Hur arbetar vi förebyggande mest effektivt? Charlotta Thodelius, doktorand Institutionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur arbetar vi förebyggande mest effektivt? Charlotta Thodelius, doktorand Institutionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola"

Åsa Lund
för 6 år sedan
Visningar:

1 Hur arbetar vi förebyggande mest effektivt? Charlotta Thodelius, doktorand Institutionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola

2 Föreläsningens upplägg Del 1: Förebyggande arbete, teoretiska och praktiska perspektiv på effektivitet och åtgärder. Del 2: Samverkan, medforskning, delaktighet, offentlig och personcentrerad medverkan. Del 3: Utmaningar och samverkan.

3 Effektivitet vad är det? Graden av måluppfyllelse i relation till resursanvändning

4 Bedömning av åtgärder Positiv effekt Noll effekt Mixade resultat Negativ effekt men med positiv eller negativa konsekvenser Bumerang effekt

5 Bumerangeffekt En direkt negativ effekt, det som ska reduceras ökar istället. Det är inte bara ineffektivt, utan direkt skadligt.

6 Åtgärdens dimensioner Primär Sekundär Tertiär Social Lag Policy Allmänprevention genom information Riktade insatser och information Individuella sociala insatser och behandling Situationell Förändring av fysisk miljö Produktmodifieringar Hot spot Individanpassade åtgärder

7 Åtgärder på individnivå Inställningar/attityd: Kunskap attityd beteende (KAP-modellen) Beteende: Instruktioner och färdighetsträning, feedback med fokus på beteendet eller belöning för önskat beteende. Motiverande samtal: Etablera relation, modellering, förstärkning och förkastande/påvisande av alternativ.

8 Avskräckning och tvång eller socialt stöd Vad är mest effektivt för att förhindra återfall i brott?

9 Situationella åtgärder [Bilder borttagna pga. upphovsrätten tänk på farthinder, alkolås, lekplatser med stötdämpande/energiabsorberande material]

10 CPTED Crime prevention through environmental design [Bild borttagen pga. upphovsrätten tänk lås, larm, belysning, husdesign, väktare, övervakningskameror etc.]

11 Nackdelar med enskilda åtgärder Förebyggande arbete på individnivå individens ansvar (aktiv åtgärd) Förebyggande arbete på primär social eller strukturell nivå lag och policyers måste kontrolleras. Ger effekt över tid, långsiktig åtgärd. Situationellt förebyggande arbete (passiva åtgärder) ger en direkt effekt på situationen men ändrar inte individens beteende

12 Samverkan och implementering av kombinerade åtgärder Bygger på samsyn och långsiktighet, flera aktörer och flera nivåer av åtgärder är involverade i det förebyggande arbetet.

13 Några exempel på samverkan och kombinerade åtgärder SSPF MBU Social oro Anlagda bränder i skolan Barns fallskador i hemmet Grannsamverkan

14 Varför är det så svårt att samverka och vem ska vi samverka med?

15 Problemorienterat eller händelsestyrt? Eller kanske både och?

16 Problembaserat arbetssätt Problembild Problemidentifiering/kartläggning Analys Åtgärd Uppföljning Utvärdering

17 PPI offentlig och personcentrerad medverkan Vikten av att inte implementera åtgärder eller ta beslut över huvudet på de som berörs, avgöra om det är rätt åtgärd. Utvecklats från två faktorer: ökat krav från allmänheten att få göra sig hörd i frågor gällande service samt politisk önskan om ökad effektivitet och kvalité. Teoretisk grundmodell: utgår från fyra dimensioner av interaktioner mellan olika former av expertis/erfarenhet vilket ger en kunskapsproducerande arena.

18 Forskningscirklar

19 När åtgärder ska implementeras eller utvärderas Vilka åtgärder och vad ger de för effekt enligt tidigare forskning? Vad säger åtgärden om samhället? Finns det någon påverkan av andra sociala, ekonomiska, politiska eller kulturella faktorer? Är åtgärden en reaktion eller en förebyggande åtgärd?

20 Referenser: Andershed, H., Andershed A-K., Carpelan Söderholm, K. (red.), (2010), Ungdomar som begår brott: vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia förlag. Andrews, D., Bonta, J. (2006), The Psychology of Criminal Conduct. 4:th edition, Cincinatti:OH: Andersson Braithwaite, J. (1989), Crime, Shame and Reintegration. Cambridge University Press. Colvin, M., Cullen, F.T.,, Vander Ven, T., (2002), Coercion, Social Support, and Crime: An Emerging Theoretical Consensus. Criminology vol.40, pp Cornish, D.B., Clarke, R.V. (2003),Opportunities, Precipitators and Criminal Decisions: A reply to Wortley s Critique ofsituational Crime Prevention. Crime Prevention Studies. Vol. 16pp Engdahl, O., (2011), Vad fungerar? Brottskontrollens förutsättningar och effekter, ur Larsson, B. & Engdahl, O. (red.) Social kontroll: övervakning, disciplinering och självreglering. Stockholm: Liber Festinger, L., (1957), A Theory of Cognitive Dissonance. Stanford: Stanford University Press. Gibson A, Britten N, Lynch J. (2012) Theoretical Directions for an Emancipatory Concept of Patient and Public Involvement. Health, vol. 16(5), pp Luhmann, N., (2005). Förtroende. En mekanism för reduktion av social komplexitet. Göteborg: Daidalos. Lund, J., Aaro, L.E. (2004), Accident prevention. Presentation of a model placing emphasis on human, structural and cultural factors. Safety Science, vol. 42: Nieminen Kristoffersson, T. (2014). Vad är en forskningscirkel? ur Ek, R., Gerell, M., Guldåker, N., Hallin, P-O, Herbert, M., Kristofersson, T.N., Nilsson, A., Tykesson, M. (2014), Att laga revor i samhällsväven om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden. MAPIUS 18, Malmö Högskola. Sol Hart, P. (2013), Boomerang Effects in Risk Communication, ur Arvai, J., Rivers, L. (eds.), Effective Risk Communication. Routledge. Wortley, R., Mazerolle, L. (eds.) (2008), Environmental Criminology and Crime Analysis. Routledge

Relevanta dokument

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS Projektet analyserar: Samband mellan