UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE"

Transkript

1 Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE OPERATIVT PROGRAM CCI 2007SE162PO007

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Allmänt Regelverk för programframtagandet Redogörelse för processen kring programframtagandet och partnerskapets arbete Analys Allmän beskrivning av regionen Befolkning Natur- kultur- och miljömässiga förutsättningar Tillgänglighet Näringsliv och arbetsmarknad Sysselsättningsutvecklingen i regionen Utvecklingen inom offentlig respektive privat sektor Arbetslöshet Integration på arbetsmarknaden Utbildningsnivåer Nyckelbranscher Regional produktion och ekonomi Företagsutveckling i Mellersta Norrland Nyföretagande Kapitalförsörjning Mellersta Norrlands innovationsförmåga Innovations- och forskningsstruktur i regionen Den samiska befolkningen Hållbar utveckling och horisontella kriterier Erfarenheter från tidigare program Swot (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) Slutsatser Goda tillväxtmöjligheter men regionala obalanser innebär olika grundförutsättningar i skilda delar av regionen Strategisk inriktning och övergripande mål Övergripande strategiska riktlinjer Kommissionens riktlinjer Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning och Sveriges reviderade handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning (NRP) Regionala program/strategier Övergripande mål för Mellersta Norrland Programstrategi, val och motivering av insatsområden Strategiska val Gemensamma förhållningssätt Fokusering Hållbar utveckling Lärande Privat sektors medverkan Förhandsutvärdering Strategisk miljöbedömning, "SEA" Insatsområden och samordning med andra program Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling Tillgänglighet och attraktivitet Tekniskt stöd Samverkan med andra program Övriga regionala strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning Målet regional konkurrenskraft och sysselsättning inom Europeiska socialfonden Målet Europeiskt territoriellt samarbete, Sverige-Norgeprogrammet Nordens gröna Bälte samt Botnia- Atlantica Landsbygdsprogrammet Europeiska fiskerifonden, EFF Sjunde ramprogrammet för FoTUD och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, CIP Avgränsning och koppling till andra EU-program Indikatorer för programmet

3 6 Genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet Inledning Övergripande genomförandestruktur Förvaltande och attesterande myndighet för det regionala strukturfondsprogrammet Från ansökan till beslut Ansökan om stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden Urvalskriterier Medfinansiering samt beskrivning av finansiella strömmar Medfinansiering Det finansiella flödet mellan Europeiska kommissionen och Sverige Flödet från rekvisition till utbetalning till stödmottagare Rapportering av oegentligheter till byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) för medel ur den regionala utvecklingsfonden Övervakningskommittén Strukturfondspartnerskapet Hållbar utveckling och horisontella kriterier Klassificeringskriterier för de horisontella kriterierna Kontrollsystem Ramprogram Direkta stöd till företag Programmet uppföljnings och utvärderingssystem Uppföljningssystem Utvärdering Datasystem - projekt och handläggningssystem Information Finansieringstabeller Bilagor Bilaga 1a-1c Indikatorer Bilaga 2 Uppdelning i kategorier Bilaga 3a Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 3b En sammanställning innehållande information efterfrågad i miljöbalken, 6 kap 16 (om särskild sammanställning) Bilaga 4 Förhandsutvärdering ITPS 2

4 1. Inledning 1.1 Allmänt För att bidra till stärkt regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige ska åtta regionala strukturfondsprogram för Europeiska regionala utvecklingsfonden samt ett nationellt strukturfondsprogram för Europeiska socialfonden och upprättas för perioden Detta program, som avser Mellersta Norrland, är ett av dessa åtta regionala strukturfondsprogram. Mellersta Norrland utgörs i detta sammanhang av Jämtlands och Västernorrlands län och Länsstyrelsen i Jämtlands län har varit samordnare för framtagandet av programmet. Programmet har arbetats fram i nära samarbete med Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Programmet har också varit föremål för samråd och diskussioner med representanter för länens näringsliv, organisationer, kommuner och landsting. Programmet syftar till att öka konkurrenskraften och sysselsättningen i regionen och prioriterar insatser som bidrar till förnyelse av näringslivet och som ökar tillgängligheten och attraktiviteten i regionen. 1.2 Regelverk för programframtagandet Den legala grunden för utformningen av det regionala strukturfondsprogrammet för Mellersta Norrland återfinns främst i följande EG-förordningar som direkt berör programmet och dess inriktning: Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Därtill berörs programmet indirekt även av följande EG förordningar; Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden (ESF). Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (EFF). Den Europeiska Unionens sammanhållningspolitik, som kommit till utryck i Lissabon- och Göteborgsagendan, har varit en viktig utgångspunkt för framtagandet av det regionala strukturfondsprogrammet för Mellersta Norrland. 3

5 De svenska dokument, beslutade av regeringen, som haft betydelse för programmets uppbyggnad och innehåll är; En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Uppdrag att samordna framtagandet av förslag till regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (Europeiska regionala utvecklingsfonden) för programperioden samt bilaga; Direktiv för framtagande av förslag till regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning från den 29 juni Även slutsatser från de regionala utvecklingsprogrammen (RTP) och de övergripande mål som formulerats i de regionala utvecklingsstrategierna i Västernorrlands och Jämtlands län har varit viktiga vid framtagandet av programmet. 1.3 Redogörelse för processen kring programframtagandet och partnerskapets arbete Programframtagandet har skett i en öppen process. I början av juli 2006 inbjöds de så kallade partnerskapen i Jämtlands och Västernorrlands län (bestående av företrädare för näringsliv, organisationer och politiker i regionen) att lämna förslag till innehåll i ett kommande strukturfondsprogram. Flera sammankomster med partnerskapen har skett därefter. Därutöver har ett antal träffar med politiska företrädare för regionens kommuner och landsting ägt rum. Programmet har också varit föremål för en bred remissbehandling. Ett hundratal värdefulla remissvar lämnades, bland annat från nästan samtliga kommuner, de bägge landstingen, näringslivsorganisationer, övriga organisationer, universitet, myndigheter (bland dem 14 nationella myndigheter) samt enskilda företag och personer. Information om programarbetet har hela tiden funnits lätt tillgänglig på Länsstyrelsen i Jämtlands läns hemsida. Såväl senaste programversion som remissvar har kunnat laddas ner från hemsidan. Det stora intresset för remissen och de välbesökta möten som hållits kring programmet tyder på ett stort regionalt engagemang för programarbetet. Den korta tiden för programarbetet har begränsat partnerskapens möjlighet att ingående diskutera programmet. Trots det måste nu föreliggande programförslag anses vara väl förankrat bland företrädare för såväl kommuner och landsting, näringsliv, organisationer och myndigheter i regionen. 1 Regeringen presenterade i december 2006 en nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning för perioden Strategin ersätter den tidigare regeringens strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning från juni Den nya strategin har beaktats i programförslaget. 4

6 2. Analys 2.1 Allmän beskrivning av regionen NUTS-2 regionen SE07 Mellersta Norrland omfattar Jämtlands och Västernorrlands län med sammanlagt 15 kommuner. Regionen avgränsas i väster av gränsen mot Norge och i öster av Bottenhavet. I norr gränsar regionen mot Västerbottens län och i söder mot Gävleborgs och Dalarnas län. Mellersta Norrland är en av de mest glest befolkade regionerna inom både Sverige och EU. Regionens landareal omfattar drygt km 2, vilket är mer än Irlands eller Belgiens och Hollands samlade landareal. Folkmängden i regionen uppgår till närmare invånare vilket ger en befolkningstäthet på 5,2 invånare per km 2. Detta kan jämföras med genomsnittet för Sverige som uppgår till 22 invånare per km 2 och med genomsnittet för Europeiska Unionen (25 länder) om 118 invånare per km 2. Mellersta Norrland är den region i landet som har den mest spridda bebyggelsestrukturen. Ingen annan region har en så stor andel av befolkningen boende utanför tätorterna. Stora delar av regionens areal präglas av den höga andelen skog. Skogen har alltid varit av avgörande betydelse för försörjningen i regionen. Naturmässigt finns också stora olikheter inom regionen från kustland till vidsträckta fjäll. Även näringsmässigt finns stora skillnader inom regionen, där kustlandet har en betydligt större andel stora företag och industrier än inlandet. De befolkningsmässigt tätare delarna av regionen återfinns i kustlandet och i området runt Storsjön i Jämtland. Gemensamt för hela regionen är de långa avstånden till marknaderna för regionens företag. Även de långa avstånden inom regionen kännetecknar Mellersta Norrland. 2.2 Befolkning Befolkningen har minskat i såväl Västernorrlands som Jämtlands län sedan mitten av talet. Under åren 1955 t o m 2005 förlorade Mellersta Norrland invånare eller 15 procent av sin befolkning medan motsvarande utveckling för hela riket var en ökning med 22 procent. De inomregionala skillnaderna är mycket stora (se karta 1). Befolkningen är koncentrerad efter kusten, utefter älvdalarna och i Östersundsområdet i inlandet. Förutom Östersundsregionen kännetecknas inlandet av stor gleshet, små tätorter och långa avstånd. 5

7 Karta 1 Befolkning per kvadratkilometer, Mellersta Norrland och angränsande områden. Karta Glesbygdsverket Befolkningsminskningen beror på en kraftig strukturomvandling i en region som varit mycket beroende av ett småskaligt jord- och skogsbruk till en högkvalitativ och rationell skogsindustri. Tillväxten i övriga näringar har inte fullt kunnat kompensera denna förändring. Strukturomvandlingen har medfört att yngre personer flyttat vilket bidragit till att regionen har en hög andel äldre. Det är framför allt de glesare delarna av regionen som drabbats av befolkningsminskningar. Även den relativt svaga förmågan att attrahera utrikes födda att bosätta sig i regionens kommuner har inverkat negativt på befolkningsutvecklingen. I jämförelse med Sveriges genomsnitt på 12,4 procent utrikes födda av befolkningen är endast 5,7 respektive 4,8 procent av befolkningen i Västernorrlands och Jämtlands län födda utomlands. Utvecklingen efter år 2000 har dock förbättrats, främst som en följd av en ökad invandring och ett mindre flyttningsöverskott för åren I vissa delar av fjällregionen med stark turistnäring finns områden som haft en positiv befolkningsutveckling under perioden

8 2005. Regionen har fortfarande ett födelseunderskott, vilket beror på en skev åldersstruktur och en sned könsfördelning med färre kvinnor i de barnafödande åldrarna år än antalet män i motsvarande åldersgrupp. Av befolkningen i åldrarna år går det 934 kvinnor per män inom regionen, jämfört med 963 kvinnor per män i genomsnitt för hela landet. Mellersta Norrland har som helhet en ojämnare fördelning av befolkningsstrukturen än riket. De inomregionala skillnaderna är också mycket stora. Andelen åringar av totalbefolkningen varierar kraftigt mellan de 15 kommunerna i regionen. Skillnaderna vad gäller fördelningen mellan kvinnor och män är också stora mellan kommunerna i regionen. I exempelvis Härjedalens kommun var andelen kvinnor i åldern år endast 43,9 procent av alla i åldersgruppen år Det bör också påpekas att kommunerna i regionen är ytstora och att mycket stora variationer finns inom kommunerna. Till följd av födelseunderskott och en ogynnsam åldersstruktur har Mellersta Norrland en försörjningskvot, det vill säga totalbefolkning i förhållande till befolkning år, som ligger över riksgenomsnittet. Ett högt värde indikerar en större försörjningsbörda för den i huvudsak förvärvsarbetande befolkningen år. Mellersta Norrlands försörjningskvot ligger på 1,76 jämfört med landets genomsnitt på 1,70. Skillnaderna inom regionen visas i tabell 1. Tabell 1 Försörjningskvot, totalbefolkning/ befolkning år, Försörjningskvot Försörjningskvot 2260 Ånge 1, Ragunda 1, Timrå 1, Bräcke 1, Härnösand 1, Krokom 1, Sundsvall 1, Strömsund 1, Kramfors 1, Åre 1, Sollefteå 1, Berg 1, Örnsköldsvik 1, Härjedalen 1, Västernorrland 1, Östersund 1, Jämtland 1,75 Källa: SCB, befolkningsstatistik Enligt ett basscenario från Eurostat om den regionala befolkningsutvecklingen i NUTS 2- regioner inom EU15, kommer försörjningskvoten att öka i nio av tio undersökta regioner fram till år Försörjningskvoten i genomsnitt för EU15s NUTS 2-regioner ökar från 1,64 år 2000 till 1,70 år 2020 medan Mellersta Norrlands försörjningskvot enligt scenariot ökar till 1,85 år Detta blir en hämmande faktor för regionens ekonomiska utveckling. För att kunna förändra denna utveckling krävs ökad inflyttning. Det förutsätter att den ekonomiska aktiviteten ökar. Det vill säga fler arbetstillfällen och fler nya företag Det är dessutom nödvändigt att uppmärksamma de tidigare nämnda inomregionala skillnaderna. Även om befolkningen i regionen som helhet kan förväntas stabiliseras, finns stora, glest befolkade, områden med fortlöpande befolkningsminskning. Med redan låga befolkningstal utgör denna utveckling ett allt starkare hot mot viktiga samhällsfunktioner, däribland offentlig och kommersiell service. Programmet måste därför också omfatta inomregionala prioriteringar, exempelvis i form av relativt omfattande och koncentrerade insatser, högre stödnivåer, aktivt sökande efter utvecklingsmöjligheter, etcetera, riktade till dessa områden. 7

9 2.3 Natur- kultur- och miljömässiga förutsättningar Skogen har spelat, och spelar fortfarande, en stor roll för utvecklingen i Mellersta Norrland. Regionens yta består till 57 procent av skogsmark. Enligt uppgift från länsförbunden av LRF i Jämtland och Västernorrland kommer procent av bruttoregionalprodukten i regionen från jord- och skog. Jorden och skogen utgör också grunden för ca 20 procent av sysselsättningen i regionen. 2 Regionens skogar utgörs till största delen av barrskog. Skogstillgångarna har ända sedan den första industrialiseringen av regionen varit av avgörande betydelse för utvecklingen. Odlingslandskapet i Mellersta Norrland är varierande och mångformigt. Det täcker bara knappt 2 procent av regionens landareal, men sträcker sig från fjällbygd, över skogsbygd, via bördig Storsjöbygd, älvdalar och det kuperade skogslandskapet i regionens mellersta delar ner till det delvis flackare men stundom branta kustlandskapet. Utmärkande för de västra delarna av regionen är de levande fäbodarna och fjällägenheterna. På motsvarande sätt utgör de kustnära jordbruksbygderna och fiskelägena karaktäristika för regionens östra del. Regionen har landets högsta andel ekologiskt odlad åkerareal och landets lägsta användning av kemiska bekämpningsmedel. Klimatet i regionen underlättar ekologisk odling. En småskalig livsmedelsförädling, många gånger baserad på ekologiska råvaror, bidrar till regionens attraktionskraft och ger värdefull sysselsättning i regionens glesare befolkade delar. Det leende kulturlandskapet bidrar också i högsta grad till regionens attraktionskraft. Det största hotet mot regionens odlingslandskap är igenväxning och sämre hävd på grund av färre aktiva jordbrukare och färre betesdjur. I regionens del av Sápmi Sameland, är den samiska kulturen och de samiska näringarna en viktig tillgång. Samerna lever sedan lång tid tillbaka i området och de utövar både traditionella och nyare näringar som är av betydelse för regionen. En stor del av regionen utgörs av renbetesmark där samerna har renskötselrätt. I regionen finns storslagna naturområden och många vackra natur- och kulturmiljöer; Fjällvärlden i väster med alla de upplevelser den kan erbjuda. Ångermanälvens, Indalsälvens och Ljungans dalgångar erbjuder också spännande upplevelser, liksom världsarvet Höga kusten. Intressanta och unika stadsmiljöer, som Sundsvalls stenstad och Östersunds stadskärna, kompletterar bilden. Bra luftkvalité, friskt vatten, attraktiva natur- och kulturmiljöer finns på många håll i regionen. Regionen erbjuder en i många avseenden attraktiv livsmiljö. Att bevara och utveckla de höga natur- och kulturvärdena är viktiga mål för regionen. Den skyddade naturen i regionen uppgår till hektar, varav hektar är nationalparker och resten naturreservat. I Europa byggs nu ett nätverk av särskilt värdefulla naturområden upp (Natura 2000), för att bevara dessa och de arter de hyser för framtida generationer. Mellersta Norrlands bidrag till nätverket är 352 områden på sammanlagt ca hektar. Ungefär 70 procent av områdena är skyddade som naturreservat. Natura 2000 har upprättats med stöd av EU:s fågel- och habitatdirektiv. Fågeldirektiv innehåller en lista med 185 fågelarter som kräver särskilda skyddsåtgärder, 69 av dessa fågelarter förekommer i Mellersta Norrland. Habitatdirektivet är en komplettering till fågeldirektivet genom att detta direktiv behandlar fler artgrupper samt naturtyper av olika slag. Dessa arter och naturtyper skall ges ett sådant skydd att livsmiljön bevaras. Av habitatdirektivets 170 naturtyper återfinns 49 i Mellersta Norrland. I habitatdirektivets artlistor finns 690 utpekade arter och 2 I dessa siffror har även den indirekta sysselsättningen räknats in. 8

10 27 av dessa förekommer inom regionen. De flesta av dessa arter är nationellt hotade och sällsynta. Ett område är utvalt till Natura på grund av sina speciella naturvärden. Därför är Natura 2000-områdena skyddade enligt svensk lag 4. Det betyder att vissa åtgärder i anslutning till ett Natura 2000-område kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Det är av största vikt att de åtgärder som sker i regionen utförs på ett sådant sätt att områdena ovan skyddas och bevaras. De Natura 2000-områden som finns i regionen utgör, med sina värdefulla naturområden och sina sällsynta arter, en attraktionsfaktor för både besökande och boende i regionen. I regionen finns lämningar efter fångstfolk som bodde här för tusentals år sedan. Så småningom växte en jordbrukskultur fram i den bördiga Storsjöbygden och i de bördiga älvdalarna. Från tiden kring förra millennieskiftet finns de äldsta spåren av en renskötande samisk befolkning, liksom spår av ett fäbodbruk. Vid samma tid restes en runsten på Frösön som berättar om Jämtlands kristnande och på flera platser runt om i länen byggdes kyrkor. Idag är alla kyrkor som invigts före år 2000 skyddade enligt Kulturminneslagen. Bottenhavet har alltid varit en viktig förutsättning för regionens utveckling. Längs kusten finns många äldre fiskelägen med välbevarade kapell med rötter i det så kallade fjärrfisket. Naturliga förutsättningar, som landhöjning och skärgård, har skapat specifika villkor för bebyggelsens, traditionernas och näringslivets utveckling i området. Den ångermanländska Höga Kusten utsågs också 2001 till geologiskt världsarv av UNESCO. I området har landhöjningen varit kraftigare än på någon annan plats i världen. Här når inlandets kraftigt markerade bergkulleterräng med stora höjdskillnader ända ut i havet, vilket gör att de geologiska processerna blir tydliga. De naturgeografiska förutsättningarna har även påverkat kulturlandskapets utveckling. Det är till exempel fortfarande fullt möjligt att i ett begränsat område följa en tidstrappa i landskapet med spår från vår äldsta förhistoria, cirka år f.kr., fram till idag. Detta gör regionen unik i ett internationellt perspektiv. I slutet av 1800-talet inträdde en ny tid. Järnvägen drogs fram, skogen blev en viktig handelsvara, industrier etablerades, folkrörelser vann anhängare och de första turisterna kom hit för att andas frisk fjälluft. Timret från den värdefulla skogen flottades såväl i de stora älvarna som i de små bäckarna. Sågverk och andra industrier växte upp som svampar ur jorden. Från de stora sågverken vid kusten skeppades virket ut i världen. Älvmynningarna och kustområdena närmast dem genomgick en dramatisk samhällsutveckling, med nya sociala och politiska mönster. Älvarnas inneboende energi har under 1900-talet resulterat i många tekniskt och arkitektoniskt påkostade kraftverk anläggningar som visar på framstegsoptimism och stark tilltro till teknikens möjligheter. I regionen finns sammanlagt över 100 områden som är av riksintresse för kulturmiljövården och ca 150 lagskyddade byggnadsminnen, som tillsammans kan berätta om regionens historia. I regionen är tre miljöer skyddade som kulturreservat, där syftet är att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. De miljöer som hittills förklarats som kulturreservat i regionen är fjällgården Lillhärjåbygget, sågverkssamhället Marieberg och fiskeläget Sandviken. En separat beskrivning av miljötillståndet i regionen, relaterad till de 16 miljömålen, har upprättats. I denna beskrivs både de många gånger höga miljövärden som finns i regionen och vilka insatser som behövs för att nå upp till de nationella och regionala miljömålen. 3 Natura 2000 bygger på EU:s Art- och habitatdirektiv (1994) samt Fågeldirektiv (1979). 4 Miljöbalken 4 kap 8, 6 kap. 1 & 4 och 7 kap

11 I vissa tidigt industrialiserade delar av regionen finns områden med starkt förorenad mark. Att sanera dessa områden är av stor vikt för att stärka regionens attraktionskraft. Vissa områden kommer dock troligen inte att kunna saneras helt. Dessa områden kan istället nyttjas som en resurs för ny industriell verksamhet där kraven på opåverkade markområden inte är lika stora. 2.4 Tillgänglighet Regionen präglas av dels stora avstånd inom regionen, dels stora avstånd till tyngre marknader för regionens näringar. De "Lokala Arbetsmarknadsregioner" som ofta används för att beskriva funktionella arbetsmarknadsregioner i Sverige fungerar inte som analysverktyg för funktionella regioner i vår region. I karta 2 nedan redovisas därför inom vilka områden i regionen inom olika tidsintervall som man kan nå en större arbetsmarknad (här definierad som ett tätbebyggt område med minst invånare). Karta 2 Tillgänglighet till tätbebyggda områden med minst invånare Kartan visar (utifrån befolkningsuppgifter per km 2 rutor) restider med bil till större tätorter inom 30, 45 resp. 60 minuters bilresa. Av kartan framgår att stora delar av framför allt den västra delen av regionen inte har möjlighet att nå större arbetsmarknadsområden inom en restid om 1 timme med bil. Generellt sett sker merparten av den dagliga arbetspendlingen inom ett avstånd om 60 minuter mellan bostad och arbetsplats. Pendlingsmönstren varierar dock kraftigt. Kvinnor pendlar generellt sett kortare sträckor än män och oftare kollektivt. Högutbildade män pendlar längst. Huvudansvar för barn innebär oftast mindre möjligheter till längre arbetspendling. För dessa personer är dessutom längre arbetspendling oftast mindre lönsamt då de oftare arbetar deltid. Den glesa befolkningsstrukturen gör att underlaget för traditionell kollektivtrafik för arbetspendling är för litet i stora delar av regionen. Utveckling av nya former av och sätt att utföra kollektivtrafik, liksom bildelning, taxibussar, bokning av samåkning, etc. kan därför vara nödvändiga. Större befolkningskoncentrationer finns dock i vissa delar och efter vissa stråk i regionen, se karta 1. I dessa delar och efter dessa stråk finns en potential för ökat kollektivt resande. 10

12 Ett sådant viktigt stråk går i öst-västlig riktning genom hela regionen och vidare till Trondheim i Norge. I denna relation finns såväl Europaväg 14 som järnvägarna Mittbanan/Meråkerbanan. Projektet "North East Cargo Link" har identifierat ett antal flaskhalsar på både E14 och järnvägarna efter stråket. En förbättring av såväl vägar som järnvägar längs sträckan skulle medföra minskade restider med möjligheter till regionförstoring efter delar av stråket. Bättre förutsättningar för samverkan mellan såväl Sundvallsregionen, Östersundsregionen som Trondheimsregionen skulle också skapas. Förbättringar av infrastrukturen efter stråket skulle också ge ökade möjligheter till avlastning av de starka nord - sydliga godstransportstråken i Sverige (och därmed minskad miljöbelastning) genom ökad utskeppning via hamnarna i Västernorrlands kustområde och Trondheimsområdet. Trots att såväl E14 som Mittbanan är TEN-klassade håller de långt ifrån den standard som behövs för att kunna fylla sin funktion. Förbättringar av vissa avsnitt av såväl vägen som järnvägen är av största betydelse för att kunna uppnå önskade effekter enligt ovan. Ett annat viktigt stråk går i nord-sydlig riktning efter kusten och förbinder bland annat städerna Sundsvall - Härnösand och Örnsköldsvik. Stråket har även starka kopplingar utanför regionen i både sydlig och nordlig riktning, det vill säga gentemot de nordliga kommunerna i Gävleborgs län och mot Nordmaling och Umeå i Västerbottens län. Även tvärförbindelsen Örnsköldsvik-Sollefteå-Östersund är av intresse för att knyta samman områden både inom och utom regionen. Den nya Botniabanan liksom den upprustade Ådalsbanan, som bedöms kunna tas i bruk år 2011 kommer att, med rätt trafikering, kunna ge stora möjligheter till både regionförstoring och överförande av transporter från väg till järnväg. Inlandsbanan, som går i nord-sydlig riktning genom norra Sveriges inland, används idag framför allt för godstrafik och, under sommaren, turisttrafik. Delar av banan har idag för låg bärighet för att vara ett konkurrenskraftigt alternativ för godstransporter. De stora avstånden och den glesa bebyggelsestrukturen gör tillgången till IT-tjänster särskilt viktig i vår region. En omfattande utbyggnad av bredband 5 har skett under senare år, bland annat med hjälp av statligt stöd. Utbyggnaden av bredbandsnätet har varit omfattande. Trots det finns fortfarande ett antal "vita fläckar" där företag och hushåll saknar reella möjligheter till anslutning till infrastruktur med bredbandshastighet. Allt fler tjänster ställer krav på höga överföringshastigheter och utvecklingen i den riktningen visar inga tecken på att mattas. Som exempel kan nämnas företags behov av uppdatering av programvaror, produktkataloger, ritningar, direktbeställningar från lager etc. via nätet. Utbildning och kompetensutveckling över nätet ställer också stora krav på höga överföringskapaciteter. För framför allt många företag är det därför av största vikt att ha tillgång till bredband enligt den definition vi valt. En fortsatt satsning på telemedicin liksom satsningar på 24- timmarsmyndigheten är andra skäl för att göra IT-tjänster tillgängliga i hela regionen. Tillgången till IT-infrastruktur betraktas numera som en lika viktig förutsättning för en regions utvecklingsmöjlighet som tillgång till vägar, järnvägar, etc. Detta gäller i särskilt hög grad i en region som Mellersta Norrland med dess långa avstånd och spridda bebyggelse. 5 I detta sammanhang definieras bredband som möjlighet till kommunikation med minst 2 Mbits/s i båda riktningarna för användaren. 11

13 Enligt en undersökning inom ramen för EU-projektet "Understand" ligger hushållen i Mellersta Norrland förhållandevis högt när det gäller användningen av IT. Däremot ligger företagen i regionen lägre än såväl riksgenomsnittet som i projektet undersökta regioner runt om i Europa när det gäller IT-användningen. En potential för ökad IT-användning i regionen bedöms således finnas som måste nyttjas av konkurrensskäl. 2.5 Näringsliv och arbetsmarknad Sysselsättningsutvecklingen i regionen Sverige drabbades av en mycket djup finansiell kris och lågkonjunktur under den första hälften av 1990-talet, vars följverkningar medförde ett kraftigt bortfall av arbetstillfällen inom såväl offentlig som privat sektor i hela landet och inte minst i Mellersta Norrland. Antalet arbetstillfällen nådde sin lägsta punkt i riket under 1993, medan den i Mellersta Norrland kom först fyra år senare. Arbetsmarknaden har därefter långsamt börjat återhämta sig och antalet förvärvsarbetande har ökat. Under åren ökade sysselsättningen i Mellersta Norrland med 4,7 procent till totalt förvärvsarbetande, dock med stora skillnader inom regionen, För riket var sysselsättningsökning 5,4 procent under perioden. Sysselsättningen för regionens kvinnor ökade med förvärvsarbetande eller 3,9 procent. För männen ökade sysselsättningen med förvärvsarbetande, motsvarande 5,5 procent. Utvecklingen av antalet förvärvsarbetande i Mellersta Norrlands kommuner fördelat på kön under åren 1999 till 2004 visas i karta 3 nedan. Karta 3 Förändring (%) av antal förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år på kön, Kvinnor Män Totalt Förändring , procent

UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE

UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE Länsstyrelsen 2006-10-31 Dnr 300-7114-06 Jämtlands län UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Utkast till Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland 2007-2013

Utkast till Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland 2007-2013 Länsstyrelsen REMISSFÖRSLAG Dnr 300-7114-06 Jämtlands län 2006-09-18 Utkast till Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland 2007-2013 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Regional plan för Europeiska socialfonden i Mellersta Norrland för perioden 2007-2013

Regional plan för Europeiska socialfonden i Mellersta Norrland för perioden 2007-2013 Regional plan för Europeiska socialfonden i Mellersta Norrland för perioden 2007-2013 Uppdaterad 2009-01-29 Förord Det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Jämtlandsstråket Varför då?

Jämtlandsstråket Varför då? Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten

DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten Fakta om Norrbotten Geografi En fjärdedel av Sveriges yta. Del av det Europeiska Arktis. Sapmi Barents Nordkalotten Östersjön Ca: 250 000 invånare Befolkningstäthet 250 000 invånare fördelat på 100 000

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Jämförelser regional utveckling

Jämförelser regional utveckling Jämförelser regional utveckling Gävleborgs län i jämförelse med övriga län och riket en rapport från Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg 1 Innehåll Inledning Läsanvisningar

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

INFORMATION OCH VÄGLEDNING TILL DIG SOM SÖKER STÖD FRÅN MÅL 1. Europeiska Unionen 20

INFORMATION OCH VÄGLEDNING TILL DIG SOM SÖKER STÖD FRÅN MÅL 1. Europeiska Unionen 20 INFORMATION OCH VÄGLEDNING TILL DIG SOM SÖKER STÖD FRÅN MÅL 1 2000 2006 Europeiska Unionen 20 SAMARBETET MELLAN OSS FORSKARE OCH FÖRETAG GER NYA SÄTT ATT TÄNKA MÅL 1 SKA GE MÖJLIGHET FÖR TILLVÄXT OCH ÖKAD

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Något fler nyanmälda platser senaste månaderna

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Regionalt tillväxtprogram. Diarienummer Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län

Regionalt tillväxtprogram. Diarienummer Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län Regionalt tillväxtprogram Diarienummer 301-1685-2009 Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län 2009 2013 1 Omslagsbilder: Vindkraftverk: Foto Marie Birkl Mittuniversitetet: Foto Fredrik Herrlander Antaget

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm Konjunkuren i Stockholm Business Alliance Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Stockholm utvecklas positivt Konjunkturläget 2015 kv1 i Om rapporten omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län,

Läs mer

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Arbetspendling till och från Västerås år 2015 Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN MULLSJÖ KOMMUN 24 NÄRINGSLIV Brannan AB (f d Rexor) är ett av industriföretagen som blomstrar i Mullsjö. HUR SER DET UT? Av kommunens drygt 7200 invånare 1998 var ca 3150 yrkesverksamma. Av dessa arbetade

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län 24 februari Lars Berglund 2017-02-24 Nulägesanalys och Näringslivsanalys 3 Nulägesanalys Befolkning Utbildningsnivå Inkomster Bostadsbestånd Bredband

Läs mer

Förbättrade tillväxtförutsättningar för Jämtland

Förbättrade tillväxtförutsättningar för Jämtland Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2985 av Per Åsling (C) Förbättrade tillväxtförutsättningar för Jämtland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Tillväxtverket; SFS 2009:145 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Tillväxtverket

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Sörmland och EU:s Lissabonstrategi

Sörmland och EU:s Lissabonstrategi Sörmland och EU:s Lissabonstrategi en jämförelse av Sörmland, Sverige och EU inom tillväxt, ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, miljö och utbildning - Enheten för Näringslivsutveckling - Sörmland och

Läs mer

Regional Analys Mål 2

Regional Analys Mål 2 Sida 1 av 52 Bilaga 3 Regional Analys Mål 2 Mellersta Norrland 2014-2020 Innehållsförteckning 1. Programmet bidrar till Europa 2020... 3 1.1 Disposition... 3 1.2 Lärdomar från förra programperioden...

Läs mer