PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012"

Transkript

1 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Gävleborgs län Innehållsförteckning Sid DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ VAROR/TJÄNSTER OCH ARBETSKRAFT SAMT SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 7 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 8 UTBUDET AV ARBETSKRAFT...12 ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM...13 ARBETSLÖSHETENS STRUKTUR...14 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...17 YRKESBAROMETER...19 KÄLLOR...19 Definitioner Arbetskraften: Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Kapacitetsutnyttjande: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Ohälsotal: Utbetalda dagar per person från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. RAMS: Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) syftar till att ge information om sysselsättning, pendling, personal- och näringsstruktur samt att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Uppgifterna avser november månad för respektive år. Säsongsrensa: Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässiga variationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie. Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

3 Arbetsmarknadsutsikter för Gävleborgs län 3 Arbetförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Gävleborgs län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom jord- och skogsbruk, industri, byggverksamhet, privata tjänster och offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som har bidragit till slutresultatet. Sammanfattning Det senaste halvåret har efterfrågan på varor och tjänster överträffat förväntningarna inom det privata näringslivet. Inför det kommande halvåret har företagarna indikerat en efterfrågeutveckling som förväntas bli ännu mer positiv. Nära sex av tio arbetsställen förväntar sig en ökad efterfrågan. Verkstadsindustrin tillhör dem med höga förväntningar. På lite längre sikt förväntas ökningen mattas av något enligt vår intervjuundersökning. Det är färre företag än i fjol som anser att personalresurserna används till fullo. Samtidigt har företagen som anser sig ha en stor överkapacitet successivt blivit allt färre. Det innebär så att säga att de vuxit i kostymen. Antalet lediga platser som anmäls visar en positiv utveckling och antalet varsel ligger på en låg nivå. Det signaleras om tilltagande svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrken och problem uppstår när det handlar om nyckelkompetens. En utdragen och/eller misslyckad rekryteringsprocess kan då komma att motverka företagens tillväxt. Sysselsättningen ökar Sysselsättningen minskade kraftigt när finanskris och lågkonjunktur slog till, på ett år minskade antalet förvärvsarbetande med personer. Länets industri som har flest sysselsatta drabbades mycket hårt. Återhämtningen kom dock förvånansvärt snabbt och blev kraftig. Industrin började återanställa tidigare uppsagd personal. Orderingång och produktion tog fart. Efterfrågeutvecklingen ser positiv ut inom det privata näringslivet och kan förväntas generera en viss ökning av sysselsättningen. Sysselsättningen bedöms öka med personer eller 0,9 procent i år och med ytterligare 600 personer eller 0,5 procent till slutet av men arbetskraften minskar Arbetskraften i länet påverkas bland annat av befolkningsutvecklingen. Befolkningen i åldern år, det vill säga den möjliga arbetskraften, har minskat de senaste tre åren och förväntas fortsätta minska under många år. Annat som påverkar arbetskraftens storlek är in- och utflöden i studier, minskad eller ökad ohälsa. Med hänsyn till dessa faktorer bedömer vi att arbetskraften kommer att minska med 300 personer i år och minska med ytterligare 400 personer till slutet av och arbetslösheten likaså Arbetslösheten 1 förändras inte samtidigt som konjunkturen utan har en eftersläpning. Det innebär att lågkonjunkturens effekt gjorde att arbetslösheten nådde sin kulmen våren 2010 för att därefter börja minska. I slutet av året hade den minskat med personer och vi bedömer att den minskat med ytterligare personer till slutet av detta år. Till utgången av år 2012 räknar vi med en fortsatt minskning med personer. Utmaningar på länets arbetsmarknad Minskat arbetskraftsdeltagande Långa arbetslöshetstider Bristande utbildning 1 Inskrivna öppet arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd

4 4 Arbetsmarknadsutsikter för Gävleborgs län Efterfrågan på varor/tjänster och arbetskraft samt sysselsättningsutveckling I våra undersökningar frågar vi företag och offentliga verksamheter hur efterfrågan på deras varor och tjänster har sett ut det senaste halvåret. Vi frågar också hur de bedömer att efterfrågan kommer att utvecklas det närmaste halvåret och på sex till tolv månaders sikt. Inom det privata näringslivet totalt blev efterfrågan på varor och tjänster högre det senaste halvåret än vad den förväntades bli vid höstens undersökning. Det gäller inte minst byggverksamheten. Industrins förväntan överensstämde väl med upplevd efterfrågan de senaste sex månaderna, liksom bedömningen som gjordes inom offentlig verksamhet. De kommande sex månaderna har företagarna indikerat en efterfrågeutveckling inom det privata näringslivet som förväntas bli den mest positiva sedan våren Verkstadsindustrin, handeln och hotell och restaurang tillhör dem som har höga förväntningar. Inom den offentliga sektorn totalt bedömer de istället att efterfrågan på tjänster minskar, framför allt inom grund- och gymnasieskolan. Det hänger givetvis bland annat ihop med hur elevunderlaget utvecklas. Inom det privata näringslivet har förväntningarna på sex till tolv månaders sikt sett snarlika ut vid de fyra senaste undersökningarna. En förklaring till detta är dels att bedömningen blir allt svårare att göra i takt med att tidsperspektivet blir längre, dels att förväntningarna vad gäller efterfrågan tenderar att stabiliseras inför en väntad eller faktisk konjunkturuppgång. Sammanfattningsvis förväntas efterfrågan inom näringslivet öka det närmaste halvåret och minska inom offentlig sektor i större utsträckning än i höstas och förra våren. På längre sikt, det viss säga sex till tolv månader framöver, förväntas efterfrågeökningen mattas av och minskningen inom offentlig sektor sakta in. Vid jämförelse med riket så var den upplevda efterfrågan det senaste halvåret generellt något högre i länet utom inom offentlig sektor. De kommande sex månaderna ser förväntan likartad ut för länet och riket inom det privata näringslivet. Inom offentlig sektor förväntas efterfrågan minska mer i länet. På sex till tolv månaders sikt är förväntningarna högre i riket än i länet inom privat sektor och ungefär lika inom offentlig verksamhet. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 Kommande 6 månader Höst 2010 Vår 2011 Vår månader framöver Höst 2010 Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Näringslivet totalt Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Vår 2011 Lediga platser Antalet lediga platser som anmäls till länets arbetsförmedlingar visar en starkt positiv utveckling vilket illustreras tydligt i nedanstående diagram. Drygt platser har anmälts under årets första tertial. Det är närmare eller 27 procent fler än under samma period i fjol och drygt fler än första tertialen år Det största antalet anmälda lediga platser återfinns inom finansiell verksamhet och företagstjänster samt inom vård och omsorg. Sett till yrken så avser största antalet platser inom finansiell verksamhet och

5 Arbetsmarknadsutsikter för Gävleborgs län 5 företagstjänster yrken som normalt kräver kortare högskoleutbildning. Inom vård och omsorg så är det flest platser inom yrken som normalt kräver gymnasial utbildning inom vård, till exempel undersköterskor. När det gäller de lediga platsernas varaktighet så ökar andelen tillsvidareanställningar vilket indikerar att arbetsgivarna tror på den positiva konjunkturutvecklingen och återigen vågar erbjuda mer varaktiga anställningar. Diagram 1: Till Af nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april Säsongsrensade och utjämnade värden Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande I vår undersökning frågar vi det privata näringslivet hur mycket de kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan de blir tvungna att rekrytera mer personal. Har man ingen eller liten möjlighet att öka produktionen eller tjänsteleveransen med aktuell personalresurs så har man ett högt kapacitetsutnyttjande. Det kan förväntas generera ett arbetskraftsbehov som initialt kan klaras med övertid, återanställningar, visstidsanställningar och/eller inhyrd personal och därefter genom rekrytering av tillsvidareanställda. Vid vårens undersökning var det drygt en femtedel av de intervjuade arbetsställena som inte kunde öka sin produktion av varor/tjänster något alls innan rekrytering blir nödvändig. För att veta om det är en hög eller normal andel måste vi titta på tidigare undersökningar. Det visar sig då att det är en lägre andel än de tre närmast föregående undersökningarna, men densamma som våren Samtidigt har dock andelen arbetsställen som kan öka mer än trettio procent, det vill säga de med en överkapacitet, minskat kontinuerligt - från femton procent våren 2009 till sju procent denna vår. Det innebär så att säga att de vuxit i kostymen. Sett till de olika näringsgrenarna så är det byggverksamheten som har högst utnyttjad kapacitet i spannet 0 10 procent, följt av privat vård och omsorg. Jord- och skogsbruk ger en något splittrad bild med såväl högst andel som inte kan öka alls som högst andel som kan öka mer än trettio procent. Det kan härledas till att urvalet inom dessa näringsgrenar är tämligen begränsat vilket medför höga procentuella genomslag. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk 40 % 33 % 7 % 7 % 13 % Byggverksamhet 29 % 55 % 13 % 0 % 3 % Industri 21 % 52 % 14 % 8 % 5 % Privata tjänster 19 % 35 % 25 % 14 % 8 % Totalt 22 % 41 % 20 % 10 % 7 % Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Gävleborgs län Rekryteringsproblem Vi frågar deltagande arbetsställen, såväl privata som offentliga, huruvida de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Nära en fjärdedel eller 24 procent uppgav att så var fallet, medan 64 procent inte upplevt någon brist på arbetskraft och 12 procent hade inte haft något behov av att rekrytera. Precis som när det gäller frågan om kapacitetsutnyttjandet måste vi titta på tidigare undersökningar för att få något att relatera till. Att 24 procent upplevt brist på arbetskraft låter mycket men motpolen, det vill säga de som inte upplevt brist 64 procent är ju i stark majoritet. Problem uppstår framför allt om det är brist på arbetskraft vid rekrytering av nyckelkompetens. Det kan ju motverka ett arbetsställes möjligheter till tillväxt. Andelen arbetsställen inom näringslivet som upplevt brist har ökat successivt och är nu med sina 24 procent den högsta sedan våren Det vill säga före finanskrisen och påföljande varsel och lågkonjunktur. Även inom offentlig sektor har arbetskraftsbristen ökat något jämfört med de två senaste undersökningarna och andelen som uppgav brist uppgick denna gång till 26 procent. Arbetsgivarna har besvarat en fråga om vilka yrken de upplevt brist på arbetskraft inom och hur många platser man planerat tillsätta. De bristyrken med flest antal platser inom offentlig verksamhet var läkare, specialistsjuksköterskor, förskollärare, utbildade lärare i praktiska/estetiska ämnen samt undersköterskor för semestervikariat. Inom den privata tjänstesektorn har man upplevt rekryteringsproblem vad gäller exempelvis supporttekniker, helpdesktekniker samt systemerare, programmerare. Företagssäljare är ett annat yrke som upplevs svårrekryterat. Mer ingående beskrivning ges i avsnittet näringsgrenar och yrken. Tabell 3: Andel arbetsgivare som har angett att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret (procent) Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Jord- och skogsbruk 11 % 30 % 27 % Byggnadsverksamhet 25 % 34 % 34 % Industri 11 % 15 % 20 % Privata tjänster 11 % 15 % 22 % Näringslivet totalt 13 % 18 % 24 % Offentliga tjänster 23 % 21 % 26 % Totalt 15 % 19 % 24 % Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel I takt med att arbetsmarknadsläget förbättrats, har också antalet personer som varslats om uppsägning minskat. Under innevarande år har 320 personer i länet varslats till och med april månad. Med undantag för år 2005 så är detta det lägsta antalet sedan år 1994, vid jämförelse med motsvarande period över tid. Relaterat till befolkningen har länet något färre varsel än riket. I Gävleborg har 1,9 personer per invånare i åldrarna år varslats om uppsägning hittills i år. Motsvarande siffra för riket som helhet är 2,0 personer. Jämförelsevis var det 11,6 personer per invånare år i länet som berördes av varsel under perioden januari april 2009 vilket kom att bli det år med flest antal varslade sedan tidigt 90-tal. Sammanfattningsvis så kan år 2011 bli ett av de år med lägst antal varslade under 2000-talet om varselutvecklingen fortsätter på samma sätt och inga större företagsnedläggningar eller annat oväntat inträffar i omvärlden. Tabell 4: Antal varslade personer per år År 2011 (t.o.m. april) Källa: Arbetsförmedlingen Antal varslade Antal varslade t.o.m. april totalt under året

7 Arbetsmarknadsutsikter för Gävleborgs län 7 Sysselsättningen i länet Sysselsättningen redovisas av SCB, Statistiska Centralbyrån i RAMS 2, KS 3 och AKU 4. De olika undersökningarna har både för- och nackdelar när det gäller redovisning av sysselsättning på länsnivå. RAMS KS Fördel säkrare än urvalsundersökningar snabbare än RAMS Nackdel långsam görs en gång/år egna företagare saknas AKU snabbast osäkra skattningar på detaljerad nivå Beroende på källa kan därför uppgifter om sysselsättningen se olika ut även om vi tittar på samma tidsperiod. Antalet förvärvsarbetande år med bostad i Gävleborgs län uppgick i november år 2009 till personer enligt RAMS. Enligt KS uppgick antalet anställda (dagbefolkning) till personer fjärde kvartalet 2009, då tillkommer uppskattningsvis drygt företagare vilket gör att totalen stämmer relativt väl med RAMS. Enligt AKU uppgick antalet sysselsatta år till samma kvartal vilket är närmare fler än RAMS. Som nämnts tidigare i detta avsnitt är dock AKU behäftad med en osäkerhet som inte finns i RAMS. Enligt AKU ökade sysselsättningen med ca 5,1 procent eller drygt personer från fjärde kvartalet 2009 till fjärde kvartalet Antalet anställda enligt KS ökade 4,3 procent eller med personer under samma period. Enligt RAMS så minskade antalet förvärvsarbetande med 6000 personer eller 4,9 procent från år 2008 till Utifrån den information vi hämtat från AKU och KS bedöms den minskningen ha återhämtats fjärde kvartalet 2010 Sammanfattningsvis så minskade sysselsättningen kraftigt Återhämtningen kom snabbt och sysselsättningen ökade lika kraftfullt Därefter bedöms sysselsättningsökningen avta till mer blygsamma nivåer under 2011 för att ytterligare mattas av under Fortsättningsvis bedömer vi att sysselsättningen kommer att ha ökat med ytterligare personer fjärde kvartalet 2011 för att vid slutet av prognosperioden, det vill säga fjärde kvartalet 2012, ha ökat med ytterligare 600 personer. Det innebär en ökning med 0,9 respektive 0,5 procent. Motsvarande siffror för riket är 2,2 och 1,3 procent. Gävleborgs förhållandevis låga sysselsättningsökning jämfört med övriga län och riket, beror på att Gävleborg fick sin största ökning i ett tidigare skede, det vill säga under år Som redan nämnts hade länet en ökning på 5,1 procent fjärde kvartalet 2010 jämfört med fjärde kvartalet 2009 enligt AKU. Det var den högsta ökningen i landet. Diagram 2: Förvärvsarbetande (nattbefolkning) år enligt RAMS Prognos Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 3 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 4 Arbetskraftsundersökningar

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Gäleborgs län Näringsgrenar och yrken Under detta avsnitt redovisas antalet förvärvsarbetande inom de olika näringsgrenarna enligt SCB, RAMS 2009 (nattbefolkning 16+ år). Totalt för länet var antalet varav var 65 år eller äldre. Redovisningen görs med huvudsyftet att skapa en bild av näringsstrukturen i länet. Könsfördelning och andel yngre respektive äldre inom olika näringsgrenar redovisas också för att belysa möjliga utvecklingsområden. Dessutom redovisas andel åldersavgångar i snitt per år och näringsgren fram till år Den redovisningen bygger på att man lämnar arbetsmarknaden när man fyller 65 år. Generellt brukar åldersavgångarna på arbetsmarknaden ligga på ca 2 procent per år. Syftet är att belysa eventuellt behov av rekryteringsplanering inför pensionsavgångar. Därefter följer resultat från intervjuundersökningen vad gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster, aktuellt kapacitetsutnyttjande, exempel på uttalade bristyrken samt vår bedömning av riktningen på sysselsättningsutvecklingen till slutet av 2011 respektive 2012 som redovisas i tabellen här nedan. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Jord- och skogsbruk Det var ca länsinvånare som förvärvsarbetade inom jord- och skogsbruk år Cirka återfanns inom skogsbruk och inom jordbruk. Männen är i stark majoritet, i synnerhet inom skogsbruket där 8 till 9 av 10 är män. Det finns något fler kvinnor inom jordbruket, där utgör deras andel en dryg femtedel. Jord- 5 Källa: Arbetsförmedlingen, Generationsväxlingen , Åldersavgångar per näringsgren och skogsbruket stod tillsammans för 2,7 procent av de förvärvsarbetande i länet. Jord och skogsbruket är i högsta grad de äldres område. Uppåt 30 procent är 60+ år och återväxten är blygsam eftersom det är färre än 1 av 10 som är under 24 år. En ökad andel kvinnor och utrikesfödda i landsbygdsföretagandet vore en tillgång. Inom jord- och skogsbruk bedöms åldersavgångarna bli nära 4 procent i snitt per år fram till Detta är då beräknat på att arbetslivet inte pågår längre än till 65 år. Jordbrukaren är i många fall något av en mångsysslare som är verksam inom flera områden, ofta även inom skogsbruket. Gävleborgs län är det mest utpräglade skogslänet i landet och 81 procent av länets yta täcks av skog. Jord och skog har upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret, en ökning som förväntas hålla i sig till hösten för att därefter stanna av. Det finns inga stora marginaler i form av outnyttjad arbetskraft. Skogsbolagen har i större utsträckning än tidigare krav på att de anställda ska ha grönt kort 6. Det frågas efter förare av skogsmaskiner men de ska ha erfarenhet alternativt kan nyutbildade som har erfarenhet från liknande yrken bli aktuella för anställning. En diskussion pågår med större arbetsgivare om hur de nyutbildade ska kunna få den erfarenhet som krävs. En viss efterfrågan på personal som har röjningsutbildning och motorsågsutbildning kan också märkas i västra Hälsingland. I sydöstra Hälsingland finns också viss efterfrågan på trädgårdsarbetare med utbildning. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk bedöms öka något under 2011 för att därefter bli oförändrat till slutet av prognosperioden. Industri Industrin stod för den största andelen förvärvsarbetande år 2009, 18,5 procent eller personer. Det är i huvudsak männen som arbetar inom industrin, färre än 2 av 10 är kvinnor. Åldersfördelningen visar att 11 av 100 är äldre (60+ år) och 5 av 100 är yngre upp till och med 24 år. Åldersavgångarna de närmaste åren förväntas ligga på 2,6 procent per år. 6 Grönt kort i skogen certifikat som säkerställer kunskaper i natur- och kulturmiljövård, ståndortsanpassning, skogsskötsel och produktionskunskaper specifika för aktuella skogliga åtgärder

9 Arbetsmarknadsutsikter för Gävleborgs län 9 Antalet förvärvsarbetande inom industrin minskade med personer mellan år 2000 och Den minskningen hade säkert sin huvudorsak i de ständigt pågående effektiviserings- och rationaliseringsarbeten som förekommer inom industrin. Mellan år 2007 och 2008 minskade antalet med personer och ytterligare personer till år 2009 när effekten av lågkonjunkturen slog till ordentligt. Återhämtningen bedöms vara stark och människor återanställs i hög utsträckning och nyrekryteringar sker. I västra Gästrikland bedöms tillverkningsindustrin gå fortsatt uppåt och orderingången ökar, främst inom stål- och metallvaruindustrin. I sydvästra Hälsingland har träindustrin ökat markant, det har varit stora rekryteringar det senaste halvåret och det finns fortsatt behov att rekrytera. I nordvästra länsdelarna har också orderingången ökat markant inom industrin sedan i höstas och många återanställningar har skett. Efterfrågan inom industrin som helhet bedöms fortsätta öka till hösten. Därefter förväntas ökningen mattas av något och efterfrågan bli mer oförändrad. Kapacitetsutnyttjandet är högt, en femtedel av de arbetsställen vi intervjuat kan inte öka produktionen alls utan att rekrytera personal. Det är också en femtedel som upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar det senaste halvåret. Det ser olika ut lokalt i länet men det finns viss efterfrågan på exempelvis CNC-operatörer och svetsare med erfarenhet. Där svetsutbildning finns lokalt kan vi notera ett visst överskott av svetsare som har utbildning men saknar erfarenhet. Sysselsättningen inom industrin bedöms öka både 2011 och Byggverksamhet Det var män och knappt 600 kvinnor som förvärvsarbetade inom byggverksamheten Verksamheten är den fjärde största i länet sett till antalet förvärvsarbetande. Återväxten är god, andelen yngre är något större än andelen äldre. Åldersavgångarna beräknas vara 2,4 procent per år de närmaste tre åren. Det som kan hämma återväxten är det faktum att bygglärlingar generellt har svårt att komma ut i verksamheten, i dagsläget upplever länets arbetsförmedlingar ett stort överskott av lärlingar inom el. Samtidigt kommer signaler på att det utbildas för få betongarbetare och byggnadsplåtslagare. Det är mer populärt att välja träinriktning i gymnasieskolan. Den ackumulerade igångsatta byggvolymen över 1 mkr under årets första tertial är 7 procent lägre än under samma period i fjol. 7 Ser vi till bostäder är motsvarande siffra minus 15 procent och anläggning plus 16 procent. I vår undersökning har närmare hälften av intervjuade arbetsställen upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret och uppåt 20 procent en minskning. Förväntad efterfrågan framåt i tid är mer positiv. Då är det endast en mycket liten andel som förväntar sig en minskning. Den outnyttjade kapaciteten är liten så rekryteringar måste till ganska snabbt vid en ökad byggverksamhet. Betongarbetare, murare, byggnadsplåtslagare, golvläggare är exempel på bristyrken. Sysselsättningen förväntas öka innevarande år men minska eller bli i princip oförändrad till utgången av år Privata tjänster Det var personer eller 35 procent av de förvärvsarbetande som återfanns inom den privata tjänstesektorn år Åldersavgångarna beräknas vara 2,3 procent i snitt fram till och med år I privata tjänster inkluderas ett flertal olika näringsgrenar och vi kommer här att titta på dem med flest sysselsatta. Handeln är störst och hade förvärvsarbetande år Det motsvarar 10 procent av samtliga förvärvsarbetande. Könsfördelningen är förhållandevis jämn med en liten övervikt för männen. Sysselsättningen minskade med ungefär 400 personer från år Handeln är en ung bransch sett till andelen sysselsatta år. Ungdomarna uppgår till 17 procent och andelen äldre, 60+ år till 10 procent. Ungdomarna återfinns framför allt inom detaljhandeln som är och länge har varit en ingång till arbetslivet för ungdomarna. Inom handeln återfinner vi också två av de yrken som har flest förvärvsarbetande i länet, det vill säga försäljare inom dagligvarurespektive fackhandeln. Efterfrågan inom handeln det senaste halvåret har motsvarat de förväntningar branschen hade i höstas. Det kommande halvåret förväntas en stark ökning av efterfrågan. En ökning som fortsätter men mattas av fram till nästa vår. 7 Sveriges Byggindustrier, Byggtermometern

10 10 Arbetsmarknadsutsikter förgävleborgs län Kapacitetsutnyttjandet ser olika ut men det är en förhållandevis stor andel av dem vi intervjuat som kan öka försäljningen procent utan att behöva rekrytera. Handeln generellt upplever ingen brist på arbetskraft. Sysselsättningen har ökat och bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Företagstjänster och finansiell verksamhet sysselsatte drygt personer år 2009 varav återfanns inom finansiell verksamhet som således är en mindre näringsgren. Tillsammans sysselsatte de 9,5 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet. Det är 54 procent män och 46 procent kvinnor och inom företagstjänster är det något fler yngre än äldre som arbetar i branschen. Däremot är det färre yngre inom den finansiella verksamheten. Efterfrågan det senaste halvåret blev bättre än förväntat. Det närmaste halvåret förväntar sig uppåt hälften av intervjuade arbetsställen en ökad efterfrågan. På lite längre sikt förväntas den öka ytterligare. Visst utrymme finns att kunna öka tjänsteleveranserna innan rekrytering av personal blir nödvändig. Sysselsättningen ökade med personer mellan åren 2007 och 2008 för att därefter minska med 500 till år Företagssäljare, telefonförsäljare, supporttekniker med kunskaper i danska och/eller norska är yrken som upplevs som bristyrken på vissa håll i länet. Redovisningsekonomer efterfrågas i större delen av länet. Sysselsättningen bedöms ha ökat igen och förväntas öka ytterligare underprognosperioden. Transport sysselsatte personer år 2009 vilket är 5 procent av länets förvärvsarbetande. Det var 20 procent kvinnor och 80 procent män. Det är ungefär samma fördelning som inom industrin. Tittar vi på finare näringsgrensindelning ser vi att cirka 60 procent av alla inom transport förvärvsarbetar i åkerinäringen, linjebusstrafiken eller taxiföretag. Tittar vi på åkerinäringen som med sina förvärvsarbetande är störst, så är 92 procent män. Det är den mest enkönade näringen efter byggverksamheten. Inom transport som helhet så är 15 procent 60 år eller äldre, av dessa är en tredjedel 65+ år. Återväxten i form av ungdomar under 24 år utgör 9 procent. Här kan kvinnorna utgöra ett välkommet tillskott. I höstas förväntade sig de intervjuade företagen till största delen en oförändrad efterfrågan det kommande halvåret. I vårens undersökning visar det sig att efterfrågan ökade mer än förväntat. Det närmaste halvåret ser efterfrågan ut att öka ytterligare, men det råder delade meningar. På 6 12 månaders sikt förväntas ökningen stanna av och efterfrågan bli oförändrad. Det finns ingen större outnyttjad kapacitet generellt. Men det finns ett relativt stort antal busschaufförer som är undersysselsatta. Det förekommer viss efterfrågan lokalt i sydvästra Hälsingland på transportledare och speditörer. Sysselsättningen minskade något under Den bedöms ha ökat och förväntas öka något ytterligare under prognosperioden. Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster sysselsatte tillsammans personer år Hotell och restaurang och personliga och kulturella tjänster vilket innebär 2,9 respektive 4,0 procent av samtliga förvärvsarbetande. Kvinnorna dominerar båda näringsgrenarna, de utgör 63 procent inom hotell och restaurang och 58 procent inom kulturella och personliga tjänster. Åldersstrukturen ser mycket olika ut. Hotell och restaurang har den absolut största andelen ungdomar under 24 år av samtliga i detta dokument beskrivna näringsgrenar. Den uppgår till 30 procent och de äldre, 60+ år till 6 procent. Hotell och restaurang är liksom handeln traditionellt en ingångsbransch för ungdomar. Inom personliga och kulturella tjänster är andelen äldre större och andelen yngre mindre. År 2010 hade Gävleborgs län den största relativa ökningen av gästnätter på vandrarhem i landet, drygt 23 procent. Antalet gästnätter i förmedlade privata stugor och lägenheter visade också den högsta relativa ökningen i vårt län, 41 procent. När det gäller gästnätter totalt så hade länet en ökning med 7,5 procent jämfört med år Det är den tredje högsta procentuella ökningen i landet efter Gotland och Värmland. 8 En bidragande orsak till detta skulle intresset för kronprinsessgemålens hemtrakter kunna vara. Efterfrågan det senaste halvåret blev bättre än väntat inom hotell och restaurang men i princip oförändrad inom personliga och kulturella tjänster. När det gäller efterfrågan 8 Källa: Tillväxtverket

11 Arbetsmarknadsutsikter för Gävleborgs län 11 framöver så förväntar sig båda näringsgrenarna en bra ökning som mattas av på längre sikt. Båda näringsgrenarna har också outnyttjad kapacitet som kan svara upp mot en ökad efterfrågan. Det innebär att någon större efterfrågan på arbetskraft inte blir aktuellt med undantag för kockar. Då gäller det kockar med god och aktuell erfarenhet och specialistkunskaper i olika kök. Antalet sysselsatta bedöms öka något inom hotell och restaurang men förbli oförändrat inom personliga och kulturella tjänster. Information och kommunikation sysselsatte personer år Det motsvarar 1,8 procent av samtliga förvärvsarbetande. Männen står för den största andelen, 66 procent och andelarna äldre och yngre är ungefär lika stora. Efterfrågan ökade något över förväntan det senaste halvåret och förväntas öka ytterligare under prognosperioden. Kapacitetsutnyttjandet är högt och en ökad efterfrågan kan förväntas generera något fler sysselsatta. Det uppges att det är viss svårighet att rekrytera erfarna IT-arkitekter/tekniker, systemutvecklare och programmerare. Sysselsättningen förväntas öka något det närmaste året för att därefter avta. Offentliga tjänster Offentliga tjänster sysselsatte totalt personer år 2009, vilket innebär att en tredjedel av samtliga förvärvsarbetande återfanns i den offentliga tjänstesektorn. Där dominerar kvinnorna ungefär lika stort som männen gör inom industri och transport. Mellan åren 2007 och 2009 minskade antalet förvärvsarbetande med personer. En utveckling som bedöms ha fortsatt även år 2010 med en skattad minskning på 450 personer. I vårens undersökning redovisas en fortsatt övertalighet i förhållande till budget och antalet förvärvsarbetande bedöms fortsätta minska under prognosperioden Utbildningsverksamheten inom grund- och gymnasieskolan i kommunal regi minskar till följd av fortsatta sparbeting som en följd av ett vikande elevunderlag, nedlagda gymnasieprogram och en ökande konkurrens från friskolor. Grundskolan drabbas främst av mindre barnkullar och gymnasieskolan av ökande konkurrens av friskolor. Det finns en viss efterfrågan på grundskollärare, gymnasielärare i yrkesämnen och språk. Från sydvästra Gästrikland kommer också signaler om efterfrågan på förskollärare. I delar av länet ser den kommunala vuxenutbildningen ett ökat elevantal och fortsätter att utöka verksamheten med yrkesinriktade utbildningar och även distansutbildningar i kärnämnen. Vård och omsorg Struktur- och organisationsförändringar sker inom hälso- och sjukvården som en effekt av det fria vårdvalet och de ökade etableringarna av privata vårdcentraler. Det finns en fortsatt stor efterfrågan på specialistläkare, psykologer, logopeder samt på ett flertal specialistsjuksköterskor. För att mildra bristerna på nödvändig specialistkompetens inom sjukvården så hyrs personal in och rekryteras från andra länder. Offentlig förvaltning var ensam inom den offentliga sektorn om att ha en sysselsättningsökning mellan år 2008 och Den uppgick till 550 personer vilket är en ansenlig utveckling. Vi har funnit i SCB:s yrkesregister att ökningen uteslutande avser kvinnor och ungefär hälften finns i yrkeskategorin kontorssekreterare. Orsaken till detta är i skrivande stund okänd. Annars brukar administrativ verksamhet inom kommuner och landsting rationaliseras och effektiviseras kontinuerligt och vid framtida personalavgångar kommer troligtvis inte ersättningsrekryteringar att ske fullt ut.

12 12 Arbetsmarknadsutsikter förgävleborgs län Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling De senaste tre åren har länets befolkning ökat något varje år, efter att tidigare ha minskat kontinuerligt under mer än ett decennium. Vid utgången av år 2010 uppgick den totala befolkningen till personer. Det är 288 fler än år 2009 och ökningen har uteslutande skett i Gävle och Bollnäs medan befolkningen i länets övriga kommuner har minskat något. Det är dock inte befolkningen i åldern år det vill säga den möjliga arbetskraften som ökat. Istället är det i huvudsak personer som är 65 år eller äldre som blir flera. Antal personer i så kallad yrkesaktiv ålder (20 64 år) har minskat med drygt 400 sedan år 2009 och samtliga kommuner utom Gävle visar ett negativt tal. Gävle har förutom en ökning av äldre, även en ökning som kan bero på inflyttade studenter. Ett minskat antal personer i yrkesaktiv ålder innebär en ökad försörjningsbörda för de återstående. Försörjningskvoten (här beräknad enligt formeln försörjningskvoten = hela befolkningen/ befolkningen år) uppgår till 1,77. Det innebär att en person i yrkesaktiv ålder ska försörja 0,77 personer förutom sig själv. Första kvartalet 2011 uppgick länets befolkning till personer, det är knappt 200 färre än i slutet av år Vid utgången av år 2011 bedöms befolkningen uppgå till drygt personer, en minskning med cirka 900 personer jämfört med Stor grupp utanför arbetskraften I arbetskraften ingår sysselsatta och arbetslösa. De som varken är sysselsatta eller arbetslösa ingår alltså inte i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet enligt vår definition uppgick till 79 procent av befolkningen år hösten Männens deltagande var 82 procent och kvinnornas 76 procent. Sammantaget innebär detta att 21 procent eller personer stod utanför arbetskraften män och kvinnor. Till den gruppen hör bland annat pensionärer, hemarbetande, långtidssjuka och heltidsstuderande som inte söker arbete. Sett till befolkningseffekten beräknas utbudet av arbetskraft påverkas negativt i många år framöver. 9 I ett första steg behöver vi arbeta för att öka utbudet av arbetskraft. I nästa steg handlar det om att ett ökat arbetskraftsutbud också kan förväntas generera en ökad sysselsättning. Båda dessa punkter tas upp under avsnittet om Arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Ohälsa Ohälsotalet 10 i Gävleborgs län var 33,4 i februari i år. I december förra året var ohälsotalet 34,0. Det gör att Gävleborg hade den högsta procentuella minskningen i landet. Dock har Gävleborg tillsammans med de övriga Norrlandslänen det högsta ohälsotalet i landet. Ohälsotalet är högre bland kvinnor än bland män. I februari i år var ohälsotalet 39,2 för kvinnorna och 27,8 för männen. Utbildning Det var personer från länet som började högskolan för första gången hösten Det var nästan exakt lika många som hösten innan. 11 Mer än en tredjedel började vid Högskolan i Gävle. I landet som helhet är antalet sökande till den kommande höstens program och kurser rekordhögt fler än och två procent fler än förra hösten. 12 Den senaste uppgiften när det gäller den kommunala vuxenutbildningen i Gävleborg avser kalenderåret Då uppgick antalet elever, omräknat till heltidsstuderande till Yrkeshögskolan omfattar i dagsläget både yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. År 2010 uppgick antalet studerande till 913 personer, varav männens andel var 68 procent Ura 2010:6 Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län. (Se arbetsformedlingen.se) 10 Antal utbetalda dagar med sjukpenning (inkl förlängd o fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad år. Måttet redovisas som ett ohälsotal för en rullande tolvmånadersperiod. Källa: Försäkringskassan 11 Källa: Högskoleverket 12 Källa: Verket för Högskoleservice 13 Källa: Skolverket 14 Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan

13 I princip det omvända förhållandet rådde hösten 2009 när det gäller längre folkhögskolekurser. Det var 927 deltagare och kvinnornas andel utgjorde 72 procent. Sett till andelen kvinnor som sökte till olika utbildningsområden inom Yrkeshögskolan totalt i riket så ser man ett traditionellt mönster. Andelen kvinnor som sökte till teknik och tillverkning samt data/it var cirka 20 procent, medan andelen som Arbetsmarknadsutsikter för Gävleborgs län 13 Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetslösheten, här räknat som antalet öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd, var endast cirka 200 personer färre fjärde kvartalet 2010 jämfört med samma kvartal Minskningen bedöms dock bli kraftigare, cirka till slutet av detta år och ytterligare färre till fjärde kvartalet 2012, det vill säga till prognosperiodens slut. Fjärde kvartalet 2010 var personer inskrivna som öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Vår bedömning är att antalet uppgår till cirka fjärde kvartalet i år och i slutet av år Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program 2010 kv Öppet arbetslösa och sökande i program Antal Diff. % 2011 kv ,0 % 2012 kv ,6 % Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösheten minskade Tittar vi istället på första kvartalet 2011 och 2010 ser det lite annorlunda ut. Då har arbetslösheten minskat med knappt personer. Vi ska se lite närmare på hur förändringen fördelar sig på olika sökandegrupper och geografiskt. för männen, de unga och svenskfödda Minskningen har skett i princip uteslutande bland männen. Det är rimligt eftersom det i första hand var männen inom industrin som blev arbetslösa när vi gick in i lågkonjunkturen. Nu har många återgått i arbete vilket minskar männens arbetslöshet. sökte till hälso- och sjukvård samt socialt arbete var nästan 90 procent. Som nämnts tidigare i avsnittet utgörs arbetskraften av sysselsatta och arbetslösa. Med hänsyn till den rörlighet in och ut ur arbetskraften som påverkas av studiedeltagandet och ohälsa beräknas arbetskraften minska med 300 personer till utgången av fjärde kvartalet 2011 och med ytterligare 400 personer till fjärde kvartalet Åldersmässigt så har arbetslösheten minskat mest procentuellt i åldersgruppen år och antalsmässigt bland dem som är år. Det skiljer sig också mellan utrikes- och svenskfödda. Arbetslösheten har endast minskat bland de svenskfödda. Arbetslösheten ökade för svaga grupper Personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och de utrikesfödda har inte gynnats av att arbetslösheten minskat. Inom dessa sökandegrupper har den istället ökat. Mer för dem med funktionsnedsättning än för dem som är födda utanför Sverige. När det gäller vilken utbildningsbakgrund de sökande hade, så ser vi att arbetslösheten minskade mest bland de med gymnasial utbildning, följt av de med eftergymnasial utbildning. Däremot ökade arbetslösheten något bland dem med förgymnasial utbildningsbakgrund och då talar vi främst om ungdomar år. I de äldsta åldersgrupperna minskade arbetslösheten även bland dem med kortare utbildning. De har erfarenheter och kunskaper förvärvade i arbetslivet som ungdomarna saknar. Arbetslösheten totalt minskade i 9 av länets 10 kommuner Geografiskt så har Ljusdals och Söderhamns kommuner haft den största procentuella minskningen av arbetslösheten mellan kvartal och kvartal Den minskade med 17 procent i båda kommunerna. Därefter följer Ockelbo och Ovanåker, minus 11 procent, Hofors och Hudiksvall minus 10 procent, Bollnäs och Sandviken minus 8 procent och Nordanstig minus 7 procent. I Gävle kommun var arbetslösheten oförändrad. Arbetslösheten bland kvinnorna har endast minskat i tre kommuner, Ljusdal,

14 14 Arbetsmarknadsutsikter förgävleborgs län Söderhamn och Sandviken. För männen minskade den i länets samtliga kommuner och den kraftigaste minskningen skedde i Ovanåker, minus 29 procent. Ungdomsarbetslösheten i de olika kommunerna minskade mest i Ovanåker och Söderhamn, minus 26 respektive 24 procent. De var också endast i dessa två kommuner som arbetslösheten inte ökade bland de utrikesfödda oavsett ålder. För personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga steg arbetslösheten i länets samtliga kommuner utom i Nordanstig där den förblev i princip oförändrad. När det gäller personer med förgymnasial utbildningsbakgrund så ökade arbetslösheten i samtliga kommuner utom Ljusdal, Söderhamn och Ockelbo. I Hudiksvall steg den framför allt bland kommunens ungdomar. De med gymnasial utbildning hade en mer positiv utveckling, för dem minskade arbetslösheten i samtliga kommuner och framför allt i Söderhamn, minus 23 procent. Bland dem med eftergymnasial utbildning så skedde en minskning i sju av länets tio kommuner. I de övriga tre skedde i princip ingen förändring. Arbetslöshetens struktur I föregående avsnitt tittade vi på hur antalet inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd i olika sökandegrupper förändrats från första kvartalet 2010 till första kvartalet Närmast ska vi titta på hur arbetslösheten i olika sökandegrupper ser ut när vi relaterar till arbetskraften i respektive grupp. Uppgifterna avser första kvartalet 2011 för länet och dess kommuner samt riket. För länet redovisas också uppgifter avseende första kvartalet Ökat programdeltagande När det gäller programverksamheten så var deltagandet tre procent högre första kvartalet i år jämfört med samma kvartal i fjol och uppgick till lite drygt personer. En stor majoritet av deltagarna i program finns i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, 78 procent första kvartalet i år och 77 procent i fjol. Mellan garantierna har det dock skett större förändringar, andelen i jobbgarantin för ungdomar har minskat med 20 procent och andelen i jobb- och utvecklingsgarantin ökat med 23 procent. Ser man till antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas så är det nästan fördubblat, ökningen är 97 procent och antalet drygt mot drygt 700 förra året. Eftersom 78 procent av programdeltagarna finns i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, så återstår 22 procent. Dessa 22 procent domineras av tre program. Det är framför allt arbetslivsinriktad rehabilitering som ökat starkt jämfört med förra året. Det är arbetspraktik, trots att deltagarantalet har halverats jämfört med i fjol och slutligen arbetsmarknadsutbildning som har något fler deltagare än första kvartalet Arbetsförmedlingen följer upp resultatet för deltagare i program tre kalendermånader efter att de avslutat sitt deltagande. Under årets första kvartal har drygt personer följts upp. En tredjedel av dem har fått någon form av arbete med eller utan stöd till arbetsgivaren. Förutom de som haft aktivitetsstöd för start av näringsverksamhet så visar jobbgarantin för ungdomar ett positivt resultat. Nästan hälften av dem som följdes upp första kvartalet hade fått arbete, i huvudsak ett arbete utan någon form av ekonomiskt stöd till arbetsgivaren. Av dem som lämnat jobb- och utvecklingsgarantin hade 46 procent fått arbete men då i något högre grad med stöd till arbetsgivaren. Huruvida deltagandet i jobb- och utvecklingsgarantin har bidragit till att hjälpa deltagarna att hitta ett arbete kan inte avgöras. Arbetslösas och programdeltagares andel av arbetskraften Tittar vi på länet som helhet så är det framför allt tre sökandegrupper som sticker ut av dem som redovisas i tabellen här nedan (tabell 7). Det är utrikesfödda, ungdomar år och de med förgymnasial utbildning. Arbetslösheten är väsentligt högre för dem än övriga grupper. Positivt är dock att arbetslösheten i ungdomsgruppen har minskat med 3,3 procentenheter. Det är den kraftigaste minskningen av samtliga grupper. Tyvärr råder det omvända förhållandet bland utrikesfödda och de med kortast utbildning. I dessa grupper

15 Arbetsmarknadsutsikter för Gävleborgs län 15 har arbetslösheten ökat istället. Det får till följd att en dryg tredjedel av de utrikesfödda som ingår i arbetskraften är inskrivna vid arbetsförmedlingarna i länet som öppet arbetslösa eller deltar i program med aktivitetsstöd. Motsvarande andel bland personer med förgymnasial utbildning är en fjärdedel. Trots den minskade arbetslösheten bland ungdomarna så är fortfarande nära 29 procent i arbetslöshet. Det finns stora skillnader geografiskt. Vi kan till exempel titta på männens arbetslöshet. På länsnivå är den 12,3 procent men i Ovanåker är den lägst i länet, 8,2 procent. Det är också lägre än riksnivån. När vi tittar på tabellen måste vi ta i beaktande att en hög procentsats per automatik inte innebär ett högt antal individer. För att ta även ett exempel på detta, så är arbetslösheten bland utrikesfödda 47,4 procent i Ockelbo, som är länets minsta kommun. I den största kommunen, det vill säga Gävle är motsvarande siffra 34,3 procent. Drygt 13 procentenheter lägre men omfattar samtidigt gånger fler personer. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i genomsnitt kvartal som andel av arbetskraften i respektive grupp. Kommun Totalt år Män Unga år Äldre år Grundskola Utbildning Kvinnor Inrikesfödda Utrikesfödda Gymnasial Eftergymnasial Bollnäs 12,7 % 12,1 % 13,2 % 30,7 % 8,7 % 11,1 % 43,3 % 27,1 % 11,6 % 6,9 % Gävle 13,5 % 13,3 % 13,6 % 27,6 % 10,1 % 11,1 % 34,3 % 29,8 % 13,4 % 6,6 % Hofors 11,5 % 12,7 % 10,6 % 30,7 % 7,2 % 9,5 % 30,1 % 24,5 % 9,3 % 6,5 % Hudiksvall 10,6 % 10,8 % 10,4 % 31,7 % 5,9 % 9,3 % 32,6 % 21,2 % 10,6 % 5,1 % Ljusdal 11,9 % 11,5 % 12,2 % 28,2 % 9,0 % 11,0 % 24,7 % 20,0 % 11,7 % 6,3 % Nordanstig 10,5 % 10,5 % 10,4 % 27,1 % 7,7 % 9,3 % 33,6 % 17,6 % 9,8 % 6,0 % Ockelbo 10,5 % 11,1 % 10,0 % 28,3 % 6,9 % 8,6 % 47,4 % 18,2 % 9,1 % 7,6 % Ovanåker 9,5 % 11,0 % 8,2 % 24,2 % 7,0 % 9,0 % 25,5 % 14,3 % 8,6 % 6,9 % Sandviken 12,3 % 13,2 % 11,6 % 28,7 % 8,6 % 9,9 % 37,2 % 25,9 % 10,8 % 7,5 % Söderhamn 13,3 % 12,8 % 13,7 % 27,1 % 10,8 % 11,7 % 37,8 % 27,6 % 11,9 % 7,1 % Länet ifjol 13,3 % 12,4 % 14,0 % 31,8 % 9,0 % 11,8 % 32,9 % 23,8 % 13,2 % 7,2 % Länet 12,3 % 12,4 % 12,3 % 28,5 % 8,7 % 10,5 % 34,6 % 25,2 % 11,6 % 6,6 % Riket 8,7 % 8,4 % 8,9 % 18,5 % 6,8 % 6,8 % 20,0 % 18,6 % 8,5 % 5,3 % Källa: Arbetsförmedlingen Personer med långa arbetslöshetstider Arbetslösheten i form av inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd omfattade totalt personer årets första kvartal. Över hälften av dessa är personer som är långtidsarbetslösa, 15 deltar i jobbgarantin för ungdomar eller i jobb- och utvecklingsgarantin. Nära tre fjärdedelar av de arbetslösa ungdomarna enligt ovanstående definition var långtidsarbetslösa eller deltog i garantierna. Att så stor del av ungdomarna ingår i framför allt garantierna beror på att insatserna sätts in i ett tidigare skede än för vuxna. Ungdomsarbetslösheten i Gävleborg är bland de högsta i landet, följaktligen är det också en högre andel som ingår i de tre grupperna än på riksnivå. När vi tittade på olika gruppers arbetslöshet som andel av arbetskraften här ovan var det tre grupper som stack ut, utrikesfödda, ungdomar år och de med förgymnasial utbildning. Även här (tabell 8), när vi tittar på hur stor andel av dem i arbetslöshet som också är långtidsarbetslösa eller garantideltagare, så är det tre grupper som sticker ut. Det är ungdomarna med högst andel som vi redan kommenterat, det är utrikesfödda och personer med eftergymnasial utbildning. När det gäller utrikesfödda i länet så är mer än en tredjedel av arbetskraften i gruppen antingen öppet arbetslösa eller deltar i program. Det är den grupp som har högst arbetslöshet. Samtidigt är utrikesfödda den grupp med lägst andel som är långtidsarbetslösa eller deltar i garantierna. Exempelvis så är andelen deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin väsentligt lägre inom den egna gruppen arbetslösa och programdeltagare än bland motsvarande grupp svenskfödda. Sett till pro-

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012 Text Bitte Lyrén Text- och bildredigering Urban Isberg Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...3 Sammanfattning...4

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 Drygt 1 900 fick arbete Under april månad erhöll 1 906 personer någon form av

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Marcus Löwing, Analysavdelningen Marwin Nilsson, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen Sida: 3 av 46 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Västernorrlands län Text Anna-Lena Arvidsson, ansvarig utredare i Västernorrlands län. Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...3

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län -2012 Text Anna-Lena Arvidsson Text- och bildredigering Kjell Ljung Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 2 Innehållsförteckning

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 206 Drygt 900 personer fick arbete i april Under april månad erhöll 944 personer någon

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Västra Götalands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012 Text Jens Lotterberg Text- och bildredigering Anneli Hedlund Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Södermanlands län 2 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2012 Text Annelie Almérus Text- och bildredigering Anneli Hedlund Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 Fler övergångar till arbete I oktober 2015 påbörjade 929 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Kronobergs län Ronnie Kihlman, utredare äxjö, en kommun med tonvikt på vård och omsorg, handel, data/it samt företagstjänster i ett

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till Arbetsmarknadsprognos för Västerbottens län hösten 29 årsskiftet 21/211. PROGNOS Västerbottens län Umeå Mycket välkomna till Presentation 9 december 29 i lokal Klubban på Arbetsförmedlingen, Nygatan 25,

Läs mer

Matchning och kompetensförsörjning

Matchning och kompetensförsörjning Matchning och kompetensförsörjning Agenda Konjunkturläget Vart är ekonomin på väg? Var finns jobben 2016 och på längre sikt Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Utmaningar för arbetsmarknadspolitiken Bild

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen är fortsatt dämpade

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av november 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län november 2012 12 900 (7,6%) 5 970 kvinnor (7,4%) 6 930 män (7,7%) 3

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012 Text Fredrik Ribbing, utredare Karin Berglind, utredare Arbetsförmedlingen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1

Läs mer

PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG 2008 2009

PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG 2008 2009 PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG 2008 2009 Innehåll Sammanfattning... Sysselsättningsökningen minskar Ökningen av arbetskraften bromsar in Oförändrad arbetslöshet Utmaningar och möjligheter i länet Fakta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län januari 2012 12 114 (7,2%) 6 365 män (7,2%) 5 749 kvinnor (7,2%) 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014 Färre sökande ut i arbete Under oktober 2014 påbörjade 891 personer av de inskrivna arbetslösa

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014 Fått arbete I november2014 fick 182 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015 Arbetslösa som fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Text: Agneta Tjernström, 010-487 03 87 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 12 09 3

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Något fler nyanmälda platser senaste månaderna

Läs mer

PROGNOS våren 2015. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

PROGNOS våren 2015. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län PROGNOS våren 2015 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län Det senaste halvåret, hur blev det? Efterfrågeutveckling Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Hur stämmer det med förväntningarna från

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017 Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Torbjörn Johansson, Af-chef Norra Värmland Åsa Rosendal, Af-chef Västra Värmland Ann Mannerstedt,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Text: Agneta Tjernström, 010 487 03 87 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 12 09

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen

Arbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosverksamhet 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosverksamhet Nationella arbetsmarknadsutsikter Regionala arbetsmarknadsutsikter Långa

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen Genomförs 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) I Kalmar ingick totalt 538 privata och 110 offentliga arbetsgivare i undersökningen Svarsfrekvens

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06 11

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 498 privata arbetsställen i Kalmar län, svarsfrekvens

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Diagrambilder Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Befolkningsutveckling i Sverige 1968-21 1 9 Folkökning Folkmängd 2 18 16 Folkmängd 8 7 6 5 14 12 1 8 6 4 2 Folkökning/minskning 4 Källa:

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Maria Salomonsson Analysavdelningen Sida: 3 av 58 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade under i stort

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Text: Julia Asplund, 010-488 26 97 Therese Landerholm, 010-488 40 32 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 Victor Tanaka Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under maj påbörjade 840 1 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, november månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län november 2013 8 315 (11,2 %) 3 776 kvinnor (10,8 %) 4 539 män

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Agneta Tjernström Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 Färre arbetslösa Arbetslösheten minskade under i stort sett hela 2014. En av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande trend

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2015 2014-12-09 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i oktober 2014 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 11 september 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län augusti 2014 8 693 (6,6 %) 3 709 kvinnor (5,9 %) 4 984 män (7,2

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Therese Landerholm Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm november 2013 Therese Landerholm Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Uppsala län oktober 2013 10 341 (6,2 %) 4 824 kvinnor (5,9%) 5 517 män (6,4 %)

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 NORRBOTTENS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Timo Mulk-Pesonen, Analysavdelningen Sida: 3 av 47 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2012 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2012 Tecken på en försvagad arbetsmarknad Under augusti kom tecken på att arbetsmarknaden i Uppsala län kan vara

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 Fått arbete Under januari påbörjade 1 323 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer,

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer, Umeå 11 oktober 2012 Under månaden anmäldes 1 125 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 1 233. Detta motsvarar en minskning med 108 platser eller knappt 9 procent. Av samtliga platser anmäldes

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Västmanlands län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Västmanlands län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Text: Marcus Löwing Analysavdelningen Telefon: 010-487 62 64 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 06 10 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av februari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av februari månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 8 mars 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län februari 2012 8 903 (9,5 %) 3 873 kvinnor (8,8 %) 5 030 män (10,0

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016. Lena Hertzberg Ann Mannerstedt

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016. Lena Hertzberg Ann Mannerstedt Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016 Lena Hertzberg Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingens prognos Två prognoser per år, vår och höst Privata näringslivet - 460 arbetsställen Offentlig sektor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos, Våren 2009

Arbetsmarknadsprognos, Våren 2009 Arbetsmarknadsprognos, Våren 009 Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. Arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB: s företagsregister. Urvalet är stratifierat utifrån bransch,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GOTLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GOTLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GOTLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Jim Enström Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3 Innehållsförteckning

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 1 300 personer fick arbete i januari Under januari månad erhöll 1 284 personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Umeå 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 368 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 976. Detta

Läs mer

Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt

Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt Bild 1 Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt Angeles Bermudez-Svankvist 2009-03-12 Från 21 1 myndighet 9 000 årsarbetare (dec 08) Tydlig styrning & ledning Bild 2 Omsättning 2009 Bild 3 Förvaltningsanslag:

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 14 februari 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2012 67 697 (8,6%) 37 114

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Maria Salomonsson, Analysavdelningen Sida: 3 av 52 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Intervjuundersökning 17 sep-19 okt Prognosen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 jämtlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 jämtlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Maria Salomonsson Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06

Läs mer

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer