Regional plan för Europeiska socialfonden i Mellersta Norrland för perioden

Transkript

1 Regional plan för Europeiska socialfonden i Mellersta Norrland för perioden Uppdaterad

2 Förord Det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning vägleder hur den Europeiska socialfondens medel skall användas i Sverige under perioden Programmets övergripande mål är ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Det nationella programmet Europeiska Socialfonden (ESF) preciseras i 8 regionala planer, varav en är Mellersta Norrland, och omfattar Västernorrland län och Jämtlands län. För programområdet finns ett gemensamt strukturfondspartnerskap (SFP) för Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden inom målet regional konkurrenskraft och sysselsättning. SFP tillsammans med Svenska ESF-rådets programkontor ansvarar för den Regionala planen och dess uppdateringar och planen fastställs slutligen av Övervakningskommittén för ESF nationella strukturfondsprogram i Sverige. Mer om Strukturfondspartnerskapet återfinns i kapitel 6. Detta är den första uppdateringen och beslutades av SFP i januari 2009, varefter den överlämnades till Övervakningskommittén för slutligt fastställande. Planen har inte förändrats i sak i förhållande till föregående (den första) version. Den mest omfattande uppdateringen avser analysavsnittet som uppdaterats med färska underlag från slutet av Uppdateringen innebär i övrigt preciseringar och förtydliganden av stödmöjligheter och avgränsningar. Samtidigt har planen förhoppningsvis blivit mer lättillgänglig. Även Mellersta Norrland har allvarligt drabbats av finanskris, med efterföljande lågkonjunktur, vars slutliga effekter ännu inte går överblicka. Ett relativt stort antal anställda, inom främst tillverkande industri, har hittills varslats. Över tiden kommer varslen sannolikt att omfatta än fler och nya branscher och yrkesgrupper. En ännu okänd andel av dem som nu varslats kommer sannolikt även att få lämna sina arbeten. De medel som ställs till regionens förfogande genom Europeiska socialfonden är i sammanhanget viktiga redskap för att delvis lindra och förbättra möjligheterna för de drabbade. Under året kommer därför medel inom PO1 användas för kompetensutvecklande insatser för varslad personal inom berörda företag och organisationer. De personer som därigenom erbjuds kompetensutveckling förbättrar därmed sina förutsättningar att behålla sina arbeten alternativt, få lättare att få nytt arbete om varslet går till uppsägning. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Planens syfte och innehåll Disposition Regional analys Regional ekonomi Sysselsättning, företagande och kompetens Utanförskap på arbetsmarknaden SWOT-analys Prioriteringar och genomförande Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde 2: Ökat arbetskraftsutbud Kriterier för genomförande av programmet Finansiella förutsättningar Koppling till annat utvecklingsarbete i regionen Regionala utvecklingsprogram och delprogram Andra regionala planer inom det nationella programmet Det regionala strukturfondsprogrammet Mellersta Norrland Landsbygdsprogrammet Gränsöverskridande territoriella samarbetsprogram Transnationella territoriella samarbetsprogram Programmet för livslångt lärande Gemenskapsprogram för sysselsättning och solidaritet, etc Strukturfondspartnerskapets arbete i Mellersta Norrland Bilaga 1: Begreppsdefinitioner Bilaga 2 statistik från den ursprungliga regionala analysen från Bilaga 3: Strukturfondspartnerskapets kriterier för urval av projekt samt kvalitetshöjande faktorer

4 Sammanfattning Det övergripande målet för föreliggande regionala plan är att bidra till ökad tillväxt i Mellersta Norrland genom prioriterade insatser som främjar god kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Den regionala planen avser generera mervärden i form av insatser som bidrar till att påverka och förbättra: enskilda individers och gruppers situation i arbetslivet, företags strategier, produktivitet och tillväxt genom tillvaratagande av adekvat kompetensutveckling, formella och informella rutiner och praxis på arbetsplatserna för utveckling och tillvaratagande av befintlig kompetens, samt policy- och idéutveckling inom berörda politikområden, strukturer och institutioner. Den regionala planen omfattar två programområden: programområde 1 kompetensförsörjning och programområde 2 ökat arbetskraftsutbud. Den i jämförelse med riket låga utbildningsnivån i Mellersta Norrland indikerar ett utbrett kompetensutvecklingsbehov i arbetslivet. Prioriterade är individer verksamma inom yrken eller på arbetsställen under starkt förändringstryck och med nya kompetenskrav, individer i yrken eller branscher med låg utbildningsnivå, samt individer i regionala nyckelbranscher. De etableringsproblem i arbetslivet som personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning tenderar att ha samt den starkt könssegregerade arbetsmarknaden visar på ett behov av ökade kunskaper om hur diskriminering kan motverkas och likabehandling främjas samt ökade kunskaper om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. Regionalt prioriteras såväl insatser rörande jämställdhet, utländsk bakgrund som tillgänglighet. Den utbredda ohälsan i arbetslivet indikerar behovet av ökade kunskaper om förebyggande av sjukskrivningar. Yrkesgrupper med höga andelar sjukskrivna prioriteras regionalt. Ohälsan bland kvinnor inom vård och omsorg bör särskilt uppmärksammas. Samtliga insatser i programområde 1 riktas till samtliga sysselsatta. Den hotande arbetskraftsbristen till följd av en hög andel äldre och låg andel yngre indikerar ett stort behov av insatser för att öka arbetskraftsutbudet. Av de fyra nationellt givna målen inom programområde 2 prioriteras regionalt särskilt insatser för att underlätta ungas etablering i arbetslivet och förebygga att unga hamnar i utanförskap samt insatser för att underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet. Entreprenörskapsfrämjande insatser är prioriterade för att underlätta etablering. När det gäller målet att bidra till att män och kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden samt att kvinnors och mäns möjligheter att arbeta utifrån egna förutsättningar prioriteras särskilt insatser riktade till långtidsarbetslösa samt individer med sjuk- och aktivitetsersättning. Situationen för personer med funktionsnedsättning bör särskilt uppmärksammas. När det gäller målet att underlätta återgång i arbete för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna prioriteras yrkesgrupper med höga andelar sjukskrivna. Ohälsan bland kvinnor inom vård och omsorg bör särskilt uppmärksammas. 4

5 Transnationell verksamhet återfinns inom både programområde 1 och 2. När det gäller kompetensförsörjning prioriteras insatser som fokuserar strategiskt påverkansarbete. När det gäller ökat arbetskraftsutbud prioriteras insatser som fokuserar innovativ verksamhet och fördjupade utbyten. Samtliga prioriteringar i både programområde 1 och 2 omfattar hela Mellersta Norrland, men situationen i de glest befolkade delarna av programområdet bör särskilt uppmärksammas. Jämställdhet mellan kvinnor och män samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning skall främjas genom hela programgenomförande. 5

6 1. Inledning Det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning vägleder hur den Europeiska socialfondens medel skall användas i Sverige under perioden Programmets övergripande mål är ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Adekvat kompetens i företag samt bättre integration i arbetslivet skall särskilt prioriteras, liksom ungas etablering på arbetsmarknaden. Inriktningen på det nationella strukturfondsprogrammet för perioden skall, enligt den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning, vara god kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Programmet är följaktligen uppbyggt kring två programområden: Programområde 1 kompetensförsörjning samt programområde 2 ökat arbetskraftsutbud. Programmet skall omfatta aktiviteter inom de fyra riktlinjer för Europeiska socialfonden som formuleras i den nationella strategin. 1. Främja sådan kompetensutveckling som säkerställer en omställning av redan sysselsatta så att de inte riskerar arbetslöshet på grund av att de inte har efterfrågad kompetens. (Programområde 1) 2. Underlätta för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att träda in och stanna kvar på arbetsmarknaden genom otraditionella insatser. (Programområde 2) 3. Förebygga och motverka diskriminering och utestängning på arbetsmarknaden. (Programområde 1) 4. Förebygga långtidssjukskrivingar och underlätta en återgång till arbete för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna genom innovativa insatser. (Programområde 1 och 2) Detta skall skapa mervärde genom att möjliggöra insatser som syftar till att påverka och förbättra: Enskilda individers och gruppers situation i arbetslivet. Företags strategier, produktivitet och tillväxt genom tillvaratagande av adekvat kompetensutveckling. Formella och informella rutiner och praxis på arbetsplatserna för utveckling samt tillvaratagande av befintlig kompetens och av arbetskraftsutbudet. Policy- och idéutveckling inom berörda politikområden, strukturer och institutioner. Den ursprungliga analysen är framtagen under sommaren Därefter har en uppdatering av analysen gjorts utifrån tillgänglig statisk (siffror för och i vissa fall för första halvåret 2008) under hösten I dagsläget ser vi dock stora förändringar på arbetsmarknaden och i övriga delar av samhället i spåren av finanskrisen, dess förändringar syns alltså inte i den uppdaterade analysen. Det fortlöpande prioriteringsarbetet kommer därför att ta lämpliga och möjliga hänsyn till den fortgående utvecklingen av konjunktur och arbetsmarknad. 6

7 1.1 Planens syfte och innehåll Den regionala planen avser presentera en regional samsyn i Mellersta Norrland rörande angelägna prioriteringar inom ramen för det nationella strukturfondsprogrammet för Europeiska socialfonden. Den regionala planen skall tydliggöra regionala prioriteringar mellan de målgrupper och målsättningar som specificeras i det nationella strukturfondsprogrammet. Varje regional plan måste dock arbeta med samtliga programmål. Ambitionen är att den regionala planen skall koncentrera åtgärder till de behov och möjligheter som den regionala analysen visar det vara angeläget att fokusera. 1 Den regionala planen innehåller inte formalia rörande beslutsordning, ansökningsförfarande, stödberättigade insatser och kostnader, etc. För dessa uppgifter hänvisas till tillämpliga lagar, förordningar och föreskrifter, det nationella strukturfondsprogrammet, samt den förvaltande myndigheten för Europeiska socialfonden i Sverige, Svenska ESF-rådet. 1.2 Disposition Kapitel 2 innehåller en regional analys. Kapitel 3 tydliggör regionala prioriteringar rörande målgrupper och målsättningar, samt genomförandekriterier. Kapitel 4 redogör för de finansiella förutsättningarna för planens genomförande. Kapitel 5 illustrerar planens koppling till annat regionalt utvecklingsarbete i programområdet Mellersta Norrland. Kapitel 6 beskriver strukturfondspartnerskapets arbetsformer. 1 Svenska ESF-rådets handledning för framtagande av regionala planer inom ramen för det nationella strukturfondsprogrammet

8 2. Regional analys Programområdet Mellersta Norrland omfattar Västernorrlands län med kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik, samt Jämtlands län med kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund. I analysen nedan beskrivs Mellersta Norrland i termer av regional ekonomi, sysselsättning, entreprenörskap och kompetens, samt utanförskap på arbetsmarknaden. Därtill beskrivs regionala erfarenheter från den föregående programperioden och förväntningar inför den kommande. Detta summeras i en SWOT-analys av regionens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Den ursprungliga analysen är framtagen under sommaren Därefter har en uppdatering av analysen gjorts utifrån tillgänglig statisk (siffror för och i vissa fall för första halvåret 2008) under hösten I dagsläget ser vi dock stora förändringar på arbetsmarknaden och i övriga delar av samhället i spåren av finanskrisen, dess förändringar syns alltså inte i den uppdaterade analysen. 2.1 Regional ekonomi Befolkning och arbetskraft Befolkningen i Mellersta Norrland uppgick vid utgången av 2007 till totalt personer, varav i Västernorrland och i Jämtland. Befokningen har minskat något i de båda länen jämfört med Merparten av befolkningen är koncentrerad till kustområdet, älvdalarna och Östersundsområdet. 2 Inlandet kännetecknas generellt av stor gleshet, små tätorter och långa avstånd. Av befolkningen bor i tätort, på tätortsnära landsbygd och i glesbygd. 3 2 Statistiska centralbyrån, befolkningsstatistik 3 Glesbygdsverket, befolkning efter län och områdestyp, 8

9 Figur 2.1 Befolkning per kvadratkilometer i Mellersta Norrland Källa: Glesbygdsverket I Mellersta Norrland finns samisk urbefolkning. Den totala samiska befolkningen i Sápmi beräknas uppgå till omkring personer varav cirka är bosatta i Sverige. Av den samiska befolkningen i Sverige bedöms mellan 4000 och 5000 personer bo i den sydsamiska regionen (Jämtlands och Dalarnas län). Könsuppdelad befolkningsstatistik saknas. Men även i Västernorrland finns viss samisk befolkning. Kustlandet har av tradition varit vinterbetesmark för renskötsel med följden att vissa bosatt sig i området. 4 Traditionellt har produktion inom rennäring, jordbruk, fiske, duodji utgjort grunden för boende och sysselsättning i samiska områden. De samiska primärnäringarna har en större andel lågkapitaliserad verksamhet än övriga näringar. Traditionellt finns det inom dessa näringar ett starkt inslag av småskalighet och de kombineras ofta med säsongsbetonat lönearbete. 5 Idag finns drygt 900 renskötselföretag i Sverige, varav 283 i Jämtland (inklusive Dalarna). 6 År 2003 ägdes drygt 80 % av det totala renantalet av män och 20 % av kvinnor. För majoriteten av rennäringsföretagarna är det en mindre del av inkomsterna som kommer från rennäringen, huvuddelen av inkomsterna från en tjänst. Samhällsutvecklingen mot ett mer differentierat yrkesliv har även bidragit till att många samer idag arbetar inom andra områden än i de samiskt traditionella basnäringarna. 7 4 Sametinget, samiskt informationscentrum, 5 Näringspolitisk strategi för Sametinget, Näringspolitisk strategi för Sametinget,

10 Viktiga utvecklingsmöjligheter för den samiska näringen finns i unika natur- och kulturmiljöer. Företagande knutet till jakt och fiske som bas för upplevelsenäring har stor tillväxtpotential. Avgörande faktorer att komma tillrätta med för att skapa en positiv näringslivsutveckling är bristen på kapital och kompetens. 8 Befolkningsutvecklingen har varit negativ under en längre period. Mellan 1955 och 2006 minskade antalet invånare i Mellersta Norrland med cirka personer eller 15 procent. I riket ökade befolkningen under motsvarande period med 22 procent. Mest negativ har utvecklingen varit på glesbygden. Från 2000 har dock situationen i Mellersta Norrland generellt förbättrats. Ökad inflyttning och minskad utflyttning har i flera kommuner resulterat i folkökningar. Mest positiv har utvecklingen varit i Sundsvall, Åre, Örnsköldsvik och Östersund. Ålder och kön Befolkningens sammansättning kännetecknas i Mellersta Norrland av en jämförelsevis hög andel äldre. Försörjningskvoten, det vill säga den totala befolkningen dividerat med antalet i yrkesverksam ålder (20-64 år), är högre i regionen än i riket, 1,76 jämfört med 1,70. Dessa siffror ligger på samma nivå som Den högre försörjningskvoten i Mellersta Norrland indikerar en högre försörjningsbörda för befolkningen i yrkesverksam ålder. Prognoser visar att försörjningskvoten kommer att öka i Mellersta Norrland. 9 Både när det gäller nuvarande nivå och framtida utveckling är de inomregionala skillnaderna stora. Tabell 2.1 Folkmängd i Mellersta Norrland år 2007 efter kön och ålder Ålder Totalt Kvinnor Män 0-17 år år år 65- Försörjningskvot Mellersta Norrland ,76 Västernorrland ,77 Härnösand ,79 Kramfors ,83 Sollefteå ,84 Sundsvall ,71 Timrå ,76 Ånge ,88 Örnsköldsvik ,78 Jämtland ,75 Berg ,90 Bräcke ,87 Härjedalen ,85 Krokom ,78 Ragunda ,93 Strömsund ,87 Åre ,70 Östersund ,67 Hela riket ,70 Källa: Statistiska centralbyrån, befolkningsstatistik I Sveriges befolkning är ungefär lika många kvinnor som män, men det förekommer regionala och lokala variationer. Kommuner med en låg andel kvinnor har ofta en liten folkmängd 8 ibid 9 Statistiska centralbyrån (2003) Länens arbetskraft. Utvecklingen de närmaste decennierna 10

11 medan kommuner med hög andel kvinnor ofta har en stor folkmängd. 10 återfinns också i Mellersta Norrland. Detta mönster Utländsk bakgrund Andelen personer med utländsk bakgrund, utrikes födda och utländska medborgare är knappt hälften så stor i Mellersta Norrland som i riket. I Västernorrland, och där särskilt i Sundsvall, Timrå och Härnösand, är andelen högre än i Jämtland. Lägst är andelen i inlandskommuner såsom Berg, Krokom, Ragunda och Ånge. I Strömsund har andelen ökat i jämförelse med siffror från Tabell 2.2 Andel med utländsk bakgrund, utrikes födda och utländska medborgare Folkmängd Utländsk bakgrund Utrikes födda Utländska medborgare Utländsk bakgrund Andel % Utrikes födda Utländska medborgare Hela riket ,3 13,4 5,7 Mellersta Norrland ,1 6,0 3,1 Västernorrland ,6 6,3 3,2 Härnösand ,1 7,1 4,2 Kramfors ,1 5,9 3,0 Sollefteå ,4 5,5 3,0 Sundsvall ,7 7,1 3,4 Timrå ,1 6,5 3,2 Ånge ,6 4,9 3,1 Örnsköldsvik ,3 5,3 2,6 Jämtland ,1 5,4 3,0 Berg ,2 3,8 2,5 Bräcke ,3 6,4 4,2 Härjedalen ,2 5,6 3,4 Krokom ,5 5,0 2,9 Ragunda ,8 5,0 2,0 Strömsund ,6 6,1 4,4 Åre ,6 5,8 3,4 Östersund ,2 5,4 2,7 Statistiska centralbyrån, befolkningsregistret Funktionsnedsättning Antalet personer med funktionsnedsättning uppgår i riket till , vilket motsvarar 15,7 procent av befolkningen år. Andelen personer med funktionsnedsättning som har nedsatt arbetsförmåga är bland kvinnor 10,9 procent och män 8,2 procent. 11 Andelen personer med funktionsnedsättning varierar mellan olika delar av Sverige. Lägst är den i Stockholms län där andelen uppgår till 12,7 procent, varav 7,3 med nedsatt arbetsförmåga. Högst är den i skogslänen (Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) där andelen totalt uppskattas till 18,2 procent, varav 11,8 med nedsatt arbetsförmåga. I hela landet, förutom i Västra 10 Statistiska centralbyrån (2005) Unga och kvinnor i större städer, äldre och män i norr, pressmeddelande 2005: Statistiska centralbyrån (2007) Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2006, s

12 Sverige (Hallands och Västra Götalands län), har andelen med funktionsnedsättning minskat under perioden 2004 till Näringsstruktur Näringsstrukturen i Mellersta Norrland är traditionell med ett jämförelsevis stort beroende av tillverkningsindustri och offentlig sektor. De två enskilt största näringsgrenarna är vård och omsorg med drygt sysselsatta samt handel och kommunikation med drygt sysselsatta. Den tredje största näringsgrenen, tillverkning och utvinning, har drygt sysselsatta. 13 I Jämförelse med 2005 års statistik har näringsgrenen finans- och företagstjänster ökat och ligger idag före utbildning och FoU. Figur 2.2 Antal förvärvsarbetande 16 år och äldre efter näringsgren och kön år 2006 Vård och omsorg Handel och kommunikation Tillverkning och utvinning Finans- och företagstjänster Utbildning, FoU Personliga och kulturella tj. Offentlig förvalt. och tj. Byggverksamhet Jord- och skogsbruk, fiske Okänd näringsgren Energi, vatten och avfall Kvinnor Män Antal förvärvsarbetande med arbete i Mellersta Norrland Källa: Statistiska centralbyrån, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Många kvinnor arbetar inom vård och omsorg samt utbildning och forskning. Inom dessa näringsgrenar utgör kvinnorna 83 respektive 75 procent av de förvärvsarbetande. Många män återfinns inom handel och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster, samt byggverksamhet. Andelen män uppgår till 94 procent inom byggverksamhet samt omkring 80 procent inom energi, vatten och avfall, tillverkning och utvinning samt jord- och skogsbruk. Könsfördelningen är jämnast inom offentlig förvaltning samt personliga och kulturella tjänster Produktionsvärden I Mellersta Norrland produceras betydande ekonomiska värden. Bruttoregionprodukten, det vill säga värdet av all produktion av varor och tjänster, uppgick år 2005 till totalt miljoner kronor. Per invånare uppgick den till kronor i Västernorrland och kronor i Jämtland. Av rikets 21 län har Västernorrland fjärde högst och Jämtland tolfte högst 12 Ibid., s Det bör noteras att antalet sysselsatta inom turistnäringen inte kan utläsas ur figuren då turistnäringen genererar sysselsättning inom många olika branscher. 12

13 bruttoregionprodukt per invånare. 14 Den betydande skillnaden mellan de två länen förklaras av olikheter i näringslivsstrukturen. Västernorrland har ett betydande antal stora arbetsställen inom kapitalintensiv process- och verkstadsindustri. I jämförelse med andra perifert belägna regioner inom EU är de värden som produktionen av varor och tjänster genererar i Mellersta Norrland mycket höga. 15 Tabell 2.3 Bruttoregionprodukt per län 2005 Per capita Förändring År Västernorrland 279 2,2-1,5 1,7 3,2 5,6 Jämtland 254 1,0-2,4 1,1 4,7 4,4 Riket 296 1,1 2,0 1,7 4,1 9,2 Källa: Statistiska centralbyrån, regionalräkenskaper Tillväxten i bruttoregionprodukt har dock varit låg i Mellersta Norrland. I Västernorrland och Jämtland har ökningen under perioden 2001 till 2004 varit 5,6 respektive 4,4 procent medan den i riket har varit 9,2 procent. Tillväxten i Mellersta Norrland har också varit låg i jämförelse med andra regioner inom EU Sysselsättning, företagande och kompetens Sysselsättning Antalet förvärvsarbetande i Mellersta Norrland uppgick år 2006 till totalt personer, varav kvinnor och män. Västernorrland har förvärvsarbetande, varav kvinnor och män medan Jämtland har förvärvsarbetande, varav kvinnor och män. Antalet förvärvsarbetande har minskat något sedan Den största minskningen finns i Västernorrland. I Mellersta Norrland finns åtta lokala arbetsmarknader: Ånge, Sundsvall (inklusive Härnösand och Timrå), Kramfors, Sollefteå, Örnsköldsvik, Strömsund, Härjedalen och Östersund (inklusive Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda och Åre). 17 Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden i termer av arbetspendling är förhållandevis låg. Regionförstoring försvåras av stora avstånd och glesa strukturer, främst i inlandet. Potential finns dock för ytterligare regionförstoring, främst i kustlandet. 18 I efterdyningarna av den finansiella krisen på 1990-talet följde en kraftig minskning av antalet sysselsatta i hela landet. Sysselsättningen nådde sin lägsta punkt i riket 1993 och i Mellersta Norrland fyra år senare. Det har därefter skett en viss återhämtning. Under perioden ökade sysselsättningen i Mellersta Norrland med 3,2 procent. I riket var motsvarande ökning 3,0 procent. Bland kvinnor i Mellersta Norrland ökade sysselsättningen med närmare förvärvsarbetande eller 2,8 procent medan den bland män ökade med drygt förvärvsarbetande eller 3,6 procent. 14 Statistiska centralbyrån, regionalräkenskaper. 15 Aspire project (2004) Cartographic and Statistical Analysis of Patterns of Aspatial Peripherality. Se också ESPON (2006) ESPON Atlas Mapping the structure of the European Territory. 16 Eurostat, regional statistics, GDP per capita. 17 Statistiska centralbyrån (2007) Regionala indelningar i Sverige den 1 januari Nutek (2006) Framtidens arbetsmarknadsregioner, rapport 2006:18. 13

14 Sysselsättningsutvecklingen varierar betydligt inom Mellersta Norrland. Mest positiv har den varit i Åre, Krokom, Östersund, Härnösand och Sundsvall. Mest negativ har den varit i Bräcke, Berg, Kramfors och Härjedalen. Utvecklingen skiljer sig också åt mellan kvinnor och män inom enskilda kommuner. Figur 2.3 Förändring av antalet förvärvsarbetande år, perioden Kvinnor Män Totalt Förändring , procent Källa: Statistiska centralbyrån, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Sysselsättning per sektor och bransch I Mellersta Norrland har en större andel av de förvärvsarbetande än i riket sin utkomst inom offentlig förvaltning och service, 36,8 respektive 31,0 procent. Beroendet av offentlig sektor innebär en känslighet för politiska beslut avseende verksamhetens omfattning och finansiering. Under perioden var sysselsättningstillväxten i näringslivet snabbare i Mellersta Norrland än i riket. Sysselsättningsökningen var 5,0 procent i Mellersta Norrland jämfört med 2,7 procent i riket. Tillväxten av antalet arbetstillfällen inom offentlig förvaltning och service inom regionen har däremot varit klart lägre än i riket. Antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn i Mellersta Norrland har varit mer eller mindre konstant mellan 2000 och Det har skett en ökning på 0,2 procent vilket jämfört med 3,8 procent i riket är lågt. Detta förklaras främst av besparingar och strukturomvandlingar inom offentlig sektor. Neddragningar inom Försvarsmakten har markant påverkat sysselsättningen inom statlig verksamhet. År 2005 inleddes nedläggningen av försvarsverksamheten i Östersund med en första minskning på drygt 400 av de totalt arbetstillfällen som idag har avvecklats. I Västernorrland minskade antalet sysselsatta inom försvarsmakten med omkring 300 personer (Sollefteå och Härnösand med 250 respektive 60 personer) under perioden Stora 14

15 minskningar i Mellersta Norrland gjordes även under 1990-talet. Antalet anställda minskade med personer mellan 1993 och Figur 2.4 Förändring förvärvsarbetande år per sektor Offentlig förvaltning och tjänster Näringslivet Förändring , procent Källa: Statistiska centralbyrån, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Sysselsättningsutvecklingen varierar också mellan olika branscher. De senaste femton åren har antalet sysselsatta minskat främst inom vård och omsorg samt inom industrinäringarna. Antalet sysselsatta har däremot ökat påtagligt inom utbildning och FoU samt inom finans- och företagstjänster. Figur 2.5 Sysselsättningsutveckling per bransch under perioden Vård och omsorg Finans-, företags- o personl. tj.* Handel och kommunikation Tillverkningsind. etc Utbildning & FoU Civila myndigheter, försvar Byggverksamhet Jord- och skogsbruk *inkl okänd näringsgren 15

16 Källa: Statistiska centralbyrån, raps Utrikes födda Som tidigare redovisats är förhållandevis få av regionens invånare födda utomlands jämfört med riket som helhet. Sysselsättningsgraden bland de utrikes födda, och särskilt utomnordiskt födda, är betydligt lägre än bland födda i Sverige. Mönstret återfinns både regionalt och nationellt. Tabell 2.4 Andel förvärvsarbetande år efterfödelseland, 2006 Födelseland Västernorrlands län Jämtlands län Mellersta Norrland Sverige Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Sverige 82,0 79,3 81,6 78,9 81,9 79,1 82,3 79,0 Övriga Norden 68,5 67,6 68,4 69,6 68,5 68,2 63,5 66,8 Utom Norden 49,4 48,0 57,2 50,6 51,6 48,7 57,2 50,5 Totalt 80,1 77,3 80,5 77,5 80,3 77,3 78,6 74,8 Källa: SCB, raps-ris Sysselsättningsgraden bland utrikes födda personer och andra med utländsk bakgrund har under de senaste åtta åren legat på betydligt lägre nivå än bland inrikes födda i såväl Mellersta Norrland som i riket. Heltids- och deltidsarbete Antalet arbetade timmar per vecka indikerar utbredningen av heltids- och deltidsarbete. Andelen som arbetar heltid är ungefär lika stor i Västernorrland och riket, medan andelen som arbetar deltid är något större i Jämtland. Tabell 2.5 Medelsarbetstiden per vecka 2006 Västernorrland Arbetade timmar Män Kvinnor Antal Andel i (%) Antal Andel i (%) Län Län Riket Län Län Riket ,8 2, ,3 6, ,8 9, ,2 32, ,4 87, ,5 60,9 Totalt Jämtland Arbetade timmar Män Kvinnor Antal Andel i (%) Antal Andel i (%) Län Län Riket Län Län Riket ,5 2, ,2 6, ,4 9, ,6 32, , ,3 60,9 Totalt Mellersta Norrland Arbetade timmar Män Kvinnor Antal Andel i (%) Antal Andel i (%) MN MN Riket MN MN Riket ,0 2, ,6 6, ,4 9, ,7 32, ,6 87, ,7 60,9 Totalt , ,0 100 Källa: Statistiska centralbyrån, arbetskraftsundersökningarna 16

17 Andelen män som arbetar heltid, det vill säga minst 35 timmar i veckan, är markant högre än andelen kvinnor. Omvänt är andelen kvinnor som arbetar deltid, det vill säga mindre än 35 timmar, markant högre än andelen män. Nationella och regionala nyckelbranscher För ett antal utvalda nationella nyckelbranscher har regeringen i samverkan med näringsliv, fackliga organisationer och myndigheter utarbetat strategiprogram. 19 Inom de sex nationella nyckelbranscherna finns i Mellersta Norrland mycket betydande verksamhet inom skogs- och träindustri samt inte obetydlig verksamhet inom IT och telekom samt metallurgiindustri. Inom de tre resterande nyckelbranscherna, fordonsindustri, flyg- och rymdindustri samt läkemedel, bio- och medicinteknik är verksamheten av marginell omfattning i Mellersta Norrland. Tabell 2.6 Förvärvsarbetande 16 år och äldre per nyckelbransch 20 år 2006 Mellersta % av Västernorrland Jämtland Norrland Hela riket riket Skogs- och träindustri ,0 Skogs- o träindustri (inkl tillv. av maskiner till prod. av massa. papper o papp) ,5 Fordonsindustri ,5 Flyg- och rymdindustri ,9 Flyg- och rymdindustri (SNI 353) ,1 Läkemedels- bio- och medicinteknik (inkl forskning) ,9 IT och telekom ,1 Metallurgindustri etc ,9 Källa: Bearbetad statistik från Statistiska centralbyrån (SNI 5), raps Av de förvärvsarbetande inom nyckelbranscherna i Mellersta Norrland är cirka 81 procent män. Detta avspeglar det faktum att skogs- och träindustri, IT och telekom, samt metallurgi är mansdominerade branscher. De regionalt prioriterade tillväxtbranscherna i Mellersta Norrland är i första hand: skogs- och träindustri, turistnäring, företagstjänster, IT och telekom, samt miljöteknik. 21 Skogs- och träindustrin i Mellersta Norrland sysselsätter närmare personer vilket är 7,0 procent av det totala antalet sysselsatta i branschen i riket. Merparten av verksamheten finns i Västernorrland. Om skogsbruket inkluderas uppgår antalet förvärvsarbetande till närmare Det motsvarar procent av de sysselsatta inom tillverknings- och utvinningsindustri samt 5,7 procent av samtliga sysselsatta i Mellersta Norrland. Till detta kommer betydande sysselsättning indirekt genom underleverantörer för insatsvaror, transporter, underhåll, etc. I riket är motsvarande andelar 16,6 procent av de sysselsatta inom tillverkning och utvinning respektive 2,8 procent av samtliga sysselsatta. 19 Se strategiprogram för nyckelbranscher. 20 Skogs- och träindustri: , , 361 (exklusive ). Fordonsindustri: , Flygoch rymdindustri: 353, Läkemedel, bio- och medicinteknik: 244, 331, , IT- och telekom: 300, , 332, 642, Metallurgi: , , 143, 145, , Dessa är de regionalt prioriterade branscherna i det regionala strukturfondsprogrammet för Mellersta Norrland Se även regionala utvecklingsprogram samt regionala tillväxtprogram för Västernorrland respektive Jämtland. 17

18 Turistnäringen i Jämtland omsatte 3,3 miljarder under 2006 och 2, 89 miljarder i Västernorrland under Näringen genererade underlag för ca årsanställda i Jämtland 2006 och årsanställda i Västernorrland Sysselsättningen inom turistnäringen i regionen har ökat med cirka 50 procent de senaste tio åren. Finans- och företagstjänster sysselsätter drygt i Mellersta Norrland. Inom ramen för dessa näringsgrenar finns ett antal segment som i flera fall utgör bas för regionala klusterbildningar. Företagskonsulter, reklam- och marknadsföringskonsulter samt tekniska konsulter sysselsätter cirka personer. Datakonsulter och dataserviceföretag sysselsätter omkring personer. Callcenterföretag sysselsätter drygt personer. Sedan 1993 har sysselsättningen totalt inom nämnda segment ökat med drygt personer. IT och telekom samt metallurgiindustrin sysselsätter cirka respektive personer i Mellersta Norrland, vilket motsvarar 3,3 respektive 2,8 procent av antalet förvärvsarbetande i dessa branscher i riket. Miljösektorn (den primära) 23 i Mellersta Norrland omfattar år 2006, 525 arbetsställen med cirka sysselsatta. I hela landet omfattar den primära miljösektorn arbetsställen med omkring sysselsatta. Andelen kvinnor inom sektorn uppgår i såväl regionen som riket till omkring 20 procent. Det totala antalet sysselsatta inom hela miljösektorn (den primära och sekundära) i Mellersta Norrland uppgår till drygt personer eller 2,5 procent av samtliga förvärvsarbetande, vilket är en något större andel än rikets 1,9 procent. Omsättningen för den primära miljösektorn i Mellersta Norrland uppgår till miljoner kronor eller 7,6 procent av sektorns export i riket totalt. I samiskt näringsliv är nyckelbranscher rennäring, vidareförädlade livsmedel, konsthantverk, gårdsbruk och upplevelseturism. 24 Kultur och upplevelseindustri Kultur och upplevelseindustri står för en ökande andel av sysselsättningen och tillväxten. 25 Upplevelsenäringarna sysselsätter cirka personer, utgör basen för företag och omsätter 366 miljarder i riket. 26 I Jämtland har kommunerna identifierat turism och musik som starka områden. I Västernorrland har kommunerna identifierat konst följt av turism, media och utbildning/entertainment som starka områden. 27 Bristyrken Enligt prognoser över arbetsmarknadens utveckling under 2007 och 2008 kommer det att råda brist på sökanden i förhållande till efterfrågan inom vissa yrken. Bristyrken är: systemerare, programmerare, arkitekter, civilingenjörer, högskoleingenjörer, läkare, tandläkare, veterinärer, apotekare, logopeder, barnmorskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, dietister, 22 TEM 2007 Västernorrland och Fakta om Turismen Jämtland Härjedalen Statistiska centralbyråns miljöföretagsdatabas (2007). Databasen innehåller arbetsställen som är verksamma inom miljösektorn. Industrin för miljövaror och tjänster producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar eller återställer miljöförstöring av vatten, luft och mark samt även problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem, enligt OECD:s och Eurostats definition. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning. Primära miljösektorn innehåller endast arbetsställen vars huvudsakliga verksamhet har en miljöanknytning. 24 Sametinget (2006) Näringspolitisk strategi för Sametinget, s Upplevelsenäringarna omfattar: arkitektur, design, film/foto, litteratur, konst, marknadskommunikation, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, upplevelsebaserat lärande samt sport och evenemang. 26 KK-stiftelsen (2004) Upplevelseindustrin i Sverige 2004, s KK-stiftelsen (2002) Upplevelseindustrin i Sverige 2002, s

19 tandhygienister, sjukgymnaster, receptarier, tandsköterskor, optiker, gymnasielärare, förskolelärare, speciallärare, högskole- och universitetslärare, redovisningsekonomer, jurister, psykologer, säljare, tågmästare, hovmästare, kockar, poliser, bygg- och anläggningsarbetare, svetsare, plåtslagare, fordonsmekaniker, lackerare, verktygsmakare, linjeoperatörer, maskinoperatörer, montörer, samt maskin- och fordonsförare Företagande och entreprenörskap Det finns inomregionala skillnader när det gäller företagsstrukturen i Mellersta Norrland. Andelen egna företagare av totalt sysselsatta uppgick år 2006 till 8,1 procent i Västernorrland och 11,4 procent i Jämtland medan andelen i riket var 9,2 procent. Den högre andelen i Jämtland förklaras bland annat av att det är många sysselsatta i lantbruk, servicebranscher, turistnäring och annan traditionellt småskalig verksamhet. Omvänt gäller i Västernorrland där andelen sysselsatta i stora arbetsställen är betydligt fler än i Jämtland. 29 Av de egna företagarna i både riket och i Mellersta Norrland är omkring 30 procent kvinnor och 70 procent män. Fördelningen mellan kvinnor och män är i stort sett densamma i regionens kommuner. I riket är förhållandevis många företagare 30 mellan 16 och 49 år. Företagarna i Mellersta Norrland är något äldre än i riket. Figur 3.6 Företagare (inkl.kombinatörer) efter ålder i Mellersta Norrland och riket år 2006 Ålder Riket Mellersta Norrland Källa: Statistiska Centralbyrån, raps 0% 20% 40% 60% 80% 100% I Mellersta Norrland startades år 2007 totalt nya företag 31, varav i Västernorrland och 839 i Jämtland. Det motsvarar en etableringsfrekvens per invånare år i Mellersta Norrland på 8,4 varav 7,2 i Västernorrland och 10,5 i Jämtland 7,0. I riket är etableringsfrekvensen 9,9 Etableringsfrekvensen bland kvinnor och män är i Västernorrland 4,1 respektive 9,3, i Jämtland 6,6 respektive 12,8 och i riket 6,3 respektive 12,2. Bland personer med svensk bakgrund är frekvensen 7,2 i Västernorrland, 10,3 i Jämtland och i riket 10,1 och bland 28 Länsarbetsnämnden Jämtland (2007) Arbetsmarknadsutsikter , s samt Länsarbetsnämnden Västernorrland (2007) Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län, s SCB använder en ny källa, Standardiserade räkenskapsutdrag (SRU), för egna företagare från och med I och med byte av källa tas även underskottsföretagande med, vilket innebär att antalet ökar både för företagare och kombinatörer mot tidigare år då deklarationerna användes som källa. 31 Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) Nyförtagandet i Sverige 2006 och 2007, rapport S2008:06. Nystartade företag inkluderar från 2007 även branschgrupperna jord- och skogsbruk, fiske och fastighetstjänster som tidigare inte fanns med i ITPS statistik. 19

20 Antal personer med utländsk härkomst är den i Västernorrland 5,4 och i Jämtland 11,1 medan den i riket är 8,3. 32 Av de nya företagen i Mellersta Norrland startades 444 eller 23 procent av personer som är 30 år eller yngre. I riket är motsvarande andelar 23,5 procent. 33 Figur 3.7 Antal nystartade företag 34 och konkurser i Mellersta Norrland Nystartade företag Företagskonkurser Källa: Institutet för tillväxtpolitiska studier Antalet sysselsatta i nystartade företag i Mellersta Norrland uppgick under 2007 till totalt 3 318, varav kvinnor och män. De nystartade företagen sysselsatte 644 kvinnor och män i Västernorrland samt 547 kvinnor och 964 män i Jämtland. Det genomsnittliga antalet sysselsatta i nya företag uppgick till 1,7 i såväl Mellersta Norrland som i riket. 35 Antalet nystartade företag i regionen har ökat under de senaste åren. Samtidigt har konkurserna minskat. 36 I linje med detta har också överlevnadsgraden successivt höjts. Av de nya företag som etablerades 2003 var 67 procent i Västernorrland och 72 procent i Jämtland verksamma tre år senare. 37 Det är en förbättring med 3 respektive 13 procentenheter i Västernorrland och i Jämtland jämfört med föregående mättillfälle. Andelen tillväxtföretag i Mellersta Norrland ligger i paritet med riksgenomsnittet. Med tillväxtföretag avses företag som tre år efter start har en omsättning på minst 1 miljon kronor, har minst två anställda eller där företagaren uppger att företaget har god lönsamhet. Andelen i 32 Ibid. 33 Ibid. 34 ITPS. Nystartade företag frånräknat de i statistiken från 2007 nya branschgrupperna jord- och skogsbruk, fiske och fastighetstjänster. 35 Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) Nyförtagandet i Sverige 2006 och 2007, rapport S2008: Institutet för tillväxtpolitiska studier (2008) Konkurser och offentliga ackord, rapport S2008: Institutet för tillväxtpolitiska studier (2008) Uppföljning av 2003 års nystartade företag Tre år efter start, rapport S2008:001 20

21 Mellersta Norrland och i riket uppgick till närmare 44 procent, i Västernorrland var andelen 45 procent och i Jämtland 41 procent. 38 Attityden till att bli och vara företagare bland unga är också positiv i Mellersta Norrland. I åldersgruppen år uppger 78 procent i regionen att det kan tänka sig detta. Motsvarande andel i riket är 73 procent. Vidare uppger 32 procent i nämnda åldersgrupp i Mellersta Norrland att de helst skulle föredra att vara företagare. Motsvarande andel i riket är 28 procent Utbildning och kompetens Kompetens är inte synonymt med utbildningsnivå. Kompetens kan inhämtas genom såväl formell utbildning som praktiskt arbete. Utbildningsnivå är dock ett grundläggande och relativt lättillgängligt mått på kompetens. Utbildningsnivå Utbildningsnivån i Mellersta Norrland är lägre än i riket. Andelen i befolkningen år med eftergymnasial utbildning på tre år eller längre är i Jämtland och Västernorrland 17 respektive 16 procent medan den i riket är 21 procent. Andelen med gymnasial utbildning kortare än tre år är i Jämtland och Västernorrland 35 procent medan den i riket är 28 procent. Utbildningsnivån varierar mellan män och kvinnor. Kvinnors utbildningsnivå är högre i såväl Mellersta Norrland som riket. En större andel av kvinnorna har eftergymnasial utbildning på tre år eller längre medan en större andel av männen har förgymnasial utbildning. Skillnaderna är mer accentuerade i Mellersta Norrland än i riket. Tabell 2.7 Befolkningens (25-64 år) utbildningsnivå år 2007 Förgymna sial utb. Gymnasia l utb. kortare än 3 år Gymnasia l utb. 3 år Eftergym nasial utb. kortare än 3 år Eftergym nasial utb. 3 år eller längre Forskarutbildning Län Kön Befolkning Mellersta Norrland Kvinnor % 33% 17% 15% 21% 0,2% Män % 37% 19% 13% 13% 0,5% Totalt % 35% 18% 14% 17% 0,4% Västernorrlands län Kvinnor % 34% 17% 14% 21% 0,2% Män % 37% 18% 13% 12% 0,5% Totalt % 35% 18% 14% 16% 0,4% Jämtlands län Kvinnor % 33% 18% 16% 22% 0,3% Män % 36% 20% 13% 13% 0,5% Totalt % 35% 19% 14% 17% 0,4% Riket Kvinnor % 28% 18% 15% 24% 0,8% Män % 29% 19% 14% 18% 1,4% Totalt % 28% 18% 14% 21% 1,1% Källa: Statistiska centralbyrån, befolkningens utbildning 38 Ibid. 39 Nutek (2007) Entreprenörskapsbarometern 2007 Unga i Norrland mest positiva till företagande, rapport 2007:4. 21

22 Utrikes födda har i riket en något lägre utbildningsnivå än dem som är födda i Sverige. Skillnaderna är dock stora mellan olika födelseländer, bland annat beroende på att åldersstruktur och skäl till invandring varierar mellan olika grupper av invandrare. Generellt har de som invandrat under senare år en högre utbildningsnivå än såväl dem som invandrat längre tillbaka som befolkningen totalt. 40 Personer med funktionsnedsättning har i mindre utsträckning eftergymnasial utbildning än befolkningen totalt. I riket har 33 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning medan motsvarande andel bland personer med funktionsnedsättning är 24 procent. Bland personer med funktionsnedsättning som inte har nedsatt arbetsförmåga är utbildningsnivån i stort sett i nivå med befolkningen. Kvinnor med funktionsnedsättning har en högre utbildningsnivå än män. Under de tio senaste åren har andelen personer med funktionsnedsättning som har eftergymnasial utbildning ökat från 14 till 24 procent. 41 Befolkningens utbildningsnivå varierar betydligt mellan kommunerna i Mellersta Norrland. Högst är utbildningsnivån i Östersund, Härnösand, Sundsvall och Örnsköldsvik, där andelen med minst treårig eftergymnasial utbildning är mellan 17 och 23 procent. I Krokom, Sollefteå, Åre och Berg är andelen mellan 12 och 16 procent. I resterande kommuner är andelen mellan 9 och 11 procent. Detta illustrerar det nationella mönstret att utbildningsnivån tenderar att vara lägre i glesbygdsområden. 42 Andelen högutbildade i befolkningen (25-65 år) har under perioden 2000 till 2006 ökat från 16,2 till 21,0 procent. I samtliga kommuner har andelen ökat. Av de 40 kommuner där nivån har ökat mer än riksgenomsnittet på 4,7 procent finns två i Mellersta Norrland, nämligen Örnsköldsvik och Östersund. I Sundsvall och Åre har ökningen varit mellan 3,5 och 5,1 procent. I Berg, Bräcke, Härnösand, Kramfors, Krokom, Strömsund, Timrå och Ånge har ökningen varit mellan 2,5 och 3,5 procent. I Härjedalens, Ragunda och Sollefteå kommun har ökningen varit mindre än 2,5 procent. 43 Utbildningsnivå per näringsgren De förvärvsarbetandes utbildningsnivå i Mellersta Norrland har ökat, men ligger fortfarande under riksgenomsnittet. Andelen förvärvsarbetande år med eftergymnasial utbildning på minst tre år är 17,4 procent i Mellersta Norrland och 21,6 procent i riket. Andelen som har eftergymnasial utbildning på minst tre år är högre bland kvinnor än män, med undantag för finans- och företagstjänster, utbildning och forskning samt vård och omsorg. I förhållande till andelen förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning på minst tre år i riket är nivåerna lägre inom samtliga näringsgrenar i regionen med undantag för jord- och skogsbruk, fiske. Störst skillnad jämfört med riket finns inom den snabbt växande sektorn finans- och företagstjänster. 40 Statistiska centralbyrån (2007) Befolkningens utbildning 2006, Statistiska meddelanden 0701, s Statistiska centralbyrån (2007) Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2006, s Statistiska centralbyrån (2008) Befolkningens utbildning Ibid., s

23 Tabell 2.8 Förvärvsarbetande år med eftergymnasial utbildning på minst 3, år 2006 Mellersta Norrland Kvinnor Män Totalt Riket Kvinnor Riket Män Riket Totalt Jord- o skogsbruk, fiske ,1 7,0 7,7 11,1 5,1 6,3 Tillverkning och utvinning ,4 7,2 8,5 16,5 11,3 12,6 Energi, vattenförs och avfallshantering ,3 11,5 13,3 24,9 13,3 16,0 Byggindustri 278 9,5 2,0 2,4 15,6 3,2 4,1 Handel 732 5,9 3,4 4,5 10,4 8,6 9,4 Hotell och restauranger 223 5,6 4,8 5,2 6,2 5,8 6,0 Transport och kommunikation 548 7,5 4,4 5,2 10,9 7,5 8,4 Finans & företagstjänster ,5 21,5 20,7 26,0 30,2 28,4 Offentlig förvaltning och försvar ,9 33,2 34,2 38,0 36,2 37,2 Utbildning och FoU ,4 45,5 43,1 45,2 56,8 48,3 Vård och omsorg ,9 30,7 21,7 23,6 39,2 26,1 Personliga och kulturella tjänster ,4 14,7 16,2 22,3 22,4 22,4 Okänd näring ,3 7,4 10,2 16,3 13,6 15,2 Totalt ,1 13,0 17,4 25,2 18,2 21,6 Källa: Statistiska centralbyrån, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Andelen förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning är genomgående låg i privat sektor i jämförelse med offentlig sektor. Detta gäller både i länet och riket. 2.3 Utanförskap på arbetsmarknaden Arbetslöshet Första halvåret 2008 var i Mellersta Norrland personer öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. 44 Av de öppet arbetslösa var kvinnor och män. Av dem i program med aktivitetsstöd var kvinnor och män. I Västernorrland uppgick andelen öppet arbetslösa kvinnor och män till 3,0 respektive 3,7 procent, i Jämtland till 2,2 respektive 3,1 procent, och i riket till 2,7 respektive 3,5 procent. Andelen öppet arbetslösa och i program är högre i Mellersta Norrland än i riket. Både regionalt och nationellt är andelen något högre bland män. 44 Förutom arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd finns program med anställningsstöd. 23

24 Tabell 2.9 Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, första halvåret 2008 Totalt Kvinnor Män Arbetslösa Program Arbetslösa Program Arbetslösa Program Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ånge 204 3,3 87 1,4 91 3,1 35 1, ,5 52 1,6 Timrå 445 4, , , , , ,1 Härnösand 562 3, , , , , ,9 Sundsvall , , , , , ,8 Kramfors 502 4, , , , , ,1 Sollefteå 617 5, , , , , ,2 Örnsköldsvik , , , , , ,7 Västernorrland , , , , , ,9 Ragunda 89 2,7 69 2,1 36 2,3 34 2,2 53 3,0 35 2,0 Bräcke 128 3,0 71 1,7 53 2,6 36 1,8 75 3,3 34 1,5 Krokom 210 2, ,7 78 1,8 77 1, ,8 71 1,5 Strömsund 362 4, , ,1 83 2, ,3 91 2,2 Åre 161 2,5 61 0,9 69 2,2 34 1,1 93 2,7 27 0,8 Berg 91 2,0 57 1,3 28 1,3 28 1,3 64 2,7 29 1,3 Härjedalen 140 2,2 85 1,3 64 2,1 41 1,4 77 2,3 44 1,3 Östersund 947 2, , , , , ,3 Jämtland , , , , , ,9 Mellannorrland , , , , , ,9 Riket , , , , , ,2 *Totalsiffran är inte summan av kommunerna då skrivna från andra kommuner ingår. Andelen arbetslösa kvinnor i Mellersta Norrland har under 2000-talet i princip varit i nivå med riksgenomsnittet. Arbetslösheten bland män har däremot varit cirka två procentenheter högre än riksgenomsnittet. Differensen har dock minskat något under senare år. 24

25 2000q1 2000q2 2000q3 2000q4 2001q1 2001q2 2001q3 2001q4 2002q1 2002q2 2002q3 2002q4 2003q1 2003q2 2003q3 2003q4 2004q1 2004q2 2004q3 2004q4 2005q1 2005q2 2005q3 2005q4 2006q1 2006q2 2006q3 2006q4 2007q1 2007q2 Andel arbetslösa av befolkningen år, proc. Figur 2.8 Andel öppet arbetslösa av befolkningen år Mellersta Norrland, män Riket, män Mellersta Norrland, kvinnor Riket, kvinnor Källa: Länsarbetsnämnden Unga Arbetslösheten bland unga (18-24 år) är högre än totalt i befolkningen i yrkesverksam ålder (16-64 år). I Mellersta Norrland är ungdomsarbetslösheten högre än i riket. Första halvåret 2008 var den 4,7 procent i Mellersta Norrland och 3,4 procent i riket. Ungdomsarbetslösheten har sjunkit något både i Mellersta Norrland och i riket sedan första halvåret Tabell 2.10 Arbetslösa och i program åldern år, första halvåret 2008 Totalt Kvinnor Män Arbetslösa Program Arbetslösa Program Arbetslösa Program Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ånge 37 5,0 15 2,1 14 4,2 5 1,4 23 5,7 11 2,7 Timrå 99 8,1 44 3,6 36 6,3 18 3,1 63 9,8 26 4,1 Härnösand 126 5,8 59 2,7 51 4,7 18 1,6 75 6,8 41 3,7 Sundsvall 341 4, , ,5 63 1, , ,6 Kramfors 73 5,5 47 3,6 34 5,7 16 2,7 39 5,4 31 4,2 Sollefteå 109 6,8 51 3,2 47 6,3 25 3,3 62 7,4 26 3,1 Örnsköldsvik 181 4, ,9 73 3,6 55 2, ,0 66 3,1 Västernorrland 966 5, , , , , ,1 Ragunda 17 4,1 18 4,4 9 4,9 8 4,6 8 3,6 10 4,2 Bräcke 21 4,7 22 4,7 6 3,0 10 4,6 15 6,1 12 4,8 Krokom 33 3,1 27 2,5 14 2,8 13 2,6 19 3,3 14 2,5 Strömsund 81 9,1 24 2,7 30 7,8 6 1, ,0 18 3,5 Åre 26 3,0 8 1,0 10 2,5 2 0,6 16 3,5 6 1,3 Berg 18 3,3 12 2,2 4 1,8 5 1,9 14 4,5 8 2,5 Härjedalen 24 3,3 15 2,1 9 2,8 6 2,0 16 3,7 9 2,1 Östersund 186 3, ,7 76 2, , , ,7 Jämtland 406 3, , , , , ,2 Mellannorrland , , , , , ,1 Riket , , , , , ,6 Källa: Arbetsförmedlingen Ungdomsarbetslösheten varierar betydligt mellan kommunerna i Mellersta Norrland. Högst är den i Strömsund och Timrå med 9,1 respektive 8,1 procent. Lägst är den i Åre och Berg där 25

26 den öppna arbetslösheten är 3,0 procent. Generellt gäller att arbetslösheten är högre bland män än kvinnor. Andelen i program med aktivitetsstöd varierar också påtagligt. Högst är den i Bräcke och Ragunda. Lägst är den i Åre, Härjedalen och Ånge. Andelen män i program är högre än andelen kvinnor, men andelen kvinnor har ökat sedan första halvåret Utrikes födda Arbetslösheten bland utrikes födda är betydligt högre än bland födda i Sverige. Första halvåret 2007 var arbetslösheten bland utrikes födda 7,3 procent jämfört med xx procent i riket. Arbetslösheten har ökat sedan 2007 då 6,0 procent av de utrikes födda var arbetslösa. Personer med funktionsnedsättning Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är högre än i andra grupper. Situation på arbetsmarknaden i Mellersta Norrland för denna grupp har inte heller utvecklats lika positivt som för andra grupper på arbetsmarknaden under det senaste året. Under första halvåret 2008 var omkring personer med funktionsnedsättning öppet arbetslösa per månad i Mellersta Norrland, vilket är drygt 100 färre än det första halvåret Matchningen på arbetsmarknaden Antalet vakanser per arbetslös är jämförelsevis hög i Mellersta Norrland. Det ger en hög så kallad vakanskomponent, vilket indikerar att matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är mindre effektiv Ohälsa Ohälsotalet är påtagligt högre i Mellersta Norrland än i riket. 46 I Västernorrland och Jämtland är det 41,7 respektive 46,6 medan riksgenomsnittet är 36,2. Ohälsotalet är högre bland kvinnor än män och högre bland äldre än yngre. Detta gäller såväl regionalt som nationellt. Tabell 2.11 Ohälsotalet år 2008 (oktober rullande 12 mån) Totalt Kvinnor Män Riket 36,2 43,5 29,1 Västernorrland 41,7 50,4 33,4 Ånge 49,7 59,2 41,1 Timrå 44,2 54,8 34,3 Härnösand 43,1 51,5 32,0 Sundsvall 40,1 48,5 41,6 Kramfors 50,8 61,1 36,6 Sollefteå 41,8 47,3 36,6 Örnsköldsvik 38,2 47,7 29,3 Jämtland 46,6 57,1 36,7 Hammarstrand 55,4 69,5 42,9 Bräcke 58,3 69,6 48,1 45 Svenska ESF-rådet, Modell för fördelning av programmedel. 46 Ohälsotalet är ett mått på de samlade utbetalningarna för sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt rehabiliteringsersättning. Det betyder att ohälsotalet fångar utvecklingen inom såväl den korta som den långa frånvaron från arbetsmarknaden på grund av arbetsoförmåga orsakad av sjukdom. 26

27 Krokom 48,7 61,7 36,7 Strömsund 52,6 60,8 45,5 Järpen 38,4 46,3 31,3 Svenstavik 45,5 55,4 36,6 Härjedalen 43,2 52,6 35,0 Östersund 45,0 55,7 34,1 Källa: Försäkringskassan Det finns påtagliga inomregionala variationer. Lägst är ohälsotalet i Åre, Järpen och Sundsvall. I dessa kommuner är ohälsotalet i princip i nivå med riksgenomsnittet. Högst är ohälsotalet i Bräcke, Hammarstrand, Srömsund, Kramfors och Ånge. Inom enskilda kommuner finns även stora variationer mellan kvinnor och män. Långa sjukskrivningar samt sjuk- och aktivitetsersättning I Mellersta Norrland uppgick i augusti 2008 antalet långtidssjukskrivna (180 dagar och mer) till omkring personer, varav kvinnor och män. De senaste åren har antalet långa sjukskrivningar minskat påtagligt. När det gäller sjukskrivningar per 1000 invånare är andelen långa sjukfall (180 dagar) markant högre i Mellersta Norrland än i riket. Såväl nationellt som regionalt är andelen sjukskrivna påtagligt högre bland kvinnor än bland män. Figur 2.9 Långtidssjukskrivningar och sjuk- och aktivitetsersättning Mellersta Norrland Källa: Försäkringskassan, registerdata Antalet som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning i november 2008 uppgår till omkring personer, varav kvinnor och män. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning har under en längre period ökat, men förefaller nu ha stabiliserats om än på en historiskt sett hög nivå. Andelen personer med sjuk- och aktivitetsersättning per invånare är markant högre i Mellersta Norrland än i riket. 27