UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE

Transkript

1 Länsstyrelsen Dnr Jämtlands län UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Allmänt Regelverk för programframtagandet Redogörelse för processen kring programframtagandet och partnerskapets arbete Analys Allmän beskrivning av regionen Befolkning Natur- kultur- och miljömässiga förutsättningar Tillgänglighet Näringsliv och arbetsmarknad Sysselsättningsutvecklingen i regionen Utvecklingen inom offentlig respektive privat sektor Arbetslöshet Utbildningsnivåer Nyckelbranscher Regional produktion och ekonomi Företagsutveckling i Mellersta Norrland Nyföretagande Kapitalförsörjning Mellersta Norrlands innovationsförmåga Innovations- och forskningsstruktur i regionen Den samiska befolkningen Hållbar utveckling och horisontella kriterier Erfarenheter från tidigare program Swot (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) Strategisk inriktning och övergripande mål Övergripande strategiska riktlinjer Övergripande mål för Mellersta Norrland Programstrategi, val och motivering av insatsområden Gemensamma förhållningssätt Fokusering Hållbar utveckling Lärande Privat sektors medverkan Förhandsutvärdering Strategisk miljöbedömning, "SEA" Insatsområden och samordning med andra program Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling Tillgänglighet och attraktivitet Tekniskt stöd Samverkan med andra program Övriga regionala strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning Mål 2 Europeiska socialfonden Mål 3, Sverige Norgeprogrammet Nordens gröna Bälte samt Botnia-Atlantica Landsbygdsprogrammet Europeiska fiskerifonden, EFF Sjunde ramprogrammet för FoTUD och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, CIP55 5 Indikatorer för programmet Genomförande Finansieringstabeller

3 1. Inledning 1.1 Allmänt För att bidra till en stärkt regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige ska ett nationellt strukturfondsprogram för Europeiska socialfonden och åtta regionala strukturfondsprogram för Europeiska regionala utvecklingsfonden upprättas för perioden Detta program, som avser Mellersta Norrland, är ett av dessa åtta regionala program. Mellersta Norrland utgörs i detta sammanhang av Jämtlands och Västernorrlands län och Länsstyrelsen i Jämtlands län har varit samordnare för framtagandet av programmet. Programmet har arbetats fram i nära samarbete med Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Trots att tiden varit knapp har programmet också varit föremål för samråd och diskussioner med representanter för länens näringsliv, organisationer, kommuner och landsting. Programmet syftar till att öka konkurrenskraften och sysselsättningen i regionen och prioriterar insatser som bidrar till förnyelse av näringslivet och som ökar tillgängligheten och attraktiviteten i regionen. 1.2 Regelverk för programframtagandet Den legala grunden för skrivandet av det regionala strukturfondsprogrammet för Mellersta Norrland återfinns i ett par EG förordningar som direkt berör programmet och dess inriktning: Rådets förordning EG nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden Europaparlamentets och Rådets förordning EG nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Därtill berörs programmet indirekt även av följande EG förordningar; Europaparlamentets och Rådets förordning EG nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden (ESF) Europaparlamentets och Rådets förordning EG nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) Rådets förordning EG nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Den Europeiska Unionens sammanhållningspolitik som kommit till utryck i Lissabon- och Göteborgsagendan har varit en viktig utgångspunkt för framtagandet av det regionala strukturfondsprogrammet för Mellersta Norrland. De svenska dokument, beslutade av regeringen, som haft betydelse för programmets uppbyggnad och innehåll är; En nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning Direktiv för framtagande av förslag till regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning Även slutsatser från de regionala utvecklingsprogrammen (RTP) i Västernorrlands och Jämtlands län har varit viktiga vid framtagandet av programmet. 1.3 Redogörelse för processen kring programframtagandet och partnerskapets arbete Programframtagandet har, med tanke på den korta tid som stått till förfogande, skett i en så öppen process som möjligt. I början av juli inbjöds de så kallade partnerskapen i Jämtlands och Västernorrlands län (bestående av företrädare för näringsliv, organisationer och politiker i regionen) att lämna förslag till innehåll i ett kommande strukturfondsprogram. Sammankomster med partnerskapen i respektive län har ägt rum i början av september. Dessutom har ett gemensamt partnerskapsmöte för de bägge länen hållits den 16 oktober. Därutöver har ett antal träffar med politiska företrädare för regionens kommuner och landsting ägt rum. 3

4 Den 18 september sändes ett första programförslag ut på remiss till samtliga kommuner, landsting, näringslivsorganisationer, övriga organisationer, politiska partier, utbildningsväsendet, myndigheter och enskilda. Ett hundratal värdefulla remissvar lämnades. Remissvar lämnades från nästan samtliga kommuner, de bägge landstingen, näringslivsorganisationer, övriga organisationer, universitet, myndigheter (bland dem 14 nationella myndigheter) samt enskilda företag och personer. Information om arbetet med programmet har hela tiden funnits lätt tillgänglig på Länsstyrelsen i Jämtlands läns hemsida. Såväl senaste programversion som remissvar har kunnat laddas ner från hemsidan. Det stora intresset för remissen och de välbesökta möten som hållits kring programmet tyder på ett stort regionalt engagemang för programarbetet. Den korta tiden för programarbetet har begränsat partnerskapens möjlighet att ingående diskutera programmet. Trots det måste nu föreliggande programförslag anses vara väl förankrat bland företrädare för såväl kommuner och landsting, näringsliv, organisationer och myndigheter i regionen. 2. Analys 2.1 Allmän beskrivning av regionen NUTS-2 regionen SE07 Mellersta Norrland omfattar Jämtlands och Västernorrlands län med sammanlagt 15 kommuner. Regionen avgränsas i väster av gränsen mot Norge och i öster av Bottenhavet. I norr gränsar regionen mot Västerbottens län och i söder mot Gävleborgs och Dalarnas län. Mellersta Norrland är en av de mest glest befolkade regionerna inom både Sverige och EU. Regionens landareal omfattar drygt km 2 vilket är mer än Irland eller Belgien och Holland tillsammans. Folkmängden i regionen uppgår till närmare invånare vilket ger en befolkningstäthet på 5,2 invånare per km 2. Detta kan jämföras med genomsnittet för Sverige som uppgår till 22 invånare per km 2 och med genomsnittet för Europeiska Unionen (25 länder) om 118 invånare per km 2. Mellersta Norrland är den region i landet som har den mest spridda bebyggelsestrukturen. Ingen annan region har en så stor andel av befolkningen boende utanför tätorterna. Stora delar av regionens areal präglas av den höga andelen skog. Skogen har alltid varit av avgörande betydelse för försörjningen i regionen. Naturmässigt finns också stora olikheter inom regionen från kustland till vidsträckta fjäll. Även näringsmässigt finns stora skillnader inom regionen, där kustlandet har en betydligt större andel stora företag och industrier än inlandet. De befolkningsmässigt tätare delarna av regionen återfinns i kustlandet och i området runt Storsjön i Jämtland. Gemensamt för hela regionen är de långa avstånden till marknaderna för regionens företag. Även de långa avstånden inom regionen kännetecknar Mellersta Norrland. 2.2 Befolkning Befolkningen har minskat i såväl Västernorrlands som Jämtlands län sedan mitten av 1950-talet. Under åren 1955 t o m 2005 förlorade Mellersta Norrland invånare eller 15 procent av sin befolkning medan motsvarande utveckling för hela riket var en tillväxt med 22 procent. De inomregionala skillnaderna är mycket stora (se karta 1). Befolkningen är koncentrerad efter kusten, utefter älvdalarna och i Östersundsområdet i inlandet. Förutom Östersundsregionen kännetecknas inlandet av stor gleshet, små tätorter och långa avstånd. 4

5 Karta 1 Befolkning per kvadratkilometer, Mellersta Norrland och angränsande områden. Karta Glesbygdsverket Befolkningsminskningen beror på en kraftig strukturomvandling i en region som varit mycket beroende av ett småskaligt jord- och skogsbruk till en högkvalitativ och rationell skogsindustri. Tillväxten i övriga näringar har inte fullt kunnat kompensera denna förändring. Strukturomvandlingen har medfört att yngre personer flyttat vilket bidragit till att regionen har en hög andel äldre. Det är framför allt de glesare delarna av regionen som drabbats av befolkningsminskningar. Även den relativt svaga förmågan att attrahera utrikes födda att bosätta sig i regionens kommuner har inverkat negativt på befolkningsutvecklingen. I jämförelse med Sveriges genomsnitt på 12,4 procent utrikes födda av befolkningen är endast 5,7 respektive 4,8 procent av befolkningen i Västernorrlands och Jämtlands län födda utomlands. Utvecklingen efter år 2000 har dock förbättrats, främst som en följd av en ökad invandring och ett mindre flyttningsöverskott för åren I vissa delar av fjällregionen med stark turistnäring finns områden som haft en positiv befolkningsutveckling under senare år. Regionen har fortfarande ett födelseunderskott, vilket beror på en skev åldersstruktur och en sned könsfördelning med färre kvinnor i de barnafödande åldrarna år än antalet män i motsvarande åldersgrupp. Av befolkningen i åldrarna år går det 934 kvinnor per män inom regionen, jämfört med 963 kvinnor per män i genomsnitt för hela landet. 5

6 Mellersta Norrland har som helhet en ojämnare fördelning av befolkningsstrukturen än riket. De inomregionala skillnaderna är också mycket stora. Andelen åringar av totalbefolkningen varierar kraftigt mellan de 15 kommunerna i regionen. Skillnaderna vad gäller könsstruktur är också stora mellan kommunerna i regionen. I exempelvis Härjedalens kommun var andelen kvinnor i åldern år endast 43,9 procent av alla i åldersgruppen år Det bör också påpekas att kommunerna i regionen är ytstora och att mycket stora variationer finns inom kommunerna. Till följd av födelseunderskott och en ogynnsam åldersstruktur har Mellersta Norrland en försörjningskvot, det vill säga totalbefolkning i förhållande till befolkning år, som ligger över riksgenomsnittet. Ett högt värde indikerar en större försörjningsbörda för den i huvudsak förvärvsarbetande befolkningen år. Mellersta Norrlands försörjningskvot ligger på 1,76 jämfört med landets genomsnitt på 1,70. Skillnaderna inom regionen visas i tabell 1. Tabell 1 Försörjningskvot, totalbefolkning/ befolkning år, Försörjningskvot Försörjningskvot 2260 Ånge 1, Ragunda 1, Timrå 1, Bräcke 1, Härnösand 1, Krokom 1, Sundsvall 1, Strömsund 1, Kramfors 1, Åre 1, Sollefteå 1, Berg 1, Örnsköldsvik 1, Härjedalen 1, Västernorrland 1, Östersund 1, Jämtland 1,75 Källa: SCB, befolkningsstatistik Enligt ett basscenario från Eurostat om den regionala befolkningsutvecklingen i NUTS 2-regioner inom EU15, kommer försörjningskvoten att öka i nio av tio undersökta regioner fram till år Försörjningskvoten i genomsnitt för EU15s NUTS 2-regioner ökar från 1,64 år 2000 till 1,70 år 2020 medan Mellersta Norrlands försörjningskvot enligt scenariot ökar till 1,85 år Detta blir en hämmande faktor för regionens ekonomiska utveckling. För att kunna förändra denna utveckling krävs ökad inflyttning. Det förutsätter att den ekonomiska aktiviteten ökar. Det vill säga fler arbetstillfällen och fler nya företag Det är dessutom nödvändigt att uppmärksamma de tidigare nämnda inomregionala skillnaderna. Även om befolkningen i regionen som helhet kan förväntas stabiliseras, finns stora, glest befolkade, områden med fortlöpande befolkningsminskning. Med redan låga befolkningstal utgör denna utveckling ett allt starkare hot mot viktiga samhällsfunktioner, däribland offentlig och kommersiell service. Programmet måste därför också omfatta inomregionala prioriteringar, exempelvis i form av relativt omfattande och koncentrerade insatser, högre stödnivåer, aktivt sökande efter utvecklingsmöjligheter, etcetera, riktade till dessa områden. 2.3 Natur- kultur- och miljömässiga förutsättningar Skogen har spelat, och spelar fortfarande, en stor roll för utvecklingen i Mellersta Norrland. Regionens yta består till 57 procent av skogsmark. Enligt uppgift från länsförbunden av LRF i Jämtland och Västernorrland kommer procent av bruttoregionalprodukten i regionen från jord- och skog. Jorden och skogen utgör också grunden för ca 20 procent av sysselsättningen i regionen. 1 Regionens skogar utgörs till största delen av barrskog. Skogstillgångarna har ända sedan den första industrialiseringen av regionen varit av avgörande betydelse för utvecklingen. Odlingslandskapet i Mellersta Norrland är varierande och mångformigt. Det täcker bara knappt 2 procent av regionens landareal, men sträcker sig från fjällbygd, över skogsbygd, via bördig Storsjöbygd, älvdalar och det kuperade skogslandskapet i regionens mellersta delar ner till det delvis flackare men stundom branta kustlandskapet. Utmärkande för de västra delarna av regionen är de levande fäbodarna och fjällägenheterna. På motsvarande sätt utgör de kustnära jordbruksbygderna och fiskelägena karaktäristika för regionens östra del. 1 I dessa siffror har även den indirekta sysselsättningen räknats in. 6

7 Regionen har landets högsta andel ekologiskt odlad åkerareal och landets lägsta användning av kemiska bekämpningsmedel. Klimatet i regionen underlättar ekologisk odling. En småskalig livsmedelsförädling, många gånger baserad på ekologiska råvaror, bidrar till regionens attraktionskraft och ger värdefull sysselsättning i regionens glesare befolkade delar. Det leende kulturlandskapet bidrar också i högsta grad till regionens attraktionskraft. Det största hotet mot regionens odlingslandskap är igenväxning och sämre hävd på grund av färre aktiva jordbrukare och färre betesdjur. I regionen finns storslagna naturområden och många vackra natur- och kulturmiljöer; Fjällvärlden i väster med alla de upplevelser den kan erbjuda. Ångermanälvens, Indalsälvens och Ljungans dalgångar erbjuder också spännande upplevelser, liksom världsarvet Höga kusten. Intressanta och unika stadsmiljöer, som Sundsvalls stenstad och Östersunds stadskärna, kompletterar bilden. Bra luftkvalité, friskt vatten, attraktiva natur- och kulturmiljöer finns på många håll i regionen. Regionen erbjuder en i många avseenden attraktiv livsmiljö. Att bevara och utveckla de höga natur- och kulturvärdena är viktiga mål för regionen. Den skyddade naturen i regionen uppgår till haktar, varav hektar är nationalparker och resten naturreservat. I Europa byggs nu ett nätverk av särskilt värdefulla naturområden upp, för att bevara dessa och de arter de hyser för framtida generationer. Nätverket heter Natura Mellersta Norrlands bidrag till nätverket är 352 områden på sammanlagt ca hektar. Ungefär 70 % av områdena är skyddade som naturreservat. Natura 2000 har upprättats med stöd av EU:s fågel- och habitatdirektiv. Fågeldirektiv innehåller en lista med 185 fågelarter som kräver särskilda skyddsåtgärder, 69 av dessa fågelarter förekommer i Mellersta Norrland. Habitatdirektivet är en komplettering till fågeldirektivet genom att detta direktiv behandlar fler artgrupper samt naturtyper av olika slag. Dessa arter och naturtyper skall ges ett sådant skydd att livsmiljön bevaras. Av habitatdirektivets 170 naturtyper återfinns 49 i Mellersta Norrland. I habitatdirektivets artlistor finns 690 utpekade arter och 27 av dessa förekommer inom regionen. De flesta av dessa arter är nationellt hotade och sällsynta. Ett område är utvalt till Natura på grund av sina speciella naturvärden. Därför är Natura 2000-områdena skyddade enligt svensk lag 3. Det betyder att vissa åtgärder i anslutning till ett Natura 2000-område kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Det är av största vikt att de åtgärder som sker i regionen utförs på ett sådant sätt att områdena ovan skyddas och bevaras. De Natura 2000-områden som finns i regionen utgör, med sina värdefulla naturområden och sina sällsynta arter, en attraktionsfaktor för både besökande och boende i regionen. I regionen finns lämningar efter fångstfolk som bodde här för tusentals år sedan. Så småningom växte en jordbrukskultur fram i den bördiga Storsjöbygden och i de bördiga älvdalarna. Från tiden kring förra millennieskiftet finns de äldsta spåren av en renskötande samisk befolkning, liksom spår av ett fäbodbruk. Vid samma tid restes en runsten på Frösön som berättar om Jämtlands kristnande och på flera platser runt om i länen byggdes kyrkor. Idag är alla kyrkor som invigts före år 2000 skyddade enligt Kulturminneslagen. Bottenhavet har alltid varit en viktig förutsättning för regionens utveckling. Längs kusten finns många äldre fiskelägen med välbevarade kapell med rötter i det så kallade fjärrfisket. Naturliga förutsättningar, som landhöjning och skärgård, har skapat specifika villkor för bebyggelsens, traditionernas och näringslivets utveckling i området. Den ångermanländska Höga Kusten utsågs också 2001 till geologiskt världsarv av UNESCO. I området har landhöjningen varit kraftigare än på någon annan plats i världen. Här når inlandets kraftigt markerade bergkulleterräng med stora höjdskillnader ända ut i havet, vilket gör att de geologiska processerna blir tydliga. De naturgeografiska förutsättningarna har även påverkat kulturlandskapets utveckling. Det är till exempel fortfarande fullt möjligt att i ett begränsat område följa en tidstrappa i landskapet med spår från vår äldsta förhistoria, cirka år f.kr., fram till idag. Detta gör regionen unik i ett internationellt perspektiv. I slutet av 1800-talet inträdde en ny tid. Järnvägen drogs fram, skogen blev en viktig handelsvara, industrier etablerades, folkrörelser vann anhängare och de första turisterna kom hit för att andas frisk fjälluft. Timret från den värdefulla skogen flottades såväl i de stora älvarna som i de små bäckarna. Sågverk och andra industrier växte upp som svampar ur jorden. Från de stora sågverken vid kusten skeppades virket ut i världen. Älvmynningarna och kustområdena närmast dem genomgick en dramatisk samhällsutveckling, med nya sociala och politiska mönster. Älvarnas inneboende energi har under 1900-talet resulterat i många tekniskt och arkitektoniskt påkostade kraftverk anläggningar som visar på framstegsoptimism och stark tilltro till teknikens möjligheter. 2 Natura 2000 bygger på EU:s Art- och habitatdirektiv (1994) samt Fågeldirektiv (1979). 3 Miljöbalken 4 kap 8, 6 kap. 1 & 4 och 7 kap

8 I regionen finns sammanlagt över 100 områden som är av riksintresse för kulturmiljövården och ca 150 lagskyddade byggnadsminnen, som tillsammans kan berätta om regionens historia. I regionen är tre miljöer skyddade som kulturreservat, där syftet är att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. De miljöer som hittills förklarats som kulturreservat i regionen är fjällgården Lillhärjåbygget, sågverkssamhället Marieberg och fiskeläget Sandviken. En separat beskrivning av miljötillståndet i regionen, relaterad till de 16 miljömålen, har upprättats. I denna beskrivs både de många gånger höga miljövärden som finns i regionen och vilka insatser som behövs för att nå upp till de nationella och regionala miljömålen. I vissa tidigt industrialiserade delar av regionen finns områden med starkt förorenad mark. Att sanera dessa områden är av stor vikt för att stärka regionens attraktionskraft. Vissa områden kommer dock troligen inte att kunna saneras helt. Dessa områden kan istället nyttjas som en resurs för ny industriell verksamhet där kraven på opåverkade markområden inte är lika stora. 2.4 Tillgänglighet Regionen präglas av dels stora avstånd inom regionen, dels stora avstånd till tyngre marknader för regionens näringar. De "Lokala Arbetsmarknadsregioner" som ofta används för att beskriva funktionella arbetsmarknadsregioner i Sverige fungerar inte som analysverktyg för funktionella regioner i vår region. I karta 2 nedan redovisas därför inom vilka områden i regionen inom olika tidsintervall som man kan nå en större arbetsmarknad (här definierad som ett tätbebyggt område med minst invånare). Karta 2 Tillgänglighet till tätbebyggda områden med minst invånare Kartan visar (utifrån befolkningsuppgifter per km 2 rutor) restider med bil till större tätorter inom 30, 45 resp 60 minuters bilresa. Av kartan framgår att stora delar av framför allt den västra delen av regionen inte har möjlighet att nå större arbetsmarknadsområden inom en restid om 1 timme med bil. Generellt sett sker merparten av den dagliga arbetspendlingen inom ett avstånd om 60 minuter mellan bostad och arbetsplats. Pendlingsmönstren varierar dock kraftigt. Kvinnor pendlar generellt sett kortare sträckor än män och oftare kollektivt. Högutbildade män pendlar längst. Huvudansvar för barn innebär oftast mindre möjligheter till längre arbetspendling. För dessa personer är dessutom längre arbetspendling oftast mindre lönsamt då de oftare arbetar deltid. 8

9 Den glesa befolkningsstrukturen gör att underlaget för traditionell kollektivtrafik för arbetspendling är för litet i stora delar av regionen. Utveckling av nya former av och sätt att utföra kollektivtrafik, liksom bildelning, taxibussar, bokning av samåkning, etc. kan därför vara nödvändiga. Större befolkningskoncentrationer finns dock i vissa delar och efter vissa stråk i regionen, se karta 1. I dessa delar och efter dessa stråk finns en potential för ökat kollektivt resande. Ett sådant viktigt stråk går i öst-västlig riktning genom hela regionen och vidare till Trondheim i Norge. I denna relation finns såväl Europaväg 14 som järnvägarna Mittbanan/Meråkerbanan. Projektet "North East Cargo Link" har identifierat ett antal flaskhalsar på både E14 och järnvägarna efter stråket. En förbättring av såväl vägar som järnvägar längs sträckan skulle medföra minskade restider med möjligheter till regionförstoring efter delar av stråket. Bättre förutsättningar för samverkan mellan såväl Sundvallsregionen, Östersundsregionen som Trondheimsregionen skulle också skapas. Förbättringar av infrastrukturen efter stråket skulle också ge ökade möjligheter till avlastning av de starka nord - sydliga godstransportstråken i Sverige (och därmed minskad miljöbelastning) genom ökad utskeppning via hamnarna i Västernorrlands kustområde och Trondheimsområdet. Trots att såväl E14 som Mittbanan är TEN-klassade håller de långt ifrån den standard som behövs för att kunna fylla sin funktion. Förbättringar av vissa avsnitt av såväl vägen som järnvägen är av största betydelse för att kunna uppnå önskade effekter enligt ovan. Ett annat viktigt stråk går i nord-sydlig riktning efter kusten och förbinder bland annat städerna Sundsvall - Härnösand och Örnsköldsvik. Stråket har även starka kopplingar utanför regionen i både sydlig och nordlig riktning, det vill säga gentemot de nordliga kommunerna i Gävleborgs län och mot Nordmaling och Umeå i Västerbottens län. Även tvärförbindelsen Örnsköldsvik-Sollefteå-Östersund är av intresse för att knyta samman områden både inom och utom regionen. Den nya Botniabanan liksom den upprustade Ådalsbanan, som bedöms kunna tas i bruk år 2011 kommer att, med rätt trafikering, kunna ge stora möjligheter till både regionförstoring och överförande av transporter från väg till järnväg. Inlandsbanan, som går i nord-sydlig riktning genom norra Sveriges inland, används idag framför allt för godstrafik och, under sommaren, turisttrafik. Delar av banan har idag för låg bärighet för att vara ett konkurrenskraftigt alternativ för godstransporter. De stora avstånden och den glesa bebyggelsestrukturen gör tillgången till IT-tjänster särskilt viktig i vår region. En omfattande utbyggnad av bredband 4 har skett under senare år, bland annat med hjälp av statligt stöd. Utbyggnaden av bredbandsnätet har varit omfattande. Trots det finns fortfarande ett antal "vita fläckar" där företag och hushåll saknar reella möjligheter till anslutning till infrastruktur med bredbandshastighet. Allt fler tjänster ställer krav på höga överföringshastigheter och utvecklingen i den riktningen visar inga tecken på att mattas. Som exempel kan nämnas företags behov av uppdatering av programvaror, produktkataloger, ritningar, direktbeställningar från lager etc. via nätet. Utbildning och kompetensutveckling över nätet ställer också stora krav på höga överföringskapaciteter. För framför allt många företag är det därför av största vikt att ha tillgång till bredband enligt den definition vi valt. En fortsatt satsning på telemedicin liksom satsningar på 24hmyndigheten är andra skäl för att göra IT-tjänster tillgängliga i hela regionen. Tillgången till IT-infrastruktur betraktas numera som en lika viktig förutsättning för en regions utvecklingsmöjlighet som tillgång till vägar, järnvägar, etc. Detta gäller i särskilt hög grad i en region som Mellersta Norrland med dess långa avstånd och spridda bebyggelse. Enligt en undersökning inom ramen för EU-projektet "Understand" ligger hushållen i Mellersta Norrland förhållandevis högt när det gäller användningen av IT. Däremot ligger företagen i regionen lägre än såväl riksgenomsnittet som i projektet undersökta regioner runt om i Europa när det gäller IT-användningen. En potential för ökad IT-användning i regionen bedöms således finnas som måste nyttjas av konkurrensskäl. 4 I detta sammanhang definieras bredband som möjlighet till kommunikation med minst 2 Mbits/s i båda riktningarna för användaren. 9

10 2.5 Näringsliv och arbetsmarknad Sysselsättningsutvecklingen i regionen Sverige drabbades av en mycket djup finansiell kris och lågkonjunktur under den första hälften av 1990-talet, vars följverkningar medförde ett kraftigt bortfall av arbetstillfällen inom såväl offentlig som privat sektor i hela landet och inte minst i Mellersta Norrland. Antalet arbetstillfällen nådde sin lägsta punkt i riket under 1993, medan den i Mellersta Norrland kom först fyra år senare. Arbetsmarknaden har därefter långsamt börjat återhämta sig och antalet förvärvsarbetande har ökat. Under åren ökade sysselsättningen i Mellersta Norrland med 4,7 procent till totalt förvärvsarbetande, dock med stora skillnader inom regionen, För riket var sysselsättningsökning 5,4 procent under perioden. Sysselsättningen för regionens kvinnor ökade med förvärvsarbetande eller 3,9 procent. För männen ökade sysselsättningen med förvärvsarbetande, motsvarande 5,5 procent. Utvecklingen av antalet förvärvsarbetande i Mellersta Norrlands kommuner fördelat på kön under åren 1999 till 2004 visas i karta 3 nedan. Karta 3 Förändring (%) av antal förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år på kön, Kvinnor Män Totalt Förändring , procent Förvärvsintensiteten för befolkningen år i Mellersta Norrland låg under 2004 på 78,0 procent vilket var högre än rikets genomsnitt på 75,8 procent. De förvärvsarbetandes fördelning på kön och födelseland i Mellersta Norrland och riket redovisas i tabell 2. Som framgår av kartorna ovan finns stora inomregionala skillnader, där sysselsättningen för både kvinnor och män har minskat i södra Jämtlands län och i Kramfors kommun, medan utvecklingen i de större kommunerna varit den motsatta. Sysselsättningsutvecklingen för kvinnor respektive män i olika delar av regionen är i viss mån en avspegling av den starkt könsuppdelade arbetsmarknad som råder också i Mellersta Norrland, se figur 1 nedan. 10

11 Figur 1 Antal förvärvsarbetande 16- år efter näringsgren och kön i Mellersta Norrland, 2004 Vård och omsorg Handel och kommunikation Tillverkning och utvinning Utbildning, FoU Finansiell verks. och företagstj. Personliga och kulturella tj. Offentlig förvaltning Byggverksamhet Jord- och skogsbruk, fiske Okänd näringsgren Energi, vatten och avfall Kvinnor Män Antal förvärvsarbetande med arbete i Mellersta Norrland Källa: SCB, RAMS Kvinnorna dominerar inom vård och omsorg med en andel på 83 procent och inom Utbildning och forskning med en andel på 74 procent. Männen dominerar kraftigt inom industrinäringarna och jord- och skogsbruk. Andelen män inom Byggverksamhet uppgår till 94 procent medan deras andel är omkring 80 procent inom Energi, vatten och avfall, Tillverkningsindustri och utvinning samt Jord- och skogsbruk. Jämnast könsfördelning finns inom branscherna Offentlig förvaltning och Personliga och kulturella tjänster där fördelningen ligger inom intervallet 45 till 55 procent. De enskilt två största näringsgrenarna i Mellersta Norrland var under 2004 Vård och omsorg med sysselsatta och Handel och kommunikation med knappt personer sysselsatta. Inom den tredje största branschen Tillverkningsindustri och utvinning arbetade närmare personer. Det bör noteras att antalet sysselsatta inom turistnäringen inte kan utläsas ur figurerna 2 och 3, då turistnäringen genererar sysselsättning inom många olika branscher. Utvecklingen under de senaste 20 åren framgår av figur 2 nedan. Figur 2 Sysselsättningsutveckling branschvis i Mellersta Norrland Branschvis sysselsättningsutveckling i Mellersta norrland Jordbruk och skog Tillverkning etc Byggverksamhet Källa: SCB, raps Parti-, detaljh,etc Finans, ftg o personl.tj Utbildning & FoU Hälso- o sjukv. Civila myndigheter, försvar

12 Minskad sysselsättning för kvinnor inom vissa delar av regionen förklaras också till stor del av att den offentliga sektorn tvingats spara under en följd av år. Sett över en längre tid har antalet sysselsatta minskat främst inom sektorn Hälso- och sjukvård. Antalet sysselsatta inom sektorn Forskning, utveckling och utbildning har ökat markant, men påtagligt ojämnt i regionen som helhet. Exempelvis har antalet skolor i glesbygden minskat. En rad skäl, bland andra rekryteringsförutsättningar och effektivare arbetsplatser, motiverar insatser för att skapa en mindre könsuppdelad arbetsmarknad Utvecklingen inom offentlig respektive privat sektor Mellersta Norrland har en sektorstruktur där en större andel av de förvärvsarbetande jämfört med riket har sin utkomst inom offentlig förvaltning och service; 37,7 respektive 31,1 procent. Ett högt beroende av sysselsättning i offentlig sektor innebär en ökad känslighet för politiska beslut avseende verksamhetens omfattning och finansiering. Antalet förvärvsarbetande inom den offentliga sektorn ökade i regionen med 2,9 procent från 1999 till 2004 vilket i jämförelse med hela rikets 4,5 procent var en betydligt svagare utveckling. Förklaringen finns bland annat i försvagat befolkningsunderlag, men främst i besparingar och strukturomdaningar inom offentlig sektor. Förändringarna inom näringslivet under samma period var en ökad sysselsättning med 5,9 procent i Mellersta Norrland, vilket var något högre än i förhållande till rikets 5,8 procent. Utvecklingen av antalet arbetstillfällen inom näringslivet i Mellersta Norrland har varit i paritet med rikets utveckling. Tillväxten av antalet arbetstillfällen inom offentlig förvaltning och service inom regionen har däremot varit klart lägre än för hela riket åren Det bör poängteras att försvarsnedläggelsen i Östersund/Jämtland genomfördes först efter år Antalet förvärvsarbetande inom totalförsvaret i Västernorrland minskade däremot med drygt 400 förvärvsarbetande (Sollefteå och Härnösand med >300 respektive 100 sysselsatta) under perioden. Utvecklingen av antalet förvärvsarbetande inom Offentlig sektor och Näringsliv inom Mellersta Norrland för åren 1999 till 2004 visas i karta 6. Karta 4 Förändring (%) av antal förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år på sektor, Offentlig förvaltning och tjänster Näringslivet Förändring , procent

13 Som en följd av den internationella handelns och ekonomins allt större globalisering har antalet utlandsägda företag och andelen anställda inom dessa ökat mycket kraftigt i såväl Mellersta Norrland som riket. Under 2005 fanns det i Mellersta Norrland 602 utlandsägda arbetsställen, varav 429 i Västernorrland och 173 i Jämtland. Tillsammans sysselsatte dessa närmare personer eller 16 procent av alla anställda inom regionens näringsliv. Motsvarande nivå för hela riket var 23 procent. Som en jämförelse fanns det under 1990 i Mellersta Norrland 255 utlandsägda arbetsställen (därav 214 i Västernorrland) som totalt svarade för omkring 8 procent av näringslivets anställda. Av de ca personer i Mellersta Norrland som har anställning i utlandsägda företag, arbetar 52 procent inom tillverkningsindustrin och 39 procent inom tjänstesektorn. Fördelat efter ländergrupper arbetar 36 procent av dessa personer inom arbetsställen som kontrollerades av företag i våra nordiska grannländer medan företag kontrollerade från EU15 (exklusive Finland och Danmark) svarade för 23 procent. Ett ökat internationellt ägande kan ses som en möjlighet för företag att nå nya marknader och få tillgång till ökad kunskap. Ett ökat internationellt ägande kan således påverka den regionala utvecklingen positivt, varför regionen bör vara öppen för fler utländska etableringar Arbetslöshet I september 2006 var drygt 9200 personer eller 5 procent av den arbetsföra befolkningen öppet arbetslösa i Mellersta Norrland jämfört med 4,2 procent i hela riket. Den öppna arbetslösheten bland kvinnor i Mellersta Norrland ligger på en påtagligt lägre nivå än för männen. Samtidigt finns det fler kvinnor som är deltidsarbetslösa. Utvecklingen av antalet arbetslösa kvinnor i regionen har under 2000-talet legat mycket nära riksgenomsnittet. Den öppna arbetslösheten för männen i Mellersta Norrland har däremot varit ca två procentenheter högre än riksgenomsnittet. Differensen har dock minskat under senare år. Figur 3 Andel öppet arbetslösa kvinnor och män av bef år i Mellersta Norrland och riket Andel arbetslösa av befolkningen år, procent Mellersta Norrland, män Riket, män Mellersta Norrland, kvinnor Riket. kvinnor 2000q1 2000q2 2000q3 2000q4 2001q1 2001q2 2001q3 2001q4 2002q1 2002q2 2002q3 2002q4 2003q1 2003q2 2003q3 2003q4 2004q1 2004q2 2004q3 2004q4 2005q1 2005q2 2005q3 2005q4 2006q1 2006q2 Kvartal Källa: Länsarbetsnämnden Arbetslöshetsnivåerna för utomnordiskt födda är betydligt högre än för de som är födda i Sverige och övriga Norden. Andelen utomnordiskt födda som var arbetslösa under 2005 var i genomsnitt 8,3 procent i Mellersta 13

14 Norrland. Motsvarande andel i hela riket var 7,4 procent. Medan den totala arbetslösheten under 2006 varit avtagande så har den varit fortsatt hög för de utomnordiskt födda i regionen. I genomsnitt för det första halvåret 2006 var 8,4 procent av de utomnordiskt födda öppet arbetslösa i regionen jämfört med knappt sju procent i hela riket. Arbetsmarknadens totala obalans antal arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadsprogram i Mellersta Norrland uppgick i genomsnitt till ca personer under 2005 vilket motsvarade 8,3 procent av befolkningen år. Av de i obalansen var närmare 3 av 5 män. Obalansen i hela riket under 2005 var 6,3 procent av befolkningen år. I september 2006 befann sig personer eller 9,8 procent i obalansen i Mellersta Norrland, medan motsvarande siffra för hela riket uppgick till 7,3 procent Integration på arbetsmarknaden Som tidigare redovisats är förhållandevis få av regionens invånare födda utomlands jämfört med riket som helhet. Av tabell 2 nedan framgår att sysselsättningsnivåerna bland de utrikes, och särskilt bland de utomnordiskt födda är tydligt lägre än för de som fötts i Sverige. Dock är den sammantagna skillnaden inte lika stor i vår region som i landet som helhet. Tabell 2 Andel förvärvsarbetande år (nattbefolkning) efter region, kön, och födelseland, 2004 Västernorrlands län Jämtlands län SE07 Mellersta Norrland Sverige Födelseland Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Sverige Norden utom Sverige Utomnordiskt födda Totalt Källa: SCB, RAMS Sysselsättningsgraden för personer med utrikes bakgrund har under de senaste sex åren legat på betydligt lägre nivåer i förhållande till de som har en svensk bakgrund i såväl Mellersta Norrland som i riket. Differensen mellan andelen sysselsatta med svensk och utrikes (och särskilt utomnordisk) bakgrund tyder på att det finns en rad hinder i samhället i form av strukturer, praxis och bemötanden för de senare att komma in på arbetsmarknaden. Det saknas bland annat system som fångar upp högskoleutbildade på ett tidigt stadium. Det finns till exempel inget nationellt system för säkerställning av kvaliteten i den validering som görs av utbildning och kompetens förvärvad utomlands. Sammanfattningsvis medför hinder för nyanlända invandrare och utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden att flera hamnar i ett långvarigt försörjningsstöd. Ökade möjligheter för en arbetsmarknadsintegration handlar dock i slutändan oftast om att kunna skapa fler arbetstillfällen. Ur strukturfondssynpunkt är det i första hand en fråga som täcks av sociala fonden, men som kompletterande insats med regionala fonden bör den också uppmärksammas Utbildningsnivåer I den regionala utvecklingspolitiken liksom i närings- och utbildningspolitiken understryks behovet av att satsa på utbildning och kompetens. Kvalificerad arbetskraft utgör en viktig faktor för att driva på den regionala och tekniska utvecklingen. En fråga av vikt ur tillväxtsynpunkt och i en kunskapsekonomi är utbudet av högutbildade och inom vilka näringar de arbetar. Näringslivet i regionen har tidigare, i jämförelse med flera andra län, inte alltid förmått hålla en helt tillfredsställande utbildnings- och kompetensnivå på arbetskraften. Förutom en successiv allmän höjning av utbildningsnivåerna i regionen är det av vikt att även den kompetens som redan finns i och utanför företag och arbetsställen underhålls och utnyttjas på ett effektivt sätt. Förutsättningarna för en fortsatt kompetenshöjning inom Mellersta Norrlands näringsliv är i grunden goda, då det förutom en väl utbyggd gymnasieskola finns ett varierat kursutbud vid Mittuniversitetet och en tillfredsställande utbyggd distansutbildning. De förvärvsarbetandes utbildningsnivåer i Mellersta Norrland har ökat men ligger fortfarande under rikets genomsnitt. Andelen förvärvsarbetande år med en eftergymnasial utbildning 3 år eller mer i regionen uppgår till 15,9 procent, jämfört med hela rikets 19,9 procent, se tabell 3. Andelen kvinnor som har en eftergymnasial utbildning om minst 3 år i Mellersta Norrland ligger överlag högre än för männen inom de flesta av näringsgrenarna. Undantagen är inom Finansiell verksamhet och företagstjänster, Utbildning och forskning samt Vård och 14

15 omsorg. I förhållande till andelen förvärvsarbetande med en eftergymnasial utbildning på minst 3 år för hela riket, är nivåerna lägre inom samtliga näringsgrenar i regionen med undantag för jord- och skogsbruk, fiske. Störst skillnad jämfört med riket finns inom den snabbt växande sektorn Finansiell verksamhet och företagstjänster. Andelen förvärvsarbetande inom den privata sektorn med en längre eftergymnasial utbildning är genomgående låg i både länet och riket i förhållande till de som arbetar inom offentlig förvaltning och service. Tabell 3 Förvärvsarbetande år med eftergymnasial utbildning minst 3 år på näringsgren, 2004 Näringsgren Antal Andel av totalt antal förvärvsarbetande år, % Mellersta Norrland Kvinnor Män Totalt Riket Kvinnor Riket Män Riket Totalt Jord- och skogsbruk, fiske Tillverkningsindustri o utvinning Energi, vatten, avfall Byggverksamhet Handel Hotell och restaurang Kommunikation, post o tele Personliga och kulturella tj Finansiell verksamhet och företagstjänster Offentlig förvaltning Utbildning, FoU Vård och omsorg Okänd näringsgren Totalt förvärvsarbetande Källa: SCB, RAMS Under den nuvarande strukturfondsperioden har flera insatser gjorts för att höja utbildningsnivån, bland annat genom en särskild åtgärd som syftar till samverkan mellan utbildning och näringsliv, vilket bland annat har resulterat i att högre utbildning har decentraliserats till främst ett antal inlandskommuner. Vidare har ett 80-tal nya, behovsstyrda, utbildningar hittills tagits fram. Den fortsatta regionala utvecklingen, som sker under nationell och internationell konkurrens, kräver i allt högre grad kvalificerad kunskap, både inom tillverknings- och tjänstesektorn. För ytterligare höjd kunskaps- och kompetensnivå är det därför nödvändigt med fortsatta satsningar. Dessa kommer främst att göras inom ramen för sociala fondens åtgärder, men i tillämpliga delar också via regionala utvecklingsfonden Nyckelbranscher Inom privat verksamhet är de största näringsgrenarna: Företagstjänster och personliga tjänster med drygt sysselsatta, handel och kommunikationer med sysselsatta samt tillverkning och utvinning med sysselsatta. Nyckelbranscherna för Mellersta Norrland skär ofta tvärs över den traditionella näringsgrensindelningen och redovisas här samlat med dess inverkan på olika näringsgrenar. Regionens nyckelbranscher är i första hand: - Skogs- och träindustri - Turistnäringen - Företagstjänster - IT- telecom - Miljöföretag Verkstadsindustrin, som har en stor omfattning i regionen, finns inom flera av dessa nyckelbranscher. Regeringen har tillsammans med företrädare för näringsliv, fackföreningar och myndigheter utarbetat strategiska utvecklingsprogram inom några nyckelbranscher, där Sveriges konkurrenskraft och ledande position ska bevaras 15

16 och utvecklas. Genom att stärka respektive regions konkurrenskraft med avseende på dessa nyckelområden ska Sveriges konkurrenskraft gagnas. Bland de prioriterade näringarna i strategiprogrammet har Mellersta Norrland en bra representation inom skogs- träindustriområdet och en acceptabel inom IT- och telekom samt metallurgiindustrin. Det innebär att regionen begränsat kommer att beröras av de nationella näringspolitiska satsningarna. En sammanställning av regeringens nyckelbranscher visar för Mellersta Norrlands del följande: Tabell 4 Förvärvsarbetande 16- år efter regeringens nyckelbranscher år 2004 Västernorrlands län Jämtlands län SE07 Mellersta Norrland Sverige % av riket Skogs- och träindustri Fordonsindustri Flyg- och rymdindustri 236 (10) 112 (0) 348 (10) (0.1) Läkemedel/bio- /medicinteknik IT- och telekombranschen Metallurgiindustri Övriga branscher Källa: SCB Av de sysselsatta i Mellersta Norrland inom nyckelbranscherna ovan är 83 % män och endast 17 % kvinnor. En viktig förklaring är naturligtvis att skogs- och träindustri har en uttalad manlig tradition. Även IT- och telekombranschen liksom Metallurgi domineras traditionellt av män. Det är därför i hög grad nödvändigt att försöka förändra attityder hos såväl arbetsgivare som anställda, eftersom en jämnare fördelning mellan kvinnor och män bland de anställda dels ger bredare perspektiv åt verksamheter, dels underlättar rekrytering av kvalificerad personal, dels bedöms bidra till en jämnare fördelning mellan kvinnor och män i den samlade befolkningen. Skogsbaserad verksamhet Flest förvärvsarbetande i Mellersta Norrland av regeringens prioriterade näringar återfinns inom Skogs- och träindustrin, där drygt personer arbetar, vilket motsvarar 7.1 procent av antalet i hela riket. Inklusive skogsbruk uppgår antalet förvärvsarbetande till drygt Skogs- och träindustrin är således en viktig nyckelbransch i Mellersta Norrland. Som tidigare nämnts består regionens areal till 57 procent av produktiv skogsmark eller 4,4 miljoner hektar vilket utgör 19,3 procent av landets produktiva areal. Årlig tillväxt uppgår enligt riksskogstaxeringen till 15,7 miljoner skogskubikmeter (m 3 sk), eller 15,5 procent av tillväxten i Sverige. Avverkningen har under en längre tid legat under den årliga tillväxten. Det totala virkesförrådet ökar således. Huvudsakliga förbrukare av vedråvaran är främst cellulosaindustrin vid kusten samt sågverken, som är jämnare fördelade över regionen. Cirka 15 sågverk har en kapacitet på över kubikmeter sågad vara. Under lång tid har sågverken varit underleverantörer till cellulosaindustrin genom den bakaved som faller ut vid sågningen. I dag tas i praktiken all träfiber bark, sågspån och bakaved tillvara. Bark och sågspån utnyttjas som energikälla, antingen direkt på aktuellt företag, eller genom avsalu för vidareförädling till pellets. Det skall också framhållas att cellulosaindustrin fortlöpande har ökat sin egen energiförsörjning genom att använda bark och lutar för processvärme och elproduktion. Skogstillgångarna utgör på flera sätt en viktig grund för fortsatt utveckling av regionen, varför den skogsbaserade verksamheten skall beröras närmare. Av det totala antalet sysselsatta år 2004 svarar skogsbruk, trävaror och massa och papper för arbetstillfällen eller 33,5 procent av sysselsättningen inom tillverkningsindustri och skogsbruk, och utgör därmed det största enskilda industrisegmentet i regionen. Rikets andel är 13,1 procent. Av samtliga anställda är andelen i Mellersta Norrland med skogen som bas 5,6 procent, i riket 2,4 procent. Indirekt är betydelsen av dessa verksamheter än större, genom ett stort antal underleverantörer för insatsvaror, transporter, underhåll, etcetera. En kontinuerlig rationalisering och omstrukturering har sedan länge pågått; små sågverk, massabruk och pappersbruk har gått upp i större eller lagts ner. En följd är naturligtvis minskad sysselsättning, men samtidigt kännetecknas företagen vid internationell jämförelse av hög kompetens och betydande utvecklingskraft. En viktig förutsättning att vidmakthålla denna position är en fortgående forsknings- och utvecklingsverksamhet, i egen 16

17 regi liksom i samarbete med externa FoU-institutioner. Under strukturfondsperioden har inom ramen för Mål 1-programmet betydande finansiering gått till bland annat Mittuniversitet till projekt som avser skoglig och skogsindustriell forskning och utveckling. Karaktäristiskt för dessa insatser är att de genomförts i samverkan mellan företag och flera FoU-institutioner, förutom Mittuniversitetet, bland andra även Umeå Universitet, och Luleå Tekniska universitet. Konkurrensen globalt är intensiv, varför uthållig verksamhet kräver ständig förnyelse och utveckling. Från Sveriges regering har såväl FoU-behovet som branschens ställning uppmärksammats genom ett uppdrag till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas. Forskningsrådet framhåller i sin avrapportering 5 av uppdraget att det är ett nationellt intresse och en förutsättning för ekonomisk tillväxt och fortsatt välstånd att en stark skogsnäring bibehålls. I rapporten framhålls att omfattningen av den nuvarande svenska forskningen är för liten för att kunna svara mot landets behov av kunskap om skogen och dess produkter, satt i relation till skogens betydelse för svensk ekonomi. Mot bakgrund av att Mellersta Norrland är starkt beroende av skogen, den är en nyckelbransch för regionen i högre grad än för landet, är slutsatsen att detta forskningsunderskott i hög grad är relevant inom ramen för aktuellt program. Formas föreslår fyra forskningsområden för att öka skogens värden för samhället och stärka svensk position för att hållbart förvalta skogsresurserna, förädla skogsråvaran och vidareförädla skogsprodukterna. Dessa forskningsområden, som också bidra till en hållbar utveckling, är följande: Attraktiva skogsprodukter: Ökat värde av skogens produkter genom forskning och utveckling som leder till nya produkter, ökad användning och nya användningsområden. Hållbart skogsbruk: Utveckla skötselmetoder för skog och skogsmark som bidrar till en hållbar produktion och förvaltning av skogens olika värden. Skogen och samhället: Utveckla skogens betydelse i samhället och samhällets betydelse för skogen genom att förstå olika gruppers uppfattning av skogen och få kunskaper om hur olika intressekonflikter kan hanteras. Modeller och verktyg: Ta fram modeller och verktyg för konsekvensanalyser, samt för operativ och strategisk planering för kedjan skogsekosystem skogsnyttjande förädling konsument. Det skall konstateras att samtliga områden är direkt tillämpliga för Mellannorrland, särskilt i ett perspektiv som avser kvalificerad och hållbar tillväxt. Likaså torde det vara angeläget att denna forskningsverksamhet bedrivs i samverkan med nationella och internationella parter. Skogstillgångarna kan också ses som ett verktyg för inomregionala prioriteringar. Genom att råvaran finns i hela regionen kan nya verksamheter skapas i delar som är relativt utsatta. Något som kan ses som ett hot mot de energiintensiva delbranscherna är stigande energikostnader, varför forskning och utveckling i syfte att nedbringa energianvändningen också får anses vara ett angeläget område. Turistnäringen För Mellersta Norrland är turismen en nyckelbransch. Dess bidrag till den totala tillväxten i landet talar för att den även skulle kunna ses som en nyckelbransch för Sveriges konkurrenskraft. Regionens profilområden inom turismen varierar kraftigt mellan regionens olika delar där städerna erbjuder möten, shopping, musikfestivaler, kultur- och idrottsevenemang. Rekreations- och naturområden som Fjällen och Höga Kusten erbjuder andra upplevelser som också utgör viktiga reseanledningar, sommar- som vintertid. Turistnäringens andel av BNP i Sverige är 2,79 procent. Motsvarande värde för hela världen är 10,4 procent av BNP. Detta indikerar en tydlig potential för att öka tillväxten i turistnäringen med tanke på att svensk turism fortfarande till stor andel är inhemsk. Enligt FN står Cultural and Creative Industries för 7 procent av världens BNP. Handeln med varor från dessa branscher ökade från 39,3 miljarder USD under 1994 till 59,2 miljarder USD under Upplevelsenäringarnas 6 andel av BNP i Sverige är 5 procent och sysselsätter cirka personer. (Källa: Nutek ) 5 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Rapport 5:2005. Nationellt forskningsprogram för skogsforskning Branscher som utgör upplevelsenäringarna; arkitektur, Design, Film/Foto, Litteratur, Konst, Marknadskommunikation, Media, Mode, Musik, Måltid, Scenkonst, Turism/Besöksnäring, Upplevelsebaserat lärande samt sport/evenemang som tillägg utifrån Jämtlands läns regionala tillväxtprogram. 17

18 Enskilda individers utgifter för turism ökar procentuellt snabbare än ökningen av deras inkomster. Turismen har därför såväl i Sverige som globalt goda tillväxtmöjligheter när individers inkomster och välstånd ökar. Turistnäringen i Mellersta Norrland omsatte drygt 6,6 miljarder och genererade underlag för ca årsanställda enligt en undersökning av turismens effekter i Jämtlands och Västernorrlands län Majoriteten av gästnätterna genereras av svenskar som reser inom landet. De utländska gästnätterna är ca 20 procent av det totala antalet kommersiella gästnätter. Norge är den största marknaden med ungefär hälften, därefter kommer Tyskland, Danmark, Nederländerna, Finland och övriga Europa. I Jämtlands län har de utländska gästnätterna ökat med 8 procent jämfört med 2004 medan de minskade med 2 procent i Västernorrland samma år. I tabellen nedan beskrivs vilken effekt som dessa besökare (oavsett land) gett i Mellersta Norrland. Tabell 5 Turistekonomisk statistik Olika mått 8 Västernorrlands län Jämtlands län Övernattningar 4,4 miljoner 10 miljoner Dagsbesök 1,7 miljoner 1,6 miljoner Omsättning 2,6 miljarder 4 miljarder Sysselsättning årsanställda årsanställda Skatteeffekter totalt 9 (Direkt och indirekt) 270 miljoner (150 direkt och 120 indirekt) 520 miljoner (170 direkt och 350 indirekt) Förklaringen till skillnaderna mellan länen är att turismen i Västernorrland präglas av affärsresenärers hotellboende och privatresenärernas besök hos släkt och vänner. Shoppingen attraherar många dagsbesökare. Turismen i Jämtlands län domineras av privatresenärers skidresor till fjällen och kringresande under sommarhalvåret. Sysselsättningen inom turistnäringen i regionen har ökat med ca 50 procent den senaste tioårsperioden. De totala skatteintäkterna har också ökat i regionen under samma period. Turistnäringen är redan en betydande näring i regionen. Den har stor potential att växa genom ökad inhemsk turism men framför allt genom väsentligt ökad volym betalningsstarka utländska gäster. Företagstjänster Företagstjänster är ett omfattande och delvis flytande begrepp. Inom hela näringsgrenen företagstjänster och privata tjänster finns drygt sysselsatta. Flera av dessa är starkt beroende av antalet invånare i regionen eller ingår i turistnäringen. Några delar får dock betraktas som nyckelbranscher i området. Företagskonsulter, tekniska konsulter, reklam- och marknadsföringskonsulter sysselsätter mer än 4000 personer i regionen. Datakonsulter och dataserviceföretag har mer än 3100 sysselsatta, callcenterföretagen drygt 1000 och bemanningsföretagen mer än 1200 sysselsatta. Företagen inom dessa delbranscher har sedan 1993 ökat sin sysselsättning med mer än 3000 personer. Det är den del av näringslivet som stått för den största sysselsättningsökningen under perioden. Företagen är beroende av det lokala näringslivet och deras efterfrågan, men en väsentlig del av dem har sin marknad utanför regionen och utgör primära arbetstillfällen. I Sundsvallsområdet finns ett kluster inom bank och försäkring med både privata företag och offentliga institutioner. Flera av callcenterföretagen har en mycket stor betydelse i regionens mindre orter. Övriga nyckelbranscher Andra nationella nyckelbranscher som är relativt stora i regionen (främst inom Västernorrlands län) är IT- och telekombranschen och metallurgiindustrin med 3,4 procent respektive 3,1 procent av antalet förvärvsarbetande i hela riket. Även miljösektorn kan bedömas som en framtida nyckelbransch, även om den i dag inte är speciellt omfattande i ett samlat perspektiv. Enligt en rapport från SCB fanns under 2003 inom den primära miljösektorn i Mellersta Norrland 630 miljöföretag 10 med närmare sysselsatta 11. I hela landet utgjordes den primära mil- 7 Uppgifterna är hämtade från rapporterna Turismens effekter på ekonomi och sysselsättning i Västernorrlands län, 2005, Mitt Sverige Turism (TEM 2005) och TEM 2004 Jämtland, Resurs AB och TEM 2005 Härjedalen, Resurs AB 8 Att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turism är förknippat med metodologiska problem. Här har den sk Turistekonomiska modellen (TEM) använts vilket är en allmänt vedertagen modell som använts i ett stort antal län och kommuner. 9 Direkta skatter kommer fån sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarnas utlägg. De indirekta skatterna avser de företag som fungerar som underleverantörer till de företag som berörs direkt. 10 SCB, Rapport 2005:2 Sveriges miljöföretag Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar eller återställer miljöförstöring till vatten, luft och jord samt även problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. enligt OECD:s och Eurostats definition. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster 18

19 jösektorn av arbetsställen och ungefär sysselsatta. Andelen kvinnor inom den primära miljösektorn i såväl regionen som riket uppgår till omkring 20 procent. I miljöbranschens så kallade kärnverksamhet uppgick antalet förvärvsarbetande i Mellersta Norrland till 830, vilket svarar mot en något större andel än rikets av totala antalet förvärvsarbetande. Antalet är stigande Regional produktion och ekonomi De tre olika mått som används här för att belysa de regionala produktionsförutsättningarna och den ekonomiska tillväxten i Mellersta Norrland är Bruttoregionprodukt 12 (BRP) dvs. regionens förädlingsvärde, Lönesumma (LS) och Disponibel inkomst. Sveriges totala BNP det vill säga regionernas samlade BRP uppgick för år 2003 till miljarder kronor, varav de tre storstadslänen stod för 57 procent. Tio år tidigare, 1993, var andelen 54 procent. Mellersta Norrlands BRP uppgick till 92,3 miljarder kronor, vilket svarar mot knappt 4 procent av BNP. I förhållande till problemåret 1993 var det en ökning med endast 39 procent i löpande priser och således en ganska svag återhämtning för regionens del jämfört med rikets 58 procent. Tabell 7 visar BRP per invånare och utvecklingen i löpande priser i genomsnitt per år för perioderna och för de svenska riksområdena (NUTS 2). Tabell 6 BRP i kronor per invånare samt utveckling av BRP i löpande priser per riksområde. BRP per invånare, SEK Utveckling av BRP i löpande priser, procent per år NUTS SE01 Stockholm SE02 Östra Mellansverige SE09 Småland med öarna SE04 Sydsverige SE0A Västsverige SE06 Norra Mellansverige SE07 Mellersta Norrland SE08 Övre Norrland SE0 Sverige Källa: SCB, regionala räkenskaper Skillnaderna inom Mellersta Norrland är emellertid stora, främst beroende på att näringslivsstrukturen skiljer sig åt i länen. Västernorrland har till skillnad från Jämtland flera stora arbetsställen inom process- och verkstadsindustrin. Västernorrlands BRP per invånare var kronor år 2003, vilket var tredje högst av länen, medan Jämtlands motsvarande värde i slutet av länslistan var kr per invånare. I förhållande till 1993 var tillväxten av BRP per invånare i Västernorrland 54,7 procent och i Jämtland 35,6 procent. Hela rikets uppgång under perioden var 53,7 procent. Stockholm med kr per invånare var enda län som låg över riksgenomsnittet år 2003, vilket belyser dess ekonomiska dominans. som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning. Primära miljösektorn innehåller endast arbetsställen vars huvudsakliga verksamhet har en miljöanknytning. 11 Sysselsatta inom den primära miljösektorn avser år 2002 då uppgifter för 2003 saknades. 12 BRP är ett aktivitetsrelaterat mått som visar på hur stor produktionen är inom en region. Det är inget mått på regional välfärd eller regionala inkomster. 19

20 Figur 4 BRP per invånare 1993 och förändring av BRP per invånare , länsvis ordnade efter förändringsstorlek BRP per invånare, kronor Förändring, procent 0 Jämtland Halland Västmanland Östergötland Blekinge Gävleborg Västerbotten Södermanland Norrbotten Dalarna Stockholm Gotland Kronoberg Örebro Kalmar Västernorrland Skåne Värmland Jönköping Uppsala Västra BRP per invånare 2003 Förändring Riket 0 Källa: SCB, Regionala räkenskaper Relateras BRP till förvärvsarbetande med arbete i regionen (dagbefolkning) var värdet i Västernorrland kronor per sysselsatt och i Jämtlands län kr under 2003, vilket var 96 respektive knappt 86 procent av rikets nivå. Insatser för att öka produktiviteten och därmed konkurrensförmågan är därför angelägna Företagsutveckling i Mellersta Norrland Det finns stora inomregionala skillnader när det gäller företagsstrukturen i Mellersta Norrland. Det finns betydligt fler stora företag i Västernorrlands län än i regionen i övrigt.exempelvis finns det i Västernorrlands län 17 privata arbetsplatser med mer än 250 sysselsatta, medan det i Jämtland bara finns två arbetsplatser av denna storlek. Dessa största privata arbetsplatser svarar för 14 procent av de sysselsatta i Västernorrlands län, medan de i Jämtland bara svarar för 2,4 procent. I Jämtlands län svarar de små företagen för en förhållandevis större andel av de sysselsatta än i Västernorrland. Andelen egna företagare av totalt sysselsatta 2004 visar att Jämtlands län har en hög andel, eller 11,3 procent. Det kan delvis förklaras av att det är många som är sysselsatta i lantbruket, servicebranscher, turistnäringen eller annan traditionellt småskalig verksamhet. I Västernorrland är andelen lägre, eller 8,2 procent, vilket till stor del förklaras av en sedan lång tid verksam processindustri med stort antal anställda. 20