Kiselalger i Kronobergs län 2014

Transkript

1 Kiselalger i Kronobergs län 204 En undersökning av 29 vattendragslokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Projektnummer Kund 2589 Länsstyrelsen Kronoberg Version Datum Titel Kiselalger i Kronobergs län En undersökning av 29 vattendraglokaler Filsökväg Q:\Projekt\204\Länsstyrelsen Kronoberg Kiselalger kronoberg 204 (2589)\Rapport 204\Rapport Kronobergs län kiselalger 204.doc Författare Kvalitetsgranskning Iréne Sundberg Ylva Meissner Amelie Jarlman Framsidans foto: Kiselalgen Frustulia quadrisinuata (som framför allt finns i näringsfattiga, något sura vatten) förekom på några lokaler i Kronobergs län 204,.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Metodik Provtagning Analys Utvärdering Resultat och diskussion IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Missbildade kiselalgsskal Arter och diversitet Referenser Bilaga. Resultatsidor Bilaga 2. Artlistor... 5 Bilaga 3. Missbildade kiselalgsskal Bilaga 4. Tabeller Bilaga 5. Lokalbeskrivningar... 88

4 Sammanfattning I Kronobergs län undersöktes år 204 kiselalger på 29 vattendragslokaler. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. Alla lokaler utom fyra bedömdes tillhöra klass, hög status. Några av dessa klassades dock som sura eller mycket sura Skaddeån hamnade mycket nära gränsen mot god status Bäck från Kölnen, 5-88 Helge å (mellan Virestadssjöarna) och 4-86 Bäck från Furen hamnade i klass 2, god status. Mängden näringskrävande former (TDI) var något förhöjd på alla dessa lokaler, vilket överensstämmer med klassningen god status. IPS-indexet i Bergunda kanal visade klass 3, måttlig status. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än Bergunda kanal och Toftaån bedömdes ha alkaliska förhållanden (årsmedelvärdet för ph över 7,3). Toftaån låg dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Tio lokaler hade ACID-index som visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3), nämligen Lillån (uppstr. Hovgårdssjön), Ålabäcken, Aggaå-Bykebäcken, 5-88 Kvarnbäcken, Skaddeån, Bäck från Lillesjön till Helgasjön, Badebodaån, 2-88 Prästebodaån, 3-86 Tvärån och 5-88 Helge å (mellan Virestadssjöarna). Tolv lokaler 3-86 Skaddeån, 3-88 Helge å (Kroksbygd), 8-86 Yttre kanalen (Djurleån) vid Sjöamellan, 4-88 Ljungabäcken, 4-86 Bäck från Furen, 7-86 Yttre kanalen (Djurleån) vis Målen, 0-88 Bäck vid Garanshultasjön, -86 Horgeån, 6-88 Lillån, 8-82 Stångsmålaån, Lekarydsån och 6-88 Bäck från Kölnen hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6, Skaddeån låg mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden Lillån (Hallaryd), 9-88 Bäck mellan Femlingen-Övden, Bäck från Stora Hensjön och 2-86 Bäck från Vasen bedömdes ha sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. De två förstnämnda låg mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. ACID-indexet motsvarade mycket sura förhållanden i Bäck till Sandsjön, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger under 5,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 4,8. Analys av missbildade kiselalgsskal gjordes på samtliga lokaler och om andelen är mer än % kan det indikera påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Nio lokaler i undersökningen hade en något förhöjd missbildningsfrekvens. Störst andel noterades i 8-86 Yttre kanalen (Djurleån) vid Sjöamellan och Bäck från Stora Hensjön (3,3 % respektive 2, %), vilket bör tyda på en svag-tydlig påverkan. 4

5 . Inledning har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Kronoberg att undersöka kiselalger på 29 lokaler år 204. Undersökningen är en del av den regionala miljöövervakningen och syftar till att övervaka miljötillståndet i länets vattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenförekomster enligt vattendirektivet. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen "Levande sjöar och vattendrag", "Ingen övergödning", "Bara naturlig försurning" och "Ett rikt växt- och djurliv". Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter) och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att tillfälliga punktutsläpp kan spåras redan efter någon dag, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). Figur. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop i 000 gångers förstorning med oljeimmersionsobjektiv. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interferenskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra tekniker,. 5

6 2. Metodik 2. Provtagning Kiselalgsprovtagning utfördes på 29 vattendragslokaler (Tabell, Figur 3) under september månad 204 av Länsstyrelsen i Kronoberg. Beskrivningar av provtagningsplatserna och lägesangivelser finns i Bilaga 5. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 3946 (SIS 204a) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Metoden innebär i korthet att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur 2). Stenar insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. 2.2 Analys Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop (Figur ) utfördes av Iréne Sundberg och Ylva Meissner,, enligt metod SS-EN 4407 (SIS 204b) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. På samtliga lokaler beräknades även andelen missbildade skal, se kap Figur 2. Vid provtagning av kiselalger borstas påväxtmaterialet från ovansidan av stenar ner i ett uppsamlingskärl med en ren tandborste, varefter stenen sköljs av med åvatten,. 6

7 Tabell. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Kronobergs län 204. Koordinater angivna enligt SWEREF99 TM. Nr Vattendrag Lokalnamn Datum -86 Horgeån Horgemo Bäck från Vasen Åsen Tvärån Hjärtanäs Ljungabäcken Ryssby Helge å mellan Virestadssjöarna Lillån Hällevik Yttre kanalen (Djurleån) Målen Yttre kanalen (Djurleån) Sjöamellan Bäck mellan Femlingen- Övden Bohult Bäck vid Garanshultasjön Vare Prästebodaån uppströms Lillesjön Helge å Kroksbygd Bäck från Furen Ljungsäng Kvarnbäcken Långhult Bäck från Kölnen bron nedströms Kölnen Stångsmålaån nedströms sågen Badebodaån Åbroholm Lillån uppströms Hovgårdssjön Lillån Hallaryd Bäck till Sandsjön Källebäcken Bäck från Stora Hensjön Norr om Tattamåla Lekarydsån Aneboda nedströms sågen Skaddeån Hultakvarn Ålabäcken bro nedströms Fenen Bäck från Lillesjön till Helgasjön Koordinater bron nedströms Lillesjön Skaddeån nedströms Sjöatorpasjön Bergunda kanal utloppet N. Bergundasjön Toftaån Toftaholm Aggaå-Bykebäcken Bostorp N E 7

8 Figur 3. Översiktskarta över lokaler för kiselalgsprovtagning i Kronobergs län

9 2.3 Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 203). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 ( Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (96): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan -20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 9,6 Hög 7,5 0,89 < 0 < 40 2 God 4,5 och < 7,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig och < 4,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 0,4 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,4 > 40 > 80 9

10 ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim ett vatten tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 0. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI group I-III) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 2 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (2 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Färgmarkeringarna för surhetsklasserna har anpassats till Naturvårdsverket Handbok 2007:4, Kap , sid 66, varför både alkaliskt och nära neutralt visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. En expertbedömning avseende statusklassningen kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. 0

11 Missbildade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade kiselalgsskal på alla lokaler. Alla deformerade skal noterades samtidigt som de minst 400 skalen räknades. Det gjordes även en dokumentation och beskrivning av förekommande skador. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades finns i Bilaga 3. Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 20) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Ett utvecklingsarbete har påbörjats i Sverige för att testa om missbildningar på kiselalger kan fungera som en miljögiftsindikator (Kahlert 202), varvid påverkan av tungmetaller och kemiska bekämpningsmedel undersökts. Gränser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men enligt Kahlert indikerar en missbildningsfrekvens över % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. Detta överensstämmer med den preliminära indelning som använts de senaste åren (Tabell 4). Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. I detta fall delades missbildningarna in i olika typer och i två deformationsgrader enligt Tabell 4. Det finns dock för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa specifika skador på kiselalgerna. Tabell 4. Preliminär indelning av kiselalgers påverkansgrad (missbildningsfrekvens) och deformationsgrad samt indelning i olika missbildningstyper enligt Jarlman Konsult AB och. Preliminär påverkansgrad Typ av deformering < % ingen eller obetydlig Onormal form -5 % svag-tydlig 5-0 % tydlig-stark >0 % stark-mycket stark Deformeringsgrad svag tydlig Omfattar: asymmetri, inbuktning, utbuktning, böjning, övrigt Onormalt mönster Omfattar: avvikande striering, avvikande raf, övrigt Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 5 räknade arter; diversitet <,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen.

12 3. Resultat och diskussion Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns presenterade i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. Tabeller med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 4. I Bilaga presenteras resultaten för varje lokal för sig. Artlistor med beräknade index finns i Bilaga 2. I Bilaga 3 finns en tabell över de missbildningar som noterades i undersökningen. Under provtagningsperioden var vattennivån låg-medelhög på alla lokaler. 3. IPS och statusklassning För alla lokaler, utom fyra, visade IPS-indexet klass, hög status (Tabell 5). Några av vattendragen bedömdes dock vara sura eller mycket sura (se kap. 3.2 nedan). Lägst indexvärde i klassen hög status hade Skaddeån, som låg mycket nära gränsen mot god status och hade en något förhöjd mängd näringskrävande arter (TDI). Övriga lokaler hade ingen anmärkningsvärd mängd näringskrävande kiselalger. På vissa lokaler, särskilt om de ligger nära nedströms sjöar, kan dock mängden näringskrävande kiselalger (TDI) vara något underskattad. Detta beror på förekomsten av s.k. centriska kiselalger, vilka primärt anses vara planktiska (frilevande i sjöar). De har sitt ursprung i sjöar uppströms och räknas därför inte med i TDI-indexet. Vissa arter av dessa kiselalger föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten. Inget kiselalgssamhälle, som hamnade i klass, i denna undersökning hade dock mer än drygt 20 % av dessa former och förekomsten påverkar därför inte bedömningen av lokalerna. Tre lokaler 6-88 Bäck från Kölnen, 5-88 Helge å (mellan Virestadssjöarna) och 4-86 Bäck från Furen hamnade i klass 2, god status (Tabell 5). Mängden näringskrävande former (TDI) var något förhöjd på dessa lokaler, vilket styrker klassningen god status. I 4-86 Bäck från Furen var även andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) något förhöjd. I Bergunda kanal visade kiselalgerna klass 3, måttlig status (Tabell 5). Mängden näringskrävande former (TDI) var inte anmärkningsvärt stor, men är underskattad eftersom 56 % av kiselalgssamhället utgjordes av planktiska arter som trivs i mer eller mindre näringsrikt vatten (Figur 4). Figur 4. De näringskrävande planktiska (sjölevande) kiselalgerna Cyclotella meneghiniana och Cyclostephanos dubius förekom i Bergunda kanal i Kronobergs län 204,. 2

13 Antal räknade Diversitet IPS (-20) IPS-klass TDI (0-00) TDI-klass %PT % PT-klass Kiselalger i Kronobergs län 204 Tabell 5. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Kronobergs län 204. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. 204 Nr Vattendrag Lokalnamn Klass Status Bäck till Sandsjön Källebäcken 26 3,8 9,9,4 0,0-2 Hög Bäck från Stora Hensjön Norr om Tattamåla 28 3,73 9,9 2,2 0,2-2 Hög Toftaån Toftaholm 27,07 9,8 24,5 0,0-2 Hög Lillån uppstr. Hovgårdssjön 26,2 9,8 23,6 0,0-2 Hög Ålabäcken bro nedströms Fenen 29,45 9,7 23,2 0,0-2 Hög Badebodaån Åbroholm 40 2,8 9,7 9,0 0,5-2 Hög 8-86 Yttre kanalen (Djurleån) Sjöamellan 33 3,04 9,6 6,8 0,2-2 Hög 3-86 Skaddeån Hultakvarn 44 3, 9,6 7,3 0,9-2 Hög 5-88 Kvarnbäcken Långhult 36 2,26 9,6 22,0 0,2-2 Hög -86 Horgeån Horgemo 34 3,25 9,6, 0,2-2 Hög Aggaå-Bykebäcken Bostorp 28 2,25 9,5 22,4 0,5-2 Hög 4-88 Ljungabäcken Ryssby 57 4,2 9,4 8,4 0,7-2 Hög 9-88 Bäck mellan Femlingen- Övden Bäck från Lillesjön till Helgasjön Bohult 57 4,35 9,3 2,6 0,5-2 Hög bron nedst. Lillesjön 53 3,54 9,3 7,2,2-2 Hög 0-88 Bäck vid Garanshultasjön Vare 48 3,92 9,2 4,6 0,9-2 Hög Lillån Hallaryd 69 4,98 9,2 7,9 0,7-2 Hög 2-88 Prästebodaån uppstr. Lillesjön 50 3,34 9,2 22, 0,5-2 Hög Lekarydsån Aneboda nedst. sågen 47 4,39 9, 6,9 0,7-2 Hög 3-88 Helge å Kroksbygd 70 4,57 9, 20,2 0,9-2 Hög 2-86 Bäck från Vasen Åsen 62 5,04 9,0 7,7 0,2-2 Hög 7-86 Yttre kanalen (Djurleån) Målen 4 3,83 8,9 3,7,4-2 Hög 3-86 Tvärån Hjärtanäs 46 3,43 8,8 24,0 3,5-2 Hög 6-88 Lillån Hällevik 58 4,6 8,7 7,8 0,0-2 Hög 8-82 Stångsmålaån nedströms sågen 8 5,44 8,3 6,6 2,6-2 Hög Skaddeån nedstr. Sjöatorpasjön 59 4,47 7,5 38,4 3,8-2 Hög 6-88 Bäck från Kölnen bron nedst. Kölnen 57 3,25 6,6 2 44, 2-3,2-2 2 God 5-88 Helge å mellan Virestadssjöarna 38 3,38 6,6 2 63, ,0-2 2 God 4-86 Bäck från Furen Ljungsäng 60 4,8 5,5 2 46,0 2-3,6 3 2 God Bergunda kanal utl. N. Bergundasjön 52 4,59 2,8 3 65, ,0-2 3 Måttlig Jämförelser med tidigare undersökning Alla lokaler utom Bergunda kanal, Toftaån och Aggaå-Bykebäcken undersöktes även 203 (Sundberg, Jarlman & Meissner 204). Av de lokaler som hamnade i hög status, dvs. näringsfattiga förhållanden, 203 var det bara 4-86 Bäck från Furen som inte visade hög status även Bäck från Furen visade tydligt god status 204, men låg i hög status 203. IPS-indexet låg dock relativt nära gränsen mot god status 203 och tvåårsmedelvärdet visar god status (Bilaga ) Helge å (mellan Virestadssjöarna) och 6-88 Bäck från Kölnen visade god status både 203 och 204 (Bilaga ). 3

14 3.2 ACID och surhetsklassning Två av vattendragen i denna undersökning, nämligen Bergunda kanal och Toftaån, hade värden på surhetsindexet ACID som motsvarar alkaliska förhållanden, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Toftaån låg dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3, konstaterades på tio lokaler (Tabell 6). Dessa är: Lillån (uppstr. Hovgårdssjön), Ålabäcken, Aggaå-Bykebäcken, 5-88 Kvarnbäcken, Skaddeån, Bäck från Lillesjön till Helgasjön, Badebodaån, 2-88 Prästebodaån, 3-86 Tvärån och 5-88 Helge å (mellan Virestadssjöarna). I de tre sistnämnda låg ACIDindexet relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden, men åtminstone för 5-88 Helge å bör klassningen nära neutralt stämma eftersom kiselalgssamhället dominerades av arter som i huvudsak förekommer vid ph över 7 (= alkalifila arter). Tolv lokaler 3-86 Skaddeån, 3-88 Helge å (Kroksbygd), 8-86 Yttre kanalen (Djurleån) vid Sjöamellan, 4-88 Ljungabäcken, 4-86 Bäck från Furen, 7-86 Yttre kanalen (Djurleån) vid Målen, 0-88 Bäck vid Garanshultasjön, -86 Horgeån, 6-88 Lillån, 8-82 Stångsmålaån, Lekarydsån och 6-88 Bäck från Kölnen hade måttligt sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Av dessa låg 3-86 Skaddeån mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan Lekarydsån och 6-88 Bäck från Kölnen låg i den nedre delen av klassintervallet, dvs. närmare gränsen mot sura förhållanden Lillån (Hallaryd), 9-88 Bäck mellan Femlingen-Övden, Bäck från Stora Hensjön och 2-86 Bäck från Vasen hamnade i sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. De två förstnämnda låg mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden Bäck till Sandsjön hade ett lågt ACID-index som visar mycket sura förhållanden och motsvarar ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8 (Tabell 6). Det surhetstoleranta släktet Eunotia (Figur 5) utgjorde drygt 88 % av kiselalgssamhället. Figur 5. Släktet Eunotia är surhetsindikerande och E. implicata, E. rhomboidea och E. meisteri var de enskilt vanligaste arterna i Bäck till Sandsjön, som hade störst andel Eunotia och det lägsta ACIDindexet i undersökningen i Kronobergs län 204,. 4

15 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Kiselalger i Kronobergs län 204 Tabell 6. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Kronobergs län 204. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. 204 Nr Vattendrag Lokalnamn ACID ph-regim Bergunda kanal utl. N. Bergundasjön 6, 0, ,25 Alkaliskt Toftaån Toftaholm 87,6, ,87 Alkaliskt Lillån uppstr. Hovgårdssjön 86,8 4, ,38 2 Nära neutralt Ålabäcken bro nedströms Fenen 82, 6, ,02 2 Nära neutralt Aggaå-Bykebäcken Bostorp 64,5 5, ,74 2 Nära neutralt 5-88 Kvarnbäcken Långhult 68,5 0, ,64 2 Nära neutralt Skaddeån nedstr. Sjöatorpasjön 24,5 5, ,43 2 Nära neutralt Bäck från Lillesjön till Helgasjön bron nedst. Lillesjön 30,5 3, ,24 2 Nära neutralt Badebodaån Åbroholm 55,9 7, ,6 2 Nära neutralt 2-88 Prästebodaån uppstr. Lillesjön 49,3 4, ,08 2 Nära neutralt 3-86 Tvärån Hjärtanäs 50,2 2, ,04 2 Nära neutralt 5-88 Helge å mellan Virestadssjöarna 0,2 0, ,94 2 Nära neutralt 3-86 Skaddeån Hultakvarn 52,2 5, ,77 3 Måttligt surt 3-88 Helge å Kroksbygd 28,9 6, ,54 3 Måttligt surt 8-86 Yttre kanalen (Djurleån) Sjöamellan 43,5 29, ,50 3 Måttligt surt 4-88 Ljungabäcken Ryssby 32,6 20, ,43 3 Måttligt surt 4-86 Bäck från Furen Ljungsäng 2,6 6, ,29 3 Måttligt surt 7-86 Yttre kanalen (Djurleån) Målen 8,7 26, ,20 3 Måttligt surt 0-88 Bäck vid Garanshultasjön Vare 33,6 30, ,8 3 Måttligt surt -86 Horgeån Horgemo 39,5 37, ,0 3 Måttligt surt 6-88 Lillån Hällevik 9,0 8, ,86 3 Måttligt surt 8-82 Stångsmålaån nedströms sågen 2, 25, ,72 3 Måttligt surt Lekarydsån Aneboda nedst. sågen 0,4 29, ,65 3 Måttligt surt 6-88 Bäck från Kölnen bron nedst. Kölnen 0,0 8, ,63 3 Måttligt surt Lillån Hallaryd 2,5 8, ,6 4 Surt 9-88 Bäck mellan Femlingen- Övden Bohult 7,9 4, ,4 4 Surt Bäck från Stora Hensjön Norr om Tattamåla,6 47, ,44 4 Surt 2-86 Bäck från Vasen Åsen,5 27, ,35 4 Surt Bäck till Sandsjön Källebäcken 0,0 88, ,57 5 Mycket surt Jämförelser med tidigare undersökning Alla lokaler utom Bergunda kanal, Toftaån och Aggaå-Bykebäcken undersöktes även 203 (Sundberg, Jarlman & Meissner 204). På de flesta lokalerna har inga anmärkningsvärda förändringar skett sett sedan 203 vad gäller surhet (Bilaga ). Mindre skillnader mellan åren beror oftast på att lokalen befinner sig i gränslandet mellan två klasser. I 0-88 Bäck vid Garanshultasjön, 3-88 Helge å (Kroksbygd) och Lekarydsån har bedömningen ändrats från sura 203 till måttligt sura förhållanden 204 och tvåårsmedelvärdet av ACID hamnar i måttligt sura förhållanden för alla tre Bäck vid Garanshultasjön och Lekarydsån hamnar dock mer eller mindre nära gränsen mot sura förhållanden medan surhetssituationen verkar vara något bättre i 3-88 Helge å (Kroksbygd, Bilaga ). 5

16 2-86 Bäck från Vasen, 9-88 Bäck mellan Femlingen-Övden, Lillån (Hallaryd) och Bäck från Stora Hensjön har visat sura förhållande båda åren och Bäck till Sandsjön har visat mycket sura förhållanden, vilket visar att surhetsproblem föreligger på dessa lokaler. De största och mest anmärkningsvärda förändringarna har skett i Badebodaån och Ålabäcken, som båda har gått från mycket sura förhållanden 203 till nära neutrala förhållanden 204 (Bilaga ). Båda kiselalgssamhällena dominerades år 203 av det surhetståliga släktet Eunotia, medan den surhetskänsliga artgruppen Achnanthidium minutissimum dominerade 204. I Ålabäcken kalkas det vartannat år, vilket skulle kunna förklara det bättre resultatet 204 enligt Länsstyrelsen. Däremot kan de inte hitta någon förklaring, vad gäller kalkaning, till varför kiselalgerna visar så mycket bättre på ett år i Badebodaån. 3.3 Missbildade kiselalgsskal Analys av deformationer på kiselalger utfördes på samtliga lokaler i Kronobergs län 204 (Bilaga 3). Andelen missbildade kiselalgsskal var 0 % eller mindre än % på de flesta lokaler, vilket innebär att det inte finns några belägg för påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. På sju av lokalerna, nämligen 2-86 Bäck från Vasen, 4-88 Ljungabäcken, 7-86 Yttre kanalen (Målen), 3-88 Helge å (Kroksbygd), Lekarydsån, 3-86 Skaddeån och Bäck från Lillesjön till Helgasjön, noterades mellan -,7 % deformerade skal (Tabell 7). Detta kan tyda på en svag påverkan av någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material. I 8-86 Yttre kanalen (Djurleån) vid Sjöamellan och Bäck från Stora Hensjön var andelen något större (3,3 % respektive 2, %) och bör tyda på en svag-tydlig påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. De flesta missbildningar var svaga och alla de flesta hade den vanligaste missbildningstypen onormal form, som innefattar asymmetri, böjning och in/utbuktningar (Figur 6, Bilaga 3). Figur 6. Exempel på ett deformerat (asymmetriskt) kiselalgsskal av Eunotia implicata från 7-86 Yttre kanalen (Målen) i Kronobergs län 204. Bilden till höger visar ett normalt skal av E. implicata från samma lokal,. 6

17 Tabell 7. Antalet och andelen missbildade kiselalgsskal samt preliminär påverkansgrad på de undersökta lokalerna i Kronobergs län Deformerade skal Lokal antal % Preliminär påverkansgrad -86 Horgeån 0,2 ingen/obetydlig 2-86 Bäck från Vasen 4,0 svag 3-86 Tvärån 4 0,9 ingen/obetydlig 4-88 Ljungabäcken 5, svag 5-88 Helge å (mellan Virestadssjöarna) 0 0,0 ingen/obetydlig 6-88 Lillån (Hällevik) 4 0,9 ingen/obetydlig 7-86 Yttre kanalen (Målen) 6,4 svag 8-86 Yttre kanalen (Sjöamellan) 4 3,3 svag-tydlig 9-88 Bäck mellan Femlingen-Övden 3 0,7 ingen/obetydlig 0-88 Bäck vid Garanshultasjön 3 0,7 ingen/obetydlig 2-88 Prästebodaån 0,2 ingen/obetydlig 3-88 Helge å (Kroksbygd) 5,2 svag 4-86 Bäck från Furen 0 0,0 ingen/obetydlig 5-88 Kvarnbäcken 2 0,5 ingen/obetydlig 6-88 Bäck från Kölnen 0 0,0 ingen/obetydlig 8-82 Stångsmålaån 4 0,9 ingen/obetydlig Badebodaån 0 0,0 ingen/obetydlig Lillån (uppstr. Hovgårdssjön) 0,2 ingen/obetydlig Lillån (Hallaryd) 3 0,7 ingen/obetydlig Bäck till Sandsjön 3 0,7 ingen/obetydlig Bäck från Stora Hensjön 9 2, svag-tydlig Lekarydsån 5,2 svag 3-86 Skaddeån 7,7 svag Ålabäcken 0 0,0 ingen/obetydlig Bäck från Lillesjön till Helgasjön 5,2 svag Skaddeån 0,2 ingen/obetydlig Bergunda kanal 0 0,0 ingen/obetydlig Toftaån 0 0,0 ingen/obetydlig Aggaå-Bykebäcken 0 0,0 ingen/obetydlig Jämförelser med tidigare undersökning Jämfört med 203 var det fler lokaler som hade % missbildningar 204. Bara i 4-88 Ljungabäcken, 7-86 Yttre kanalen (Målen) och 3-88 Helge å (Kroksbygd) var andelen > % även 203 (Sundberg, Jarlman & Meissner 204). 7

18 3.4 Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Ett mycket högt antal räknade arter (> 80) och en mycket hög diversitet (> 5,2) noterades i 8-82 Stångsmålaån. Ett högt antal räknade arter (> 60) hade 2-86 Bäck från Vasen, 3-88 Helge å (Kroksbygd), 4-86 Bäck från Furen och Lillån (Hallaryd). Alla dessa hade även hög diversitet (> 4,5; Tabell 5). Ingen lokal hade ett riktigt lågt antal räknade arter i Kronobergs län 204, men Ålabäcken, Lillån (uppstr. Hovgårdssjön) och Toftaån hade mycket låg diversitet (<,50; Tabell 5). Detta berodde på att artgruppen Achnanthidium minutissimum (group II) dominerade helt i dessa kiselalgssamhällen. Artgruppen är ofta vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten, förutom i sura miljöer. Om den däremot är överrepresenterad (> %) på en lokal kan det bero på någon form av störning. Artgruppen är en primärkolonisatör, dvs. kan snabbt kolonisera nya substrat och uppträda i stora mängder, t.ex. efter perioder med låg eller hög vattenföring (uttorkning resp. renspolning av substraten). Om det föreligger misstanke om att det varit mycket högt flöde eller mycket lågt vattenstånd, med risk för torrläggning, nära inpå provtagningen kan det vara lämpligt att upprepa kiselalgsundersökningen under mer normala betingelser för att verifiera resultaten. Det är viktigt att de stenar eller växter, som provtagningsmaterialet insamlas från, har varit täckta av vatten under minst fyra veckor före provtagningen (Naturvårdsverket 2009, SIS 204a). Merparten av vattendragen i undersökningen är näringsfattiga (hög status) varför näringskrävande arter endast påträffades i enstaka exemplar på dessa lokaler. I 5-88 Helge å (mellan Virestadssjöarna), 4-86 Bäck från Furen och 6-88 Bäck från Kölnen, som alla hade god status, var arter ur släktet Staurosira (Figur 7) mer eller mindre vanliga. Flera av dessa arter trivs i måttligt näringsrika vatten. I Bergunda kanal, som visade måttlig status dominerade mer eller mindre näringskrävande arter. Vanligast var olika planktiska former (Figur 4), men även Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Amphora pediculus (Figur 7), Cocconeis placentula, Navicula cryptotenella och Nitzschia subacicularis förekom i betydande antal. Figur 7. Staurosira pinnata s.l. och Staurosira venter kan vara vanliga i måttligt näringsrika miljöer, medan Amphora pediculus (längst t.h.) är mer näringskrävande,. 8

19 Exempel på arter som trivs i näringsfattiga vatten och som förekom på flera lokaler i undersökningen är Brachysira brebissonii, Brachysira neoexilis, Encyonema neogracile (Figur 8), släktet Eunotia (Figur 5), Fragilaria gracilis, Frustulia crassinervia, Frustulia erifuga, Frustulia quadrisinuata (framsidans foto), Gomphonema exilissimum (Figur 8), Gomphonema varioreduncum, Microcostatus maceria, Navicula heimansioides, Pinnularia subcapitata var. subcapitata, Psammothidium abundans, Stauroforma exiguiformis (Figur 8) och Tabellaria flocculosa. Flera av dessa är också mer eller mindre surhetståliga och särskilt Brachysira, Eunotia och Frustulia kan vara vanliga i sura vatten. Figur 8. Encyonema neogracile, Gomphonema exilissimum och Stauroforma exiguiformis är exempel på kiselalger som trivs i näringsfattiga vatten,. 9

20 4. Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.73/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 28 p. Havs- och vattenmyndigheten 203. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 203:9. Eriksson, M. & Jarlman, A. 20. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 20:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, -35. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:09-3. Kahlert, M. & Andrén, C Benthic diatoms as valuable indicators of acidity. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Landbruksuniversitet.). Kahlert, M Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten. Rapport 202:2, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Lange-Bertalot & Moser Brachysira. Monographie der Gattungen. Bibliotheca Diatomologica 29. J. Cramer, Stuttgart. 22 pp. Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( 20

21 Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:, ( SIS 204a. Svensk Standard, SS-EN 3946:204, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 204b. Svensk Standard, SS-EN 4407:204, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(): Sundberg, I., Jarlman, A. & Meissner, Y Kiselalger i vattendrag i Kronobergs län En undersökning av 27 lokaler.. Zelinka, M. & Marwan, P. 96. Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

22 Bilaga. Resultatsidor Förklaring till resultatsidor kiselalger i rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt SWEREF99 TM. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening):. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet):. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 22

23 -86. Horgeån, Horgemo Län: 7 Kronoberg Beskuggning: >50 % Kommun: Alvesta Vattennivå: medel Koordinater: /47469 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Annette Petersson Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 5,7 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 9,6 (klass ) Antal räknade taxa: 34 TDI:, (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 3,25 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 5,0 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Horgeån vid Horgemo hade ett mycket högt IPS-index som motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Achnanthidium minutissimum (group II), följt av Eunotia implicata, Eunotia minor och Brachysira brebissonii dominerade kiselalgssamhället. Achnanthidium minutissimum (group II) är ofta mycket vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika, men inte sura, vatten medan de övriga är mer eller mindre näringskänsliga och surhetstoleranta arter. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 9,6 6,4, 0,0 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,7 3,7 0, - 2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 203 5,89 2 Nära neutralt nära måttlligt surt 204 5,0 3 Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 3/4 5,45 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes 203 och visade även då hög status. Artsammansättningen var liknande båda åren. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3), dock nära gränsen mot måttligt surt 203, och måttligt sura förhållanden 204. Tvåårsmedelvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet för måttligt sura förhållanden. Mindre än % deformerade kiselalgsskal noterades båda åren., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

24 2-86. Bäck från Vasen, Åsen Län: 7 Kronoberg Beskuggning: >50 % Kommun: Alvesta Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Annette Petersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 2,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 42 IPS: 9,0 (klass ) Antal räknade taxa: 62 TDI: 7,7 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 5,04 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass ) ACID: 3,35 (klass 4) SURT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Bäck från Vasen motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum varit under 5,6. Surhetstoleranta arter inom släktena Eunotia och Pinnularia dominerade kiselalgssamhället. Andelen deformerade kiselalgsskal var,0 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 9,0 7,2 7,7 0,9 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9, 7,4 0,6-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,52 3, Surt Surt Tvåårsmedelvärden 3/4 3,44 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, dvs. hög status och sura förhållanden. Artsammansättningen var liknande den 204. Andelen deformerade kiselalgsskal var 0,7 % 203 och,0 % 204. Om missbildningsfrekvensen är -5 % kan det vara en indikation på en svag-tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

25 3-86. Tvärån, Hjärtanäs Län: 7 Kronoberg Beskuggning: <5 % Kommun: Alvesta Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Elin Wallquist Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 8,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 6 Provplats: - foto från 203 Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 426 IPS: 8,8 (klass ) Antal räknade taxa: 46 TDI: 24,0 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 3,43 % PT: 3,5 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,96 (klass ) ACID: 6,04 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Tvärån vid Hjärtanäs motsvarade klass, hög status. Vissa näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger förekom, men i liten mängd. Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som ofta är mycket vanligt i näringsfattiga till måttligt näringsrika, ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 8,8 25,7 24,0,2 3, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,0 24,9 2,4-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 203 7,62 Alkaliskt nära neutralt 204 6,04 2 Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 3/4 6,83 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes 203 och visade även då hög status. Artsammansättningen var liknande den 204, men andelen Achnanthidium minutissimum var större 203 än 204. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7), dock nära nära neutralt, 203. År 204 hamnade indexvärdet i nära neutrala förhållanden, vilket också tvåårsmedelvärdet visar. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än % både 203 (0,7 %) och 204 (0,9 %)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

26 4-88. Ljungabäcken, Ryssby Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Ljungby Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Pernilla Turesson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 3, C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 7 Provplats: - foto från 203 Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 435 IPS: 9,4 (klass ) Antal räknade taxa: 57 TDI: 8,4 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 4,2 % PT: 0,7 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 5,43 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Ljungabäcken hade ett högt IPS-index som motsvarar klass, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Indexvärdet ligger i den övre (dvs. bättre) delen av klassintervallet. Andelen deformerade kiselalgsskal var, %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 9,4 24,7 8,4,2 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,4 2,5 0,9-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,70 5, Nära neutralt Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 3/4 6,07 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes 203 och visade även då hög status och hade låga värden på TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andel föroreningstoleranta former). Surhetsindex ACID visade nära neutrala förhållanden år 203, men måttligt sura förhållanden år 204. Andelen av det surhetståliga släktet Eunotia var större 204 (2 %) än föregående år (ca 6 %). Tvåårsmedelvärdet hamnar i nära neutrala förhållanden, men det ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. År 203 var andelen deformerade skal 2, % och år 204, %, vilket tyder på att en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande kan föreligga. 26

27 5-88. Helge å, mellan Virestadssjöarna Län: 7 Kronoberg Beskuggning: <5 % Kommun: Älmhults Vattennivå: medel Koordinater: /45876 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Annette Petersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 4,6 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: bron mellan Virestadssjöarna Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 49 IPS: 6,6 (klass 2) Antal räknade taxa: 38 TDI: 63,4 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 3,38 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,85 (klass 2) ACID: 5,94 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Helge å mellan Virestadssjöarna hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var förhöjd, vilket stämmer med klassningen god status. Staurosira venter, Staurosira pinnata s.l. och Stauroforma exiguiformis dominerade i kiselalgssamhället. De två förstnämnda finns framför allt i måttligt näringsrika vatten, medan Stauroforma exiguiformis föredrar näringsfattiga förhållanden. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden, men eftersom kiselalgssamhället till största delen (> 60 %) bestod av alkalifila arter (dvs. de som i huvudsak förekommer vid ph över 7) bör klassningen nära neutralt stämma. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 6, ,6 63, ,0 0, God status God status Tvåårsmedelvärden 3/4 6,8 2 58,5 2-3,0-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,34 5, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 3/4 6,4 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, dvs. god status och nära neutrala förhållanden. Tvåårsmedelvärden av ACID-indexet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Andelen deformerade kiselalgsskal var 0,7 % år 203 och 0 % år 204., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

28 6-88. Lillån, Hällevik Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Älmhults Vattennivå: medel Koordinater: 62728/ (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Elin Wallquist Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 6,4 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 8,7 (klass ) Antal räknade taxa: 58 TDI: 7,8 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 4,6 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,95 (klass ) ACID: 4,86 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Lillån vid Hällevik hade ett IPS-index som motsvarar klass, hög status. Få näringskrävande kiselalger (TDI) noterades och inga föroreningstoleranta former (%PT). De vanligaste arterna var Achnanthidium minutissimum group II, Brachysira neoexilis och Aulacoseira ambigua. De två förstnämnda trivs i mer eller mindre näringsfattiga vatten, medan Aulacoseira ambigua framför allt finns i måttligt näringsrika till näringsrika vatten. Den sistnämnda är en planktisk alg (frilevande i sjöar), men kan också förekomma i rinnande vatten framför allt om lokalen ligger strax nedströms en sjö. Surhetindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Andelen deformerade kiselalgskal var mindre än %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 8,7 4,3 7,8 0,0 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 8,7 6,0 0,0-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 203 4,27 3 Måttligt surt nära surt 204 4,86 3 Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 3/4 4,56 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 (hade då lokalnamn "Väraberga") och visade då samma resultat, nämligen hög status och måttligt sura förhållanden. Surhetindexet ACID var lägre 203 och låg då nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Andelen deformerade ska var 0 % 203 och 0,9 % 204, dvs ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller dylikt kan påvisas med hjälp av kiselalger., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

29 7-86. Yttre kanalen (Djurleån), Målen Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Växjö Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Annette Petersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 4,7 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: bro öster om Målen Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 8,9 (klass ) Antal räknade taxa: 4 TDI: 3,7 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 3,83 % PT:,4 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,96 (klass ) ACID: 5,20 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Yttre kanalen (Djurleån) vid Målen hade ett IPS-index som motsvarar klass, hög status. Mängde näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. De vanligast förekommande arterna var Achnanthidium minutissimum (group II), Eunotia implicata och Karayevia oblongella, vilka alla finns i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. Eunotia- släktet är typiskt för mer eller mindre sura miljöer. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Andelen deformerade kiselalgsskal var,7 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 8,9 3,6 3,7 2,6, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 8,7 3,6 2,0-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,95 5, Måttligt surt Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 3/4 5,08 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, dvs. hög status och måttligt sura förhållanden. Artsammansättningen i kiselalgssamhället var likartad de båda åren. Andelen deformerade kiselalgsskal var,2 % 203 och,7 % 204, vilket kan vara en indikation på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

30 8-86. Yttre kanalen (Djurleån), Sjöamellan Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Växjö Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Annette Petersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 9, C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 425 IPS: 9,6 (klass ) Antal räknade taxa: 33 TDI: 6,8 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 3,04 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 5,50 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Yttre kanalen (Djurleån) vid Sjöamellan var mycket högt och motsvarade klass, hög status. Endast enstaka mer eller mindre näringskrävande kiselalger noterades och andelen föroreningstoleranta former var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet. Det surhetstoleranta släktet Eunotia utgjorde knappt 30 % av kiselalgssamhället. Andelen deformerade kiselalgsskal var 3,3 %, vilket bör tyda på en svag tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 9,6 6,0 6,8,3 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,5 6,4 0,8-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,8 5, Måttligt surt Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 3/4 5,34 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, nämligen hög status och måttligt sura förhållanden. Tvåårsmedelvärdet av surhetsindexet ACID ligger i den övre delen av klassintervallet. Endast 0,7 % missbildade skal noterades 203, men 3,3 % 204. Mindre än % deformationer anses vara ingen eller obetydlig påverkan, medan 2-5 % bör betyda en svag-tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

31 9-88. Bäck mellan Femlingen-Övden, Bohult Län: 7 Kronoberg Beskuggning: >50 % Kommun: Alvesta Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Annette Petersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 6,0 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: vid dammen uppströms Femlingen Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 48 IPS: 9,3 (klass ) Antal räknade taxa: 57 TDI: 2,6 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 4,35 % PT: 0,5 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass ) ACID: 4,4 (klass 4) SURT mycket nära måttlligt surt Kommentar årets undersökning I Bäck mellan Femlingen och Övden var IPS-indexet högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Drygt 4 % av kiselalgssamhället utgjordes av släktet Eunotia, som framför allt finns i mer eller mindre sura vatten. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 9,3 7,4 2,6 0,0 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,2 0,0 0,2-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,78 4,4 4 4 Surt Surt mycket nära måttlligt sur Tvåårsmedelvärden 3/4 3,96 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, dvs. hög status och sura förhållanden. Andelen deformerade kiselalgsskal var,5 % år 203, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande, men andelen var mindre än % 204 (ingen/obetydlig påverkan)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 3

32 0-88. Bäck vid Garanshultasjön, Vare Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Älmhults Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Annette Petersson Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 4,9 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 425 IPS: 9,2 (klass ) Antal räknade taxa: 48 TDI: 4,6 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 3,92 % PT: 0,9 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass ) ACID: 5,8 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Bäck vid Garanshultasjön var högt och tillhörde klass, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten, och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 9,2 6,9 4,6 0,5 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,2 0,7 0,7-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,23 5,8 4 3 Surt Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 3/4 4,2 3 Måttligt surt mycket nära surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat vad gäller näringsämnen och organisk förorening, nämligen hög status. Näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger förekom i mycket små mängder båda åren. Surhetsindexet ACID var lägre 203 än 204 och visade sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller phminimum under 5,6). Andelen av släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, var större 203 än 204 och andelen av Achnanthidium minutissimum group II (som finns i näringsfattiga till måttligt näringsrika, men ej sura vatten) var mindre än 204. Detta tyder på en viss förbättring av surhetssituationen. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än % både 203 och 204 (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

33 2-88. Prästebodaån, uppströms Lillesjön Län: 7 Kronoberg Beskuggning: <5 % Kommun: Ljungby Vattennivå: medel Koordinater: /43342 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Elin Wallquist Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 4,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 6 Provplats: - foto från 203 Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 430 IPS: 9,2 (klass ) Antal räknade taxa: 50 TDI: 22, (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 3,34 % PT: 0,5 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass ) ACID: 6,08 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Prästebodaån var högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Värdet ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4). Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 9,2 2,0 22, 0,2 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,2 2,6 0,3-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,05 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 3/4 6,07 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, nämligen hög status och nära neutrala förhållanden. Tvåårsmedelvärdet av ACID ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 % 203 och endast 0,2 % 204, vilket innebär att ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande föreligger., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

34 3-88. Helge å, Kroksbygd Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Älmhults Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Pernilla Turesson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 7, C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: bron vid Kroksbygd Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 426 IPS: 9, (klass ) Antal räknade taxa: 70 TDI: 20,2 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 4,57 % PT: 0,9 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass ) ACID: 5,54 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Helge å vid Kroksbygd hade ett IPS-index som motsvarar klass, hög status och mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen deformerade kiselalgsskal var,2 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 9, 4,6 20,2 0,0 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,0 7,4 0,5-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 203 4,2 4 Surt nära måttlligt surt 204 5,54 3 Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 3/4 4,83 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade också då hög status. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6), dock nära måttligt surt 203 och måttligt sura förhållande, relativt nära nära neutralt 204. Tvåårsmedelvärdet ligger i måttligt sura förhållanden. Andelen deformerade kiselalgsskal var % 203 och,2 % 204, vilket kan betyda en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

35 4-86. Bäck från Furen, Ljungsäng Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Alvesta Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Elin Wallquist Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur:,8 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 42 IPS: 5,5 (klass 2) Antal räknade taxa: 60 TDI: 46,0 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 4,8 % PT:,6 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,79 (klass 2) ACID: 5,29 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Bäck från Furen motsvarade klass 2, god status. Vissa näringskrävande och föroreningstoleranta kiselalgsarter förekom, vilket visas av något förhöjda värden på TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter). Diversiteten var hög. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 5,5 2 23,2 46, ,2,6-2 3 Hög status God status Tvåårsmedelvärden 3/4 6,7 2 34,6 5,9-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,63 5, Måttligt surt Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 3/4 5,46 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då hög status, men IPS-indexet låg relativt nära gränsen mot god status, vilket resultaten 204 visade. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållande båda åren. Inga missbildade kiselalgsskal noterades varken 203 eller 204., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

36 5-88. Kvarnbäcken, Långhult Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Ljungby Vattennivå: låg Koordinater: /45432 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Pernilla Turesson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 7,6 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 428 IPS: 9,6 (klass ) Antal räknade taxa: 36 TDI: 22,0 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,26 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 6,64 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Kvarnbäcken hade ett mycket högt IPS-index som motsvarade klass, hög status. Vissa näringskrävande kiselalger (TDI) förekom, men i liten mängd och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Achnanthidium minutissimum (group II) dominerade kiselalgssamhället. Denna artgrupp är ofta mycket vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika, men ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 9,6 20,5 22,0 0,5 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,5 2,3 0,4-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,06 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 3/4 6,35 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen visade även 203 hög status och nära neutrala förhållanden och andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än %., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

37 6-88. Bäck från Kölnen, bron nedströms Kölnen Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Alvesta Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Pernilla Turesson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 8 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 430 IPS: 6,6 (klass 2) Antal räknade taxa: 57 TDI: 44, (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 3,25 % PT:,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,85 (klass 2) ACID: 4,63 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Bäck från Kölnen hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var något förhöjd, vilket stämmer med klassningen god status. Staurosira venter dominerade i kiselalgssamhället. Den förekommer framför allt i måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Andelen deformerade kiselalgsskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 6, ,6 44, ,2, God status God status Tvåårsmedelvärden 3/4 6,7 2 44, ,7-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,6 4, Måttligt surt Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 3/4 4,62 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen visade samma resultat 203, dvs. god status och måttligt sura förhållanden. Artsammansättningen var liknande den 204. Andelen deformerade kiselalgsskal var 0 % både 203 och 204., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

38 8-82. Stångsmålaån, nedströms sågen Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Tingsryds Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Annette Petersson Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 4, C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 8,3 (klass ) Antal räknade taxa: 8 TDI: 6,6 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 5,44 % PT: 2,6 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,93 (klass ) ACID: 4,72 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Stångsmålaån motsvarade klass, hög status. Vissa mer eller mindre näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger noterades, men i små mängder. Det förekom en del centriska kiselalger (20 %) som räknas som planktiska (sjölevande), men som kan vara vanliga även i rinnande vatten nedströms sjöar. Antalet räknade arter var mycket högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Det surhetstoleranta släktet Eunotia utgjorde ca 26 % av kiselalgssamhället. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 8,3 5,8 6,6 0,9 2, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 8,5 6,2,8-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,74 4, Måttligt surt Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 3/4 4,73 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, dvs. hög status och måttligt sura förhållanden samt mindre än % deformerade kiselalgsskal., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

39 Badebodaån, Åbroholm Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Uppvidinge Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Pernilla Turesson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur:,8 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: bro vid Åbroholm Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 9,7 (klass ) Antal räknade taxa: 40 TDI: 9,0 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,8 % PT: 0,5 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 6,6 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Badebodaån vid Åbroholm var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Kiselalgssamhället dominerades av Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika men ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Andelen deformerade kiselalgsskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 9,7 0,4 9,0 0,0 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,8 9,7 0,2-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,39 6,6 5 2 Mycket surt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 3/4 3,78 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat vad gäller näringsämnen och organisk förorening, nämligen hög status. Det har skett en förbättring av surhetssituationen från mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för ph lägre än 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8) 203 till nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 204. År 203 utgjorde släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, 96 % av kiselalgssamhället, men bara 7 % år 204 då istället den surhetskänsliga artgruppen Achnanthidium minutissimum dominerade (56 %). Andelen deformerade kiselalgsskal var 0 % båda åren., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

40 Lillån, uppströms Hovgårdssjön Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Uppvidinge Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Pernilla Turesson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 2,2 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 46 IPS: 9,8 (klass ) Antal räknade taxa: 26 TDI: 23,6 (klass ) HÖG STATUS Diversitet:,2 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 7,38 (klass 2) NÄRA NEUTRALT nära alkaliskt Kommentar årets undersökning I Lillån uppströms Hovgårdssjön var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Diversiteten var mycket låg, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) dominerade kiselalgssamhället (86 %). Tidigare erfarenheter har visat att total dominans kan vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället, t. ex. orsakad av lågt eller högt vattenstånd som har medfört uttorkning eller omlagring av substraten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 9,8 24,2 23,6 0,0 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,9 23,9 0,0-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,40 7,38 2 Alkaliskt Nära neutralt nära alkaliskt Tvåårsmedelvärden 3/4 7,89 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, dvs. hög status och ett lågt TDI-värde (mängden näringskrävande arter) samt 0 % föroreningstoleranta former (%PT). Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden (årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3) 203. Andelen deformerade kiselalgsskal var 0,2 % båda åren., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

41 Lillån, Hallaryd Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Älmhults Vattennivå: medel Koordinater: /4345 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Pernilla Turesson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 5,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 437 IPS: 9,2 (klass ) Antal räknade taxa: 69 TDI: 7,9 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 4,98 % PT: 0,7 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass ) ACID: 4,6 (klass 4) SURT mycket nära måttlligt surt Kommentar årets undersökning IPS-indexet på lokalen i Lillån vid Hallaryd var högt och hamnade i klass, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet ligger dock mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 9,2 3,6 7,9 0,2 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9, 5,7 0,5-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,0 4,6 4 4 Surt Surt mycket nära måttlligt surt Tvåårsmedelvärden 3/4 4,08 4 Surt nära måttlligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 203 och visade då samma resultat, nämligen hög status och sura förhållanden. Tvåårsmedelvärdet av surhetsindexet ACID hamnar nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 % 203 och 0,7 % 204, vilket betyder ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 4

42 Bäck till Sandsjön, Källebäcken Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Tingsryds Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Annette Petersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 9,6 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 405 IPS: 9,9 (klass ) Antal räknade taxa: 26 TDI:,4 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 3,8 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID:,57 (klass 5) MYCKET SURT Kommentar årets undersökning Källebäcken hade ett mycket högt IPS-index som motsvarar klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph är lägre än 5,5 och/eller att ph-minimum är under 4,8. Kiselalgssamhället utgjordes till 88 % av acidofila arter, dvs. mer eller mindre surhetskrävande former. De vanligaste arten var den surhetsindikerande Eunotia implicata. Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 9,9,9,4 0,5 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,8,6 0,2-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,95, Mycket surt Mycket surt Tvåårsmedelvärden 3/4,76 5 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, nämligen hög status och mycket sura förhållanden samt mindre än % deformerade skal., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

43 Bäck från Stora Hensjön, Norr om Tattamåla Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Tingsryds Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Annette Petersson Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 0,3 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 425 IPS: 9,9 (klass ) Antal räknade taxa: 28 TDI: 2,2 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 3,73 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 3,44 (klass 4) SURT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Bäck från Stora Hensjön var mycket högt och motsvarade klass, hög status. Kiselalgssamhället dominerades (47 %) av det näringskänsliga och surhetståliga släktet Eunotia. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum varit under 5,6. Andelen deformerade kiselalgsskal var 2, %, vilket bör tyda på en svag tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 9,9 9,9 2,2 0,2 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,9 6,0 0,2-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 203 4,09 4 Surt nära måttlligt surt 204 3,44 4 Surt Tvåårsmedelvärden 3/4 3,76 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, nämligen hög status och sura förhållanden. Surhetsindexet ACID var något högre 203 och låg nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Tvåårsmedelvärdet ligger i den övre (bättre) delen av klassintervallet för sura förhållanden. 0,7 % deformerade kiselalgsskal observerades 203, vilket indikerar ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl. År 204 var andelen större, 2, %, vilket kan tyda på en svag till tydlig påverkan., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

44 Lekarydsån, Aneboda nedströms sågen Län: 7 Kronoberg Beskuggning: >50 % Kommun: Växjö Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Elin Wallquist Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 0, C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: nedströms sågen Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 433 IPS: 9, (klass ) Antal räknade taxa: 47 TDI: 6,9 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 4,39 % PT: 0,7 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass ) ACID: 4,65 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning I Lekarydsån motsvarade IPS-indexet klass, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Indexvärdet ligger i den nedre (dvs. sämre) delen av klassintervallet. Andelen deformerade kiselalgsskal var,2 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 9, 3,0 6,9 0,5 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9, 5,0 0,6-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 203 4,5 4 Surt mycket nära måttlligt surt 204 4,65 3 Måttligt surt Tvåårsmedelvärden 3/4 4,40 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat vad gäller näringsämnen och organisk förorening, nämligen hög status. Artsammansättningen var liknande den 204. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6) 203, men indexvärdet låg mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden, vilket 204 visade. Tvåårsmedelvärdet ligger i måttligt surt, relativt nära gränsen mot surt. Andelen deformerade kiselalgsskal var,0 % 203 och,2 % 204, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller dylikt., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

45 3-86. Skaddeån, Hultakvarn Län: 7 Kronoberg Beskuggning: saknas Kommun: Alvesta Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Elin Wallquist Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 9,2 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 9,6 (klass ) Antal räknade taxa: 44 TDI: 7,3 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 3, % PT: 0,9 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 5,77 (klass 3) MÅTTLIGT SURT mycket nära nära neutralt Kommentar årets undersökning IPS-indexet på lokalen i Skaddeån var mycket högt och hamnade i klass, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet ligger dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen deformerade kiselalgsskal var,7 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 9,6 8,8 7,3 0,2 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,5 3,0 0,6-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 203 4,30 3 Måttligt surt nära surt 204 5,77 3 Måttligt surt mycket nära nära neutralt Tvåårsmedelvärden 3/4 5,03 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, dvs. hög status och måttligt sura förhållanden. Surhetsindexet ACID låg dock nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6) 203, men mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden 204, vilket visar att surhetssituationen var bättre 204 än 203. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än % (ingen/obetydlig påverkan) 203, men var svagt förhöjd (svag påverkan) 204., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

46 Ålabäcken, bro nedströms Fenen Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Ljungby Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Elin Wallquist Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 3,9 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 429 IPS: 9,7 (klass ) Antal räknade taxa: 29 TDI: 23,2 (klass ) HÖG STATUS Diversitet:,45 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 7,02 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Ålabäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var 0 %. Diversiteten var mycket låg, vilket kan indikera en störning i kiselalgssamhället. Achnanthidium minutissimum, som dominerade helt (82 %), är en av de vanligaste kiselalgsgrupperna i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura. Den är dessutom en primärkolonisatör och enligt tidigare erfarenheter kan den massutvecklas efter perioder med stora variationer i vattenflödet, bl.a. nedströms dammanläggningar, som medfört uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 9,7,6 23,2,2 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,7 2,4 0,6-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,00 7, Mycket surt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 3/4 4,5 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat vad gäller näringsämnen och organisk förorening, nämligen hög status. Det har skett en förbättring av surhetssituationen från mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för ph lägre än 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8) 203 till nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 204. År 203 utgjorde släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, 76 % av kiselalgssamhället, men bara 6,5 % år 204 då istället den surhetskänsliga artgruppen Achnanthidium minutissimum dominerade (82 %). Andelen deformerade kiselalgsskal var 0 % båda åren., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

47 Bäck från Lillesjön till Helgasjön, bron nedströms Lillesjön Län: 7 Kronoberg Beskuggning: <5 % Kommun: Växjö Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Annette Petersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 6,3 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: bron nedströms Lillesjön Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 426 IPS: 9,3 (klass ) Antal räknade taxa: 53 TDI: 7,2 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 3,54 % PT:,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass ) ACID: 6,24 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Bäck från Lillesjön var IPS-indexet högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och få föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Kiselalgssamhället dominerades av Achnanthidium minutissimum group II, Brachysira brebissonii och Psammothidium abundans, som kan vara vanliga i mer eller mindre näringsfattiga vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Andelen deformerade kiselalgsskal var,2 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 9,3 2,3 7,2 0,7, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 3/4 9,4 4,7 0,9-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,62 6, Måttligt surt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 3/4 5,93 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes 203 och visade även då hög status och hade låga värden på TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andel föroreningstoleranta former). Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) 203, men nära neutrala förhållanden 204. Indexvärdet 203 låg dock relativt nära gränsen mot nära neutralt, vilket tvåårsmedelvärdet visar. Andelen deformerade kiselalgsskal var bara 0,2 % 203 (ingen/obetydlig påverkan), men,2 % 204 (svag påverkan)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

48 Skaddeån, nedströms Sjöatorpasjön Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Alvesta Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Elin Wallquist Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 0,9 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 42 IPS: 7,5 (klass ) Antal räknade taxa: 59 TDI: 38,4 (klass ) HÖG STATUS mycket nära god status Diversitet: 4,47 % PT: 3,8 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,89 (klass ) ACID: 6,43 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Skaddeån motsvarade klass, hög status. Indexvärdet ligger dock mycket nära gränsen mot klass 2, god status och vissa mer eller mindre näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter förekom. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 203 8,3 28, 0,5-2 Hög status 204 7,5 38,4 3,8-2 Hög status mycket nära god status Tvåårsmedelvärden 3/4 7,9 33,3 2, - 2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,03 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 3/4 6,23 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 203 och visade då samma resultat, nämligen hög status och nära neutrala förhållanden. Det förekom dock vissa mer eller mindre näringskrävande arter på lokalen och IPS-indexet låg i den nedre (sämre) delen av klassintervallet 203 medan det låg mycket nära gränsen mot god status 204. Tvåårsmedelvärdet ligger relativt nära gränsen mot god status. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än % både 203 och 204, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

49 Bergunda kanal, utloppet av N. Bergundasjön Län: 7 Kronoberg Beskuggning: >50 % Kommun: Växjö Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Pernilla Turesson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 6,9 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 424 IPS: 2,8 (klass 3) Antal räknade taxa: 52 TDI: 65,4 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,59 % PT: 9,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,65 (klass 3) ACID: 8,25 (klass ) ALKALISKT Kommentar I Bergunda kanal motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var inte anmärkningsvärt stor, men är något underskattad, eftersom 56 % av kiselalgssamhället utgjordes av s.k. centriska arter. Flera arter inom dessa släkten föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten, men de räknas inte med i TDI-indexet, eftersom de huvudsakligen finns i planktonsamhället i sjöar. Exempel på näringskrävande centriska arter i detta prov är Aulacoseira granulata, Cyclostephanos dubius, Stephanodiscus hantzschii f. tenuis och Cyclotella meneghiniana. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Toftaån, Toftaholm Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Ljungby Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Elin Wallquist Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 5,5 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 435 IPS: 9,8 (klass ) Antal räknade taxa: 27 TDI: 24,5 (klass ) HÖG STATUS Diversitet:,07 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 7,87 (klass ) ALKALISKT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar I Toftaån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var 0 %. Diversiteten var mycket låg, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade kiselalgssamhället (88 %). Tidigare erfarenheter har visat att total dominans kan vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället. Denna artgrupp är en primärkolonisatör och kan uppträda i stora mängder (>85-90 %) t.ex. efter perioder med låg eller hög vattenföring (uttorkning resp. renspolning av substraten). Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

50 Aggaå-Bykebäcken, Bostorp Län: 7 Kronoberg Beskuggning: 5-50 % Kommun: Uppvidinge Vattennivå: låg Koordinater: /56293 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Pernilla Turesson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Kronoberg Vattentemperatur: 2, C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 423 IPS: 9,5 (klass ) Antal räknade taxa: 28 TDI: 22,4 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,25 % PT: 0,5 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 6,74 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar IPS-indexet i Aggaå-Bykebäcken var högt och motsvarade klass, hög status. Vissa näringskrävande arter (TDI) förekom, men i liten mängd. Kiselalgssamhället dominerades av artgruppen Achnanthidium minutissimum group II (64,5 %), som förekommer i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten, vilket gjorde att diversiteten var relativt låg. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Mindre än % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)