Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2014

Transkript

1 Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån 2014 Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2014

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2014 Länsstyrelsen Skåne Amelie Jarlman och Marie Eriksson Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: , ISBN: Rapportnummer: 2014:39 Layout: Tryckeri, upplaga: Marie Eriksson Länsstyrelsen Skåne, 25 ex Tryckår: 2014 Omslagsbild Framsidans foto visar Cymatopleura solea var. apiculata, en näringskrävande kiselalg som noterades i Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE, Si96M (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB). Mikroskopfotona i figur 4-6 har tagits av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB. Övriga foton samt lokalfoton är tagna av Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne.

3 Förord Föreliggande rapport utgör en delrapportering inom övervakningsdelen av UC4LIFE-projektet, som genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar. Undersökningen utgör även en del av den regionala övervakningen av kiselalger Inom UC4LIFE s skånska projektområden Fyleån och Klingavälsån, tillhörande Nybroåns respektive Kävlingeåns vattensystem, har totalt fyra lokaler undersökts med avseende på kiselalger. Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska alger som går under samlingsnamnet påväxt, eftersom de sitter fast på bland annat stenar och vattenväxter. Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav med avseende på t.ex. näring, förorening och surhet, och artsammansättningen speglar därför vattnets kvalitet. Huvudsyftet med denna delrapportering är att tillgängliggöra resultaten från kiselalgsundersökningen i Fyleån och Klingavälsån. Kiselalgsundersökningen ingår som en del i övervakningen (UC4LIFE, E.2 Monitoring) för att ge en bild av kiselalgssamhället före och efter restaureringsåtgärd. Fyleån återmeandrades 2013 och i Klingavälsån har större delen av restaureringsarbetet med att återmeandra ån genomförts I respektive projektområde har prov tagits på en lokal uppströms och en lokal nedströms den restaurerade fåran. Samma index och bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningsarbetet och regional miljöövervakning, för att bedöma status utifrån kiselalgssamhället samt ekologisk status, har använts här. Nedströmslokalen i Fyleån har undersökts även 2012, inom regional miljöövervakning, och resultatet får därmed fungera som försituation i Fyleån. Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län utfört kiselalgsundersökningen i samarbete med länsstyrelsepersonal. Fältarbetet utfördes september 2014 av Marie Eriksson (Länsstyrelsen i Skåne län). Amelie Jarlman har analyserat och bearbetat resultaten av kiselalgerna samt skrivit huvuddelen av rapporten. Projektet har delvis bekostats med medel från UC4LIFE-projektet, men till största delen av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för regional miljöövervakning och vattenförvaltningsarbetet. Malmö december 2014 Marie Eriksson UC4LIFE/Miljöavdelningen Susanne Dahlberg Tf. chef Miljö- och vattenstrategiska enheten 3

4 4

5 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INLEDNING... 7 METODIK... 8 Övrigt RESULTAT OCH DISKUSSION TACK REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Artlistor Bilaga 2 Kort rapport för varje provtagningslokal Fyleån, uppströms åtgärd UC4LIFE (nedströms Eriksdalsvägen) Fyleån, nedströms åtgärd UC4LIFE (uppströms sammanflödet med Trydeån) Klingavälsån, uppströms åtgärd UC4LIFE (nedströms Ilstorpsvägen) Klingavälsån, nedströms åtgärd UC4LIFE (uppströms järnvägsbro) Bilaga 3 Karta för varje provtagningslokal 5

6 6

7 Inledning Föreliggande undersökning ingår i övervakningsdelen av UC4LIFE-projektet, som genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar. Undersökningen utgör även en del av den regionala övervakningen av kiselalger Undersökningen har bekostats av UC4LIFE samt av Länsstyrelsen Skånes regionala miljöövervakning och vattenförvaltningsarbete. Undersökningen avser att ge underlag för uppföljning av de restaureringsåtgärder (bland annat i form av återmeandring), som har genomförts och genomförs i Fyleån och Klingavälsån inom UC4LIFEprojektetet. I Fyleån har två lokaler undersökts, varav lokalen Si96M Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE ligger nedströms Eriksdalsvägen och lokalen Si93M Fyleån nedströms åtgärd UC4LIFE ligger uppströms sammanflödet med Trydeån. Den sistnämnda lokalen undersöktes även 2012 inom den regionala miljöövervakningen, d.v.s. innan grävningarna hade påbörjats i Fyleån. I Klingavälsån har två lokaler undersökts, både förra året 2013 för att få en försituation samt i år 2014 då ån håller på att grävas om. Även här har en upp- och en nedströmslokal till åtgärden valts: Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd UC4LIFE ligger nedströms Ilstorpsvägen och Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd UC4LIFE ligger uppströms järnvägsbron (figur 1). Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.). Figur 1. Lokalen Si98M nedströms restaureringsåtgärder i Klingavälsån

8 Metodik Kiselalgsprovtagningen utfördes av Marie Eriksson, som är ansvarig för övervakningsdelen av UC4LIFE-projektet vid Länsstyrelsen Skåne, den 20 september 2014 i Fyleån och den 21 september 2014 i Klingavälsån. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN (SIS 2014a) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Prov togs från stenar eller växter och fixerades med etanol. Fullständiga fältprotokoll finns hos Länsstyrelsen Skåne samt skickas till datavärd. Kiselalgsanalysen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, enligt metod SS-EN (SIS 2014b) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 ( IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjIjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Ij är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av TDI, Trophic Diatom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar organisk förorening. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att vi i Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika 8

9 bra för svenska förhållanden. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). Utvärderingen av resultaten har gjorts enligt tabell 1 (Naturvårdsverket 2007). Tabell 1. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (= ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19, Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003) +2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Klassningen har gjorts enligt tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). Färgmarkeringarna för surhetsklasserna har anpassats till Naturvårdsverket Handbok 2007:4 (kap sid. 66) vilket medför att både alkaliskt och nära 9

10 neutralt visas med blå färg (tabell 2). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. Tabell 2. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklass Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde för 12 mån. före provtagning) Motsvarar phminimum Alkaliskt 7,5 7,3 Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 En expertbedömning avseende statusklassning kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. Deformerade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även förekomsten av deformerade, dvs. missbildade kiselalgsskal. Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Ett utvecklingsarbete har påbörjats i Sverige för att testa om missbildningar på kiselalger kan fungera som en miljögiftsindikator (Kahlert 2012), varvid påverkan av tungmetaller och kemiska bekämpningsmedel undersökts. Gränser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men enligt Kahlert 2012 indikerar en missbildningsfrekvens över 1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. Detta överensstämmer med den preliminära indelning som använts de senaste åren (tabell 3). Skalen kan ha olika typer och grader av deformationer (tabell 3). Det finns emellertid för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselalgerna. 10

11 Tabell 3. Preliminär indelning av olika deformationstyper och påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB och Medins Biologi AB). Preliminär påverkansgrad Typ av deformering <1 % ingen eller obetydlig Onormal form 1-5 % svag-tydlig 5-10 % tydlig-stark >10 % stark-mycket stark Onormalt mönster Deformeringsgrad svag tydlig Omfattar: asymmetri, inbuktning, utbuktning, böjd, övrigt Omfattar: avvikande striering, avvikande raf, övrigt Artantal och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15 räknade arter; < 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. Övrigt Fyleån återmeandrades under sommaren 2013 på en sträcka mellan de två provtagningspunkterna Si96M Fyleån nedströms Eriksdalsvägen och Si93M Fyleån uppströms sammanflödet med Trydeån. Under 2014 gjordes vissa justeringar i delar av ån och betesdjuren stängslades ut från ån (figur 2). Den 17:e maj var det en stor invigningsceremoni. Figur 2. Återmeandrad sträcka i Fyleån

12 I Klingavälsån har arbetet med att återmeandra ån pågått sedan i maj 2014 (figur 3), men fick avbrytas på grund av extremt höga flöden med översvämmade marker som följd (figur 7). Själva omgrävningen är klar, men det återstår en del arbete med bl.a. bortschaktning av massor, vilket har skjutits upp till Figur 3. Pågående återmeandringsarbete i Klingavälsån Klingavälsåns kiselalgssamhälle ha påverkats negativt av avloppsvatten från de senaste årens återkommande bräddningar i tilloppsledningar till avloppsreningsverket i Blentarp och/eller i själva avloppsreningsverket i Blentarp. Tillfälliga bräddningar uppkommer oftast i samband med driftstörningar eller kraftiga skyfall. Död fisk noterades 2013 i Klingavälsån av markägarna (muntligen Ivan Olsson, UC4LIFE). Utsläppsbäcken mynnar i Klingavälsån ca 1,5 km uppströms den övre kiselalgslokalen, som därmed bör ha påverkats mest av organisk förorening från avloppsvattnet. Avloppsreningsverket i Blentarp kommer troligen att kunna läggas ned under Sjöbo kommun håller på att bygga överföringsledningar för vatten och avlopp mellan Sjöbo och Blentarp via Sövde. Etapp 1 mellan Sjöbo- Sövde är klar. Etapp 2 mellan Sövde-Blentarp kommer förhoppningsvis att bli klar under Så fort ledningen är slutbesiktigad kommer avloppsreningsverket i Blentarp att läggas ner. Avloppsreningsverket i Sövde har precis tagits ur bruk och avvecklats. Spillvattnet från Sövde pumpas nu till Sjöbo avloppsreningsverk (allt enligt mail från Pia Fröjd, Sjöbo kommun). 12

13 Resultat och diskussion Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT samt andelen deformerade kiselalgsskal finns i tabell 4. Beräknade värden för surhetsindexet ACID finns i tabell 5. Artlistor samt resultaten för varje lokal för sig finns sist i denna rapport. Statusklassningen av lokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Lokalen i Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) hade 2014 ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status (tabell 4). Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) hamnade i klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var endast svagt förhöjd på lokalerna, medan mängden näringskrävande arter (TDI) var stor, framför allt i Fyleån nedströms åtgärd. År 2013 visade lokalen i Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) måttlig status, men 2014 god status (tabell 4). Själva indexvärdena skiljde sig dock inte så mycket åt mellan åren. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) hade minskat något 2014, jämfört med Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) hamnade båda åren i måttlig status. IPS-indexet var något högre (dvs. bättre) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) något lägre 2014 än Detta kan i viss mån bero på att betesdjuren numera hindras från att gå ut i ån med hjälp av stängsel. Båda lokalerna i Klingavälsån bedömdes tillhöra klass 3, måttlig status (tabell 4). Klingavälsån nedströms åtgärd (Si98M) hade ett IPS-index som ligger i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor. Detta kan bero på att mängden organiskt material i vattendraget ökat i samband med grävningar under 2014 för återmeandring av åfåran. Klingavälsån uppströms åtgärd (Si97M) hade något högre (dvs. bättre) IPSvärde 2014 än 2013, men lokalen hamnade båda åren i måttlig status (tabell 4). I Klingavälsån nedströms åtgärd (Si98M) var IPS-indexet lägre 2014 än 2013 och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var betydligt större. Båda åren tillhörde dock lokalen måttlig status. Både 2013 och 2014 har bräddningar vid både tilloppsledningar och/eller i avloppsreningsverket i Blentarp, beläget uppströms båda lokalerna i Klingavälsån, skett. Detta kan ha bidragit till de förhöjda andelarna föroreningstoleranta kiselalger (%PT). 13

14 Tabell 4. Antal räknade arter, diversitet, kiselalgsindexen IPS, TDI och %PT med statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), samt andelen deformerade kiselalgsskal i Fyleån och Klingavälsån 2013 och Nr Lokal År Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass STATUS Deformerade skal (%) Si96M Fyleån, uppströms åtgärd ,61 14,2 3 64, ,2 3 3 Måttlig 1,5 Si96M Fyleån, uppströms åtgärd ,52 14,9 2 64, , God 0,5 Si93M Fyleån, nedströms åtgärd ,28 12,8 3 77, ,1 3 3 Måttlig 1,0 Si93M Fyleån, nedströms åtgärd ,53 13,9 3 73, , Måttlig 0,9 Si97M Klingavälsån, uppströms ,31 12,4 3 68, ,7 3 3 Måttlig 2,4 Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd ,89 13,3 3 62, ,1 3 3 Måttlig 0,5 Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd ,40 14,4 3 65, ,5 3 3 Måttlig 1,3 Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd ,15 11,8 3 72, ,8 4 3 Måttlig 1,4 Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden i Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) 2014, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7,3 (tabell 5). En del representanter för släktet Eunotia, som huvudsakligen finns i näringsfattiga och sura miljöer, påträffades. Eunotia bilunaris (figur 6), som utgjorde 4 % av samhället, och Eunotia minor (3 %) är emellertid arter som även påträffas i näringsrika miljöer. I Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) motsvarade indexvärdet alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. År 2013 var surhetsklassningarna desamma som 2014 i Fyleån, dvs. nära neutrala förhållanden uppströms åtgärd respektive alkaliska förhållanden nedströms åtgärd. I Klingavälsån hamnade uppströmslokalen (Si97M) i nära neutrala förhållanden och nedströmslokalen (SI98M) i alkaliska förhållanden år 2014 (tabell 5). Indexvärdet på uppströmslokalen låg dock relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden hade båda lokalerna i Klingavälsån ACID-index som motsvarar alkaliska förhållanden. 14

15 Tabell 5. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Fyleån och Klingavälsån 2013 och I tabellen redovisas också parametrar som ingår i uträkningen av indexet. Nr Lokal År ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass Surhetsklass Si96M Fyleån, uppströms åtgärd ,9 2, ,48 2 Nära neutralt Si96M Fyleån, uppströms åtgärd ,5 7, ,48 2 Nära neutralt Si93M Fyleån, nedströms åtgärd ,6 0, ,25 1 Alkaliskt Si93M Fyleån, nedströms åtgärd ,1 0, ,08 1 Alkaliskt Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd ,6 0, ,56 1 Alkaliskt Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd ,9 0, ,21 2 Nära neutralt Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd ,1 0, ,84 1 Alkaliskt Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd ,9 0, ,93 1 Alkaliskt Andelen deformerade, dvs. missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % på båda lokalerna i Fyleån samt i Klingavälsån uppströms åtgärd (Si97M). Detta tyder på ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande (tabell 4). I Klingavälsån nedströms åtgärd (Si98M) påträffades 1,4 % deformerade skal, vilket kan innebära en svag påverkan. Ett förhållandevis högt antal arter räknades 2014, liksom 2013, på alla fyra lokalerna (42-64 st.) och diversiteten var relativt hög eller hög. Näringskrävande kiselalger dominerade på alla fyra lokalerna, framför allt Achnanthidium minutissimum group III (breda former; figur 4), Amphora pediculus, Cocconeis placentula-komplexet, Encyonema ventricosum (figur 4), Gomphonema parvulum (figur 4), Navicula capitatoradiata, Navicula gregaria, Navicula reichardtiana, Nitzschia paleacea, Planothidium frequentissimum, Planothidium lanceolatum och Staurosira pinnata-gruppen. Flera av dessa arter är även mer eller mindre föroreningstoleranta. 15

16 Figur 4. Till vänster Gomphonema parvulum, Fragilaria capucina var. vaucheriae och Achnanthidium minutissimum group III (bred form) samt till höger Encyonema ventricosum från Klingavälsån nedströms åtgärd UC4LIFE (Si98M). Alla dessa arter är näringskrävande och Gomphonema parvulum dessutom föroreningstolerant (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB). Figur 5. Från vänster: Planothidium frequentissimum och Planothidium lanceolatum, från Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE (Si96M), Staurosira pinnata och Navicula veneta från Fyleån nedströms åtgärd UC4LIFE (SI93M) samt Navicula capitatoradiata från Klingavälsån nedströms åtgärd UC4LIFE (SI98M). Samtliga arter är näringskrävande och framför allt Navicula veneta även föroreningstolerant (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB). 16

17 Figur 6. Till vänster Eunotia bilunaris och till höger Frustulia vulgaris från Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE (Si96M). Släktena Eunotia och Frustulia finns framför allt i näringsfattiga och sura vatten, men just dessa två arter kan även tolerera högre näringsnivåer (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB). Figur 7. Höga flöden och översvämmade marker i Klingavälsån september/oktober

18 Tack Vi vill tacka Maries son Joel Eriksson för både sällskap och hjälp med att ta kiselalgsprover i fält. Joel fungerade dessutom som bodyguard till Marie vid eventuella möten med ilskna vildsvin, hundar eller liknande. 18

19 REFERENSER Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône- Méditeranée-Corse: 218 p. Eriksson, M. & Jarlman, A. (2011). Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5. Eriksson, M. & Jarlman, A. (2014a). Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, i tryck. Eriksson, M. & Jarlman, A. (2014b). Kiselalgsundersökning i vattendrag och sjöar i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län, i tryck. Eriksson, M. & Jarlman, A. (2014c). Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län, i tryck. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. (2009). Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. (2006). Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Jarlman, A. & Eriksson, M. (2014). Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE E2. Monitoring och regional miljöövervakning- kiselalger Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2014:25. Kahlert, M. (2012). Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten. Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32:

20 Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS (2014a). Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS (2014b). Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

21 Bilaga 1. ARTLISTOR Förklaringar: Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbetsämningen Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5 Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7 Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7 Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7 Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7 Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal Medelbredd ADMI ( m) = medelbredden av individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (mean width < 2,2 µm), ADMI (mean width 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (mean width > 2,8 µm), Naturvårdsverket ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADMI förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten

22 Si96M. FYLEÅN, uppströms åtgärd UC4LIFE Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Antal skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3, ,5 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8!m) ADM3 4, ,5 Adlafia bryophila (Petersen) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ABRY 5, ,5 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, ,5 Adlafia minuscula (Grunow) Lange-Bertalot var. minuscula ADMS 3, ,5 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4, ,0 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 2 Cocconeis pseudothumensis Reichardt COPS 4, ,2 Cyclotella sp. CYLS 3, ,5 Diadesmis contenta (Grunow ex. Van Heurck) Mann DCOT 3, ,2 Diploneis sp. DIPS 4, ,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,1 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,7 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,7 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,2 Hippodonta costulata (Grunow) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCOS 4, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,2 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,4 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,5 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,4 Navicula integra (W. Smith) Ralfs NITG 3, ,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,7 Navicula oblonga Kützing NOBL 4, ,2 Navicula oppugnata Hustedt NOPU 4, ,0 Navicula seminulum Grunow NSEM 1, ,0 Navicula slesvicensis Grunow NSLE 3, ,2 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,0 Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater NVIP 2, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,2 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3, ,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,0 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Pinnularia obscura Krasske POBS 3, ,5 Placoneis elginensis (Gregory) Cox PELG 4, ,2 Planothidium dubium (Grunow) Round & Bukhtiyarova PTDU 4, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,8 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,0 Planothidium rostratum (Oestrup) Lange-Bertalot PRST 4, ,5 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,5 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4, ,5 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,5 Staurosira leptostauron Ehrenberg SSLE 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,9 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère var. acus (Kützing) Lange-Bertalot UUAC 4, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 64 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 64 TDI (0-100): 64,3 ADMI (%): 20,5 Acidofil ( ): 77 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 4,52 % PT: 9,6 EUNO (%): 7,7 Circumneutral ( ): 308 Odefinierad ( ): 55 IPS (1-20): 14,9 ACID: 6,48 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 559 Deformerade (%): 0,5 Medelbredd ADMI (µm): 3,02

23 Si93M. FYLEÅN, nedströms åtgärd UC4LIFE Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Antal skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3, ,7 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8!m) ADM3 4, ,1 1 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4, ,7 Caloneis silicula (Ehrenberg) Cleve CSIL 4, ,5 Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,0 Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4, ,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,9 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,5 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,6 1 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,9 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,6 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,4 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,9 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,2 Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,9 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,8 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,2 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3, ,5 Navicula trophicatrix Lange-Bertalot NTCX 3, ,7 Navicula veneta Kützing NVEN 1, ,5 Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater NVIP 2, ,5 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,5 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,7 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,4 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 Planothidium delicatulum (Kützing) Round & Bukhtiyarova PTDE 3, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,7 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,9 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,5 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,6 2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 42 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 42 TDI (0-100): 73,5 ADMI (%): 12,1 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 5 Diversitet: 3,53 % PT: 8,6 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 240 Odefinierad ( ): 9 IPS (1-20): 13,9 ACID: 8,08 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 747 Deformerade (%): 0,9 Medelbredd ADMI (µm): 2,95

24 Si97M. KLINGAVÄLSÅN, uppströms åtgärd UC4LIFE Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Antal skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3, ,4 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8!m) ADM3 4, ,9 Amphora montana Krasske AMMO 2, ,2 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4, ,4 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,8 2 Cyclostephanos dubius (Fricke) Round CDUB 3, ,2 Cyclostephanos invisitatus (Hohn & Hellerman) Theriot, Stoermer & Håkansson CINV 2, ,2 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,5 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,3 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,0 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,5 Fragilaria sp. FRAS 4, ,7 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,4 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Gyrosigma attenuatum (Kützing) Rabenhorst GYAT 4, ,2 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,4 Karayevia kolbei (Hustedt) Bukhtiyarova KAKO 0, ,5 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,5 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,2 Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3, ,0 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,7 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,9 Navicula moskalii Witkowski & Lange-Bertalot NMOK 3, ,5 Navicula oppugnata Hustedt NOPU 4, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,5 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3, ,4 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,5 Navicula trivialis Lange-Bertalot var. trivialis NTRV 2, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia acicularis (Kützing) W.M. Smith NACI 2, ,9 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,5 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,7 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,4 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,2 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,5 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,7 Placoneis symmetrica (Hustedt) Lange-Bertalot PSYM 5, ,5 Planothidium delicatulum (Kützing) Round & Bukhtiyarova PTDE 3, ,0 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,7 Planothidium granum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PGRN 5, ,7 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,7 Planothidium minutissimum (Krasske) Lange-Bertalot PLMN 0, ,5 Planothidium rostratum (Oestrup) Lange-Bertalot PRST 4, ,5 Sellaphora bacillum (Ehrenberg) Mann SEBA 4, ,2 Sellaphora mutatoides Lange-Bertalot & Metzeltin SMTO 4, ,5 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,7 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,3 Thalassiosira weissflogii (Grunow) Fryxell & Hasle TWEI 2, ,5 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 57 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 57 TDI (0-100): 62,9 ADMI (%): 2,9 Acidofil ( ): 17 Alkalibiont ( ): 17 Diversitet: 3,89 % PT: 11,1 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 135 Odefinierad ( ): 43 IPS (1-20): 13,3 ACID: 7,21 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 788 Deformerade (%): 0,5 Medelbredd ADMI (µm): 3,05

25 Si98M. KLINGAVÄLSÅN, nedströms åtgärd UC4LIFE Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Antal skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8!m) ADM3 4, ,9 1 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4, ,9 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,8 3 Cyclostephanos dubius (Fricke) Round CDUB 3, ,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,5 Cyclotella sp. CYLS 3, ,2 Diatoma vulgaris Bory DVUL 4, ,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,1 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,9 1 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. distans (Grunow) Lange-Bertalot FCDI 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,3 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Geissleria acceptata (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GACC 4, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,3 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,4 Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3, ,8 Navicula cari Ehrenberg NCAR 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,4 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,6 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,4 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3, ,8 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,9 Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater NVIP 2, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia acicularis (Kützing) W.M. Smith NACI 2, ,2 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,3 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,5 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,2 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,9 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,1 1 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,9 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 Planothidium minutissimum (Krasske) Lange-Bertalot PLMN 0, ,2 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,5 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,5 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,7 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,5 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 51 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 51 TDI (0-100): 72,1 ADMI (%): 8,9 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 9 Diversitet: 4,15 % PT: 37,8 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 492 Odefinierad ( ): 40 IPS (1-20): 11,8 ACID: 7,93 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 459 Deformerade (%): 1,4 Medelbredd ADMI (µm): 2,94

26 Bilaga 2. KORT RAPPORT FÖR VARJE LOKAL Förklaringar: Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum, lokalkoordinater samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt

27 Si96M. FYLEÅN, uppströms åtgärd UC4LIFE Län: 12 Skåne Beskuggning: 5-50 % Kommun: Sjöbo Koordinater: / Vattennivå: medel Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Marie Eriksson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 13,7 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: nedströms Eriksdalsvägen, där åkern slutar och skogen tar vid Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 415 IPS: 14,9 (klass 2) Antal räknade taxa: 64 TDI: 64,3 (klass 2-3) Diversitet: 4,52 % PT: 9,6 (klass 1-2) EK (IPS): 0,76 (klass 2) ACID: 6,48 (klass 2) GOD STATUS Statusklassning (surhet) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Fyleån nedströms Eriksdalsvägen motsvarade klass 2, god status, men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Både mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var något förhöjda. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten, och näringskrävande arter såsom Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Planothidium lanceolatum och Cocconeis plancentula -komplexet dominerade i kiselalgssamhället. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3). Andelen deformerade kiselalgsskal var 0,5 %, vilket innebär ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År 2013 IPS 14,2 Klass 3 TDI 64,9 Klass 2-3 %PT Klass 16, ,9 2 64, ,6 1-2 God status 64, ,9 3 God status Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Måttlig status nära god status Tvåårsmedelvärden ,6 2 År ACID Klass ,48 2 Nära neutralt ,48 2 Nära neutralt Tvåårsmedelvärden ,98 Nära neutralt mycket nära måttlig status Statusklassning (surhet) mycket nära alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts År 2013 visade IPS-indexet klass 3, måttlig status, men indexvärdet låg nära gränsen mot klass 2, god status. Tvåårsmedelvärdet visar god status, men värdet ligger mycket nära måttlig status. Det verkar som att lokalen befinner sig i gränslandet mellan dessa två klasser. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden båda åren. Andelen deformerade kiselalgsskal var 1,5 % år 2013, vilket bör tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande var andelen mindre än 1 %.

28 Si93M. FYLEÅN, nedströms åtgärd UC4LIFE Län: 12 Skåne Beskuggning: >50 % Kommun: Ystad Koordinater: / Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marie Eriksson Organisation: Länsstyrelsen Skåne Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 15,8 C Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5 Provplats: strax uppströms sammanflödet med Trydeån Resultat index och klassning Antal räknade skal: 430 IPS: 13,9 (klass 3) Antal räknade taxa: 42 TDI: 73,5 (klass 2-3) Diversitet: 3,53 % PT: 8,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,71 (klass 3) ACID: 8,08 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS ALKALISKT Fyleån strax uppströms sammanflödet med Trydeån hade 2014 ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var stor, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) endast var svagt förhöjd. Artkomplexet Staurosira pinnata utgjorde 43 % av kiselalgssamhället. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var 0,9 %, vilket motsvarar ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 2 81, ,0 3 God status nära måttlig status ,8 13, ,2 73, ,1 8, Måttlig status Måttlig status Treårsmedelvärden ,8 3 77, ,9 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,43 8,25 8, Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärden ,25 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar År 2012 motsvarade IPS-indexet klass 2, god status, men indexvärdet låg nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Därefter har indexet visat måttlig status, vilket också treårsmedelvärdet gör. Klassningen stärks av att mängden näringskrävande kiselalger (TDI) hela tiden varit stor och att treårsmedelvärdet för andelen föroreningstoleranta former (%PT) är relativt stort. Surhetsindexet ACID visade alla tre åren alkaliska förhållanden (årsmedel-ph över 7,3). Andelen deformerade kiselalgsskal var 0,9 % 2012, 1 % 2013 samt 0,9 % 2014, dvs. ungefär densamma.

29 Si97M. KLINGAVÄLSÅN, uppströms åtgärd UC4LIFE Län: 12 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Sjöbo Koordinater: / Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marie Eriksson Organisation: Länsstyrelsen Skåne Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 15,5 C Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: - Provplats: nedströms Ilstorpsvägen, mitt i meanderbågen Resultat index och klassning Antal räknade skal: 415 IPS: 13,3 (klass 3) Antal räknade taxa: 57 TDI: 62,9 (klass 2-3) Diversitet: 3,89 % PT: 11,1 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,68 (klass 3) ACID: 7,21 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS NÄRA NEUTRALT Klingavälsån nedströms Ilstorpsvägen hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger var relativt stor. Den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula utgjorde 45 % av samhället. Antalet räknade arter var relativt högt. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden. Andelen deformerade kiselalgsskal var 0,5 %, vilket innebär ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 13, ,1 62, ,7 11,1 3 3 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden ,9 3 65, ,9 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,56 1 Alkaliskt nära nära neutralt ,21 2 Nära neutralt Tvåårsmedelvärden ,38 2 Nära neutralt nära alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen hamnade båda åren i klass 3, måttlig status och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var relativt stor. Surhetsindexet motsvarade alkaliska förhållanden 2013, men nära neutrala förhållanden Tvåårsmedelvärdet visar nära neutrala förhållanden, men det ligger nära gränsen mot alkaliska förhållanden. Andelen deformerade skal var 2,4 % år 2013 (svag tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande), men mindre än 1 % 2014 (ingen/obetydlig påverkan).

30 Si98M. KLINGAVÄLSÅN, nedströms åtgärd UC4LIFE Län: 12 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Sjöbo Koordinater: / Vattennivå: medel Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Marie Eriksson Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 15,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: uppströms järnvägsbro, där öppen mark övergår i trädridå Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 429 IPS: 11,8 (klass 3) Antal räknade taxa: 51 TDI: 72,1 (klass 2-3) Diversitet: 4,15 % PT: 37,8 (klass 4) EK (IPS): 0,60 (klass 3) ACID: 7,93 (klass 1) MÅTTLIG STATUS Statusklassning (surhet) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Klingavälsån uppströms järnvägsbro hade ett IPS-värde som motsvarar klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i klassintervallets nedre, dvs. sämre del. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor, vilket stärker klassningen. Den vanligaste förekommande arten (19 %) var Gomphonema parvulum, som är näringskrävande men också föroreningstolerant. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var 1,4 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År 2013 IPS 14,4 Klass 3 TDI 65,1 Klass 2-3 %PT Klass 14,5 3 Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Måttlig status mycket nära god status ,8 3 72, ,8 4 Måttlig status 68, ,1 4 Måttlig status Tvåårsmedelvärden ,1 3 År ACID Klass ,84 1 Alkaliskt ,93 1 Alkaliskt Tvåårsmedelvärden ,88 Alkaliskt Statusklassning (surhet) Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen hamnade både 2013 och 2014 i klass 3, måttlig status, men indexvärdet var betydligt lägre (sämre) 2014 och andelen föroreningstoleranta arter var större. Detta kan sammanhänga med att grävningsarbeten för återmeandring pågår uppströms lokalen. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden båda åren. Andelen deformerade skal var i stort sett densamma båda åren (1,3 resp. 1,4 %).

31 Bilaga 3. Karta för varje provtagningslokal Si96M Fyleån reg möv/uc4life, substrat: växt nedströms Eriksdalsvägen Nybroån (089) Si93M Fyleån reg möv/uc4life, substrat: sten Uppströms sammanflödet med Trydeån Nybroån (089) Si97M Klingavälsån reg möv/uc4life, substrat: växt Nedströms Ilstorpsvägen Kävlingeån (092) Si98M Klingavälsån reg möv/uc4life, substrat: växt uppströms järnvägsbro Kävlingeån (092) Länsstyrelsen Skåne Lantmäteriet Geodatasamverkan GSD Fastighetskartan raster