Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland (2020)

Transkript

1 ANBUDSINBJUDAN OCH 1 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland (2020) Anbudsinbjudan och förfrågningsunderlag Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se Kontakta i detta ärende: Lars Stibe, tel , e-post lars.stibe@lansstyrelsen.se

2 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 2 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Innehåll 1 ANBUDSINBJUDAN UPPHANDLINGENS SYFTE UPPHANDLANDE MYNDIGHET LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN KONTAKTPERSON FÖR UPPHANDLINGEN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGETS INNEHÅLL ANNONSERING OCH TIDPLAN ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER OCH KRAV UPPHANDLINGSFORM ANBUDETS FORM OCH INNEHÅLL ANBUDSMÄRKNING LÄMNANDE AV ANBUD ANBUDSTIDENS UTGÅNG ANBUDETS GILTIGHETSTID KOSTNADER FÖR ANBUD KOMMERSIELLA VILLKOR FRÅGOR OM FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET FÖRTYDLIGANDEN OCH KOMPLETTERINGAR MEDDELANDE OM TILLDELNINGSBESLUT. UPPHANDLINGSKONTRAKT SEKRETESS AVBRYTANDE AV UPPHANDLING CIVILRÄTTSLIGT BINDANDE AVTAL KRAV PÅ ANBUDSGIVAREN JURIDISK STÄLLNING UTESLUTNING AV ANBUDSGIVARE REGISTRERINGSBEVIS EKONOMISK STÄLLNING ANSVARSFÖRSÄKRING TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET ALLMÄNT ACKREDITERING REFERENSUPPDRAG ANBUDSGIVARENS KVALITETSARBETE ANBUDSGIVARENS MILJÖARBETE UNDERLEVERANTÖRER KRAV PÅ TJÄNSTEN INLEDNING KRAV PÅ GENOMFÖRANDET AV UNDERSÖKNINGARNA OCH REDOVISNINGARNA METODIK KVALITETSSÄKRING REDOVISNING SÅRBARHETSANALYS RAPPORTERING TILL NATIONELL DATAVÄRD KOMMERSIELLA VILLKOR PARTER OMFATTNING UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE... 13

3 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 3 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG AVTALSTID PRIS PRISJUSTERING FAKTURERING OCH BETALNINGSVILLKOR FAKTURERINGSADRESS ÖVERLÅTELSE AV AVTAL ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG AVTALSBROTT OCH HÄVNING FORCE MAJEURE TVIST RANGORDNING MELLAN HANDLINGAR PRÖVNING OCH UTVÄRDERING AV ANBUD ANBUDSPRÖVNING UTVÄRDERING AV ANBUD CHECKLISTA FÖR REDOVISNINGAR OCH BEVIS SOM SKA MEDFÖLJA ANBUDET BILAGOR BILAGA 1 LOKALLISTA KISELALGER (2020) BILAGA 2 ANBUDSFORMULÄR BILAGA 3 EXEMPEL PÅ RAPPORTERING... 23

4 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 4 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Anbudsinbjudan 1.1 Upphandlingens syfte Syftet med kiselalgsundersökningarna är i första hand att bedöma försurningspåverkan och följa upp effekterna av kalkningsverksamheten. Undersökningarna ska dessutom ge underlag för en biologisk bedömning av mänsklig påverkan såsom exempelvis övergödning och organisk förorening. Undersökningarna ska ske på 31 lokaler varav 11 stycken ska provtas årligen. Provtagningarna ska ske i vattendrag runt om i länet under sensommaren/hösten enligt bifogad lokallista (bilaga 1). Uppdraget omfattar åren med möjlighet till två förlängningsperioder om vardera ett år, dvs. längst till och med år Upphandlande myndighet Myndighet: Länsstyrelsen i Hallands län, Postadress: Besöksadress: Halmstad Slottsgatan 2, Halmstad Telefon: e-post: webbadress: halland@lansstyrelsen.se Inom länsstyrelsen svarar naturvårdsenheten för upphandlingen. 1.3 Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län (länsstyrelsen) är en statlig myndighet. 1.4 Kontaktperson för upphandlingen Frågor rörande upphandlingen eller detta dokument ställs till (företrädesvis via e-post): Lars Stibe E-post: Lars.Stibe@lansstyrelsen.se Telefon: Förfrågningsunderlagets innehåll Det är viktigt att anbudsgivaren noga läser igenom hela förfrågningsunderlaget. Detta förfrågningsunderlag är indelat i följande avsnitt: 1. Anbudsinbjudan 2. Administrativa bestämmelser och krav 3. Krav på anbudsgivaren

5 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 5 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Krav på tjänsten 5. Kommersiella villkor 6. Prövning och utvärdering av anbud 7. Checklista för redovisningar och bevis som ska medfölja anbudet Till förfrågningsunderlaget hör följande bilagor. 1. Lokallista (2020) 2. Anbudsformulär 3. Exempel på rapportering Anbudsgivaren är skyldig att själv kontrollera att fullständig anbudsförfrågan enligt förteckning ovan erhållits. 1.6 Annonsering och tidplan Underlaget för denna upphandling har sänts till Visma TendSign för publicering i databaser och har publicerats under Upphandlingar på länsstyrelsens hemsida Upphandlingen kommer att genomföras enligt följande preliminära tidsplan (med reservation för oförutsedda förseningar) Denna anbudsförfrågan tillgänglig samt annonsering Sista dag för anbudslämnaren att komma in med frågor Frågor besvaras senast Sista dag att lämna in anbud Anbudsöppning Anbudsutvärdering Beslut om vinnare i upphandlingen Tilldelningsbeslut skickas ut 2 Administrativa bestämmelser och krav 2.1 Upphandlingsform Upphandlingen avser en B-tjänst och genomförs som förenklad upphandling enligt 15 kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Anbud kan komma att antas utan föregående förhandling. 2.2 Anbudets form och innehåll Anbud skall vara skriftligt. Anbud skall lämnas på bifogat anbudsformulär (bilaga 2). Till anbudsformuläret fogas som bilagor de bekräftelser, intyg etc. som anges i anbudsformuläret. Anbudsgivaren skall i anbudet lämna samtliga i anbudsformuläret angivna uppgifter på sådant sätt att det framgår att samtliga krav och förutsättningar uppfylls.

6 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 6 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Det gäller såväl uppgifter som avser kraven på utföraren, kraven på undersökningarna samt avtalsvillkoren. Priser skall lämnas enligt anvisningar i anbudsformuläret. Anbudet skall vara undertecknat av behörig firmatecknare. Anbudet skall vara skrivet på svenska. Anbud skall lämnas i ett original och en fullständig kopia. Anbud översänt med telefax eller e-post, eller annat elektroniskt medium, accepteras inte. Beställaren har bara möjlighet att anta anbud som uppfyller samtliga krav i detta förfrågningsunderlag. Notera att meddelande om tilldelningsbeslut kommer att skickas till anbudsgivarna med e-post till den e-postadress som skall anges i anbudsformuläret. 2.3 Anbudsmärkning Ytterkuvertet skall tydligt vara märkt med ANBUD, Lämnande av anbud Anbud skall lämnas i slutet kuvert. Anbud kan lämnas in på följande sätt: Via post, med adress Länsstyrelsen i Hallands län Halmstad Genom bud eller personlig överlämning hos länsstyrelsen, receptionen, med besöksadress Slottsgatan 2, Halmstad. Receptionen har normalt öppet vardagar mellan klockan och Övriga tider hänvisas till brevinkastet. Observera att brevinkastet är begränsat till storlek. Anbudsgivaren svarar i samtliga ovan nämnda fall för att anbudet kommit in till länsstyrelsen i rätt tid. 2.5 Anbudstidens utgång Anbud skall vara beställaren tillhanda senast klockan fredagen den 1 april Beställaren har inte möjlighet att pröva ett anbud som kommer in för sent. 2.6 Anbudets giltighetstid Anbudsgivaren skall vara bunden av sitt anbud till och med den 15 juni Bekräftelse av detta skall lämnas i anbudet.

7 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 7 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Kostnader för anbud Anbudsgivaren står själv för alla kostnader i samband med anbudsgivningen. 2.8 Kommersiella villkor De kommersiella villkoren (avsnitt 5) skall accepteras i sin helhet. Bekräftelse av detta skall lämnas i anbudet. 2.9 Frågor om förfrågningsunderlaget Under upphandlingsprocessen är det inte tillåtet för myndigheten att diskutera förfrågningsunderlag, anbud, utvärdering etc. med anbudsgivare på ett sådant sätt att någon anbudsgivare gynnas eller missgynnas. Finner anbudsgivare att förfrågningsunderlaget eller tillhörande dokument i något avseende är oklart eller har något att anföra mot dess innehåll, skall detta omedelbart och under anbudstiden skriftligen, per e-post, riktas till halland@lansstyrelsen.se. Frågor om varför ett visst krav ställs besvaras inte. Fråga ställs genom att tydligt uppge vilket avsnitt som frågan gäller, rubrik samt i förekommande fall bilagenummer. Frågor angående upphandlingen måste ställas senast tio (10) dagar före anbudstidens slut dvs och kommer att besvaras snarast och senast fem (5) dagar före anbudstidens slut eller i detta fall Frågor som ställts efter detta datum kommer inte att besvaras. Frågor kommer att besvaras genom publicering på länsstyrelsens hemsida Vänligen observera att länsstyrelsen inte kommer att skicka frågor och svar till anbudsgivarna utan endast redogöra för dessa på länsstyrelsens hemsida. Anbudsgivaren ansvarar för att hålla sig uppdaterad. Frågor som kan besvaras med en hänvisning till förfrågningsunderlaget besvaras bara till den som ställt frågan Förtydliganden och kompletteringar Anbudsgivare har att se till att anbudet är komplett och innehåller samtliga begärda uppgifter i föreskriven form. Länsstyrelsen har ingen skyldighet att begära att ett ofullständigt anbud förtydligas eller kompletteras. Länsstyrelsen har heller ingen rätt att begära detta annat än i undantagsfall, under förutsättning att det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning. Anbudsgivare kan få rätta uppenbara felskrivningar, felräkningar eller annat fel i anbudet om länsstyrelsen så tillåter Meddelande om tilldelningsbeslut. Upphandlingskontrakt Beslut om vilka anbud som har antagits fattas genom ett skriftligt tilldelningsbeslut. Så fort länsstyrelsen fattat tilldelningsbeslut kommer information om beslutet, med redo-

8 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 8 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG visning av skälen, att skriftligen meddelas samtliga anbudsgivare som deltagit i upphandlingen via e-post. Meddelande om tilldelningsbeslut kommer att skickas till anbudsgivarna med e-post till den e-postadress som skall anges i anbudet enligt avsnitt 2.2 Anbudets form och innehåll. Det är anbudsgivarens ansvar att angiven e-post bevakas för inkommande meddelande. Avtal mellan beställaren och den utförare som tilldelas kontrakt sluts genom ett upphandlingskontrakt enligt avsnitt 5 Kommersiella villkor. Avtal tecknas först när tiden för avtalsspärren har passerat, dvs. tidigast tio dagar efter det att tilldelningsbeslutet skickats till anbudsgivarna Sekretess Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller absolut anbudssekretess tills dess att tilldelningsbeslut har fattats eller ärendet slutförts på annat sätt. Därefter blir anbud och andra i upphandlingen ingående uppgifter allmän handling. Anbud eller delar av dessa dokument kan dock omfattas av sekretess på grund av andra bestämmelser enligt offentlighets- och sekretesslagen. Länsstyrelsen prövar detta varje gång en allmän handling begärs utlämnad. Det faktum att en anbudsgivare har begärt sekretess är dock ingen garanti för att uppgiften i fråga kommer anses omfattas av sekretess. För kommersiellt skydd för en anbudsgivares uppgifter krävs att uppgifterna avser affärs- eller driftförhållanden för anbudsgivaren samt att det av särskild anledning kan antas att anbudsgivaren lider skada om uppgifterna röjs. Om anbudsgivaren anser att de uppgifter anbudsgivaren lämnat i upphandlingsärendet uppfyller vad som krävs enligt ovan för kommersiell sekretess, bör anbudsgivaren skriftligen med begäran om kommersiell sekretess innehållande precisering av vilka uppgifter som avses samt vilken skada som anbudsgivaren skulle tillfogas om uppgifterna röjs Avbrytande av upphandling Länsstyrelsen förbehåller sig rätten att avbryta denna upphandling om politiska beslut fattas eller organisatoriska förändringar sker som påverkar eller förändrar förutsättningarna för upphandlingens fullföljande. Vidare kan upphandlingen komma att avbrytas om samtliga anbud betydligt överstiger länsstyrelsens budget för tjänsten. Om upphandlingen avbryts kommer samtliga anbudsgivare att underrättas Civilrättsligt bindande avtal Observera att varken upphandlingsprocessen eller tilldelningsbeslutet innebär att bindande avtal har uppstått. Civilrättsligt bindande avtal (så kallat upphandlingskontrakt) föreligger först när skriftligt avtalsdokument i original undertecknats av parterna.

9 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 9 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Krav på anbudsgivaren För att säkerställa att anbudsgivaren är lämplig som leverantör gäller nedanstående för anbudsgivaren. 3.1 Juridisk ställning Uteslutning av anbudsgivare Anbudsgivaren kommer att uteslutas om länsstyrelsen får kännedom om att anbudsgivaren enligt en dom som vunnit laga kraft är dömd för brott som anges i 10 kap. 1 LOU. I de fall anbudsgivaren är en juridisk person kommer anbudsgivaren att uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brottet. Anbudsgivare kommer också att uteslutas från upphandlingen om något av de förhållanden som anges i 10 kap. 2 LOU råder: Anbudsgivaren är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud. Anbudsgivaren är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande. Anbudsgivaren är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom. Anbudsgivaren har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Anbudsgivaren har inte fullgjort sina skyldigheter avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker. Anbudsgivare intygar genom att anbud undertecknas av behörig företrädare för anbudsgivaren, att förhållanden under denna punkt inte föreligger vid anbudslämnandet. Anbudsgivare skall styrka förhållandena rörande skatter och avgifter genom att till anbudet bifoga av skattemyndigheten ifylld blankett SKV 4820, Begäran/Svar offentliga uppgifter, vilken kan hämtas på Då blanketten endast är tillämpbar i Sverige skall utländsk anbudsgivare sända in motsvarande dokumentation som intyg på att denne fullgjort i hemlandet föreskrivna betalningar, samt kopia på företagets gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet. SKV 4820 skall inte vara daterad tidigare än en månad före datum för detta förfrågningsunderlag. Notera att länsstyrelsen kan komma att kontrollera att anbudsgivaren i övrigt inte har gjort sig skyldig till under denna punkt angivna omständigheter.

10 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 10 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Registreringsbevis Till anbudet skall bifogas en kopia av registreringsbevis från Bolagsverket. Anbudsgivare som är registrerad hos annan än Bolagsverket skall bifoga en kopia på bevis eller intyg gällande registrering från relevant myndighet eller motsvarande. Beviset skall inte vara äldre än trettio (30) dagar räknat från sista dag att lämna anbud. 3.2 Ekonomisk ställning Ansvarsförsäkring Anbudsgivaren skall inneha ansvarsförsäkring för sin verksamhet under hela avtalstiden. Dokumentation om giltig ansvarsförsäkring, med uppgift om försäkringsbolag och försäkringsnummer, skall bifogas anbudet. 3.3 Teknisk förmåga och kapacitet Allmänt Anbudsgivaren skall ha resurser och kompetens för att utföra den typ av undersökningar som upphandlingen omfattar och som anges i avsnitt 4 nedan. Anbudsgivaren skall bifoga en kortfattad beskrivning av företaget, dess verksamhet, resurser och kapacitet för uppdraget samt bifoga uppgifter om hur länge företaget bedrivet efterfrågad verksamhet. Vidare skall bifogas en beskrivning av företagets erfarenhet av att utföra de aktuella undersökningarna. För uppdraget relevanta arbetsmetoder, modeller och processer skall redovisas Ackreditering Anbudsgivaren, eller dennes underentreprenör, skall vara ackrediterad av SWEDAC för provtagning och analys av kiselalger i vattendrag med den aktuella metoden. Ackrediteringsbevis skall bifogas anbudet Referensuppdrag Referenser skall redovisas av likartade uppdrag som pågår eller som genomförts de senaste fem åren. Erfarenheter från tidigare undersökningar av kiselalger i försurade och kalkade vattendrag ska redovisas Anbudsgivarens kvalitetsarbete Anbudsgivaren skall presentera sitt kvalitetsarbete. Här ingår bl.a. information om kvalitetssäkringsansvarig (namn, kompetens, erfarenhet och befogenheter) och kvalitetssystem.

11 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 11 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Anbudsgivarens miljöarbete Anbudsgivaren skall presentera sitt interna miljöarbete. Av ovanstående ska bl.a. framgå miljöklass, bränsleförbrukning, bränsle och koldioxidutsläpp för blandad körning för de fordon som används till transporter för uppdragets utförande Underleverantörer Om anbud innefattar underleverantör/er skall anbudsgivaren redovisa vilka delar av upphandlingskontraktet som avses läggas ut på underleverantör/er. Denne/dessa skall anges med företagets namn, organisationsnummer, adress och telefon. Eventuellt avtal tecknas endast med huvudleverantören. Anbudsgivare/leverantör är ansvarig för underleverantör såsom för egen personal. Eventuella frågor om underleverantör skall kunna besvaras av anbudsgivaren. Eventuella underleverantörer skall uppfylla samtliga krav som ställs på anbudsgivaren i detta förfrågningsunderlag, vilket anbudsgivaren ansvarar för att kontrollera. Bekräftelse av detta skall lämnas i anbudet. Underleverantör äger inte rätt att i sin tur anlita underleverantörer för åtaganden som ingår i avtalet. 4 Krav på tjänsten 4.1 Inledning Kiselalgsundersökningarna ska ske på 31 lokaler. Vilka vattendrag och vilka provtagningsplatser som avses framgår av Lokallista (2020), bilaga 1. Provtagningen ska ske på sensommaren/hösten respektive år under den period då påväxtsamhället är maximalt utvecklat. 11 lokaler ska provtas årligen medan de andra 20 lokalerna är uppdelade mellan de tre åren enligt nedanstående: 2016 Totalt 18 (11+7) lokaler 2017 Totalt 15 (11+4) lokaler 2018 Totalt 20 (11+9) lokaler Vid en eventuell förlängning av avtalet har undersökningarna enligt nuvarande program följande omfattning 2014 och 2015: 2019 Totalt 18 (11+7) lokaler 2020 Totalt 15 (11+4) lokaler För 2016 är finansieringen klar för de 18 aktuella lokalerna. För kommande år förbehåller sig Länsstyrelsen rätten att ändra antalet lokaler mot bakgrund av medelstilldelning från Havs och vattenmyndigheten. Om antalet stationer ska minska eller öka kommer Länsstyrelsen att meddela detta senast den 15 maj för det år som avses. En särskild förhandling om prisreduktion alternativt pristillägg kommer då att ske.

12 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 12 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Krav på genomförandet av undersökningarna och redovisningarna Metodik Provtagning och artbestämning skall ske enligt den metodik som är beskriven i Havsoch vattenmyndighetens/naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning; Påväxt i rinnande vatten - kiselalgsanalys. Version 3:1: I samband med provtagningen skall provpunkterna märkas ut och fotograferas så att de kan återfinnas. Vid flertalet lokaler (se bilaga 1) har kiselalgsundersökning genomförts tidigare. Provpunkterna i nytillkommande vattendrag skall om möjligt väljas så att vattendraget har en strömmande till forsande karaktär. De angivna lokalerna ingår i flera fall även i länsstyrelsens program för bottenfaunaundersökning och/eller elfiske och bör därför vara lämpliga. Skulle någon av de nya lokalerna vara olämplig skall ny plats, så nära den angivna som möjligt, lokaliseras i fält Kvalitetssäkring Ansvariga personer för provtagning, analys, kvalitetssäkring och resultatredovisning samt deras utbildning och erfarenhet av aktuell arbetsuppgift skall anges i anbudet Redovisning Redovisning av resultatet från undersökningarna ska ske årligen i en rapport, i form av ett tryckfärdigt original. Rapporten ska vara länsstyrelsen tillhanda senast den 15 december det aktuella året. Rapporten ska levereras som pdf och kommer sedan att förses med omslag enligt länsstyrelsens grafiska profil. För detta ändamål ska två högupplösta fotografier, ett i stående och ett i liggande format, från någon av det aktuella årets lokaler bifogas. För samtliga lokaler ska index (ACID och IPS), stödparametrar (%PT och TDI) och status enligt de nya bedömningsgrunderna beräknas och redovisas. I övrigt skall rapporten innehålla följande delar: Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning Metodikbeskrivning o Provtagning, analys, utvärdering Resultat och diskussion (inkl. jämförelse med eventuella tidigare undersökningar) o ACID och surhetsklassning o IPS och statusklassning o Arter och diversitet Resultatsidor (per lokal) Lokalbeskrivningar Artlistor

13 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 13 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG De tre sista punkterna utgörs lämpligen av tre bilagor Sårbarhetsanalys Redovisning av leveranssäkerhet (rätt kvalitet i rätt tid) och beredskap för t.ex. utrustningshaveri eller för att nyckelpersoner slutar eller av andra skäl inte kan utföra planerad provtagning/analys/utvärdering skall bifogas anbudet Rapportering till nationell datavärd Samtliga data skall årligen, senast den 15 december, rapporteras till Institutionen för vatten och miljö vid SLU i Uppsala vilken är nationell datavärd för kiselalger. Leveransmall och instruktioner för leverans hämtas på institutionens hemsida 5 Kommersiella villkor 5.1 Parter Mellan Länsstyrelsen i Hallands län genom naturvårdsenheten (nedan kallad Beställaren) och... (nedan kallad Utföraren), org. nr......, med adress..., har följande avtal slutits. 5.2 Omfattning Utföraren förbinder sig att utföra kiselalgsundersökningar och att rapportera resultaten i enlighet med förutsättningarna och kraven angivna i avsnitten 3 Krav på anbudsgivaren och 4 Krav på tjänsten i förfrågningsunderlaget. 5.3 Uppdragets genomförande Utföraren skall utföra alla delar av avtalat åtagande i enlighet med bestämmelserna i detta avtal och med den skicklighet, snabbhet och omsorg som Beställaren har anledning att förvänta av ett välrenommerat företag i branschen. 5.4 Avtalstid Avtalet som kommer att tecknas skall gälla från kontraktets tecknande med en avtalsperiod från undertecknandet i april 2016 till och med den 31 december 2018 med möjlighet till två förlängningsperioder om vardera ett år, dvs. längst till och med den 31 december Vid sådan förlängning gäller oförändrade villkor förutom priset som kan justeras enligt punkt 5.6. Vid eventuell förlängning av avtalet skall Länsstyrelsen skriftligen anmäla förlängningen till Utföraren senast två månader innan avtalsperiodens utgång, det vill säga senast den 31 oktober 2018 respektive 31 oktober I annat fall löper kontraktet ut, utan uppsägning.

14 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 14 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Pris I det slutliga avtalet kommer detta avsnitt att kompletteras med det verkliga priset. Priset för undersökningarna skall anges som totalpris för de fem åren och fördelat på de enskilda åren. Ersättningen skall inkludera samtliga de kostnader som utföraren har för att slutföra uppdraget i enlighet med kraven i förfrågningsunderlaget. 5.6 Prisjustering De i avtalet angivna årskostnaderna avser 2016 års priser. Under avtalstiden skall priserna justeras med hänsyn till förändringarna i Faktorprisindex för konsulttjänster K84 enligt nedanstående beräkningsgrunder. Avtalspriset är anpassat till indextalet för september månad (basmånad) år I fortsättningen skall årskostnaden justeras i förhållande till indexändringarna, varvid kostnadsförändringen beräknas på basis av den procentuella förändringen mellan basmånadens indextal 2016 och indextalet för respektive septembermånad det aktuella året. Om indexförändringen blir negativ för ett år skall avtalspriset inte justeras nedåt. 5.7 Fakturering och betalningsvillkor Fakturering får göras vid två tillfällen per år: Efter genomfört fältarbete (50 % av totalkostnaden) Slutbetalning efter inlämnad och godkänd rapportering, vilken ska ske senast den 15 december varje år (50 % av totalkostnaden). Expeditions- och faktureringsavgifter eller liknande får inte tas ut. I övrigt gäller räntelagen. Av fakturan skall framgå: vilket avtal/område den hänför sig till uppdragstagarens organisations- och momsregistreringsnummer eller motsvarande bolagets säte information om att F-skatt eller motsvarande innehas uppdragstagarens plusgirokonto, bankgirokonto eller betaladress Faktura som inte innehåller ovanstående uppgifter, är inte giltig som faktura och får återsändas. 5.8 Faktureringsadress Fakturan ställs till Beställaren under adress: Länsstyrelsen i Hallands län FE 213

15 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 15 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Frösön Som vår referens anges Britt Floderus 5.9 Överlåtelse av avtal Utföraren får inte vare sig helt eller delvis överlåta eller pantsätta sina rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal utan Beställarens skriftliga godkännande. Om detta ändå sker har Beställaren rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal skall för sin giltighet skriftligen vara godkända av båda parter Avtalsbrott och hävning I händelse av att Utföraren inte visar sig uppfylla angivna krav på genomförande av uppdraget och/eller eventuellt angivna brister inte åtgärdas på godtagbart sätt inom två veckor efter det att Beställaren skriftligt meddelat bristen, skall avtalet kunna sägas upp i förtid. I händelse av sådan hävning skall Beställaren erhålla skälig ersättning av utföraren för den olägenhet eller de merkostnader detta kan förorsaka. Beställaren har rätt att häva avtalet om utföraren försätts i konkurs eller på annat sätt befinns vara på sådant obestånd att utföraren inte kan fullgöra sitt åtagande. Beställaren har också rätt att häva avtalet om utföraren inte fullgör åtaganden rörande betalning av socialförsäkringsavgifter eller skatt i Sverige Force majeure Part befrias från sina åtaganden enligt detta avtal om fullgörandet av uppdraget förhindras på grund av omständighet utanför hans kontroll som denne skäligen inte kunde ha räknat med vid avtalets tecknande och vars följder denne inte skäligen kunnat undvika eller övervinna. Såsom sådan omständighet skall anses krig, krigsliknande tillstånd, avtalsenlig arbetskonflikt, eldsvåda, beslut av regeringen eller myndighet. Den part som avser åberopa ovan beskriven omständighet skall omedelbart och skriftligen underrätta motparten om detta. Så snart den åberopade omständigheten upphört skall parten underrätta motparten samt omedelbart återuppta åtagandet i avtalad omfattning Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden, skall i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte kommer överens inom en (1) månad, räknat från den dag då förhandling påkallats, äger vardera parten rätt att hänskjuta den tvistiga frågan till svensk domstol med tillämpning av svensk rätt för avgörande. Halmstads tingsrätt skall vara ensam behörig i första instans.

16 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 16 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Rangordning mellan handlingar Som en integrerad del i avtalet ingår följande dokument. Handlingars giltighet gäller i följande ordning: 1. Skriftliga förändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Förfrågningsunderlaget med bilagor samt eventuella frågor och svar Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav vardera parten tagit var sitt. Datum För Länsstyrelsen i Hallands län Datum För Utföraren. Namnunderskrift. Namnunderskrift. Namnförtydligande. Namnförtydligande 6 Prövning och utvärdering av anbud 6.1 Anbudsprövning Prövningen av inkomna anbud sker i tre steg enligt följande. Inledningsvis genomförs en granskning/kontroll av att anbudet lämnats i enlighet med i avsnitt 2 (Administrativa bestämmelser och krav) redovisade förutsättningar och krav. Därefter genomförs prövning av att anbudsgivaren uppfyller de krav som ställs på denne enligt avsnitt 3 (Krav på anbudsgivaren). I steg tre prövas att anbudet uppfyller de krav som ställs på tjänsterna enligt avsnitt 4 (Krav på tjänsten). De anbud som återstår efter steg tre utvärderas enligt avsnitt Utvärdering av anbud Bland de anbud som kvarstår kommer beställaren att anta det anbud som bedöms vara fördelaktigast med avseende på nedanstående viktade utvärderingskriterier. 1. Anbudspris (vikt 50 procent) För varje anbudspris bildas en relationskvot genom att lägsta pris delas med respektive anbudspris. Betyget för respektive anbud fås sedan genom att multiplicera relationskvoten med 3.

17 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 17 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Kvalitetsrutiner och leveranssäkerhet (vikt 25 procent) I kriteriet värderas följande dokumenterade delar likvärdigt: Bedömning av lämpliga kvalitetssäkringsrutiner för fältarbete, utvärdering och rapportering (12,5 procent) Bedömning av leveranssäkerhet såsom sårbarhet och reservpersonal (12,5 procent) 3. Miljöpåverkan (vikt 10 procent) I kriteriet värderas följande dokumenterade del: Bedömning av anbudsgivarens miljöarbete, särskilt med avseende på miljöpåverkan som uppstår på grund av uppdragets genomförande Erfarenhet (vikt 15 procent) I kriteriet värderas följande dokumenterade del: Erfarenhet av liknande undersökningar i försurade och kalkade eller kalkningspåverkade vattendrag. Kriterierna enligt punkt 2-4 kommer att betygsättas i en skala från 1 till 3. Samtliga kriterier viktas och summeras och uppdraget tilldelas den anbudsgivare som fått högst totalsumma. Maximalt kan 3 poäng erhållas. 1 Miljöpåverkan som uppstår på grund av uppdragets genomförande beror främst på bränsle och fordonstyp för transporter eller om fordon körs i enlighet med utbildning i eco-driving.

18 LÄNSSTYRELSEN ANBUDSINBJUDAN OCH 18 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Checklista för redovisningar och bevis som ska medfölja anbudet Intyg om skatt och arbetsgivaravgift (avsnitt 3.1.1) Registreringsbevis från Bolagsverket eller motsvarande (avsnitt 3.1.2) Dokumentation om giltig ansvarsförsäkring (avsnitt 3.2.1) Kort företagspresentation (avsnitt 3.3.1) Ackrediteringsbevis från Swedac (avsnitt 3.3.2) Redovisning av referensuppdrag (avsnitt 3.3.3) Uppgifter om kvalitetsarbete (avsnitt 3.3.4) Beskrivning av anbudsgivarens interna miljöarbete (avsnitt 3.3.5) Förteckning över samtliga underleverantörer som kommer att anlitas och bekräftelse av att anbudsgivaren kontrollerat att angivna underleverantörer uppfyller de ovan angivna kraven avseende registreringar m.m. (avsnitt 3.3.6) Förteckning över de medarbetare som kommer att utföra undersökningarna (avsnitt 4.2.3) Sårbarhetsanalys (avsnitt 4.2.5) Bilagor 1 Lokallista (2020) 2 Anbudsformulär 3 Exempel på rapportering

19 LOKALLISTA KISELALGER Bilaga (23) Bilaga 1 Lokallista kiselalger (2020) Lokal EU_CD X Y Flodomr Provtagningsår Vid förlängning Tidigare undersökningar K1 Klippebäcken, Jonstorp SE K2 Lillån, Bassakärr SE , 2012, 2015 K3 Svartavadsbäcken, Svingeln SE , 2013 K4 Öradebäcken, V Bäckamot SE K5 Fylleån, Bårared SE , 2017, , , K6 Assman, utloppet SE , 2017, , , K7 Vekaån, Veka SE , 2013 K8 Teglabäcken, utflöde (Kvarnehall) SE , 2017, , , K9 Arlösabäcken, NV Arlösa SE K10 Boarpsbäcken, nedstr. Ringabäck- SE , 2017, , , K11 Lyngabäcken, V Lilla Ättarp SE , 2014 K12 Sännan, Hallaforsen SE , 2017, , , K13 Slissån, Lindhults kvarn SE , 2017, , , K14 Lindhultsbäcken, S Lindhult SE K15 Lillån, Brecke SE , 2015 K16 Musån, Brogård SE , 2012, 2015 K17 Kvarnbäcken, Ryen SE , 2017, ,

20 LOKALLISTA KISELALGER Bilaga (23) Lokal EU_CD X Y Flodomr Provtagningsår Vid förlängning Tidigare undersökningar K18 Ryenbäcken, N Stabjär SE , 2017, , K19 Stampån, Vismered SE , 2017, , , K20 Stenån, nedst. Kvarn SE , 2017, , , 2012, 2015 K21 Skottsjöbäcken, Siggebol SE , 2014 K22 Ulvatorpsbäcken, N St. Råred SE , 2012, 2015 K23 Kvarnbäcken, Mälltorp SE , 2012, 2015 K24 Kungsätersån, Hultaberg SE , 2017, , , K25 Mäsån, Stackenäs SE , 2012, 2015 K26 Norrebäcken SE Ny lokal K27 Börjeån, nedströms doserare SE Ny lokal K28 Slien, utflöde SE Ny lokal K29 Egnaredsån, utflöde SE Ny lokal K30 Himleån ovan Stenån, Skärte Ny lokal K31 Stockaån, Berget SE

21 ANBUDSFORMULÄR Bilaga (23) Bilaga 2 Anbudsformulär Kiselalgsundersökningar (2020) Anbudsgivare (firma) : 1 Uppgifter avseende krav på anbudsgivaren Härmed bekräftas att de i förfrågningsunderlaget, avsnitt 3, ställda kraven på anbudsgivaren är uppfyllda. För att styrka detta lämnas de beskrivningar och redovisningar som anges nedan i numrerade bilagor till detta anbudsformulär. 1. Intyg om skatt och arbetsgivaravgift (avsnitt 3.1.1) 2. Registreringsbevis från Bolagsverket eller motsvarande (avsnitt 3.1.2) 3. Dokumentation om giltig ansvarsförsäkring (avsnitt 3.2.1) 4. Kort företagspresentation (avsnitt 3.3.1) 5. Ackrediteringsbevis från Swedac (avsnitt 3.3.2) 6. Redovisning av referensuppdrag (avsnitt 3.3.3) 7. Uppgifter om kvalitetsarbete (avsnitt 3.3.4) 8. Beskrivning av anbudsgivarens interna miljöarbete (avsnitt 3.3.5) 9. Förteckning över samtliga underleverantörer som kommer att anlitas och bekräftelse av att anbudsgivaren kontrollerat att angivna underleverantörer uppfyller de ovan angivna kraven avseende registreringar m.m. (avsnitt 3.3.6) 10. Förteckning över de medarbetare som kommer att utföra undersökningarna (avsnitt 4.2.3) 11. Sårbarhetsanalys (avsnitt 4.2.5) 2 Avtalsvillkor Härmed bekräftas att de angivna allmänna avtalsvillkoren (avsnitt 5 Kommersiella villkor i förfrågningsunderlaget) accepteras. 3 Priser Totalpris kronor Priset täcker samtliga företagets kostnader i samband med undersökningarna och redovisningen och avser undersökningar enligt planen i bilaga 1. Den årliga kostnaden fördelar sig enligt följande: 2016.kronor 2017.kronor 2018.kronor 2019.kronor 2020.kronor

22 ANBUDSFORMULÄR Bilaga (23) För samtliga priser gäller att lagstadgad mervärdeskatt tillkommer. Detta anbud är från vår sida bindande till och med den 15 juni Ort, datum.. Anbudsgivarens underskrift (firmatecknare)... Namnförtydligande Anbudsgivarens firma Postadress. Anbudsgivarens kontaktperson, namn Telefon, mobiltelefon. E-postadress

23 Bilaga 3 Exempel på rapportering EXEMPEL PÅ RAPPORTERING Bilaga (23)

24

25 Kiselalger i Hallands län 2015 En undersökning av 17 vattendrag

26 Kiselalger i Hallands län 2015 En undersökning av 17 vattendragslokaler Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Hallands län Kontaktperson Lars Stibe Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård & miljöövervakning Meddelande 2015:20 ISSN ISRN LSTY-N-M-15/20.SE Publiceras endast digitalt (pdf). Omslagsfoto: Lokal 24 Kungsätersån, Hultaberg. Foto: Hans Schibli Övriga foton i rapporten: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB

27 Kiselalger i Hallands län 2015 En undersökning av 17 vattendrag Medins Biologi AB Mölnlycke Ylva Meissner

28

29 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Sammanfattning I Hallands län undersöktes år 2015 kiselalger på 17 lokaler. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. I Hallands län 2015 bedömdes lokal 20 Stenån tillhöra klass 2, god status, värdet låg emellertid mycket nära gränsen mot klass 1. Resterande 16 lokaler bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Lokalerna 12 Sännan, 8 Teglabäcken, 25 Mäsån, 15 Lillån, 20 Stenån, 24 Kungsätersån, 22 Ulvatorpsbäcken, 23 Kvarnbäcken, 19 Stampån, 6 Assman och 13 Slissån hade värden på surhetsindexet ACID som motsvarar nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3). Lokal 13, Slissån, låg mycket nära gränsen mot måttligt surt och kan sägas ligga i gränslandet mellan måttligt sura och nära neutrala förhållanden. För 17 Kvarnbäcken, 16 Musån, 18 Ryenbäcken, 2 Lillån och 10 Boarpsbäcken motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden (årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4). Surhetsindexet ACID indikerade sura förhållanden (årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum varit lägre än 5,6) i lokal 5, Fylleån.

30 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Innehållsförteckning Inledning... 5 Metodik... 6 Provtagning... 6 Analys... 6 Utvärdering...8 IPS och statusklassning...8 ACID och surhetsklassning... 9 Arter och diversitet Resultat och diskussion IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Jämförelser med tidigare undersökningar Arter och diversitet Referenser Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger Bilaga 2. Artlistor Bilaga 3. Tabeller Bilaga 4. Lokalbeskrivningar... 56

31 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Inledning Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län att utföra kiselalgsanalyser på 17 vattendragslokaler år Undersökningen är ett led i länets arbete med kalkeffektuppföljning och regional miljöövervakning. Syftet är att resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet samt vara underlag för statusklassningen av länets vattenförekomster och för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Ett rikt växt- och djurliv. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner, medan andra ökar och nya tillkommer. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att ett tillfälligt punktutsläpp kan spåras kort efter det skett, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). 6 Assman, 10 Boarpsbäcken och 19 Stampån i Hallands län

32 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metodik Provtagning Kiselalgsprovtagning utfördes på 17 lokaler (Tabell 1 och Figur 2) mellan den 18 och 20 augusti 2015 av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Beskrivningar av provtagningsplatserna och lägesangivelser finns i Bilaga 4. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN (SIS 2014a) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Metoden innebär i korthet att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Analys Framställning av kiselalgspreparat och kiselalgsanalys i ljusmikroskop (Figur 1) utfördes av Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN (SIS 2014b) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i Bilaga 2. Figur 1. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop i 1000 gångers förstorning med oljeimmersionsobjektiv. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interferenskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra tekniker. 6

33 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Figur 2. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Hallands län Blå symboler visar lokaler som undersöks årligen och gröna symboler visar lokaler som undersöks vart tredje år (karta från Länsstyrelsen i Halland). 7

34 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Hallands län Koordinater angivna enligt RT90 2,5 gonv. Stations EU-id Nr Vattendrag/lokal Datum Koordinater Syfte (enligt VISS) x y 2 Lillån, Bassakärr SE Kalkeffekt 5 Fylleån, Bårared SE Kalkeffekt 6 Assman, utloppet SE Kalkeffekt 8 Teglabäcken, Kvarnehall SE Kalkeffekt 10 Boarpsbäcken, ns. Ringabäcken SE Kalkeffekt 12 Sännan, Hallaforsen SE Kalkeffekt 13 Slissån, Lindhults kvarn SE Kalkeffekt 15 Lillån, Brecke SE Kalkeffekt 16 Musån, Brogård SE Kalkeffekt 17 Kvarnbäcken, Ryen SE Kalkeffekt 18 Ryenbäcken, N Stabjär SE Kalkeffekt 19 Stampån, Vismered SE Kalkeffekt 20 Stenån, nedst. Kvarn SE Kalkeffekt 22 Ulvatorpsbäcken, N St. Råred SE Kalkeffekt 23 Kvarnbäcken, Mälltorp SE Kalkeffekt 24 Kungsätersån, Hultaberg SE Kalkeffekt 25 Mäsån, Stackenäs SE Kalkeffekt Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes enligt programvaran Omnidia 5.3 ( Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. IPS-indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. 8

35 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. År 2015 har en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter genomförts av SLU, Uppsala, Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. De flesta ändringarna rör TDI-indexet och eftersom detta index endast är en stödparameter har inga omräkningar av äldre data utförts. En expertbedömning avseende statusklassningen kan i vissa fall behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPSvärde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3. ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5]+ [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. 9

36 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia, EUNO. Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter, eftersom indexet främst är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverket 2007 (Handbok 2007:4, Kap , sid 66). Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15 räknade arter; diversitet < 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen 10

37 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Resultat och diskussion Under provtagningsperioden var vattennivån låg på samtliga lokaler. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns presenterade i Tabell 4 & 5, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. Tabeller med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. I Bilaga 1 kan man läsa om varje lokal för sig och här finns också jämförelser med tidigare resultat. För vissa tidigare år har IPS-indexen räknats om eftersom några arters indexvärden har ändrats. Omräkningen har för dessa lokaler inneburit endast en liten skillnad och har inte kommenterat i denna rapport. Artlistor med beräknade index finns i Bilaga 2. IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk för-orening. Stödparametrarna %PT (andel föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. I Hallands län 2015 bedömdes samtliga lokaler förutom 20 Stenån, tillhöra klass 1, hög status (Tabell 4). Av dessa lokaler hade 12 Sännan, 5 Fylleån, 10 Boarpsbäcken, 17 Kvarnbäcken, 25 Mäsån och 18 Ryenbäcken ett mycket högt ( 19,5) IPS-index. Lokalerna 23 Kvarnbäcken, 6 Assman, 22 Ulvatorpsbäcken, 24 Kungsätersån, 8 Teglabäcken, 19 Stampån och 16 Musån hade ett högt (>19) IPS-index. I lokal 20 Stenån motsvarade IPS-indexet klass 2, god status. Indexvärdet låg mycket nära gränsen mot hög status, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var något förhöjd vilket styrker klass 2, god status. Ingen av lokalerna i undersökningen hade anmärkningsvärda mängder av varken näringskrävande (TDI) eller föroreningstoleranta (%PT) kiselalger. ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Lokalerna 12 Sännan, 8 Teglabäcken, 25 Mäsån, 15 Lillån, 20 Stenån, 24 Kungsätersån, 22 Ulvatorpsbäcken, 23 Kvarnbäcken, 19 Stampån, 6 Assman och 13 Slissån hade värden på surhetsindexet ACID som motsvarar nära neutrala förhållanden (Tabell 5), vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Slissån låg dock mycket nära och Assman nära måttligt sura förhållanden. 11

38 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB För 17 Kvarnbäcken, 16 Musån, 18 Ryenbäcken, 2 Lillån och 10 Boarpsbäcken motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Kvarnbäcken låg dock mycket nära och Musån nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Boarpsbäcken låg i den nedre delen av klassintervallet. Surhetsindexet ACID indikerade sura förhållanden i lokal 5, Fylleån, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att phminimum varit lägre än 5,6. Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Hallands län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns Antal räknade arter Diversitet Nr Vattendrag/lokal Status 12 Sännan, Hallaforsen 24 1,18 19,8 1 23,6 1 0, Hög 5 Fylleån, Bårared 35 3,61 19,8 1 8,8 1 0, Hög 10 Boarpsbäcken, ns. Ringabäcken 23 2,42 19,8 1 23,7 1 0, Hög 17 Kvarnbäcken, Ryen 22 2,26 19,8 1 18,4 1 0, Hög 25 Mäsån, Stackenäs 41 2,88 19,7 1 22,9 1 0, Hög 18 Ryenbäcken, N Stabjär 41 3,60 19,6 1 17,8 1 0, Hög 23 Kvarnbäcken, Mälltorp 39 2,67 19,5 1 20,6 1 0, Hög 6 Assman, utloppet 32 3,26 19,5 1 22,4 1 0, Hög 22 Ulvatorpsbäcken, N St. Råred 38 2,70 19,3 1 24,8 1 0, Hög 24 Kungsätersån, Hultaberg 55 2,86 19,2 1 24,2 1 0, Hög 8 Teglabäcken, Kvarnehall 33 2,50 19,2 1 23,3 1 1, Hög 19 Stampån, Vismered 19 2,53 19,2 1 25,3 1 2, Hög 16 Musån, Brogård 39 3,50 19,1 1 23,9 1 0, Hög 15 Lillån, Brecke 33 2,70 19,0 1 25,8 1 1, Hög 2 Lillån, Bassakärr 38 4,10 19,0 1 19,1 1 0, Hög 13 Slissån, Lindhults kvarn 37 3,96 18,8 1 21,1 1 0, Hög 20 Stenån, nedst. Kvarn 42 3,86 17,4 2 42, , God IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass 12

39 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Hallands län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns Nr Vattendrag/lokal ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 12 Sännan, Hallaforsen 85,1 4, ,23 2 Nära neutralt 8 Teglabäcken, Kvarnehall 62,2 3, ,98 2 Nära neutralt 25 Mäsån, Stackenäs 58,8 4, ,70 2 Nära neutralt 15 Lillån, Brecke 57,5 7, ,67 2 Nära neutralt 20 Stenån, nedst. Kvarn 17,3 2, ,62 2 Nära neutralt 24 Kungsätersån, Hultaberg 63,9 8, ,58 2 Nära neutralt 22 Ulvatorpsbäcken, N St. Råred 57,1 8, ,57 2 Nära neutralt 23 Kvarnbäcken, Mälltorp 62,1 11, ,25 2 Nära neutralt 19 Stampån, Vismered 45,2 13, ,12 2 Nära neutralt 6 Assman, utloppet 45,3 11, ,05 2 Nära neutralt 13 Slissån, Lindhults kvarn 25,5 6, ,85 2 Nära neutralt 17 Kvarnbäcken, Ryen 57,5 23, ,79 3 Måttligt surt 16 Musån, Brogård 29,1 19, ,63 3 Måttligt surt 18 Ryenbäcken, N Stabjär 42,9 17, ,55 3 Måttligt surt 2 Lillån, Bassakärr 22,9 23, ,21 3 Måttligt surt 10 Boarpsbäcken, ns. Ringabäcken 30,8 53, ,61 3 Måttligt surt 5 Fylleån, Bårared 7,0 50, ,61 4 Surt Jämförelser med tidigare undersökningar Alla lokaler i Hallands län 2015 har undersökts två eller flera gånger tidigare förutom 15, Lillån, som har undersökts en gång tidigare (Bilaga 1; Jarlman 2008, Meissner & Sundberg ). Treårsmedelvärdena för IPS visar hög status i samtliga undersökta lokaler i Hallands län 2015 (Tabell 6; Bilaga 1). Vad gäller surhet visar treårsmedelvärdena nära neutrala förhållanden för 8 Teglabäcken, 10 Boarpsbäcken, 12 Sännan, 15 Lillån (tvåårsmedelvärde), 16 Musån, 17 Kvarnbäcken, 20 Stenån, 22 Ulvatorpsbäcken, 23 Kvarnbäcken, 24 Kungsätersån och 25 Mäsån, dvs. ingen surhetspåverkan föreligger. Boarpsbäcken har vid tidigare undersökningar visa nära neutrala förhållanden men måttligt surt vid årets undersökning. Treårsmedelvärdet indikerar nära neutrala förhållanden men ligger nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Lokalerna 2 Lillån, 6 Assman, 13 Slissån, 18 Ryenbäcken och 19 Stampån har treårsmedelvärden som indikerar måttligt sura förhållanden och i lokal 5 Fylleån visar treårsmedelvärdet sura förhållanden. I Assman har ACID-indexet ökat under treårsperioden, från måttligt surt till nära neutralt. Treårsmedelvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet för måttligt sura förhållanden. 13

40 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tabell 6. Treårsmedelvärden (se Bilaga 1 för vilka år som ingår) för kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID samt status- och surhetsklassningar enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag som undersöktes i Hallands län Treårsmedelvärden *= Tvåårsmedelvärde Nr Vattendrag/lokal IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Status ACID Klass/pH-regim ph-regim 2 Lillån, Bassakärr 19,3 1 18,2 1 0,6 1-2 Hög 5,27 3 Måttligt surt 5 Fylleån, Bårared 19,8 1 5,8 1 0,2 1-2 Hög 3,07 4 Surt 6 Assman, utloppet 19,6 1 20,6 1 0,0 1-2 Hög 5,63 3 Måttligt surt 8 Teglabäcken, Kvarnehall 19,0 1 23,3 1 1,0 1-2 Hög 7,11 2 Nära neutralt 10 Boarpsbäcken, ns. Ringabäcken 19,6 1 21,9 1 0,2 1-2 Hög 5,90 2 Nära neutralt 12 Sännan, Hallaforsen 19,8 1 21,6 1 0,0 1-2 Hög 6,74 2 Nära neutralt 13 Slissån, Lindhults kvarn 19,0 1 18,3 1 1,3 1-2 Hög 5,38 3 Måttligt surt 15* Lillån, Brecke 19,3 1 23,8 1 0,6 1-2 Hög 6,43 2 Nära neutralt 16 Musån, Brogård 19,4 1 23,8 1 0,3 1-2 Hög 6,20 2 Nära neutralt 17 Kvarnbäcken, Ryen 19,7 1 19,3 1 0,4 1-2 Hög 6,14 2 Nära neutralt 18 Ryenbäcken, N Stabjär 19,5 1 15,5 1 0,3 1-2 Hög 5,09 3 Måttligt surt 19 Stampån, Vismered 19,3 1 18,9 1 1,0 1-2 Hög 5,33 3 Måttligt surt 20 Stenån, nedst. Kvarn 18,3 1 32,5 1 4,6 1-2 Hög 7,13 2 Nära neutralt 22 Ulvatorpsbäcken, N St. Råred 19,6 1 25,4 1 0,4 1-2 Hög 6,77 2 Nära neutralt 23 Kvarnbäcken, Mälltorp 19,2 1 24,8 1 1,6 1-2 Hög 6,24 2 Nära neutralt 24 Kungsätersån, Hultaberg 19,1 1 25,1 1 1,1 1-2 Hög 6,73 2 Nära neutralt 25 Mäsån, Stackenäs 19,3 1 25,1 1 0,6 1-2 Hög 6,43 2 Nära neutralt Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning. Ingen av lokalerna hade ett högt antal räknade arter ( 60) eller en hög diversitet ( 4,5). Endast lokal 19, Stampån, hade ett lågt antal räknade arter(< 20), där dominerades kiselalgsamhället av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) och Gomphonema exilissimum sl. I lokal 12, Sännan, var diversitet mycket låg (<1,2), beroende på att artsammansättningen till 85 % utgjordes av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II; Tabell 4). Achnanthidium minutissimum är en av de vanligaste kiselalgerna i många rinnande vatten förutom i de riktigt sura. Arten är dessutom en primärkolonisatör och om dominansen är anmärkningsvärt stor ( 85%) kan det vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället t.ex. stora skiftningar i vattenståndet nedströms dammanläggningar, som kan medföra uttorkning eller omlagring av substraten. Kiselalger som trivs i näringsrika vatten var få eftersom alla lokaler var mer eller mindre näringsfattiga i Hallands län Vanligast var arter som trivs i näringsfattiga och mer eller mindre sura vatten. Exempel på sådana arter är 14

41 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Brachysira neoexilis, Frustulia crassinervia, Stauroforma exiguiformis, Microcostatus maceria, Peronia fibula och Tabellaria flocculosa. Figur 3. Stauroforma exiguiformis, Peronia fibula och Microcostatus maceria är exempel på arter som trivs i näringsfattiga vatten. Peronia fibula är dessutom en karaktärsart för sura vatten. Släktet Eunotia är karakteristiskt för näringsfattiga och sura vattendrag. Exempel på arter som förekom i undersökningen är t.ex. Eunotia tenella, Eunotia formicina, Eunotia implicata, Eunotia meisterioides, Eunotia incisa och Eunotia rhomboidea. Arten Eunotia incisa tillsammans med Eunotia formicina och Eunotia implicata var de rikligast förekommande arterna av släktet Eunotia i undersökningen. Figur 4. Eunotia formicina, Eunotia implicata och Eunotia incisa är exempel på surhetståliga arter som påträffades vid 2015 års undersökning i Hallands län. 15

42 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F. Bassin Rhône-Méditeranée- Corse: 218 p. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. ( Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Jarlman, A Kiselalgsundersökning i kalkade vattendrag i Hallands län Medins biologi AB. Kahlert, M. & Andrén, C Benthic diatoms as valuable indicators of acidity. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Lantbruksuniversitet.) Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Meissner, Y. & Sundberg, I Kiselalger i Hallands län 2011 (en undersökning av 14 vattendragslokaler). Medins Biologi AB. Meissner, Y. & Sundberg, I Kiselalger i Hallands län 2012 (en undersökning av 17 vattendragslokaler). Medins Biologi AB. Meissner, Y. & Sundberg, I Kiselalger i Hallands län 2013 (en undersökning av 17 vattendragslokaler). Medins Biologi AB Meissner, Y. & Sundberg, I Kiselalger i Hallands län 2014 (en undersökning av 13 vattendragslokaler). Medins Biologi AB 16

43 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt Medins Biologi AB. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

44 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt lägesangivelse. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 18

45 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB 2. Lillån, Bassakärr Län: 13 Halland Beskuggning: <5 % Kommun: Laholm Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter Vattentemperatur: 15,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 2-10 meter nedströms trummor Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 19,0 (klass 1) Antal räknade taxa: 38 TDI: 19,1 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,10 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 5,21 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning I Lillån motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 19,4 19, ,3 15,2 19, ,9 0,0 0, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 07/12/15 19,3 1 18,2 1 0,6 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,26 5,36 5, Måttligt surt Måttligt surt Måttligt surt Treårsmedelvärde 07/12/15 5,27 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt 2007 och 2012 och artsammansättningen har varit ungefär densamma. Bedömningen har samtliga år visat hög status och måttligt sura förhållanden. Medins Havs och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

46 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Bilaga 2. Artlistor Förklaring till artlistor för kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%)= andel missbildade skal (ingår inte i denna undersökning) Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm), Naturvårdsverket ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 36

47 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB 2. Lillån, Bassakärr Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,9 Amphipleura kriegeriana (Krasske) Hustedt AKRI 5, ,2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,3 Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, ,1 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,1 Encyonema sp. ENSP 4, ,5 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5, ,2 Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, ,8 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,7 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Eunotia paratridentula Lange-Bertalot & Kulikovskiy EPTD 5, ,2 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,9 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,8 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,1 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,4 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5, ,3 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,4 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,2 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Hygropetra balfouriana (Grunow ex Cleve) Krammer & Lange-Bertalot HYBA 4, ,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,9 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,0 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,9 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,7 SUMMA (antal skal): 423 SUMMA (antal taxa): 38 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 38 TDI (0-100): 19,1 ADMI (%): 22,9 Acidofil ( ): 366 Alkalibiont ( ): 71 Medelbredd Diversitet: 4,10 % PT: 0,0 EUNO (%): 23,4 Circumneutral ( ): 520 Odefinierad ( ): 28 ADMI (μm): IPS (1-20): 19,0 ACID: 5,21 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 14 Deformerade (%): - 2,60 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 37

48 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Bilaga 3. Tabeller Lokalerna ordnade i nummerordning Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum 54

49 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tabell 1. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag Hallands län Nr Vattendrag/lokal Stations EU-id (enligt VISS) Antal räknade arter 2 Lillån, Bassakärr SE ,10 19,0 1 19,1 1 0, Hög 5 Fylleån, Bårared SE ,61 19,8 1 8,8 1 0, Hög 6 Assman, utloppet SE ,26 19,5 1 22,4 1 0, Hög 8 Teglabäcken, Kvarnehall SE ,50 19,2 1 23,3 1 1, Hög 10 Boarpsbäcken, ns. Ringabäcken SE ,42 19,8 1 23,7 1 0, Hög 12 Sännan, Hallaforsen SE ,18 19,8 1 23,6 1 0, Hög 13 Slissån, Lindhults kvarn SE ,96 18,8 1 21,1 1 0, Hög 15 Lillån, Brecke SE ,70 19,0 1 25,8 1 1, Hög 16 Musån, Brogård SE ,50 19,1 1 23,9 1 0, Hög 17 Kvarnbäcken, Ryen SE ,26 19,8 1 18,4 1 0, Hög 18 Ryenbäcken, N Stabjär SE ,60 19,6 1 17,8 1 0, Hög 19 Stampån, Vismered SE ,53 19,2 1 25,3 1 2, Hög 20 Stenån, nedst. Kvarn SE ,86 17,4 2 42, , God 22 Ulvatorpsbäcken, N St. Råred SE ,70 19,3 1 24,8 1 0, Hög 23 Kvarnbäcken, Mälltorp SE ,67 19,5 1 20,6 1 0, Hög 24 Kungsätersån, Hultaberg SE ,86 19,2 1 24,2 1 0, Hög 25 Mäsån, Stackenäs SE ,88 19,7 1 22,9 1 0, Hög Divers-itet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status Tabell 2. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Hallands län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID Nr Vattendrag/lokal Stations EU-id (enligt VISS) ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 2 Lillån, Bassakärr SE ,9 23, ,21 3 Måttligt surt 5 Fylleån, Bårared SE ,0 50, ,61 4 Surt 6 Assman, utloppet SE ,3 11, ,05 2 Nära neutralt 8 Teglabäcken, Kvarnehall SE ,2 3, ,98 2 Nära neutralt 10 Boarpsbäcken, ns. Ringabäcken SE ,8 53, ,61 3 Måttligt surt 12 Sännan, Hallaforsen SE ,1 4, ,23 2 Nära neutralt 13 Slissån, Lindhults kvarn SE ,5 6, ,85 2 Nära neutralt 15 Lillån, Brecke SE ,5 7, ,67 2 Nära neutralt 16 Musån, Brogård SE ,1 19, ,63 3 Måttligt surt 17 Kvarnbäcken, Ryen SE ,5 23, ,79 3 Måttligt surt 18 Ryenbäcken, N Stabjär SE ,9 17, ,55 3 Måttligt surt 19 Stampån, Vismered SE ,2 13, ,12 2 Nära neutralt 20 Stenån, nedst. Kvarn SE ,3 2, ,62 2 Nära neutralt 22 Ulvatorpsbäcken, N St. Råred SE ,1 8, ,57 2 Nära neutralt 23 Kvarnbäcken, Mälltorp SE ,1 11, ,25 2 Nära neutralt 24 Kungsätersån, Hultaberg SE ,9 8, ,58 2 Nära neutralt 25 Mäsån, Stackenäs SE ,8 4, ,70 2 Nära neutralt 55

50 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Bilaga 4. Lokalbeskrivningar 56

51 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB 2. Lillån, Bassakärr RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 98 Lagan Län: 13 Halland Stations EU-id: SE Kommun: Laholm Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 3,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 15,1 C Lokalens maxdjup: 0,45 m Märkning av lokal: 2-10 meter nedströms trummor Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand (<0,2 cm): <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: <5 % Fina block (20-40 cm): 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Vägen via Körsveka är mycket dålig, kör in via Myllehyttan istället och stanna vid sista huset innan ån. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 57

52