MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8"

Transkript

1 BILAGA 8 Påväxtalger vattendrag år 205 2

2 Metodik Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner, medan andra ökar och nya tillkommer. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att ett tillfälligt punktutsläpp kan spåras kort efter det skett, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av ALcontrol AB den 6-22 september 205, enligt metod SS- EN 3946 (204a) och Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 206) på 2 lokaler i Motala ströms avrinningsområde (Figur ). Fullständiga fältprotokoll finns sist i denna bilaga. Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur ). Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar kan prov tas från vattenväxter, vilket gjordes på sju lokaler i denna undersökning. Proven fixeras med etanol. Figur. Provtagning av kiselalger görs i första hand på sten och man analyserar i 000 gångers förstoring, Medins Havs och vattenkonsulter AB. 22

3 Tabell. Provtagningslokaler för kiselalger i avrinningsområdet för Motala ström 205. Koordinater är angivna enligt RT90 2,5 gon V Nr Vattendrag Datum Kommun Koordinater N E 22 Svartån, nedströms Frinnaryd Aneby Svartån, Tranås ARV Tranås Bf Mjölnaån, strax före utflödet i Vättern Vadstena Bf4 Svartån, vid Gudhem Mjölby Fi07 Doverns utlopp Finspång GB6B Motala Ströms utlopp, Norrköping Norrköping Li06 Stångån, inlopp i Roxen Linköping Li3 Svartån, Svartåfors Linköping Mo02 Motala Ström, Motala Motala MS04 Stångån, Vimmerby Vimmerby MS07 Stångån, Vervelån Vimmerby Sö04 Storåns utlopp Söderköping Kiselalgsanalys och utvärdering Medins Havs- och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 7025 (ackrediteringsnummer 646) samt ISO 900 certifierat av SP (certifieringsnum-mer 4609 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO 400 (certifierings-nummer 4609 M). Framställning av kiselalgspreparat gjordes av Ylva Meissner och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN 4407 (204b) och Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 206). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns längre fram i denna bilaga. Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 203). Längre fram i denna bilaga redovisas resultaten för varje lokal för sig. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/) och utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (96): AjSjVj/ AjVj 23

4 där Aj är den relativa abundansen i procent, Sj är föroreningskänsligheten (-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet (-3, där ett högt värde betyder att arten endast tål begränsade ekologiska variationer, d.v.s. är en stark indikator) för arten j. Resultaten räknas om till skalan -20 (4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är indexvärdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (Kelly 998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. (I Sverige används TDI-versionen från 998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.) År 205 har en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter genomförts av SLU, Uppsala, Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. De flesta ändringarna rör TDI-indexet och eftersom detta index endast är en stödparameter har inga omräkningar av äldre data utförts. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (=ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde) Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 9,6 Hög 7,5 0,89 < 0 < 40 2 God 4,5 och < 7,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig och < 4,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 0,4 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,4 > 40 > 80 För att visa vilken ph-regim ett vatten tillhör har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph < 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3. ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5+ [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 0. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia, EUNO. Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (994): 24

5 acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Klassningen har gjorts enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007). Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph lägre än 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Tabell 3. Bedömning av surhet i vatten med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. (Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, kap , sid 66.) Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 2 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (2 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 5 räknade arter; diver-sitet <,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. 25

6 Resultat Förklaring till resultatsidor Lokaluppgifter: I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening):. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet):. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 26

7 Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Motala ströms avrinningsområde 205 Nr Vattendrag Datum Antal räknade arter 22 Svartån, ns Frinnaryd ,3 4,7 2 66, ,3-2 2 God 30 Svartån, Tranås ARV ,67 4,8 2 75, ,2-2 2 God Divers-itet IPS (-20) IPS-klass TDI (0-00) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status Bf Mjölnaån ,85 4, 3 75, ,9-2 3 Måttlig Bf4 Svartån, vid Gudhem ,89 3,9 3 74, ,5 4 3 Måttlig Fi07 Doverns utlopp ,95 5,7 2 68,8 2-3,4-2 2 God GB6B Motala Ströms utlopp, Norrköping ,48 5,4 2 59, ,3 3 2 God Li06 Stångån, inl. i Roxen ,70 3,7 3 74, ,4 3 3 Måttlig Li3 Svartån, Svartåfors ,94 2, 3 85, ,2 4 3 Måttlig Mo02 Motala Ström, Motala ,77 7,5 36, 2,2-2 2* God* MS04 Stångån, Vimmerby ,73 7,5 3,3 6, -2 2* God* MS07 Stångån, Vervelån ,58 5,9 2 60, ,2-2 2 God Sö04 Storåns utlopp ,5 2,8 3 89, ,3 4 3 Måttlig * = expertbedömning Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Motala ströms avrinningsområde 205. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID Nr Vattendrag Datum ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Surhetsklass 22 Svartån, ns Frinnaryd ,8 3, ,25 Nära neutralt 30 Svartån, Tranås ARV ,4 0, ,33 Alkaliskt Bf Mjölnaån ,4, ,2 Alkaliskt Bf4 Svartån, vid Gudhem ,6 0, ,60 Alkaliskt Fi07 Doverns utlopp ,3, ,54 Alkaliskt GB6B Motala Ströms utlopp, Norrköping , 0, ,87 Alkaliskt Li06 Stångån, inl. i Roxen ,6 0, ,73 Alkaliskt Li3 Svartån, Svartåfors ,0 0, ,55 Alkaliskt Mo02 Motala Ström, Motala ,2 0, ,03 Alkaliskt MS04 Stångån, Vimmerby ,8 9, ,58 Nära neutralt MS07 Stångån, Vervelån ,8 6, ,74 Nära neutralt Sö04 Storåns utlopp ,7, ,49 Nära neutralt 27

8 22. Svartån, nedströms Frinnaryd Län: 6 Jönköping Beskuggning: 5-50 % Kommun: Aneby Vattennivå: medel Koordinater: /44950 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Reijo Nygård Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 3,9 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: liten brygga Resultat index och klassning Antal räknade skal: 455 IPS: 4,7 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 69 TDI: 66,7 (klass 2-3) Diversitet: 4,3 % PT: 3,3 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,75 (klass 2) ACID: 7,25 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT nära måttlig status Svartån, nedströms Frinnaryd, hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot måttlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var dock liten. Kiselalgssamhället dominerades av mer eller mindre näringskrävande arter som Aulacoseira ambigua och Achnanthidium minutissimum group III (breda former). Antalet räknade arter var högt. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 5, ,9 60, 2-3,7, God status God status 205 4,7 2 66, ,3-2 God status nära måttlig status Treårsmedelvärden 09/2/5 5,3 2 54, , - 2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,85 7,49 2 Alkaliskt Nära neutralt mycket nära alkaliskt 205 7,25 2 Nära neutralt Treårsmedelvärde 09/2/5 7,53 Alkaliskt mycket nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar En omräkning av index för 2009 gjordes år 202 på grund av att en del indexvärden ändrats sedan 2009 (gäller bl.a. Aulacoseira ambigua). IPS-indexet höjdes från 3,6 till 6, och innebar en ändring av statusklass från måttlig till god status. ACID ökade något (7,60 till 7,85), men innebar ingen ändring av surhetsklass. Lokalen har visat god status varje år, men IPS-indexet har minskat och låg år 205 nära gränsen mot den sämre klassen måttlig status. Surhetsindexet ACID har visat antingen nära neutrala eller alkaliska förhållanden och treårsmedelvärdet ligger i alkaliskt, men mycket nära gränsen mot nära neutralt. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

9 30. Svartån, Tranås ARV Län: 6 Jönköping Beskuggning: <5 % Kommun: Tranås Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Reijo Nygård Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 5,4 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: uthus Resultat index och klassning Antal räknade skal: 47 IPS: 4,8 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 4 TDI: 75,7 (klass 2-3) Diversitet: 2,67 % PT: 7,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,76 (klass 2) ACID: 9,33 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT nära måttlig status Svartån (Tranås ARV) hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot klass 3, måttlig status och mängden näringskrävande arter (TDI) var stor. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd. Lokalen kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 5, , 55, ,4 2,9-2 3 God status God status 205 4,8 2 75, ,2-2 God status nära måttlig status Treårsmedelvärden 09/2/5 5,6 2 53, ,8-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,88 7,48 9, Nära neutralt Nära neutralt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 7,57 Alkaliskt mycket nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202. Indexen för 2009 räknades om år 202 dels pga. av att en del arters indexvärden ändrats sedan 2009 men också pga. av felräkning. IPS-indexet ökade från,4 till 6,8 efter omräkning, vilket innebar en ändring av statusklass från måttlig till god status. IPS-indexet har visat god status alla tre åren, men det har minskat och låg 205 nära gränsen mot måttlig status. Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 2009 och 205, men i alkaliska förhållanden 205. Treårsmedelvärdet ligger i alkaliskt, men mycket nära gränsen mot nära neutralt. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

10 Bf. Mjölnaån, före utflödet i Vättern Län: 5 Östergötland Beskuggning: <5 % Kommun: Vadstena Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Magnus Bergström Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 3,3 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: gångbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 462 IPS: 4, (klass 3) MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 48 TDI: 75,6 (klass 2-3) Diversitet: 3,85 % PT: 3,9 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,72 (klass 3) ACID: 8,2 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT nära god status I Mjölnaån hamnade IPS-indexet i klass 3, måttlig status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot klass 2, god status. Näringskrävande arter dominerade, men andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 3 56, ,6-2 Måttlig status mycket nära god status 202 4,3 3 62, ,4-2 Måttlig status mycket nära god status 205 4, 3 75, ,9-2 Måttlig status nära god status Treårsmedelvärden 09/2/5 4,2 3 64, ,3-2 Måttlig status nära god status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,68 8,50 8,2 Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 8,3 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202 och visade då samma resultat som 205, dvs. måttlig status och alkaliska förhållanden. IPS-indexet har legat nära eller mycket nära gränsen mot god status varje år, men näringskrävande arter har dominerat hela tiden, vilket styrker klassningen måttlig status. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

11 Bf4. Svartån, vid Gudhem Län: 5 Östergötland Beskuggning: <5 % Kommun: Mjölby Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Magnus Bergström Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 3,8 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: motorvägsbro-villa Resultat index och klassning Antal räknade skal: 49 IPS: 3,9 (klass 3) MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 35 TDI: 74,2 (klass 2-3) Diversitet: 2,89 % PT: 20,5 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,7 (klass 3) ACID: 8,60 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT IPS-indexet i Svartån vid Gudhem visade klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet, men andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor, vilket stärker klassningen måttlig status. Kiselalgssamhället dominerades av de näringskrävande artgrupperna Achnanthidium minutissimum (group III) och Cocconeis placentula tillsammans med Eolimna minima, som indikerar förekoms av lättnedbrytbar organisk förorening. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 2 5, ,2-2 God status 202 4,8 2 52, ,9-2 God status nära måttlig status 205 3,9 3 74, ,5 4 Måttlig status Treårsmedelvärden 09/2/5 4,6 2 59, ,2 3 God status mycket nära måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,73 8,52 8,60 Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 8,62 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202 och visade då god status. IPS-indexet låg dock relativt nära respektive nära gränsen mot måttlig status. Treårsmedelvärdet ligger i god status, men mycket nära gränsen mot måttlig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden alla tre åren. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

12 Fi07. Dovern, utlopp Län: 5 Östergötland Beskuggning: <5 % Kommun: Finspång Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Reijo Nygård Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 4,8 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: direkt nedströms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 420 IPS: 5,7 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 36 TDI: 68,8 (klass 2-3) Diversitet:,95 % PT:,4 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,80 (klass 2) ACID: 8,54 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT I Doverns utlopp visade IPS-indexet klass 2, god status. Diversiteten var låg, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum group III (breda former) dominerade kiselalgssamhället (74 %). Tidigare erfarenheter har visat att total dominans av denna primärkolonisatör kan vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället, t. ex. orsakad av stora skiftningar i vattenståndet, som kan medföra uttorkning eller omlagring av substraten. Varierande vattenstånd med perioder av torrläggning/högflöde gynnar denna art som snabbt nykolonisera substraten. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 9,2 5,7 2 6,3 27, 68, ,5 0,9, Hög status Hög status God status Treårsmedelvärden 09/2/5 8,2 37,4 0,9-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,02 8,76 8,54 3 Måttligt surt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 7,44 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Undersökningarna 2009 och 202 visade hög status. Artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade helt kiselalgssamhället även 202 (84 %), men då var group II vanligast, som fördrar näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. År 205 dominerade Achnanthidium minutissimum group III, som är vanlig i mer näringsrika miljöer. År 2009 var artgruppen inte lika vanlig (3 %). Surhetsindexet ACID hamnade i måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), vilket berodde på att det surhetståliga släktet Eunotia var relativt stor då samtidigt som artgruppen Achnanthidium minutissimum (surhetskänslig) var relativt liten jämfört med 202 och 205, som visade alkaliska förhållanden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

13 GB6B. Motala Ström, utlopp Län: 5 Östergötland Beskuggning: saknas Kommun: Norrköping Vattennivå: medel Koordinater: /52236 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Björn Thiberg Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 5,7 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 43 IPS: 5,4 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 57 TDI: 59,5 (klass 2-3) Diversitet: 4,48 % PT: 5,3 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,79 (klass 2) ACID: 7,87 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT Motala ströms utlopp hade ett IPS-index motsvarande klass 2, god status. Indexvärdet kan sägas ligga i den sämre delen av klassintervallet och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var relativt stor. Kiselalgssamhället dominerades (28 %) av Rossithidium anastasiae (tidigare Achnanthes linearioides). Arten påträffas framför allt i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten och kan lokalt vara individrik, men varför den frodas framför andra arter i vissa miljöer är inte klarlagt. I övrigt utgjordes artsammansättningen av mer eller mindre näringskrävande kiselalger. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 3,8 5, ,7 64,9 59, ,2 22,7 5, Måttlig status Måttlig status God status Treårsmedelvärden 09/2/5 4,3 3 64, ,4 3 Måttlig status mycket nära god status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,45 8,8 7,87 Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 8,7 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202 och då var IPS-indexet lägre och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) större, vilket medförde måttlig status. Treårsmedelvärdet hamnar i måttlig status, men det ligger mycket nära gränsen mot god status. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden alla tre åren. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

14 Li06. Stångån, inlopp i Roxen Län: 5 Östergötland Beskuggning: <5 % Kommun: Linköping Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Reijo Nygård Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 4,3 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: utsiktstorn Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 3,7 (klass 3) MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 6 TDI: 74,0 (klass 2-3) Diversitet: 3,70 % PT: 4,4 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,70 (klass 3) ACID: 8,73 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT IPS-indexet i Stångån vi Roxens inlopp visade klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) relativt stor, vilket styrker klassningen måttlig status. Antalet räknade arter var högt. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 2 5, ,0-2 God status nära måttlig status 202 4,5 2 48, ,7-2 God status mycket nära måttlig status 205 3,7 3 74, ,4 3 Måttlig status Treårsmedelvärden 09/2/5 4,4 3 58, ,3-2 Måttlig status mycket nära god status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,6 4 Surt mycket nära måttlligt surt ,70 8,73 2 Nära neutralt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 6,53 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202 och visade då klass 2, god status. IPS-indexet låg dock nära eller mycket nära gränsen mot måttlig status båda åren. Tillståndet var något sämre 205 då lokalen hamnade i måttlig status. Treårsmedelvärdet av IPS ligger i måttlig status, men mycket nära gränsen mot god status. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6) 2009, men ökade till nära neutrala förhållanden 202 (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) och alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) 205. Resultatet år 2009 är dock missvisande eftersom 75 % av kiselalgssamhället bestod av alkalifila arter (dvs. de som i huvudsak förekommer vid ph över 7). På grund av en relativt stor andel av släktet Eunotia (som vanligen trivs i sura vatten) men en mycket liten andel av artgruppen Achnanthidium minutissimum (som är surhetskänslig) gör att ACID blir för lågt. Den Eunotia- art som förekom år 2009 kan även förekomma i mer eller mindre näringsrika vatten. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

15 Li3. Svartån, Svartåfors Län: 5 Östergötland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Linköping Vattennivå: medel Koordinater: /48899 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Reijo Nygård Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 3,6 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 00 meter nedströms damm Resultat index och klassning Antal räknade skal: 44 IPS: 2, (klass 3) MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 24 TDI: 85,3 (klass 4-5) Diversitet: 2,94 % PT: 38,2 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,62 (klass 3) ACID: 8,55 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT I Svartån vid Svartåfors hamnade IPS-indexet i klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var stor och styrker klassningen måttlig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 4, 2, ,0 68,0 85, ,9,5 38, God status Måttlig status Måttlig status Treårsmedelvärden 09/2/5 3,9 3 76, 2-3 8,9 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,75 8,24 8,55 Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 8,8 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202. IPS-indexet har minskat och visade god status 2009, måttlig status (nära god) 202 och väl inom gränsen för måttlig status 205. Dessutom har andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) ökat markant, vilket visar en försämring av tillståndet sedan Surhetsindexet ACID har hamnat i alkaliska förhållanden alla tre åren. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

16 Mo02. Motala Ström, Motala Län: 5 Östergötland Beskuggning: <5 % Kommun: Motala Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Reijo Nygård Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 3,8 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: brofäste Resultat index och klassning Antal räknade skal: 48 IPS: 7,5 (klass ) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 38 TDI: 36, (klass ) Diversitet: 2,77 % PT: 2,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,89 (klass ) ACID: 9,03 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT IPS-indexet i Motala ström vid Motala motsvarade klass, hög status, men eftersom indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 2, god status och TDI-värdet (mängden näringskrävande arter) var något förhöjt, görs en expertbedömning till god status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. GOD STATUS Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 2 44, ,4-2 God status 202 7,7 32,5 3,7-2 Hög status nära god status 205 7,5 36, 2,2-2 God status expertbedömning Treårsmedelvärden 09/2/5 6,9 2 37,9 2,8-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,44 8,3 9,03 Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 8,53 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202 och visade god status 2009 och hög status, dock nära god status, 202. Treårsmedelvärdet av IPS ligger i god status. Surhetsindexet ACID har hamnat i alkaliska förhållanden varje år. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

17 MS04. Stångån, Vimmerby Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Vimmerby Vattennivå: medel Koordinater: /50500 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Björn Thiberg Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 5,3 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 4 IPS: 7,5 (klass 2) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 5 TDI: 3,3 (klass ) Diversitet: 3,73 % PT: 6, (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,89 (klass ) ACID: 6,58 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT GOD STATUS Stångån hade ett IPS-index som visserligen hamnade i klass, hög status, men eftersom indexvärdet låg på gränsen till klass 2 gjordes en expertbedömning till god status. Vissa näringskrävande arter (TDI) förekom och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 6, ,9 37,7 2-3,7 2, God status God status 205 7,5 2 3,3 6, - 2 God status expertbedömning Treårsmedelvärden 09/2/5 6,8 2 38,6 3,4-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,59 5, Nära neutralt Måttligt surt mycket nära nära neutralt 205 6,58 2 Nära neutralt Treårsmedelvärde 09/2/5 6,3 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts vid två tillfällen tidigare, 2009 och 202, och visade även då god status. Surhetsindexet ACID hamnade nära neutrala förhållanden 2009 och 205, men i måttligt sura förhållanden 202, dock mycket nära gränsen mot nära neutralt som även treårsmedelvärdet visar. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

18 MS07. Stångån, Vervelån Län: 8 Kalmar Beskuggning: saknas Kommun: Vimmerby Vattennivå: medel Koordinater: 64020/ (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Björn Thiberg Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 5,2 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 47 IPS: 5,9 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 36 TDI: 60,6 (klass 2-3) Diversitet: 2,58 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,8 (klass 2) ACID: 6,74 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT IPS-indexet visade klass 2, god status. Kiselalgssamhället dominerades (53 %) av den mer eller mindre näringskrävande arten Aulacoseira ambigua följt av den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum group III. Aulacoseira ambigua är primärt planktisk (frilevande i sjöar), men kan vara vanlig även i rinnande vatten, framför allt när provtagningslokalen ligger nära nedströms en sjö. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 5,8 5, ,8 23,4 60,6 2-3,0 0,0 0, God status God status God status Treårsmedelvärden 09/2/5 5,8 2 39,3 0,4-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,93 6,8 6, Alkaliskt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 09/2/5 7,49 2 Nära neutralt mycket nära alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar En omräkning av IPS- och ACID-indexen för 2009 gjordes år 202 på grund av att en del arters indexvärden ändrats sedan 2009 (gäller bl.a. Aulacoseira ambigua). IPS-indexet höjdes från 2,0 till 5,7 och innebar en ändring av statusklass från måttlig till god status. ACID ökade något (8,40 till 8,93), men innebar ingen ändring av surhetsklass. IPS-indexet har visat god status och kiselalgssamhället har dominerats av arten Aulacoseira ambigua varje år. Surhetsindexet ACID hamnade i alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) 2009, men i nära neutrala förhållanden 202 och 205. Treårsmedelvärdet ligger i nära neutralt, men mycket nära gränsen mot alkaliskt. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

19 Sö04. Storån, utlopp Län: 5 Östergötland Beskuggning: >50 % Kommun: Söderköping Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Björn Thiberg Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 4,7 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 376 IPS: 2,8 (klass 3) MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 33 TDI: 89,8 (klass 4-5) Diversitet: 3,5 % PT: 2,3 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,65 (klass 3) ACID: 7,49 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT mycket nära alkaliskt Storåns utlopp hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta organismer (%PT) stor, vilket styrker klassningen måttlig status. Eolimna minima, som är en bra indikator på förekomst av lättnedbrytbart organiska material, var en av de dominerande arterna. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 3 66, 2-3 9,9 3 Måttlig status 202,2 3 83, ,2 4 Måttlig status nära otillfredsställande status 205 2,8 3 89, ,3 4 Måttlig status Treårsmedelvärden 09/2/5 2,4 3 79, ,4 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,49 2 Nära neutralt mycket nära alkaliskt ,59 7,49 2 Alkaliskt Nära neutralt mycket nära alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 7,86 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202 och visade då samma resultat, dvs. måttlig status. IPS-indexet 202 var lägre och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) större än 2009 och 205 och låg i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden 2009 och 202 (dock mycket nära alkaliskt), men alkaliska förhållanden 202. Treårsmedelvärdet hamnar i alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

20 Artlistor Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala -5, där betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala -3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI, group I-III, (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av 0-20 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra (Naturvårdsverket 2009): ADM (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm). ADM brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 230

21 22. Svartån, nedströms Frinnaryd Lokalkoordinater: /44950 (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3, ,4 Achnanthes minuscula Hustedt AMIS 4, ,2 Achnanthes sp. ACHS 4, ,7 Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,4 Actinocyclus normanii (Gregory) Hustedt morphotype subsalsus ANSU 2, , Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4, ,7 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4,0 4 0,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,3 Aulacoseira muzzanensis (Meister) Krammer AMUZ 3, ,5 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,9 Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 5, Cocconeis neothumensis Krammer CNTH 3, ,4 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 4 5, Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,3 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,0 Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, ,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3,0 4 0,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 0 0,2 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 8,8 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5,0 3 0,2 Eunotia biconstricta (Grunow) Lange-Bertalot EBCS 4, ,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, ,2 Eunotia glacialifalsa Lange-Bertalot EGFA 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,7 Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5,0 2 0,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, ,2 Fragilaria crotonensis Kitton FCRO 4, ,7 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4,5 4 0,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Geissleria acceptata (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GACC 4,5 0 0,2 Geissleria cummerowi (Kalbe) Lange-Bertalot GCUW 4, ,4 Gomphonema gracile Ehrenberg s.lat. GGRAsl 4, ,4 Gomphonema minusculum Krasske GMIS 5,0 0 0,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4,0 4 0,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 4 0,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, , Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,4 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,9 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,9 Navicula sp. NASP 3, ,9 Naviculadicta vitabunda (Hustedt) Lange-Bertalot NDVI 5,0 4 0,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 6,3 Nitzschia graciliformis Lange-Bertalot & Simonsen NIGF 2,0 4 0,2 Nitzschia heufleriana Grunow NHEU 4,0 4 0,2 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. subtilis (Grunow) Hustedt NLSU 3, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,4 Nitzschia sp. NZSS, ,2 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,4 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 6,3 Planothidium joursacense (Héribaud) Lange-Bertalot PJOU 3, ,7 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 4 0,2 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,9 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Sellaphora ventraloconfusa (Lange-Bertalot) Metzeltin & Lange-Bertalo SVTC 5, ,4 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3,0 4 0,2 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,7 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,9 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4,0 3 0,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3,0 5 8,8 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,4 SUMMA (antal skal): 455 SUMMA (antal taxa): 69 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 69 TDI (0-00): 66,7 ADMI (%): 30,8 Acidofil ( ): 44 Alkalibiont ( ): 57 Medelbredd Diversitet: 4,3 % PT: 3,3 EUNO (%): 3,5 Circumneutral ( ): 404 Odefinierad ( ): 62 ADMI (µm): IPS (-20): 4,7 ACID: 7,25 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 433 Deformerade (%): - 2,83 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 23

22 30. Svartån, Tranås ARV Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,4 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,5 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,2 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,2 Cyclotella sp. CYLS 3,7 0 0,2 Cymbella subleptoceros Krammer CSLP 5, ,2 Encyonema caespitosum Kützing ECAE 4, ,5 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, , Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,5 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4,0 3 0,2 Encyonopsis minuta Krammer & Reichardt ECPM 4, ,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 4 0,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 0,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 3 0,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,2 Gomphonema minutum (Agardh) Agardh GMIN 4,0 3 0,2 Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 4,5 3 0,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,5 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,7 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,8 Gyrosigma sciotoense (Sullivant) Cleve GSCI 4, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,8 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,7 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 4 8,9 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2, ,6 Nitzschia lacuum Lange-Bertalot NILA 5, ,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 0,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,7 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 0,2 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4,0 4 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 0,2 SUMMA (antal skal): 47 SUMMA (antal taxa): 4 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 4 TDI (0-00): 75,7 ADMI (%): 54,4 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 2,67 % PT: 7,2 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 64 Odefinierad ( ): 48 ADMI (µm): IPS (-20): 4,8 ACID: 9,33 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 333 Deformerade (%): - 2,95 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 232

23 Bf. Mjölnaån, före utflödet i Vättern Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,4 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4, ,7 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4,0 4 2,4 Anomoeoneis sphaerophora (Ehrenberg) Pfitzer ASPH 2, ,4 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,9 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, , Cyclotella rossii Håkansson CROS 4,0 3 0,2 Cymbella cymbiformis Agardh CCYM 4, ,4 Cymbopleura inaequaliformis Krammer CIQF 0, ,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3,0 4 6,3 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,4 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Encyonopsis minuta Krammer & Reichardt ECPM 4, ,3 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,9 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 6,3 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Eunotia sp. EUNS 5, ,4 Fragilaria crotonensis Kitton FCRO 4, ,9 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,9 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 4 0,2 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,4 Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3, ,4 Navicula cryptotenelloides Lange-Bertalot NCTO 3, ,6 Navicula lacuum Lange-Bertalot, Hofmann, Werum & Van de Vijver NLCM 0, ,4 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3,6 4 9,9 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Navicula veneta Kützing NVEN, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,4 Nitzschia alpinobacillum Lange-Bertalot NAPB 0, ,2 Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2, ,3 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 4 5, Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 0,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,4 Nitzschia sp. NZSS, ,6 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBI 4,6 3 0,2 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,6 Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM, ,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,7 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4, ,4 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,9 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,7 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4,0 3 0,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,6 Stephanodiscus sp. STSP 3, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère var. acus (Kützing) Lange-Bertalot UUAC 4, ,4 SUMMA (antal skal): 462 SUMMA (antal taxa): 48 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 48 TDI (0-00): 75,6 ADMI (%): 28,4 Acidofil ( ): 3 Alkalibiont ( ): 4 Medelbredd Diversitet: 3,85 % PT: 3,9 EUNO (%):,3 Circumneutral ( ): 32 Odefinierad ( ): 26 ADMI (µm): IPS (-20): 4, ACID: 8,2 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 645 Deformerade (%): - 2,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 233

24 Bf4. Svartån, vid Gudhem Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,5 Cavinula jaernefeltii (Hustedt) Mann & Stickle CJAR 5, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2,0 4 0,2 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,8 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Eunotia formicina Lange-Bertalot EFOM 5,0 2 0,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 0,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4,5 3 8,9 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,5 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4,0 3 0,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 Gomphonema gautieri (Van Heurck) Lange-Bertalot & Metzeltin GGTI 3, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 3 0,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,7 Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3, ,7 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,0 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,7 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,4 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 0,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,9 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,5 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2,5 4 0,2 Nitzschia sp. NZSS, ,5 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBI 4, , Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 4 0,2 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,3 SUMMA (antal skal): 49 SUMMA (antal taxa): 35 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 35 TDI (0-00): 74,2 ADMI (%): 49,6 Acidofil ( ): 7 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,89 % PT: 20,5 EUNO (%): 0,7 Circumneutral ( ): 659 Odefinierad ( ): 2 ADMI (µm): IPS (-20): 3,9 ACID: 8,60 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 303 Deformerade (%): - 2,95 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 234

25 Fi07. Dovern, utlopp Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,3 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4,7 3 5,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,3 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 2 0,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 2 0,2 Cavinula cocconeiformis f. elliptica (Hustedt) Lange-Bertalot CCEL 5, ,2 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,2 Cymbella hustedtii Krasske var. crassipunctata Lange-Bertalot & Krammer CHCS 5, ,2 Cymbella tumida (Brébisson) Van Heurck CTUM 3, ,0 Denticula kuetzingii Grunow var. kuetzingii DKUE 4, ,2 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, ,2 Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,4 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,0 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 3 5,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 4 6,4 Navicula lundii Reichardt NLUN 4, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Naviculadicta geisslerae (Jahn) Jahn NDGE 0, ,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia sublinearis Hustedt NSBL 5, ,2 Nupela fennica (Hustedt) Lange-Bertalot NUFE 5, ,2 Planothidium joursacense (Héribaud) Lange-Bertalot PJOU 3, ,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,2 Sellaphora disjuncta (Hustedt) Mann SDIS 4, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 SUMMA (antal skal): 420 SUMMA (antal taxa): 36 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 36 TDI (0-00): 68,8 ADMI (%): 74,3 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet:,95 % PT:,4 EUNO (%):,0 Circumneutral ( ): 902 Odefinierad ( ): 24 ADMI (µm): IPS (-20): 5,7 ACID: 8,54 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 52 Deformerade (%): - 2,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 235

26 GB6B. Motala Ström, utlopp Lokalkoordinater: /52236 (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, , Actinocyclus normanii (Gregory) Hustedt morphotype subsalsus ANSU 2, ,0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4,0 4 8,9 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,5 Aulacoseira islandica (O. Müller) Simonsen AUIS 5,0 3 4,0 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, , Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,4 Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3, ,2 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,2 Cyclotella atomus Hustedt CATO 2,0 4 0,2 Diatoma problematica Lange-Bertalot DPRO 4, ,7 Encyonema caespitosum Kützing ECAE 4, ,0 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,7 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4,0 3 0,2 Encyonema sp. ENSP 4, ,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 2,7 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,6 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 4 6,5 Fragilaria crotonensis Kitton FCRO 4,0 4 0,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 3 0,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,7 Geissleria acceptata (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GACC 4, ,5 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,0 5 0,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 3 2,7 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4,5 4 0,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,5 Melosira varians Agardh MVAR 4, , Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3, ,2 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4,0 4 7,7 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3, ,7 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,9 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,4 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, , Nitzschia inconspicua Grunow NINC 2,8 4 0,2 Nitzschia lacuum Lange-Bertalot NILA 5, ,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,7 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2,5 4 4,0 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,2 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,5 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,2 Nitzschia sp. NZSS, ,7 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBI 4,6 3 0,2 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4,5 3 4,0 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,5 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, , Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM, ,2 Simonsenia delognei Lange-Bertalot SIDE 3, ,2 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4,0 4 4,0 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 4 0,2 Stephanodiscus binderanus (Kützing) Krieger SBIN 4,0 0 5,2 Stephanodiscus medius Håkansson SMED 2,8 5 0,2 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,7 SUMMA (antal skal): 43 SUMMA (antal taxa): 57 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 57 TDI (0-00): 59,5 ADMI (%): 4, Acidofil ( ): 7 Alkalibiont ( ): 5 Medelbredd Diversitet: 4,48 % PT: 5,3 EUNO (%): 0,7 Circumneutral ( ): 496 Odefinierad ( ): 46 ADMI (µm): IPS (-20): 5,4 ACID: 7,87 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 436 Deformerade (%): - 2,97 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 236

27 Li06. Stångån, inlopp i Roxen Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5,0 3 0,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4,0 4 0,2 Asterionella formosa Hassall AFOR 4,0 4 0,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,3 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,9 Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3, ,2 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,6 Cyclotella comensis Grunow CCMS 4, ,7 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, , Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,7 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 7,7 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 0,2 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2,0 3 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 5,2 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4,5 4 0,2 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4,0 3 0,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,7 Fragilaria sp. FRAS 4, ,9 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,5 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,7 Gomphonema capitatum Ehrenberg GCAP 4,0 0 0,2 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,2 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,0 5 0,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2,3 4 0,2 Melosira varians Agardh MVAR 4,0 4 6,4 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4,5 4 0,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,5 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3,6 4 0,2 Navicula veneta Kützing NVEN, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, , Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2,0 4 0,2 Nitzschia graciliformis Lange-Bertalot & Simonsen NIGF 2, ,5 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,5 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, , Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,2 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,2 Nitzschia valdestriata Aleem & Hustedt NIVA 2, ,2 Nitzschia sp. NZSS, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 4 0,2 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5,0 3 0,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3,0 4 0,2 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 4 0,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4,0 4 5,2 Stephanodiscus medius Håkansson SMED 2,8 5 0,2 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,7 SUMMA (antal skal): 424 SUMMA (antal taxa): 6 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 6 TDI (0-00): 74,0 ADMI (%): 8,6 Acidofil ( ): 4 Alkalibiont ( ): 42 Medelbredd Diversitet: 3,70 % PT: 4,4 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 380 Odefinierad ( ): 26 ADMI (µm): IPS (-20): 3,7 ACID: 8,73 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 538 Deformerade (%): - 2,99 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 237

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Rönne å - Vattenkontroll 2012 Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2013 Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Projektnummer Kund 2559 Länsstyrelsen Gotland Version Datum 1.0 2014-03-26 Titel Kiselalger i vattendrag i Gotlands län

Läs mer

Kiselalger i Hallands län 2014

Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 En undersökning av 13 vattendragslokaler Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel. 031-338 35 40 www.medins-biologi.se Uppdragsgivare Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 11

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 6 Referenser sid. 8 Artlistor sid. 9 Kort rapport för varje provtagningslokal

Läs mer

Kiselalger i Västra Götalands län 2010

Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2066

Läs mer

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån 2014-09-03 Amelie Jarlman Jarlman Konsult AB Vegeån vid Åbromölla, punkt 22C den 3 september 2014 (foto: Birgitta Bengtsson, Ekologgruppen). Sammanfattning

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-05-28 Ylva Meissner Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204 Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 294 Ljusnan-Voxnans

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Statusbedömning av miljötillståndet Publ. nr 2012:43 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Information Titel: Kiselalger

Läs mer

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 En undersökning av åtta lokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org.

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 2015-11-23 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2015 Rapportdatum: 2015-11-23 Version: 1.0 Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås

Läs mer

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016 Statusbedömning av miljötillståndet Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 200 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2013 insamlades påväxtprov för analys av kiselalger på två lokaler i Rönne å (tabell 1). Tabell 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Kiselalger i Värmlands län

Kiselalger i Värmlands län Kiselalger i Värmlands län 20 publikationsnummer 203:7 länsstyrelsen värmland Publ nr 203:7 ISSN 0284-6845 Omslag: Kiselalgen Eunotia bidens, foto: Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 054-9 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Rapport Januari 2001:01 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Januari 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2017

Kiselalger i Stockholms län 2017 Fakta 2017:17 Kiselalger i Stockholms län 2017 Publiceringsdatum 2017-12-01 Rapporten är författad av Iréne Sundberg, med medverkan av Ylva Meissner. Kontakt Enheten för miljöanalys och miljöplanering

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 2015:18 Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2015:18 Rapportnamn: Kiselalgsundersökning i Blekinge Län 2015 Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona.

Läs mer

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Amelie Jarlman Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014 Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Metodik... 3 Provtagning... 3 Avrinningsområden och påverkansfaktorer... 5 Analys

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2097 Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:11 - 2 - Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid.

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2008: 6

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2008: 6 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län 2007 Rapporter om natur och miljö nr 2008: 6 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län 2007 IRÉNE SUNDBERG & AMELIE JARLMAN Medins Biologi AB

Läs mer

Kiselalger i Kronobergs län 2014

Kiselalger i Kronobergs län 2014 Kiselalger i Kronobergs län 204 En undersökning av 29 vattendragslokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Miljöenheten. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västmanlands län Författare: Amelie Jarlman 2008:8

Miljöenheten. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västmanlands län Författare: Amelie Jarlman 2008:8 Miljöenheten Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västmanlands län 2007 Författare: Amelie Jarlman 2008:8 Titel: Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västmanlands län 2007 Författare: Amelie Jarlman Miljöenheten

Läs mer

Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015

Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015 Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015 1 PåväxtalgeritreavStockholmsvattendrag2015 UndersökningavpåväxtalgeritreavStockholmsvattendrag2015. Påuppdragav: Utförtav: Rapportenbörciteras:

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2007

Kiselalger i Stockholms län 2007 Kiselalger i Stockholms län 2007 En undersökning av kiselalger i vattendrag på 31 lokaler Kiselalger från lokal 13 i Oxundaån. Medins Biologi AB Mölnlycke 2007-11-07 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins

Läs mer

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Maria Kahlert & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:6 - 2 - Kiselalger i fem vattendrag i

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län En undersökning av kiselalger i vattendrag på 31 lokaler

Kiselalger i Stockholms län En undersökning av kiselalger i vattendrag på 31 lokaler Rapport November 2001:01 2007 Kiselalger i Stockholms län 2007 En undersökning av kiselalger i vattendrag på 31 lokaler Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman November 2007 Kiselalger i Stockholms

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-09-28 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:6 - 2 - Analys av kiselalger från

Läs mer

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:22 - 2 - Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger

Läs mer

Påväxtalger i Vätterns avrinningsområde

Påväxtalger i Vätterns avrinningsområde Påväxtalger i Vätterns avrinningsområde Rapport nr 109 från Vätternvårdsförbundet Rapport nr 109 från Vätternvårdsförbundet (Rapport 1-29 utgavs av Kommittén för Vätterns vattenvård. Kommittén ombildades

Läs mer

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 En undersökning av 71 lokaler Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Nybroån Recipientkontroll 2012

Nybroån Recipientkontroll 2012 Nybroån Recipientkontroll 212 På uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån 213-4-15 (rev 213-6-3) Nybroån Recipientkontroll 212 Rapporten är upprättad av: Johan Hammar och Cecilia Holmström

Läs mer

Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland (2020)

Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland (2020) ANBUDSINBJUDAN OCH 1 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 2016-02-12 581-664-2016 Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland 2016-2018 (2020) Anbudsinbjudan och förfrågningsunderlag Postadress Besöksadress

Läs mer

TULLSTORPSÅN 2011/2012

TULLSTORPSÅN 2011/2012 Vattenundersökningar i TULLSTORPSÅN 211/212 Tullstorpsån Ekonomisk förening Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) Uppdragsgivare: Kontaktperson: Tullstorpsån Ekonomisk

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-06-17 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009

Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009 Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009 Maria Kahlert, Inst. för Vatten & Miljö SLU, och Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB Lund Syfte Syftet med denna kiselalgsinterkalibreringen

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Analys av Kiselalger LKAB, Kiruna 2011

Analys av Kiselalger LKAB, Kiruna 2011 Analys av Kiselalger LKAB, Kiruna 2011 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2012:3 - 2 - Analys av Kiselalger LKAB, Kiruna 2011 Maria Kahlert - 3 - Institutionen

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen 2011: 7 Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen Hög Ekologisk status i Västra Orlundsån God Måttlig Otillfredsställande

Läs mer

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Kiselalger som indikator på miljögifter. Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Kiselalger som indikator på miljögifter. Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Kiselalger som indikator på miljögifter Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Vad kan en lantbrukare göra för att förbättra miljön? Vilka åtgärdar ger vilka effekter

Läs mer

Växtplankton i Bottenhavet 2012

Växtplankton i Bottenhavet 2012 Växtplankton i Bottenhavet 2012 Växtplankton Dalälvens VVF 2012 Analysrapport till Svensk MKB AB 2013-05-02 RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag

Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag Maria Kahlert 1, Cecilia Andrén 2, Amelie Jarlman 3 1) Institutionen för miljöanalys Sveriges Landbruksuniversitet

Läs mer

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta

Läs mer

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013 Bottenfauna i Västra Götalands län 2013 Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten Del 2: Lokalbeskrivningar och artlistor Karin Johansson Mikael Christensson Jonatan Johansson Företagsvägen

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Inventering av bottenfaunan i Almaån Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

Paleolimnologisk undersökning av Florsjön (Söderhamn) och Östersjön (Bollnäs)

Paleolimnologisk undersökning av Florsjön (Söderhamn) och Östersjön (Bollnäs) Paleolimnologisk undersökning av Florsjön (Söderhamn) och Östersjön (Bollnäs) Christian Bigler Richard Bindler Johan Rydberg Tom Korsman UMEÅ UNIVERSITET Ekologi, miljö och geovetenskap Miljöförändringsanalys

Läs mer

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:2 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad

Läs mer

MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav

MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav Vi som jobbar Sjösättning Provtagning från is Vattenprover Kiselalger Viktiga primärproducenter i vattendrag Finns överallt Sitter fast Insamlas

Läs mer

Kompletterande undersökning av Bottenfauna, kiselalger och växtplankton i Rönnbäckenområdet

Kompletterande undersökning av Bottenfauna, kiselalger och växtplankton i Rönnbäckenområdet NICKEL MOUNTAIN AB ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION, SUNDSBERGET BILAGA 6 Kompletterande undersökning av Bottenfauna, kiselalger och växtplankton i Rönnbäckenområdet 2011-02-07 Rapport till Nickel Mountain

Läs mer

Test av kiselalgers lämplighet som miljögiftsindikator inom

Test av kiselalgers lämplighet som miljögiftsindikator inom Test av kiselalgers lämplighet som miljögiftsindikator inom miljömålsuppföljningen Maria Kahlert, SLU Syfte och bakgrund Syftet med projektet var att utveckla och testa en allmän biologisk indikator för

Läs mer

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 En planktonundersökning i 19 sjöar Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi

Läs mer

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Läs mer

Påverkan på Funnan från Funäsdalens avloppsreningsanläggning. Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund

Påverkan på Funnan från Funäsdalens avloppsreningsanläggning. Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Påverkan på Funnan från Funäsdalens avloppsreningsanläggning Daniel Rickström Tony Persson Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund 1 Sammanfattning Härjedalens kommun avser att bygga ut avloppsreningsanläggningen

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Kiselalgernas missbildningar under toxiska förhållanden

Kiselalgernas missbildningar under toxiska förhållanden Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Naturresurser och Lantbruksvetenskap Institutionen för Miljö och Vatten Självständigt arbete 15 hp Grundnivå C Naturresursprogrammet Uppsala 2009 Kiselalgernas

Läs mer

Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden

Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2012 Alf Engdahl Ingrid Hårding Iréne Sundberg Hanna Larsson Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

strandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89)

strandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89) Vattenkvalitet vid strandbad 1 Programområde: Kust och Hav Sötvatten : Vattenkvalitet vid strandbad (se SNFS 1996:6 MS:89) Mål och syfte Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om den hygieniska

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2014

Recipientkontrollen i Lagan 2014 Recipientkontrollen i Lagan 2014 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2014 Medins

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Variation i biologisk mångfald och samhällsstruktur hos bottenfauna och kiselalger i två små avrinningsområden

Variation i biologisk mångfald och samhällsstruktur hos bottenfauna och kiselalger i två små avrinningsområden Variation i biologisk mångfald och samhällsstruktur hos bottenfauna och kiselalger i två små avrinningsområden Sandin, L., Göthe, E., Kahlert, M. & Temnerud, J. Institutionen för vatten och miljö, SLU

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

BILAGA 8. Växtplankton kust år 2014

BILAGA 8. Växtplankton kust år 2014 BILAGA 8 Växtplankton kust år 2014 Artlistor och fältprotokoll 205 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer som påverkar växtplanktonsamhällets

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Planktiska alger i Landsjön 2005

Planktiska alger i Landsjön 2005 Planktiska alger i Landsjön 2005 Kiselalgsläktet Stephanodiscus spp. dominerade i Landsjön i april Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö Planktiska alger i Landsjön 2005 Medins Biologi AB

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten

Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten 2012:12 Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 2012/12 Rapportnamn: Upplaga: Endast publicerad på webben Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet

Läs mer

LJUNGBYÅN 2013. Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån

LJUNGBYÅN 2013. Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån LJUNGBYÅN 2013 Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån LJUNGBYÅN 2013 Bakgrund och Metodik BAKGRUND och METODIK Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån genomför regelbundna

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer