Transkript

1 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Statusbedömning av miljötillståndet Publ. nr 2012:43

2 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Information Titel: Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Telefon: (växel) Text, bearbetning: Iréne Sundberg; Kvalitetsgranskning: Amelie Jarlman, Medins Biologi AB Omslagsfoto: Den surhetståliga arten Eunotia pectinalis påträffades i stor mängd i Svarthavsbäcken i Örebro län 2012 Medins Biologi AB. Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro Tfn växel: E-post: orebro@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Pelle Grahn. Länsstyrelsen i Örebro län Tfn e-post: pelle.grahn@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Örebro län 1

3 Förord På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har Medins Biologi AB undersökt kiselalger på 20 vattendragslokaler (19 vattendrag). Kiselalgsprovtagning utfördes under september 2012 av Mikael Nyberg, Länsstyrelsen i Örebro län. Undersökningarna utfördes som ett led i Länsstyrelsens arbete med att kartlägga länets vatten i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Resultaten har använts som stöd vid bedömningar av vattendragens kemiska och ekologiska status, men kan också komma att fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Iréne Sundberg, Medins Biologi AB, analyserna har även kvalitetsgranskats av Amelie Jarlman, Medins Biologi AB. Örebro, december 2012 Peder Eriksson Enhetschef för Vattenenheten, Länsstyrelsen i Örebro län 2

4 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Metodik Provtagning Analys Utvärdering Resultat IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Arter och diversitet Jämförelse med tidigare undersökningar Referenser Bilaga 1. Resultatsidor Bilaga 2. Artlistor Bilaga 3. Tabeller Bilaga 4. Lokalbeskrivningar Bilaga 5. Kemidata

5 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Sammanfattning Kiselalger analyserades på 20 vattendragslokaler (19 vattendrag) i Örebro län år Undersökningen är ett led i länets arbete med karakterisering av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och bevarande av biologisk mångfald. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. 17 stycken av de undersökta lokalerna bedömdes ha hög status. Flera av dessa bedömdes dock vara mycket sura eller sura. IPS-indexet visade god status i 14 Fågelsjön och 12 Estaboån. I Estaboån var andelen föroreningstoleranta arter (%PT) stor, vilket indikerar påverkan av lättnedbrytbar organisk förorening. 2 Torpabäcken hamnade i måttlig status och hade förhöjda mängder näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. I undersökningen i Örebro län 2012 bedömdes nio av lokalerna ha alkaliska (årsmedelvärde för ph över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3) förhållanden. Tre lokaler hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Dessa är 16 Sikforsån, 11 Brattfors-bäcken och 20 St. Hällsjön. Samtliga låg dock mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. För 6 Jonsbobäcken, 18 Flosjöbäcken, 19 Allmosälven och 7 Stensjön motsvarade ACID-indexet sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Av dessa låg Jonsbobäcken relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Fyra av vattendragen 17 Gladhöjdsbäcken, 1 Sandån, 13 Mörttjärnsbäcken och 8 Svarthavsbäcken klassades som mycket sura, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8. Gladhöjdsbäcken hamnade relativt nära gränsen mot sura förhållanden. 4

6 1. Inledning Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län att utföra kiselalgsanalyser på 20 vattendragslokaler (19 vattendrag) år Undersökningen är en del av den regionala miljöövervakningen och syftar till att övervaka miljötillståndet i länets vattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenförekomster enligt vattendirektivet. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen "Levande sjöar och vattendrag", "Ingen övergödning", "Bara naturlig försurning" och "Biologisk mångfald". Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.). Figur 1. Provtagning och analys av kiselalger, Medins Biologi AB. 5

7 2. Metodik 2.1 Provtagning Kiselalgsprovtagning utfördes på 20 lokaler (Tabell 1, Figur 2) i augusti-september 2012 av länsstyrelsen i Örebro län. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Fullständiga fältprotokoll finns i Bilaga 4. Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur 1). Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Örebro län Koordinater angivna enligt RT90 2,5 gon V. Nr Vattendrag Lokal Datum Kommun Koordinater x y 1 Sandån före Kölsjön Hällefors Torpabäcken norr Lekeberg Lillån nedan banvall Lekeberg Lillsjöbäcken Stn Nora Lerkesån elfiske Nora Jonsbobäcken södra Hällefors Stensjön 521 utlopp Hällefors Svarthavsbäcken mitt Hällefors Lövsjöälven Lövsjön & Kvarnsjöns utfl Hällefors Estaboån Askersund Brattforsbäcken mellan Aspen och Usken Nora Estaboån Askersund Mörttjärnsbäcken 8901 utlopp Ljusnarsberg Fågelsjön 54 utlopp Askersund Saxhyttälven södra Hällefors Sikforsån södra Hällefors Gladhöjdsbäcken Hällefors Flosjöbäcken Hällefors Allmosälven Hällefors St. Hällsjön utflöde Hällefors

8 Figur 2. Karta över samtliga lokaler för kiselalgsprovtagning i Örebro län

9 2.2 Analys Analys av kiselalger i ljusmikroskop (Figur 1) utfördes av Iréne Sundberg, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i Bilaga Utvärdering IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 ( Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. 8

10 Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007): ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 9

11 Färgmarkeringarna för surhetsklasserna har anpassats till Naturvårdsverket 2007 (Handbok 2007:4, Kap , sid 66), varför både alkaliskt och nära neutralt numera visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. En expertbedömning avseende statusklassningen kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet kan i undantagsfall en expertbedömning tillämpas, t.ex. i kalkrika miljöer, eftersom indexet huvudsakligen är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än Resultat Under provtagningsperioden var vattenståndet på de flesta lokalerna medelhögt. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapitel presenterade i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACIDvärde. En tabell med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. I Bilaga 1 presenteras resultaten för varje lokal för sig. Artlistor med index finns i Bilaga 2. I Bilaga 5 finns en tabell med vattenkemiska värden från de flesta provtagningslokalerna. 3.1 IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. De flesta (17 st.) av de undersökta lokalerna bedömdes ha hög status. De flesta hade också mycket högt ( 19,5) eller högt (>19) IPS-index (Tabell 4). Flera av dessa bedömdes dock vara mycket sura eller sura (Tabell 5). Samtliga lokaler hade endast en liten mängd näringskrävande kiselalger (TDI) samt få eller inga föroreningståliga former (%PT; Tabell 4). 14 Fågelsjön och 12 Estaboån fick bedömningen god status (Tabell 4). I 12 Estaboån var andelen föroreningstoleranta arter (%PT) stor, vilket indikerar förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening. I klass 3, måttlig status hamnade 2 Torpabäcken (Tabell 4). Lokalen hade störst mängd näringskrävande (TDI) kiselalger i undersökningen och andelen föroreningstoleranta (%PT) former var förhöjd. 3.2 ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). 10

12 Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Två av vattendragen, 2 Torpabäcken och 9 Lövsjöälven, hade ACID-index som motsvarar alkaliska förhållanden, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3 (Tabell 5). I 9 Lövsjöälven dominerades kiselalgssamhället helt av artgruppen Achnanthidium minutissimum som tillhör kategorin circumneutrala former, dvs. arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Achnanthidium minutissimum ingår direkt i indexberäkningen av ACID och när den är överrepresenterad på en lokal kan detta innebära att ACID-indexet blir för högt. Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Örebro län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Nr Vattendrag Datum Klass Status 13 Mörttjärnsbäcken ,28 20,0 1 4,0 1 0, Hög 8 Svarthavsbäcken ,40 19,9 1 1,6 1 0, Hög 7 Stensjön ,99 19,9 1 5,7 1 0, Hög 9 Lövsjöälven ,50 19,9 1 24,9 1 0, Hög 17 Gladhöjdsbäcken ,65 19,8 1 1,6 1 0, Hög 1 Sandån ,19 19,8 1 10,3 1 0, Hög 19 Allmosälven ,37 19,8 1 6,7 1 0, Hög 18 Flosjöbäcken ,81 19,8 1 8,2 1 0, Hög 4 Lillsjöbäcken ,39 19,7 1 19,9 1 0, Hög 20 St. Hällsjön ,77 19,7 1 18,9 1 0, Hög 11 Brattforsbäcken ,35 19,6 1 17,3 1 0, Hög 6 Jonsbobäcken ,31 19,6 1 9,2 1 0, Hög 16 Sikforsån ,47 19,5 1 17,8 1 0, Hög 15 Saxhyttälven ,92 19,3 1 18,2 1 0, Hög 5 Lerkesån ,92 19,1 1 23,0 1 0, Hög 10 Estaboån ,20 19,0 1 22,8 1 3, Hög 3 Lillån ,56 18,8 1 23,1 1 1, Hög 14 Fågelsjön ,78 17,0 2 53, , God 12 Estaboån ,67 16,6 2 38,3 1 22,1 4 2 God 2 Torpabäcken ,94 13,9 3 68, ,5 3 3 Måttlig I sju vattendrag 14 Fågelsjön, 4 Lillsjöbäcken, 15 Saxhyttälven, 5 Lerkesån, 3 Lillån, 12 Estaboån och 10 Estaboån motsvarade ACID-indexet nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett. årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 5). De båda lokalerna i Estaboån hamnade relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. 16 Sikforsån, 11 Brattforsbäcken och 20 St. Hällsjön klassades som måttligt sura, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Alla låg dock mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Fyra av vattendragen 6 Jonsbobäcken, 18 Flosjöbäcken, 19 Allmosälven och 7 Stensjön bedömdes ha sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör 11

13 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Av dessa låg 6 Jonsbobäcken relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. I 17 Gladhöjdsbäcken, 1 Sandån, 13 Mörttjärnsbäcken och 8 Svarthavsbäcken hamnade ACID-indexet i mycket sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8 (Tabell 5). 17 Gladhöjdsbäcken låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden. Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Örebro län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Lokal Datum ACID ph-regim 9 Lövsjöälven ,1 0, ,15 1 Alkaliskt 2 Torpabäcken ,8 0, ,14 1 Alkaliskt 14 Fågelsjön ,0 3, ,88 2 Nära neutralt 4 Lillsjöbäcken ,3 10, ,33 2 Nära neutralt 15 Saxhyttälven ,1 2, ,29 2 Nära neutralt 5 Lerkesån ,9 8, ,16 2 Nära neutralt 3 Lillån ,2 13, ,12 2 Nära neutralt 12 Estaboån ,8 11, ,09 2 Nära neutralt 10 Estaboån ,3 16, ,01 2 Nära neutralt 16 Sikforsån ,3 16, ,78 3 Måttligt surt 11 Brattforsbäcken ,2 16, ,72 3 Måttligt surt 20 St. Hällsjön ,8 5, ,71 3 Måttligt surt 6 Jonsbobäcken ,1 39, ,98 4 Surt 18 Flosjöbäcken ,9 25, ,82 4 Surt 19 Allmosälven ,3 55, ,82 4 Surt 7 Stensjön ,7 23, ,71 4 Surt 17 Gladhöjdsbäcken ,4 50, ,98 5 Mycket surt 1 Sandån ,0 30, ,74 5 Mycket surt 13 Mörttjärnsbäcken ,0 55, ,44 5 Mycket surt 8 Svarthavsbäcken ,0 89, ,25 5 Mycket surt 3.3 Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. 12

14 I 14 Fågelsjön och 2 Torpabäcken noterades ett högt antal räknade arter (> 60; Tabell 4). Dessa lokaler hade även hög diversitet (> 4,5). Två lokaler, 9 Lövsjöälven och 13 Mörttjärnsbäcken hade lågt antal räknade arter och 9 Lövsjöälven hade dessutom en extremt låg diversitet (0,5; Tabell 4). I Lövsjöälven berodde detta på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade helt i kiselalgssamhället (94 %). Arten är en primärkolonisatör och om den uppträder i stora mängder (>85-90 %) kan det visa att lokalen har utsatts för någon form av störning, t.ex. stora skiftningar i vattenståndet vilket kan medföra uttorkning av eller mekanisk påverkan på substraten. Detta kan förekomma t.ex. nedströms kraftverksdammar. Med en så stor dominans av en art är det svårt att göra en korrekt statusklassning varför det är viktigt att, om möjligt, ta prov då vattenföringen varit någorlunda stabil under en längre tid (minst fyra veckor). I Mörttjärnsbäcken berodde det låga artantalet på dominans av ett fåtal surhetståliga arter (t.ex. Eunotia incisa, Frustulia crassinervia och Tabellaria flocculosa, Figur 3), vilket inte är ovanligt i mycket sura miljöer. De flesta lokaler i undersökningen ligger i mer eller mindre näringsfattiga vatten och arter som förekommer i sådana miljöer och som var vanliga i denna undersökning är bl.a. Encyonema neogracilie, Encyonopsis subminuta, Fragilaria gracilis, Gomphonema exilissimum s.l., Microcostatus maceria, Navicula heimansioides, Psammothidium abundans och Stauroforma exiguiformis. Arter som är karakteristiska för sura vatten är t.ex. Brachysira neoexilis, Brachysira brebissonii, släktet Eunotia, Frustulia crassinervia, Frustulia saxonica, Peronia fibula (Figur 3) och Tabellaria flocculosa (Figur 3). Många arter i släktet Eunotia (Figur 3) är särskilt karakteristiskta för sura vattendrag. Exempel på sådana arter i undersökningen är Eunotia incisa, Eunotia implicata, Eunotia pectinalis (omslagsbild) och Eunotia rhomboidea. Figur 3. Eunotia exsecta, Tabellaria flocculosa och Peronia fibula är exempel på arter som trivs i näringsfattiga och mer eller mindre sura vatten, Medins Biologi AB. I 2 Torpabäcken, som hade det lägsta IPS-indexet i undersökningen och bedömdes ha måttlig status förekom näringskrävande arter som t.ex. Achnanthidium minutissimum (group III), Amphora pediculus (Figur 4), Cocconeis placentula, Eolimna minima (Figur 4), Gomphonema pumilum sl., Navicula gregaria och Reimeria sinuata. Till föroreningstoleranta arter som påträffades i undersökningen hör Eolimna minima och 13

15 Navicula gregaria. Eolimna minima förekom i betydande mängd även i 12 Estaboån, vilket indikerar påverkan av lättnedbrytbara organiska föroreningar. Figur 1. Den föroreningstoleranta arten Eolimna minima och den näringskrävande Amphora pediculus, Medins Biologi AB. Centriska kiselalger som t.ex. Aulacoseira, Cyclotella och Discostella är primärt planktiska släkten, men kan vara vanliga i vattendrag strax nedströms sjöar. Många av dessa föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten. I denna undersökning var sådana arter särskilt vanliga i 14 Fågelsjön. 3.4 Jämförelse med tidigare undersökningar Endast tre av lokalerna har analyserats tidigare, nämligen 2 Torpabäcken, 4 Lillsjöbäcken och 12 Estaboån (Bilaga 1; Sundberg & Jarlman 2009 och 2011, Sundberg 2010). 2 Torpabäcken uppvisade samma resultat, dvs. måttlig status och alkaliska förhållanden både 2009 och 2012 (Tabell 6). Även 4 Lillsjöbäcken visade samma resultat båda åren (2012 och 2012), nämligen hög status och nära neutrala förhållanden. 12 Estaboån har undersökts 2008, 2010 och 2012 och visade nära neutrala förhållanden alla år. Bedömningen av näringsämnen/organiskt material har emellertid varierat mellan måttlig, hög och god status. Första året hamnade IPS-indexet i måttlig status, men det låg nära gränsen mot god status. Andelen av föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var dock stor, vilket styrker klassningen. År 2010 var IPS-indexet betydligt högre och visade hög status och andelen föroreningstoleranta arter var endast svagt förhöjd var IPS-indexet något lägre än 2010, men högre än 2008 och visade god status. Detta år var %PT hög. Den föroreningstoleranta arten Eolimna minima (Figur 4), som indikerar tillförsel av lättnedbrytbart organiskt material, har förekommit varje år, men i olika stora mängder. 14

16 IPS (1-20) TDI (0-100) %PT Klass ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Tabell 6. Jämförelse med tidigare undersökningar av lokalerna 2 Torpabäcken, 4 Lillsjöbäcken och 12 Estaboån i Örebro län. Tabellen visar antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID och de parametrar som ingår i uträkningen av ACID samt surhets- och statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007). Nr Vattendrag År Status ACID ph-regim 2 Torpabäcken 09 13,3 90,1 20,7 3 Måttlig 3,4 0, ,52 1 Alkaliskt 2 Torpabäcken 12 13,9 68,5 16,5 3 Måttlig 6,8 0, ,14 1 Alkaliskt 4 Lillsjöbäcken 10 19,8 23,3 0,0 1 Hög 75,6 3, ,11 2 Nära neutralt 4 Lillsjöbäcken 12 19,7 19,9 0,0 1 Hög 63,3 10, ,33 2 Nära neutralt 12 Estaboån, ,2 46,5 34,7 3 Måttlig 20,9 3, ,36 2 Nära neutralt 12 Estaboån, ,8 32,8 5,9 1 Hög 50,0 6, ,73 2 Nära neutralt 12 Estaboån, ,6 38,3 22,1 2 God 26,8 11, ,09 2 Nära neutralt 15

17 4. Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality- Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. Sundberg, I. & Jarlman A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Medins Biologi AB. Sundberg, I Kiselalger i Örebro län Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalger i vattendrag i Nyköpingsåarnas vattensystem En undersökning av 19 lokaler. Medins Biologi AB. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

18 Bilaga 1. Resultatsidor Förklaring till resultatsidor kiselalger i rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 17

19 1. Sandån, före Kölsjön 6135 SE Län: 18 Örebro Beskuggning: saknas Kommun: Hällefors Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 13 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5 meter nedströms väg Resultat index och klassning Antal räknade skal: 408 IPS: 19,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 32 TDI: 10,3 (klass 1) Diversitet: 3,19 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,01 (klass 1) ACID: 1,74 (klass 5) MYCKET SURT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS I Sandån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Surhetståliga kiselalger som släktet Eunotia och arterna Peronia fibula och Tabellaria flocculosa dominerade i samhället. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

20 2. Torpabäcken, norr SE Län: 18 Örebro Beskuggning: saknas Kommun: Lekeberg Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 12,8 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 30 meter nedströms väg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 425 IPS: 13,9 (klass 3) Antal räknade taxa: 65 TDI: 68,5 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,94 % PT: 16,5 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,71 (klass 3) ACID: 8,14 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Torpabäcken motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet, men näringskrävande former (TDI) dominerade och andelen arter som indikerar förekomst av lättnedbrytbart organiskt material (%PT) var förhöjd, vilket stärker klassningen. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 13, ,1 68, ,7 16,5 4 3 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 09/12 13,6 3 79, ,6 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,52 8, Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 09/12 7,83 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och visade då samma resultat, nämligen måttlig status och alkaliska förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

21 3. Lillån, nedan banvall SE Län: 18 Örebro Beskuggning: 5-50 % Kommun: Lekeberg Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 14,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 417 IPS: 18,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 59 TDI: 23,1 (klass 1) Diversitet: 3,56 % PT: 1,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,96 (klass 1) ACID: 6,12 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS IPS-indexet i Lillån motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande arter förekom, men endast i låga antal och mängden näringskrävande arter (TDI) var liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, grupp II, som finns i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

22 4. Lillsjöbäcken, Stn1 Ej vattenförekomst Län: 18 Örebro Beskuggning: <5 % Kommun: Nora Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 9,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5-15 meter nedströms väg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 19,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 28 TDI: 19,9 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,39 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,01 (klass 1) ACID: 6,33 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Lillsjöbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade i kiselalgssamhället (63 %). Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 19, ,3 19, ,0 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 10/12 19,8 1 21,6 1 0,0 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,11 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 10/12 6,72 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2010 och visade då samma resultat, dvs. hög status och nära neutrala förhållanden. Andelen av Achnanthidium minutissimum var dock större (76 %) 2010, vilket gav en låg diversitet (1,77). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

23 5. Lerkesån, elfiske 1 SE Län: 18 Örebro Beskuggning: <5 % Kommun: Nora Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 12,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 10 m nedströms väg Resultat index och klassning Antal räknade skal: 426 IPS: 19,1 (klass 1) Antal räknade taxa: 34 TDI: 23,0 (klass 1) Diversitet: 2,92 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 6,16 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS I Lerkesån var IPS-indexet högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Jonsbobäcken, södra SE Län: 18 Örebro Beskuggning: 5-50 % Kommun: Hällefors Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 12 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5 meter uppströms väg Resultat index och klassning Antal räknade skal: 421 IPS: 19,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 47 TDI: 9,2 (klass 1) Diversitet: 4,31 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 3,98 (klass 4) SURT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS I Jonsbobäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

24 7. Stensjön, 521 utlopp SE Län: 18 Örebro Beskuggning: <5 % Kommun: Hällefors Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 11,9 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 413 IPS: 19,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 37 TDI: 5,7 (klass 1) Diversitet: 3,99 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,02 (klass 1) ACID: 2,71 (klass 4) SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS Kommentar I utloppet från Stensjön var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Både mängden näringskrävande former (TDI) och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket små Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Kiselalgssamhället dominerades av de mer eller mindre surhetståliga arterna Brachysira neoexilis, Eunotia incisa, Frustulia crassinervia och Peronia fibula. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Svarthavsbäcken, mitt SE Län: 18 Örebro Beskuggning: 5-50 % Kommun: Hällefors Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 11,9 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-7 meter nedströms väg Resultat index och klassning Antal räknade skal: 427 IPS: 19,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 31 TDI: 1,6 (klass 1) Diversitet: 2,40 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,02 (klass 1) ACID: 1,25 (klass 5) MYCKET SURT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS IPS-indexet i Svarthavsbäcken var mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Både mängden näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalgsarter var mycket små. Surhetsindexet ACID var lågt och visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 89,5% av kiselalgssamhället. Dominerande arter var Eunotia incisa och Eunotia pectinalis. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

25 9. Lövsjöälven, Lövsjön och Kvarnsjöns utflöde SE Län: 18 Örebro Beskuggning: <5 % Kommun: Hällefors Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 15,7 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 427 IPS: 19,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 12 TDI: 24,9 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 0,50 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,01 (klass 1) ACID: 9,15 (klass 1) ALKALISKT Kommentar I Lövsjöälven var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Antalet räknade arter och diversiteten var dock mycket låga beroende på total dominans av artgruppen Achnanthidium minutissimum (94 %). Den är en av de vanligaste kiselalgsgrupperna i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura, och dessutom en primärkolonisatör. Det innebär att den, när den uppträder i riktigt stora mängder, kan visa att en störning skett i kiselalgssamhället. En orsak kan vara stora skiftningar i vattenståndet, t.ex. nedströms dammanläggningar, vilket kan medföra uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3,) men eftersom Achnanthidium minutissimum var överrepresenterad på lokalen och mängden av denna artgrupp ingår direkt i indexberäkningen, kan detta innebära att ACID-indexet blir för högt. För att säkerställa lokalens statusklassningar bör man upprepa kiselalgsundersökningen under mer normala betingelser, dvs. normalt flöde under en längre tid. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Estaboån, 5 SE Län: 18 Örebro Beskuggning: 5-50 % Kommun: Askersund Vattennivå: hög Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 8,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 1-11 m nedströms vägbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 420 IPS: 19,0 (klass 1) Antal räknade taxa: 56 TDI: 22,8 (klass 1) Diversitet: 3,20 % PT: 3,1 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 6,01 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar IPS-indexet motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger förekom, men i små mängder. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 HÖG STATUS Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4). Noterbart är att vissa missbildade kiselalgsskal observerades, vilket kan indikera någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material. 24

26 11. Brattforsbäcken, mellan Aspen och Usken SE Län: 18 Örebro Beskuggning: saknas Kommun: Nora Vattennivå: hög Koordinater: / Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 8,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 30 meter nedströms väg Resultat index och klassning Antal räknade skal: 426 IPS: 19,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 41 TDI: 17,3 (klass 1) Diversitet: 3,35 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 5,72 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar I Brattforsbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 HÖG STATUS Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Noterbart är att vissa missbildade kiselalgsskal observerades, vilket kan indikera någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material. 25

27 12. Estaboån, 462 SE Län: 18 Örebro Beskuggning: 5-50 % Kommun: Askersund Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 10,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m uppströms vägtrumma Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 426 IPS: 16,6 (klass 2) Antal räknade taxa: 46 TDI: 38,3 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 3,67 % PT: 22,1 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,85 (klass 2) ACID: 6,09 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet motsvarade klass 2, god status, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor vilket visar att lokalen är påverkad av tillförsel av lättnedbrytbart organiskt material. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Värt att notera är att det observerades en hel del missbildade kiselalgsskal i provet (ca 4,5 %), vilket kan visa påverkan av någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 18,8 16, ,5 32,8 38, ,7 5,9 22, Måttlig status Hög status God status Treårsmedelvärden 08/10/12 16,5 2 39,2 1 20,9 4 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,36 6,73 6, Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 08/10/12 6,39 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Denna lokal i Estaboån undersöktes även 2008 (Norra Östersjöns vattendistrikt) och 2010 (i regi av Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund). IPS-indexet för 2008 har räknats om från 15,0 till 14,2 beroende på att ett par arters indexvärden har ändrats sedan dess. Detta gäller bl.a. Achnanthidium (Achnanthes) kranzii. Omräkningen innebar att statusklassningen ändrades från god till måttlig status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var stor, vilket stämmer med klassningen. Även år 2012 var andelen föroreningstoleranta former stor, men lägre än år 2008, och IPS-indexet visade god status var IPS-indexet betydligt högre och visade hög status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd, men betydligt lägre än 2008 och Den föroreningstoleranta arten Eolimna minima (tidigare Navicula minima) har funnits på lokalen alla år, men i olika stor mängd. Jämfört med den närliggande uppströmspunkten i ån (10 Estaboån), som visade hög status, finns en tydlig föroreningspåverkan på lokalen. Surhetsindexet ACID har visat nära neutrala förhållanden alla år. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

28 13. Mörttjärnsbäcken, 8901 utlopp SE Län: 18 Örebro Beskuggning: <5 % Kommun: Ljusnarsberg Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 11,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 10 meter uppströms vägtrumma Resultat index och klassning Antal räknade skal: 420 IPS: 20,0 (klass 1) Antal räknade taxa: 10 TDI: 4,0 (klass 1) Diversitet: 2,28 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,02 (klass 1) ACID: 1,44 (klass 5) MYCKET SURT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS I Mörttjärnsbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Antalet räknade taxa var lågt och diversiteten relativt låg, vilket inte är ovanligt i mycket sura vatten. Kiselalgssamhället bestod enbart av surhetståliga arter och dominerades av Eunotia incisa. Surhetsindexet ACID var lågt och visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Fågelsjön, 54 utlopp SE Län: 18 Örebro Beskuggning: >50 % Kommun: Askersund Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 16,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5 meter nedströms dammlucka Resultat index och klassning Antal räknade skal: 415 IPS: 17,0 (klass 2) Antal räknade taxa: 69 TDI: 53,4 (klass 2-3) Diversitet: 4,78 % PT: 1,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,87 (klass 2) ACID: 6,88 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Fågelsjöns utlopp hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var relativt stor, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var liten. Mängden näringskrävande arter är förmodligen något underskattad, eftersom drygt 25 % av kiselalgssamhället utgjordes av s.k. centriska former. Flera arter inom dessa släkten, t.ex. Aulacoseira ambigua, föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten, men de räknas inte med i TDIindexet, eftersom de primärt anses vara planktiska. De finns dock ofta i rinnande vatten, framför allt när provtagningslokalen ligger nedströms en sjö. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 GOD STATUS Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. 27