) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. De två undersökta lokalerna i Norrveman bedömdes båda ha hög status. Av dessa hade 900 Norrveman mycket högt ( 9,5) IPS-index (Tabell 4). Ingen av lokalerna i undersökningen hade anmärkningsvärda mängder av varken näringskrävande (TDI) eller föroreningstoleranta (%PT) kiselalger. Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204. Nr Vattendrag Datum Klass Status 9005 Norrveman ,9 8,7 28,2 0,7-2 Hög 900 Norrveman ,95 9,6 25,5 0,0-2 Hög 3.2 ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Lokal 900 Norrveman klassades år 204 som alkalisk, dvs. årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3 (Tabell 5). Lokal 9005 Norrveman klassades som nära neutral, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 5). 0

11 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Kiselalger Ljusnan-Voxnan vattenvårdsförbund 204 Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 204. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Nr Vattendrag Datum ACID ph-regim 9005 Norrveman , 3, ,49 2 Nära neutralt 900 Norrveman ,7 2, ,0 Alkaliskt 3.3 Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Ingen av lokalerna hade riktigt högt ( 60) eller lågt ( 20) antal räknade arter. I 9005 Norrveman räknades det högsta antalet arter (46 st.) och i 900 Norrveman räknades 23 arter (Tabell 4). Hög diversitet ( 4,5) hade ingen av lokalerna i undersökningen 204. Låg (<2) diversitet hade 900 Norrveman (Tabell 5), vilket berodde på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum (Figur 3), dominerade (66 %) kiselalgsamhället på denna lokal. Achnanthidium minutissimum är en av de vanligaste kiselalgerna i många rinnande vatten (förutom i de riktigt sura). Arten är dessutom en primärkolonisatör och om dominansen är anmärkningsvärt stor ( 85%) kan det vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället t.ex. stora skiftningar i vattenståndet nedströms dammanläggningar, som kan medföra uttorkning eller omlagring av substraten. Om det föreligger misstanke om att det varit mycket högt flöde eller mycket lågt vattenstånd, med risk för torrläggning, nära inpå provtagningen kan det vara lämpligt att upprepa kiselalgsundersökningen under mer normala betingelser för att verifiera resultaten. Det är viktigt att de stenar eller växter, som provtagningsmaterialet insamlas från, har varit täckta av vatten under minst fyra veckor före provtagningen (Naturvårdsverket 2009, SIS 204a). Kiselalger som trivs i näringsrika vatten var få eftersom båda lokalerna var mer eller mindre näringsfattiga i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204. Vanligast var arter som trivs i näringsfattiga vatten. Exempel på sådana arter är Fragilaria gracilis, Achnanthes linearioides, Encyonopsis subminuta och Rossithidium pusillum (Figur 4).

12 Antal räknade arter Diversitet IPS (-20) TDI (0-00) %PT Klass ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Kiselalger Ljusnan-Voxnan vattenvårdsförbund 204 Figur 4. Fragilaria gracilis, Achnanthes linearioides, Encyonopsis subminuta och Rossithidium pusillum är exempel på arter som trivs i vatten,. 3.4 Jämförelse med tidigare undersökningar De båda lokalerna har undersökts vid tre tillfällen under år (Tabell 6, Bilaga). Dessa lokaler har vid samtliga undersökningstillfällen visat samma resultat vad gäller näringsstatus nämligen, hög status. Lokal 9005 Norrveman har även visat samma resultat vad gäller surhet, nämligen nära neurala förhållanden. På lokal 900 Norrveman visade surhetsindexet ACID nära neutrala förhållanden vid undersökningen år 202 men värdet låg då nära gränsen till alkaliskt. De två senaste åren visar surhetsindexet ACID alkaliska förhållanden (Tabell 6). Tabell 6. Jämförelse mellan undersökningar i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde. Tabellen visar antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID och de parametrar som ingår i uträkningen av ACID samt surhets- och statusklassning enligt Naturvårdsverket Nr Vattendrag År Status ACID ph-regim 9005 Norrveman ,60 8,5 39,7 0,0 Hög 33,3 2, ,8 2 Nära neutralt 9005 Norrveman ,22 9,0 26,6 0,7 Hög 4,9, ,8 2 Nära neutralt 9005 Norrveman ,9 8,7 28,2 0,7 Hög 9, 3, ,49 2 Nära neutralt 900 Norrveman ,03 9,6 24,8 0,0 Hög 64,3 4, ,4 2 Nära neutralt 900 Norrveman ,52 9,4 26,2 0,2 Hög 60, 2, ,97 Alkaliskt 900 Norrveman 4 23,95 9,6 25,5 0,0 Hög 66,7 2, ,0 Alkaliskt 2

13 4. Referenser Andersson, J. & Jarlman, A Kiselalger som surhetsindikatorer inom kalkningens effektuppföljning Försöksomgång Länsstyrelsen i Värmlands län Publ. Nr. 2008:25. Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.73/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 28 p. Havs- och vattenmyndigheten 203. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 203:9. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:09-3. Kahlert, M. & Andrén, C Benthic diatoms as valuable indicators of acidity. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Landbruksuniversitet.). Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Meissner, Y Bilaga kiselalger 2 lokaler i Ljusnan-Voxnan 202. Medins Biologi AB. Delrapport till Alcontrol AB. Meissner, Y Bilaga kiselalger 2 lokaler i Ljusnan-Voxnan 203. Medins Biologi AB. Delrapport till Alcontrol AB.. Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:, ( 3

14 SIS 204a. Svensk Standard, SS-EN 3946:204, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 204b. Svensk Standard, SS-EN 4407:204, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(): Zelinka, M. & Marwan, P. 96. Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

15 Bilaga. Resultatsidor Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 2,5 gon V. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverket 2007:. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverket 2007:. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 5

16 9005. Norrveman, uppströms arv. Län: 23 Jämtland Beskuggning: saknas Kommun: Härjedalen Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Per Wallenborg Vattenfärg: klart Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 8,3 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 460 IPS: 8,7 (klass ) Antal räknade taxa: 46 TDI: 28,2 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 4,9 % PT: 0,7 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,95 (klass ) ACID: 6,49 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Norrveman uppströms avloppsreningsverket motsvarade klass, hög status. Vissa näringskrävande arter förekom, men endast i låga antal, och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 9,0 8,7 39,7 26,6 28,2 0,0 0,7 0, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 2-4 8,7 3,5 0,4-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,8 7,8 6, Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 2-4 6,95 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 202 och 203 och uppvisade då samma resultat, dvs hög status och nära neutrala förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 6

17 900. Norrveman, nedströms arv. Län: 23 Jämtland Beskuggning: - Kommun: Härjedalen Vattennivå: låg Koordinater: /40009 (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Per Wallenborg Vattenfärg: klart Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 8,9 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 42 IPS: 9,6 (klass ) Antal räknade taxa: 23 TDI: 25,5 (klass ) HÖG STATUS Diversitet:,95 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 8,0 (klass ) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Norrveman, nedströms avloppsreningsverket, var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Diversiteten var låg och kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II). Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 9,4 9,6 24,8 26,2 25,5 0,0 0,2 0, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 2-4 9,5 25,5 0, - 2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 202 7,4 2 Nära neutralt nära gränsen mot alkaliskt ,97 8,0 Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 2-4 7,80 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 202 och 203 och uppvisade då samma resultat vad gäller näringsämnen och organisk förorening, nämligen hög status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden 202, men låg då nära gränsen mot alkaliska förhållanden. År 203 och 204 indikerade surhetsindexet ACID alkaliska förhållanden. Treårsmedelvärdet (2-4) visar alkaliska förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 7

18 Bilaga 2. Artlistor Förklaring till artlistor för kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala -5, där betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala -3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI, group I-III, (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal (beräknas inte i denna undersökning) Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av 0-20 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM (mean width < 2,2 µm), ADMI (mean width 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (mean width > 2,8 µm), Naturvårdsverket ADM brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADMI förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 8

19 9005. Norrveman, uppströms arv Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, , Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,4 Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 6,3 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, , Diatoma mesodon (Ehrenberg) Kützing DMES 5, ,4 Encyonema lunatum (W. Smith) Van Heurck ENLU 5, ,4 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,3 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,8 Encyonema sp. ENSP 4, ,3 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,0 Encyonopsis sp. ENCP 5,0 0 7,5 Epithemia adnata (Kützing) Brébisson EADN 4, , Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,4 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 5, Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 5, Eunotia muscicola Krasske var. muscicola EMUS 5,0 2 0,2 Fragilaria arcus (Ehrenberg) Cleve var. arcus FARC 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4,0 3 0,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,4 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,4 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,7 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, ,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 5, Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,5 Kobayasiella micropunctata (Germain) Lange-Bertalot KOMI 5,0 0,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,7 Navicula ceciliae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NCEC 5,0 3 8,7 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,9 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, , Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,8 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,7 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Rhopalodia gibba (Ehrenberg) O. Müller var. gibba RGIB 5, ,0 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,6 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,4 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,4 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 7,5 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,9 SUMMA (antal skal): 460 SUMMA (antal taxa): 46 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 46 TDI (0-00): 28,2 ADMI (%): 9, Acidofil ( ): 76 Alkalibiont ( ): 80 Medelbredd Diversitet: 4,9 % PT: 0,7 EUNO (%): 3,3 Circumneutral ( ): 746 Odefinierad ( ): 57 ADMI (μm): IPS (-20): 8,7 ACID: 6,49 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 39 Deformerade (%): - 2,53 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 9

20 900. Norrveman, nedströms arv Lokalkoordinater: /40009 (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,3 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,7 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, ,7 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 3 5,2 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 4,0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 5,2 Eunotia sp. EUNS 5,0 2 0,2 Fragilaria arcus (Ehrenberg) Cleve var. arcus FARC 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 7,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, , Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,2 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5,0 3 0,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 5,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 3 0,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 4 0,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,5 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,8 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 0,2 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 4 0,2 SUMMA (antal skal): 42 SUMMA (antal taxa): 23 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 23 TDI (0-00): 25,5 ADMI (%): 66,7 Acidofil ( ): 26 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet:,95 % PT: 0,0 EUNO (%): 2,4 Circumneutral ( ): 94 Odefinierad ( ): 9 ADMI (μm): IPS (-20): 9,6 ACID: 8,0 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 4 Deformerade (%): 0,0 2,37 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 20

21 Bilaga 3. Lokalbeskrivningar 2

22 9005. Norrveman, uppströms arv. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 48 Ljusnan Län: 23 Jämtland EU-id: - Kommun: Härjedalen Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Per Wallenborg Kemiprov (j/n): - Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 6-8 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 20 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 8,3 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: - Fina block: >50% Påväxtalger: - Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : blandskog Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: barrskog Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd Björk Al Dominerande 3: träd Gran En Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 22

23 900. Norrveman, nedströms arv. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 48 Ljusnan Län: 23 Jämtland EU-id: - Kommun: Härjedalen Lokalkoordinater: /40009 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Per Wallenborg Kemiprov (j/n): - Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 7-8m m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 30 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 8,9 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: >50% Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : lövskog Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : buskar - - Dominerande 2: träd Björk - Dominerande 3: träd Gran - Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 23