Kiselalger i Värmlands län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kiselalger i Värmlands län"

Transkript

1 Kiselalger i Värmlands län 20 publikationsnummer 203:7 länsstyrelsen värmland

2 Publ nr 203:7 ISSN Omslag: Kiselalgen Eunotia bidens, foto: Länsstyrelsen Värmland, Karlstad ,

3 LÄNSSTYRELSENS FÖRORD Försurningen har under de senaste decennierna varit ett stort och allvarligt miljöproblem. Främst förbränningen av fossila ämnen så som kol och olja har gett upphov till luftburna svavel- och kväveföreningar, vilka reagerar med vattenånga för att skapa svavel- och salpetersyra, som sedan faller till marken och orsakar försurning. Skogsindustrin tar numera ofta även ut såväl gren- som rotmaterial från avverkningar, vilka innehåller ämnen som motverkar försurning. Försurning är därför ett högst pågående miljöproblem. För att motverka försurningens effekter kalkas sjöar och vattendrag. Det finns också andra miljöproblem, som övergödning. Förutom kväveföreningar, som till stor del kommer från förbränning, sker också läckage från bl.a. jordbruk. Övergödningen leder till att vattendrag och sjöar växer igen, och att syreförbrukning och sedimentation ökar. Det finns också mera smygande problem i form av utläckage av giftiga ämnen. För att få reda på hur kalkningsinsatserna lyckats under året, och hur övrig status är i vattendragen genomförs kemiska och biologiska provtagningar. De kemiska proven är viktiga, men ger bara en ögonblicksbild av hur vattenkemin ser ut. De biologiska undersökningarna, där kiselalgsprovtagning är ett av programmen, kan ge en bättre bild av hur vattenkemin ser ut under året. De olika arterna och grupperna av kiselalger förekommer nämligen vid olika ph-värden, olika näringsbelastningar och olika grad av förorening. Kiselalgsprovtagningen ger därför även en bild av hur bl.a. näringsstatusen är i vattendrag, vilket berör andra miljöproblem, som övergödning, organiska föroreningar, m.m., på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har under året genomfört kiselalgsanalyser, vilka presenteras i denna rapport. Författarna svarar för de bedömningar och slutsatser som framförs i rapporten och kan inte åberopas som Länsstyrelsens ställningstagande. Trevlig läsning! Jens Andersson, Länsstyrelsen i Värmlands län.

4

5 Kiselalger i Värmlands län 20 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

6 Projektnummer Kund 880 Länsstyrelsen i Värmland Version Datum Titel Kiselager i Värmlands län 20. En undersökning av 34 lokaler Filsökväg Q:\Projekt\20\Länsstyrelsen Värmland Kiselalger 20 (880)\Rapport\Rapport dubbelsidig Värmland.doc Författare Kvalitetsgranskning Iréne Sundberg & Ylva Meissner Amelie Jarlman Framsidefoto: kiselalgen Eunotia bidens,.

7 Innehållsförteckning Sammanfattning.... Inledning Metodik Provtagning Analys Utvärdering Resultat IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Arter och diversitet Jämförelse med tidigare undersökningar Referenser... 9 Bilaga. Resultatsidor Bilaga 2. Artlistor Bilaga 3. Tabeller... 88

8 Kiselalger i Värmlands län 20 Sammanfattning Kiselalger analyserades på 34 lokaler i Värmlands län år 20. Undersökningen är ett led i länets arbete med kalkeffektuppföljning, regional miljöövervakning och bevarande av biologisk mångfald. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. Samtliga lokaler i undersökningen 20 tillhörde klass, hög status. Flera av dessa klassades dock som sura eller mycket sura. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Nio av lokalerna klassades som nära neutrala (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3) år 20. Dessa är 7PVX0025 Vångan, 7PVX0026 Visman, 7PVX008 Kallbäcken, 7PVX005 Gränsjöbäcken, 7PVX006 Lesjöbäcken, 7PVX003 Moälven, 7PVX00 Kastjärnsbäcken, 7PVX008 Tvärån och 7PVX0027 Skillerälven. I Skillerälven låg ACID-indexet relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4) konstaterades på 3 lokaler. Av dessa befann sig Bredsjöälven relativt nära gränsen och Horssjöälven och Duschbäcken mycket nära gränsen mot sura förhållanden. Sju punkter bedömdes ha sura förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6), nämligen 7PVX0054 Höksjöälven, 7PVX0024 Götån, 7PVX0080 Bogsälven/Rolampsälven, 7PVX0055 Hyttälven-Lilla Horssjön, 7PVX0056 Tvärlikan, 7PVX0078 Varåns utlopp och 7PVX0006 Tvällen. Av dessa låg Höksjöälven mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden medan Varåns utlopp och Tvällen låg nära gränsen mot mycket sura förhållanden. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8) i 7PVX0079 Varån (RV208), 7PVX0049 Masttakebäcken, 7PVX0058 Örån-Dammtjärnen, 7PVX0005 Pyntbäcken och 7PVX0022 Dammtjärnsbäcken. Varån låg mycket nära gränsen mot sura förhållanden. 6

9 Kiselalger i Värmlands län 20. Inledning har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län att utföra kiselalgsanalyser på 33 vattendragslokaler och i en sjö år 20. Undersökningen är ett led länets arbete med kalkeffektuppföljning. Syftet är att resultaten dels ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersökningsoch åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Biologisk mångfald. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen i påväxtsamhället och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder såsom USA, Australien, Japan och Brasilien. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Lokal 7PVX0056 Tvärlikan 20, foto: Länsstyrelsen i Värmlands län. 7

10 Kiselalger i Värmlands län Metodik 2. Provtagning Kiselalgsprovtagning utfördes på 34 lokaler mellan 6-20 september 20 av personal från länsstyrelsen i Värmlands län (Tabell, Figur 2). Syftet med undersökningen är kalkeffektuppföljning. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 3946 (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. 2.2 Analys Analys av kiselalger i ljusmikroskop (Figur ) utfördes av Iréne Sundberg och Ylva Meissner,, enligt metod SS-EN 4407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Figur. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop med 000 gångers förstoring, Medins Biologi AB. 8

11 Kiselalger i Värmlands län 20 Figur 2. Karta över samtliga lokaler för kiselalgsprovtagning i Värmlands län 20. 9

12 Kiselalger i Värmlands län 20 Tabell. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Värmlands län 20. Koordinater är angivna enligt RT90 2,5 gon V. Nr Vatten Kommun Datum Koordinater x y 7PVX0005 Pyntbäcken Sunne PVX0006 Tvällen Arvika PVX00 Kastjärnsbäcken Årjäng PVX002 Hålevikstjärnsbäcken Årjäng PVX003 Moälven Årjäng PVX004 Rökbäcken Årjäng PVX006 Lesjöbäcken Årjäng PVX008 Tvärån Torsby PVX009 Öjeån Torsby PVX0020 Vägån Torsby PVX002 Bredsjöälven Torsby PVX0022 Dammtjärnsbäcken Torsby PVX0023 Värån Torsby PVX0024 Götån Hagfors PVX0025 Vångan Hagfors PVX0026 Visman Kristinehamn PVX0027 Skillerälven Filipstad PVX0048 Gränbäcken Arvika PVX0049 Masttakebäcken Arvika PVX0050 Duschbäcken Arvika PVX005 Gränsjöbäcken Arvika PVX0052 Stöpälven Sunne PVX0053 Horssjöälven Karlstad PVX0054 Höksjöälven Filipstad PVX0055 Hyttälven-Lilla Horssjön Filipstad PVX0056 Tvärlikan Torsby PVX0057 Femtan Torsby PVX0058 Örån-Dammtjärnen Torsby PVX0059 Görsjöbäcken Hagfors PVX0078 Varåns utlopp Torsby PVX0079 Varån RV PVX0080 Bogsälven/Rolampsälven Arvika PVX008 Kallbäcken Arvika PVX0082 Tvärvattenbäcken Årjäng

13 Kiselalger i Värmlands län Utvärdering Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 ( Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (96): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan -20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI (andelen föroreningstoleranta respektive näringskrävande arter). Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 9,6 Hög 7,5 0,89 < 0 < 40 2 God 4,5 och < 7,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig och < 4,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 0,4 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,4 > 40 > 80

14 Kiselalger i Värmlands län 20 För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3 Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007): ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 0. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI och släktet Eunotia EUNO. Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 2 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (2 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverket 2007 (Handbok 2007:4, Kap , sid 66), varför både alkaliskt och nära neutralt visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. En expertbedömning avseende statusklassningen kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter, eftersom indexet främst är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. 2

15 Kiselalger i Värmlands län Resultat Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapitel presenterade i tabeller. ACID-index är sorterade från högsta till lägsta värde. En tabell med lokalerna angivna i nummerordning finns i Bilaga 3. I Bilaga kan man läsa om varje lokal var för sig. Artlistor och index för varje lokal redovisas i Bilaga 2. Fullständiga fältprotokoll finns hos länsstyrelsen. 3. IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andel föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (näringspåverkan) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Alla lokaler bedömdes ha hög status och alla utom 7PVX002 Hålevikstjärnsbäcken hade mycket högt ( 9,5) eller högt (>9) IPS-index (Tabell 4). Flera av dessa klassades dock som sura eller mycket sura (Tabell 5). Hålevikstjärnsbäcken hade det lägsta IPS-indexet (8,4), men mängden näringskrävande (TDI) och föroreningståliga (%PT) var små, vilket stöder klassningen hög status. 3.2 ACID och surhetsklassning Nio lokaler hamnade i nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Dessa är 7PVX0025 Vångan, 7PVX0026 Visman, 7PVX008 Kallbäcken, 7PVX005 Gränsjöbäcken, 7PVX006 Lesjöbäcken, 7PVX003 Moälven, 7PVX00 Kastjärnsbäcken, 7PVX008 Tvärån och 7PVX0027 Skillerälven (Tabell 5). I 7PVX0027 Skillerälven låg ACID-indexet relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. I Vångan och Kallbäcken utgjorde cirka 85 % av kiselalgssamhället av artkomplexet Achnanthidium minutissimum. Denna art är en av de vanligast förekommande kiselalgerna, men den är också en primärkolonisatör och kan t.ex. vara överrepresenterad om lokalen har utsatts för lågt eller högt vattenstånd, vilket kan medföra uttorkning av eller mekanisk påverkan på substraten. För 3 lokaler motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Lokal 7PVX0059 i Görsjöbäcken låg i den övre delen av klassintervallet, dvs. närmast nära neutrala förhållanden. Bredsjöälven låg relativt nära gränsen och Horssjöälven och Duschbäcken mycket nära gränsen mot sura förhållanden (Tabell 5). 3

16 Kiselalger i Värmlands län 20 Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Värmlands län 20. Nr Vatten Datum Antal räknade arter Divers-itet IPS (-20) IPS-klass TDI (0-00) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status 7PVX0005 Pyntbäcken ,90 9,9 5,5 0,0-2 Hög 7PVX0006 Tvällen ,87 9,8 9, 0,7-2 Hög 7PVX00 Kastjärnsbäcken ,9 9,6 23,7 0,5-2 Hög 7PVX002 Hålevikstjärnsbäcken ,4 8,4 20,6 0,9-2 Hög 7PVX003 Moälven ,38 9,6 2,,0-2 Hög 7PVX004 Rökbäcken ,88 9,0 3,5 0,0-2 Hög 7PVX006 Lesjöbäcken ,3 9,3 22,5 0,2-2 Hög 7PVX008 Tvärån ,77 9,2 2,8 0,5-2 Hög 7PVX009 Öjeån ,07 9,6 9,5,2-2 Hög 7PVX0020 Vägån ,67 9,3,4 0,0-2 Hög 7PVX002 Bredsjöälven ,47 9,9 8,0 0,0-2 Hög 7PVX0022 Dammtjärnsbäcken ,6 9,9 0,2 0,2-2 Hög 7PVX0023 Värån ,25 9,6 5,0 0,2-2 Hög 7PVX0024 Götån ,03 9,8 0,8 0,2-2 Hög 7PVX0025 Vångan ,05 9,9 2,2 0,0-2 Hög 7PVX0026 Visman ,6 9,2 25,3, -2 Hög 7PVX0027 Skillerälven ,27 9,7 9, 0,0-2 Hög 7PVX0048 Gränbäcken ,27 9,0 8,4 0,0-2 Hög 7PVX0049 Masttakebäcken ,0 9,7 2,9 0,0-2 Hög 7PVX0050 Duschbäcken ,37 9,7 7,2 0,2-2 Hög 7PVX005 Gränsjöbäcken ,47 9,7 20,0 0,0-2 Hög 7PVX0052 Stöpälven ,47 9,5 0,3 0,0-2 Hög 7PVX0053 Horssjöälven ,34 9,0 2,0,6-2 Hög 7PVX0054 Höksjöälven ,4 9,4,8,2-2 Hög 7PVX0055 Hyttälven-Lilla Horssjön ,84 9,2 8, 0,7-2 Hög 7PVX0056 Tvärlikan ,67 9,8 6,3 0,2-2 Hög 7PVX0057 Femtan ,60 9,9 9,6 0,0-2 Hög 7PVX0058 Örån-Dammtjärnen ,8 20,0 0, 0,0-2 Hög 7PVX0059 Görsjöbäcken ,58 9,4 6,6,2-2 Hög 7PVX0078 Varåns utlopp ,87 9,7 9, 0,5-2 Hög 7PVX0079 Varån RV ,43 9,9 7, 0,0-2 Hög 7PVX0080 Bogsälven/Rolampsälven ,33 9,6,5 0,2-2 Hög 7PVX008 Kallbäcken ,2 9,9 20,6 0,0-2 Hög 7PVX0082 Tvärvattenbäcken ,90 9,4 3,9 0,5-2 Hög Punkterna 7PVX0054 Höksjöälven, 7PVX0024 Götån, 7PVX0080 Bogsälven/Rolampsälven, 7PVX0055 Hyttälven-Lilla Horssjön, 7PVX0056 Tvärlikan, 7PVX0078 Varåns utlopp och 7PVX0006 Tvällen hamnade i sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,5-5,9 och/eller ett ph-minimum under 5,6. Av dessa låg Höksjöälven mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden, medan Varåns utlopp och Tvällen låg nära gränsen mot mycket sura förhållanden. 4

17 Kiselalger i Värmlands län 20 Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, (årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8) på fem lokaler i undersökningen, nämligen 7PVX0079 Varån (RV208), 7PVX0049 Masttakebäcken, 7PVX0058 Örån- Dammtjärnen, 7PVX0005 Pyntbäcken och 7PVX0022 Dammtjärnsbäcken. Varån låg mycket nära gränsen mot sura förhållanden. I alla dessa lokaler bestod kiselalgssamhället till % av acidofila och acidobionta kiselalger, dvs. arter som huvudsakligen förekommer i sura vatten. Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Värmlands län 20. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Vatten Datum ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 7PVX0025 Vångan ,6 9, ,82 2 Nära neutralt 7PVX0026 Visman ,0 3, ,8 2 Nära neutralt 7PVX008 Kallbäcken ,4 2, ,64 2 Nära neutralt 7PVX005 Gränsjöbäcken ,0 5, ,57 2 Nära neutralt 7PVX006 Lesjöbäcken ,0, ,48 2 Nära neutralt 7PVX003 Moälven ,2 0, ,46 2 Nära neutralt 7PVX00 Kastjärnsbäcken ,3 2, ,44 2 Nära neutralt 7PVX008 Tvärån ,6 0, ,37 2 Nära neutralt 7PVX0027 Skillerälven ,0 5, ,08 2 Nära neutralt 7PVX0059 Görsjöbäcken ,4 26, ,44 3 Måttligt surt 7PVX0048 Gränbäcken ,4 22, ,20 3 Måttligt surt 7PVX0057 Femtan ,8 5, ,20 3 Måttligt surt 7PVX004 Rökbäcken ,8 36, ,99 3 Måttligt surt 7PVX0082 Tvärvattenbäcken ,5 34, ,98 3 Måttligt surt 7PVX0023 Värån ,0 22, ,89 3 Måttligt surt 7PVX0052 Stöpälven ,9 7, ,80 3 Måttligt surt 7PVX002 Hålevikstjärnsbäcken ,6 34, ,72 3 Måttligt surt 7PVX009 Öjeån ,9 24, ,60 3 Måttligt surt 7PVX0020 Vägån ,5 43, ,5 3 Måttligt surt 7PVX002 Bredsjöälven ,0 27, ,40 3 Måttligt surt 7PVX0053 Horssjöälven ,0 44, ,26 3 Måttligt surt 7PVX0050 Duschbäcken ,3 62, ,24 3 Måttligt surt 7PVX0054 Höksjöälven ,7 2, ,7 4 Surt 7PVX0024 Götån ,9 24, ,54 4 Surt 7PVX0080 Bogsälven/Rolampsälven ,5 35, ,49 4 Surt 7PVX0055 Hyttälven-Lilla Horssjön ,5 2, ,69 4 Surt 7PVX0056 Tvärlikan ,2 42, ,50 4 Surt 7PVX0078 Varåns utlopp ,0 44, ,33 4 Surt 7PVX0006 Tvällen ,0 23, ,28 4 Surt 7PVX0079 Varån RV ,0 38, ,8 5 Mycket surt 7PVX0049 Masttakebäcken ,5 44, ,84 5 Mycket surt 7PVX0058 Örån-Dammtjärnen ,0 99, ,23 5 Mycket surt 7PVX0005 Pyntbäcken ,0 58, ,9 5 Mycket surt 7PVX0022 Dammtjärnsbäcken ,0 97, ,85 5 Mycket surt 5

18 Kiselalger i Värmlands län Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Två lokaler, 7PVX002 Hålevikstjärnsbäcken och 7PVX0054 Höksjöälven hade ett högt antal räknade arter (> 60). Dessa två hade också högst diversitet (Tabell 4). Lågt antal räknade arter och låg diversitet noterades i 7PVX0022 Dammtjärnsbäcken, 7PVX0025 Vångan, 7PVX008 Kallbäcken och 7PVX0058 Örån-Dammtjärnen. Dammtjärnsbäcken och Örån-Dammtjärnen hade två av undersökningens lägsta ACIDindex och dominerades helt av det surhetståliga släktet Eunotia. Det var arterna Eunotia incisa och E. rhomboidea som var vanligast (Figur 3). Det är inte ovanligt med dominans av ett fåtal toleranta arter i mycket sura vatten. I Vångan och Kallbäcken var orsaken till den låga diversiteten dominans (ca 85 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (Figur 3). Den är en av de vanligaste kiselalgsgrupperna i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura, och dessutom en primärkolonisatör. Det innebär att när den uppträder i riktigt stora mängder, kan visa att en störning skett i kiselalgssamhället. En orsak kan vara stora skiftningar i vattenståndet, t.ex. nedströms dammanläggningar, vilket kan medföra uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. Om det föreligger misstanke om att det varit mycket högt flöde eller mycket lågt vattenstånd, med risk för torrläggning, nära inpå provtagningen kan det vara lämpligt att upprepa kiselalgsundersökningen under mer normala betingelser för att verifiera resultaten. Det är viktigt att de stenar eller växter, som provtagningsmaterialet insamlas från, har varit täckta av vatten under minst fyra veckor före provtagningen (Naturvårdsverket 2009, SIS 2003). Figur 3. Eunotia incisa och E. rhomboidea (t.v.) är surhetsindikerande arter. Achnanthidium minutissimum (t.h.) är en av de vanligaste kiselalgsgrupperna i alla typer av vatten utom i sura,. 6

19 Kiselalger i Värmlands län 20 Figur 4. Navicula heimansioides, Encyonopsis subminuta (nedre), Peronia fibula (övre) och Navicula angusta är exempel på näringskänsliga arter. Peronia fibula är dessutom surhetstålig,. Exempel på arter som föredrar näringsfattiga vatten och som förekom på många lokaler i undersökningen är bl.a. Encyonema neogracile, Encyonopsis subminuta (Figur 4), Fragilaria gracilis, Gomphonema exilissimum, Microcostatus maceria, Navicula angusta (Figur 4), Navicula heimansioides (Figur 4), Psammothidium abundans, Stauroforma exiguiformis och Tabellaria flocculosa. Till arter som är karakteristiska för näringsfattiga och sura vattendrag hör t.ex. Brachysira brebissonii, Brachysira neoexilis, Eunotia implicta, Eunotia incisa (Figur 3), Eunotia rhomboidea (Figur 3), Frustulia crassinervia, Frustulia erifuga och Peronia fibula (Figur 4). I 7PVX0022 Dammtjärnsbäcken, 7PVX0005 Pyntbäcken, 7PVX0058 och Örån- Dammtjärnen, som hade de lägsta ACID-indexen i undersökningen i Värmlands län 20 dominerade det surhetståliga släktet Eunotia (Figur 3). 7PVX0049 Mastakebäcken, 7PVX0079 Varån och 7PVX0006 Tvällen hade en mer varierad artsammansättning där förutom Eunotia även t.ex. Brachysira, Frustulia, Peronia fibula (Figur 4) och Tabellaria flocculosa var vanliga. Arter som föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten förekom endast i låga antal i undersökningen. Exempel på sådana är Navicula cryptocephala, Planothidium frequentissimu och Planothidium lanceolatum. De två sistnämnda påträffades bara i 7PVX002 Hålevikstjärnsbäcken, som hade något lägre IPS-index än de övriga stationerna (Tabell 4). 7

20 Kiselalger i Värmlands län Jämförelse med tidigare undersökningar Alla lokaler utom sex har analyserats tidigare, de flesta 2009 och/eller 200 (Sundberg & Jarlman 200, Sundberg, Jarlman & Meissner 20). 7PVX0005 Pyntbäcken och 7PVX0006 Tvällen analyserades även år 2007 (Andersson & Jarlman 2008). Samtliga lokaler uppvisade samma resultat vad gäller närings- och föroreningspåverkan vid de olika undersökningstillfällena, dvs. hög status. Vad gäller surhetsbedömningen har många lokaler haft varierande resultat mellan åren. Mindre skillnader, som orsakat ändring i klassningen, visar dock ofta att lokalen befinner sig i gränslandet mellan två surhetsklasser. För några lokaler har emellertid skillnaderna i surhetsindexet ACID varit större. I 7PVX0026 Visman och 7PVX005 Gränsjöbäcken har bedömningen ändrats från måttligt sura till nära neutrala förhållanden. I 7PVX0050 Duschbäcken, 7PVX0052 Stöpälven, 7PVX0053 Horssjöälven, 7PVX0057 Femtan och 7PVX0059 Görsjöbäcken har bedömningen gått från surt till måttligt surt. Främst beror detta på att andelen av det surhetståliga släktet Eunotia (Figur 5) minskat medan andelen av det surhetskänsliga artkomplexet Achnanthidium minutissimum (Figur 3) ökat år 20, vilket tyder på en förbättring av surhetssituationen. I 7PVX0020 Vägån har surhetsbedömningen ändrats från nära neutrala förhållanden 2009 och 200 till måttligt sura förhållanden 20. Artsammansättningen har ändrats från dominans av artgruppen Achnanthidium minutissimum 2009 och 200 till dominans av det surhetståliga släktet Eunotia 20. Andelen av Achnanthidium minutissimum var stor, särskilt år 2009 (cirka 80 %). Denna art är mycket vanlig, men också en primärkolonisatör och kan vara överrepresenterad om lokalen har utsatts för stora skiftningar i vattenståndet (uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten). Lokalen i Vägån ligger nära nedströms en kraftverksdamm och kan vara utsatt för stora variationer i vattenflödet. Figur 5. I det surhetståliga släktet Eunotia finns många arter. En är Eunotia faba, som noterades på några lokaler i Värmlands län 20,. 8

21 Kiselalger i Värmlands län Referenser Andersson, J. & Jarlman, A Kiselalger som surhetsindikatorer inom kalkningens effektuppföljning Försöksomgång Länsstyrelsen i Värmlands län Publ. Nr. 2008:25. Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.73/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 28 p. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:09-3. Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( /) Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:, ( SIS Svensk Standard, SS-EN 3946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS Svensk Standard, SS-EN 4407:2005, Water quality- Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalger i Värmlands län 2009 (en undersökning av 39 lokaler).. Sundberg, I., Jarlman, A. & Meissner, Y. 20. Kiselalger i Värmlands län 200 (en undersökning av 50 vattemdragslokaler).. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(): Zelinka, M. & Marwan, P. 96. Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

22 Kiselalger i Värmlands län 20 Bilaga. Resultatsidor Förklaring till resultatsidor kiselalger i rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt:. 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt:. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 20

23 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0005. Pyntbäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /32936 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: 5-50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 423 IPS: 9,9 (klass ) Antal räknade taxa: 20 TDI: 5,5 (klass ) Diversitet: 2,90 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID:,9 (klass 5) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MYCKET SURT I Pyntbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelen näringskrävande former (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mindre än 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag utgjorde, 59% av kiselalgssamhället. Antalet räknade arter var förhållandevis lågt, vilket inte är ovanligt i mycket sura vatten. Jämförelse med tidigare undersökningar treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass 09-9,9 3, 0,0-2,56 5 Mycket surt IPS (-20) 20,0 5,0 0,0 5, Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID 0,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Pyntbäcken undersöktes även 2007, 2009 och 200 och visade alla år hög status och hade mycket höga IPS-index. Surhetsindex ACID har visat mycket sura förhållanden (medel-ph mindre än 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8) alla år, utom 200, och kiselalgssamhället har dominerats av det surhetståliga släktet Eunotia. År 200 visade ACID-index sura förhållanden och artsammansättningen dominerades av Brachysira neoexilis och släktet Frustulia. ACID-värdet för 200 låg dock relativt nära gränsen mot mycket sura förhållanden, som även treårsmedelvärdet visar., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 2

24 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0006. Tvällen Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /32977 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: saknas Provplats: - Foto från 2009 Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 48 IPS: 9,8 (klass ) Antal räknade taxa: 43 TDI: 9, (klass ) Diversitet: 3,87 % PT: 0,7 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 2,28 (klass 4) Kommentar årets undersökning HÖG STATUS SURT IPS-indexet i Tvällen var mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var mycket små. Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet ligger nära gränsen mot mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för ph lägre än 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 20,0 9,8 6,5 5,9 9, 0,5 0,0 0, Treårsmedelvärden 07-9,9 7,2 0,4-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,48 2,08 2, Surt Mycket surt Surt Treårsmedelvärde 07-2,28 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Sjön undersöktes även 2007 och 2009 och visade då samma resultat som 20 vad gäller näringsämnen och organisk förorening, dvs. hög status. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden 2009, men indexvärdet låg nära gränsen mot sura förhållanden. År 2007 och 20 var indexet något högre och hamnade i sura förhållanden. Medelvärdet för de tre åren motsvarar sura förhållanden, men det ligger nära gränsen mot mycket sura förhållanden, varför lokalen kan sägas ligga i gränslandet mellan dessa två bedömningar., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

25 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX00. Kastjärnsbäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: <5 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 428 IPS: 9,6 (klass ) Antal räknade taxa: 28 TDI: 23,7 (klass ) Diversitet: 2,9 % PT: 0,5 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 6,44 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT I Kasttjärnsbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var små. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 9,2 9,6 24,9 26,3 23,7 0,2 0,7 0, Treårsmedelvärden 09-9,4 25,0 0,5-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,2 7,43 6, Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 09-6,66 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 200 och uppvisade då samma resultat, dvs hög status och nära neutrala förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

26 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX002. Hålevikstjärnsbäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: >50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 439 IPS: 8,4 (klass ) Antal räknade taxa: 66 TDI: 20,6 (klass ) Diversitet: 4,4 % PT: 0,9 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,94 (klass ) ACID: 4,72 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT IPS-indexet i Hålevikstjärnsbäcken motsvarade klass, hög status. Vissa näringskrävande kiselalgsarter noterades, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 8,8 8,4 7,5 34,9 20,6 2,6 2,2 0, Treårsmedelvärden 09-8,4 24,4,9-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,9 6,86 4, Måttligt surt Nära neutralt Måttligt surt Treårsmedelvärde 09-5,50 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 200 och uppvisade då samma resultat som 20, dvs. hög status. Indexvärdet år 2009 låg i den nedre delen av klassintervallet men andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var små, vilket stöder klassningen. Surhetsbedömningen visade måttligt sura förhållanden 2009 och 20 men nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) år 200, vilket kan förklaras med att förekomsten av det surhetståliga släktet Eunotia var betydligt större 2009 och 20. Den dominerande arten Eunotia minor förekommer dock även i mindre sura vatten. Treårsmedelvärdet visar måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att phminimum är under 6,4., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

27 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX003. Moälven, Ögården Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: >50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 47 IPS: 9,6 (klass ) Antal räknade taxa: 33 TDI: 2, (klass ) Diversitet: 2,38 % PT:,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 6,46 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT IPS-indexet i Moälven var mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Kiselalgssamhället dominerades av artgruppen Achnanthidium minutissimum. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 9,6 8,9 2, 0,7, Tvåårsmedelvärden 0/ 9,4 20,0 0,8-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,97 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärde 0/ 6,2 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och visade då samma resultat, dvs hög status och nära neutrala förhållanden. Tvåårsmedelvärdet för surhetsindexet ACID ligger i den nedre delen av klassintervallet., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

28 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX004. Rökbäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: >50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 42 IPS: 9,0 (klass ) Antal räknade taxa: 60 TDI: 3,5 (klass ) Diversitet: 3,88 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass ) ACID: 4,99 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT IPS-indexet i Rökbäcken motsvarade klass, hög status. Andelen näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta (%PT) kiselalger noterades Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 8,0 9,0 7,5 4,4 3,5 0,2 2, 0, Treårsmedelvärden 09-8,6 5, 0,8-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,24 4,6 4, Måttligt surt Måttligt surt Måttligt surt Treårsmedelvärde 09-4,94 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet var något lägre 200 än 2009 och 20, men motsvarade ändå hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) former har varit små alla år. Även surhetsindexet ACID visade samma bedömning alla år, nämligen måttligt sura förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

29 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX006. Lesjöbäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /39020 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 7 Vattennivå: medel Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Beskuggning: 5-50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 428 IPS: 9,3 (klass ) Antal räknade taxa: 29 TDI: 22,5 (klass ) Diversitet: 2,3 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 6,48 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT I Lesjöbäcken var IPS-indexet högt och motsvarade klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var små Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 9,8 9,3 5,7 6,8 22,5 0,9 0,5 0, Treårsmedelvärden 09-9,6 8,3 0,5-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,30 6,38 6, Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 09-6,39 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och 200 och uppvisade då samma resultat, dvs. hög status och nära neutrala förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

30 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX008. Tvärån Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: fors Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: 5-50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 420 IPS: 9,2 (klass ) Antal räknade taxa: 49 TDI: 2,8 (klass ) Diversitet: 2,77 % PT: 0,5 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass ) ACID: 6,37 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT I Tvärån var IPS-indexet högt och motsvarade klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Samhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 9,4 9,2 2,4 9,4 2,8 0,0 0,5 0, Treårsmedelvärden 09-9,4 20,9 0,3-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,53 6,05 6, Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 09-6,32 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och 200 och uppvisade då samma resultat, dvs. hög status och nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet för ACID-indexet hamnar i den nedre delen av klassintervallet. Artsammansättningen var likartad alla åren., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

31 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX009. Öjeån Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: fors Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: <5 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 9,6 (klass ) Antal räknade taxa: 44 TDI: 9,5 (klass ) Diversitet: 4,07 % PT:,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 4,60 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT I Öjeån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status och andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 9,5 9,6 6,0 6,2 9,5,2 0,5, Treårsmedelvärden 09-9,6 3,9,0-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,36 5,57 4, Måttligt surt Måttligt surt Måttligt surt Treårsmedelvärde 09-5,8 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år ch 200 och uppvisade då samma resultat som 20, dvs. hög status och måttligt sura förhållanden. Artsammansättningen var likartad alla åren., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

32 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0020. Vägån Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: medel Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: >50 % Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 426 IPS: 9,3 (klass ) Antal räknade taxa: 33 TDI:,4 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 3,67 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass ) ACID: 4,5 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning I Vägån var IPS-indexet högt och motsvarade klass, hög status. Andelen näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var 0 %. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Det surhetståliga släktet Eunotia utgjorde ca 44 % av kiselalgssamhället. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 9, 9,3 2,4 24,9,4 0,0 0,0 0, Treårsmedelvärden 09-9,4 9,2 0,0-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,63 7,33 4, Nära neutralt Nära neutralt Måttligt surt Treårsmedelvärde 09-6,6 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 200 och visade då samma resultat, dvs. hög status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 2009 och 200, men måttligt sura förhållanden 20. Artsammansättningen har ändrats från dominans av artgruppen Achnanthidium minutissimum 2009 och 200 till dominans av det surhetståliga släktet Eunotia 20. Andelen av Achnanthidium minutissimum var stor särskilt år 2009 (ca 80 %). Tidigare erfarenheter har visat att total dominans av denna art kan vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället. Denna art är en primärkolonisatör och kan vara överrepresenterad om lokalen har utsatts för stora skiftningar i vattenståndet, vilket kan medföra uttorkning av eller mekanisk påverkan på substraten. Lokalen ligger i ett vattenreglerat vattensystem., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

33 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX002. Bredsjöälven Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: fors Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: >50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 43 IPS: 9,9 (klass ) Antal räknade taxa: 30 TDI: 8,0 (klass ) Diversitet: 3,47 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 4,40 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT Bredsjöälven hade ett IPS-index som var mycket högt och visade klass, hög status. Andelen näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot sura förhållanden (medel-ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 9,8 9,9 2,7 7,5 8,0,7 0,0 0, Treårsmedelvärden 09-9,8 9,4 0,6-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,38 3,80 4, Måttligt surt Surt Måttligt surt Treårsmedelvärde 09-4,9 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-bedömningen var densammaalla tre åren, dvs. hög status. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden (medel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) år 2009 och 20, men sura förhållanden (medel-ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6) år 200. Andelen av det surhetståliga släktet Eunotia var nästan dubbelt så stor år 200, vilket gav ett lägre värde på surhetsindexet. Treårsmedelvärdet visar sura förhållanden, men det ligger mycket nära gränsen mot måttligt surt. Lokalen verkar ligga i gränslandet mellan dessa två klasser., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 3

34 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0022. Dammtjärnsbäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: starkt färgat Beskuggning: 5-50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 425 IPS: 9,9 (klass ) Antal räknade taxa: 9 TDI: 0,2 (klass ) Diversitet: 2,6 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,02 (klass ) ACID: 0,85 (klass 5) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MYCKET SURT I Dammtjärnsbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. I stort sett inga näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger noterades. Antalet räknade arter var lågt och diversiteten var relativt låg, vilket beror på att kiselalgssamhället till ca 60 % utgjordes av en art, nämligen den surhetståliga Eunotia incisa. Surhetsindexet ACID var mycket lågt och visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph är lägre än 5,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 4,8. Kiselalgssamhället dominerades helt (97,6 %) av släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 20,0 9,9 7,5 0,2 0,2 0,4 0,0 0, Treårsmedelvärden 09-9,8 2,7 0,2-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,58,23 0, Mycket surt Mycket surt Mycket surt Treårsmedelvärde 09-,22 5 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Dammtjärnsbäcken undersöktes även år 2009 och 200 och visade då samma resultat som 20 dvs. hög status och mycket sura förhållanden. Dominansen av släktet Eunotia var inte lika stor år 2009, men det förekom andra surhetståliga arter., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

35 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0023. Värån Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /3600 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: fors Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: <5 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 49 IPS: 9,6 (klass ) Antal räknade taxa: 45 TDI: 5,0 (klass ) Diversitet: 4,25 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 4,89 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT Värån hade ett mycket högt IPS-index som motsvarar klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var små Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 9,7 9,6 6,7 2,6 5,0 0,0 0,2 0, Treårsmedelvärden 09-9,7 4,8 0,2-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,87 4,97 4, Nära neutralt Måttligt surt Måttligt surt Treårsmedelvärde 09-5,24 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Kiselalgssamhällets artsammansättning var likartad samtliga år (2009, 200 och 20) och bedömningen hög status densamma. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden år 2009, men värdet låg mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. År 200 och 20 visade surhetsindex ACID måttligt sura förhållanden och treårsmedelvärdet hamnar också i måttligt surt., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

36 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0024. Götån Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: <5 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 434 IPS: 9,8 (klass ) Antal räknade taxa: 5 TDI: 0,8 (klass ) Diversitet: 4,03 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 3,54 (klass 4) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS SURT I Götån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var mycket små Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Surhetståliga arter/släkten som Brachysira, Eunotia och Tabellaria flocculosa dominerade i kiselalgssamhället. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 9,7 9,8 2,2 0,0 0,8 0,0 0,0 0, Treårsmedelvärden 09-9,8 7,7 0, - 2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,43 2,93 3, Surt Surt Surt Treårsmedelvärde 09-2,97 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och 200 och hade då en liknande artsammansättning och visade samma resultat, dvs. hög status och sura förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

37 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0025. Vångan Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: <5 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 430 IPS: 9,9 (klass ) Antal räknade taxa: 6 TDI: 2,2 (klass ) Diversitet:,05 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,02 (klass ) ACID: 6,82 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT I Vångan var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelen näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Antalet räknade arter och diversiteten var låg, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade kiselalgssamhället (85 %). Tidigare erfarenheter har visat att total dominans kan vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället, t. ex. orsakad av stora skiftningar i vattenståndet, som kan medföra uttorkning eller omlagring av substraten. Varierande vattenstånd med perioder av torrläggning/högflöde gynnar denna artgrupp som snabbt kan nykolonisera substraten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 9,9 6,2 2,2 0,0 0, Tvåårsmedelvärden 09/ 9,9 8,7 0,0-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,00 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärde 09/ 6,4 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och visade då samma resultat, nämligen hög status och nära neutrala förhållanden. Artsammansättningen var likartad, men andelen av artgruppen Achnanthidium minutissimum var något lägre (64 %)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

38 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0026. Visman Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /40722 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: medel Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Beskuggning: 5-50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 369 IPS: 9,2 (klass ) Antal räknade taxa: 57 TDI: 25,3 (klass ) Diversitet: 3,6 % PT:, (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass ) ACID: 6,8 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT IPS-indexet på lokalen i Visman var högt och hamnade i klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta arter (%PT) var små. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 8,5 9,2 2, 20,3 25,3,9 3,3, Treårsmedelvärden 09-8,7 22,2 2, - 2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,2 5,33 6, Måttligt surt Måttligt surt Nära neutralt Treårsmedelvärde 09-5,78 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 200 och visade samma resultat med avseende på näringsämnen och organisk förorening, nämligen hög status. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) 2009 och 200, men nära neutrala förhållanden 20. Det surhetståliga släktet Eunotia var vanligare 2009 och 200 än 20, då istället den mer surhetskänsliga artgruppen Achnanthidium minutissimum dominerade., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

39 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0027. Skillerälven Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Beskuggning: >50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 433 IPS: 9,7 (klass ) Antal räknade taxa: 35 TDI: 9, (klass ) Diversitet: 3,27 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 6,08 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT Skillerälven hade ett mycket högt IPS-index som motsvarar klass, hög status. Andelen näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet låg relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 9,8 9,7 3,7 7,6 9, 0,2 0,2 0, Treårsmedelvärden 09-9,5 6,8 0,2-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,4 4,58 6, Måttligt surt Måttligt surt Nära neutralt Treårsmedelvärde 09-5,27 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Skillerälven undersöktes även 2009 och 200 och visade då samma resultat som 20 vad gäller näringsämnen och organisk förorening, dvs. hög status. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden 2009 och 200. År 20 hamnade indexetvärdet i nära neutrala förhållanden, men det låg relativt nära mot måttligt sura förhållanden. Treårsmedelvärdet visar måttligt sura förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

40 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0048. Gränbäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: fors Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: <5 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 427 IPS: 9,0 (klass ) Antal räknade taxa: 53 TDI: 8,4 (klass ) Diversitet: 4,27 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass ) ACID: 5,20 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT I Gränbäcken visade IPS-indexet klass, hög status. Andelen näringskrävande arter (TDI) var liten och att inga föroreningstoleranta former (%PT) noterades Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 9,0 2,3 8,4 0,3 0, Tvåårsmedelvärden 0/ 9, 9,9 0, - 2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,37 5, Nära neutralt Måttligt surt Tvåårsmedelvärde 0/ 5,79 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och visade även då hög status. Surhetsindexet ACID var dock högre och motsvarade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 200 än 20. År 20 hamnade indexet i måttligt sura förhållanden. Artsammansättningen var liknande båda åren, men andelen av det surhetståliga släktet Eunotia var större 20, samtidigt som andelen av den mer surhetskänsliga artgruppen Achnanthidium minutissimum var lägre. Tvåårsmedelvärdet visar måttligt sura förhållanden, men ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

41 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0049. Masttakebäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: 5-50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 9,7 (klass ) Antal räknade taxa: 46 TDI: 2,9 (klass ) Diversitet: 4,0 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID:,84 (klass 5) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MYCKET SURT I Mastakebäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelen näringskrävande former (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 9,7 5,8 2,9 0,0 0, Tvåårsmedelvärden 0/ 9,7 4,4 0,0-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,08, Mycket surt Mycket surt Tvåårsmedelvärde 0/,46 5 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och visade då samma resultat, dvs. hög status och mycket sura förhållanden. Det surhetståliga släktet Eunotia och arten Tabellaria flocculosa dominerade i kiselalgssamhället år 200. Eunotia tillsammans med Brachysira brebissonii dominerade år 20. Brachysira brebissonii anses vara en indikatorart för naturligt sura vatten, dvs. inte antropogent försurade., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

42 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0050. Duschbäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: fors Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: 5-50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 432 IPS: 9,7 (klass ) Antal räknade taxa: 30 TDI: 7,2 (klass ) Diversitet: 3,37 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 4,24 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT I Duschbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. TDI (andelen näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) hade låga värden. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 9,7 3,9 7,2 0,2 0, Tvåårsmedelvärden 0/ 9,7 5,5 0,2-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,43 4, Surt Måttligt surt Tvåårsmedelvärde 0/ 3,34 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Undersökningen 200 och visade också hög status. Surhetsindex ACID däremot visade sura förhållanden 200 (relativt nära gränsen mot mycket sura förhållanden), men var högre 20 och hamande i måttligt sura förhållanden, dock nära gränsen mot surt. Tvååsmedelvärdet visar sura förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

43 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX005. Gränsjöbäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /30849 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: saknas Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 428 IPS: 9,7 (klass ) Antal räknade taxa: 42 TDI: 20,0 (klass ) Diversitet: 2,47 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 6,57 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT IPS-indexet i Gränsjöbäcken var mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelen näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta former (%PT) noterades. Kiselalgssamhället dominerades av artgruppen Achnanthidium minutissimum. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 9,7 7, 20,0 0,2 0, Tvåårsmedelvärden 0/ 9,2 8,6 0, - 2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,43 6, Måttligt surt Nära neutralt Tvåårsmedelvärde 0/ 6,00 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och visade även då hög status. IPS-indexet var dock något lägre och det finns vissa skillnader i artsammansättningen mellan åren, som t.ex. att andelen planktiska arter och släktet Eunotia var större 200 medan artgruppen Achnanthidium minutissimum var mindre än 20. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden ((årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) år 200, men indexvärdet låg i den övre delen av klassintervallet. Surhetsindexet hamnade i nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 20. Tvåårsmedelvärdet ligger i nära neutralt, men relativt nära gränsen mot måttligt surt., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 4

44 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0052. Stöpälven Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: klart Beskuggning: <5 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 433 IPS: 9,5 (klass ) Antal räknade taxa: 37 TDI: 0,3 (klass ) Diversitet: 3,47 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 4,80 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT I Stöpälven var IPS-indexet högt och motsvarade klass, hög status. Andelen näringskrävande former (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4 Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 9,5 3,8 0,3 0,0 0, Tvåårsmedelvärden 0/ 9,4 7, 0,0-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,98 4, Surt Måttligt surt Tvåårsmedelvärde 0/ 3,89 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar I undersökningen år 200 visade IPS-indexet även då hög status, men surhetsindexet ACID visade sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Tvåårsmedelvärdet hamnar i sura förhållanden, men det ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Artsammansättningen var likartad båda åren men skillnaden ligger främst i att andelen av det surhetståliga släktet Eunotia var mindre år 20, medan de mer surhetskänsliga artgrupperna Achnanthidium minutissimum och Gomphonema exilissimum s.l. var större än 200., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

45 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0053. Horssjöälven Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /38479 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: fors Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: 5-50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 446 IPS: 9,0 (klass ) Antal räknade taxa: 57 TDI: 2,0 (klass ) Diversitet: 4,34 % PT:,6 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass ) ACID: 4,26 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT IPS-indexet i Horssjöälven motsvarade klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) föroreningstoleranta (%PT) arter var små, vilket stöder klassningen. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 9,0 3,0 2,0 0,2, Tvåårsmedelvärden 0/ 9, 7,5 0,9-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,3 4, Surt Måttligt surt Tvåårsmedelvärde 0/ 3,28 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Undersökningen 200 visade även då hög status, men surhetsindex ACID var lägre och visade sura förhållanden (nära gränsen mot mycket sura förhållanden). Dryg 80 % av kiselalgssamhället utgjordes av det surhetståliga släktet Eunotia. År 20 var andelen av Eunotia 44 %. Tvååsmedelvärdet visar sura förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

46 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0054. Höksjöälven Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /40450 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: fors Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: saknas Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 427 IPS: 9,4 (klass ) Antal räknade taxa: 65 TDI:,8 (klass ) Diversitet: 4,4 % PT:,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 4,7 (klass 4) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS SURT I Höksjöälven var IPS-indexet högt och motsvarade klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var små Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 9,4 7,7,8 0,2, Tvåårsmedelvärden 0/ 9,5 9,7 0,7-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,0 4,7 4 4 Surt Surt Tvåårsmedelvärde 0/ 3,59 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Även år 200 visade lokalen hög status och sura förhållanden. Surhetsindexet ACID var dock lägre 200. År 20 hamnade indexvärdet mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

47 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0055. Hyttälven-Lilla Horssjön Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /420 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Beskuggning: <5 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 428 IPS: 9,2 (klass ) Antal räknade taxa: 56 TDI: 8, (klass ) Diversitet: 3,84 % PT: 0,7 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass ) ACID: 2,69 (klass 4) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS SURT Hyttälven nedströms Lilla Horssjön hade ett högt IPS-index som motsvarar klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Det var främst släktet Eunotia och Tabellaria flocculosa (båda surhetståliga), som dominerade i kiselalgssamhället. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 9,2 9,7 8, 0,0 0, Tvåårsmedelvärden 0/ 8,7 3,9 0,4-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,98 2, Surt Surt Tvåårsmedelvärde 0/ 2,83 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet var något lägre 200 än 20, men visade båda åren hög status. Surhetsbedömningen var också densamma, dvs. sura förhållanden. Lokalen ligger nära nedströms en sjö, vilket visas av att det finns en del planktiska arter i provet (t.ex. Aulacoseria)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

48 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0056. Tvärlikan Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /35020 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: saknas Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 422 IPS: 9,8 (klass ) Antal räknade taxa: 34 TDI: 6,3 (klass ) Diversitet: 3,67 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 2,50 (klass 4) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS SURT IPS-indexet på lokalen i Tvärlikan var mycket högt och tillhörde klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket små. Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för ph lägre än 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8). Släktena Brachysira, Eunotia och Frustulia, som är karakteristiska för sura vattendrag, dominerade kiselalgssamhället. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 9,8 8,0 6,3 0,2 0, Tvåårsmedelvärden 0/ 9,8 7, 0,2-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,3 2, Mycket surt Surt Tvåårsmedelvärde 0/ 2,32 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Tvärlikan undersöktes även 200 och visade då samma resultat som 20 vad gäller näringsämnen och organisk förorening, dvs. hög status. Surhetsindex ACID visade mycket sura förhållanden 200 och tvååsmedelvärdet visar sura förhållanden, nära gränsen mot mycket surt., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

49 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0057. Femtan Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: saknas Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 45 IPS: 9,9 (klass ) Antal räknade taxa: 37 TDI: 9,6 (klass ) Diversitet: 3,60 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,02 (klass ) ACID: 5,20 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT I Femtan var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelen näringskrävande former (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 9,9 8,6 9,6 0,5 0, Tvåårsmedelvärden 0/ 9,8 9, 0,2-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,5 5, Surt Måttligt surt Tvåårsmedelvärde 0/ 4,35 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Femtan undersöktes även 200 och visade också då hög status, men surhetsindexet ACID var lägre och motsvarade sura förhållanden. Andelen av det surhetståliga släktet Eunotia var större 200 än 20. Tvåårsmedelvärdet hamnar i måttligt sura förhållanden, men det ligger relativt nära gränsen mot sura förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

50 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0058. Örån-Dammtjärnen Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /36305 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: fors Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: <5 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 432 IPS: 20,0 (klass ) Antal räknade taxa: 7 TDI: 0, (klass ) Diversitet:,8 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,02 (klass ) ACID:,23 (klass 5) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MYCKET SURT I Örån-Dammtjärnen var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Inga näringskrävande (TDI) eller föroreningstoleranta (%PT) arter noterades. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är mindre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Kiselalgssamhället bestod i stort enbart av släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag. De dominerande arterna var E. incisa och E. rhomboidea. Antalet räknade arter var mycket lågt, liksom diversiteten, vilket inte är ovanligt i mycket sura vatten. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 20,0 0,0 0, 0,0 0, Tvåårsmedelvärden 0/ 20,0 0, 0,0-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,23, Mycket surt Mycket surt Tvåårsmedelvärde 0/,23 5 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Kiselalgssamhället såg likadant ut år 200 och bedömningen blev densamma, dvs. hög status och mycket sura förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

51 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0059. Görsjöbäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: medel Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: 5-50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 422 IPS: 9,4 (klass ) Antal räknade taxa: 47 TDI: 6,6 (klass ) Diversitet: 3,58 % PT:,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 5,44 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT IPS-indexet i Görsjöbäcken var högt och motsvarade klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 9,4 7,4 6,6 0,0, Tvåårsmedelvärden 0/ 9,5 2,0 0,6-2 År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,8 5, Surt Måttligt surt Tvåårsmedelvärde 0/ 4,63 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 200 och visade också då hög status, men ACID-indexet var lägre 200 än 20 och visade sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Det surhetståliga släktet Eunotia utgjorde 58 % av kiselalgssamhället 200, men bara ca 27 % år 20. Tvåårsmedelvärdet hamnar i den nedre delen av klassintervallet för måttligt sura förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

52 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0078. Varåns utlopp Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /39563 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: saknas Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 427 IPS: 9,7 (klass ) Antal räknade taxa: 46 TDI: 9, (klass ) Diversitet: 3,87 % PT: 0,5 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 2,33 (klass 4) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS SURT Kommentar I Varåns utlopp var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var mycket små. Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet ligger nära gränsen mot mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för ph lägre än 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8). Antalet räknade arter var förhållandevis högt för att vara ett surt vatten. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde cirka 45 % av kiselalgssamhället och var även den artrikaste gruppen., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 7PVX0079. Varån RV208 Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /3783 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: mycket grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: saknas Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 40 IPS: 9,9 (klass ) Antal räknade taxa: 26 TDI: 7, (klass ) Diversitet: 3,43 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,02 (klass ) ACID: 2,8 (klass 5) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar I Varåns vid RV 208 var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelen näringskrävande former (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID motsvarade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Indexvärdet låg dock mycket nära gränsne mot sura förhållanden (årsmedelvärde för phmellan 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde cirka 38 % av kiselalgssamhället och var även den artrikaste gruppen., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 HÖG STATUS MYCKET SURT 50

53 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0080. Bogsälven/Rolampsälven Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: /3960 Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: fors Grumlighet: grumligt Vattenfärg: klart Beskuggning: saknas Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 434 IPS: 9,6 (klass ) Antal räknade taxa: 53 TDI:,5 (klass ) Diversitet: 4,33 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,00 (klass ) ACID: 3,49 (klass 4) Kommentar, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS SURT IPS-indexet i Bogsälven/Rolampsälven var mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta %PT arter var mycket små. Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Kiselalgssamhället dominerades av släktet Eunotia och Tabellaria flocculosa, som båda är surhetståliga. 7PVX008. Kallbäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 8 Vattennivå: medel Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: <5 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 422 IPS: 9,9 (klass ) Antal räknade taxa: 5 TDI: 20,6 (klass ) Diversitet:,2 % PT: 0,0 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,0 (klass ) ACID: 6,64 (klass 2) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT Kommentar I Kallbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass, hög status. Andelen näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Antalet räknade arter var lågt, liksom diversiteten, eftersom en art, Achnanthidium minutissimum, utgjorde 84 % av kiselalgssamhället. Denna art är en primärkolonisatör och kan uppträda i stora mängder t.ex. efter perioder med låg eller hög vattenföring (uttorkning resp. renspolning av substraten). Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 5

54 Kiselalger i Värmlands län 20 7PVX0082. Tvärvattenbäcken Datum: Län: 7 Värmland Koordinater: / Provtagn.metodik: SS-EN 3946 Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattennivå: hög Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Beskuggning: 5-50 % Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 432 IPS: 9,4 (klass ) Antal räknade taxa: 53 TDI: 3,9 (klass ) Diversitet: 3,90 % PT: 0,5 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 4,98 (klass 3) Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT IPS-indexet i Tvärvattenbäcken var högt och motsvarade klass, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 11

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Kiselalger i Hallands län 2014

Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 En undersökning av 13 vattendragslokaler Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel. 031-338 35 40 www.medins-biologi.se Uppdragsgivare Länsstyrelsen

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2013 insamlades påväxtprov för analys av kiselalger på två lokaler i Rönne å (tabell 1). Tabell 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Kiselalger i Västra Götalands län 2010

Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2066

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Statusbedömning av miljötillståndet Publ. nr 2012:43 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Information Titel: Kiselalger

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016 Statusbedömning av miljötillståndet Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i Kronobergs län 2014

Kiselalger i Kronobergs län 2014 Kiselalger i Kronobergs län 204 En undersökning av 29 vattendragslokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:11 - 2 - Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven

Läs mer

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014 Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Metodik... 3 Provtagning... 3 Avrinningsområden och påverkansfaktorer... 5 Analys

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2017

Kiselalger i Stockholms län 2017 Fakta 2017:17 Kiselalger i Stockholms län 2017 Publiceringsdatum 2017-12-01 Rapporten är författad av Iréne Sundberg, med medverkan av Ylva Meissner. Kontakt Enheten för miljöanalys och miljöplanering

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 6 Referenser sid. 8 Artlistor sid. 9 Kort rapport för varje provtagningslokal

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 200 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Rapport Januari 2001:01 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Januari 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 2015-11-23 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2015 Rapportdatum: 2015-11-23 Version: 1.0 Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8 BILAGA 8 Påväxtalger vattendrag år 205 2 Metodik Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204 Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 294 Ljusnan-Voxnans

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2097 Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2013 Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Projektnummer Kund 2559 Länsstyrelsen Gotland Version Datum 1.0 2014-03-26 Titel Kiselalger i vattendrag i Gotlands län

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-09-28 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Maria Kahlert & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:6 - 2 - Kiselalger i fem vattendrag i

Läs mer

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:6 - 2 - Analys av kiselalger från

Läs mer

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 En undersökning av åtta lokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org.

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-05-28 Ylva Meissner Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 En undersökning av 71 lokaler Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Amelie Jarlman Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån 2014-09-03 Amelie Jarlman Jarlman Konsult AB Vegeån vid Åbromölla, punkt 22C den 3 september 2014 (foto: Birgitta Bengtsson, Ekologgruppen). Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:22 - 2 - Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid.

Läs mer

Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland (2020)

Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland (2020) ANBUDSINBJUDAN OCH 1 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 2016-02-12 581-664-2016 Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland 2016-2018 (2020) Anbudsinbjudan och förfrågningsunderlag Postadress Besöksadress

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 2015:18 Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2015:18 Rapportnamn: Kiselalgsundersökning i Blekinge Län 2015 Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona.

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Kiselalgssamhällen i Sverige

Kiselalgssamhällen i Sverige Axis 2 SOM25 1 4 5 7 8 10 13 14 15 16 18 19 20 21 22 24 25 Axis 1 Kiselalgssamhällen i Sverige En statistisk analys Maria Kahlert SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:1 Referera gärna till rapporten på

Läs mer

Nybroån Recipientkontroll 2012

Nybroån Recipientkontroll 2012 Nybroån Recipientkontroll 212 På uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån 213-4-15 (rev 213-6-3) Nybroån Recipientkontroll 212 Rapporten är upprättad av: Johan Hammar och Cecilia Holmström

Läs mer

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen 2011: 7 Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen Hög Ekologisk status i Västra Orlundsån God Måttlig Otillfredsställande

Läs mer

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag

Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag Maria Kahlert 1, Cecilia Andrén 2, Amelie Jarlman 3 1) Institutionen för miljöanalys Sveriges Landbruksuniversitet

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-06-17 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 En planktonundersökning i 19 sjöar Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi

Läs mer

WP 4.3 Benthic diatoms, streams and lakes Maria Kahlert, SLU

WP 4.3 Benthic diatoms, streams and lakes Maria Kahlert, SLU WP 4.3 Benthic diatoms, streams and lakes Maria Kahlert, SLU WATERS is coordinated by WATERS is financed by AARHUS AU UNIVERSITY Hafok AB WP 4.3 Benthic diatoms Diatom method in Sweden only streams Main

Läs mer

Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009

Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009 Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009 Maria Kahlert, Inst. för Vatten & Miljö SLU, och Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB Lund Syfte Syftet med denna kiselalgsinterkalibreringen

Läs mer

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Läs mer

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen

Läs mer

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Rönne å - Vattenkontroll 2012 Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015

Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015 Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015 1 PåväxtalgeritreavStockholmsvattendrag2015 UndersökningavpåväxtalgeritreavStockholmsvattendrag2015. Påuppdragav: Utförtav: Rapportenbörciteras:

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Kalkspridningsplan för Grössbyån Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 2014-02-24 Eva Nilsson & Dan Evander, Hushållningssällskapet Värmland Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Metodik och genomförande - bottenfauna

Metodik och genomförande - bottenfauna och genomförande - bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Provtagning har utförts av Ekologgruppen som är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). proverna med

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden

Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2012 Alf Engdahl Ingrid Hårding Iréne Sundberg Hanna Larsson Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se

Läs mer

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:2 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad

Läs mer

Variation i biologisk mångfald och samhällsstruktur hos bottenfauna och kiselalger i två små avrinningsområden

Variation i biologisk mångfald och samhällsstruktur hos bottenfauna och kiselalger i två små avrinningsområden Variation i biologisk mångfald och samhällsstruktur hos bottenfauna och kiselalger i två små avrinningsområden Sandin, L., Göthe, E., Kahlert, M. & Temnerud, J. Institutionen för vatten och miljö, SLU

Läs mer

MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav

MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav Vi som jobbar Sjösättning Provtagning från is Vattenprover Kiselalger Viktiga primärproducenter i vattendrag Finns överallt Sitter fast Insamlas

Läs mer

Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet

Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet 2b:3 Bottenfauna och kiselalger i rinnande vatten inom IKEU FÖRFATTARE Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet 2B:3 BOTTENFAUNA OCH KISELALGER I RINNANDE

Läs mer

Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning

Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning Pelle Grahn Direkt: 019-19 35 21 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 10 Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Inventering av bottenfaunan i Almaån Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av

Läs mer

Flodpärlmussla som indikator i svenska vattendrag en jämförelse mellan flodpärlmussla och biologiska kvalitetsfaktorer

Flodpärlmussla som indikator i svenska vattendrag en jämförelse mellan flodpärlmussla och biologiska kvalitetsfaktorer Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Flodpärlmussla som indikator i svenska vattendrag en jämförelse mellan flodpärlmussla och biologiska kvalitetsfaktorer Freshwater pearl mussel as indicators

Läs mer

Kiselalger som indikator på miljögifter. Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Kiselalger som indikator på miljögifter. Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Kiselalger som indikator på miljögifter Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Vad kan en lantbrukare göra för att förbättra miljön? Vilka åtgärdar ger vilka effekter

Läs mer

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet

Läs mer

Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: 1401-2448. Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson

Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: 1401-2448. Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson ISBN nr: 1401-2448 R 2014:6 Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01 Rapport 010:4 Rapport 001:01 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Rapport 010:4 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Utgivningsår: 010 ISBN: 978-91-781-4-6 Länsstyrelsen

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut

Läs mer

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Mats Svensson, Havs- och Vattenmyndigheten Mats Lindegarth, Göteborgs Universitet, Havsmiljöinstitutet Stina Drakare, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer