Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Statusbedömning av miljötillståndet Publ. nr 2012:43

2 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Information Titel: Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Telefon: (växel) Text, bearbetning: Iréne Sundberg; Kvalitetsgranskning: Amelie Jarlman, Medins Biologi AB Omslagsfoto: Den surhetståliga arten Eunotia pectinalis påträffades i stor mängd i Svarthavsbäcken i Örebro län 2012 Medins Biologi AB. Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro Tfn växel: E-post: Kontaktperson: Pelle Grahn. Länsstyrelsen i Örebro län Tfn e-post: Länsstyrelsen i Örebro län 1

3 Förord På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har Medins Biologi AB undersökt kiselalger på 20 vattendragslokaler (19 vattendrag). Kiselalgsprovtagning utfördes under september 2012 av Mikael Nyberg, Länsstyrelsen i Örebro län. Undersökningarna utfördes som ett led i Länsstyrelsens arbete med att kartlägga länets vatten i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Resultaten har använts som stöd vid bedömningar av vattendragens kemiska och ekologiska status, men kan också komma att fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Iréne Sundberg, Medins Biologi AB, analyserna har även kvalitetsgranskats av Amelie Jarlman, Medins Biologi AB. Örebro, december 2012 Peder Eriksson Enhetschef för Vattenenheten, Länsstyrelsen i Örebro län 2

4 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Metodik Provtagning Analys Utvärdering Resultat IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Arter och diversitet Jämförelse med tidigare undersökningar Referenser Bilaga 1. Resultatsidor Bilaga 2. Artlistor Bilaga 3. Tabeller Bilaga 4. Lokalbeskrivningar Bilaga 5. Kemidata

5 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Sammanfattning Kiselalger analyserades på 20 vattendragslokaler (19 vattendrag) i Örebro län år Undersökningen är ett led i länets arbete med karakterisering av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och bevarande av biologisk mångfald. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. 17 stycken av de undersökta lokalerna bedömdes ha hög status. Flera av dessa bedömdes dock vara mycket sura eller sura. IPS-indexet visade god status i 14 Fågelsjön och 12 Estaboån. I Estaboån var andelen föroreningstoleranta arter (%PT) stor, vilket indikerar påverkan av lättnedbrytbar organisk förorening. 2 Torpabäcken hamnade i måttlig status och hade förhöjda mängder näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. I undersökningen i Örebro län 2012 bedömdes nio av lokalerna ha alkaliska (årsmedelvärde för ph över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3) förhållanden. Tre lokaler hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Dessa är 16 Sikforsån, 11 Brattfors-bäcken och 20 St. Hällsjön. Samtliga låg dock mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. För 6 Jonsbobäcken, 18 Flosjöbäcken, 19 Allmosälven och 7 Stensjön motsvarade ACID-indexet sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Av dessa låg Jonsbobäcken relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Fyra av vattendragen 17 Gladhöjdsbäcken, 1 Sandån, 13 Mörttjärnsbäcken och 8 Svarthavsbäcken klassades som mycket sura, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8. Gladhöjdsbäcken hamnade relativt nära gränsen mot sura förhållanden. 4

6 1. Inledning Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län att utföra kiselalgsanalyser på 20 vattendragslokaler (19 vattendrag) år Undersökningen är en del av den regionala miljöövervakningen och syftar till att övervaka miljötillståndet i länets vattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenförekomster enligt vattendirektivet. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen "Levande sjöar och vattendrag", "Ingen övergödning", "Bara naturlig försurning" och "Biologisk mångfald". Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.). Figur 1. Provtagning och analys av kiselalger, Medins Biologi AB. 5

7 2. Metodik 2.1 Provtagning Kiselalgsprovtagning utfördes på 20 lokaler (Tabell 1, Figur 2) i augusti-september 2012 av länsstyrelsen i Örebro län. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Fullständiga fältprotokoll finns i Bilaga 4. Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur 1). Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Örebro län Koordinater angivna enligt RT90 2,5 gon V. Nr Vattendrag Lokal Datum Kommun Koordinater x y 1 Sandån före Kölsjön Hällefors Torpabäcken norr Lekeberg Lillån nedan banvall Lekeberg Lillsjöbäcken Stn Nora Lerkesån elfiske Nora Jonsbobäcken södra Hällefors Stensjön 521 utlopp Hällefors Svarthavsbäcken mitt Hällefors Lövsjöälven Lövsjön & Kvarnsjöns utfl Hällefors Estaboån Askersund Brattforsbäcken mellan Aspen och Usken Nora Estaboån Askersund Mörttjärnsbäcken 8901 utlopp Ljusnarsberg Fågelsjön 54 utlopp Askersund Saxhyttälven södra Hällefors Sikforsån södra Hällefors Gladhöjdsbäcken Hällefors Flosjöbäcken Hällefors Allmosälven Hällefors St. Hällsjön utflöde Hällefors

8 Figur 2. Karta över samtliga lokaler för kiselalgsprovtagning i Örebro län

9 2.2 Analys Analys av kiselalger i ljusmikroskop (Figur 1) utfördes av Iréne Sundberg, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i Bilaga Utvärdering IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/). Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. 8

10 Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007): ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 9

11 Färgmarkeringarna för surhetsklasserna har anpassats till Naturvårdsverket 2007 (Handbok 2007:4, Kap , sid 66), varför både alkaliskt och nära neutralt numera visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. En expertbedömning avseende statusklassningen kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet kan i undantagsfall en expertbedömning tillämpas, t.ex. i kalkrika miljöer, eftersom indexet huvudsakligen är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än Resultat Under provtagningsperioden var vattenståndet på de flesta lokalerna medelhögt. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapitel presenterade i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACIDvärde. En tabell med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. I Bilaga 1 presenteras resultaten för varje lokal för sig. Artlistor med index finns i Bilaga 2. I Bilaga 5 finns en tabell med vattenkemiska värden från de flesta provtagningslokalerna. 3.1 IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. De flesta (17 st.) av de undersökta lokalerna bedömdes ha hög status. De flesta hade också mycket högt ( 19,5) eller högt (>19) IPS-index (Tabell 4). Flera av dessa bedömdes dock vara mycket sura eller sura (Tabell 5). Samtliga lokaler hade endast en liten mängd näringskrävande kiselalger (TDI) samt få eller inga föroreningståliga former (%PT; Tabell 4). 14 Fågelsjön och 12 Estaboån fick bedömningen god status (Tabell 4). I 12 Estaboån var andelen föroreningstoleranta arter (%PT) stor, vilket indikerar förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening. I klass 3, måttlig status hamnade 2 Torpabäcken (Tabell 4). Lokalen hade störst mängd näringskrävande (TDI) kiselalger i undersökningen och andelen föroreningstoleranta (%PT) former var förhöjd. 3.2 ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). 10

12 Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Två av vattendragen, 2 Torpabäcken och 9 Lövsjöälven, hade ACID-index som motsvarar alkaliska förhållanden, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3 (Tabell 5). I 9 Lövsjöälven dominerades kiselalgssamhället helt av artgruppen Achnanthidium minutissimum som tillhör kategorin circumneutrala former, dvs. arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Achnanthidium minutissimum ingår direkt i indexberäkningen av ACID och när den är överrepresenterad på en lokal kan detta innebära att ACID-indexet blir för högt. Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Örebro län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Nr Vattendrag Datum Klass Status 13 Mörttjärnsbäcken ,28 20,0 1 4,0 1 0, Hög 8 Svarthavsbäcken ,40 19,9 1 1,6 1 0, Hög 7 Stensjön ,99 19,9 1 5,7 1 0, Hög 9 Lövsjöälven ,50 19,9 1 24,9 1 0, Hög 17 Gladhöjdsbäcken ,65 19,8 1 1,6 1 0, Hög 1 Sandån ,19 19,8 1 10,3 1 0, Hög 19 Allmosälven ,37 19,8 1 6,7 1 0, Hög 18 Flosjöbäcken ,81 19,8 1 8,2 1 0, Hög 4 Lillsjöbäcken ,39 19,7 1 19,9 1 0, Hög 20 St. Hällsjön ,77 19,7 1 18,9 1 0, Hög 11 Brattforsbäcken ,35 19,6 1 17,3 1 0, Hög 6 Jonsbobäcken ,31 19,6 1 9,2 1 0, Hög 16 Sikforsån ,47 19,5 1 17,8 1 0, Hög 15 Saxhyttälven ,92 19,3 1 18,2 1 0, Hög 5 Lerkesån ,92 19,1 1 23,0 1 0, Hög 10 Estaboån ,20 19,0 1 22,8 1 3, Hög 3 Lillån ,56 18,8 1 23,1 1 1, Hög 14 Fågelsjön ,78 17,0 2 53, , God 12 Estaboån ,67 16,6 2 38,3 1 22,1 4 2 God 2 Torpabäcken ,94 13,9 3 68, ,5 3 3 Måttlig I sju vattendrag 14 Fågelsjön, 4 Lillsjöbäcken, 15 Saxhyttälven, 5 Lerkesån, 3 Lillån, 12 Estaboån och 10 Estaboån motsvarade ACID-indexet nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett. årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 5). De båda lokalerna i Estaboån hamnade relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. 16 Sikforsån, 11 Brattforsbäcken och 20 St. Hällsjön klassades som måttligt sura, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Alla låg dock mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Fyra av vattendragen 6 Jonsbobäcken, 18 Flosjöbäcken, 19 Allmosälven och 7 Stensjön bedömdes ha sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör 11

13 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Av dessa låg 6 Jonsbobäcken relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. I 17 Gladhöjdsbäcken, 1 Sandån, 13 Mörttjärnsbäcken och 8 Svarthavsbäcken hamnade ACID-indexet i mycket sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8 (Tabell 5). 17 Gladhöjdsbäcken låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden. Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Örebro län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Lokal Datum ACID ph-regim 9 Lövsjöälven ,1 0, ,15 1 Alkaliskt 2 Torpabäcken ,8 0, ,14 1 Alkaliskt 14 Fågelsjön ,0 3, ,88 2 Nära neutralt 4 Lillsjöbäcken ,3 10, ,33 2 Nära neutralt 15 Saxhyttälven ,1 2, ,29 2 Nära neutralt 5 Lerkesån ,9 8, ,16 2 Nära neutralt 3 Lillån ,2 13, ,12 2 Nära neutralt 12 Estaboån ,8 11, ,09 2 Nära neutralt 10 Estaboån ,3 16, ,01 2 Nära neutralt 16 Sikforsån ,3 16, ,78 3 Måttligt surt 11 Brattforsbäcken ,2 16, ,72 3 Måttligt surt 20 St. Hällsjön ,8 5, ,71 3 Måttligt surt 6 Jonsbobäcken ,1 39, ,98 4 Surt 18 Flosjöbäcken ,9 25, ,82 4 Surt 19 Allmosälven ,3 55, ,82 4 Surt 7 Stensjön ,7 23, ,71 4 Surt 17 Gladhöjdsbäcken ,4 50, ,98 5 Mycket surt 1 Sandån ,0 30, ,74 5 Mycket surt 13 Mörttjärnsbäcken ,0 55, ,44 5 Mycket surt 8 Svarthavsbäcken ,0 89, ,25 5 Mycket surt 3.3 Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. 12

14 I 14 Fågelsjön och 2 Torpabäcken noterades ett högt antal räknade arter (> 60; Tabell 4). Dessa lokaler hade även hög diversitet (> 4,5). Två lokaler, 9 Lövsjöälven och 13 Mörttjärnsbäcken hade lågt antal räknade arter och 9 Lövsjöälven hade dessutom en extremt låg diversitet (0,5; Tabell 4). I Lövsjöälven berodde detta på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade helt i kiselalgssamhället (94 %). Arten är en primärkolonisatör och om den uppträder i stora mängder (>85-90 %) kan det visa att lokalen har utsatts för någon form av störning, t.ex. stora skiftningar i vattenståndet vilket kan medföra uttorkning av eller mekanisk påverkan på substraten. Detta kan förekomma t.ex. nedströms kraftverksdammar. Med en så stor dominans av en art är det svårt att göra en korrekt statusklassning varför det är viktigt att, om möjligt, ta prov då vattenföringen varit någorlunda stabil under en längre tid (minst fyra veckor). I Mörttjärnsbäcken berodde det låga artantalet på dominans av ett fåtal surhetståliga arter (t.ex. Eunotia incisa, Frustulia crassinervia och Tabellaria flocculosa, Figur 3), vilket inte är ovanligt i mycket sura miljöer. De flesta lokaler i undersökningen ligger i mer eller mindre näringsfattiga vatten och arter som förekommer i sådana miljöer och som var vanliga i denna undersökning är bl.a. Encyonema neogracilie, Encyonopsis subminuta, Fragilaria gracilis, Gomphonema exilissimum s.l., Microcostatus maceria, Navicula heimansioides, Psammothidium abundans och Stauroforma exiguiformis. Arter som är karakteristiska för sura vatten är t.ex. Brachysira neoexilis, Brachysira brebissonii, släktet Eunotia, Frustulia crassinervia, Frustulia saxonica, Peronia fibula (Figur 3) och Tabellaria flocculosa (Figur 3). Många arter i släktet Eunotia (Figur 3) är särskilt karakteristiskta för sura vattendrag. Exempel på sådana arter i undersökningen är Eunotia incisa, Eunotia implicata, Eunotia pectinalis (omslagsbild) och Eunotia rhomboidea. Figur 3. Eunotia exsecta, Tabellaria flocculosa och Peronia fibula är exempel på arter som trivs i näringsfattiga och mer eller mindre sura vatten, Medins Biologi AB. I 2 Torpabäcken, som hade det lägsta IPS-indexet i undersökningen och bedömdes ha måttlig status förekom näringskrävande arter som t.ex. Achnanthidium minutissimum (group III), Amphora pediculus (Figur 4), Cocconeis placentula, Eolimna minima (Figur 4), Gomphonema pumilum sl., Navicula gregaria och Reimeria sinuata. Till föroreningstoleranta arter som påträffades i undersökningen hör Eolimna minima och 13

15 Navicula gregaria. Eolimna minima förekom i betydande mängd även i 12 Estaboån, vilket indikerar påverkan av lättnedbrytbara organiska föroreningar. Figur 1. Den föroreningstoleranta arten Eolimna minima och den näringskrävande Amphora pediculus, Medins Biologi AB. Centriska kiselalger som t.ex. Aulacoseira, Cyclotella och Discostella är primärt planktiska släkten, men kan vara vanliga i vattendrag strax nedströms sjöar. Många av dessa föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten. I denna undersökning var sådana arter särskilt vanliga i 14 Fågelsjön. 3.4 Jämförelse med tidigare undersökningar Endast tre av lokalerna har analyserats tidigare, nämligen 2 Torpabäcken, 4 Lillsjöbäcken och 12 Estaboån (Bilaga 1; Sundberg & Jarlman 2009 och 2011, Sundberg 2010). 2 Torpabäcken uppvisade samma resultat, dvs. måttlig status och alkaliska förhållanden både 2009 och 2012 (Tabell 6). Även 4 Lillsjöbäcken visade samma resultat båda åren (2012 och 2012), nämligen hög status och nära neutrala förhållanden. 12 Estaboån har undersökts 2008, 2010 och 2012 och visade nära neutrala förhållanden alla år. Bedömningen av näringsämnen/organiskt material har emellertid varierat mellan måttlig, hög och god status. Första året hamnade IPS-indexet i måttlig status, men det låg nära gränsen mot god status. Andelen av föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var dock stor, vilket styrker klassningen. År 2010 var IPS-indexet betydligt högre och visade hög status och andelen föroreningstoleranta arter var endast svagt förhöjd var IPS-indexet något lägre än 2010, men högre än 2008 och visade god status. Detta år var %PT hög. Den föroreningstoleranta arten Eolimna minima (Figur 4), som indikerar tillförsel av lättnedbrytbart organiskt material, har förekommit varje år, men i olika stora mängder. 14

16 IPS (1-20) TDI (0-100) %PT Klass ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Tabell 6. Jämförelse med tidigare undersökningar av lokalerna 2 Torpabäcken, 4 Lillsjöbäcken och 12 Estaboån i Örebro län. Tabellen visar antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID och de parametrar som ingår i uträkningen av ACID samt surhets- och statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007). Nr Vattendrag År Status ACID ph-regim 2 Torpabäcken 09 13,3 90,1 20,7 3 Måttlig 3,4 0, ,52 1 Alkaliskt 2 Torpabäcken 12 13,9 68,5 16,5 3 Måttlig 6,8 0, ,14 1 Alkaliskt 4 Lillsjöbäcken 10 19,8 23,3 0,0 1 Hög 75,6 3, ,11 2 Nära neutralt 4 Lillsjöbäcken 12 19,7 19,9 0,0 1 Hög 63,3 10, ,33 2 Nära neutralt 12 Estaboån, ,2 46,5 34,7 3 Måttlig 20,9 3, ,36 2 Nära neutralt 12 Estaboån, ,8 32,8 5,9 1 Hög 50,0 6, ,73 2 Nära neutralt 12 Estaboån, ,6 38,3 22,1 2 God 26,8 11, ,09 2 Nära neutralt 15

17 4. Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. (https://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/naturvardsverketspublikationer/nv/ status-potential-och-kvalitetskrav-for-sjoar-vattendragkustvatten-och-vatten-i-overgangszon.html) Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, (https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-ochmiljoovervakning/programomraden/programomrade-sotvatten/undersokningstyperinom-programomrade-sotvatten.html) SIS Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality- Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. Sundberg, I. & Jarlman A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Medins Biologi AB. Sundberg, I Kiselalger i Örebro län Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalger i vattendrag i Nyköpingsåarnas vattensystem En undersökning av 19 lokaler. Medins Biologi AB. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

18 Bilaga 1. Resultatsidor Förklaring till resultatsidor kiselalger i rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 17

19 1. Sandån, före Kölsjön 6135 SE Län: 18 Örebro Beskuggning: saknas Kommun: Hällefors Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 13 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5 meter nedströms väg Resultat index och klassning Antal räknade skal: 408 IPS: 19,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 32 TDI: 10,3 (klass 1) Diversitet: 3,19 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,01 (klass 1) ACID: 1,74 (klass 5) MYCKET SURT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS I Sandån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Surhetståliga kiselalger som släktet Eunotia och arterna Peronia fibula och Tabellaria flocculosa dominerade i samhället. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

20 2. Torpabäcken, norr SE Län: 18 Örebro Beskuggning: saknas Kommun: Lekeberg Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 12,8 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 30 meter nedströms väg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 425 IPS: 13,9 (klass 3) Antal räknade taxa: 65 TDI: 68,5 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,94 % PT: 16,5 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,71 (klass 3) ACID: 8,14 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Torpabäcken motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet, men näringskrävande former (TDI) dominerade och andelen arter som indikerar förekomst av lättnedbrytbart organiskt material (%PT) var förhöjd, vilket stärker klassningen. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 13, ,1 68, ,7 16,5 4 3 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 09/12 13,6 3 79, ,6 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,52 8, Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 09/12 7,83 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och visade då samma resultat, nämligen måttlig status och alkaliska förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

21 3. Lillån, nedan banvall SE Län: 18 Örebro Beskuggning: 5-50 % Kommun: Lekeberg Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 14,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 417 IPS: 18,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 59 TDI: 23,1 (klass 1) Diversitet: 3,56 % PT: 1,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,96 (klass 1) ACID: 6,12 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS IPS-indexet i Lillån motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande arter förekom, men endast i låga antal och mängden näringskrävande arter (TDI) var liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, grupp II, som finns i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

22 4. Lillsjöbäcken, Stn1 Ej vattenförekomst Län: 18 Örebro Beskuggning: <5 % Kommun: Nora Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 9,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5-15 meter nedströms väg Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 19,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 28 TDI: 19,9 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,39 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,01 (klass 1) ACID: 6,33 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Lillsjöbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade i kiselalgssamhället (63 %). Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 19, ,3 19, ,0 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 10/12 19,8 1 21,6 1 0,0 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,11 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 10/12 6,72 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2010 och visade då samma resultat, dvs. hög status och nära neutrala förhållanden. Andelen av Achnanthidium minutissimum var dock större (76 %) 2010, vilket gav en låg diversitet (1,77). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

23 5. Lerkesån, elfiske 1 SE Län: 18 Örebro Beskuggning: <5 % Kommun: Nora Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 12,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 10 m nedströms väg Resultat index och klassning Antal räknade skal: 426 IPS: 19,1 (klass 1) Antal räknade taxa: 34 TDI: 23,0 (klass 1) Diversitet: 2,92 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 6,16 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS I Lerkesån var IPS-indexet högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Jonsbobäcken, södra SE Län: 18 Örebro Beskuggning: 5-50 % Kommun: Hällefors Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 12 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5 meter uppströms väg Resultat index och klassning Antal räknade skal: 421 IPS: 19,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 47 TDI: 9,2 (klass 1) Diversitet: 4,31 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 3,98 (klass 4) SURT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS I Jonsbobäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

24 7. Stensjön, 521 utlopp SE Län: 18 Örebro Beskuggning: <5 % Kommun: Hällefors Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 11,9 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 413 IPS: 19,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 37 TDI: 5,7 (klass 1) Diversitet: 3,99 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,02 (klass 1) ACID: 2,71 (klass 4) SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS Kommentar I utloppet från Stensjön var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Både mängden näringskrävande former (TDI) och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket små Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Kiselalgssamhället dominerades av de mer eller mindre surhetståliga arterna Brachysira neoexilis, Eunotia incisa, Frustulia crassinervia och Peronia fibula. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Svarthavsbäcken, mitt SE Län: 18 Örebro Beskuggning: 5-50 % Kommun: Hällefors Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 11,9 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-7 meter nedströms väg Resultat index och klassning Antal räknade skal: 427 IPS: 19,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 31 TDI: 1,6 (klass 1) Diversitet: 2,40 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,02 (klass 1) ACID: 1,25 (klass 5) MYCKET SURT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS IPS-indexet i Svarthavsbäcken var mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Både mängden näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalgsarter var mycket små. Surhetsindexet ACID var lågt och visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 89,5% av kiselalgssamhället. Dominerande arter var Eunotia incisa och Eunotia pectinalis. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

25 9. Lövsjöälven, Lövsjön och Kvarnsjöns utflöde SE Län: 18 Örebro Beskuggning: <5 % Kommun: Hällefors Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 15,7 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 427 IPS: 19,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 12 TDI: 24,9 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 0,50 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,01 (klass 1) ACID: 9,15 (klass 1) ALKALISKT Kommentar I Lövsjöälven var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Antalet räknade arter och diversiteten var dock mycket låga beroende på total dominans av artgruppen Achnanthidium minutissimum (94 %). Den är en av de vanligaste kiselalgsgrupperna i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura, och dessutom en primärkolonisatör. Det innebär att den, när den uppträder i riktigt stora mängder, kan visa att en störning skett i kiselalgssamhället. En orsak kan vara stora skiftningar i vattenståndet, t.ex. nedströms dammanläggningar, vilket kan medföra uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3,) men eftersom Achnanthidium minutissimum var överrepresenterad på lokalen och mängden av denna artgrupp ingår direkt i indexberäkningen, kan detta innebära att ACID-indexet blir för högt. För att säkerställa lokalens statusklassningar bör man upprepa kiselalgsundersökningen under mer normala betingelser, dvs. normalt flöde under en längre tid. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Estaboån, 5 SE Län: 18 Örebro Beskuggning: 5-50 % Kommun: Askersund Vattennivå: hög Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 8,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 1-11 m nedströms vägbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 420 IPS: 19,0 (klass 1) Antal räknade taxa: 56 TDI: 22,8 (klass 1) Diversitet: 3,20 % PT: 3,1 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 6,01 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar IPS-indexet motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger förekom, men i små mängder. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 HÖG STATUS Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4). Noterbart är att vissa missbildade kiselalgsskal observerades, vilket kan indikera någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material. 24

26 11. Brattforsbäcken, mellan Aspen och Usken SE Län: 18 Örebro Beskuggning: saknas Kommun: Nora Vattennivå: hög Koordinater: / Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 8,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 30 meter nedströms väg Resultat index och klassning Antal räknade skal: 426 IPS: 19,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 41 TDI: 17,3 (klass 1) Diversitet: 3,35 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 5,72 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar I Brattforsbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 HÖG STATUS Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Noterbart är att vissa missbildade kiselalgsskal observerades, vilket kan indikera någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material. 25

27 12. Estaboån, 462 SE Län: 18 Örebro Beskuggning: 5-50 % Kommun: Askersund Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 10,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m uppströms vägtrumma Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 426 IPS: 16,6 (klass 2) Antal räknade taxa: 46 TDI: 38,3 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 3,67 % PT: 22,1 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,85 (klass 2) ACID: 6,09 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet motsvarade klass 2, god status, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor vilket visar att lokalen är påverkad av tillförsel av lättnedbrytbart organiskt material. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Värt att notera är att det observerades en hel del missbildade kiselalgsskal i provet (ca 4,5 %), vilket kan visa påverkan av någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 18,8 16, ,5 32,8 38, ,7 5,9 22, Måttlig status Hög status God status Treårsmedelvärden 08/10/12 16,5 2 39,2 1 20,9 4 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,36 6,73 6, Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 08/10/12 6,39 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Denna lokal i Estaboån undersöktes även 2008 (Norra Östersjöns vattendistrikt) och 2010 (i regi av Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund). IPS-indexet för 2008 har räknats om från 15,0 till 14,2 beroende på att ett par arters indexvärden har ändrats sedan dess. Detta gäller bl.a. Achnanthidium (Achnanthes) kranzii. Omräkningen innebar att statusklassningen ändrades från god till måttlig status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var stor, vilket stämmer med klassningen. Även år 2012 var andelen föroreningstoleranta former stor, men lägre än år 2008, och IPS-indexet visade god status var IPS-indexet betydligt högre och visade hög status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd, men betydligt lägre än 2008 och Den föroreningstoleranta arten Eolimna minima (tidigare Navicula minima) har funnits på lokalen alla år, men i olika stor mängd. Jämfört med den närliggande uppströmspunkten i ån (10 Estaboån), som visade hög status, finns en tydlig föroreningspåverkan på lokalen. Surhetsindexet ACID har visat nära neutrala förhållanden alla år. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

28 13. Mörttjärnsbäcken, 8901 utlopp SE Län: 18 Örebro Beskuggning: <5 % Kommun: Ljusnarsberg Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 11,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 10 meter uppströms vägtrumma Resultat index och klassning Antal räknade skal: 420 IPS: 20,0 (klass 1) Antal räknade taxa: 10 TDI: 4,0 (klass 1) Diversitet: 2,28 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,02 (klass 1) ACID: 1,44 (klass 5) MYCKET SURT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS I Mörttjärnsbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Antalet räknade taxa var lågt och diversiteten relativt låg, vilket inte är ovanligt i mycket sura vatten. Kiselalgssamhället bestod enbart av surhetståliga arter och dominerades av Eunotia incisa. Surhetsindexet ACID var lågt och visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Fågelsjön, 54 utlopp SE Län: 18 Örebro Beskuggning: >50 % Kommun: Askersund Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Mikael Nyberg/Elin Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen i Örebro Vattentemperatur: 16,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5 meter nedströms dammlucka Resultat index och klassning Antal räknade skal: 415 IPS: 17,0 (klass 2) Antal räknade taxa: 69 TDI: 53,4 (klass 2-3) Diversitet: 4,78 % PT: 1,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,87 (klass 2) ACID: 6,88 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Fågelsjöns utlopp hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var relativt stor, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var liten. Mängden näringskrävande arter är förmodligen något underskattad, eftersom drygt 25 % av kiselalgssamhället utgjordes av s.k. centriska former. Flera arter inom dessa släkten, t.ex. Aulacoseira ambigua, föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten, men de räknas inte med i TDIindexet, eftersom de primärt anses vara planktiska. De finns dock ofta i rinnande vatten, framför allt när provtagningslokalen ligger nedströms en sjö. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 GOD STATUS Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. 27

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 11

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Kiselalger i Hallands län 2014

Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 En undersökning av 13 vattendragslokaler Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel. 031-338 35 40 www.medins-biologi.se Uppdragsgivare Länsstyrelsen

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2013 insamlades påväxtprov för analys av kiselalger på två lokaler i Rönne å (tabell 1). Tabell 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Kiselalger i Västra Götalands län 2010

Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2066

Läs mer

Kiselalger i Värmlands län

Kiselalger i Värmlands län Kiselalger i Värmlands län 20 publikationsnummer 203:7 länsstyrelsen värmland Publ nr 203:7 ISSN 0284-6845 Omslag: Kiselalgen Eunotia bidens, foto: Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 054-9 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016 Statusbedömning av miljötillståndet Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i Kronobergs län 2014

Kiselalger i Kronobergs län 2014 Kiselalger i Kronobergs län 204 En undersökning av 29 vattendragslokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2017

Kiselalger i Stockholms län 2017 Fakta 2017:17 Kiselalger i Stockholms län 2017 Publiceringsdatum 2017-12-01 Rapporten är författad av Iréne Sundberg, med medverkan av Ylva Meissner. Kontakt Enheten för miljöanalys och miljöplanering

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 6 Referenser sid. 8 Artlistor sid. 9 Kort rapport för varje provtagningslokal

Läs mer

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:11 - 2 - Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven

Läs mer

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014 Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Metodik... 3 Provtagning... 3 Avrinningsområden och påverkansfaktorer... 5 Analys

Läs mer

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Rapport Januari 2001:01 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Januari 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8 BILAGA 8 Påväxtalger vattendrag år 205 2 Metodik Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 200 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2097 Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204 Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 294 Ljusnan-Voxnans

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-09-28 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Maria Kahlert & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:6 - 2 - Kiselalger i fem vattendrag i

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2013 Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Projektnummer Kund 2559 Länsstyrelsen Gotland Version Datum 1.0 2014-03-26 Titel Kiselalger i vattendrag i Gotlands län

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 2015-11-23 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2015 Rapportdatum: 2015-11-23 Version: 1.0 Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 En undersökning av åtta lokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org.

Läs mer

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:6 - 2 - Analys av kiselalger från

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-05-28 Ylva Meissner Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån 2014-09-03 Amelie Jarlman Jarlman Konsult AB Vegeån vid Åbromölla, punkt 22C den 3 september 2014 (foto: Birgitta Bengtsson, Ekologgruppen). Sammanfattning

Läs mer

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 En undersökning av 71 lokaler Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Amelie Jarlman Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid.

Läs mer

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:22 - 2 - Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland (2020)

Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland (2020) ANBUDSINBJUDAN OCH 1 (23) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 2016-02-12 581-664-2016 Kiselalgsundersökningar i kalkade vattendrag i Halland 2016-2018 (2020) Anbudsinbjudan och förfrågningsunderlag Postadress Besöksadress

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-06-17 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 2015:18 Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2015:18 Rapportnamn: Kiselalgsundersökning i Blekinge Län 2015 Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona.

Läs mer

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september

Läs mer

Nybroån Recipientkontroll 2012

Nybroån Recipientkontroll 2012 Nybroån Recipientkontroll 212 På uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån 213-4-15 (rev 213-6-3) Nybroån Recipientkontroll 212 Rapporten är upprättad av: Johan Hammar och Cecilia Holmström

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Kiselalgssamhällen i Sverige

Kiselalgssamhällen i Sverige Axis 2 SOM25 1 4 5 7 8 10 13 14 15 16 18 19 20 21 22 24 25 Axis 1 Kiselalgssamhällen i Sverige En statistisk analys Maria Kahlert SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:1 Referera gärna till rapporten på

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen 2011: 7 Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen Hög Ekologisk status i Västra Orlundsån God Måttlig Otillfredsställande

Läs mer

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Rönne å - Vattenkontroll 2012 Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet

Läs mer

Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning

Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning Pelle Grahn Direkt: 019-19 35 21 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 10 Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag

Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag Maria Kahlert 1, Cecilia Andrén 2, Amelie Jarlman 3 1) Institutionen för miljöanalys Sveriges Landbruksuniversitet

Läs mer

Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015

Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015 Undersökning av påväxtalger i tre av Stockholms vattendrag 2015 1 PåväxtalgeritreavStockholmsvattendrag2015 UndersökningavpåväxtalgeritreavStockholmsvattendrag2015. Påuppdragav: Utförtav: Rapportenbörciteras:

Läs mer

Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009

Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009 Uppsala 100210 Andra nordisk-baltiska interkalibreringen av kiselalgsanalys - 2009 Maria Kahlert, Inst. för Vatten & Miljö SLU, och Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB Lund Syfte Syftet med denna kiselalgsinterkalibreringen

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen

Läs mer

Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden

Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2012 Alf Engdahl Ingrid Hårding Iréne Sundberg Hanna Larsson Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 En planktonundersökning i 19 sjöar Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi

Läs mer

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Läs mer

WP 4.3 Benthic diatoms, streams and lakes Maria Kahlert, SLU

WP 4.3 Benthic diatoms, streams and lakes Maria Kahlert, SLU WP 4.3 Benthic diatoms, streams and lakes Maria Kahlert, SLU WATERS is coordinated by WATERS is financed by AARHUS AU UNIVERSITY Hafok AB WP 4.3 Benthic diatoms Diatom method in Sweden only streams Main

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro

www.lansstyrelsen.se/orebro Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 2014-02-24 Eva Nilsson & Dan Evander, Hushållningssällskapet Värmland Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...

Läs mer

Kiselalger som indikator på miljögifter. Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Kiselalger som indikator på miljögifter. Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Kiselalger som indikator på miljögifter Maria Kahlert Institutionen för Vatten & Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Vad kan en lantbrukare göra för att förbättra miljön? Vilka åtgärdar ger vilka effekter

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:2 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Påverkan på Funnan från Funäsdalens avloppsreningsanläggning. Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund

Påverkan på Funnan från Funäsdalens avloppsreningsanläggning. Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Påverkan på Funnan från Funäsdalens avloppsreningsanläggning Daniel Rickström Tony Persson Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund 1 Sammanfattning Härjedalens kommun avser att bygga ut avloppsreningsanläggningen

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1. Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30

Läs mer

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1. Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2014

Recipientkontrollen i Lagan 2014 Recipientkontrollen i Lagan 2014 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2014 Medins

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Inventering av bottenfaunan i Almaån Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: 1401-2448. Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson

Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: 1401-2448. Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson ISBN nr: 1401-2448 R 2014:6 Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav

MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav Vi som jobbar Sjösättning Provtagning från is Vattenprover Kiselalger Viktiga primärproducenter i vattendrag Finns överallt Sitter fast Insamlas

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

Variation i biologisk mångfald och samhällsstruktur hos bottenfauna och kiselalger i två små avrinningsområden

Variation i biologisk mångfald och samhällsstruktur hos bottenfauna och kiselalger i två små avrinningsområden Variation i biologisk mångfald och samhällsstruktur hos bottenfauna och kiselalger i två små avrinningsområden Sandin, L., Göthe, E., Kahlert, M. & Temnerud, J. Institutionen för vatten och miljö, SLU

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2008: 6

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2008: 6 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län 2007 Rapporter om natur och miljö nr 2008: 6 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län 2007 IRÉNE SUNDBERG & AMELIE JARLMAN Medins Biologi AB

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

LJUNGBYÅN 2013. Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån

LJUNGBYÅN 2013. Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån LJUNGBYÅN 2013 Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån LJUNGBYÅN 2013 Bakgrund och Metodik BAKGRUND och METODIK Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån genomför regelbundna

Läs mer

Metodik och genomförande - bottenfauna

Metodik och genomförande - bottenfauna och genomförande - bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Provtagning har utförts av Ekologgruppen som är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). proverna med

Läs mer

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Mats Svensson, Havs- och Vattenmyndigheten Mats Lindegarth, Göteborgs Universitet, Havsmiljöinstitutet Stina Drakare, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer