Rapport 2015:27. Kiselalger i Västra Götalands län 2014 En undersökning av 25 vattendragslokaler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2015:27. Kiselalger i Västra Götalands län 2014 En undersökning av 25 vattendragslokaler"

Transkript

1 Rapport 205:27 Kiselalger i Västra Götalands län 204 En undersökning av 25 vattendragslokaler

2 Rapportnr: 205:27 ISSN: X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg och Ylva Meissner Foto: Medins Biologi AB Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, vattenavdelningen Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

3 . Förord Kiselalger växer på stenar och andra fasta substrat i vattendrag och bildar ett mycket artrikt växtsamhälle som kan innehålla upp till 00 olika arter på en lokal. Kiselalger är mycket goda miljöindikatorer på både försurning och övergödning och kan därför användas för att bedöma dessa miljöproblem i vattendragen. Resultaten används bland annat i miljömålsbedömningen och för att följa upp vattendirektivets miljökvalitetsnormer. Denna undersökning innehåller analyser från 25 lokaler som ingår i den regionala miljöövervakningen och kalkeffektuppföljningen. Undersökningarna och rapporten har utförts av Iréne Sundberg och Ylva Meissner på Medins Biologi. Länsstyrelsen i Västra Götalands Län

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Metodik Provtagning Analys Utvärdering Resultat IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Missbildade kiselalgsskal Arter och diversitet Jämförelse med tidigare undersökningar Referenser Bilaga. Resultatsidor Bilaga 2. Artlistor Bilaga 3. Tabeller Bilaga 4. Missbildade kiselalgsskal Bilaga 5. Lokalbeskrivningar... 79

5 Sammanfattning Kiselalger analyserades på 25 vattendragslokaler i Västra Götalands län år 204. Eventuell förekomst av missbildade på kiselalgsskal undersöktes på punkter inom den regionala miljöövervakningen (-9). Statusklassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beräknats. Elva lokaler bedömdes ha hög status, 7 Örekilsälven, 8 Iglabäcken, 9 Jälmån, 0 Pineboån, Bastån, 20 Bäck från Köljesjön, 2 Lillån, 22 Lafsån, 23 Sillebäcken, 24 Heråälven och 25 Bästorpsälven. Av dessa befinner sig Örekilsälven och Sillebäcken i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet. På två lokaler 2 Rambergsån och 9 Härån visade IPS-indexet klass 2, god status. Rambergsån befinner sig relativt gränsen mot måttlig status. Åtta lokaler hamnade i klass 3, måttlig status: Stallbackaån, 4 Mjölån, 6 Lövbrobäcken, 2 Gundleboån, 3 Brattöälven, 4 Klevaån, 6 Ryksbäcken och 7 Bakerödsbäcken. Stallbackaån, Gundleboån, Ryksbäcken ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet och Klevaån ligger mycket nära gränsen mot klass 4. De tre sistnämnda ligger i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status på grund av att de har mycket stora andelar föroreningstoleranta arter (%PT). IPS-indexet i 3 Kämpegårdsån, 5 Grannebyån, 5 Storebergsån och 8 Grönå motsvarade klass 4, otillfredsställande status och bedömningen stärks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor på samtliga lokaler. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. De flesta av lokalerna (8 st.) i Västra Götalands län 204 klassades som antingen alkaliska (årsmedelvärde för ph över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). För två lokaler i undersökningen, 4 Klevaån och 9 Härån, motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Båda låg mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, (årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6) på en lokal, Bastån. Indexvärdet låg nära gränsen mot mycket sura förhållanden. 20 Bäck från Köljesjön, 22 Lafsån, 24 Heråälven, och 25 Bästorpsälven hamnade i mycket sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph är lägre än 5,5 och/eller att ph-minimum är under 4,8. Andelen missbildningar var,2,9 % i 2 Rambergsån, 2 Gundleboån, 4 Klevaån och 7 Bakerödsbäcken, vilket bör motsvara svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande, samt 2,3 % i 6 Lövbrobäcken, vilket tyder på en svag-tydlig påverkan. Övriga lokaler hade mindre än % missbildade skal, vilket motsvarar ingen eller obetydlig påverkan.

6 2. Inledning Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län att utföra kiselalgsanalyser på 25 vattendragslokaler år 204. Undersökningen är ett led i länets arbete med kalkeffektuppföljning och regional miljöövervakning. Syftet är att resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet och vara underlag för statusklassning av länets vattenförekomster och för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Ett rikt växt- och djurliv. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter) och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att tillfälliga punktutsläpp kan spåras redan efter någon dag, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). Figur. 4 Mjölån, Bastån och 24 Heråälven i Västra Götalands län 204, Medins Biologi AB.

7 3. Metodik 3. Provtagning Kiselalgsprovtagning utfördes av Medins Biologi AB (Figur 3, Tabell ) enligt metod SS-EN 3946 (SIS 204a) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Syftet med undersökningen är för lokalerna -9 regional miljöövervakning och för lokalerna kalkeffektuppföljning. På grund av mycket höga flöden sköts provtagningen på de flesta lokaler till sent i september och i början av oktober 204. Fullständiga fältprotokoll finns i Bilaga 5. Metoden innebär i korthet att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste varefter påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur 2). Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Proven fixeras med etanol. 3.2 Analys Analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Iréne Sundberg och Ylva Meissner, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN 4407 (SIS 204b) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. På samtliga lokaler inom den regionala miljöövervakningen utfördes även analys av andelen deformerade (missbildade) kiselalgsskal (Bilaga 4). Fullständiga artlistor finns i Bilaga 2. Figur 2. Kiselalger insamlas från minst 5 slumpvis valda stenar som plockas upp ur vattnet. Ovansidan borstas ordentligt med en ren tandborste, varefter stenen sköljs av med åvatten och påväxtmaterialet samlas upp. Om inte stenar finns kan prov även tas från vattenväxter, Medins Biologi AB.

8 Figur 3. Karta över samtliga lokaler för kiselalgsprovtagning i Västra Götalands län 204.

9 Tabell. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Västra Götalands län 204. Koordinater är angivna enligt RT90 2,5 gon V. Nr Vatten Lokal Datum Koordinater (RT90) Syfte x y Stallbackaån Hedeäng regional miljööverv. 2 Rambergsån Fän regional miljööverv. 3 Kämpegårdsån Karaby regional miljööverv. 4 Mjölån Ågården regional miljööverv. 5 Grannebyån Granneby regional miljööverv. 6 Lövbrobäcken Grönadal regional miljööverv. 7 Örekilsälven Gunnarsbo regional miljööverv. 8 Iglabäcken Lagmansered regional miljööverv. 9 Jälmån Grönahög-kvarnen regional miljööverv. 0 Pineboån Hagen regional miljööverv. Bastån Byklev regional miljööverv. 2 Gundleboån Gundlebo regional miljööverv. 3 Brattöälven Hällungstad regional miljööverv. 4 Klevaån Myckleby regional miljööverv. 5 Storebergsån Storeberg regional miljööverv. 6 Ryksbäcken Ryk regional miljööverv. 7 Bakerödsbäcken Skafteröd regional miljööverv. 8 Grönå Blinneberg regional miljööverv. 9 Härån Lasko regional miljööverv. 20 Bäck fr. Köljesjön Holm kalkeffektuppföljning 2 Lillån Hillared kalkeffektuppföljning 22 Lafsån Hampedal kalkeffektuppföljning 23 Sillebäcken Taraldsön kalkeffektuppföljning 24 Heråälven Nordkas kalkeffektuppföljning 25 Bästorpsälven Kasenmossen kalkeffektuppföljning 3.3 Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 203). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 ( Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2.

10 Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 9,6 Hög 7,5 0,89 < 0 < 40 2 God 4,5 och < 7,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig och < 4,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 0,4 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,4 > 40 > 80 IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (96): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan -20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI (andelen föroreningstoleranta respektive näringskrävande arter). Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. En expertbedömning avseende statusklassningen kan i vissa fall behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3.

11 ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 0. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia, EUNO. Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverket 2007 (Handbok 2007:4, Kap , sid 66), varför både alkaliskt och nära neutralt visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter, eftersom indexet främst är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 2 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (2 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8

12 Missbildade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade (deformerade) kiselalgsskal på lokalerna -9. Dessutom gjordes en dokumentation och beskrivning av förekommande skador. Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 20) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Ett utvecklingsarbete har påbörjats i Sverige för att testa om missbildningar på kiselalger kan fungera som en miljögiftsindikator (Kahlert 202), varvid påverkan av tungmetaller och kemiska bekämpningsmedel undersökts. Gränser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men enligt Kahlert indikerar en missbildningsfrekvens över % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. Detta överensstämmer med den preliminära indelning som använts de senaste åren (Tabell 4). Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. De delas in i två olika typer och i två deformationsgrader enligt Tabell 4. Det finns dock för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa specifika skador på kiselalgerna. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades lokal för lokal i denna undersökning finns i Bilaga 4. Tabell 4. Preliminär indelning av kiselalgers påverkansgrad (missbildningsfrekvens) och deformationsgrad samt indelning i olika missbildningstyper enligt Medins Biologi AB. Preliminär påverkansgrad Typ av deformering < % ingen eller obetydlig Onormal form -5 % svag-tydlig 5-0 % tydlig-stark >0 % stark-mycket stark Deformeringsgrad svag tydlig Omfattar: asymmetri, inbuktning, utbuktning, böjning, övrigt Onormalt mönster Omfattar: avvikande striering, avvikande raf, övrigt Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 5 räknade arter; diversitet <,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen.

13 4. Resultat Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapitel presenterade i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. En tabell med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. I Bilaga kan man läsa om varje lokal var för sig. Artlistor och index för varje lokal finns i Bilaga 2. Vattennivån var låg eller medelhög på de flesta lokalerna under provtagningsperioden. 4. IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andel föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (näringspåverkan) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Elva lokaler bedömdes ha hög status: 24 Heråälven, 22 Lafsån, 25 Bästorpsälven, 20 Bäck från Köljesjön, 9 Jälmån, 2 Lillån, 8 Iglabäcken, 0 Pineboån, Bastån, 7 Örekilsälven och 23 Sillebäcken (Tabell 5). De sex förstnämnda hade mycket höga indexvärden ( 9,5), men av dessa bedömdes Heråälven, Lafsån, Bästorpsälven och Bäck från Köljesjön vara mycket sura (se kap. 3.2 nedan). I Örekilsälven och Sillebäcken låg IPS-indexen i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet. Mängden näringskrävande arter (TDI) var svagt förhöjd och vissa föroreningstoleranta former (%PT) förekom på lokalerna. I 9 Härån och 2 Rambergsån visade IPS-indexet klass 2, god status (Tabell 5). Rambergsån låg relativt nära gränsen mot måttlig status och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var svagt förhöjd. På åtta lokaler 3 Brattöälven, 7 Bakerödsbäcken, 6 Lövbrobäcken, 4 Mjölån, Stallbackaån, 2 Gundleboån, 6 Ryksbäcken och 4 Klevaån hamnade IPS-indexet i klass 3, måttlig status (Tabell 5). Brattöälven låg i den övre (bättre) delen av klassintervallet, men en relativt stor andel föroreningstoleranta arter (%PT) tyder på att klassningen måttlig status är korrekt. Stallbackaån, Gundleboån och Ryksbäcken ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet och Klevaån mycket nära gränsen mot klass 4. Gundleboån, Ryksbäcken och Klevaån hade mycket stora andelar föroreningstoleranta kiselalger (%PT), vilket visar att de ligger i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Vid provtagningstillfället var vattennivån låg på dessa lokaler, vilket kan ha gett en koncentrationseffekt av näringsämnen och organiskt material. IPS-indexet i 8 Grönå, 3 Kämpegårdsån, 5 Grannebyån och 5 Storebergsån motsvarade klass 4, otillfredsställande status. Grönå låg mycket nära gränsen mot måttlig status, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket stor, vilket stärker klassningen otillfredsställande status (Tabell 5).

14 Antal räknade arter Diversitet IPS (-20) IPS-klass TDI (0-00) TDI-klass %PT % PT-klass Deformerade skal (%) Tabell 5. Antalet räknade arter, diversiteten, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT, statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) samt andel deformerade skal i vattendrag i Västra Götalands län 204. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. 204 Nr Vattendrag Lokalnamn Klass Status 24 Heråälven Nordkas 2 2,40 20,0,7 0,0-2 Hög - 22 Lafsån Hampedal 9 2,68 20,0 0, 0,0-2 Hög - 25 Bästorpsälven Kasenmossen 26,75 9,9,4 0,2-2 Hög - 20 Bäck fr. Köljesjön Holm 9,0 9,9 0, 0,0-2 Hög - 9 Jälmån Grönahög-kvarnen 40 2,73 9,7 2,6 0,0-2 Hög 0,5 2 Lillån Hillared 34,90 9,6 22,5 0,2-2 Hög - 8 Iglabäcken Lagmansered 50 2,70 9,4 23,2 0,9-2 Hög 0,7 0 Pineboån Hagen 38 2,55 9,4 26, 2, -2 Hög 0,0 Bastån Byklev 23 2,87 9,3,2 0,2-2 Hög 0,7 7 Örekilsälven Gunnarsbo 44 2,32 8,3 30,4 3,9-2 Hög 0,5 23 Sillebäcken Taraldsön 28 2,7 8,2 33,5 5,6-2 Hög - 9 Härån Lasko 60 4,4 5,6 2 44, ,0-2 2 God 0,0 2 Rambergsån Fän 34 2,54 4,9 2 47, ,9-2 2 God,6 3 Brattöälven Hällungstad 73 4,04 3,9 3 49, 2-3 7,8 3 3 Måttlig 0,0 7 Bakerödsbäcken Skafteröd 49 3,58 3,3 3 6, ,6 4 3 Måttlig,4 6 Lövbrobäcken Grönadal 74 5,35 2,9 3 63, 2-3 2,3 4 3 Måttlig 2,3 4 Mjölån Ågården 62 4,2 2,0 3 89, ,8 4 3 Måttlig 0,0 Stallbackaån Hedeäng 42 3,82,5 3 73, ,8 4 3 Måttlig 0,0 2 Gundleboån Gundlebo 28 2,59,5 3 76, ,9 5 3 Måttlig,9 6 Ryksbäcken Ryk 56 4,6,5 3 83, ,4 5 3 Måttlig 0,0 4 Klevaån Myckleby 6 4,9,0 3 67, ,8 5 3 Måttlig,2 8 Grönå Blinneberg 57 4,75 0,9 4 79, ,5 5 4 Otillfreds. 0,4 3 Kämpegårdsån Karaby 6 4,42 0, 4 85, ,2 5 4 Otillfreds. 0,0 5 Grannebyån Granneby 54 4,42 0, 4 88, ,8 5 4 Otillfreds. 0,7 5 Storebergsån Storeberg 44 4,08 9,0 4 74, ,7 5 4 Otillfreds. 0,0 Otillfreds = Otillfredsställande 4.2 ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). De flesta vattendragen som undersöktes i Västra Götalands län 204 (8 st.) klassades som antingen alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3, eller nära neutrala, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Detta visar att inga surhetsproblem förligger på dessa lokaler (Tabell 6). I 9 Härån och 4 Klevaån motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-

15 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim minimum varit 6,4 (Tabell 6). Härån låg dock mycket nära och Klevaån relativt gränsen mot nära neutrala förhållanden. Bastån hade ett surhetsindex som motsvarar sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum varit lägre än 5,6. Indexvärdet låg nära gränsen mot mycket sura förhållanden. Fyra av lokalerna 25 Bästorpsälven, 24 Heråälven, 22 Lafsån och 20 Bäck från Köljesjön hamnade i mycket sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Dessa kiselalgssamhällen dominerades helt av surhetståliga arter. Tabell 6. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Västra Götalands län 204. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. 204 Nr Vatten Lokalnamn ACID ph-regim Stallbackaån Hedeäng 4,0 0, ,40 Alkaliskt 7 Bakerödsbäcken Skafteröd 45,0 0, ,09 Alkaliskt 5 Storebergsån Storeberg 5,0 0, ,98 Alkaliskt 7 Örekilsälven Gunnarsbo 68,7 0, ,32 Alkaliskt 6 Ryksbäcken Ryk 3, 0, ,24 Alkaliskt 8 Grönå Blinneberg 4,5 0, ,5 Alkaliskt 0 Pineboån Hagen 63,3 0, ,02 Alkaliskt 23 Sillebäcken Taraldsön 50,0, ,69 Alkaliskt 5 Grannebyån Granneby,9 0, ,26 2 Nära neutralt 2 Rambergsån Fän 60,4 5, ,22 2 Nära neutralt 4 Mjölån Ågården,7 0, ,20 2 Nära neutralt 3 Kämpegårdsån Karaby 0,0 0, ,98 2 Nära neutralt 8 Iglabäcken Lagmansered 57,7 4, ,89 2 Nära neutralt 2 Lillån Hillared 73,9 8, ,78 2 Nära neutralt 6 Lövbrobäcken Grönadal,5 3, ,7 2 Nära neutralt 2 Gundleboån Gundlebo,4 2, ,49 2 Nära neutralt 9 Jälmån Grönahög-kvarnen 56,3 8, ,48 2 Nära neutralt 3 Brattöälven Hällungstad 40,6 0, ,43 2 Nära neutralt 9 Härån Lasko,5 0, ,78 3 Måttligt surt 4 Klevaån Myckleby 3,0 7, ,63 3 Måttligt surt Bastån Byklev 0,0 8, ,28 4 Surt 25 Bästorpsälven Kasenmossen 0,0 89, ,90 5 Mycket surt 24 Heråälven Nordkas 0,9 50, ,48 5 Mycket surt 22 Lafsån Hampedal 0,0 84, ,28 5 Mycket surt 20 Bäck fr. Köljesjön Holm 0,0 95, ,87 5 Mycket surt

16 4.3 Missbildade kiselalgsskal Analys av missbildningar (deformationer) på kiselalger utfördes på 9 lokaler i undersökningen 204 och på de flesta påträffades mindre än % deformerade skal (Tabell 5, Bilaga 4). Detta innebär att ingen eller obetydlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, föreligger. Mellan,2,9 % missbildningar noterades i 2 Rambergsån (Figur 4), 2 Gundleboån, 4 Klevaån och 7 Bakerödsbäcken, vilket kan tyda på en svag påverkan. I 6 Lövbrobäcken var andelen något större (2,3 %), vilket kan innebära en svag-tydlig påverkan. Det finns för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa specifika skador på kiselalgerna. I denna undersökning delades ändå missbildningarna in i olika typer och olika deformationsgrader (svag, tydlig) för att i framtiden kunna utvärdera om så är fallet (Bilaga 4). De vanligaste missbildningstyperna är asymmetri (ofta ojämnt avsmalnande eller insnörda ändar) samt in/utbuktningar. Avvikelser i skalens mönster (t.ex. avvikande striering eller raf) är inte lika vanliga. Figur 4. De två första bilderna visar de två skaldelarna som bildar en cell av kiselalgen Achnanthes linearoides. De två sista bilderna visar missbildningar på samma art från 2 Rambergsån i Västra Götaland 204, Medins Biologi AB. 4.4 Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Ett högt antal räknade arter (> 60) noterades i 6 Lövbrobäcken, 3 Brattöälven, 4 Mjölån, 3 Kämpegårdsån och 4 Klevaån. Av dessa hade Lövbrobäcken även mycket hög diversitet och Klevaån hög diverstet (Tabell 5). Ingen lokal hade anmärkningsvärt lågt antal räknade arter (< 5), men 2 Lillån och 25 Bästorpsälven hade låg diversitet (< 2) och 20 Bäck från Köljesjön hade mycket låg (<,5) diversitet (Tabell 5). Kiselalgsamhällena i Bästorpsälven och Bäck från Köljesjön dominerades helt av det surhetståliga släktet Eunotia, vilket inte är ovanligt i mycket

17 sura vatten. I Lillån dominerade artgruppen Achnanthidium minutissimum (74 %). Denna är vanlig i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura miljöer. Artgruppen är dessutom en primärkolonisatör och om dominansen är anmärkningsvärt stor (> %) kan det vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället, t.ex. orsakad av stora skiftningar i vattenståndet, som medför uttorkning alternativt omlagring av substraten. Släktet Eunotia är karakteristiskt för näringsfattiga och sura vattendrag och var särskilt vanligt i Bastån, 25 Bästorpsälven, 24 Heråälven, 22 Lafsån och 20 Bäck från Köljesjön, vilka hade de lägsta ACID-indexen i undersökningen (Tabell 6). Eunotia incisa (framsidans foto), och/eller Eunotia rhomboidea (framsidans foto) och Eunotia implicata var de vanligaste kiselalgerna på dessa lokaler. I Heråälven var även Frustulia saxonica (Figur 5) vanlig. Detta är en mycket surhetstålig art. Till mer eller mindre näringsskyende, men mindre surhetståliga arter, hör t.ex. Achnanthidium minutissimum group II, Encyonopsis alpina, Encyonopsis subminuta, Fragilaria gracilis, Gomphonema exilissimum (Figur 5), Gomphonema lateripunctatum och Psammothidium abundans. Figur 5. Frustulia saxonica (t.v.) är surhetstålig och dominerande i 24 Heråälven. Gomphonema exilissimum (t.h.) är näringskänslig, men inte särskilt surhetstolerant och förekom på några lokaler i Västra Götalands län 204, Medins Biologi AB. Arter som är typiska för näringsrika vattendrag och som förekom i undersökningen är bl.a. Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Amphora pediculus, Cocconeis placentula (framsidans foto), Cyclotella meneghiniana (framsidans foto), Melosira varians (Figur 6), Navicula cryptocephala, Navicula escambia (Figur 6), Navicula germainii, Navicula tenelloides, Planothidium delicatulum, Planothidium frequentissimum, Planothidium lanceolatum, Rhoicosphenia abbreviata (framsidans foto), Surirella brebissonii var. kützingii och Ulnaria ulna.

18 Figur 6. De näringskrävande arterna Navicula escambia och Melosira varians, Medins Biologi AB. Exempel på både näringskrävande och mer eller mindre föroreningstoleranta arter är Eolimna minima (Figur 7), Eolimna subminuscula (Figur 7), Fistulifera saprophila (Figur 7), Gomphonema parvulum, Mayamaea atomus var. permitis, Navicula gregaria, Navicula lanceolata, Navicula seminulum (Figur 7), Nitzschia brevissima (Figur 7), Nitzschia fonticola, Nitzschia inconspicua, Nitzschia palea och Tryblionella debilis. Vissa av dessa arter förekom i betydande antal på lokalerna med de lägsta IPS-indexen i undersökningen. Lokaler med de största andelarna föroreningstoleranta kiselalger var 4 Klevaån, 8 Grönå, 5 Grannebyån, 6 Ryksbäcken, 2 Gundleboån, 5 Storebergsån och 3 Kämpegårdsån (Tabell 5). Figur 7. Dessa kiselalger indikerar förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening (%PT). Nitzschia brevissima, Eolimna subminuscula, Fistulifera saprophila, Eolimna minima och Navicula seminulum, Medins Biologi AB.

19 4.5 Jämförelse med tidigare undersökningar Alla lokaler i undersökningen 204 har analyserats en eller flera gånger tidigare (Sundberg & Jarlman 2009 och Sundberg & Meisner 20, 203, 204). De flesta lokalerna inom den regionala miljöövervakningen uppvisade samma eller liknande resultat, vad gäller närings- och föroreningsstatus, vid de olika undersökningstillfällena. Mindre skillnader mellan åren, som orsakat en ändring i någon bedömning, visar oftast att lokalen befinner sig i gränslandet mellan två statusklasser (Bilaga, Tabell 7). En viss försämring kan ses i Stallbackaån, 2 Rambergsån, 6 Lövbrobäcken, 2 Gundleboån, 6 Ryksbäcken, 7 Bakerödsbäcken och 8 Grönå. Stallbackaån, Rambergsån, Gundleboån och Ryksbäcken befinner sig i samma statusklass alla år, men IPS-indexet har sjunkit och närmat sig en sämre klass. I Lövbrobäcken, Bakerödsbäcken och Grönå har försämringen inneburit en ändring av statusklass. 3 Kämpegårdsån har förbättrat sin status från dålig till otillfredsställande och 4 Klevaån från otillfredsställande till måttlig. Klevaån låg dock på gränsen mot otillfredsställande status Örekilsälven har gått från god till hög status, men ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Inom den regionala miljöövervakningen är det bara Bastån som haft låga ACID-index. Resultaten visar att den befinner sig i gränslandet mellan mycket sura och sura förhållanden. Inom kalkeffektuppföljningen har det inte skett några anmärkningsvärda förändringar utan de flesta lokaler uppvisar samma eller liknande resultat vad gäller både näringsämnen/organisk förorening och surhet (Bilaga, Tabell 8). I Sillbäcken har IPS-indexet minskat från att ha legat högt i klass 200 och 202 till den nedre (sämre) delen av klassintervallet för hög status 204. Det påträffades inga föroreningstoleranta arter 200 och 204, men 204 var andelen svagt förhöjd. Missbildade (deformerade) kiselalgsskal räknades även 200 och 202 (Bilaga ). Av de lokaler som hade förhöjd andel 204 hade 6 Lövbrobäcken förhöjd andel även 200 (4, %) och 202 (2,3 %). Sammantaget tyder detta på att det finns en svag-tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande på lokalen. 2 Gundleboån hade,9 % missbildningar 204, men 0,9 % 203. Av övriga lokaler var det bara i 4 Mjölån som det tidigare noterats missbildningar. Andelen var 2,0 % (svag påverkan) 200, men mindre än < % övriga år.

20 IPS (-20) TDI (0-00) %PT Klass ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Tabell 7. Jämförelse mellan tidigare undersökningar och resultaten från 204 inom den regionala miljöövervakningen i Västra Götalands län. Tabellen visar kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID och de parametrar som ingår i uträkningen av ACID samt surhets- och statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007). * = expertbedömning. 4 Mjölån 08,7 84,6 33,3 3 Måttlig 0,7 0, ,85 2 Nära neutralt 0,6 89, 35,3 3 Måttlig 0,0 0, ,99 2 Nära neutralt 2 2,5 80,5 32,6 3 Måttlig 0,9 0, ,74 Alkaliskt 4 2,0 89,5 25,8 3 Måttlig,7 0, ,20 2 Nära neutralt 5 Grannebyån 08,7 95,3 50,2 3 Måttlig 0,5 0, ,00 2 Nära neutralt 0 0,5 69,2 34,9 4 Otillfreds. 2,9 0, ,42 2 Nära neutralt 2 0,5 78,8 46,7 4 Otillfreds. 0,5 0, ,63 2 Nära neutralt 4 0, 88,0 53,8 4 Otillfreds.,9 0, ,26 2 Nära neutralt 7 Örekilsälven 0 6,0 4, 7,7 2 God 8,7 7, ,62 3 Måttligt surt 2 5,3 45,3 7, 2 God 20,7 5, ,55 2 Nära neutralt 4 8,3 30,4 3,9 Hög 68,7 0, ,32 Alkaliskt 8 Iglabäcken 08 8,0 23,2 9,7 Hög 42,0 25, ,59 3 Måttligt surt 0 7,5 7,8 6,2 Hög 9,2 34, ,89 3 Måttligt surt 2 9,6 0,2 0,5 Hög 35,0 48, ,82 3 Måttligt surt 4 9,4 23,2 0,9 Hög 57,7 4, ,89 2 Nära neutralt 9 Jälmån 0 9,9 23,8 0,2 Hög 8,4, ,74 Alkaliskt 2 9,8 2,9 0,0 Hög 67,0 3, ,04 2 Nära neutralt 4 9,7 2,6 0,0 Hög 56,3 8, ,48 2 Nära neutralt 0 Pineboån 0 9,8 25,9 0,0 Hög 84,2 0, ,63 Alkaliskt 2 9,8 25,5 0,5 Hög 76,8 0, ,47 Alkaliskt 4 9,4 26, 2, Hög 63,3 0, ,02 Alkaliskt Bastån 0 9,6 4,9 0,5 Hög 0,0 65, ,99 5 Mycket surt 2 20,0 0,3 0,2 Hög 0,0 98, ,02 5 Mycket surt 4 9,3,2 0,2 Hög 0,0 8, ,28 4 Surt 2 Gundleboån 3 2,7 60,5 43,0 3 Måttlig 8,4 3, ,73 2 Nära neutralt 4,5 76,5 56,9 3 Måttlig,4 2, ,49 2 Nära neutralt 3 Brattöälven 08 3,4 5,4 5,0 3 Måttlig 8,5 6, ,33 2 Nära neutralt 4 3,9 49, 7,8 3 Måttlig 40,6 0, ,43 2 Nära neutralt 4 Klevaån 08 9,5 74,3 63,8 4 Otillfreds. 5,2 0, ,35 Alkaliskt 4,0 67,6 43,8 3 Måttlig 3,0 7, ,63 3 Måttligt surt 6 Ryksbäcken 08 2,6 70,4 42,5 3 Måttlig 4,5 2, ,68 2 Nära neutralt 4,5 83,8 54,4 3 Måttlig 3, 0, ,24 Alkaliskt 5 Storebergsån 08 8,2 84,8 82,9 4 Otillfreds. 2,7 0, ,7 Alkaliskt 4 9,0 74,2 59,7 4 Otillfreds. 5,0 0, ,98 Alkaliskt 7 Bakerödsbäcken 08 4,6 57,4 25,2 2 God 8,6 3, ,80 2 Nära neutralt 4 3,3 6,3 26,6 3 Måttlig 45,0 0, ,09 Alkaliskt 2 Rambergsån 0 6,5 34,2 8,5 2 God,9 7, ,42 3 Måttligt surt 2 5,9 39, 3,2 2 God 4, 4, ,7 3 Måttligt surt 4 4,9 47,2 8,9 2 God 60,4 5, ,22 2 Nära neutralt Nr Vattendrag År Status ACID ph-regim Stallbackaån 0 4,3 7,6,6 3 Måttlig 0,0 0, ,49 * Alkaliskt* 3,3 72,4 4,4 3 Måttlig 0,0 0, ,4 * Alkaliskt* 4,5 73,6 29,8 3 Måttlig 4,0 0, ,40 Alkaliskt 6 Lövbrobäcken 0 5,5 48,4 9, 2 God 40,0, ,77 Alkaliskt 2 5,9 44,3 4,5 2 God 37,5 4, ,9 2 Nära neutralt 4 2,9 63, 2,3 3 Måttlig,5 3, ,7 2 Nära neutralt 3 Kämpegårdsån 08 7,7 89,2 70, 5 Dålig 0,7 0, ,8 2 Nära neutralt 0 7,3 94,2 8,6 5 Dålig 0,2 0, ,32 2 Nära neutralt 2 0,0 80,6 55, 4 Otillfreds. 5, 0, ,66 Alkaliskt 4 0, 85,6 64,2 4 Otillfreds. 0,0 0, ,98 2 Nära neutralt 8 Grönå 08 3, 78,0 37,3 3 Måttlig 5,7, ,83 2 Nära neutralt 4 0,9 79,6 5,5 4 Otillfreds. 4,5 0, ,5 Alkaliskt 9 Härån 08 5,2 43, 6,8 2 God 9,2 4, ,99 2 Nära neutralt 4 5,6 44,6 4,0 2 God,5 0, ,78 3 Måttligt surt

21 IPS (-20) TDI (0-00) %PT Klass ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Tabell 8. Jämförelse mellan tidigare undersökningar och resultaten från 204 inom kalkeffektuppföljningen i Västra Götalands län. Tabellen visar kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID och de parametrar som ingår i uträkningen av ACID samt surhets- och statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007). Nr VattendragÅr Status ACID ph-regim 20 Bäck från 0 20,0 0, 0,0 Hög 0,0 9, ,26 5 Mycket surt Köljesjön 2 9,9 0,3 0,0 Hög 0,0 93, ,25 5 Mycket surt 4 9,9 0, 0,0 Hög 0,0 95, ,87 5 Mycket surt 2 Lillån 0 9,2 29, 0,9 Hög 48,6 2, ,33 2 Nära neutralt 2 9,5 23, 0,5 Hög 77,8 7, ,85 2 Nära neutralt 4 9,6 22,5 0,2 Hög 73,9 8, ,78 2 Nära neutralt 22 Lafsån 0 9,7 0,5 0,0 Hög 0,0 86, ,28 5 Mycket surt 2 9,7 0,4 0,0 Hög 0,0 80, ,30 5 Mycket surt 4 20,0 0, 0,0 Hög 0,0 84, ,28 5 Mycket surt 23 Sillebäcken 0 9,7 2,0 0,0 Hög 67,7 5, ,90 2 Nära neutralt 2 9,5 9,5 0,0 Hög 53,6 7, ,36 2 Nära neutralt 4 8,2 33,5 5,6 Hög 50,0, ,69 Alkaliskt 24 Heråälven 0 20,0 0,6 0,0 Hög 0,0 90, ,27 5 Mycket surt 2 20,0 0,6 0,0 Hög 0,0 90, ,26 5 Mycket surt 4 20,0,7 0,0 Hög 0,9 50, ,48 5 Mycket surt 25 Bästorpsälven 0 9,9 0,5 0,2 Hög 0,0 94, ,26 5 Mycket surt 2 9,6 4,7 0,2 Hög,4 64, ,42 4 Surt 4 9,9,4 0,2 Hög 0,0 89, ,90 5 Mycket surt

22 5. Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.73/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F. Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 28 p. Eriksson, M. & Jarlman, A. 20. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 20:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, -35. Havs- och vattenmyndigheten 203. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 203:9. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:09-3. Kahlert, M. & Andrén, C Benthic diatoms as valuable indicators of acidity. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Lantbruksuniversitet. Kahlert, M Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten. Rapport 202:2, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:, (

23 SIS 204a. Svensk Standard, SS-EN 3946:204, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 204b. Svensk Standard, SS-EN 4407:204, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y. 20. Kiselalger i Västra Götalands län 200. Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y Kiselalger i Västra Götalands län 202. En undersökning av 2 vattendragslokaler. Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y Kiselalger i Västra Götalands län 203. En undersökning av 2 vattendragslokaler. Medins Biologi AB. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(): Zelinka, M. & Marwan, P. 96. Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

24 Bilaga. Resultatsidor Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening):. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet):. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt

25 . Stallbackaån, Hedeäng (Trollhättan) Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: saknas Kommun: - Vattennivå: hög Koordinater: /29665 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 0,8 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: m nedströms vägtrumma, norra sidan Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 429 IPS:,5 (klass 3) Antal räknade taxa: 42 TDI: 73,6 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 3,82 % PT: 29,8 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,59 (klass 3) ACID: 9,40 (klass ) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Stallbackaån vid Hedäng i Trollhättan hamnade IPS-indexet i klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Andelen föroreningstoleranta organismer (%PT) var stor. Kiselalgssamhället dominerades av de näringskrävande arterna Staurosira pinnata och Achnanthidium minutissimum (group III) samt den föroreningstoleranta Eolimna minima. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 200 4,3 3 7,6 2-3,6-2 Måttlig status nära god status ,3, ,4 73, ,4 29,8-2 4 Måttlig status Måttlig status Treårsmedelvärden 0//4 3,0 3 72, ,0 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) Expertbedömning 200 7,49 2 nära neutralt Alkaliskt 20 7,4 2 nära neutralt Alkaliskt 204 9,40 Alkaliskt Treårsmedelvärde 0//4 8,0 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och 20 och visade då samma resultat, dvs. måttlig status. IPS-indexet har dock minskat från nära god status till närmare otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var inte anmärkningsvärd 200 och 20, men stor 204. Andelen av den näringskrävande Staurosira pinnata var stor i kiselalgssamhället 200 (75 %) och 20 (63 %), men lägre 204 (29 %). Surhetsindexet ACID visade visserligen nära neutrala förhållanden 200 och 20, men eftersom kiselalgssamhället helt dominerades av alkalifila och alkalibionta arter (de som i huvudsak förekommer vid högre ph än 7) och andelen acidobionta + acidofila (mer eller mindre surhetskrävande former) var mycket liten, gjordes en expertbedömning till alkaliska förhållanden. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet 20 och 204. År 200 var andelen endast 0, %. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

26 2. Rambergsån, Fän Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: <5 % Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur:,7 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5 meter upp- respektive nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 427 IPS: 4,9 (klass 2) Antal räknade taxa: 34 TDI: 47,2 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 2,54 % PT: 8,9 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,76 (klass 2) ACID: 7,22 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Rambergsån hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot måttlig status. Den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former) dominerade i kiselalgssamhället. Förekomsten av arter som Eolimna minima, Fistulifera saprophila och Mayamaea atomus var. permitis visar att det finns en viss påverkan av lättnedbrytbar organisk förorening (%PT). Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var,6 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 5,9 4, ,2 39, 47, ,5 3,2 8, God status God status God status Treårsmedelvärden 0/2/4 5,8 2 40, ,9-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,42 5,7 7, Måttligt surt Måttligt surt Nära neutralt Treårsmedelvärde 0/2/4 5,94 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och 202 och visade då god status. IPS-indexet har minskat och låg år 204 relativt nära gränsen mot måttlig status. Artsammansättnigen har varierat. År 200 dominerade den mer eller mindre näringskänsliga Tabellaria flocculosa, men det förekom även vissa föroreningstoleranta arter och %PT var svagt förhöjt. År 202 dominerade den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula. År 204 dominerade artgruppen Achnanthidium minutissimum group III och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var svagt förhöjd. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) 200 och 202, men nära neutrala förhållanden 204. Den surhetståliga arten Eunotia minor, som förekommer på lokalen, finns framför allt i näringsfattiga sura miljöer men kan även förekomma i mer eller mindre näringsrika vatten. Treårsmedelvärdet hamnar i nära neutralt, men det ligger relativt nära gränsen mot måttligt surt. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet 200 och 202, men andelen var svagt förhöjd 204. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

27 3. Kämpegårdsån, Karaby Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: /37949 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 9, C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 4-8 meter uppströms vägbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 405 IPS: 0, (klass 4) Antal räknade taxa: 6 TDI: 85,6 (klass 4-5) OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS Diversitet: 4,42 % PT: 64,2 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,52 (klass 4) ACID: 6,98 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Lokalen i Kämpegårdsån vid Karaby (nära utloppet i Vänern) hade ett IPS-index motsvarande klass 4, otillfredsställande status. Mängden näringskrävande arter var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket stor. Kiselalgssamhället dominerades av den föroreningstoleranta Navicula gregaria. Andra arter som är bra indikatorer på förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening, och som förekom i provet, är t.ex. Eolimna minima, Eolimna subminuscula, Fistulifera saprophila, Mayamaea atomus var. permitis och Tryblionella debilis. Antalet räknade arter var högt. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 5 89, , 5 Dålig status nära otillfredsställande status ,3 0,0 0, ,2 80,6 85, ,6 55, 64, Dålig status Otillfredsställande status Otillfredsställande status Treårsmedelvärden 0/2/4 9,2 4 86, ,0 5 Otillfredsställande status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,8 6,32 7,66 6, Nära neutralt Nära neutralt Alkaliskt Nära neutralt Treårsmedelvärde 0/2/4 6,99 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008, 200 och 202. Åren 2008 och 200 visade kiselalgerna dålig status. IPS-indexet låg båda åren mer eller mindre nära gränsen mot otillfredsställande status, men bedömningen dålig status styrktes av anmärkningsvärt stora andelar föroreningstoleranta organismer (%PT). Åren 202 och 204 var %PT lägre, men fortfarande mycket stor. Treårsmedelvärdet (200/2/4) hamnar i otillfredsställande status. Treårsmedelvärdet (200/2/4) av surhetsindexet ACID visar nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3). Andelen deformerade skal var 0 % eller mindre än % 200, 202 och 204, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. År 2008 undersöktes inte missbildningar. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

28 4. Mjölån, Ågården Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: - Vattennivå: hög Koordinater: /36080 (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 0,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-20 meter nedströms vägbron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 2,0 (klass 3) Antal räknade taxa: 62 TDI: 89,5 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,2 % PT: 25,8 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,6 (klass 3) ACID: 7,20 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Mjölån motsvarade IPS-indexet måttlig status. Mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var stora, vilket styrker klassningen måttlig status. Antalet räknade arter var högt. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7,6 2,5 2, ,6 89, 80,5 89, ,3 35,3 32,6 25, Måttlig status Måttlig status Måttlig status Måttlig status Treårsmedelvärden 0/2/4 2,0 3 86, ,2 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,85 6,99 7,74 7, Nära neutralt Nära neutralt Alkaliskt Nära neutralt Treårsmedelvärde 0/2/4 7,3 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008, 200 och 202 och har hela tiden visat samma resultat, dvs. måttlig status. Mängderna näringskrävande (TDI) och andelarna föroreningstoleranta (%PT) kiselalger har varit stora alla fyra åren. Treårsmedelvärdet (200/2/4) av surhetsindexet ACID ligger i nära neutrala förhållanden, men relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Andelen deformerade skal uppgick till 2,0 % år 200, vilket kan tyda på en svag påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. År 202 var andelen endast 0,4 % och år 204 0% ( ingen eller obetydlig påverkan). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

29 5. Grannebyån, Granneby Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: <5 % Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Hanna Larsson Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 0,6 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: nedströms vägbro, vid brofundament Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 420 IPS: 0, (klass 4) Antal räknade taxa: 54 TDI: 88,0 (klass 4-5) OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS Diversitet: 4,42 % PT: 53,8 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,52 (klass 4) ACID: 7,26 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Grannebyån hade ett IPS-index som motsvarar klass 4, otillfredsställande status. Klassningen styrks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor. Vissa brack/marinvattensarter observerades, vilket visar att det finns ett visst inflöde av havsvatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 0,5 0,5 0, ,3 69,2 78,8 88, ,2 34,9 46,7 53, Måttlig status Otillfredsställande status Otillfredsställande status Otillfredsställande status Treårsmedelvärden 0/2/4 0,4 4 78, , 5 Otillfredsställande status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,00 2 Nära neutralt 200 7,42 2 Nära neutralt nära alkaliskt ,63 7, Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 0/2/4 7,0 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har även undersökts 2008, 200 och 202. IPS-indexet var något högre och visade måttlig status år 2008, men mängden näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var mycket stora, vilket visade att lokalen befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. De tre senaste åren har kiselalgerna visat otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID visade samma resultat alla fyra åren, dvs. nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet. Inga missbildade kiselalgsskal noterades 200. År 202 var andelen 0,6 % och 204 0,7 %. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

30 6. Lövbrobäcken, Grönadal Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: >50 % Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 0, C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: cirka meter nedströms vägbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 400 IPS: 2,9 (klass 3) Antal räknade taxa: 74 TDI: 63, (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 5,35 % PT: 2,3 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,66 (klass 3) ACID: 6,7 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Lövbrobäcken motsvarade klass 3, måtlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor, vilket styrker klassningen. Antalet räknade arter var högt och diversiteten mycket hög. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var 2,3 %, vilket bör tyda på en svag tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 5,9 2, ,4 44,3 63, , 4,5 2, God status God status Måttlig status Treårsmedelvärden 0/2/4 4,8 2 5, ,3 3 God status nära måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,77 6,9 6,7 2 2 Alkaliskt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 0/2/4 7,3 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har tidigare undersökts 200 och 202 och visade då god status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var något förhöjd båda åren. År 204 har det skett en försämring genom att mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter ökat och IPS-indexet hamnade i måttlig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) 200, men nära neutrala förhållanden 202 och 204. Treårsmedelvärdet indikerar nära neutrala förhållanden. Vid alla tre undersökningarna har missbildade skal påträffats. År 200 var missbildningsfrekvensen 4, % vilket bör innebära en tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. År 202 var missbildningsfrekvensen,0 % och något lägre 204 (2,3 %), vilket innebär en svag till tydlig påverkan. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

31 7. Örekilsälven, Gunnarsbo Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: <5 % Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: /26690 (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 0,7 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 7 Provplats: cirka 250 meter nedströms bron, innanför liten "gräsö" på östra sidan Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 43 IPS: 8,3 (klass ) Antal räknade taxa: 44 TDI: 30,4 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,32 % PT: 3,9 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,94 (klass ) ACID: 8,32 (klass ) ALKALISKT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Örekilsälven motsvarade klass, hög status, men indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet Vissa näringskrävande (t.ex. Cocconeis placentula och Navicula germainii) och föroreningstoleranta kiselalgsarter (t.ex. Gomphonema parvulum, Tryblionella debilis) förekom, men i låga antal. Kiselalgssamhället dominerades (69 %) av artgruppen Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanlig i näringsfattiga och måttligt näringsrika, men ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 5,3 8, , 45,3 30, ,7 7, 3, God status God status Hög status Treårsmedelvärden 0/2/4 6,5 2 38,9 6,3-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,62 6,55 8, Måttligt surt Nära neutralt Alkaliskt Treårsmedelvärde 0/2/4 6,83 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och 202 och visade då god status. IPS-indexet var lägre då på grund av att förekomsten av näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var större. År 204 var andelen Achnanthidium minutissimum betydligt större än 200 och 202. Treårsmedelvärdet av IPS ligger i god status. Surhetsindexet ACID har ökat från måttligt sura (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) förhållanden 200 till nära neutrala (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) förhållanden 202 och alkaliska förhållanden 204. Detta sammanfaller med att artgruppen Achnanthidium minutissimum (som inte trivs i sura vatten) har ökat och det surhetståliga släktet Eunotia minskat. Treårsmedelvärdet av ACID hamnar i nära neutralt. Inga missbildade kiselalgsskal noterades 200 och endast ett respektive två skal 202 och 204. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

32 8. Iglabäcken, Lagmansered Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: saknas Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur:,8 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: cirka 5 meter uppströms vägtrumma Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 435 IPS: 9,4 (klass ) Antal räknade taxa: 50 TDI: 23,2 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,70 % PT: 0,9 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 6,89 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Iglabäcken var högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 23,2 9,7-2 Hög status 200 7,5 7,8 6,2-2 Hög status mycket nära god status ,6 9,4 0,2 23,2 0,5 0, Hög status Hög status Treårsmedelvärden 0/2/4 8,8 7,0 2,5-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,59 4,89 4,82 6, Måttligt surt Måttligt surt Måttligt surt Nära neutralt Treårsmedelvärde 0/2/4 5,54 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008, 200 och 202 och visade då samma resultat, dvs. hög status. IPS-indexet låg dock i den nedre (sämre) delen av klassintervallet 2008 och mycket nära gränsen mot god status 200. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd båda dessa år, men kiselalgssamhället dominerades av näringskänsliga arter. År 202 och 204 var andelen föroreningstoleranta arter mycket liten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) åren 2008, 200 och 202, men nära neutrala förhållanden 204. Andelen av det surhetståliga släktet Eunotia ökade från år 2008 till 202 och utgjorde nära hälften av kiselalgssamhället 202, men var bara 4,6 % 204. År 204 dominerade Achnanthidium minutissimum (group II) och Fragilaria gracilis, som inte trivs i sura vatten. Andelen deformerade kiselalgsskal var 0 % år 200, 0,2 % år 202 och 0,7 % år 204. Mindre än % missbildningar innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

33 9. Jälmån, Grönahög-kvarnen Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: saknas Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 2, C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-3 meter nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 9,7 (klass ) Antal räknade taxa: 40 TDI: 2,6 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,73 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 6,48 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Jälmån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta former (%PT) noterades. Artgruppen Achnanthidium minutissimum (group II) dominerade kiselalgssamhället. Den är vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika, men ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 9,8 9,7 23,8 2,9 2,6 0,2 0,0 0, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 0/2/4 9,8 22,5 0, - 2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,74 7,04 6, Alkaliskt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 0/2/4 7,09 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt 200 och 202 och visade då samma resultat, dvs. hög status. Artsammansättningen var liknande alla tre åren, men andelen av Achnanthidium minutissimum har minskat i kiselalgssamhället, från 8 % år 200, 67 % år 202 till 56 % år 204. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) 200, men nära neutrala förhållanden 202 och 204. Treårsmedelvärdet hamnar i nära neutrala förhållanden. Vid alla tre undersökningarna påträffades endast ett fåtal (mindre än %) missbildade kiselalgsskal. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

34 0. Pineboån, Hagen (uppströms stora vägen) Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: >50 % Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: /35843 (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur:,6 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-20 meter uppströms vägtrumma Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 430 IPS: 9,4 (klass ) Antal räknade taxa: 38 TDI: 26, (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,55 % PT: 2, (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 8,02 (klass ) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Pineboån var IPS-indexet högt och motsvarade klass, hög status. Vissa näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter förekom, men i låga antal. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 9,8 9,4 25,9 25,5 26, 0,0 0,5 2, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 0/2/4 9,7 25,9 0,8-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,63 8,47 8,02 Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 0/2/4 8,37 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och 202 och visade då samma resultat som 204, dvs. hög status och alkaliska förhållanden. Achnanthidium minutissimum (group II) har dominerat kiselalgssamhället alla år, men andelen var särskilt stor 200 (84 %). Denna art är en primärkolonisatör och kan uppträda i mycket stora mängder (>85-90 %) t.ex. efter perioder med låg eller hög vattenföring (uttorkning resp. renspolning av substraten). Bara ett fåtal missbildade kiselalgsskal påträffades 200 (0,3 %) och 202 (0,6 %), men inga 204. Detta innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

35 . Bastån, Byklev Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: /30498 (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur:,9 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5-5 meter uppströms vägbron, nedan vattenfallet Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 9,3 (klass ) Antal räknade taxa: 23 TDI:,2 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,87 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 2,28 (klass 4) SURT nära mycket surt Kommentar årets undersökning I Bastån var IPS-indexet högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var mycket små. Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum varit lägre än 5,6. Indexvärdet ligger nära gränsen mot mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för ph lägre än 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8). Det surhetsindikerande släktet Eunotia utgjorde ca 82 % av kiselalgssamhället. Vanligast var Eunotia rhomboidea. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 20,0 9,3 4,9 0,3,2 0,5 0,2 0, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 2-4 9,6 2, 0,3-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,99,02 2, Mycket surt Mycket surt Surt nära mycket surt Treårsmedelvärde 2-4,76 5 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Undersökningen år 200 och 202 visade, liksom 204, hög status, medan medan surhetsindexet ACID motsvarade mycket sura förhållanden 200 och 202 samt sura förhållanden 204. Treårsmedelvärdet av ACID hamnar i mycket sura förhållanden. Eunotia rhomboidea var den enskilt vanligaste arten alla år, men i övrigt har artsammansättningen varierat. År 202 utgjorde släktet Eunotia hela 98 % av samhället, medan det 200 och 204 förekom även mindre surhetståliga arter som t.ex. Karayevia oblongella. Endast ett fåtal missbildade kiselalgsskal påträffades alla år, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

36 2. Gundleboån, Gundlebo Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Vänersborg Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 9,6 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: cirka 5 meter nedströms vägtrumma, innan ån blir bredare Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 429 IPS:,5 (klass 3) Antal räknade taxa: 28 TDI: 76,5 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 2,59 % PT: 56,9 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,59 (klass 3) ACID: 6,49 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet motsvarande klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor. Kiselalgssamhället dominerades av Eolimna minima (53 %), som indikerar förekomst av lättnedbrytbara organiska föroreningar. Lokalen kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass 4, otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var,9 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7, ,5 76, ,0 56,9 5 5 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 3/4 2, 3 68, ,9 5 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,73 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 3/4 6,6 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, måttlig status och neutrala förhållanden. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor båda åren. År 203 var andelen missbildade kiselalgsskal 0,9 % år 203 och,9 % år 204. Mindre än % innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande och -2 % kan betyda en svag påverkan. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

37 3. Brattöälven, Hällungstad Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: <5 % Kommun: Munkedal Vattennivå: låg Koordinater: /26654 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 9,9 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: ungefär "snett" över åkern där vägen svänger tvärt Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 42 IPS: 3,9 (klass 3) Antal räknade taxa: 73 TDI: 49, (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,04 % PT: 7,8 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,7 (klass 3) ACID: 6,43 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Brattöälven motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Klassningen stöds av att andelen föroreningstoleranta former (%PT) var förhöjd. Antalet räknade arter var högt. Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum group III (breda former), som är allmänt förekommande i näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 3, ,4 49, ,0 7,8 3 3 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 08/4 3,6 3 50, ,4 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,33 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 08/4 6,38 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 2008 har räknats om från 3,6 till 3,4 beroende på att ett par arters indexvärden har ändrats sedan dess. Kiselalgerna visade samma resultat både 2008 och 204, måttlig status och nära neutrala förhållanden. Missbildningar räknades inte Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

38 4. Klevaån, Myckleby Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Hanna Larsson Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 0,2 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 2-5 meter uppströms vägtrumma Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 427 IPS:,0 (klass 3) mycket nära MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 6 TDI: 67,6 (klass 2-3) otillfredsställande status Diversitet: 4,9 % PT: 43,8 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,56 (klass 3) ACID: 5,63 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Klevaån hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status, men indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta organismer (%PT) var dessutom mycket stor, vilket visar att lokalen ligger i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Kiselalgssamhället dominerades av circumneutrala (förekommer i huvudsak vid ph omkring 7) och alkalifila (förekommer i huvudsak vid ph > 7) arter, men indexet sänks pga. förekomst av det surhetståliga släktet Eunotia. De Eunotia- arter som noterades här finns inte bara i näringsfattiga, utan kan även förekomma i mer eller mindre näringsrika vatten. Andelen deformerade kiselalgsskal var,2 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 4 74, ,8 5 Otillfredsställande status 204,0 3 67, ,8 5 Måttlig status mycket nära otillfreds. status Tvåårsmedelvärden 08/4 0,3 4 70, ,8 5 Otillfredsställande status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,35 5,63 3 Alkaliskt Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 08/4 6,99 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 2008 har räknats om beroende på att ett par arters indexvärden har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar att indexet sänktes från 9,7 till 9,5, men det befinner sig fortfarande i samma statusklass. Kiselalgerna visade klass 4, otillfredsställanden status 2008 och måttlig, men på gränsen till otillfredsställanden, status 204. Det förekom betydligt fler föroreningstoleranta arter (%PT) 2008 än 204, men värdet på %PT klassas som mycket högt båda åren. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) 2008, men måttligt sura förhållanden 204. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Tvåårsmedelvärdet hamnar i nära neutralt. Missbildningar undersöktes inte Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

39 5. Storebergsån, Storeberg Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: <5 % Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: /32580 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5-9 meter uppströms bro vid stenklack Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 442 IPS: 9,0 (klass 4) Antal räknade taxa: 44 TDI: 74,2 (klass 2-3) OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS Diversitet: 4,08 % PT: 59,7 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,46 (klass 4) ACID: 8,98 (klass ) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Lokalen i Storebergsån (nära utloppet i Vänern) hade ett IPS-index motsvarande klass 4, otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor. Arter som är bra indikatorer på förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening och som förekom på lokalen är Eolimna minima, Eolimna subminuscula, Fistulifera saprophila, Mayamaea atomus var. permitis och Navicula seminulum. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 4 84, ,9 5 Otillfredsställande status nära dålig status 204 9,0 4 74, ,7 5 Otillfredsställande status Tvåårsmedelvärden 08/4 8,6 4 79, ,3 5 Otillfredsställande status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,7 8,98 Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 08/4 8,84 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008 och visade då samma resultat, dvs. otillfredsställande status och alkaliska förhållanden. IPS-indexet var dock lägre och andelen föroreningstoleranta former (%PT) betydligt större 2008 än 204 och lokalen befann sig i riskzonen för att hamna i klass 5, dålig status. År 2008 dominerade främst de föroreningstoleranta arterna Eolimna minima (Navicula minima) och Nitzschia paleacea i kiselalgssamhället och andelen av Fistulifera saprophila och Mayamaea atomus var. permitis var större 2008 än 204. Missbildningar räknades inte Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

40 6. Ryksbäcken, Ryk Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: >50 % Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 9,7 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-5 meter nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS:,5 (klass 3) Antal räknade taxa: 56 TDI: 83,8 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,6 % PT: 54,4 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,59 (klass 3) ACID: 8,24 (klass ) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Ryksbäcken hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status, men indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet och andelen föroreningstoleranta organismer (%PT) var mycket stor. Detta visar att lokalen befinner sig i riskzonen för att hamna i klass 4, otillfredsställande status. De näringskrävande och föroreningstoleranta arterna Eolimna minima, Navicula gregaria och Navicula lanceolata dominerade kiselalgssamhället. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6, ,4 83, ,5 54,4 5 5 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 08/4 2,0 3 77, ,4 5 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,68 8,24 2 Nära neutralt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 08/4 7,46 2 Nära neutralt mycket nära alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 2008 har räknats om från 3,0 till 2,6 beroende på att ett par arters indexvärden har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar ingen ändring av statusklass. Resultatet var samma båda åren vad gäller näringsämnen och organisk förorening, dvs. måttlig status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor båda åren, men värdet var något högre och IPS-indexet något lägre 204 än Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 2008, men alkaliska förhållanden 204. Tvåårsmedelvärdet ligger i nära neutralt, men mycket nära gränsen mot alkaliskt. Missbildningar beräknades inte Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

41 7. Bakerödsbäcken, Skafteröd Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: >50 % Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: /27969 (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Hanna Larsson Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 0 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 8-8 meter efter bromynning (direkt efter dämmet) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 48 IPS: 3,3 (klass 3) Antal räknade taxa: 49 TDI: 6,3 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 3,58 % PT: 26,6 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,68 (klass 3) ACID: 9,09 (klass ) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Bakerödsbäcken motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var stor, vilket styrker klassningen måttlig status. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var,4 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 2 57, ,2 4 God status mycket nära måttlig status 204 3,3 3 6, ,6 4 Måttlig status Tvåårsmedelvärden 08/4 4,0 3 59, ,9 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,80 9,09 2 Nära neutralt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 08/4 7,94 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008 och IPS-indexet har detta år räknats om beroende på att ett par arters indexvärden har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar en minskning från 5, till 4,6. IPS ligger fortfarande i god status, men mycket nära gränsen mot måttlig status. IPS-indexet var lägre och visade måttlig status 204. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor båda åren, vilket talar för att måttlig status är korrekt bedömning för lokalen. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 2008, men alkaliska förhållanden 204. Tvåårsmedelvärdet hamnar i alkaliskt. Andelen missbildningar beräknades inte Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

42 8. Grönå, Blinneberg Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 0, C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-0 meter nedströms vägtrumma Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 445 IPS: 0,9 (klass 4) Antal räknade taxa: 57 TDI: 79,6 (klass 2-3) OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS mycket nära måttlig status Diversitet: 4,75 % PT: 5,5 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,55 (klass 4) ACID: 8,5 (klass ) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Grönå hade ett IPS-index som motsvarar klass 4, otillfredsställande status. Indexet ligger mycket nära gränsen mot måttlig status, men klassningen styrks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor. Arten Fistulifera saprophila, som är en mycket bra indikator på förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening, utgjorde 6 % av samhället. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 3 78, ,3 4 Måttlig status 204 0,9 4 79, ,5 5 Otillfredsställande status mycket nära måttlig status Tvåårsmedelvärden 08/4 2,0 3 78, ,4 5 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,83 8,5 2 Nära neutralt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 08/4 7,49 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008 och visade då måttlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var större 204 och motiverar bedömningen otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 2008, men alkaliska förhållanden 204. Missbildningar undersöktes inte Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

43 9. Härån, Lasko Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: saknas Kommun: Färgelanda Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 2 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: snett över äng från skogskanten vid Lasko Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 426 IPS: 5,6 (klass 2) Antal räknade taxa: 60 TDI: 44,6 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 4,4 % PT: 4,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,80 (klass 2) ACID: 5,78 (klass 3) MÅTTLIGT SURT mycket nära nära neutralt Kommentar årets undersökning Lokalen i Härån hade ett IPS-index motsvarande klass 2, god status. Kiselalgssamhället dominerades av mer eller mindre näringskrävande arter, men andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 5, , 44, ,8 4, God status God status Tvåårsmedelvärden 08/4 5,4 2 43, ,4-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,99 5, Nära neutralt Måttligt surt mycket nära nära neutralt Tvåårsmedelvärden 08/4 5,88 2 Nära neutralt nära måttlligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Undersökningen 2008 visade också god status, men surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden. ACID låg dock relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Tvåårsmedelvärdet ligger i nära neutralt (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3), men nära gränsen mot måttligt surt. Missbildningar undersöktes inte Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

44 20. Bäck från Köljesjön, Holm Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: >50 % Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 5,3 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 0-0 meter nedströms vägtrumman Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 44 IPS: 9,9 (klass ) Antal räknade taxa: 9 TDI: 0, (klass ) HÖG STATUS Diversitet:,0 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 0,87 (klass 5) MYCKET SURT Kommentar årets undersökning I Bäck från Köljesjön var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Antalet räknade arter var lågt och diversiteten mycket låg, eftersom den surhetsindikerande arten Eunotia incisa dominerade helt (88 %) i kiselalgssamhället. Släktet Eunotia är karakteristiskt för sura vattendrag och utgjorde hela 96 % av kiselalgssamhället. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 9,9 9,9 0, 0,3 0, 0,0 0,0 0, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 0/2/4 9,9 0,2 0,0-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,26,25 0, Mycket surt Mycket surt Mycket surt Treårsmedelvärde 0/2/4,3 5 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt 200 och 202 och visade då samma resultat som 204, dvs. hög status och mycket sura förhållanden. Den surhetståliga arten Eunotia incisa har dominerat varje år med låga artantal och diversiteter som följd. Detta är inte ovanligt i mycket sura vatten. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

45 2. Lillån, Hillared Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: /34630 (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur:,9 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 0-20 meter nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 445 IPS: 9,6 (klass ) Antal räknade taxa: 34 TDI: 22,5 (klass ) HÖG STATUS Diversitet:,90 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 6,78 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Lillån var mycket högt och motsvarade klass, hög status. Vissa näringskrävande arter förekom, men endast i låga antal och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Diversiteten var låg på grund av att kiselalgssamhället dominerades (74 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika, men ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 9,5 9,6 29, 23, 22,5 0,9 0,5 0, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 0/2/4 9,4 24,9 0,5-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,33 6,85 6, Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 0/2/4 6,99 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och 202 och visade då samma resultat, dvs. hög status och nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

46 22. Lafsån, Hampedal Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: >50 % Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: /33550 (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 9,9 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 Provplats: 5-5 meter nedströms gamla stenbron, cirka 50 meter nedströms stora vägbron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 428 IPS: 20,0 (klass ) Antal räknade taxa: 9 TDI: 0, (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,68 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,02 (klass ) ACID:,28 (klass 5) MYCKET SURT Kommentar årets undersökning I Lafsån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Inga näringskrävande (TDI) eller föroreningstoleranta (%PT) kiselalger noterades. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 85 % av kiselalgssamhället. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 9,7 20,0 0,5 0,4 0, 0,0 0,0 0, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 2-4 9,8 0,3 0,0-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,28,30, Mycket surt Mycket surt Mycket surt Treårsmedelvärde 2-4,29 5 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och 202 och visade då samma resultat, dvs. hög status och mycket sura förhållanden. Artsammansättningen i kiselalgssamhället var ungefär densamma alla åren, med stor dominans av det surhetståliga släktet Eunotia (> 80 %). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

47 23. Sillebäcken, Taraldsön Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: >50 % Kommun: Bengtsfors Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 0, C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: meter nedströms vägtrumman Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 432 IPS: 8,2 (klass ) Antal räknade taxa: 28 TDI: 33,5 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,7 % PT: 5,6 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,93 (klass ) ACID: 7,69 (klass ) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Sillebäcken motsvarade IPS-indexet klass, hög status. Indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjda. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Värdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 9,5 8,2 2,0 9,5 33,5 0,0 0,0 5, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 0/2/4 9, 24,7,9-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,90 6,36 7, Nära neutralt Nära neutralt Alkaliskt Treårsmedelvärde 0/2/4 6,98 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och 202 och visade då samma resultat, dvs. hög status. År 204 var dock IPS-indexet något lägre och inslaget av näringskrävande arter (TDI) något större än 200 och 202 och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger påträffades inte alls 200 och och 202 visade surhetsindexet ACID nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3), men alkaliska förhållanden 204. Treårsmedelvärdet (200/2/4) indikerar nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

48 24. Heråälven, Nordkas Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: saknas Kommun: Dals-Ed Vattennivå: hög Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 9,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 0-0 meter uppströms vägtrumman Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 442 IPS: 20,0 (klass ) Antal räknade taxa: 2 TDI:,7 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,40 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,02 (klass ) ACID:,48 (klass 5) MYCKET SURT Kommentar årets undersökning I Heråälven var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Kiselalgsamhället dominerades av Eunotia incisa och Frustulia saxonica. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Släktena Eunotia och Frustulia, som är karakteristiskt för näringsfattiga och sura vatten, utgjorde 90 % av kiselalgssamhället. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 20,0 20,0 0,6 0,6,7 0,0 0,0 0, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,0,0 0,0-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,27,26, Mycket surt Mycket surt Mycket surt Treårsmedelvärde 2-4,34 5 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och 202 och visade då samma resultat, dvs. hög status och mycket sura förhållanden. Släktet Eunotia dominerade helt i kiselalgssamhället 200 och 202 (> 90 %), medan även släktet Frustulia var vanligt 204. Båda släktena är surhetståliga. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

49 25. Bästorpsälven, Kasenmossen Län: 4 Västra Götaland Beskuggning: saknas Kommun: Dals-Ed Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 9,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 0-5 meter nedströms vägen Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 445 IPS: 9,9 (klass ) Antal räknade taxa: 26 TDI:,4 (klass ) HÖG STATUS Diversitet:,75 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID:,90 (klass 5) MYCKET SURT Kommentar årets undersökning I Bästorpsälven var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Både mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var mycket små. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 90 % av kiselalgssamhället, vilket medförde en låg diversitet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 9,6 9,9 0,5 4,7,4 0,2 0,2 0, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 2-4 9,8 2,2 0,2-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,26 2,42, Mycket surt Surt Mycket surt Treårsmedelvärde 2-4,86 5 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och 202 och visade då samma resultat, dvs. hög status. Mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var mycket små samtliga år. Surhetsindexet ACID hamnade i mycket sura förhållanden 200 och 204. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde då 94 % respektive 90 % av kiselalgssamhället. År 202 visade surhetsindexet ACID sura förhållanden och andelen Eunotia var lägre (64 %). Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot mycket sura förhållanden och treårsmedelvärdet hamnar i mycket sura förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646

50 Bilaga 2. Artlistor Förklaring till artlistor för kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala -5, där betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala -3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%)= andel missbildade skal Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av 0-20 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM (mean width < 2,2 µm), ADMI (mean width 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (mean width > 2,8 µm), Naturvårdsverket ADM brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADMI förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten

51 . Stallbackaån, Hedeäng (Trollhättan) Lokalkoordinater: /29665 (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,0 Craticula dissociata (Reichardt) Reichardt CRDI 0, ,5 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2,0 4 0,2 Cyclostephanos dubius (Fricke) Round CDUB 3, ,6 Cyclostephanos invisitatus (Hohn & Hellerman) Theriot, Stoermer & Håkansson CINV 2, ,5 Cyclotella atomus Hustedt CATO 2,0 4 0,2 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, , Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 0,2 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,9 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,7 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3,0 3 0,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,7 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4,5 3 0,2 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,9 Melosira varians Agardh MVAR 4,0 4 0,2 Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,5 Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 4 5,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 4 0,2 Navicula seminulum Grunow NSEM, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 8,9 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2, ,4 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,7 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,7 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. tenuirostris Grunow NPAT, ,2 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,3 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, , Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBI 4, ,3 Planothidium delicatulum (Kützing) Round & Bukhtiyarova PTDE 3, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 0,2 Staurosira berolinensis (Lemmermann) Lange-Bertalot STSB 3, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,7 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3,0 5 0,2 Surirella minuta Brébisson SUMI 3,0 4 0,2 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 SUMMA (antal skal): 429 SUMMA (antal taxa): 42 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 42 TDI (0-00): 73,6 ADMI (%): 4,0 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 3,82 % PT: 29,8 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 329 Odefinierad ( ): 9 ADMI (μm): IPS (-20):,5 ACID: 9,40 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 629 Deformerade (%): 0,0 2,86 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

52 2. Rambergsån, Fän Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,6 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,5 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,4 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 3 0,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,4 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,9 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia sp. EUNS 5,0 2 0,2 Fallacia monoculata (Hustedt) Mann FMOC 3, ,2 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 0,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,7 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2,0 3 8,9 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,3 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,5 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,9 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,9 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 4 0,2 Navicula longicephala Hustedt NLGC 4, ,2 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 7,6 Nitzschia sp. NZSS, ,5 Pinnularia lundii Hustedt var. linearis Krammer PLLN 5, ,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 4 0,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 3 0,2 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,5 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 SUMMA (antal skal): 427 SUMMA (antal taxa): 34 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 34 TDI (0-00): 47,2 ADMI (%): 60,4 Acidofil ( ): 6 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,54 % PT: 8,9 EUNO (%): 5,4 Circumneutral ( ): 745 Odefinierad ( ): 42 ADMI (μm): IPS (-20): 4,9 ACID: 7,22 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 52 Deformerade (%):,6 2,88 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

53 3. Kämpegårdsån, Karaby Lokalkoordinater: /37949 (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4,0 4 0,2 Chamaepinnularia submuscicola (Krasske) Lange-Bertalot CSMU 4, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Craticula dissociata (Reichardt) Reichardt CRDI 0, ,2 Diadesmis contenta (Grunow ex. Van Heurck) Mann DCOT 3,5 4 6,5 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4,5 3 0,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,7 Eolimna subminuscula (Manguin) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ESBM 2, ,2 Fallacia monoculata (Hustedt) Mann FMOC 3, ,5 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2,0 3 4,0 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 0,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 4 2,7 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,2 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3,0 3 4,0 Gomphonema minutum (Agardh) Agardh GMIN 4, ,5 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,6 5 0,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2,0 3 4,0 Hantzschia abundans Lange-Bertalot HABU, ,2 Hantzschia amphioxys (Ehrenberg) Grunow HAMP, ,2 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2, ,2 Luticola mutica (Kützing) Mann LMUT 2, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot MAAT 2,2 4 0,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4,0 0 4,0 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,7 Melosira varians Agardh MVAR 4,0 4 7,7 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,5 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4,0 4 0,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,9 Navicula lacuum Lange-Bertalot, Hofmann, Werum & Van de Vijver NLCM 0, ,5 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, , Navicula seminulum Grunow NSEM, ,2 Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4, ,0 Navicula veneta Kützing NVEN, ,2 Navicula wiesneri Lange-Bertalot NWIE 3, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,0 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,7 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 4 0,2 Nitzschia fonticola Grunow var. pelagica Hustedt NFPE 4, ,2 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2, ,0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 0,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2,5 4 0,2 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,7 Nitzschia sp. NZSS, ,2 Pinnularia obscura Krasske POBS 3, ,5 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBI 4,6 3 0,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,0 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4,0 4 4,0 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,7 Surirella angusta Kützing SANG 4,0 4 0,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,4 Surirella minuta Brébisson SUMI 3,0 4 0,2 Tryblionella apiculata Gregory TAPI 2, ,5 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 Tryblionella hungarica (Grunow) Mann THUN 2, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3,0 4 0,2 SUMMA (antal skal): 405 SUMMA (antal taxa): 6 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 6 TDI (0-00): 85,6 ADMI (%): 0,0 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,42 % PT: 64,2 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 23 Odefinierad ( ): 47 ADMI (μm): IPS (-20): 0, ACID: 6,98 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 820 Deformerade (%): 0,0 - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

54 4. Mjölån, Ågården Lokalkoordinater: /36080 (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 3 7,7 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, ,7 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, , Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,2 Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,3 Craticula dissociata (Reichardt) Reichardt CRDI 0, ,2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2,0 4 0,2 Cyclotella atomus Hustedt CATO 2, ,5 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2,0 4 0,2 Diadesmis contenta (Grunow ex. Van Heurck) Mann DCOT 3,5 4 0,2 Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4, ,4 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,7 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4,5 3 0,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Eolimna subminuscula (Manguin) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ESBM 2, ,7 Fallacia monoculata (Hustedt) Mann FMOC 3, ,5 Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4, ,5 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,2 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Gomphosphenia lingulatiformis (Lange-Bertalot & Reichardt) Lange-Bertalot GPLI 2, ,2 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 4 0,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4,5 3 2,6 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2, ,5 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4,0 0 0,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2,3 4 5,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,9 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4,0 4 5,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,7 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,9 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, , Navicula seminulum Grunow NSEM, ,2 Navicula slesvicensis Grunow NSLE 3, ,2 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,5 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,2 Navicula veneta Kützing NVEN, ,5 Navigiolum canoris (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NGCA 3,0 0 0,2 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,7 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3, ,9 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,7 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 8,9 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nitzschia subcapitellata Hustedt NSBC, ,5 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,5 Nitzschia sp. NZSS, ,7 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,9 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,7 Sellaphora joubaudii (Germain) Aboal SJOU 3, ,5 Simonsenia delognei Lange-Bertalot SIDE 3, ,2 Stauroneis francisci-josephi Van de Vijver & Lange-Bertalot SFRJ 0, ,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,5 Surirella sp. SURS 4,0 0 0,2 Tryblionella apiculata Gregory TAPI 2, ,2 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,4 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3,0 4 0,2 SUMMA (antal skal): 423 SUMMA (antal taxa): 62 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 62 TDI (0-00): 89,5 ADMI (%):,7 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 5 Medelbredd Diversitet: 4,2 % PT: 25,8 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 6 Odefinierad ( ): 40 ADMI (μm): IPS (-20): 2,0 ACID: 7,20 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 794 Deformerade (%): 0,0 2,86 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

55 5. Grannebyån, Granneby Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 3 8,9 Bacillaria paxillifera (O.F. Müller) Hendey var. paxillifera BPAX 2, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 4 0,2 Craticula dissociata (Reichardt) Reichardt CRDI 0, ,5 Diploneis sp. DIPS 4,0 0 0,2 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4,0 3 4,0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,3 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2,0 3 0,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,5 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4,0 3 0,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2,0 3 0,2 Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4, ,5 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,5 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,5 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2,3 4 5,2 Melosira varians Agardh MVAR 4,0 4 2,6 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,5 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,4 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,0 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,5 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, , Navicula longicephala Hustedt NLGC 4, ,2 Navicula normaloides Cholnoky NNML 0, ,4 Navicula perminuta Grunow NPNU 2, ,2 Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater NVIP 2,9 0 0,2 Navicula sp. NASP 3, ,7 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,5 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3,2 4 6,4 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,5 Nitzschia brevissima Grunow NBRE 2, ,6 Nitzschia clausii Hantzsch NCLA 2, ,2 Nitzschia filiformis (W. Smith) Van Heurck var. filiformis NFIL 3, ,2 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2, ,2 Nitzschia inconspicua Grunow NINC 2,8 4 50,9 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2,0 5 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 0,2 Nitzschia parvula W.M.Smith NPAR 2,8 4 0,2 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, , Nitzschia radicula Hustedt NZRA 2,0 0 0,2 Nitzschia sigma (Kützing) W. Smith NSIG 2, ,5 Nitzschia subcapitellata Hustedt NSBC, ,5 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,7 Nitzschia sp. NZSS, ,7 Planothidium delicatulum (Kützing) Round & Bukhtiyarova PTDE 3, ,9 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, , Planothidium granum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PGRN 4,5 4 6,4 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 4 0,2 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4,0 4 49,7 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,7 Tabularia fasciculata (Agardh) Williams & Round TFAS 2, ,2 SUMMA (antal skal): 420 SUMMA (antal taxa): 54 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 54 TDI (0-00): 88,0 ADMI (%):,9 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 36 Medelbredd Diversitet: 4,42 % PT: 53,8 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 2 Odefinierad ( ): 55 ADMI (μm): IPS (-20): 0, ACID: 7,26 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 698 Deformerade (%): 0,7 2,82 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

56 6. Lövbrobäcken, Grönadal Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,0 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,5 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,3 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 3 46,5 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, ,5 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.l. ACOPsl 4, ,3 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4,0 4 0,3 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 2 5,3 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 4 5,3 Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3, ,5 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,5 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4,0 3 4,0 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,5 Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4,0 3 0,3 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,3 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4,5 3 0,3 Encyonema sp. ENSP 4, ,3 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,3 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,3 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,5 Eunotia curtagrunowii Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot ECTG 5, ,3 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,0 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 7,8 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,3 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4,0 3 0,3 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,3 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,3 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 4 0,3 Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4, ,8 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,3 Luticola mutica (Kützing) Mann LMUT 2, ,3 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2,3 4 0,3 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 4 0,3 Navicula antonioides Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NXAN 4,0 4 0,3 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,0 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,8 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,0 Navicula integra (W. Smith) Ralfs NITG 3, ,3 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,3 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,8 Navicula seminulum Grunow NSEM, ,3 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,0 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,5 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3, ,3 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 0,3 Nitzschia parvula W.M.Smith NPAR 2, ,5 Nitzschia pseudofonticola Hustedt NPSF 2, ,5 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,5 Nitzschia sp. NZSS, ,3 Parlibellus protractoides (Hustedt) Witkowski & Lange-Bertalot PAPR 2, ,8 Pinnularia marchica Ilka Schönfelder PMCH 0, ,3 Pinnularia obscura Krasske POBS 3, ,8 Pinnularia sinistra Krammer PSIN 3, ,5 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5,0 2 0,3 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBI 4, ,8 Planothidium delicatulum (Kützing) Round & Bukhtiyarova PTDE 3, ,3 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,3 Planothidium joursacense (Héribaud) Lange-Bertalot PJOU 3, ,3 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,8 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,3 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,3 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,3 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,3 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5,0 3 5,3 Surirella angusta Kützing SANG 4, ,8 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,3 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,3 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,3 SUMMA (antal skal): 400 SUMMA (antal taxa): 74 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 74 TDI (0-00): 63, ADMI (%):,5 Acidofil ( ): 53 Alkalibiont ( ): 3 Medelbredd Diversitet: 5,35 % PT: 2,3 EUNO (%): 3,5 Circumneutral ( ): 378 Odefinierad ( ): 80 ADMI (μm): IPS (-20): 2,9 ACID: 6,7 Acidobiont ( ): 3 Alkalifil ( ): 485 Deformerade (%): 2,3 2,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

57 7. Örekilsälven, Gunnarsbo Lokalkoordinater: /26690 (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,7 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 3 0,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 2 6,4 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,7 Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4, ,5 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 2,6 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,9 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 0,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema cymbelliclinum Reichardt & Lange-Bertalot GCBC 3, ,2 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3,0 3 0,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,7 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, , Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,5 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 4 6,4 Navicula lundii Reichardt NLUN 4, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,9 Navigiolum canoris (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NGCA 3,0 0 0,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,2 Nitzschia fonticola Grunow var. pelagica Hustedt NFPE 4, ,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, ,2 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2,0 5 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 8,9 Nitzschia rectiformis Hustedt NRFO 3, ,5 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,5 Pinnularia schoenfelderi Krammer PSHO 4,5 3 0,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 4 0,2 Stenopterobia delicatissima (Lewis) Brebisson ex Van Heurck STDE 5, ,2 Surirella terricola Lange-Bertalot & Alles STER 3,0 4 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 7,6 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 SUMMA (antal skal): 43 SUMMA (antal taxa): 44 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 44 TDI (0-00): 30,4 ADMI (%): 68,7 Acidofil ( ): 42 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 2,32 % PT: 3,9 EUNO (%): 0,7 Circumneutral ( ): 82 Odefinierad ( ): 28 ADMI (μm): IPS (-20): 8,3 ACID: 8,32 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 04 Deformerade (%): 0,5 2,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

58 8. Iglabäcken, Lagmansered Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,7 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 2 0,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, ,2 Encyonema hustedtii Krammer EHUS 4, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5, ,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 0,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, ,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,7 Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEXS 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,6 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Eunotia muscicola Krasske var. tridentula Nörpel & Lange-Bertalot EMTR 5, ,2 Eunotia neofallax Nörpel ENFA 5,0 2 0,2 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5,0 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,5 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,2 Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5,0 0 0,2 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, ,9 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,9 Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5, ,8 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 4 0,2 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,7 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula festiva Krasske NFES 5,0 0,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, ,5 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4,5 4 0,2 Pinnularia marchica Ilka Schönfelder PMCH 0, ,2 Pinnularia sinistra Krammer PSIN 3, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,5 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, ,5 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,5 Surirella angusta Kützing SANG 4,0 4 0,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 4 0,2 SUMMA (antal skal): 435 SUMMA (antal taxa): 50 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 50 TDI (0-00): 23,2 ADMI (%): 57,7 Acidofil ( ): 33 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,70 % PT: 0,9 EUNO (%): 4,6 Circumneutral ( ): 793 Odefinierad ( ): 8 ADMI (μm): IPS (-20): 9,4 ACID: 6,89 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 53 Deformerade (%): 0,7 2,45 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

59 9. Jälmån, Grönahög-kvarnen Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,3 Aulacoseira alpigena (Grunow) Krammer AUAL 4, ,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,5 Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 0,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 0 0,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5, ,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,7 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 2 0,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 2 0,2 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 2 0,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,0 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Eunotia sp. EUNS 5,0 2 5,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 8,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, ,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, , Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5, ,4 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,5 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4,5 4 0,2 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5,0 2 0,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula notha Wallace NNOT 4,8 2 0,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 0,2 Pinnularia subcapitata Gregory var. elongata Krammer PSEL 5, ,2 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5,0 4 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 8,9 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 4 0,2 SUMMA (antal skal): 423 SUMMA (antal taxa): 40 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 40 TDI (0-00): 2,6 ADMI (%): 56,3 Acidofil ( ): 80 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,73 % PT: 0,0 EUNO (%): 8,5 Circumneutral ( ): 778 Odefinierad ( ): 9 ADMI (μm): IPS (-20): 9,7 ACID: 6,48 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 33 Deformerade (%): 0,5 2,49 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

60 0. Pineboån, Hagen (uppströms stora vägen) Lokalkoordinater: /35843 (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5,0 3 0,2 Achnanthidium gracillimum (Meister) Lange-Bertalot ADGL 5, ,8 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4,5 3 0,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,3 Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4,0 4 0,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,9 Cymbella excisiformis Krammer var. excisiformis CEXF 5,0 4 0,2 Denticula tenuis Kützing DTEN 5,0 4 0,2 Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, ,2 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,9 Encyonopsis alpina Krammer & Lange-Bertalot ECAL 5, ,4 Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 3 6,4 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,0 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,5 Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5,0 0 0,2 Gomphonema bavaricum Reichardt & Lange-Bertalot GBAV 5,0 0 2,6 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,5 Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5, ,2 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 4 0,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,5 Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 4 0,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 0,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, ,2 Nitzschia pura Hustedt NIPR 4, ,7 Nitzschia rectiformis Hustedt NRFO 3, ,5 Nitzschia sp. NZSS, ,2 Pinnularia rhombarea Krammer var. variarea Krammer PRVA 0, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,7 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5,0 4 7,6 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 SUMMA (antal skal): 430 SUMMA (antal taxa): 38 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 38 TDI (0-00): 26, ADMI (%): 63,3 Acidofil ( ): 53 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 2,55 % PT: 2, EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 770 Odefinierad ( ): 67 ADMI (μm): IPS (-20): 9,4 ACID: 8,02 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 07 Deformerade (%): 0,0 2,5 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

61 . Bastån, Byklev Lokalkoordinater: /30498 (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,5 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 3 0,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 2 6,4 Chamaepinnularia soehrensis (Krasske) Lange-Bertalot & Krammer CHSO 5,0 2 0,2 Diadesmis brekkaensis (J.B. Petersen) Mann DBRE 5, ,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,7 Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5, ,7 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,4 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,6 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,3 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,8 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. undulata (Ralfs) Rabenhorst EPUN 4, ,0 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,5 Eunotia sp. EUNS 5, ,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,9 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,0 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 0,2 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5,0 2 7,7 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4,0 4 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 8,9 SUMMA (antal skal): 423 SUMMA (antal taxa): 23 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 23 TDI (0-00):,2 ADMI (%): 0,0 Acidofil ( ): 86 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,87 % PT: 0,2 EUNO (%): 8,6 Circumneutral ( ): 99 Odefinierad ( ): 7 ADMI (μm): IPS (-20): 9,3 ACID: 2,28 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 7 Deformerade (%): 0,7 - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

62 2. Gundleboån, Gundlebo Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,3 Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,7 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,5 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 3 6,4 Diadesmis perpusilla (Grunow) Mann DPER 5, , Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, , Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Eunotia sp. EUNS 5, ,9 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,5 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2,3 4 0,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,9 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Navicula seminulum Grunow NSEM, ,9 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,7 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,2 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,5 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 5,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,0 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 SUMMA (antal skal): 429 SUMMA (antal taxa): 28 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 28 TDI (0-00): 76,5 ADMI (%):,4 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,59 % PT: 56,9 EUNO (%): 2, Circumneutral ( ): 352 Odefinierad ( ): 6 ADMI (μm): IPS (-20):,5 ACID: 6,49 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 6 Deformerade (%):,9 2,87 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

63 3. Brattöälven, Hällungstad Lokalkoordinater: /26654 (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,4 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4,5 3 0,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,5 Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 4 4,0 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2,0 4 0,2 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2,0 4 0,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,7 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 5,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 2 0,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 2 4,0 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 2 0,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 0,2 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Eunotia sp. EUNS 5, ,7 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2,0 3 0,2 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 4 4,0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,5 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 0,2 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3,0 3 4,0 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5,0 3 4,0 Gomphonema cymbelliclinum Reichardt & Lange-Bertalot GCBC 3, ,5 Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 5,0 3 0,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,7 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5,0 2 0,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4,5 4 5,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 3 0,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,7 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,5 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 4 0,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,4 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,5 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,5 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,5 Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater NVIP 2, ,7 Navicula wygaschii Lange-Bertalot NWYG 0, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3,2 4 0,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 5,2 Nitzschia subcapitellata Hustedt NSBC, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,2 Nitzschia sp. NZSS, ,0 Pinnularia marchica Ilka Schönfelder PMCH 0, ,2 Pinnularia nodosa (Ehrenberg) W. Smith var. nodosa PNOD 5, ,2 Pinnularia sinistra Krammer PSIN 3, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 0,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5,0 3 4,0 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 4 0,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4,0 4 0,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 4 0,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,2 Surirella terricola Lange-Bertalot & Alles STER 3,0 4 0,2 Surirella sp. SURS 4,0 0 0,2 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 6,4 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3,0 4 0,2 SUMMA (antal skal): 42 SUMMA (antal taxa): 73 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 73 TDI (0-00): 49, ADMI (%): 40,6 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,04 % PT: 7,8 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 682 Odefinierad ( ): 55 ADMI (μm): IPS (-20): 3,9 ACID: 6,43 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 40 Deformerade (%): 0,0 2,86 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

64 4. Klevaån, Myckleby Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5,0 3 0,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 2 0,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,3 Craticula accomoda (Hustedt) Mann CRAC, ,2 Craticula dissociata (Reichardt) Reichardt CRDI 0, ,2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2,0 4 6,4 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2,0 4 6,4 Dimeregramma minor (Gregory) Ralfs DIMI 0, ,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 0 0,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 6,4 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,4 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 2 0,2 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Eunotia sp. EUNS 5,0 2 0,2 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2,0 3 5,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, , Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,4 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,7 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,5 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, ,5 Gomphonema cymbelliclinum Reichardt & Lange-Bertalot GCBC 3, ,6 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, , Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 4 0,2 Luticola mutica (Kützing) Mann LMUT 2, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,5 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,8 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,8 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,0 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,5 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Navicula seminulum Grunow NSEM, ,2 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,4 Nitzschia clausii Hantzsch NCLA 2, ,2 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2, ,3 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,6 Nitzschia nana Grunow NNAN 4, ,9 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,4 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,6 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,5 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nitzschia subcapitellata Hustedt NSBC, ,7 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,7 Nitzschia sp. NZSS, ,7 Pinnularia sinistra Krammer PSIN 3, ,5 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 0,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,4 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5,0 3 0,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 4 0,2 Surirella angusta Kützing SANG 4,0 4 0,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,7 Surirella terricola Lange-Bertalot & Alles STER 3,0 4 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,9 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3,0 4 5,2 SUMMA (antal skal): 427 SUMMA (antal taxa): 6 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 6 TDI (0-00): 67,6 ADMI (%): 3,0 Acidofil ( ): 87 Alkalibiont ( ): 9 Medelbredd Diversitet: 4,9 % PT: 43,8 EUNO (%): 7,0 Circumneutral ( ): 506 Odefinierad ( ): 68 ADMI (μm): IPS (-20):,0 ACID: 5,63 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 32 Deformerade (%):,2 2,88 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

65 5. Storebergsån, Storeberg Lokalkoordinater: /32580 (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4,0 4 0,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 4 5,5 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2,0 4 7,6 Cyclotella meduanae Germain CMED 2, ,5 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4,0 3 0,2 Encyonema prostratum (Berkeley) Kützing EPRO 4, ,2 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,8 Eolimna subminuscula (Manguin) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ESBM 2,0 4 6,4 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 0,2 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,3 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,5 Fragilaria sp. FRAS 4, ,2 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3,0 3 0,2 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,7 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2,0 3 0,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2, ,9 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,5 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,8 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,8 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4,0 4 0,2 Navicula catalanogermanica Lange-Bertalot & Hofmann NCAT 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4,0 4 0,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,5 Navicula seminulum Grunow NSEM, ,9 Navicula trivialis Lange-Bertalot var. trivialis NTRV 2, ,5 Navicula veneta Kützing NVEN, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2, ,4 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,8 Nitzschia fonticola Grunow var. pelagica Hustedt NFPE 4, ,5 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2, ,7 Nitzschia inconspicua Grunow NINC 2,8 4 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,7 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. tenuirostris Grunow NPAT, ,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,9 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,5 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBI 4, ,6 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 2,5 SUMMA (antal skal): 442 SUMMA (antal taxa): 44 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 44 TDI (0-00): 74,2 ADMI (%): 5,0 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 4,08 % PT: 59,7 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 267 Odefinierad ( ): 23 ADMI (μm): IPS (-20): 9,0 ACID: 8,98 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 706 Deformerade (%): 0,0 2,88 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

66 6. Ryksbäcken, Ryk Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,5 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,4 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, , Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 2 0,2 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, ,7 Chamaepinnularia sp. CHSP 5,0 0 0,2 Craticula dissociata (Reichardt) Reichardt CRDI 0, ,2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,9 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 47, Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 2 0,2 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2,0 3 8,9 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,5 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Geissleria paludosa (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GPAL 5, ,2 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,2 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3,0 3 6,4 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4,5 3 5,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot MAAT 2,2 4 0,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2,3 4 8,9 Melosira varians Agardh MVAR 4,0 4 0,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,7 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,6 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,3 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3, ,5 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,9 Navicula seminulum Grunow NSEM, ,7 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,2 Navicula veneta Kützing NVEN, ,9 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,7 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,5 Nitzschia fonticola Grunow var. pelagica Hustedt NFPE 4, ,2 Nitzschia nana Grunow NNAN 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,9 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,3 Nitzschia parvula W.M.Smith NPAR 2,8 4 0,2 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,4 Nitzschia sp. NZSS, ,7 Pinnularia obscura Krasske POBS 3,0 3 0,2 Placoneis symmetrica (Hustedt) Lange-Bertalot PSYM 5, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 2,6 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,9 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, , Sellaphora nana (Hustedt) Lange-Bertalot, Cavacini, Tagliaventi & Alfinito SENA 5,0 2 0,2 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5,0 3 5,2 Surirella angusta Kützing SANG 4, ,5 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,3 Surirella minuta Brébisson SUMI 3,0 4 0,2 Surirella terricola Lange-Bertalot & Alles STER 3, ,5 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,7 SUMMA (antal skal): 423 SUMMA (antal taxa): 56 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 56 TDI (0-00): 83,8 ADMI (%): 3, Acidofil ( ): 7 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,6 % PT: 54,4 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 272 Odefinierad ( ): 38 ADMI (μm): IPS (-20):,5 ACID: 8,24 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 683 Deformerade (%): 0,0 2,95 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

67 7. Bakerödsbäcken, Skafteröd Lokalkoordinater: /27969 (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5,0 3 0,2 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,4 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4,5 3 6,4 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.l. ACOPsl 4, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 4 0,2 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,5 Encyonema sp. ENSP 4, ,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,7 Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5,0 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 7,7 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 4 6,4 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 3 2,6 Gomphonema cymbelliclinum Reichardt & Lange-Bertalot GCBC 3, ,2 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,7 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,8 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Hantzschia amphioxys (Ehrenberg) Grunow HAMP, ,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,7 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 4 0,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,0 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, , Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,3 Navicula obsoleta Hustedt NAOB 4,0 0 0,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,0 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 4 0,2 Nitzschia homburgiensis Lange-Bertalot NHOM 5,0 3 0,2 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,4 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 7,7 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,2 Nitzschia subcapitellata Hustedt NSBC, ,5 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,7 Nitzschia sp. NZSS, ,7 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 4,0 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 3 0,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,7 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4,0 4 0,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,6 Surirella minuta Brébisson SUMI 3, ,7 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 SUMMA (antal skal): 48 SUMMA (antal taxa): 49 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 49 TDI (0-00): 6,3 ADMI (%): 45,0 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 4 Medelbredd Diversitet: 3,58 % PT: 26,6 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 646 Odefinierad ( ): 48 ADMI (μm): IPS (-20): 3,3 ACID: 9,09 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 278 Deformerade (%):,4 2,84 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

68 8. Grönå, Blinneberg Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,4 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,5 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4,0 3 8,8 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,8 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,4 Cyclostephanos dubius (Fricke) Round CDUB 3, ,2 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2,0 4 0,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,8 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 2 0,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 0,2 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,4 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 6,3 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,4 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,4 Gomphonema cymbelliclinum Reichardt & Lange-Bertalot GCBC 3, ,3 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,7 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,4 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,4 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,0 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,9 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4,5 4 0,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,8 Navicula germainii Wallace NGER 3, , Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,6 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,7 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,4 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3,2 4 0,2 Nitzschia clausii Hantzsch NCLA 2, ,4 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,6 Nitzschia homburgiensis Lange-Bertalot NHOM 5,0 3 0,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,6 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,8 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,9 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. tenuirostris Grunow NPAT, ,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,7 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,9 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, , Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,4 Nitzschia sp. NZSS, ,7 Pinnularia sinistra Krammer PSIN 3, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 0,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,4 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,4 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5,0 3 0,2 Staurosira construens Ehrenberg var. exigua (W. Smith) Kobayasi SCEX 0, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4,0 4 0,2 Surirella angusta Kützing SANG 4,0 4 0,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,4 Surirella terricola Lange-Bertalot & Alles STER 3,0 4 0,2 Thalassiosira proschkinae Makarov TPRK 2,0 5 0,2 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,4 SUMMA (antal skal): 445 SUMMA (antal taxa): 57 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 57 TDI (0-00): 79,6 ADMI (%): 4,5 Acidofil ( ): 7 Alkalibiont ( ): 4 Medelbredd Diversitet: 4,75 % PT: 5,5 EUNO (%): 0,4 Circumneutral ( ): 436 Odefinierad ( ): 47 ADMI (μm): IPS (-20): 0,9 ACID: 8,5 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 506 Deformerade (%): 0,4 2,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

69 9. Härån, Lasko Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5,0 3 6,4 Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3, ,5 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 3 49,5 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,9 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,7 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,5 Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen var. angustissima (O. Müller) Simonsen AUGA 2,8 4 0,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,0 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 2 0,2 Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 0,2 Cavinula intractata (Hustedt) Lange-Bertalot CITT 0, ,5 Chamaepinnularia witkowskii (Lange-Bertalot & Metzeltin) Kulikovskiy & Lange-Bertalot CWIT 5,0 0 0,2 Chamaepinnularia sp. CHSP 5,0 0 0,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, , Cyclostephanos dubius (Fricke) Round CDUB 3, ,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,7 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 0 6,4 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, , Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 2 0,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Eunotia sp. EUNS 5, ,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 6,4 Fragilaria sp. FRAS 4, ,9 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,5 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,2 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,2 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,5 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2,3 4 0,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,5 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4,5 4 0,2 Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,2 Navicula longicephala Hustedt NLGC 4, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,3 Naviculadicta pseudoventralis (Hustedt) Lange-Bertalot NDPV 4, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,7 Nitzschia sp. NZSS, ,9 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,7 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 0,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 4 0,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,7 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,7 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,5 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,7 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,8 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5, ,7 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,9 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 Stephanodiscus hantzschii Grunow f. tenuis (Hustedt) Håkansson & Stoermer SHTE 3,0 5 0,2 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 0,2 SUMMA (antal skal): 426 SUMMA (antal taxa): 60 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 60 TDI (0-00): 44,6 ADMI (%):,5 Acidofil ( ): 34 Alkalibiont ( ): 5 Medelbredd Diversitet: 4,4 % PT: 4,0 EUNO (%): 0,8 Circumneutral ( ): 256 Odefinierad ( ): 80 ADMI (μm): IPS (-20): 5,6 ACID: 5,78 Acidobiont ( ): 5 Alkalifil ( ): 52 Deformerade (%): 0,0 2,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

70 20. Bäck från Köljesjön, Holm Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Aulacoseira distans (Ehrenberg) Simonsen s.l. AUDIsl 4, ,5 Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 7,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,4 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 2 0,2 Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5,0 2 0,2 Eunotia genuflexa Nörpel-Schempp EGEN 5, ,9 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,7 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,7 Eunotia microcephala Krasske EMIC 5, ,5 Eunotia nymanniana Grunow ENYM 5, ,7 Eunotia paludosa Grunow var. paludosa EUPA 5,0 4,0 Eunotia paludosa Grunow var. trinacria (Krasske) Nörpel & Alles EPTR 5,0 2 0,2 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,2 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,7 Eunotia serra Ehrenberg var.serra ESER 5, ,2 Frustulia saxonica Rabenhorst FSAX 5, ,7 Melosira varians Agardh MVAR 4,0 4 0,2 Pinnularia subcapitata Gregory var. elongata Krammer PSEL 5, ,7 Pinnularia subinterrupta Krammer & Schroeter PSBI 0,0 0 0,2 SUMMA (antal skal): 44 SUMMA (antal taxa): 9 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 9 TDI (0-00): 0, ADMI (%): 0,0 Acidofil ( ): 957 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet:,0 % PT: 0,0 EUNO (%): 95,9 Circumneutral ( ): 0 Odefinierad ( ): 7 ADMI (μm): IPS (-20): 9,9 ACID: 0,87 Acidobiont ( ): 24 Alkalifil ( ): 2 Deformerade (%): - - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

71 2. Lillån, Hillared Lokalkoordinater: /34630 (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,9 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 3 6,3 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,4 Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 0,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 2 7,6 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 4 0,2 Cyclotella costei Druart & Straub CCOS 5,0 0 6,3 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,4 Cymbella lange-bertalotii Krammer CLBE 5, ,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3,0 4 0,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 3 0,2 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,4 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 2 0,2 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 2 0,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,8 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 0,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,8 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4,0 3 0,2 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,9 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,2 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, ,4 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,3 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 3 0,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 4 0,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 3 0,2 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,4 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,4 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4,0 4 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 0,2 Tabellaria quadriseptata Knudson TQUA 5, ,7 SUMMA (antal skal): 445 SUMMA (antal taxa): 34 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 34 TDI (0-00): 22,5 ADMI (%): 73,9 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet:,90 % PT: 0,2 EUNO (%): 8,8 Circumneutral ( ): 838 Odefinierad ( ): 27 ADMI (μm): IPS (-20): 9,6 ACID: 6,78 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 6 Deformerade (%): - 2,36 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

72 22. Lafsån, Hampedal Lokalkoordinater: /33550 (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,8 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,8 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, ,5 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 2 0,2 Eunotia glacialis Meister EGLA 4, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Eunotia paludosa Grunow var. trinacria (Krasske) Nörpel & Alles EPTR 5, ,5 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. undulata (Ralfs) Rabenhorst EPUN 4, ,5 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,9 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,2 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,3 Eunotia sp. EUNS 5,0 2 5,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,5 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,9 Frustulia saxonica Rabenhorst FSAX 5,0 3 0,2 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 0,2 SUMMA (antal skal): 428 SUMMA (antal taxa): 9 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 9 TDI (0-00): 0, ADMI (%): 0,0 Acidofil ( ): 958 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,68 % PT: 0,0 EUNO (%): 84,8 Circumneutral ( ): 0 Odefinierad ( ): 0 ADMI (μm): IPS (-20): 20,0 ACID:,28 Acidobiont ( ): 42 Alkalifil ( ): 0 Deformerade (%): - - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

73 23. Sillebäcken, Taraldsön Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,0 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 3 6,4 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,9 Cyclotella costei Druart & Straub CCOS 5, ,7 Cyclotella sp. CYLS 3, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, ,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 2 0,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 5,2 Fragilaria delicatissima (W. Smith) Lange-Bertalot FDEL 4,0 3 0,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,8 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,3 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,9 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, , Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, , Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5,0 3 7,6 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 4 2,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 3 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 8,9 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 4 5,2 SUMMA (antal skal): 432 SUMMA (antal taxa): 28 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 28 TDI (0-00): 33,5 ADMI (%): 50,0 Acidofil ( ): 5 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,7 % PT: 5,6 EUNO (%):,9 Circumneutral ( ): 877 Odefinierad ( ): 32 ADMI (μm): IPS (-20): 8,2 ACID: 7,69 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 39 Deformerade (%): - 2,54 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

74 24. Heråälven, Nordkas Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,9 Brachysira serians (Brébisson) Round & Mann BSER 5, ,5 Eunotia angusta (Grunow) Berg EAGT 5, ,2 Eunotia bertrandii Lange-Bertalot & Tagliaventi EBER 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, ,9 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,9 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,9 Eunotia nymanniana Grunow ENYM 5,0 2 0,2 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,5 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5,0 2 0,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,9 Frustulia saxonica Rabenhorst FSAX 5, ,7 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 4 0,2 Kobayasiella parasubtilissima (Kobayasi & Nagumo) Lange-Bertalot KOPA 0, ,4 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5,0 2 0,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Stenopterobia delicatissima (Lewis) Brebisson ex Van Heurck STDE 5, ,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 Tabellaria quadriseptata Knudson TQUA 5, ,2 SUMMA (antal skal): 442 SUMMA (antal taxa): 2 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 2 TDI (0-00):,7 ADMI (%): 0,9 Acidofil ( ): 550 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,40 % PT: 0,0 EUNO (%): 50,7 Circumneutral ( ): 9 Odefinierad ( ): 5 ADMI (μm): IPS (-20): 20,0 ACID:,48 Acidobiont ( ): 434 Alkalifil ( ): 2 Deformerade (%): - 2,56 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

75 25. Bästorpsälven, Kasenmossen Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,6 Asterionella formosa Hassall AFOR 4, ,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, , Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,4 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,3 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,0 Eunotia microcephala Krasske EMIC 5,0 2 6,3 Eunotia paludosa Grunow var. trinacria (Krasske) Nörpel & Alles EPTR 5, ,4 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,5 Eunotia seminulum Nörpel & Lange-Bertalot ESEM 5,0 2 7,6 Eunotia sp. EUNS 5, ,9 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,4 Frustulia krammeri Lange-Bertalot & Metzeltin FKRA 5, ,2 Frustulia saxonica Rabenhorst FSAX 5, ,4 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 0,2 Neidium affine (Ehrenberg) Pfitzer NEAF 4, ,2 Neidium densestriatum (Oestrup) Krammer NDSS 5, ,4 Neidium hercynicum A. Mayer NEHC 5,0 2 0,2 Nitzschia paleaeformis Hustedt NIPF 3,0 2 0,2 Pinnularia rhombarea Krammer var. rhombarea PRHB 0, ,2 Pinnularia silvatica Petersen PSIL 5, ,2 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, ,4 Pinnularia sp. PINS 4, ,7 Stenopterobia delicatissima (Lewis) Brebisson ex Van Heurck STDE 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 6,3 Tabellaria quadriseptata Knudson TQUA 5,0 3 0,2 SUMMA (antal skal): 445 SUMMA (antal taxa): 26 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 26 TDI (0-00):,4 ADMI (%): 0,0 Acidofil ( ): 99 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet:,75 % PT: 0,2 EUNO (%): 89,7 Circumneutral ( ): 4 Odefinierad ( ): 9 ADMI (μm): IPS (-20): 9,9 ACID:,90 Acidobiont ( ): 22 Alkalifil ( ): 45 Deformerade (%): - - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

76 Bilaga 3. Tabeller Lokalerna ordnade i nummerordning Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum

77 Antal räknade arter Divers-itet IPS (-20) IPS-klass TDI (0-00) TDI-klass %PT % PT-klass Tabell A. Antalet räknade arter, diversiteten, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Västra Götalands län 204. Nr Vattendrag Lokalnamn Datum Klass Status Stallbackaån Hedeäng ,82,5 3 73, ,8 4 3 Måttlig 2 Rambergsån Fän ,54 4,9 2 47, ,9-2 2 God 3 Kämpegårdsån Karaby ,42 0, 4 85, ,2 5 4 Otillfreds. 4 Mjölån Ågården ,2 2,0 3 89, ,8 4 3 Måttlig 5 Grannebyån Granneby ,42 0, 4 88, ,8 5 4 Otillfreds. 6 Lövbrobäcken Grönadal ,35 2,9 3 63, 2-3 2,3 4 3 Måttlig 7 Örekilsälven Gunnarsbo ,32 8,3 30,4 3,9-2 Hög 8 Iglabäcken Lagmansered ,70 9,4 23,2 0,9-2 Hög 9 Jälmån Grönahög-kvarnen ,73 9,7 2,6 0,0-2 Hög 0 Pineboån Hagen ,55 9,4 26, 2, -2 Hög Bastån Byklev ,87 9,3,2 0,2-2 Hög 2 Gundleboån Gundlebo ,59,5 3 76, ,9 5 3 Måttlig 3 Brattöälven Hällungstad ,04 3,9 3 49, 2-3 7,8 3 3 Måttlig 4 Klevaån Myckleby ,9,0 3 67, ,8 5 3 Måttlig 5 Storebergsån Storeberg ,08 9,0 4 74, ,7 5 4 Otillfreds. 6 Ryksbäcken Ryk ,6,5 3 83, ,4 5 3 Måttlig 7 Bakerödsbäcken Skafteröd ,58 3,3 3 6, ,6 4 3 Måttlig 8 Grönå Blinneberg ,75 0,9 4 79, ,5 5 4 Otillfreds. 9 Härån Lasko ,4 5,6 2 44, ,0-2 2 God 20 Bäck från Köljesjön Holm ,0 9,9 0, 0,0-2 Hög 2 Lillån Hillared ,90 9,6 22,5 0,2-2 Hög 22 Lafsån Hampedal ,68 20,0 0, 0,0-2 Hög 23 Sillebäcken Taraldsön ,7 8,2 33,5 5,6-2 Hög 24 Heråälven Nordkas ,40 20,0,7 0,0-2 Hög 25 Bästorpsälven Kasenmossen ,75 9,9,4 0,2-2 Hög Otillfreds = Otillfredsställande

78 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Tabell B. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Västra Götalands län 204. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Nr Vattendrag Lokalnamn Datum ACID ph-regim Stallbackaån Hedeäng ,0 0, ,40 Alkaliskt 2 Rambergsån Fän ,4 5, ,22 2 Nära neutralt 3 Kämpegårdsån Karaby ,0 0, ,98 2 Nära neutralt 4 Mjölån Ågården ,7 0, ,20 2 Nära neutralt 5 Grannebyån Granneby ,9 0, ,26 2 Nära neutralt 6 Lövbrobäcken Grönadal ,5 3, ,7 2 Nära neutralt 7 Örekilsälven Gunnarsbo ,7 0, ,32 Alkaliskt 8 Iglabäcken Lagmansered ,7 4, ,89 2 Nära neutralt 9 Jälmån Grönahög-kvarnen ,3 8, ,48 2 Nära neutralt 0 Pineboån Hagen ,3 0, ,02 Alkaliskt Bastån Byklev ,0 8, ,28 4 Surt 2 Gundleboån Gundlebo ,4 2, ,49 2 Nära neutralt 3 Brattöälven Hällungstad ,6 0, ,43 2 Nära neutralt 4 Klevaån Myckleby ,0 7, ,63 3 Måttligt surt 5 Storebergsån Storeberg ,0 0, ,98 Alkaliskt 6 Ryksbäcken Ryk , 0, ,24 Alkaliskt 7 Bakerödsbäcken Skafteröd ,0 0, ,09 Alkaliskt 8 Grönå Blinneberg ,5 0, ,5 Alkaliskt 9 Härån Lasko ,5 0, ,78 3 Måttligt surt 20 Bäck från Köljesjön Holm ,0 95, ,87 5 Mycket surt 2 Lillån Hillared ,9 8, ,78 2 Nära neutralt 22 Lafsån Hampedal ,0 84, ,28 5 Mycket surt 23 Sillebäcken Taraldsön ,0, ,69 Alkaliskt 24 Heråälven Nordkas ,9 50, ,48 5 Mycket surt 25 Bästorpsälven Kasenmossen ,0 89, ,90 5 Mycket surt

79 Bilaga 4. Missbildade kiselalgsskal Förklaring till tabeller för missbildade kiselalgsskal < % missbildningar motsvarar ingen eller obetydlig påverkan av någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. -5 % missbildningar kan tyda på svag-tydlig påverkan. 5-0 % missbildningar bör visa tydlig-stark påverkan. > 0 % missbildningar bör visa stark - mycket stark påverkan. Missbildningarna är indelade i olika typer enligt: Typ av deformering Onormal form Omfattar: asymmetri, inbuktning, utbuktning, böjning, övrigt Onormalt mönster Omfattar: avvikande striering, avvikande raf, övrigt

80 204 Vattendrag, lokal. Stallbackaån, Hedeäng Andel deform. skal (%) Art Antal skal Typ av deformering Preliminär påverkansgrad Deformeringsgrad 0,0 ingen/obet Rambergsån, Fän,6 svag Achnanthes linearioides onormal form svag Achnanthes linearioides onormal form tydlig Achnanthidium minutissimum 4 onormal form svag Achnanthidium minutissimum onormalt mönster svag 3. Kämpegårdsån, Karaby 0,0 ingen/obet Mjölån, Ågården 0,0 ingen/obet Grannebyån, Granneby 6. Lövbrobäcken, Grönadal 7. Örekilsälven, Gunnarsbo 8. Iglabäcken, Lagmansered 9. Jälmån, Grönahögkvarnen 0,7 ingen/obet. Eolimna minima onormal form svag Fragilaria capucina var. vaucheriae onormal form tydlig Surirella brebissonii var. kützingii onormal form svag 2,3 svag-tydlig Adlafia langebertalotii onormal form svag Ulnaria ulna 8 onormal form svag 0,5 ingen/obet. Achnanthidium minutissimum 2 onormal form svag 0,7 ingen/obet. Achnanthidium minutissimum 2 onormal form svag Fragilaria gracilis onormal form svag 0,5 ingen/obet. Eunotia sp. onormal form tydlig Fragilaria gracilis onormal form svag 0. Pineboån, Hagen 0,0 ingen/obet Bastån, Byklev 0,7 ingen/obet. Eunotia minor 2 onormal form svag Karayevia oblongella onormalt mönster tydlig 2. Gundleboån, Gundlebo 3. Brattöälven, Hällungstad 4. Klevaån, Myckleby 5. Storebergsån, Storeberg,9 svag Achnanthidium bioretii onormal form svag Achnanthidium daonense onormal form svag Achnanthidium kranzii onormal form svag Eolimna minima 4 onormal form svag Eolimna minima onormal form tydlig 0,0 ingen/obet ,2 svag Nitzschia cf. frustulum onormal form tydlig Tabellaria flocculosa 3 onormal form svag Tabellaria flocculosa onormalt mönster tydlig 0,0 ingen/obet Ryksbäcken, Ryk 0,0 ingen/obet Bakerödsbäcken, Skafteröd 8. Grönå, Blinneberg,4 svag Achnanthidium minutissimum 6 onormal form svag 0,4 ingen/obet. Fragilaria tenera onormal form svag Fragilaria tenera onormal form tydlig 9. Härån, Lasko 0,0 ingen/obet

81 Bilaga 5. Lokalbeskrivningar

82 . Stallbackaån, Hedeäng (Trollhättan) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 08 Göta älv Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: /29665 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd:,5 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: > m Vattentemperatur: 0,8 C Lokalens maxdjup: > m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : finsediment Vegetationstyp, dom. : övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : artificiell Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: buskar björk - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: Tätort måttlig C: - saknas Övrigt m nedströms vägtrumma, norra sidan Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

83 2. Rambergsån, Fän RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 2 Enningdalsälven Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,6 m Vattentemperatur:,7 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: 5 meter upp- respektive nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : sand Vegetationstyp, dom. : flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Sand: >50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

84 3. Kämpegårdsån, Karaby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 08 Göta älv Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: /37949 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 4 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 9, C Lokalens maxdjup: 0,8 m Märkning av lokal: 4-8 meter uppströms vägbro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : finsediment Vegetationstyp, dom. : övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: > 50% Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : äng Dominerande 2: åker Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : gräs/halvgräs/vass brännässlor vass Dominerande 2: träd lönn - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: Igenväxning mycket stark C: - saknas Övrigt Brant kant och mjuk botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

85 4. Mjölån, Ågården RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 08 Göta älv Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: /36080 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 4 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 0,5 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: 0-20 meter nedströms vägbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : finsediment Vegetationstyp, dom. : mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : lövskog Dominerande 2: åker Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd al - Dominerande 2: buskar al - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

86 5. Grannebyån, Granneby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 09 Göta älv Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Hanna Larsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,35 m Vattentemperatur: 0,6 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: nedströms vägbro, vid brofundament Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : grov sten Vegetationstyp, dom. : mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: saknas Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: > 50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt OBS! sten + växt taget separat, gör båda för att testa vilken som är bäst. Mycket sediment-/sandavlagring på stenar samt mycket vattenmossa. (stenprovet såg bra ut och artades 204, /Iréne) Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

87 6. Lövbrobäcken, Grönadal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 06 Rolfsån Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 0, C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: cirka meter nedströms vägbro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : sand Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : äng Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd al sälj Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Mycket "skräpigt" prov att analysera. Mycket oorganiskt material. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

88 7. Örekilsälven, Gunnarsbo RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 0 Örekilsälven Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: /26690 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 20 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 0,7 C Lokalens maxdjup: 0,3 m Märkning av lokal: cirka 250 meter nedströms bron, innanför liten "gräsö" på östra sidan Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt OBS! Ursprungskoordinater (från länsstyrelsen) flyttade uppströms fr.o.m Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

89 8. Iglabäcken, Lagmansered RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 08 Göta älv Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,7 m Vattentemperatur:,8 C Lokalens maxdjup: 0,8 m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : finsediment Vegetationstyp, dom. : flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Sand: <5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: buskar al - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - cirka 5 meter uppströms vägtrumma Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

90 9. Jälmån, Grönahög-kvarnen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 03 Ätran Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 2 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 4 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 2, C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : äng Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd björk - Dominerande 2: buskar sälj - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt meter nedströms bron Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

91 0. Pineboån, Hagen (uppströms stora vägen) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 04 Ätran Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: /35843 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur:,6 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: 0-20 meter uppströms vägtrumma Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : grov sten Vegetationstyp, dom. : mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : blandskog Dominerande 2: kalhygge Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd gran asp Dominerande 2: buskar hassel - Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

92 . Bastån, Byklev RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 08 Göta älv Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: /30498 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur:,9 C Lokalens maxdjup: 0,3 m Märkning av lokal: 5-5 meter uppströms vägbron, nedan vattenfallet Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : häll Vegetationstyp, dom. : mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: >50% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd bok gran Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

93 2. Gundleboån, Gundlebo RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 09 Bäveån Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: Vänersborg Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 2 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 0,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 0,7 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 9,6 C Lokalens maxdjup: 0,3 m Märkning av lokal: cirka 5 meter nedströms vägtrumma, innan ån blir bredare Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : häll Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: >50% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: >50% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : åker Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : buskar sälg - Dominerande 2: annan vegetation nässlor - Dominerande 3: träd al - Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Periodvis uttorkning mycket stark B: Jordbruk måttlig C: - saknas Övrigt Nästan uttorkat uppströms vägtrumma. Fanns stillastående vatten en kort sträcka innan ån breddar ut sig (där gick det inte att ta). Mycket häll; sten fanns ca 5 meter nedströms trumman. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

94 3. Brattöälven, Hällungstad RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 0 Örekilsälven Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: Munkedal Lokalkoordinater: /26654 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 0,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: > m Vattentemperatur: 9,9 C Lokalens maxdjup: > m Märkning av lokal: ungefär "snett" över åkern där vägen svänger tvärt Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : finsediment Vegetationstyp, dom. : långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Svårptovtaget, tvärdjupt. Mkt lite växter, prov togs på fräken. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

95 4. Klevaån, Myckleby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: Kustområde Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Hanna Larsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 4 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd:,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 0,2 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: 2-5 meter uppströms vägtrumma Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : finsediment Vegetationstyp, dom. : övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : äng Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : gräs/halvgräs/vass - al Dominerande 2: träd salix - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: Grävning måttlig C: - saknas Övrigt Ena strandkanten nyligen rensad på träd och växtlighet. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

96 5. Storebergsån, Storeberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: Vänerns närområde Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: /32580 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 4 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 40 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: > m Vattentemperatur: C Lokalens maxdjup: > m Märkning av lokal: 5-9 meter uppströms bro vid stenklack Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : grova block Vegetationstyp, dom. : övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : annat Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : buskar salix - Dominerande 2: träd björk ek Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt Svårt att bedöma bottensubrat pga djupet. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

97 6. Ryksbäcken, Ryk RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 08 Göta älv Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd:,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 9,7 C Lokalens maxdjup: 0,2 m Märkning av lokal: 0-5 meter nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : sand Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : äng Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt Lite vatten, kan ha varit torrlagt. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

98 7. Bakerödsbäcken, Skafteröd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: Kustområde Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: /27969 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Hanna Larsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 0 C Lokalens maxdjup: 0,3 m Märkning av lokal: 8-8 meter efter bromynning (direkt efter dämmet) Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

99 8. Grönå, Blinneberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) 4 Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 0, C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: 0-0 meter nedströms vägtrumma Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: saknas Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : åker Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd salix al Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

100 9. Härån, Lasko RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 0 Örekilsälven Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: Färgelanda Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 0,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: > m Vattentemperatur: 2 C Lokalens maxdjup: > m Märkning av lokal: snett över äng från skogskanten vid Lasko Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : finsediment Vegetationstyp, dom. : övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : åker Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt Branta kanter och för djupt för att vada. Näckrosor som kunde nås från kanten togs. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

101 20. Bäck från Köljesjön, Holm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 03 Ätran Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 0,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,25 m Vattentemperatur: 5,3 C Lokalens maxdjup: 0,3 m Märkning av lokal: 0-0 meter nedströms vägtrumman Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd björk gran Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Starkt färgat vatten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

102 2. Lillån, Hillared RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 03 Ätran Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: /34630 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur:,9 C Lokalens maxdjup: 0,45 m Märkning av lokal: 0-20 meter nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : grov sten Vegetationstyp, dom. : mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd al lönn Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: gräs - - Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt "Glatta/rena" stenar. (5-5 meter nedströms bron 202). Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

103 22. Lafsån, Hampedal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 08 Göta älv Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: - Lokalkoordinater: /33550 (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 3,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,25 m Vattentemperatur: 9,9 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: 5-5 meter nedströms gamla stenbron, cirka 50 meter nedströms stora vägbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : grov sten Vegetationstyp, dom. : mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd gran - Dominerande 2: - - al Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Gå in på gammal skogsbilväg (infart innan vägbron, dvs. öster om) ner till gammal stenbro, som ligger ca 50 meter nedströms bilvägbron. Punkten ligger nedströms inflödet från Skogstjärn. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

104 23. Sillebäcken, Taraldsön RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 08-3 Upperudsälven Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: Bengtsfors Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd:,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta):,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,05 m Vattentemperatur: 0, C Lokalens maxdjup: 0, m Märkning av lokal: meter nedströms vägtrumman Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : fin sten Vegetationstyp, dom. : påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : blandskog Dominerande 2: kalhygge Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : träd gran björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

105 24. Heråälven, Nordkas RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 0 Örekilsälven Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: Dals-Ed Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 0 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 5 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: m Vattentemperatur: 9,5 C Lokalens maxdjup: m Märkning av lokal: 0-0 meter uppströms vägtrumman Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : grus Vegetationstyp, dom. : påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: 5-50% Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: > 50% Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : våtmark Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd tall gran Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Bommen vid Borgamon är numera alltid låst. Info finns i inmatningsfilen. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

106 25. Bästorpsälven, Kasenmossen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 2 Enningdalsälven Län: 4 Västra Götaland EU-id: - Kommun: Dals-Ed Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 3946 Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 9,5 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. : grus Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande : barrskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande : gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: buskar gran - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt meter nedströms vägen Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 11

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2013 insamlades påväxtprov för analys av kiselalger på två lokaler i Rönne å (tabell 1). Tabell 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Kiselalger i Hallands län 2014

Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 En undersökning av 13 vattendragslokaler Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel. 031-338 35 40 www.medins-biologi.se Uppdragsgivare Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i Västra Götalands län 2010

Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2066

Läs mer

Rapport 2013:55. Kiselalger i Västra Götalands län 2012

Rapport 2013:55. Kiselalger i Västra Götalands län 2012 Rapport 203:55 Kiselalger i Västra Götalands län 202 Rapportnr: 203:55 ISSN: 403-68X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg, Ylva Meissner Foto: Medins Biologi Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Rapport 2016:60. Kiselalger i Västra Götalands län 2016 En undersökning av 39 vattendragslokaler

Rapport 2016:60. Kiselalger i Västra Götalands län 2016 En undersökning av 39 vattendragslokaler Rapport 206:60 Kiselalger i Västra Götalands län 206 En undersökning av 39 vattendragslokaler Rapportnummer: 206:60 ISSN: 403-68X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg Foto: Medins

Läs mer

Rapport 2012:61. Kiselalger i Västra Götalands län 2011

Rapport 2012:61. Kiselalger i Västra Götalands län 2011 Rapport 2012:61 Kiselalger i Västra Götalands län 2011 Rapportnr: 2012:61 ISSN: 1403-168X Författare: Ylva Meissner och Iréne Sundberg, Medins Biologi AB Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Foto: Den surhetståliga

Läs mer

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg och Ylva Meissner 2011:6

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg och Ylva Meissner 2011:6 MILJÖENHETEN LÄGG T Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2010 Författare: Irene Sundberg och Ylva Meissner 2011:6 Titel: Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2010 Författare: Irene Sundberg

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2016

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2016 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2016 Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:4 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2016 En undersökning av åtta lokaler Ylva Meissner Titel: Kiselalger i

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2016

Kiselalger i Stockholms län 2016 Fakta 2016:14 Kiselalger i Stockholms län 2016 En undersökning av elva vattendragslokaler Publiceringsdatum 2016-11-08 Rapporten är författad av Iréne Sundberg, med medverkan av Ylva Meissner. Kontaktpersoner

Läs mer

Kiselalger i Södermanlands län 2015

Kiselalger i Södermanlands län 2015 Kiselalger i Södermanlands län 2015 En undersökning av 10 vattendrag Rapport 2016:9 Titel: Kiselalger i Södermanlands län 2015 en undersökning av 10 vattendrag Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Statusbedömning av miljötillståndet Publ. nr 2012:43 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Information Titel: Kiselalger

Läs mer

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde En undersökning av 8 vattendragslokaler

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde En undersökning av 8 vattendragslokaler Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2016 En undersökning av 8 vattendragslokaler 2017-01-05 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2016 Rapportdatum: 2017-01-05 Version: 1.0 Projektnummer: 3089 Uppdragsgivare:

Läs mer

Kiselalger i 20 vattendrag i Örebro län 2011 Statusbedömning av miljötillståndet www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2011:45 Kiselalger i 20 vattendrag i Örebro län 2011 Information Titel: Kiselalger

Läs mer

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg 2014:4

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg 2014:4 MILJÖENHETEN LÄGG T Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2013 Författare: Irene Sundberg 2014:4 Titel: Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2013 Författare: Irene Sundberg Vattengruppen Miljöenheten

Läs mer

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016 Statusbedömning av miljötillståndet Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2015

Kiselalger i Stockholms län 2015 Kiselalgen Amphora ovalis. Fakta 2015:25 Kiselalger i Stockholms län 2015 En undersökning av 13 vattendrag Publiceringsdatum 2015-12-16 Kontakt Avdelningen för miljö stockholm@lansstyrelsen.se 010-223

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg och Amelie Jarlman 2009:37

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg och Amelie Jarlman 2009:37 MILJÖENHETEN LÄGG T Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2008 Författare: Irene Sundberg och Amelie Jarlman 2009:37 Titel: Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2008 Författare: Irene Sundberg

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Rapport April 2001:01 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2011 April 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2011 Omslag:

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2014

Kiselalger i Stockholms län 2014 Fakta 2015:11 En undersökning av 20 lokaler Publiceringsdatum 2015-04-05 Kontaktpersoner Joakim Pansar Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 E-postadress@lansstyrelsen.se I Stockholms län undersöktes

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt. Stockholms län Fakta 2014:2

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt. Stockholms län Fakta 2014:2 Fakta 2014:2 Kiselalgen Frustulia erifuga påträffades i sjön Öran i Haninge och Huddinge kommun. Medins Biologi AB Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 201 Publiceringsdatum

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2017

Kiselalger i Stockholms län 2017 Fakta 2017:17 Kiselalger i Stockholms län 2017 Publiceringsdatum 2017-12-01 Rapporten är författad av Iréne Sundberg, med medverkan av Ylva Meissner. Kontakt Enheten för miljöanalys och miljöplanering

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Rapport April 2001:01 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2012 April 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2012 Omslag:

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Kronobergslän 2013

Kiselalger i vattendrag i Kronobergslän 2013 Kiselalger i vattendrag i Kronobergslän 2013 En undersökning av 27 lokaler Iréne Sundberg Amelie Jarlman Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se

Läs mer

Kiselalger i Värmlands län

Kiselalger i Värmlands län Kiselalger i Värmlands län 20 publikationsnummer 203:7 länsstyrelsen värmland Publ nr 203:7 ISSN 0284-6845 Omslag: Kiselalgen Eunotia bidens, foto: Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 054-9 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av 10 lokaler

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av 10 lokaler Kiselalger i Kalmar län 2015 En undersökning av 10 lokaler Kiselalger i Kalmar län 2015 Meddelande 2016:02 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Bilder: Tryckt hos: ISSN

Läs mer

Kiselalger i Kronobergs län 2014

Kiselalger i Kronobergs län 2014 Kiselalger i Kronobergs län 204 En undersökning av 29 vattendragslokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014 Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Metodik... 3 Provtagning... 3 Avrinningsområden och påverkansfaktorer... 5 Analys

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Författare Iréne Sundberg Ylva Meissner Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt För mer information kontakta: Länsstyrelsen

Läs mer

Rapport 2015:62. Kiselalger i Västra Götalands län 2015 En undersökning av 26 vattendragslokaler

Rapport 2015:62. Kiselalger i Västra Götalands län 2015 En undersökning av 26 vattendragslokaler Rapport 205:62 Kiselalger i Västra Götalands län 205 En undersökning av 26 vattendragslokaler Rapportnr: 205:62 ISSN: 403-68X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg Foto: Medins Biologi

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 6 Referenser sid. 8 Artlistor sid. 9 Kort rapport för varje provtagningslokal

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2012

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2012 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2012 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Rapport bör citeras: Sundberg, I Kiselalger i Östergötland 2016, Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2016:13.

Rapport bör citeras: Sundberg, I Kiselalger i Östergötland 2016, Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2016:13. Kiselalger i Östergötland 2015 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 502-3669-15 Titel: Kiselalger i Östergötland 2015 Författare: Utgiven av: Hemsida: Iréne Sundberg Länsstyrelsen Östergötland http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland

Läs mer

Kiselalger i Märståns avrinningsområde 2013

Kiselalger i Märståns avrinningsområde 2013 Fakta 2014:7 Foto: Den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula förekom rikligt i Märstaån vid Steninge 2013,. Kiselalger i Märståns avrinningsområde 2013 Publiceringsdatum 2014-04-03 Kontaktperson

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 2010

Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 2010 Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 2010 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012

Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012 2013:11 Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012 www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 2013:11 Rapportnamn: Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012 Utgåva: Endast publicerad på webben.

Läs mer

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:11 - 2 - Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven

Läs mer

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 En undersökning av åtta lokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org.

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8 BILAGA 8 Påväxtalger vattendrag år 205 2 Metodik Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat

Läs mer

Kiselalger i Gävleborgs län 2014

Kiselalger i Gävleborgs län 2014 Kiselalger i Gävleborgs län 204 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2206 Länsstyrelsen

Läs mer

Ivösjökommittén. Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön

Ivösjökommittén. Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön Ivösjökommittén Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-09-28 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalger Ljusnan-Voxnan

Kiselalger Ljusnan-Voxnan Kiselalger Ljusnan-Voxnan 2012 Metodik och Resultat Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida Referenser Artlistor Mölnlycke 2012-12-06 Ylva Meissner, Medins Biologi AB Medins Biologi AB Telefon

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2097 Länsstyrelsen

Läs mer

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Rapport Januari 2001:01 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Januari 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2013 Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Projektnummer Kund 2559 Länsstyrelsen Gotland Version Datum 1.0 2014-03-26 Titel Kiselalger i vattendrag i Gotlands län

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204 Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 294 Ljusnan-Voxnans

Läs mer

Kiselalger i Västra Götalands län 2017

Kiselalger i Västra Götalands län 2017 Kiselalger i Västra Götalands län 2017 En undersökning av 60 vattendragslokaler Rapport 2018:11 Rapportnr: 2018:11 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg Foto: Medins

Läs mer

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Maria Kahlert & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:6 - 2 - Kiselalger i fem vattendrag i

Läs mer

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån 2014-09-03 Amelie Jarlman Jarlman Konsult AB Vegeån vid Åbromölla, punkt 22C den 3 september 2014 (foto: Birgitta Bengtsson, Ekologgruppen). Sammanfattning

Läs mer

Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2013

Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2013 Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2013 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:4 - 2 - Kiselalger i Rååns avrinningsområde

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2009

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2009 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2009 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 200 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kiselalger i Emåns vattensystem 2014

Kiselalger i Emåns vattensystem 2014 Kiselalger i Emåns vattensystem 2014 Ylva Meissner Iréne Sundberg 1 Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2695

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 2015-11-23 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2015 Rapportdatum: 2015-11-23 Version: 1.0 Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

Resultat 2017 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2017 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Rönne å - Vattenkontroll 2017 Resultat 2017 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS

Läs mer

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Telefon Företagsvägen 2 Fax Mölnlycke

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Telefon Företagsvägen 2 Fax Mölnlycke Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Telefon 031-338 35 40 info@medinsab.se Företagsvägen 2 Fax 031-88 41 72 www.medinsab.se 435 33 Mölnlycke Figur 9. Vid kiselalgsprovtagning borstas påväxten på stenar

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2017

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2017 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2017 2017-12-08 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2017 Rapportdatum: 2017-12-08 Version: 1.0 Projektnummer: 3196 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

Kiselalger. Metodik och Resultat. Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida. Referenser. Artlistor. Mölnlycke

Kiselalger. Metodik och Resultat. Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida. Referenser. Artlistor. Mölnlycke Kiselalger Metodik och Resultat Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida Referenser Artlistor Mölnlycke 203--2 Ylva Meissner, Medins Biologi AB Medins Biologi AB Telefon 03-338 35 40 info@medins-biologi.se

Läs mer

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:6 - 2 - Analys av kiselalger från

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2016

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2016 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2016 2016-12-12 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2016 Rapportdatum: 2016-12-12 Version: 1.0 Projektnummer: 3098 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 En undersökning av 71 lokaler Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna Utvärdering av tidsserien i Luossajokisystemet

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna Utvärdering av tidsserien i Luossajokisystemet Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna Utvärdering av tidsserien i Luossajokisystemet 20-2014 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala

Läs mer

Kiselalger i Emåns vattensystem En undersökning av 6 vattendrag

Kiselalger i Emåns vattensystem En undersökning av 6 vattendrag Kiselalger i Emåns vattensystem 2017 En undersökning av 6 vattendrag 2018-05-08 Kiselalger i Emåns vattensystem 2017 Rapportdatum: 2018-05-08 Version: 1.0 Projektnummer: 3284 Uppdragsgivare: Utförare:

Läs mer

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Amelie Jarlman Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

OM RAPPORTEN: Titel: Version/datum: Rapporten bör citeras såhär: Foton i rapporten: OM PROJEKTET: Utfört av:

OM RAPPORTEN: Titel: Version/datum: Rapporten bör citeras såhär: Foton i rapporten: OM PROJEKTET: Utfört av: Undersökningar av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2017 OM RAPPORTEN: Titel: Undersökningar av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag - 2017 Version/datum: 2017-12-01 Rapporten bör citeras

Läs mer

Resultat 2016 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2016 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Resultat 2016 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet visar

Läs mer

Vänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB

Vänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB Vänerns sydöstra tillflöden 2014 Alf Engdahl Medins Biologi AB 2014 års recipientkontroll Tredje året med det nya kontrollprogrammet: Vattenkemi vid 20 lokaler i vattendrag Vattenkemi i fyra sjöar Bottenfauna

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet

Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2018-09-28 Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Kiselalgsundersökning i vattendrag

Läs mer

Kiselalger i Blekinge 2011 Dnr

Kiselalger i Blekinge 2011 Dnr Kiselalger i Blekinge 2011 Dnr 502-1739-2011 av Maria Kahlert Institutionen vatten och miljö (tidigare miljöanalys), SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2012:7 - 2 - Kiselalger i Blekinge 2011 Dnr 502-1739-2011

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-05-28 Ylva Meissner Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalger i Västernorrlands vattendrag

Kiselalger i Västernorrlands vattendrag Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2009-2011 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2012:23 - 2 - Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2009-2011

Läs mer

Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012

Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012 Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012 Maria Kahlert & Petra Werner Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:4 - 2 - Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012

Läs mer

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av åtta vattendragslokaler

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av åtta vattendragslokaler Kiselalger i Kalmar län 2016 En undersökning av åtta vattendragslokaler Omslagsbilden föreställer den näringskrävande kiselalgen Navicula germainii, som dominerade kiselalgssamhället i LO05 Loftaån i Kalmar

Läs mer

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Rönne å - Vattenkontroll 2012 Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet

Läs mer

Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 2006

Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 2006 Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 2006 Slutrapport av uppdraget nr 216 0635, dnr 721-4509-06Mm av Maria Kahlert 1 och Amelie Jarlman 2 1 Institutionen för

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2015

Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2015 Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2015 Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2015 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright:

Läs mer

Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015

Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015 Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015 1 PåväxtalgeritreavStockholmsvattendrag2015 UndersökningavpåväxtalgeritreavStockholmsvattendrag2015. Påuppdragav: Utförtav: Rapportenbörciteras:

Läs mer

2019:6. Kiselalgsundersökning Blekinge Län 2018

2019:6. Kiselalgsundersökning Blekinge Län 2018 2019:6 Kiselalgsundersökning Blekinge Län 2018 Länsstyrelsen 2019 Rapport: 2019:6 Rapportnamn: Kiselalgsundersökning Blekinge Län 2018 Utgåva: Endast publicerad på hemsida Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2014

Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2014 Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån 2014 Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2014 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Kiselalgsundersökning

Läs mer

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:22 - 2 - Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid.

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Nybroån Recipientkontroll 2010

Nybroån Recipientkontroll 2010 Nybroån 2011-04-26 På uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån Nybroån Rapporten är upprättad av: Ann Nilsson Granskning: Karl Holmström Uppdragsgivare: Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2013

Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2013 Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån 2013 Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2013 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Kiselalgsundersökning

Läs mer

Kiselalger i Gävleborgs län En undersökning av 8 vattendrag

Kiselalger i Gävleborgs län En undersökning av 8 vattendrag Kiselalger i Gävleborgs län 207 En undersökning av 8 vattendrag 208-0-05 Kiselalger i Gävleborgs län 207 Rapportdatum: 208-0-05 Version:.0 Projektnummer: 2925 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Kvalitetsgranskare:

Läs mer

Vattenkvalitet och biologi 2016

Vattenkvalitet och biologi 2016 UPPDRAG Effektstudie Svärtträsk UPPDRAGSNUMMER 1673806000 UPPDRAGSLEDARE Uno Strömberg UPPRÄTTAD AV Dan Evander och Uno Strömberg DATUM 2-01 Vattenkvalitet och biologi 2016 Uppdrag och syfte På uppdrag

Läs mer

Resultat 2010 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2010 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 2010 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 8 BILAGA 8

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 8 BILAGA 8 BILAGA 8 Påväxtalger vattendrag år 2012 205 Metodik Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de så kallade påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 2015:18 Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2015:18 Rapportnamn: Kiselalgsundersökning i Blekinge Län 2015 Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona.

Läs mer

Förfrågningsunderlag för upphandling av elfiske- respektive kiselalgsundersökningar hösten Sweco Environment AB

Förfrågningsunderlag för upphandling av elfiske- respektive kiselalgsundersökningar hösten Sweco Environment AB FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Förfrågningsunderlag för upphandling av elfiske- respektive kiselalgsundersökningar hösten 2018 Malmö 2018-05-08 Sweco Environment AB Södra regionen Kust och Vattendrag Olof Persson

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Motala Ströms delområde, 2007

Kiselalgsundersökning i Motala Ströms delområde, 2007 Kiselalgsundersökning i Motala Ströms delområde, 2007 av Maria Kahlert Institutionen vatten och miljö (tidigare miljöanalys), SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2008:8 - 2 - Kiselalgsundersökning i Motala

Läs mer

Nybroån Recipientkontroll 2012

Nybroån Recipientkontroll 2012 Nybroån Recipientkontroll 212 På uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån 213-4-15 (rev 213-6-3) Nybroån Recipientkontroll 212 Rapporten är upprättad av: Johan Hammar och Cecilia Holmström

Läs mer

Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning

Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2016 2016-04-18 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden - Årssammanställning 2016 Rapportdatum: 2017-04-18 Version: 1.0 Projektnummer:

Läs mer