Utkast till Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utkast till Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland 2007-2013"

Transkript

1 Länsstyrelsen REMISSFÖRSLAG Dnr Jämtlands län Utkast till Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Analys Allmän beskrivning av regionen Befolkning Natur- kultur- och miljömässiga förutsättningar Tillgänglighet Näringsliv och arbetsmarknad Sysselsättningsutvecklingen i regionen Integration på arbetsmarknaden Utvecklingen inom offentlig respektive privat sektor Innovativa Sverige Turistnäringen i Mellersta Norrland Nyföretagande Kapitalförsörjning Innovations- och forskningsstruktur i regionen Den samiska befolkningen Hållbar utveckling Swot Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Strategisk inriktning och övergripande mål Övergripande strategiska riktlinjer Erfarenheter från tidigare program Övergripande mål för Mellersta Norrland Programstrategi och val av insatsområden Gemensamma förhållningssätt Fokusering Hållbar utveckling Lärande Förhandsutvärdering Insatsområden och samordning med andra program Förnyelse av näringslivet Kunskapsdriven näringslivsutveckling och forskning och utveckling Turism och upplevelsenäringar Entreprenörskap och nyföretagande Finansiella instrument och kapitalförsörjning Energi- och miljöområdet, insatser för ökat utbud Energi- och miljöområdet, insatser för miljödriven tillväxt Tillgänglighet och attraktivitet Transporter, logistik och regionförstoring Informationsteknik struktur och tillämpningar Information om regionen och utveckling av dess miljö Samverkan med andra program LBU-programmet Mål Mål 2 Norra Norrland :e ramprogrammet Genomförande Finansieringstabeller

3 1. Inledning För att bidra till en stärkt regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige ska ett nationellt strukturfondsprogram för Europeiska socialfonden och åtta regionala strukturfondsprogram för Europeiska regionala utvecklingsfonden upprättas. Detta program, som avser Mellersta Norrland, är ett av dessa åtta regionala program. Mellersta Norrland utgörs i detta sammanhang av i Jämtlands och Västernorrlands län och Länsstyrelsen i Jämtlands län har varit samordnare för framtagandet av programmet. Programmet har arbetats fram i nära samarbete med Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Trots att tiden varit knapp har programmet har också varit föremål för samråd och diskussioner med representanter för länens näringsliv, organisationer, kommuner och landsting. De analyser och prioriteringar som gjorts i länens regionala utvecklingsprogram och utvecklingsstrategier samt i länens regionala tillväxtprogram utgör grunden för den analys och den strategi som redovisas i detta program. De regionala utvecklingsprogrammen 1 och utvecklingsstrategierna är, liksom de regionala tillväxtprogrammen 2, väl förankrade i respektive län. Då dessa togs fram fanns betydligt mer tid till diskussioner och samråd än som var fallet då detta strukturfondsprogram tagits fram. Programmet syftar till att öka konkurrenskraften och sysselsättningen i regionen och prioriterar särskilt insatser som.. Detta avsnitt komplettas efter remissomgången med närmare beskrivningar av programframtagandet och partnerskapens medverkan. 2. Analys 2.1 Allmän beskrivning av regionen Mellersta Norrland omfattar i detta sammanhang Jämtlands och Västernorrlands län med sammanlagt 15 kommuner. Regionen avgränsas i väster av gränsen mot Norge och i öster av Bottenhavet. I norr gränsar regionen mot Västerbottens län och i söder mot Gävleborgs och Dalarnas län. Mellersta Norrland är en av de mest glest befolkade regionerna inom både Sverige och EU. Regionens landareal omfattar drygt km 2 vilket är mer än Irland eller Belgien och Holland tillsammans. Folkmängden i regionen uppgår till närmare invånare vilket ger en befolkningstäthet på 5.2 invånare per km 2. Detta kan jämföras med genomsnittet för Sverige som uppgår till 22 invånare per km 2 och med genomsnittet för Europeiska Unionen (25 länder) om 118 invånare per km 2. 1 Regional Utvecklingsstrategi för Jämtlands län, antagen av Rådet för regional utveckling och av Länsstyrelsens styrelse Vision Västernorrland Strategi för en hållbar regional utveckling, juni Regionalt Tillväxtprogram Jämtlands län , Tillväxtprogram Västernorrland

4 Karta 1 Befolkningstäthet, invånare per km 2 inom EU-25 NUTS 2 regioner Mellersta Norrland Befolkningstäthet, invånare/km 2 Inga data Källa: Eurostat 2.2 Befolkning Befolkningen har minskat i såväl Västernorrlands som Jämtlands län sedan mitten av 1950-talet. Under åren 1955 t o m 2005 förlorade Mellersta Norrland invånare eller 15 procent av sin befolkning medan motsvarande utveckling för hela riket var en tillväxt med 22 procent. De inomregionala skillnaderna är mycket stora. Av karta 2 nedan framgår att befolkningen i regionens östra del är koncentrerad utefter kusten och älvdalarna. Området Sundsvall - Timrå - Härnösand har de största befolkningskoncentrationerna i regionen. De största befolkningskoncentrationen i inlandet finns i Östersundsregionen. Förutom Östersundsregionen kännetecknas inlandsdelarna av stor gleshet, små tätorter och långa avstånd. 4

5 Karta 2 Befolkning per kvadratkilometer, Mellersta Norrland och angränsande områden. Karta Glesbygdsverket Strukturomvandling av näringslivet i kombination med utflyttning av i huvudsak yngre personer och en allt äldre befolkning samt följdverkningar av den ekonomiska krisen i Sverige under 1990-talet har bidragit till regionens negativa befolkningsutveckling. Men även den relativt svaga förmågan att attrahera utrikes födda att bosätta sig i regionens kommuner har inverkat negativt på befolkningsutvecklingen. I jämförelse med Sveriges genomsnitt på 12.4 procent 5

6 utrikesfödda av befolkningen är endast 5.7 respektive 4.8 procent av befolkningen i Västernorrlands och Jämtlands län födda utomlands. I karta 3 nedan visas befolkningsutvecklingen i Västernorrlands och Jämtlands län från år 1988 t o m Av denna karta framgår också tydligt att det framför allt är de glesare delarna av regionen som drabbats av befolkningsminskningarna. Karta 3 Befolkningsutveckling i Mellersta Norrland och angränsande områden Karta Glesbygdsverket Situationen efter år 2000 har dock förbättrats något, främst som en följd av en ökad invandring och ett mindre flyttningsöverskott för åren Men fortfarande dör fler personer än som föds i regionen vilket kan förklaras av en skev åldersstruktur med förhållandevis få personer i barnafödande ålder och en stor andel äldre. Mellersta Norrland har under lång tid haft en sned könsfördelning med färre kvinnor i de huvudsak barnafödande åldrarna år än antalet män i motsvarande åldersgrupp. Av befolkningen i åldrarna år går det 934 kvinnor per män inom regionen jämfört med 963 kvinnor per män i genomsnitt för hela landet. 6

7 Andelen av befolkningen i åldrarna år har minskat från 27 procent år 1980 till 22 procent år 2005, medan andelen 65 år och äldre under motsvarande period ökat från 18 till 20 procent. Befolkningens fördelning på ålder och kön visas i figur 1. Figur 1. Befolkning efter ålder och kön i Mellersta Norrland jämfört med riket 31/ , procent Procent Riket, kvinnor Mellersta Norrland, kvinnor Rike t, m än Mellersta Norrland, män Som framgår av figur 1 ovan uppvisar Mellersta Norrland som helhet en sämre befolkningsstruktur än riket i sin helhet. De inomregionala skillnaderna är dock mycket stora. Av tabell 1 nedan framgår att andelen åringar av totalbefolkningen varierar kraftigt mellan de 15 kommunerna i regionen. Skillnaderna vad gäller könsstruktur och är också stora mellan kommunerna i regionen. I exempelvis Härjedalens kommun var andelen kvinnor i åldern år endast 43,9 % år Det bör också påpekas att kommunerna i regionen är mycket ytstora och att mycket stora variationer även finns inom kommunerna. Till följd av födelseunderskott och en ogynnsam åldersstruktur har Mellersta Norrland en försörjningskvot, dvs. totalbefolkningen dividerat med antalet åringar, som ligger över riksgenomsnittet. Ett högt värde indikerar en större försörjningsbörda för den i huvudsak förvärvsarbetande befolkningen år. Mellersta Norrlands försörjningskvot ligger på 1.76 jämfört med landets genomsnitt på 1.70, differensen inom regionen visas i tabell 1. Tabell 1 Försörjningskvot, totalbefolkning/ befolkning år, Försörjningskvot Försörjningskvot 2260 Ånge Ragunda Timrå Bräcke Härnösand Krokom Sundsvall Strömsund Kramfors Åre Sollefteå Berg Örnsköldsvik Härjedalen Västernorrland Östersund Jämtland 1.75 Källa: SCB, befolkningsstatistik 7

8 Enligt ett basscenario från Eurostat om den regionala befolkningsutvecklingen i NUTS 2 regioner inom EU15 så kommer försörjningskvoten att öka i nio av tio undersökta regioner fram till år Försörjningskvoten i genomsnitt för EU15s NUTS 2 regioner ökar från 1.64 år 2000 till 1.70 år 2020 medan Mellersta Norrlands försörjningskvot enligt scenariot ökar till 1.85 år 2020, vilket kan ses som en hämmande faktor för regionens ekonomi. 2.3 Natur- kultur- och miljömässiga förutsättningar Odlingslandskapet i Mellersta Norrland är varierande och mångformigt. Det täcker bara knappt 2 % av länets landareal, men sträcker sig från fjällbygd, över skogsbygd, via bördig Storsjöbygd, älvdalar och det kuperade skogslandskapet i regionens mellersta delar ner till det flackare kustlandskapet efter kusten. Utmärkande för de västra delarna av regionen är de levande fäbodarna och fjällägenheterna. Regionen har landets högsta andel ekologiskt odlad åkerareal och landets lägsta användning av kemiska bekämpningsmedel. Det leende kulturlandskapet bidrar i högsta grad till regionens attraktionskraft. Skogen har spelat, och spelar fortfarande en stor roll för utvecklingen i Mellersta Norrland. 57 % av regionens yta består av skogsmark. Enligt uppgift från länsförbunden av LRF i Jämtland och Västernorrland kommer % av bruttoregionalprodukten i regionen från jord- och skog. Jorden och skogen utgör också grunden för ca 20% av sysselsättningen i regionen. I regionen finns storslagna naturområden och många vackra natur- och kulturmiljöer; Fjällvärlden i väster med alla de upplevelser den kan erbjuda. Ångermanälvens, Indalsälvens och Ljungans dalgångar erbjuder också spännande upplevelser, liksom världsarvet Höga kusten. Bra luftkvalité, friskt vatten, attraktiva natur- och kulturmiljöer finns på många håll i regionen. Regionen erbjuder en i många avseenden attraktiv livsmiljö. Att bevara och utveckla de höga natur- och kulturvärdena är viktiga mål för regionen. 2.4 Tillgänglighet Regionen präglas av dels stora avstånd inom regionen, dels stora avstånd till stora marknader för regionens näringar. De "Lokala Arbetsmarknadsregioner" som ofta används för att beskriva funktionella arbetsmarknadsregioner i Sverige fungerar inte som analysverktyg för funktionella regioner i vår region. I karta 4 nedan redovisas därför inom vilka områden i regionen man kan nå en större arbetsmarknad (här definierad som ett tätbebyggt område med minst invånare) inom olika tider. Karta 4 Tillgänglighet till tätbebyggda områden med minst invånare 8

9 Kartan visar (utifrån befolkningsuppgifter per km 2 rutor) restider med bil till större tätorter inom 30, 45 resp 60 minuters bilresa. Av kartan framgår att stora delar av framför allt den västra delen av regionen inte har möjlighet att nå större arbetsmarknadsområden inom en restid om 1 timma med bil. Generellt sett sker merparten av den dagliga arbetspendlingen inom ett avstånd om 60 minuter mellan bostad och arbetsplats. Pendlingsmönstren varierar dock kraftigt mellan kvinnor och män och mellan personer i olika inkomst- och yrkesgrupper. Generellt sett pendlar kvinnor kortare sträckor än män. Kvinnor reser också i högre grad kollektivt. Den glesa befolkningsstrukturen gör samtidigt att underlaget för kollektivtrafik för arbetspendling är alldeles för litet i stora delar av regionen. Större befolkningskoncentrationer finns dock i vissa delar och efter vissa stråk i regionen, se karta 2 ovan. I dessa delar och efter dessa stråk finns en potential för ökad kollektivt resande. En större andel kollektivt resande är angeläget för att minska utsläppen i samband med bilresor. Ett sådant viktigt stråk går i öst-västlig riktning genom hela regionen och vidare till Trondheim i Norge. I detta stråk finns såväl europaväg 14 som järnvägarna Mittbanan/Meråkerbanan. Projektet "North East Cargo Link" har identifierat ett antal flaskhalsar på såväl E14 som järnvägarna efter stråket. En förbättring av såväl vägar som järnvägar efter stråket skulle medföra minskade restider med möjligheter till regionförstoring efter delar av stråket. Bättre förutsättningar för samverkan mellan såväl Sundvallsregionen, Östersundsregionen som Trondheimsregionen skulle också skapas. Förbättringar av infrastrukturen efter stråket skulle också ge ökade möjligheter till avlastning av de starka nord - sydliga transportstråken i Sverige (och därmed minskad miljöbelastning) genom ökad utskeppning via hamnarna i både Sundvallsområdet och Trondheimsområdet. Ett annat viktigt stråk går i nord-sydlig riktning efter kusten och förbinder bland annat städerna Sundsvall - Härnösand och Örnsköldsvik. Stråket har även starka kopplingar utanför regionen i både sydlig och nordlig riktning. Den nya Botniabanan som i nuläget bedöms kunna tas i bruk år 2011 kommer att, med rätt trafikering, kunna ge stora möjligheter till både regionförstoring och överförande av resande från bil till tåg. 9

10 En beskrivning av avstånd o restider till bl a Sthlm o Gtb ska infogas här. Den stora avstånden och den glesa bebyggelsestrukturen gör tillgången till IT-tjänster särskilt viktig i vår region. En omfattande utbyggnad av bredband 3 har skett under senare år, bland annat med hjälp av statligt stöd. Av karta 5 nedan framgår vilka områden som har, eller kommer att få, tillgång till bredband utifrån påbörjad utbyggnad. Karta 5 Områden med och utan tillgång till bredband 4 Kartans röda punkter avser bebodda områden och platser. De blå cirklarna illustrerar, i förenklad form, vilka områden som har, eller under året kommer att få, möjlighet till uppkoppling med bredbandshastighet. Av kartan ovan framgår att det fortfarande finns ett antal "vita fläckar" där företag och hushåll saknar reella möjligheter till anslutning till infrastruktur med bredbandshastighet. Allt fler tjänster ställer krav på höga överföringshastigheter och utvecklingen i den riktningen visar inga tecken på att mattas. Som exempel kan nämnas företags behov av uppdatering av programvaror, produktkatologer, ritningar, direktbeställningar från lager etc via nätet. Utbildning och kompetensutveckling över nätet ställer också stora krav på höga överföringskapaciteter. För framför allt många företag är det därför av största vikt att ha tillgång till bredband enligt den definition vi valt. En fortsatt satsning på telemedicin liksom satsningar på 24hmyndigheten är andra skäl för att göra IT-tjänster tillgängliga i hela regionen. Tillgången till IT-infrastruktur betraktas numera som en lika viktig förutsättning för en regions utvecklingsmöjlighet som tillgång till vägar, järnvägar etc. Detta gäller i särskilt hög grad i en region som Mellersta Norrland med dess långa avstånd och spridda bebyggelse. 3 I detta sammanhang definieras bredband som möjlighet till kommunikation med minst 2 Mbits/s i båda riktningarna för användaren. 4 Kartan kommer att kompletteras med uppgifter om aktuell yttäckning i förhållande till befolkningsstruktur i Västernorrland 10

11 Enligt en undersökning inom ramen för projektet "Understand" ligger hushållen i Västernorrlands län förhållandevis högt när det gäller användningen av IT. Däremot ligger företagen i länet lägre än riksgenomsnittet när det gäller IT-användningen. En bidragande orsak till detta kan vara den relativt höga åldern bland företagarna i länet. Undersökningen avser visserligen bara en del av regionen, men det finns inget som talar för att situationen skulle vara väsentligt annorlunda i de övriga delarna i regionen. En potential för ökad IT-användning i regionen bedöms således finnas. 2.5 Näringsliv och arbetsmarknad Sysselsättningsutvecklingen i regionen Sverige drabbades av en mycket djup finansiell kris och lågkonjunktur under den första hälften av 1990-talet, vars följverkningar medförde ett kraftigt bortfall av arbetstillfällen i hela landet och inte minst i Mellersta Norrland. Antalet arbetstillfällen nådde sin lägsta punkt i riket under 1993, medan den i Mellersta Norrland kom först fyra år senare. Arbetsmarknaden har därefter långsamt börjat återhämta sig och antalet förvärvsarbetande har ökat. För Mellersta Norrland är det dock långt kvar till nivåerna under 1989 och 1990 med drygt förvärvsarbetande. Under åren ökade sysselsättningen i Mellersta Norrland med 4.7 procent till totalt förvärvsarbetande, det var dock stora skillnader inom regionen. För riket var sysselsättningsökning 5.4 procent under perioden. Sysselsättningen för regionens kvinnor ökade med förvärvsarbetande eller 3.9 procent. För männen ökade sysselsättningen med förvärvsarbetande, vilket var en ökning med 5.5 procent. Utvecklingen av antalet förvärvsarbetande i Mellersta Norrlands kommuner fördelat på kön under åren 1999 till 2004 visas i karta 6. Karta 6 Förändring (%) av antal förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år på kön, Kvinnor Män Totalt Källa: SCB, RAMS Förändring , procent Inga data Förvärvsintensiteten för befolkningen år i Mellersta Norrland låg under 2004 på 78.0 procent vilket var högre än rikets genomsnitt på 75.8 procent. De förvärvsarbetandes fördelning på kön och födelseland i Mellersta Norrland och riket redovisas i tabell 2. 11

12 Tabell 2 Sysselsättningsutveckling branschvis i Mellersta Norrland Branschvis sysselsättningsutveckling i Mellersta norrland okänd näringsgren Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Utvinning av mineral, tillverkningsindustri Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering Byggverksamhet Parti-, detaljhandel, transport, magasinering Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster Forskning och utveckling, utbildning Hälso- o sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Personliga och kulturella tjänster Civila myndigheter, försvar; internat. organisationer Källa: SCB, raps Det råder en starkt könsuppdelad arbetsmarknad också i Mellersta Norrland, där andelen kvinnor dominerar i branscherna hälso- o sjukvård, FoU, utbildning, myndigh, personliga och kulturella tjänster. Männen är överrepresenterade i branscherna kreditinstitut, fastighetsförv, Parti o detaljh, Bygg, Energi, utvinning och jord och skogsbruk Integration på arbetsmarknaden Som tidigare redovisats är förhållandevis få av regionens invånare födda utomlands. Endast 5,7 % av befolkningen i Västernorrlands län och 4,8% av befolkningen i Jämtlands län är födda utomlands. För riket som helhet är motsvarande siffra 12,4%. Av tabell 3 och figur 2 nedan framgår att sysselsättningsnivåerna bland de utrikes födda är tydligt lägre än för de som fötts i Sverige. Dock är skillnaderna inte lika stora i vår region som i landet som helhet. Tabell 3 Andel förvärvsarbetande år (nattbefolkning) efter region, kön, och födelseland, 2004 Västernorrlands län Jämtlands län SE07 Mellersta Norrland Sverige Födelseland Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Sverige Norden utom Sverige Utomnordiskt födda Totalt Källa: SCB, RAMS Sysselsättningsgraden för personer med utrikes bakgrund har under de senaste sex åren legat på betydligt lägre nivåer i förhållande till de som har en svensk bakgrund i såväl Västernorrland, Jämtland som i riket, vilket framgår av figur 2. 12

13 Figur 2. Andel (%) sysselsatta åringar, efter utländsk och svensk bakgrund, år och län 85 Andel sysselsatta åringar, procent Västernorrlands län Jämtlands län Hela riket Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Källa: Integrationsverkets statistikdatabas Differensen mellan andelen sysselsatta med svensk och utrikes bakgrund visar att det finns en rad hinder i samhället, i form av strukturer, praxis och bemötanden, för utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden. Det saknas bl a system som fångar upp högskoleutbildade på ett tidigt stadium, exempelvis finns det inget nationellt system för säkerställning av kvaliteten i den validering som görs av utbildning och kompetens förvärvad utomlands. Sammantaget medför hinder för nyanlända invandrare och utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden att flera hamnar i ett långvarigt försörjningsstöd. Ökade möjligheter för en arbetsmarknadsintegration handlar dock i slutändan oftast om att kunna skapa fler arbetstillfällen Utvecklingen inom offentlig respektive privat sektor Mellersta Norrland har en sektorstruktur där en större andel av de förvärvsarbetande jämfört med riket har sin utkomst inom offentlig förvaltning och service, 37,7 respektive 31,1 procent. Ett högt beroende av sysselsättning i offentlig sektor innebär en ökad känslighet för politiska beslut som rör omfattning och finansiering. Antalet förvärvsarbetande inom den offentliga sektorn ökade i regionen med 2,9 procent från 1999 till 2004 vilket i jämförelse med hela rikets 4,5 procent var en betydligt svagare utveckling. Förändringarna inom näringslivet under samma period var en ökad sysselsättning med 5,9 procent i Mellersta Norrland, vilket var något högre än i förhållande till rikets 5,8 procent. Tabell 4 Förvärvsarbetande 16- år (dagbefolkning) efter region, sektor och kön 13

14 Sektor Mellersta Norrland Förändring i procent Antal 2004 Totalt Kvinnor Män Västernorrland Jämtland Offentlig förvaltning och service Statlig förvaltning Statliga affärsverk* Primärkommunal förvaltning Landsting Övriga offentliga institutioner Näringslivet Aktiebolag ej offentligt ägda Övriga företag, ej offentligt ägda Statligt ägda företag och org.* Kommunalt ägda företag och org Övriga organisationer Totalt Källa: SCB, RAMS Den markanta procentuella nedgången av antalet förvärvsarbetande inom Statliga affärsverk och Statligt ägda företag och organisationer inom såväl regionen som riket förklaras i huvudsak av statistiska sektorsförskjutningar mellan sektorgrupperna 5. Riket Utvecklingen av antalet arbetstillfällen inom näringslivet i Mellersta Norrland har varit i paritet med rikets utveckling. Tillväxten av antalet arbetstillfällen inom offentlig förvaltning och service inom regionen har däremot varit klart lägre än för hela riket åren Det bör poängteras att försvarsnedläggelsen i Östersund/Jämtland genomfördes först efter år Antalet förvärvsarbetande inom totalförsvaret i Västernorrland minskade däremot med drygt 400 förvärvsarbetande (Sollefteå och Härnösand med >300 respektive 100 sysselsatta) under perioden. Utvecklingen av antalet förvärvsarbetande inom den offentliga sektorn och Näringslivet inom Mellersta Norrland för åren 1999 till 2004 visas i karta 5. Karta 6 Förändring (%) av antal förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år på sektor, I början av perioden överfördes förvärvsarbetande från sektorgruppen Statliga affärsverk till främst Statligt ägda företag och organisationer genom bolagiseringar. I absoluta tal var förskjutningen dock ej så omfattande i förhållande till totalt förvärvsarbetande. Under 2003 genomfördes en förändring av klassningen av vissa Statligt ägda företag och organisationer, där ett antal statligt ägda aktiebolag byte bransch till Aktiebolag ej offentligt ägda. Omkring storleksordningen procent av den ökade sysselsättningen inom Aktiebolag ej offentligt ägda kan förklaras av en omfördelning från främst Statligt ägda företag och organisationer. Omflyttningen mellan Statligt ägda företag och organisationer till Aktiebolag offentligt ägda påverkar dock ej förändringen för hela sektorn Näringslivet då båda sektorgrupperna ingår i densamma. 14

15 Offentlig förvaltning och tjänster Näringslivet Källa: SCB, RAMS Förändring , procent I tabell 4 kan även förändringarna efter kön i Mellersta Norrland utläsas. Sysselsättningsökningen för såväl kvinnor som män var störst inom Näringslivet. Förändringar inom ägandeform gör det dock svårt att bedöma utvecklingen för kvinnor och män i de sektorsgrupper som berörts av förändringar under perioden. Procentuellt ökade kvinnor mest inom Aktiebolag ej offentligt ägda och i Statlig förvaltning, medan den största ökningen för män var inom Övriga företag ej offentligt ägda. Som en följd av den internationella handelns och ekonomins allt större globalisering har antalet utlandsägda företag och andelen anställda inom dessa ökat mycket kraftigt i såväl Mellersta Norrland som riket. Under 2005 fanns det i Mellersta Norrland 602 i utlandsägda arbetsställen, därav 429 i Västernorrland och 173 i Jämtland. Tillsammans sysselsatte dessa närmare personer eller --- procent av alla anställda inom regionens näringsliv. Motsvarande nivå för hela riket var 23 procent. Som en jämförelse fanns det under 1990 i Mellersta Norrland 255 utlandsägda arbetsställen (därav 214 i Västernorrland) som totalt svarade för omkring 8 procent av näringslivets anställda. I figur 3 visas den länsvisa fördelningen över andelen anställda i utlandsägda arbetsställen i förhållande till de totalt antal anställda i näringslivet för åren 1990 och

16 Figur 3 Andel anställda i utlandsägda företagen av totala antalet anställda i näringslivet per län för åren 1990 och 2005 Anställda i utlandsägda arbetsställen i % av näringslivet Blekinge Västmanland Västra Götaland Stockholm Värmland Örebro Skåne Kronoberg Dalarna Västernorrland Östergötland Jönköping Kalmar Södermanland Uppsala Halland Gävleborg Västerbotten Jämtland Norrbotten Gotland Sverige Av de ca personer i Mellersta Norrland som har anställning i utlandsägda företag så arbetar 52 procent inom tillverkningsindustrin och 39 procent inom tjänstesektorn. Fördelat efter ländergrupper arbetar 36 procent av dessa personer inom arbetsställen som kontrollerades av företag i våra nordiska granländer medan företag kontrollerade från EU15 (exklusive Finland och Danmark) svarade för 23 procent Innovativa Sverige Regeringen har tillsammans med företrädare för näringsliv, fackföreningar och myndigheter utarbetat strategiska utvecklingsprogram inom några nyckelbranscher där Sveriges konkurrenskraft och ledande position ska bevaras och utvecklas. Strategierna innehåller bland annat åtgärder för att främja forskning och utveckling, insatser för att säkerställa god kompetensförsörjning till näringslivet samt åtgärder som stimulerar företagsutveckling i små och medelstora företag. Genom att stärka respektive regions konkurrenskraft med avseende på dessa nyckelområden ska Sveriges konkurrenskraft gagnas. Om man tittar på hur de prioriterade näringarna i strategiprogrammet finns representerade i Mellersta Norrland kan man se att flera av branscherna inte har så stora riksandelar. 16

17 Figur 4 Andel förvärvsarbetande i de svenska nyckelbranscherna 6 i Mellersta Norrland 2004 i förhållande till riket. 4.2% 7.1% 3.1% 0.4% 3.4% 0.8% 1.9% Skogs- och träindustrin Fordonsindustrin Flyg- och rymdindustrin Läkemedel/bio-/medicinteknik IT- och telekombranschen Metallurgi Övriga branscher Flest förvärvsarbetande i Mellersta Norrland av regeringens prioriterade näringar återfinns inom Skogs- och träindustrin, där drygt personer arbetar vilket motsvarar 7.1 procent av antalet i hela riket. Både Västernorrland och Jämtland har en god tillgång till skogsråvara och i Västernorrland har man valt att lyfta fram massa- och pappersindustrin som länets mest betydelsefulla kluster. Andra nyckelbranscher som är relativt stora i regionen (främst inom Västernorrlands län) är IT- och telekombranschen och metallurgiindustrin med 3.4 procent respektive 3.1 procent av antalet förvärvsarbetande i hela riket. Vissa av näringarna är näst intill obefintliga i regionen, flyg- och rymdindustrin är ett exempel. Om förvärvsarbetande inom reguljär samt icke reguljär lufttransport skulle exkluderas från branschen finns det endast tio förvärvsarbetande inom denna näring i regionen. 6 SNI-koder (enligt våra beräkningar, då de ej finns redovisade i strategiprogrammen för nyckelbranscherna) Skogs- och träindustrin: , , 361 Fordonsindustrin: , Flyg- och rymdindustrin: 353, Läkemedel/ bio- och medicinteknik: 244, 331, , IT- och telekombranschen: 300, , 332, 642, Metallurgi: , , ,

18 Tabell 5 Förvärvsarbetande 16- år efter nyckelbranscher år 2004 Västernorrlands län Jämtlands län SE07 Mellersta Norrland Sverige Skogs- och träindustri Fordonsindustri Flyg- och rymdindustri 236 (10) 112 (0) 348 (10) (0.1) Läkemedel/bio- /medicinteknik IT- och telekombranschen Metallurgiindustri Övriga branscher Av de sysselsatta i Mellersta Norrland inom nyckelbranscherna ovan 83% män och endast 17% kvinnor. % av riket Turistnäringen i Mellersta Norrland För Mellersta Norrland är turismen en nyckelbransch. Dess bidrag till landets totala tillväxt talar för att den även skulle kunna ses som en nyckelbransch för Sveriges konkurrenskraft. Regionens profilområden inom turismen varierar kraftigt mellan regionens olika delar där städerna erbjuder möten, shopping, musikfestivaler, kultur- och idrottsevenemang. Rekreations- och naturområden som Fjällen och Höga Kusten erbjuder andra upplevelser som också utgör viktiga reseanledningar, sommar- som vintertid. Självklart bidrar även många enskilda turistmål till en viktig helhet för besökarna. Turismen i Mellersta norrland omsatte drygt 5,7 miljarder och genererade underlag för ca årsanställda enligt en undersökning av turismens effekter i Jämtlands och Västernorrlands län Majoriteten av gästnätterna genereras av rikets befolkning, dvs svenskar som reser inom landet. Om man tittar på utländska gästnätter så utgör Norge den största delen, därefter kommer Tyskland, Danmark, Nederländerna, Finland och övriga Europa. I Jämtlands län har de utländska gästnätterna ökat med 8 % jämfört med 2004 medan de minskade med 2 % i Västernorrland samma år. I tabellen nedan beskrivs vilken effekt som dessa besökare (oavsett land) gett i Mellersta norrland. Tabell 6 Turistekonomisk statistik Olika mått 8 Västernorrlands län Jämtlands län Övernattningar 4,4 miljoner 7,9 miljoner Dagsbesök 1,7 miljoner 0,5 miljoner Omsättning 2,6 miljarder 3,1 miljarder Sysselsättning årsanställda årsanställda Skatteeffekter totalt 9 (Direkt och indirekt) 270 miljoner (150 direkt och 120 indirekt) 520 miljoner (170 direkt och 350 indirekt) De höga siffrorna avseende Jämtland förklaras av den omfattande vinterturismen i fjällområdena. Västernorrland har däremot fler sk dagbesökare som bland annat kommer dit pga handeln. Utvecklingen av turismens effekter mellan har sett lite olika ut i länen. I Västernorrland skedde en svag tillbakagång av antalet gästnätter mellan 1996 och 2000 för att därefter öka stadigt fram till Dagsbesöken har däremot ökat stadigt i länet under hela perioden. I Jämtlands län har utvecklingen av antalet 7 Uppgifterna är hämtade från rapporterna Turismens effekter på ekonomi och sysselsättning i Västernorrlands län, 2005, Mitt Sverige Turism (TEM 2005) och TEM 2004 Jämtland, Resurs AB och TEM 2005 Härjedalen, Resurs AB 8 Att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turism är förknippat med metodologiska problem. Här har den sk Turistekonomiska modellen (TEM) använts vilket är en allmänt vedertagen modell som använts i ett stort antal län och kommer. 9 Direkta skatter kommer fån sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarnas utlägg. De indirekta skatterna avser de företag som fungerar som underleverantörer till de företag som berörs direkt. 18

19 gästnätter sett olika ut under perioden men totalt sett har antalet gästnätter gått ned medan dagsbesöken totalt sett ökat något. Turismomsättningen ökade totalt sett i regionen mellan åren 1996 och Det är dock svårt att säga exakt hur stor ökningen varit på grund av ändrade mätmetoder under perioden. Trots att gästnätterna minskat i Jämtlands län så ökade omsättningen, vilket betyder att gästen spenderade mer under den period han/hon var här. En ytterligare förklaring är att statistiken över "gästnätter" endast omfattar kommersiella bäddar och att en omfattande utbyggnad av privata fritidshus skett de senaste åren. Det totala antalet turister i fjällområden har därmed ökat trots att statistiken visat en viss nedgång avseende "gästnätter". Sysselsättningen inom turismen i regionen har ökat mellan , detta gäller för båda länen. De totala skatteintäkterna har också ökat för båda länen under perioden Viktiga faktorer som påverkar turistandet generellt sett är kronans värde, väder, och den allmänna situationen i övriga världen vad gäller oro för krig, smittorisker, naturkatastrofer m.m. Slutsatsen är att besöksnäringen har stor betydelse för kommunernas ekonomi och befolkningens utkomster i Mellersta norrland. Turismen är också en näring med hög tillväxtpotential som bör och kan tas tillvara på ett hållbart sätt Nyföretagande Antalet nystartade företag i Mellersta norrland har totalt sett ökat under perioden Under samma period minskade antalet konkurser. Figur 5 Antal nystartade företag och konkurser i Mellersta Norrland Nystartade företag och konkurser i Mellersta norrland Källa: ITPS, Nystartade Konkurser Andelen nystartade företag år 2005 med kvinnor som företagsledare uppgick i Jämtland till ca 30%. I västernorrland var andelen några procentenheter högre Kapitalförsörjning Som tidigare redovisats karaktäriseras Mellersta Norrland av låg befolkningstäthet, svagt befolkningsunderlag och långa avstånd till större marknader. Dessutom är andelen företag låg i förhållande till invånarantalet jämfört med landets södra delar och särskilt i förhållande till Kontinentaleuropa. Den samlade erfarenheten är att det sedan länge råder en påtaglig brist på egenkapital/riskkapital för de små och medelstora företagen i regionen. Att mer än 90 procent av företagen är mycket små med färre än fem anställda innebär extra svårigheter i samband med riskbedömningar. Samtidigt finns i regionen stora börsnoterade bolag inom bland annat processindustrin. För de investeringar som sker där finns i normalfallet inga finansiella svårigheter. 19

20 Genom avsaknaden av tillräckligt många medelstora företag med lokalt ägande och många mycket små företag, kombinerat med externt dominerad ägarstruktur i de stora företagen är näringslivsstrukturen obalanserad och förutsättningarna för en regional kapitalackumulation små. De små och medelstora företagen är starkt beroende av lånefinansiering. Kombinationen av lågt värderade säkerheter (som i Västernorrland och Jämtland avspeglar sig i låga fastighetspriser) och allt mer centraliserade bankfunktioner skapar stora svårigheter att finansiera investeringar. Att riskerna att finansiera företag i regionen bedöms som större än i södra landet leder många gånger till att viktiga investeringar blir underfinansierade. Detta innebär samtidigt att risken för misslyckande ökar. Ett norrländskt "moment 22" har uppstått. De låga fastighetsvärdena kan illustreras med tillgänglig statistik från Mäklarsamfundet för perioden juni - aug Enligt denna är den genomsnittliga prisnivån för en Villafastighet i Västernorrland kronor och i Jämtland kronor. Detta placerar Jämtland på plats nummer 15 av landets 21 län. Det måste dock påpekas att de inomregionala skillnaderna är mycket stora. I regionens glesare delar är priserna för villafastigheter ofta långt under hälften av ovan redovisade genomsnittsvärden. När det gäller riskkapitalbolagens investeringar finns statistik från Svenska Riskkapitalföreningen och NUTEK. Enligt denna har under perioden 2004 kv 1 till 2006 kv investeringar om drygt 23 miljarder kronor finansierats varav 19 eller 1,9% av investeringarna och 31,4 miljoner eller 0,14 % av investeringsbeloppet avsåg Mellersta Norrland. Investeringarna i vår regionen ligger således långt under vad t.ex befolkningsandel eller andel av företagsstocken skulle motivera Innovations- och forskningsstruktur i regionen Återstår: Shift-share analys Utbildningsnivåer för förvärvsarbetande och bransch + företagares utbildningsnivåer Företagares ålder generationsväxling Arbetslöshet Beskrivning av innovations- och forskningsstrukturen i regionen En beskrivning av den växande tjänstesektorn. I den döljs bl a turismen som beskrivits närmare. BRP i jämförelse med lönesummor Ev SCB statistik som visar andel med låga löner 2.6 Den samiska befolkningen Samerna är Skandinaviens urbefolkning, en etnisk minoritet som bor i den traditionella samiska regionen - Sápmi. Det har inte gjorts någon ordentlig folkräkning men det totala antalet samer beräknas till ca varav ca finns i den svenska delen av Sápmi. Av dessa finns ca i de tre nordligaste länen. Av dessa återfinns ca i den sydsamiska regionen. Även i Västernorrlands län finns det samisk bosättning då området ner mot kusten av tradition varit vinterbetesmarker för de renskötande samerna och många blivit bofasta i området. Samernas antal gör att den samiska nationen är liten i förhållande till de övriga nationerna i Europa. I förhållande till folkmängden är dock det samiska bosättningsområdet stort. Det sträcker sig från Kolahalvön i norr/öster över norra delarna av Norge, Sverige och Finland, efter fjällkedjan söderut ner till Engerdal i Norge och Idre i Sverige, över fyra länder. På karta 7 nedan redovisas renbetesfjällen och de 11 samebyarna i Jämtlands län. Det samiska folket har ett eget språk, en egen kultur, historia och egna näringar som skapar sammanbindande element för befolkningen tvärsöver nationsgränserna. Samerna delas upp i olika grupper beroende på vilket område de lever i. Områdena betecknas som öst-, nord-, lule- och sydsamiskt område. Områdesgränserna följer i stort 20

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland

Läs mer

UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE

UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE Länsstyrelsen 2006-10-31 Dnr 300-7114-06 Jämtlands län UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE

UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland 2007-2013 UTVECKLINGSKRAFT FÖR ETT HÅLLBART MITTSVERIGE OPERATIVT PROGRAM 2007-2013 CCI 2007SE162PO007

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer Lärande/arbetsmarknad/kompetensförsörjning Regionförbunden Kalmar, Jönköping, Östsam Presentation december 2008 Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige. Igår, idag och imorgon..

Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige. Igår, idag och imorgon.. Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige Igår, idag och imorgon.. Arbetskraft Arbetsmarknad Befolkning Sysselsättning Studerande Sjukskrivna Arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Rapport. Februari 2009. Befolkning, arbetskraft och pensionsavgångar i länet

Rapport. Februari 2009. Befolkning, arbetskraft och pensionsavgångar i länet Rapport Februari 2009 Befolkning, arbetskraft och pensionsavgångar i länet Underlag från kraftsamlingsuppdraget februari 2009 Omslagsbild Vy över Östersund. Foto: Fredrik Herrlander. Utgiven av, avdelningen

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Fakta om små och stora företag 2003

Fakta om små och stora företag 2003 Fakta om små och stora företag 2003 December 2003 Förord Småföretagen spelar en avgörande roll för att Sverige ska vara ett bra land för människor att leva i. Småföretagen omfattar 99,2 procent av alla

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer