Utkast till Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utkast till Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland 2007-2013"

Transkript

1 Länsstyrelsen REMISSFÖRSLAG Dnr Jämtlands län Utkast till Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Analys Allmän beskrivning av regionen Befolkning Natur- kultur- och miljömässiga förutsättningar Tillgänglighet Näringsliv och arbetsmarknad Sysselsättningsutvecklingen i regionen Integration på arbetsmarknaden Utvecklingen inom offentlig respektive privat sektor Innovativa Sverige Turistnäringen i Mellersta Norrland Nyföretagande Kapitalförsörjning Innovations- och forskningsstruktur i regionen Den samiska befolkningen Hållbar utveckling Swot Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Strategisk inriktning och övergripande mål Övergripande strategiska riktlinjer Erfarenheter från tidigare program Övergripande mål för Mellersta Norrland Programstrategi och val av insatsområden Gemensamma förhållningssätt Fokusering Hållbar utveckling Lärande Förhandsutvärdering Insatsområden och samordning med andra program Förnyelse av näringslivet Kunskapsdriven näringslivsutveckling och forskning och utveckling Turism och upplevelsenäringar Entreprenörskap och nyföretagande Finansiella instrument och kapitalförsörjning Energi- och miljöområdet, insatser för ökat utbud Energi- och miljöområdet, insatser för miljödriven tillväxt Tillgänglighet och attraktivitet Transporter, logistik och regionförstoring Informationsteknik struktur och tillämpningar Information om regionen och utveckling av dess miljö Samverkan med andra program LBU-programmet Mål Mål 2 Norra Norrland :e ramprogrammet Genomförande Finansieringstabeller

3 1. Inledning För att bidra till en stärkt regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige ska ett nationellt strukturfondsprogram för Europeiska socialfonden och åtta regionala strukturfondsprogram för Europeiska regionala utvecklingsfonden upprättas. Detta program, som avser Mellersta Norrland, är ett av dessa åtta regionala program. Mellersta Norrland utgörs i detta sammanhang av i Jämtlands och Västernorrlands län och Länsstyrelsen i Jämtlands län har varit samordnare för framtagandet av programmet. Programmet har arbetats fram i nära samarbete med Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Trots att tiden varit knapp har programmet har också varit föremål för samråd och diskussioner med representanter för länens näringsliv, organisationer, kommuner och landsting. De analyser och prioriteringar som gjorts i länens regionala utvecklingsprogram och utvecklingsstrategier samt i länens regionala tillväxtprogram utgör grunden för den analys och den strategi som redovisas i detta program. De regionala utvecklingsprogrammen 1 och utvecklingsstrategierna är, liksom de regionala tillväxtprogrammen 2, väl förankrade i respektive län. Då dessa togs fram fanns betydligt mer tid till diskussioner och samråd än som var fallet då detta strukturfondsprogram tagits fram. Programmet syftar till att öka konkurrenskraften och sysselsättningen i regionen och prioriterar särskilt insatser som.. Detta avsnitt komplettas efter remissomgången med närmare beskrivningar av programframtagandet och partnerskapens medverkan. 2. Analys 2.1 Allmän beskrivning av regionen Mellersta Norrland omfattar i detta sammanhang Jämtlands och Västernorrlands län med sammanlagt 15 kommuner. Regionen avgränsas i väster av gränsen mot Norge och i öster av Bottenhavet. I norr gränsar regionen mot Västerbottens län och i söder mot Gävleborgs och Dalarnas län. Mellersta Norrland är en av de mest glest befolkade regionerna inom både Sverige och EU. Regionens landareal omfattar drygt km 2 vilket är mer än Irland eller Belgien och Holland tillsammans. Folkmängden i regionen uppgår till närmare invånare vilket ger en befolkningstäthet på 5.2 invånare per km 2. Detta kan jämföras med genomsnittet för Sverige som uppgår till 22 invånare per km 2 och med genomsnittet för Europeiska Unionen (25 länder) om 118 invånare per km 2. 1 Regional Utvecklingsstrategi för Jämtlands län, antagen av Rådet för regional utveckling och av Länsstyrelsens styrelse Vision Västernorrland Strategi för en hållbar regional utveckling, juni Regionalt Tillväxtprogram Jämtlands län , Tillväxtprogram Västernorrland

4 Karta 1 Befolkningstäthet, invånare per km 2 inom EU-25 NUTS 2 regioner Mellersta Norrland Befolkningstäthet, invånare/km 2 Inga data Källa: Eurostat 2.2 Befolkning Befolkningen har minskat i såväl Västernorrlands som Jämtlands län sedan mitten av 1950-talet. Under åren 1955 t o m 2005 förlorade Mellersta Norrland invånare eller 15 procent av sin befolkning medan motsvarande utveckling för hela riket var en tillväxt med 22 procent. De inomregionala skillnaderna är mycket stora. Av karta 2 nedan framgår att befolkningen i regionens östra del är koncentrerad utefter kusten och älvdalarna. Området Sundsvall - Timrå - Härnösand har de största befolkningskoncentrationerna i regionen. De största befolkningskoncentrationen i inlandet finns i Östersundsregionen. Förutom Östersundsregionen kännetecknas inlandsdelarna av stor gleshet, små tätorter och långa avstånd. 4

5 Karta 2 Befolkning per kvadratkilometer, Mellersta Norrland och angränsande områden. Karta Glesbygdsverket Strukturomvandling av näringslivet i kombination med utflyttning av i huvudsak yngre personer och en allt äldre befolkning samt följdverkningar av den ekonomiska krisen i Sverige under 1990-talet har bidragit till regionens negativa befolkningsutveckling. Men även den relativt svaga förmågan att attrahera utrikes födda att bosätta sig i regionens kommuner har inverkat negativt på befolkningsutvecklingen. I jämförelse med Sveriges genomsnitt på 12.4 procent 5

6 utrikesfödda av befolkningen är endast 5.7 respektive 4.8 procent av befolkningen i Västernorrlands och Jämtlands län födda utomlands. I karta 3 nedan visas befolkningsutvecklingen i Västernorrlands och Jämtlands län från år 1988 t o m Av denna karta framgår också tydligt att det framför allt är de glesare delarna av regionen som drabbats av befolkningsminskningarna. Karta 3 Befolkningsutveckling i Mellersta Norrland och angränsande områden Karta Glesbygdsverket Situationen efter år 2000 har dock förbättrats något, främst som en följd av en ökad invandring och ett mindre flyttningsöverskott för åren Men fortfarande dör fler personer än som föds i regionen vilket kan förklaras av en skev åldersstruktur med förhållandevis få personer i barnafödande ålder och en stor andel äldre. Mellersta Norrland har under lång tid haft en sned könsfördelning med färre kvinnor i de huvudsak barnafödande åldrarna år än antalet män i motsvarande åldersgrupp. Av befolkningen i åldrarna år går det 934 kvinnor per män inom regionen jämfört med 963 kvinnor per män i genomsnitt för hela landet. 6

7 Andelen av befolkningen i åldrarna år har minskat från 27 procent år 1980 till 22 procent år 2005, medan andelen 65 år och äldre under motsvarande period ökat från 18 till 20 procent. Befolkningens fördelning på ålder och kön visas i figur 1. Figur 1. Befolkning efter ålder och kön i Mellersta Norrland jämfört med riket 31/ , procent Procent Riket, kvinnor Mellersta Norrland, kvinnor Rike t, m än Mellersta Norrland, män Som framgår av figur 1 ovan uppvisar Mellersta Norrland som helhet en sämre befolkningsstruktur än riket i sin helhet. De inomregionala skillnaderna är dock mycket stora. Av tabell 1 nedan framgår att andelen åringar av totalbefolkningen varierar kraftigt mellan de 15 kommunerna i regionen. Skillnaderna vad gäller könsstruktur och är också stora mellan kommunerna i regionen. I exempelvis Härjedalens kommun var andelen kvinnor i åldern år endast 43,9 % år Det bör också påpekas att kommunerna i regionen är mycket ytstora och att mycket stora variationer även finns inom kommunerna. Till följd av födelseunderskott och en ogynnsam åldersstruktur har Mellersta Norrland en försörjningskvot, dvs. totalbefolkningen dividerat med antalet åringar, som ligger över riksgenomsnittet. Ett högt värde indikerar en större försörjningsbörda för den i huvudsak förvärvsarbetande befolkningen år. Mellersta Norrlands försörjningskvot ligger på 1.76 jämfört med landets genomsnitt på 1.70, differensen inom regionen visas i tabell 1. Tabell 1 Försörjningskvot, totalbefolkning/ befolkning år, Försörjningskvot Försörjningskvot 2260 Ånge Ragunda Timrå Bräcke Härnösand Krokom Sundsvall Strömsund Kramfors Åre Sollefteå Berg Örnsköldsvik Härjedalen Västernorrland Östersund Jämtland 1.75 Källa: SCB, befolkningsstatistik 7

8 Enligt ett basscenario från Eurostat om den regionala befolkningsutvecklingen i NUTS 2 regioner inom EU15 så kommer försörjningskvoten att öka i nio av tio undersökta regioner fram till år Försörjningskvoten i genomsnitt för EU15s NUTS 2 regioner ökar från 1.64 år 2000 till 1.70 år 2020 medan Mellersta Norrlands försörjningskvot enligt scenariot ökar till 1.85 år 2020, vilket kan ses som en hämmande faktor för regionens ekonomi. 2.3 Natur- kultur- och miljömässiga förutsättningar Odlingslandskapet i Mellersta Norrland är varierande och mångformigt. Det täcker bara knappt 2 % av länets landareal, men sträcker sig från fjällbygd, över skogsbygd, via bördig Storsjöbygd, älvdalar och det kuperade skogslandskapet i regionens mellersta delar ner till det flackare kustlandskapet efter kusten. Utmärkande för de västra delarna av regionen är de levande fäbodarna och fjällägenheterna. Regionen har landets högsta andel ekologiskt odlad åkerareal och landets lägsta användning av kemiska bekämpningsmedel. Det leende kulturlandskapet bidrar i högsta grad till regionens attraktionskraft. Skogen har spelat, och spelar fortfarande en stor roll för utvecklingen i Mellersta Norrland. 57 % av regionens yta består av skogsmark. Enligt uppgift från länsförbunden av LRF i Jämtland och Västernorrland kommer % av bruttoregionalprodukten i regionen från jord- och skog. Jorden och skogen utgör också grunden för ca 20% av sysselsättningen i regionen. I regionen finns storslagna naturområden och många vackra natur- och kulturmiljöer; Fjällvärlden i väster med alla de upplevelser den kan erbjuda. Ångermanälvens, Indalsälvens och Ljungans dalgångar erbjuder också spännande upplevelser, liksom världsarvet Höga kusten. Bra luftkvalité, friskt vatten, attraktiva natur- och kulturmiljöer finns på många håll i regionen. Regionen erbjuder en i många avseenden attraktiv livsmiljö. Att bevara och utveckla de höga natur- och kulturvärdena är viktiga mål för regionen. 2.4 Tillgänglighet Regionen präglas av dels stora avstånd inom regionen, dels stora avstånd till stora marknader för regionens näringar. De "Lokala Arbetsmarknadsregioner" som ofta används för att beskriva funktionella arbetsmarknadsregioner i Sverige fungerar inte som analysverktyg för funktionella regioner i vår region. I karta 4 nedan redovisas därför inom vilka områden i regionen man kan nå en större arbetsmarknad (här definierad som ett tätbebyggt område med minst invånare) inom olika tider. Karta 4 Tillgänglighet till tätbebyggda områden med minst invånare 8

9 Kartan visar (utifrån befolkningsuppgifter per km 2 rutor) restider med bil till större tätorter inom 30, 45 resp 60 minuters bilresa. Av kartan framgår att stora delar av framför allt den västra delen av regionen inte har möjlighet att nå större arbetsmarknadsområden inom en restid om 1 timma med bil. Generellt sett sker merparten av den dagliga arbetspendlingen inom ett avstånd om 60 minuter mellan bostad och arbetsplats. Pendlingsmönstren varierar dock kraftigt mellan kvinnor och män och mellan personer i olika inkomst- och yrkesgrupper. Generellt sett pendlar kvinnor kortare sträckor än män. Kvinnor reser också i högre grad kollektivt. Den glesa befolkningsstrukturen gör samtidigt att underlaget för kollektivtrafik för arbetspendling är alldeles för litet i stora delar av regionen. Större befolkningskoncentrationer finns dock i vissa delar och efter vissa stråk i regionen, se karta 2 ovan. I dessa delar och efter dessa stråk finns en potential för ökad kollektivt resande. En större andel kollektivt resande är angeläget för att minska utsläppen i samband med bilresor. Ett sådant viktigt stråk går i öst-västlig riktning genom hela regionen och vidare till Trondheim i Norge. I detta stråk finns såväl europaväg 14 som järnvägarna Mittbanan/Meråkerbanan. Projektet "North East Cargo Link" har identifierat ett antal flaskhalsar på såväl E14 som järnvägarna efter stråket. En förbättring av såväl vägar som järnvägar efter stråket skulle medföra minskade restider med möjligheter till regionförstoring efter delar av stråket. Bättre förutsättningar för samverkan mellan såväl Sundvallsregionen, Östersundsregionen som Trondheimsregionen skulle också skapas. Förbättringar av infrastrukturen efter stråket skulle också ge ökade möjligheter till avlastning av de starka nord - sydliga transportstråken i Sverige (och därmed minskad miljöbelastning) genom ökad utskeppning via hamnarna i både Sundvallsområdet och Trondheimsområdet. Ett annat viktigt stråk går i nord-sydlig riktning efter kusten och förbinder bland annat städerna Sundsvall - Härnösand och Örnsköldsvik. Stråket har även starka kopplingar utanför regionen i både sydlig och nordlig riktning. Den nya Botniabanan som i nuläget bedöms kunna tas i bruk år 2011 kommer att, med rätt trafikering, kunna ge stora möjligheter till både regionförstoring och överförande av resande från bil till tåg. 9

10 En beskrivning av avstånd o restider till bl a Sthlm o Gtb ska infogas här. Den stora avstånden och den glesa bebyggelsestrukturen gör tillgången till IT-tjänster särskilt viktig i vår region. En omfattande utbyggnad av bredband 3 har skett under senare år, bland annat med hjälp av statligt stöd. Av karta 5 nedan framgår vilka områden som har, eller kommer att få, tillgång till bredband utifrån påbörjad utbyggnad. Karta 5 Områden med och utan tillgång till bredband 4 Kartans röda punkter avser bebodda områden och platser. De blå cirklarna illustrerar, i förenklad form, vilka områden som har, eller under året kommer att få, möjlighet till uppkoppling med bredbandshastighet. Av kartan ovan framgår att det fortfarande finns ett antal "vita fläckar" där företag och hushåll saknar reella möjligheter till anslutning till infrastruktur med bredbandshastighet. Allt fler tjänster ställer krav på höga överföringshastigheter och utvecklingen i den riktningen visar inga tecken på att mattas. Som exempel kan nämnas företags behov av uppdatering av programvaror, produktkatologer, ritningar, direktbeställningar från lager etc via nätet. Utbildning och kompetensutveckling över nätet ställer också stora krav på höga överföringskapaciteter. För framför allt många företag är det därför av största vikt att ha tillgång till bredband enligt den definition vi valt. En fortsatt satsning på telemedicin liksom satsningar på 24hmyndigheten är andra skäl för att göra IT-tjänster tillgängliga i hela regionen. Tillgången till IT-infrastruktur betraktas numera som en lika viktig förutsättning för en regions utvecklingsmöjlighet som tillgång till vägar, järnvägar etc. Detta gäller i särskilt hög grad i en region som Mellersta Norrland med dess långa avstånd och spridda bebyggelse. 3 I detta sammanhang definieras bredband som möjlighet till kommunikation med minst 2 Mbits/s i båda riktningarna för användaren. 4 Kartan kommer att kompletteras med uppgifter om aktuell yttäckning i förhållande till befolkningsstruktur i Västernorrland 10

11 Enligt en undersökning inom ramen för projektet "Understand" ligger hushållen i Västernorrlands län förhållandevis högt när det gäller användningen av IT. Däremot ligger företagen i länet lägre än riksgenomsnittet när det gäller IT-användningen. En bidragande orsak till detta kan vara den relativt höga åldern bland företagarna i länet. Undersökningen avser visserligen bara en del av regionen, men det finns inget som talar för att situationen skulle vara väsentligt annorlunda i de övriga delarna i regionen. En potential för ökad IT-användning i regionen bedöms således finnas. 2.5 Näringsliv och arbetsmarknad Sysselsättningsutvecklingen i regionen Sverige drabbades av en mycket djup finansiell kris och lågkonjunktur under den första hälften av 1990-talet, vars följverkningar medförde ett kraftigt bortfall av arbetstillfällen i hela landet och inte minst i Mellersta Norrland. Antalet arbetstillfällen nådde sin lägsta punkt i riket under 1993, medan den i Mellersta Norrland kom först fyra år senare. Arbetsmarknaden har därefter långsamt börjat återhämta sig och antalet förvärvsarbetande har ökat. För Mellersta Norrland är det dock långt kvar till nivåerna under 1989 och 1990 med drygt förvärvsarbetande. Under åren ökade sysselsättningen i Mellersta Norrland med 4.7 procent till totalt förvärvsarbetande, det var dock stora skillnader inom regionen. För riket var sysselsättningsökning 5.4 procent under perioden. Sysselsättningen för regionens kvinnor ökade med förvärvsarbetande eller 3.9 procent. För männen ökade sysselsättningen med förvärvsarbetande, vilket var en ökning med 5.5 procent. Utvecklingen av antalet förvärvsarbetande i Mellersta Norrlands kommuner fördelat på kön under åren 1999 till 2004 visas i karta 6. Karta 6 Förändring (%) av antal förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år på kön, Kvinnor Män Totalt Källa: SCB, RAMS Förändring , procent Inga data Förvärvsintensiteten för befolkningen år i Mellersta Norrland låg under 2004 på 78.0 procent vilket var högre än rikets genomsnitt på 75.8 procent. De förvärvsarbetandes fördelning på kön och födelseland i Mellersta Norrland och riket redovisas i tabell 2. 11

12 Tabell 2 Sysselsättningsutveckling branschvis i Mellersta Norrland Branschvis sysselsättningsutveckling i Mellersta norrland okänd näringsgren Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Utvinning av mineral, tillverkningsindustri Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering Byggverksamhet Parti-, detaljhandel, transport, magasinering Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster Forskning och utveckling, utbildning Hälso- o sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Personliga och kulturella tjänster Civila myndigheter, försvar; internat. organisationer Källa: SCB, raps Det råder en starkt könsuppdelad arbetsmarknad också i Mellersta Norrland, där andelen kvinnor dominerar i branscherna hälso- o sjukvård, FoU, utbildning, myndigh, personliga och kulturella tjänster. Männen är överrepresenterade i branscherna kreditinstitut, fastighetsförv, Parti o detaljh, Bygg, Energi, utvinning och jord och skogsbruk Integration på arbetsmarknaden Som tidigare redovisats är förhållandevis få av regionens invånare födda utomlands. Endast 5,7 % av befolkningen i Västernorrlands län och 4,8% av befolkningen i Jämtlands län är födda utomlands. För riket som helhet är motsvarande siffra 12,4%. Av tabell 3 och figur 2 nedan framgår att sysselsättningsnivåerna bland de utrikes födda är tydligt lägre än för de som fötts i Sverige. Dock är skillnaderna inte lika stora i vår region som i landet som helhet. Tabell 3 Andel förvärvsarbetande år (nattbefolkning) efter region, kön, och födelseland, 2004 Västernorrlands län Jämtlands län SE07 Mellersta Norrland Sverige Födelseland Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Sverige Norden utom Sverige Utomnordiskt födda Totalt Källa: SCB, RAMS Sysselsättningsgraden för personer med utrikes bakgrund har under de senaste sex åren legat på betydligt lägre nivåer i förhållande till de som har en svensk bakgrund i såväl Västernorrland, Jämtland som i riket, vilket framgår av figur 2. 12

13 Figur 2. Andel (%) sysselsatta åringar, efter utländsk och svensk bakgrund, år och län 85 Andel sysselsatta åringar, procent Västernorrlands län Jämtlands län Hela riket Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Källa: Integrationsverkets statistikdatabas Differensen mellan andelen sysselsatta med svensk och utrikes bakgrund visar att det finns en rad hinder i samhället, i form av strukturer, praxis och bemötanden, för utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden. Det saknas bl a system som fångar upp högskoleutbildade på ett tidigt stadium, exempelvis finns det inget nationellt system för säkerställning av kvaliteten i den validering som görs av utbildning och kompetens förvärvad utomlands. Sammantaget medför hinder för nyanlända invandrare och utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden att flera hamnar i ett långvarigt försörjningsstöd. Ökade möjligheter för en arbetsmarknadsintegration handlar dock i slutändan oftast om att kunna skapa fler arbetstillfällen Utvecklingen inom offentlig respektive privat sektor Mellersta Norrland har en sektorstruktur där en större andel av de förvärvsarbetande jämfört med riket har sin utkomst inom offentlig förvaltning och service, 37,7 respektive 31,1 procent. Ett högt beroende av sysselsättning i offentlig sektor innebär en ökad känslighet för politiska beslut som rör omfattning och finansiering. Antalet förvärvsarbetande inom den offentliga sektorn ökade i regionen med 2,9 procent från 1999 till 2004 vilket i jämförelse med hela rikets 4,5 procent var en betydligt svagare utveckling. Förändringarna inom näringslivet under samma period var en ökad sysselsättning med 5,9 procent i Mellersta Norrland, vilket var något högre än i förhållande till rikets 5,8 procent. Tabell 4 Förvärvsarbetande 16- år (dagbefolkning) efter region, sektor och kön 13

14 Sektor Mellersta Norrland Förändring i procent Antal 2004 Totalt Kvinnor Män Västernorrland Jämtland Offentlig förvaltning och service Statlig förvaltning Statliga affärsverk* Primärkommunal förvaltning Landsting Övriga offentliga institutioner Näringslivet Aktiebolag ej offentligt ägda Övriga företag, ej offentligt ägda Statligt ägda företag och org.* Kommunalt ägda företag och org Övriga organisationer Totalt Källa: SCB, RAMS Den markanta procentuella nedgången av antalet förvärvsarbetande inom Statliga affärsverk och Statligt ägda företag och organisationer inom såväl regionen som riket förklaras i huvudsak av statistiska sektorsförskjutningar mellan sektorgrupperna 5. Riket Utvecklingen av antalet arbetstillfällen inom näringslivet i Mellersta Norrland har varit i paritet med rikets utveckling. Tillväxten av antalet arbetstillfällen inom offentlig förvaltning och service inom regionen har däremot varit klart lägre än för hela riket åren Det bör poängteras att försvarsnedläggelsen i Östersund/Jämtland genomfördes först efter år Antalet förvärvsarbetande inom totalförsvaret i Västernorrland minskade däremot med drygt 400 förvärvsarbetande (Sollefteå och Härnösand med >300 respektive 100 sysselsatta) under perioden. Utvecklingen av antalet förvärvsarbetande inom den offentliga sektorn och Näringslivet inom Mellersta Norrland för åren 1999 till 2004 visas i karta 5. Karta 6 Förändring (%) av antal förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år på sektor, I början av perioden överfördes förvärvsarbetande från sektorgruppen Statliga affärsverk till främst Statligt ägda företag och organisationer genom bolagiseringar. I absoluta tal var förskjutningen dock ej så omfattande i förhållande till totalt förvärvsarbetande. Under 2003 genomfördes en förändring av klassningen av vissa Statligt ägda företag och organisationer, där ett antal statligt ägda aktiebolag byte bransch till Aktiebolag ej offentligt ägda. Omkring storleksordningen procent av den ökade sysselsättningen inom Aktiebolag ej offentligt ägda kan förklaras av en omfördelning från främst Statligt ägda företag och organisationer. Omflyttningen mellan Statligt ägda företag och organisationer till Aktiebolag offentligt ägda påverkar dock ej förändringen för hela sektorn Näringslivet då båda sektorgrupperna ingår i densamma. 14

15 Offentlig förvaltning och tjänster Näringslivet Källa: SCB, RAMS Förändring , procent I tabell 4 kan även förändringarna efter kön i Mellersta Norrland utläsas. Sysselsättningsökningen för såväl kvinnor som män var störst inom Näringslivet. Förändringar inom ägandeform gör det dock svårt att bedöma utvecklingen för kvinnor och män i de sektorsgrupper som berörts av förändringar under perioden. Procentuellt ökade kvinnor mest inom Aktiebolag ej offentligt ägda och i Statlig förvaltning, medan den största ökningen för män var inom Övriga företag ej offentligt ägda. Som en följd av den internationella handelns och ekonomins allt större globalisering har antalet utlandsägda företag och andelen anställda inom dessa ökat mycket kraftigt i såväl Mellersta Norrland som riket. Under 2005 fanns det i Mellersta Norrland 602 i utlandsägda arbetsställen, därav 429 i Västernorrland och 173 i Jämtland. Tillsammans sysselsatte dessa närmare personer eller --- procent av alla anställda inom regionens näringsliv. Motsvarande nivå för hela riket var 23 procent. Som en jämförelse fanns det under 1990 i Mellersta Norrland 255 utlandsägda arbetsställen (därav 214 i Västernorrland) som totalt svarade för omkring 8 procent av näringslivets anställda. I figur 3 visas den länsvisa fördelningen över andelen anställda i utlandsägda arbetsställen i förhållande till de totalt antal anställda i näringslivet för åren 1990 och

16 Figur 3 Andel anställda i utlandsägda företagen av totala antalet anställda i näringslivet per län för åren 1990 och 2005 Anställda i utlandsägda arbetsställen i % av näringslivet Blekinge Västmanland Västra Götaland Stockholm Värmland Örebro Skåne Kronoberg Dalarna Västernorrland Östergötland Jönköping Kalmar Södermanland Uppsala Halland Gävleborg Västerbotten Jämtland Norrbotten Gotland Sverige Av de ca personer i Mellersta Norrland som har anställning i utlandsägda företag så arbetar 52 procent inom tillverkningsindustrin och 39 procent inom tjänstesektorn. Fördelat efter ländergrupper arbetar 36 procent av dessa personer inom arbetsställen som kontrollerades av företag i våra nordiska granländer medan företag kontrollerade från EU15 (exklusive Finland och Danmark) svarade för 23 procent Innovativa Sverige Regeringen har tillsammans med företrädare för näringsliv, fackföreningar och myndigheter utarbetat strategiska utvecklingsprogram inom några nyckelbranscher där Sveriges konkurrenskraft och ledande position ska bevaras och utvecklas. Strategierna innehåller bland annat åtgärder för att främja forskning och utveckling, insatser för att säkerställa god kompetensförsörjning till näringslivet samt åtgärder som stimulerar företagsutveckling i små och medelstora företag. Genom att stärka respektive regions konkurrenskraft med avseende på dessa nyckelområden ska Sveriges konkurrenskraft gagnas. Om man tittar på hur de prioriterade näringarna i strategiprogrammet finns representerade i Mellersta Norrland kan man se att flera av branscherna inte har så stora riksandelar. 16

17 Figur 4 Andel förvärvsarbetande i de svenska nyckelbranscherna 6 i Mellersta Norrland 2004 i förhållande till riket. 4.2% 7.1% 3.1% 0.4% 3.4% 0.8% 1.9% Skogs- och träindustrin Fordonsindustrin Flyg- och rymdindustrin Läkemedel/bio-/medicinteknik IT- och telekombranschen Metallurgi Övriga branscher Flest förvärvsarbetande i Mellersta Norrland av regeringens prioriterade näringar återfinns inom Skogs- och träindustrin, där drygt personer arbetar vilket motsvarar 7.1 procent av antalet i hela riket. Både Västernorrland och Jämtland har en god tillgång till skogsråvara och i Västernorrland har man valt att lyfta fram massa- och pappersindustrin som länets mest betydelsefulla kluster. Andra nyckelbranscher som är relativt stora i regionen (främst inom Västernorrlands län) är IT- och telekombranschen och metallurgiindustrin med 3.4 procent respektive 3.1 procent av antalet förvärvsarbetande i hela riket. Vissa av näringarna är näst intill obefintliga i regionen, flyg- och rymdindustrin är ett exempel. Om förvärvsarbetande inom reguljär samt icke reguljär lufttransport skulle exkluderas från branschen finns det endast tio förvärvsarbetande inom denna näring i regionen. 6 SNI-koder (enligt våra beräkningar, då de ej finns redovisade i strategiprogrammen för nyckelbranscherna) Skogs- och träindustrin: , , 361 Fordonsindustrin: , Flyg- och rymdindustrin: 353, Läkemedel/ bio- och medicinteknik: 244, 331, , IT- och telekombranschen: 300, , 332, 642, Metallurgi: , , ,

18 Tabell 5 Förvärvsarbetande 16- år efter nyckelbranscher år 2004 Västernorrlands län Jämtlands län SE07 Mellersta Norrland Sverige Skogs- och träindustri Fordonsindustri Flyg- och rymdindustri 236 (10) 112 (0) 348 (10) (0.1) Läkemedel/bio- /medicinteknik IT- och telekombranschen Metallurgiindustri Övriga branscher Av de sysselsatta i Mellersta Norrland inom nyckelbranscherna ovan 83% män och endast 17% kvinnor. % av riket Turistnäringen i Mellersta Norrland För Mellersta Norrland är turismen en nyckelbransch. Dess bidrag till landets totala tillväxt talar för att den även skulle kunna ses som en nyckelbransch för Sveriges konkurrenskraft. Regionens profilområden inom turismen varierar kraftigt mellan regionens olika delar där städerna erbjuder möten, shopping, musikfestivaler, kultur- och idrottsevenemang. Rekreations- och naturområden som Fjällen och Höga Kusten erbjuder andra upplevelser som också utgör viktiga reseanledningar, sommar- som vintertid. Självklart bidrar även många enskilda turistmål till en viktig helhet för besökarna. Turismen i Mellersta norrland omsatte drygt 5,7 miljarder och genererade underlag för ca årsanställda enligt en undersökning av turismens effekter i Jämtlands och Västernorrlands län Majoriteten av gästnätterna genereras av rikets befolkning, dvs svenskar som reser inom landet. Om man tittar på utländska gästnätter så utgör Norge den största delen, därefter kommer Tyskland, Danmark, Nederländerna, Finland och övriga Europa. I Jämtlands län har de utländska gästnätterna ökat med 8 % jämfört med 2004 medan de minskade med 2 % i Västernorrland samma år. I tabellen nedan beskrivs vilken effekt som dessa besökare (oavsett land) gett i Mellersta norrland. Tabell 6 Turistekonomisk statistik Olika mått 8 Västernorrlands län Jämtlands län Övernattningar 4,4 miljoner 7,9 miljoner Dagsbesök 1,7 miljoner 0,5 miljoner Omsättning 2,6 miljarder 3,1 miljarder Sysselsättning årsanställda årsanställda Skatteeffekter totalt 9 (Direkt och indirekt) 270 miljoner (150 direkt och 120 indirekt) 520 miljoner (170 direkt och 350 indirekt) De höga siffrorna avseende Jämtland förklaras av den omfattande vinterturismen i fjällområdena. Västernorrland har däremot fler sk dagbesökare som bland annat kommer dit pga handeln. Utvecklingen av turismens effekter mellan har sett lite olika ut i länen. I Västernorrland skedde en svag tillbakagång av antalet gästnätter mellan 1996 och 2000 för att därefter öka stadigt fram till Dagsbesöken har däremot ökat stadigt i länet under hela perioden. I Jämtlands län har utvecklingen av antalet 7 Uppgifterna är hämtade från rapporterna Turismens effekter på ekonomi och sysselsättning i Västernorrlands län, 2005, Mitt Sverige Turism (TEM 2005) och TEM 2004 Jämtland, Resurs AB och TEM 2005 Härjedalen, Resurs AB 8 Att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turism är förknippat med metodologiska problem. Här har den sk Turistekonomiska modellen (TEM) använts vilket är en allmänt vedertagen modell som använts i ett stort antal län och kommer. 9 Direkta skatter kommer fån sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarnas utlägg. De indirekta skatterna avser de företag som fungerar som underleverantörer till de företag som berörs direkt. 18

19 gästnätter sett olika ut under perioden men totalt sett har antalet gästnätter gått ned medan dagsbesöken totalt sett ökat något. Turismomsättningen ökade totalt sett i regionen mellan åren 1996 och Det är dock svårt att säga exakt hur stor ökningen varit på grund av ändrade mätmetoder under perioden. Trots att gästnätterna minskat i Jämtlands län så ökade omsättningen, vilket betyder att gästen spenderade mer under den period han/hon var här. En ytterligare förklaring är att statistiken över "gästnätter" endast omfattar kommersiella bäddar och att en omfattande utbyggnad av privata fritidshus skett de senaste åren. Det totala antalet turister i fjällområden har därmed ökat trots att statistiken visat en viss nedgång avseende "gästnätter". Sysselsättningen inom turismen i regionen har ökat mellan , detta gäller för båda länen. De totala skatteintäkterna har också ökat för båda länen under perioden Viktiga faktorer som påverkar turistandet generellt sett är kronans värde, väder, och den allmänna situationen i övriga världen vad gäller oro för krig, smittorisker, naturkatastrofer m.m. Slutsatsen är att besöksnäringen har stor betydelse för kommunernas ekonomi och befolkningens utkomster i Mellersta norrland. Turismen är också en näring med hög tillväxtpotential som bör och kan tas tillvara på ett hållbart sätt Nyföretagande Antalet nystartade företag i Mellersta norrland har totalt sett ökat under perioden Under samma period minskade antalet konkurser. Figur 5 Antal nystartade företag och konkurser i Mellersta Norrland Nystartade företag och konkurser i Mellersta norrland Källa: ITPS, Nystartade Konkurser Andelen nystartade företag år 2005 med kvinnor som företagsledare uppgick i Jämtland till ca 30%. I västernorrland var andelen några procentenheter högre Kapitalförsörjning Som tidigare redovisats karaktäriseras Mellersta Norrland av låg befolkningstäthet, svagt befolkningsunderlag och långa avstånd till större marknader. Dessutom är andelen företag låg i förhållande till invånarantalet jämfört med landets södra delar och särskilt i förhållande till Kontinentaleuropa. Den samlade erfarenheten är att det sedan länge råder en påtaglig brist på egenkapital/riskkapital för de små och medelstora företagen i regionen. Att mer än 90 procent av företagen är mycket små med färre än fem anställda innebär extra svårigheter i samband med riskbedömningar. Samtidigt finns i regionen stora börsnoterade bolag inom bland annat processindustrin. För de investeringar som sker där finns i normalfallet inga finansiella svårigheter. 19

20 Genom avsaknaden av tillräckligt många medelstora företag med lokalt ägande och många mycket små företag, kombinerat med externt dominerad ägarstruktur i de stora företagen är näringslivsstrukturen obalanserad och förutsättningarna för en regional kapitalackumulation små. De små och medelstora företagen är starkt beroende av lånefinansiering. Kombinationen av lågt värderade säkerheter (som i Västernorrland och Jämtland avspeglar sig i låga fastighetspriser) och allt mer centraliserade bankfunktioner skapar stora svårigheter att finansiera investeringar. Att riskerna att finansiera företag i regionen bedöms som större än i södra landet leder många gånger till att viktiga investeringar blir underfinansierade. Detta innebär samtidigt att risken för misslyckande ökar. Ett norrländskt "moment 22" har uppstått. De låga fastighetsvärdena kan illustreras med tillgänglig statistik från Mäklarsamfundet för perioden juni - aug Enligt denna är den genomsnittliga prisnivån för en Villafastighet i Västernorrland kronor och i Jämtland kronor. Detta placerar Jämtland på plats nummer 15 av landets 21 län. Det måste dock påpekas att de inomregionala skillnaderna är mycket stora. I regionens glesare delar är priserna för villafastigheter ofta långt under hälften av ovan redovisade genomsnittsvärden. När det gäller riskkapitalbolagens investeringar finns statistik från Svenska Riskkapitalföreningen och NUTEK. Enligt denna har under perioden 2004 kv 1 till 2006 kv investeringar om drygt 23 miljarder kronor finansierats varav 19 eller 1,9% av investeringarna och 31,4 miljoner eller 0,14 % av investeringsbeloppet avsåg Mellersta Norrland. Investeringarna i vår regionen ligger således långt under vad t.ex befolkningsandel eller andel av företagsstocken skulle motivera Innovations- och forskningsstruktur i regionen Återstår: Shift-share analys Utbildningsnivåer för förvärvsarbetande och bransch + företagares utbildningsnivåer Företagares ålder generationsväxling Arbetslöshet Beskrivning av innovations- och forskningsstrukturen i regionen En beskrivning av den växande tjänstesektorn. I den döljs bl a turismen som beskrivits närmare. BRP i jämförelse med lönesummor Ev SCB statistik som visar andel med låga löner 2.6 Den samiska befolkningen Samerna är Skandinaviens urbefolkning, en etnisk minoritet som bor i den traditionella samiska regionen - Sápmi. Det har inte gjorts någon ordentlig folkräkning men det totala antalet samer beräknas till ca varav ca finns i den svenska delen av Sápmi. Av dessa finns ca i de tre nordligaste länen. Av dessa återfinns ca i den sydsamiska regionen. Även i Västernorrlands län finns det samisk bosättning då området ner mot kusten av tradition varit vinterbetesmarker för de renskötande samerna och många blivit bofasta i området. Samernas antal gör att den samiska nationen är liten i förhållande till de övriga nationerna i Europa. I förhållande till folkmängden är dock det samiska bosättningsområdet stort. Det sträcker sig från Kolahalvön i norr/öster över norra delarna av Norge, Sverige och Finland, efter fjällkedjan söderut ner till Engerdal i Norge och Idre i Sverige, över fyra länder. På karta 7 nedan redovisas renbetesfjällen och de 11 samebyarna i Jämtlands län. Det samiska folket har ett eget språk, en egen kultur, historia och egna näringar som skapar sammanbindande element för befolkningen tvärsöver nationsgränserna. Samerna delas upp i olika grupper beroende på vilket område de lever i. Områdena betecknas som öst-, nord-, lule- och sydsamiskt område. Områdesgränserna följer i stort 20

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten PTS bredbandskartläggning 2012. Ser man till andelen boende som har tillgång till fiber så ligger Halland näst sist. Se nedan. Bottenstriden!

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för

Läs mer

UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE

UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE Länsstyrelsen 2006-10-31 Dnr 300-7114-06 Jämtlands län UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE

UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland 2007-2013 UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE OPERATIVT PROGRAM 2007-2013 CCI 2007SE162PO007

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten

DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten Fakta om Norrbotten Geografi En fjärdedel av Sveriges yta. Del av det Europeiska Arktis. Sapmi Barents Nordkalotten Östersjön Ca: 250 000 invånare Befolkningstäthet 250 000 invånare fördelat på 100 000

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

En internationell dimension i vardagspolitiken

En internationell dimension i vardagspolitiken Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 Nystartade företag utlandsfödda företagare Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax 063

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet

Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet Jerker Moström, Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb Strukturomvandling Strukturomvandling

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer Lärande/arbetsmarknad/kompetensförsörjning Regionförbunden Kalmar, Jönköping, Östsam Presentation december 2008 Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Kramfors kommun... 5 Sundsvall kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Jämförelser regional utveckling

Jämförelser regional utveckling Jämförelser regional utveckling Gävleborgs län i jämförelse med övriga län och riket en rapport från Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg 1 Innehåll Inledning Läsanvisningar

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Rapport Oktober 2013 JÄMTLAND

Rapport Oktober 2013 JÄMTLAND Rapport Oktober 2013 JÄMTLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Anna Olofsson, Enheten för Regional tillväxt, Från regionalpolitik till en regional tillväxtpolitik 1995 - Regionalpolitikens mål: att skapa förutsättningar för hållbar

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? Sven-Olov Daunfeldt och Elina Fergin Wennberg 2016 HUI RESEARCH Utanförskapet är inte slumpmässigt Den senaste statistiken från SCB (januari,

Läs mer

Regional plan för Europeiska socialfonden i Mellersta Norrland för perioden 2007-2013

Regional plan för Europeiska socialfonden i Mellersta Norrland för perioden 2007-2013 Regional plan för Europeiska socialfonden i Mellersta Norrland för perioden 2007-2013 Uppdaterad 2009-01-29 Förord Det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Kalmar, 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i mars månad Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer