Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010"

Transkript

1 Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Projektnummer Kund 2097 Länsstyrelsen i Kalmar Version Datum Titel Kiselalger i vattendrag i Kalmar län 2010 (en undersökning av sex lokaler) Författare Kvalitetsgranskning Iréne Sundberg Amelie Jarlman Framsidefoto: Kiselalgen Ctenophora pulchella,.

3 Sammanfattning Kiselalger analyserades på sex vattendragslokaler i Kalmar län år Undersökningen är ett led i länets arbete med karakterisering av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och bevarande av biologisk mångfald. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. Tre av de undersökta vattendragslokalerna, nämligen D001 Döderhultsbäcken, FÖ01 Surrebäcken och SNO2 Ryssbyån, tillhörde klass 1, hög status vad gäller näringsämnen och lättnedbrytbara organiska föroreningar. De två sistnämnda hade emellertid IPSindex som ligger nära gränsen mot god status. Döderhultsbäcken, som låg i klassens nedre halva, hade en något förhöjd andel av föroreningstoleranta kiselalger (%PT). Detta betyder att alla tre kan sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. B3 Torsåsån hamnade i klass 2, god status, men låg nära gränsen mot hög status. Ett svagt förhöjt värde på %PT (andelen föroreningstoleranta arter) styrker dock klassningen. I klass 3, måttlig status, hamnade STR01 Strömmen och L005 Loftaån. Bedömningarna styrks av förhöjda andelar näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. I undersökningen i Kalmar län hamnade alla lokalerna i alkaliska (årsmedelvärde för ph över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3). 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Provtagning Analys Utvärdering Resultat IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Arter och diversitet Jämförelse med tidigare undersökning Referenser Bilaga 1. Resultatsidor Bilaga 2. Lokalbeskrivningar Bilaga 3. Artlistor Bilaga 4. Tabeller Bilaga 5. Referenslista över bestämningslitteratur

5 1. Inledning har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar att undersöka kiselalger på sex vattendragslokaler år Undersökningen är ett led i karakteriseringsarbetet av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersökningsoch åtgärdsprogram. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Biologisk mångfald. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen i påväxtsamhället och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder såsom USA, Australien, Japan och Brasilien. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Lokal D001 i Döderhultsbäcken är ett exempel på en lokal där man måste ta prov från växter i vattnet. Man måste vara noga med att klippa av delar som befinner sig under vattnet och inte på ytan, annars riskerar man att få med arter som trivs i luft/vattenzonen, vilket kan påverka indexen. 5

6 2. Metodik 2.1 Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes i september 2010 av Kristina Samuelsson från länsstyrelsen i Kalmar, enligt metod SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Provtagningslokaler och provtagningsdatum framgår av Tabell 1 och fullständiga fältprotokoll finns i Bilaga 2. Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Proven fixeras med etanol. 2.2 Analys Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Iréne Sundberg,, enligt metod SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. I Bilaga 5 finns en förteckning över den bestämningslitteratur som använts. Tabell 1. Provtagna lokaler i Kalmar län Koordinater angivna enligt RT90 2,5 gon V. Nr Vattendrag Lokal Datum Kommun Koordinater Substrat x y L005 Loftaån Loftaåns utlopp vid Ottinge Västervik växt D001 Döderhultsbäcken uppstr. deponi Fredriksberg Oskarshamn växt SN02 Ryssbyån nedströms Rockneby ARV Kalmar sten STR01 Strömmen Nedra Bägby Borgholm sten FÖ01 Surrebäcken Sörstävlö Kalmar växt B3 Torsåsån nedströms Söderåkra Torsås sten 6

7 2.3 Utvärdering Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 ( Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt 7

8 nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007): ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 I årets rapport har färgmarkeringarna för surhetsklasserna anpassats till Naturvårdsverket 2007 (Handbok 2007:4, Kap , sid 66), varför både alkaliskt och nära neutralt numera visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. En expertbedömning avseende statusklassningen kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet kan i undantagsfall en expertbedömning tillämpas, t.ex. i kalkrika miljöer, eftersom indexet huvudsakligen är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. 8

9 3. Resultat Under provtagningsperioden var vattenståndet medelhögt på samtliga lokaler. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapitel presenterade i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. En tabell med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 4. I Bilaga 1 kan man läsa om varje lokal var för sig. Artlistor och index för varje lokal i Bilaga IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (andelen näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Tre av vattendragslokalerna bedömdes ha hög status, nämligen D001 Döderhultsbäcken, FÖ01 Surrebäcken och SN02 Ryssbyån (Tabell 4). Surrebäcken och Ryssbyån hade dock IPS-index som låg nära gränsen mot god status. Döderhultsbäcken som låg i klassens nedre halva hade en något förhöjd andel av föroreningstoleranta (%PT) kiselalger. Detta betyder att alla tre kan sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. B3 Torsåsån fick bedömningen god status (Tabell 4). IPS-indexet låg nära gränsen mot hög status, men svagt förhöjda värden på TDI (andel näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) styrker klassningen. I klass 3, måttlig status, hamnade STR01 Strömmen och L005 Loftaån (Tabell 4). IPSindexet i Strömmen låg relativt nära gränsen mot god status, men kiselalgssamhället dominerades helt av näringståliga organismer (TDI) och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var stor vilket styrker klassningen. Loftaån hade det lägsta IPS-indexet i undersökningen och hamnade i nedre delen av klassintervallet. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor, vilket överensstämmer med klassningen. 9

10 Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Kalmar län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Vattendrag Datum Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass D001 Döderhultsbäcken ,97 18,3 1 29,1 1 7, Hög FÖ01 Surrebäcken ,89 17,7 1 20,1 1 4, Hög SN02 Ryssbyån ,96 17,7 1 3,0 1 0, Hög Status B3 Torsåsån ,45 17,2 2 27,3 1 7, God STR01 Strömmen ,60 14,1 3 86, ,1 3 3 Måttlig L005 Loftaån ,22 11,7 3 66, ,8 4 3 Måttlig 3.2 ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Samtliga lokaler i undersökningen klassades år 2010 som antingen alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3, eller nära neutrala, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 5). Resultaten visar att ingen surhetspåverkan föreligger. För L005 Loftaån låg ACID-indexet mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden och för B3 Torsåsån mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (ph-medel 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Kalmar län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Lokal Datum ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim STR01 Strömmen ,8 0, ,39 1 Alkaliskt L005 Loftaån ,6 1, ,52 1 Alkaliskt FÖ01 Surrebäcken ,0 6, ,83 2 Nära neutralt D001 Döderhultsbäcken ,9 12, ,43 2 Nära neutralt SN02 Ryssbyån ,7 1, ,18 2 Nära neutralt B3 Torsåsån ,5 13, ,81 2 Nära neutralt 10

11 3.3 Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Ett relativt högt antal räknade arter och diversitet noterades i B3 Torsåsån. SN02 Ryssbyån hade låg diversitet och ett förhållandevis lågt antal räknade arter (Tabell 4). Förklaringen till detta är att kiselalgssamhället dominerades helt av arten Karayevia oblongella (Figur 1). Arten trivs framförallt i oligotrofa, circumneutrala vatten, men förekommer även under mesotrofa förhållanden och massutveckling i sura vatten har också observerats. Artens nisch är inte helt klarlagd, inte heller varför den frodas framför andra arter i vissa miljöer. Ett förhöjt antal missbildade kiselalgsskal observerades i provet från SN02 Ryssbyån (ca 3,4 %) och i viss mån i B3 Torsåsån (ca 1,2 %). Enligt erfarenheter från andra undersökningar kan detta tyda på någon annan typ av föroreningsbelastning än näringsämnen och lättnedbrytbart organiskt material, t.ex. metaller, bekämpningsmedel eller liknande. Även trängsel kan emellertid ge upphov till att kiselalger får avvikande form. Eftersom det var massförekomst av arten Karayevia oblongella (88,5 %) i Ryssbyån, och det bara var på den arten som deformationer observerades (Figur 1), skulle platsbrist kunna vara en möjlig orsak där. I B3 Torsåsån var det främst artkomplexet Achnanthidium minutissimum som hade enstaka deformerade skal. När missbildningsfrekvensen är så låg som ca 1 % behöver det dock inte tyda på någon störning. Figur 1. På lokal B3 Torsåsån förekom några kiselalgsskal av arten Karayevia oblongella med avvikande form. Bilden till vänster visar det rafbärande (raf=mittkanal) och det raflösa skalet av en normal cell. Bilderna till höger visar deformerade skaldelar, Exempel på arter som föredrar näringsfattiga vatten och som förekom i undersökningen är: Brachysira neoexilis (Figur 2), Gomphonema cf. exilissimum och Psammothidium abundans (Figur 2). Karakteristiskt för näringsfattiga och sura vattendrag är släktet Eunotia. Den vanligaste arten i denna undersökning var dock Eunotia minor, som även trivs i något mer näringsrika miljöer. 11

12 Figur 2. Kiselalgerna Psammothidium abundans (till vänster) och Brachysira neoexilis (till höger) trivs i näringsfattiga vatten och förekom på några lokaler i Kalmar län 2010,. Arter som är typiska för näringsrika vattendrag och som förekom i betydande antal på någon eller några lokaler i undersökningen, är Achnanthidium minutissimum (group III), Amphora pediculus, artkomplexet Cocconeis placentula, Ctenophora pulchella (se framsida), Gomphonema parvulum var. parvulum, Navicula germainii, Navicula reichardtiana och Rhoicosphenia abbreviata. Till föroreningstoleranta arter, som indikerar lättnedbrytbart organiskt material, hör Eolimna minima, Fistulifera saprophila, och Mayamaea atomus var. permitis (Figur 3). Dessa påträffades bara i STR01 Strömmen och L005 Loftaån, som hade de lägsta IPSvärdena i undersökningen. Figur 3. Från vänster till höger de näringskrävande och föroreningståliga arterna Eolimna minima, Fistulifera saprophila, och Mayamaea atomus var. permitis,. 12

13 3.4 Jämförelse med tidigare undersökning Samtliga lokaler i Kalmar län 2010 undersöktes även år 2009 (Tabell 6). Resultaten var desamma i D001 Döderhultsbäcken, SN02 Ryssbyån och FÖ01 Surrebäcken som visade hög status både 2009 och Liksom 2010 befann sig dessa tre lokaler i den nedre delen av klassintervallet år 2009 och kan därför sägas ligga i gränsskiktet mellan hög och god status. B3 Torsåsån hamnade i god status och STR01 Strömmen i måttlig status båda åren. Stödparametrarna TDI (andelen näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) stöder bedömningarna. I L005 Loftaån verkar en försämring ha skett sedan 2009 då lokalen bedömdes ha god status. År 2010 var IPS-indexet betydligt lägre och andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger betydligt större, vilket gav bedömningen måttlig status. Surhetsindexet ACID visade samma bedömning (antingen alkaliskt eller nära neutralt) båda åren för samtliga lokaler utom L005 Loftaån. Indexvärdet låg dock 2010 nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, vilket 2009 års resultat visade. Tabell 6. Kiselalgsindexen IPS och ACID samt statusklassningar enligt Naturvårdsverket (2007) för 2009 och 2010 i Kalmar län. I tabellen redovisas också stödparametrarna TDI och %PT samt de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Nr Vattendrag År IPS (1-20) TDI (0-100) %PT Klass Status ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim L005 Loftaån 09 16,6 35,6 10,8 2 God 6,8 4, ,61 2 Nära neutralt L005 Loftaån 10 11,7 66,6 35,8 3 Måttlig 14,6 1, ,52 1 Alkaliskt D001 Döderhultsb ,0 24,6 10,6 1 Hög 37,6 14, ,10 2 Nära neutralt D001 Döderhultsb ,3 29,1 7,5 1 Hög 48,9 12, ,43 2 Nära neutralt SN02 Ryssbyån 09 17,9 8,9 1,2 1 Hög 22,2 5, ,71 2 Nära neutralt SN02 Ryssbyån 10 17,7 3,0 0,2 1 Hög 0,7 1, ,18 2 Nära neutralt STR01 Strömmen 09 13,8 77,6 15,5 3 Måttlig 28,0 0, ,43 1 Alkaliskt STR01 Strömmen 10 14,1 86,4 12,1 3 Måttlig 5,8 0, ,39 1 Alkaliskt FÖ01 Surrebäcken 09 17,6 8,8 1,0 1 Hög 9,6 7, ,21 2 Nära neutralt FÖ01 Surrebäcken 10 17,7 20,1 4,1 1 Hög 45,0 6, ,83 2 Nära neutralt B3 Torsåsån 09 17,1 31,4 10,2 2 God 20,6 9, ,18 2 Nära neutralt B3 Torsåsån 10 17,2 27,3 7,6 2 God 23,5 13, ,81 2 Nära neutralt 13

14 4. Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( /) Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality- Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. Sundberg, I Kiselalgsundersökning i Kalmars län van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

15 Bilaga 1. Resultatsidor Förklaring till resultatsidor kiselalger i rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 15

16 L005. Loftaån, Loftaåns utlopp vid Ottinge Län: 8 Kalmar Beskuggning: saknas Koordinater: / Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Kristina Samuelsson Organisation: Kalmar Lst Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 13,2 C Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: - Provplats: m nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 419 IPS: 11,7 (klass 3) Antal räknade taxa: 49 TDI: 66,6 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,22 % PT: 35,8 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,60 (klass 3) ACID: 7,52 (klass 1) Kommentar årets undersökning ALKALISKT Loftaån hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i nedre delen av klassintervallet och bedömningen stöds också av ett förhöjt värde på TDI (andelen näringskrävande arter) och ett högt värde på %PT (andelen föroreningstoleranta arter). Arterna Fistulifera saprophila och Mayamaea atomus var. permitis, som indikerar förekomst av lättnedbrytbart organiska material, utgjorde tillsammans ca 12 % av samhället. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Värdet ligger dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (medel-ph 6,5-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 11, ,6 66, ,8 35,8 3 4 God status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 09/10 14,1 3 51, ,3 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,61 7, Nära neutralt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 09/10 7,06 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 då IPS-indexet var högre och kiselalgssamhället dominerades av arten Achnanthes linearioides (ca 53 %). Näringståliga (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger påträffades även då, men var färre än Tvåårsmedelvärdet hamnar i måttlig status, men nära gränsen mot god status. Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden år 2009 och i alkaliska förhållanden (men mycket nära gränsen mot nära neutralt) Tvåårsmedelvärdet indikerar nära neutrala förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

17 D001. Döderhultsbäcken, uppströms deponi Fredriksberg Län: 8 Kalmar Beskuggning: saknas Koordinater: / Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Kristina Samuelsson Organisation: Kalmar Lst Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Vattenhastighet: stilla Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 13,4 C Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: - Provplats: 10 m upströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 413 IPS: 18,3 (klass 1) Antal räknade taxa: 29 TDI: 29,1 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,97 % PT: 7,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,93 (klass 1) ACID: 6,43 (klass 2) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT IPS-indexet i Döderhultsbäcken, uppströms deponi, motsvarade klass 1, hög status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var något förhöjd. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 18, ,6 29, ,6 7, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 09/10 18,1 1 26,9 1 9,1 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,10 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 09/10 6,26 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och uppvisade då ett liknade resultat. Andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var något förhöjd båda åren, vilket visar att lokalen närmar sig god status. Tvåårsmedelvärdet motsvarar hög status, men ligger i klassen nedre (dvs. sämre) halva. Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden både 2009 och 2010., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

18 SN02. Ryssbyån, nedströms Rockneby ARV Län: 8 Kalmar Beskuggning: 5-50 % Koordinater: / Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Kristina Samuelsson Organisation: Kalmar Lst Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 12,3 C Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 Provplats: längs kanten uppströms båtbryggan Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 416 IPS: 17,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 21 TDI: 3,0 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 0,96 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,90 (klass 1) ACID: 6,18 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Ryssbyån motsvarade klass 1, hög status. Indexvärdet låg nära gränsen mot god status, men bedömningen hög status styrks av att andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) former var mycket små. Kiselalgsamhället dominerades helt av arten Karayevia oblongella, vilket medförde ett förhållandevis lågt antal räknade arter samt en låg diversitet. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet låg i nedre delen av klassintervallet. Ett mindre antal (ca 3,4 %) missbildade skal av Karayevia oblongella observerades i provet. De flesta med en liten deformationsgrad. Erfarenheter från andra undersökningar har visat att missbildade skal kan tyda på påverkan av t.ex. metaller, bekämpningsmedel eller liknande. Även trängsel kan ge upphov till skador på kiselalgers form, vilket skulle kunna vara en tänkbar orsak i detta fall, eftersom den aktuella arten dominerade helt i kiselalgsamhället. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 17, ,9 3, ,2 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 09/10 17,8 1 6,0 1 0,7 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,71 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 09/10 6,44 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och uppvisade då liknande resultat både vad gäller statusklassning och surhet., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

19 STR01. Strömmen, Nedra Bägby Län: 8 Kalmar Beskuggning: >50 % Koordinater: / Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Kristina Samuelsson Organisation: Kalmar Lst Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Vattenhastighet: stilla Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 10,5 C Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 Provplats: 10 m nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 413 IPS: 14,1 (klass 3) Antal räknade taxa: 35 TDI: 86,4 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 3,60 % PT: 12,1 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,72 (klass 3) ACID: 8,39 (klass 1) Kommentar årets undersökning ALKALISKT Lokalen i Strömmen vid Nedra Bägby hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Värdet ligger relativt nära gränsen mot god status, men lokalen dominerades av näringskrävande arter (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var förhöjd, vilket styrker klassningen. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 14, ,6 86, ,5 12,1 3 3 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 09/10 14,0 3 82, ,8 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,43 8, Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 09/10 8,41 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och artsammansättningen var likartad med en dominans av näringståliga arter och en förhöjd andel av föroreningstoleranta former (%PT). Bedömningen måttlig status var densamma. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden båda åren., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

20 FÖ01. Surrebäcken, Sörstävlö Län: 8 Kalmar Beskuggning: 5-50 % Koordinater: / Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Kristina Samuelsson Organisation: Kalmar Lst Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 12,6 C Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: - Provplats: 2 m nedströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 413 IPS: 17,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 24 TDI: 20,1 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,89 % PT: 4,1 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,90 (klass 1) ACID: 6,83 (klass 2) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT IPS-indexet i Surrebäcken motsvarade klass 1, hög status. Indexvärdet låg nära gränsen mot god status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var dock små. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 17, ,8 20, ,0 4, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 09/10 17,7 1 14,4 1 2,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,21 6, Tvåårsmedelvärden 09/10 6,52 2 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och uppvisade då en liknade artsammansättning och fick samma bedömning som år 2010, dvs. hög status och befann sig mycket nära gränsen mot god status. Lokalen kan sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden båda åren., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

21 B3. Torsåsån, nedströms Söderåkra Län: 8 Kalmar Beskuggning: 5-50 % Koordinater: / Vattennivå: medel Datum: Vattenhastighet: - Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Kristina Samuelsson Organisation: Kalmar Lst Analysmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 13,1 C Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 6 Provplats: nedströms markering för elfiske Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 17,2 (klass 2) Antal räknade taxa: 57 TDI: 27,3 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 4,45 % PT: 7,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,88 (klass 2) ACID: 5,81 (klass 2) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT Torsåsån hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Värdet låg nära gränsen mot hög status, men eftersom andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd styrker det klassningen. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet låg mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (ph-medel 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Enstaka (ca 1,2 %) missbildade kiselalgsskal påträffades i provet. Erfarenheter från andra undersökningar har visat att missbildade skal kan tyda på påverkan av t.ex. metaller, bekämpningsmedel eller liknande, men när man endast noterar enstaka skal behöver det dock inte tyda på någon störning. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 17, ,4 27, ,2 7, God status God status Tvåårsmedelvärden 09/10 17,2 2 29,4 1 8,9 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,18 5, Tvåårsmedelvärden 09/10 5,99 2 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och uppvisade då samma resultat som 2010, dvs. god status, men relativt nära gränsen mot hög status. Artsammansättningen var likartad båda åren. Följaktligen visar tvåårsmedelvärdet också god status, men ligger nära gränsen mot hög status. Den svagt förhöjda andelen av föroreningstoleranta (%PT) kiselalger visar dock att klassningen bör stämma. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden både 2009 och 2010., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

22 Bilaga 2. Lokalbeskrivningar 22

23 L005. Loftaån, Loftaåns utlopp vid Ottinge Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: Kustområde 70/71 Län: 8 Kalmar Top. Karta: 7G SO Kommun: Västervik Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Kristina Samuelsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Kalmar Lst Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 0,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 1,1 m Vattentemperatur: 13,2 C Lokalens maxdjup: 1,3 m Märkning av lokal: m nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: 5-50% Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: åker Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vassliknande - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Prov togs på långskottsväxter vid kanten. Ingen bra påväxtlokal 23

24 D001. Döderhultsbäcken, uppströms deponi Fredriksberg Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: Kustområde 73/74 Län: 8 Kalmar Top. Karta: 5G NO Kommun: Oskarshamn Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Kristina Samuelsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Kalmar Lst Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 13,4 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: > 50% Grov detritus: 5-50% Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: buskar Sälg - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk - B: - saknas C: - - Övrigt Växtprov tagna från mitten av fåran. 10 m upströms bro 24

25 SN02. Ryssbyån, nedströms Rockneby ARV Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 76 Snärjebäcken Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4G NO Kommun: Kalmar Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Kristina Samuelsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Kalmar Lst Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 0,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 9 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0.4 m Vattentemperatur: 12,3 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: längs kanten uppströms båtbryggan Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: >50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd Al Björk Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Ingen bra påväxtlokal. Djupt vatten och nästa stillastående. Mycket skugga och få stenar. 25

26 STR01. Strömmen, Nedra Bägby Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 119 (Öland) Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4H NV Kommun: Borgholm Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Kristina Samuelsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Kalmar Lst Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 3,3 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 10,5 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: 10 m nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd Björk Al, vide Dominerande 3: buskar - - Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt - 26

27 FÖ01. Surrebäcken, Sörstävlö Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: Kustområde 76/77 Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4G NO Kommun: Kalmar Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Kristina Samuelsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Kalmar Lst Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: >1 m Vattentemperatur: 12,6 C Lokalens maxdjup: >1 m Märkning av lokal: 2 m nedströms bro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass Vass - Dominerande 2: träd Ek - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Provtagning svår, insmaling från kanten av Potamogeton. 27

28 B3. Torsåsån, nedströms Söderåkra Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 79 Bruatorpsån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4G SV Kommun: Torsås Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Kristina Samuelsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Kalmar Lst Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: - Lokalens bredd: 6 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,15 m m Vattentemperatur: 13,1 C Lokalens maxdjup: 0,25 m m Märkning av lokal: nedströms markering för elfiske Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: > 50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Lönn Ask Dominerande 2: annan vegetation Björnbärsris - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort (enstaka hus) måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - 28

29 Bilaga 3. Artlistor Förklaring till artlistor för kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför) men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum 29

30 L005. Loftaån, Loftaåns utlopp vid Ottinge Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,2 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,5 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Adlafia suchlandtii (Hustedt) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ADLS 5, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,9 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,5 Cyclotella comensis Grunow CCMS 4, ,7 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,7 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,4 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,1 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, ,7 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,2 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,5 Gomphonema parvulum Kützing var. parvulum GPAR 2, ,3 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,5 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 5, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,3 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,5 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,9 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,5 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,7 Nitzschia tubicola Grunow NTUB 2, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Puncticulata radiosa (Lemmermann) Håkansson PRAD 4, ,2 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,5 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,5 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,5 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,7 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère var. acus (Kützing) Lange-Bertalot UUAC 4, ,2 SUMMA (antal skal): 419 SUMMA (antal taxa): 49 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 49 TDI (0-100): 66,6 ADMI (%): 14,6 Acidofil ( ): 24 Alkalibiont ( ): 5 Diversitet: 4,22 % PT: 35,8 EUNO (%): 1,7 Circumneutral ( ): 508 Odefinierad ( ): 62 IPS (1-20): 11,7 ACID: 7,52 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 401 Deformerade skal (%): 0,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 30

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 11

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2013 insamlades påväxtprov för analys av kiselalger på två lokaler i Rönne å (tabell 1). Tabell 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Kiselalger i Västra Götalands län 2010

Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2066

Läs mer

Kiselalger i Hallands län 2014

Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 En undersökning av 13 vattendragslokaler Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel. 031-338 35 40 www.medins-biologi.se Uppdragsgivare Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 6 Referenser sid. 8 Artlistor sid. 9 Kort rapport för varje provtagningslokal

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 200 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204 Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 294 Ljusnan-Voxnans

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Statusbedömning av miljötillståndet Publ. nr 2012:43 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Information Titel: Kiselalger

Läs mer

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Rönne å - Vattenkontroll 2012 Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 2015-11-23 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2015 Rapportdatum: 2015-11-23 Version: 1.0 Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016 Statusbedömning av miljötillståndet Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen

Läs mer

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013 Bottenfauna i Västra Götalands län 2013 Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten Del 2: Lokalbeskrivningar och artlistor Karin Johansson Mikael Christensson Jonatan Johansson Företagsvägen

Läs mer

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 En undersökning av åtta lokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org.

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2013 Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Projektnummer Kund 2559 Länsstyrelsen Gotland Version Datum 1.0 2014-03-26 Titel Kiselalger i vattendrag i Gotlands län

Läs mer

Kiselalger i Värmlands län

Kiselalger i Värmlands län Kiselalger i Värmlands län 20 publikationsnummer 203:7 länsstyrelsen värmland Publ nr 203:7 ISSN 0284-6845 Omslag: Kiselalgen Eunotia bidens, foto: Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 054-9 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8 BILAGA 8 Påväxtalger vattendrag år 205 2 Metodik Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat

Läs mer

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån 2014-09-03 Amelie Jarlman Jarlman Konsult AB Vegeån vid Åbromölla, punkt 22C den 3 september 2014 (foto: Birgitta Bengtsson, Ekologgruppen). Sammanfattning

Läs mer

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:11 - 2 - Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-05-28 Ylva Meissner Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Amelie Jarlman Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2017

Kiselalger i Stockholms län 2017 Fakta 2017:17 Kiselalger i Stockholms län 2017 Publiceringsdatum 2017-12-01 Rapporten är författad av Iréne Sundberg, med medverkan av Ylva Meissner. Kontakt Enheten för miljöanalys och miljöplanering

Läs mer

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014 Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Metodik... 3 Provtagning... 3 Avrinningsområden och påverkansfaktorer... 5 Analys

Läs mer

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Rapport Januari 2001:01 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Januari 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra

Läs mer

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av åtta vattendragslokaler

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av åtta vattendragslokaler Kiselalger i Kalmar län 2016 En undersökning av åtta vattendragslokaler Omslagsbilden föreställer den näringskrävande kiselalgen Navicula germainii, som dominerade kiselalgssamhället i LO05 Loftaån i Kalmar

Läs mer

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Maria Kahlert & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:6 - 2 - Kiselalger i fem vattendrag i

Läs mer

Kiselalger i Kronobergs län 2014

Kiselalger i Kronobergs län 2014 Kiselalger i Kronobergs län 204 En undersökning av 29 vattendragslokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 2015:18 Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2015:18 Rapportnamn: Kiselalgsundersökning i Blekinge Län 2015 Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona.

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2008: 6

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2008: 6 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län 2007 Rapporter om natur och miljö nr 2008: 6 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län 2007 IRÉNE SUNDBERG & AMELIE JARLMAN Medins Biologi AB

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-09-28 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid.

Läs mer

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:6 - 2 - Analys av kiselalger från

Läs mer

Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015

Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015 Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015 1 PåväxtalgeritreavStockholmsvattendrag2015 UndersökningavpåväxtalgeritreavStockholmsvattendrag2015. Påuppdragav: Utförtav: Rapportenbörciteras:

Läs mer

Bottenfauna i Stockholms stad 2013

Bottenfauna i Stockholms stad 2013 En undersökning av profundal- och litoralfauna i elva sjöar och ett brackvatten Martin Liungman Erik Wijkblad Anders Boström Jonatan Johansson Karin Johansson Per-Anders Nilsson Carin Nilsson, Företagsvägen

Läs mer

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 En undersökning av 71 lokaler Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län En undersökning av kiselalger i vattendrag på 31 lokaler

Kiselalger i Stockholms län En undersökning av kiselalger i vattendrag på 31 lokaler Rapport November 2001:01 2007 Kiselalger i Stockholms län 2007 En undersökning av kiselalger i vattendrag på 31 lokaler Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman November 2007 Kiselalger i Stockholms

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2007

Kiselalger i Stockholms län 2007 Kiselalger i Stockholms län 2007 En undersökning av kiselalger i vattendrag på 31 lokaler Kiselalger från lokal 13 i Oxundaån. Medins Biologi AB Mölnlycke 2007-11-07 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Miljöenheten. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västmanlands län Författare: Amelie Jarlman 2008:8

Miljöenheten. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västmanlands län Författare: Amelie Jarlman 2008:8 Miljöenheten Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västmanlands län 2007 Författare: Amelie Jarlman 2008:8 Titel: Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västmanlands län 2007 Författare: Amelie Jarlman Miljöenheten

Läs mer

Bottenfauna R 2006:2. Bottenfauna. en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 2005

Bottenfauna R 2006:2. Bottenfauna. en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 2005 Bottenfauna en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 2005 Utförd hösten år 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl på uppdrag av Miljöförvaltningen, Kretsloppskontoret, Park- och naturförvaltningen

Läs mer

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:22 - 2 - Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger

Läs mer

TULLSTORPSÅN 2011/2012

TULLSTORPSÅN 2011/2012 Vattenundersökningar i TULLSTORPSÅN 211/212 Tullstorpsån Ekonomisk förening Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) Uppdragsgivare: Kontaktperson: Tullstorpsån Ekonomisk

Läs mer

Nybroån Recipientkontroll 2012

Nybroån Recipientkontroll 2012 Nybroån Recipientkontroll 212 På uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån 213-4-15 (rev 213-6-3) Nybroån Recipientkontroll 212 Rapporten är upprättad av: Johan Hammar och Cecilia Holmström

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009

Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009 Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009 Maria Kahlert, Inst. för Vatten & Miljö SLU, och Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB Lund Syfte Syftet med denna kiselalgsinterkalibreringen

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:2 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad

Läs mer

Påväxtalger i Vätterns avrinningsområde

Påväxtalger i Vätterns avrinningsområde Påväxtalger i Vätterns avrinningsområde Rapport nr 109 från Vätternvårdsförbundet Rapport nr 109 från Vätternvårdsförbundet (Rapport 1-29 utgavs av Kommittén för Vätterns vattenvård. Kommittén ombildades

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland (2020)

Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland (2020) ANBUDSINBJUDAN OCH 1 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 2016-02-12 581-664-2016 Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland 2016-2018 (2020) Anbudsinbjudan och förfrågningsunderlag Postadress Besöksadress

Läs mer

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Inventering av bottenfaunan i Almaån Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av

Läs mer

MOTALA STRÖM 2003 ALcontrol Bilaga 8 BILAGA 8

MOTALA STRÖM 2003 ALcontrol Bilaga 8 BILAGA 8 BILAGA 8 Bedömningsgrunder, fältprotokoll, artlistor samt biomassa för bottenfaunaundersökningar 23 359 Allmänt om biologiska undersökningar Det har blivit vanligt med biologiska undersökningar, bl.a.

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Bottenfauna i Häsboån 2014

Bottenfauna i Häsboån 2014 Hanna Larsson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545 rojektnummer Kund 2730 Fiskevårdstjänst Version Datum 1.0 2014-06-16

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-06-17 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kompletterande undersökning av Bottenfauna, kiselalger och växtplankton i Rönnbäckenområdet

Kompletterande undersökning av Bottenfauna, kiselalger och växtplankton i Rönnbäckenområdet NICKEL MOUNTAIN AB ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION, SUNDSBERGET BILAGA 6 Kompletterande undersökning av Bottenfauna, kiselalger och växtplankton i Rönnbäckenområdet 2011-02-07 Rapport till Nickel Mountain

Läs mer

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september

Läs mer

RAPPORT. Bottenfauna i Södermanlands län En undersökning av bottenfaunan i åtta sjöar och ett vattendrag inom kalkningens effektuppföljning

RAPPORT. Bottenfauna i Södermanlands län En undersökning av bottenfaunan i åtta sjöar och ett vattendrag inom kalkningens effektuppföljning RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2007:6 Bottenfauna i Södermanlands län 2006 En undersökning av bottenfaunan i åtta sjöar och ett vattendrag inom kalkningens effektuppföljning Regional miljöövervakning, 2006

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Kiselalgssamhällen i Sverige

Kiselalgssamhällen i Sverige Axis 2 SOM25 1 4 5 7 8 10 13 14 15 16 18 19 20 21 22 24 25 Axis 1 Kiselalgssamhällen i Sverige En statistisk analys Maria Kahlert SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:1 Referera gärna till rapporten på

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Bottenfauna vid Mälarens stränder 2014 En undersökning av sju strandlokaler

Bottenfauna vid Mälarens stränder 2014 En undersökning av sju strandlokaler Bottenfauna vid Mälarens stränder 2014 En undersökning av sju strandlokaler Carin Nilsson Karin Johansson Anders Boström Martin Liungman Projektnummer Kund 2828 Mälarens vattenvårdsförbund Version Datum

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU Lokalbeskrivningsprotokoll Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU Uppdatering av undersökningstypen: Lokalbeskrivning Den senast uppdaterade versionen av undersökningstypen för lokalbeskrivning

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag

Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag Maria Kahlert 1, Cecilia Andrén 2, Amelie Jarlman 3 1) Institutionen för miljöanalys Sveriges Landbruksuniversitet

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

Bottenfauna i Säveån 2007

Bottenfauna i Säveån 2007 Bottenfauna i Säveån 2007 En undersökning av bottenfaunan på nio lokaler nedströms Aspen Säveån vid Kåhög i april 2006 Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö Bottenfauna i Säveån 2007 En

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Bottenfauna i Göteborgs kommun Miljöförvaltningen R 2012:10. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

Bottenfauna i Göteborgs kommun Miljöförvaltningen R 2012:10. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:10 Foto: Medins Biologi AB Bottenfauna i Göteborgs kommun 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen 2011: 7 Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen Hög Ekologisk status i Västra Orlundsån God Måttlig Otillfredsställande

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Kiselalger som indikator på miljögifter. Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Kiselalger som indikator på miljögifter. Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Kiselalger som indikator på miljögifter Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Vad kan en lantbrukare göra för att förbättra miljön? Vilka åtgärdar ger vilka effekter

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet

Läs mer

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01 Rapport 010:4 Rapport 001:01 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Rapport 010:4 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Utgivningsår: 010 ISBN: 978-91-781-4-6 Länsstyrelsen

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013 En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se

Läs mer

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 2014-02-24 Eva Nilsson & Dan Evander, Hushållningssällskapet Värmland Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Växtplankton i Bottenhavet 2012

Växtplankton i Bottenhavet 2012 Växtplankton i Bottenhavet 2012 Växtplankton Dalälvens VVF 2012 Analysrapport till Svensk MKB AB 2013-05-02 RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier

Läs mer

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1. Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Mats Svensson, Havs- och Vattenmyndigheten Mats Lindegarth, Göteborgs Universitet, Havsmiljöinstitutet Stina Drakare, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Kompletterande Fiskundersökning i vattendrag och sjöar i Rönnbäckenområdet

Kompletterande Fiskundersökning i vattendrag och sjöar i Rönnbäckenområdet NICKEL MOUNTAIN AB ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION, SUNDSBERGET BILAGA 5 Kompletterande Fiskundersökning i vattendrag och sjöar i Rönnbäckenområdet 2011-02-09 Rapport till Nickel Mountain AB RAPPORT

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer