Kooperation i Värmland och världen

Transkript

1 Dokumentation från seminarietillfälle 1 i serien Sista fredagen i varje månad kooperativa idéseminarier. Kooperation i Värmland och världen Tid: , kl Plats: Karlstad universitet, ägget Fredagstema: Kooperation i Värmland och världen Dokumenterat av: Anette Forsberg I ett Sverige perspektiv utmärker sig kooperationen i Värmland. Den är till stora delar regional, den är stark och har stor tillväxt varför? I Storbritannien ökade kooperationen med 20% år 2006 vad gjorde dom? Vilken roll kan kooperationen spela i Värmland framledes och varför har FN beslutat att år 2012 är kooperationens år Arrangör: Medverkande: Samtalsledare: Värmlandskooperativen i samverkan med Karlstads universitet, Centrum för forskning om regional utveckling (Cerut). Sista fredagen i varje månad genomförs inom ramarna för projektet Entrécoop. Jan Olsson, expert på kooperation och social ekonomi, författare till flera böcker. Gunnel Kardemark, lektor i företagsekonomi vid Karlstads universitet. Gun-Britt Mårtensson, förflutet som HSB Sveriges VD och numera Coompanions ordförande. Steve Fredriksson, VD Konsum Värmland. Jonas Lagneryd, Campus ReDesign (Europakooperativ). Thomas Blom, prorektor och docent i kulturgeografi vid Karlstads universitet. Leif Tyrén, Värmlandskooperativen.

2 Inledning Seminariet inleddes med en värmande och god sopplunch som serverades i anslutning till seminarielokalen (ägget), på Karlstads universitet. Efter den trevliga starten gick vi en trappa upp, in i det svävande ägget där besökarna kunde slå sig ned på stolsraderna eller på sittdynor på trappavsatserna längs med de rundade väggarna. Samma lokal kommer att användas vid samtliga seminarietillfällen. Seminariet koncentrerades kring att vara ett samtal, utan några störande moment, inga powerpointbilder eller liknande. En mötesform så ovanlig att den kändes modern! Eftersom hela arrangemanget har en informell och inbjudande atmosfär refererar jag till förnamnen på samtliga medverkande. Frågor och kommentarer från publiken refereras utan personangivelse. Leif hälsar välkommen Varje fredagsseminarium har ett värdföretag som ges möjlighet att presentera sig och sin verksamhet. Denna gång är det Värmlandskooperativen. Värmlandskooperativen är en del av Coompanion Sverige. Värmlandskontoret har funnits sedan 1982 och är det först bildade i Sverige. Idag finns det ytterligare 24 kontor runt om i landet som arbetar med kooperativ företagsrådgivning. Den kooperativa formen (ekonomisk förening) har en snabbare ökningstakt än andra företagsformer med en tillväxttakt på drygt 30% per år. Det finns en växtkraft i det, säger Leif. Den typiska föreställningen om vem som är kooperatör har förändrats. Människor ser framför sig en kvinna på landsbygden med låg inkomst som driver café eller sysslar med hantverk, men idag är det ofta en man på mellan år i storstan, välutbildad inom kunskaps- och tjänstesektorn. Undersökningar visar också att unga gärna vill starta företag tillsammans. Leif presenterar Coompanion Sveriges ordförande Gun-Britt, sina kollegor i Värmland Anna och Sofie, och nämner Värmlandskooperativens framgångsrika arbete med socialt företagande som lett fram till en arbetsmodell som spridit sig till andra län. Vidare berättar han kort om Entrécoop projektet, ett samarbete mellan Coompanion kontoren i Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Entrécoop är ett projekt som arbetar på bred front för att påvisa att kooperativt företagande finns som företagsform. Så skrämmande är det, säger Leif. Kunskapen är liten. Han berättar ett exempel om hur en telefonoperatör inte ville ge en ekonomisk förening telefonabonnemang på grund av företagsformen. Förhållningssättet hos banker är likartat. Det tar mycket tid. Det handlar om tid och arbete för att förändra förutsättningarna, säger Leif. Så får jag presentera mig. Jag heter Anette, är forskare och etnolog med intresse för landsbygdsutveckling och förändringsarbete. Jag finns på Coompanion Dalarna, arbetar i Entrécoop och kommer att dokumentera seminarietillfällena. Prorektor vid Karlstads universitet hälsar välkommen Prorektor Thomas Blom, rektors ställföreträdare, vid Karlstads universitet hälsar välkommen. Han är glad för att just den här mötesplatsen har skapats. Ägget symboliserar livskraft och något nytt: Hoppas vi kläcker nya idéer! Samverkan är en viktig del för universitetet. Vi har haft dåligt samvete när det gäller kooperationen, det är ett område och aktörer som universitet hittills inte samverkat särskilt mycket med, säger han. Den här seminarieserien blir något nytt och spännande.

3 De inbjudna välkomnas upp på scenen och presenterar sig De medverkande tar plats på scenen kring tre ståbord: Thomas, Jan, Gun-Britt, Steve, Jonas och Gunnel. Samtalsledaren, Leif, rör sig runt i lokalen. Leif inleder samtalet med en historisk tillbakablick på England, Rochdale och kooperationens vagga. Kooperativa företag har historiskt sett gjort skillnad för människor. Hur ser det ut idag? Bär idéerna in i ett framtida samhälle? Frågan riktas till samtliga i samband med en presentationsrunda. Gun-Britt som representerar Coompanion svarar ja, absolut! Hon berättar om sin bakgrund med erfarenheter från Jämtlands län och HSB rörelsen bland många andra. Kooperationen kommer med säkerhet att spela en större roll under kommande årtionden, det finns tecken i tidsandan som tyder på det, en värderingsförskjutning i samhället, även i andra länder, säger hon. Utvecklingen har fått draghjälp av finanskrisen och klimatförändringarna. Människor funderar över vad man kan lita till. Finns det företagsformer som vill samhällelig och mänsklig tillväxt? Privata företag söker en (ny) värdegrund, varför är det viktigt att tjäna pengar? Hon nämner 80-talisterna som sinfavoritgeneration, de har en värdegrund som ligger nära den kooperativa och förstår vad det handlar om. Tillväxtbegreppet kommer att omvärderas. Som exempel tar Gun-Britt två nobelpristagare i ekonomi: Milton Friedman, nobelpristagare 1976, som hon kallar sitt hatobjekt, business for business sake, respektive Elinor Oström, nobelpristagare 2009, som fick priset för sin forskning om ekonomisk organisering och lokalsamhällen, där andra värden (som tillit) lyfts fram. Vi måste bli synligare med de här värderingarna. Det behövs ledare som kan värdegrunden och som kan förmedla den. Och det finns inspirerande och framgångsrika exempel, som i England, där nyetablerad och etablerad kooperation samverkar. Steve som representerar Konsum Värmland svarar också ja och menar att det inte finns så mycket att tillägga efter Gun-Britts presentation. Han berättar om den egna organisationens moderförening som är en ekonomisk förening, medan koncernen består av dotterbolag. Den kooperativa arbetsformen är bra för att starta, samla kraft och engagemang, säger han. Det är en stor fördel att vara tillgänglig och öppen för dialog. Det betyder också att människor hör av sig. I Värmland reagerar kunderna när det blir förändringar i butikerna som de inte gillar. Det saknas dock kunskap om skillnaderna mellan ideell och ekonomisk förening, föreningsformerna blandas ofta ihop. Jonas som representerar Sveriges hittills enda Europakooperativ, med säte i Karlstad, svarar även han ja och framhåller att det här är ett fantastiskt initiativ. Han har längtat efter ett samtalsforum. De som är intresserade av att veta mer om Europakooperativen kan kolla hemsidan: Jonas har tänkt en hel del kring tillväxt. Vi vill att kooperationen ska växa, men vad vill vi ska växa? Jo, kunskap och inte ohälsa eller miljöförstöring. Kunskap var en anledning till starten av Europakooperativet. Medarbetarna är viktiga, och man har öppnat för medlemskap. Han återkopplar till Gun-Britts inledande resonemang och säger: Att hitta affärsmässiga uttryck för värdeförskjutningen, tror jag är framtiden. Gunnel som är företagsekonom och representerar Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet, svarar också ja. Hon känner det som att hon legat i kooperationens vagga, med en far som varit kooperatör och startat kooperativt företag. Det har förenat kooperationen och småföretagandet för henne. Hon har burit med sig något speciellt genom sitt arv, en omsorg om människan och delaktighet som hon tror är framtiden; att människor ges möjlighet att vara delaktiga. Hon ställer dagens populära kundklubbar i relation till den kooperativa idén, att en röst kan påverka och göra skillnad. Vad säger vi till studenterna? Det är en viktig diskussion.

4 Jan som har lång erfarenhet av att ha jobbat med kooperativa frågor och social ekonomi i Sverige och Europa, svarar som de övriga det vill säga ja. Jan har skrivit några böcker om social ekonomi som bidragit till att göra begreppet mer känt i Sverige (Olsson 1994, Mattsson & Olsson 2009). Det sociala i den sociala ekonomin står för samhälleliga mål och värden, demokrati och solidaritet. Kooperationen är bärare av våra sociala ideal och grundläggande värderingar. Det är värderingar som bygger demokrati och som därför är viktiga att försvara. Det handlar också om behoven och hur vi kan lösa dem. I kooperationen görs gemensamma lösningar. Genom sin flexibilitet och förmåga till organisering ligger man ofta före privat och offentlig sektor. Jan ser på det som rörelser, det finns många rörelser i den sociala ekonomin. Som exempel tar han en klassisk rörelse, Genuas hamnarbetare som1932 bildade ett arbetskooperativ trots att de motarbetades av regeringen. Vi kommer se nya kooperativa former växa fram, säger Jan. Nu förändras också lagstiftningen: De här rörelserna tillsammans med olika företagsformer måste vi klä in verksamheten i, de har framtiden för sig men det finns också mycket motstånd, det måste bäras av människors engagemang. Jan sitter med i styrelserna för CECOP och REVES. Han är Coompanions företrädare i CECOP respektive ordförande i REVES, ett europeiskt nätverk för kommuner, regioner och social ekonomi. Thomas som är kulturgeograf och representerar universitetet svarar även han ja. Han gör en koppling till turism- och besöksnäringen, den fjärde största näringen i världen. Också i Värmland växer besöksnäringen. Till det bidrar inte minst de många småföretagen kan definieras som turistföretag, de flesta är enmansföretag eller upp till åtta anställda. Kooperationen ger möjligheter till samverkan. Han berättar om ett besök till Jura regionen vars besöksnäring hade kooperativa inslag, med ostföretag som kombinerade försäljning av sin produkt med en berättelse. För att klara utvecklingen i besöksnäringen har kooperativen en viktig roll. Alla har fått presentera sig och besvara den inledande frågan. Leif berättar att nästa temaseminarium, sista fredagen i januari 2011, kommer att handla om just kooperation och besöksnäringen. Samtalets fortsättning Sedan fortsätter samtalet med riktade frågor till de medverkande. Utöver Leifs frågor ställs frågor från publiken och de medverkande själva följer till och från upp med efterföljande frågor. Nedan följer en sammanfattning av diskussionen. Sammanfattning Sammanfattningen är uppdelad under olika rubriker i syfte att tydliggöra samtalens olika infallsvinklar. 1. Kooperativt företagande är en växande men okänd företagsform som kan göra skillnad för människor och bära in i framtiden Ett tema i samtalet handlade om kooperation som idé och företagsform: vad den betytt, betyder och kan komma att betyda. Att kooperationen gör skillnad och bär in i framtiden var de inbjudna gästerna överens om. De kooperativa värdena och principerna lyftes fram som centrala, samstämmiga med tidsandan och särskilt intressanta för unga. För unga spelar det roll vad man själv vill och kan tillsammans. Kooperationen ska inte enbart vara ekonomiskt effektiv utan också demokratiskt effektiv, sa Gun-Britt Mårtensson, Coompanion Sveriges ordförande. Kooperationen ska klara båda delar, det är dess drivkraft och motor. Gun-Britt liksom flera av gästerna talade om en värdeförskjutning i samhället och att tillväxtbegreppet är under omvärdering. I framtiden kommer det att handla mer om hållbarhet och mänsklighet. Vi måste bli synligare med de här värderingarna, det behövs ledare som kan värdegrunden och som kan förmedla den, sa hon vidare. Basvärderingarna ska kännas, de måste finnas i magen.

5 Engagemang, omsorg och delaktighet var ord som gästerna använde för att beskriva vad kooperationen betyder för dem. Gunnel Kardemark, Karlstads universitet, berättade att hon växt upp med en far som var kooperatör och att det kommit att betyda något speciellt för henne, ett arv som hon burit med sig som hon också tror är framtiden; att människor ges möjlighet att vara delaktiga. Den kooperativa idén, att en röst kan påverka och göra skillnad, är en viktig diskussion att ta med studenterna, menade hon. Steve Fredriksson, VD Konsum Värmland, sa att den kooperativa arbetsformen är bra för att starta, samla kraft och engagemang. Att arbeta kooperativt är också att vara tillgänglig och öppen för dialog. I Värmland hör kunderna av sig direkt när det blir förändringar i butikerna som de inte gillar. Samhällsnyttan är viktig, därför har vi valt att driva verksamhet där ingen annan vill etablera sig, att kunna göra inköp på mindre orter är bra för både orten och oss. Konsum Värmland levererar även till ICA-butiker, och där det är långa avstånd säljer Konsumbutiker även bensin via med mera kortet. 2. Kunskap om kooperation saknas men skapas på flera arenor Något annat som gästerna var överens om var att det behövs mer kunskap om kooperationen. Flera sätt att lösa kunskapsbristen presenterades. Jonas Lagneryd från Campus ReDesign, Sveriges första Europakooperativ, menade att vi står inför en stor utmaning när det gäller städer och människor. Att investera i kompetensutveckling och förstå vad hållbarhet kan betyda i den egna verksamheten blir viktigt. Kooperation står egentligen för hållbarhet och den kooperativa formen står nära oss, sa Jonas. På hemsidan kan du läsa mer om Campus ReDesign vars webbcampus handlar om möte mellan experter och praktiker, och att få inspiration för att ta steg mot hållbarhet. Kunskap var en anledning till starten av Europakooperativ. Campus ReDesign har tolv medarbetare i åtta länder. Den största utmaningen är inte miljöförstöring eller resurshantering, det är bra ledarskap, sa Jan Olsson, expert på kooperation och social ekonomi. Ledarskap nämndes som en tänkbar förklaringsfaktor till Englands ökade kooperation. Idag finns det i Sverige inte någon ledarskapsutbildning med koppling till kooperation på akademisk nivå. Kooperationens medlemsnytta och allmännytta skiljer sig mot vinstmaximering. Det har också betydelse när de gäller ledarskap. Leif berättade att Yorks universitet har utbildning i ledarskap för kooperativa verksamheter. Det finns i flera länder. Hur är det med ledarskap och kooperation kopplat till akademin i Sverige? Deltagarna verkade överens om att en sådan utbildning saknas. Gun-Britts sade utifrån sina erfarenheter från HSB att basvärderingarna är viktiga vid rekrytering av nya ledare, värderingarna måste finnas i magen. HSB skapade ledarprogram i samarbete med Växjö universitet, som 70 personer genomgick. Det blev en viktig kraft i arbetet. Det privata företaget ska gå med vinst. Det kooperativa företaget ska klara båda nivåerna, pengar plus mänsklig tillväxt. Ledaren måste vara besjälad. De som står närmast medlemmarna är viktigast. Dessa ledare måste ha en själ som kan räkna på två ledder, sa Gun-Britt. Steve berättade att han gått en kooperativ utbildning. Historiskt hade KF egna utbildningar som var mycket bra, till och med betalda. Den utbildningsmöjligheten försvann för några år sen, men har en potential. Att förstå sin ägare är också mycket viktigt, menade han. För många är det komplext med fördelning, stadgar och regler. Matriket Värmland har med viss framgång satsat på ledarskapsutbildning. Steve föreslog en omvandling av denna satsning till en ekonomisk förening. Sverige och Värmland ligger långt efter, sade han. Kanske kraften ligger i den ekonomiska företagsformen och sen att knoppa av. Sanktionering av akademin vore bra.

6 Gunnel höll med om att kooperationen på ett sätt är unik, men det finns också likheter med andra former menade hon. Medarbetare vill bli sedda! Det är en bra utgångspunkt. Gunnel betonande vikten av att tänka på vilket språk vi använder när vi talar om organisation och vad vi vill göra. I en pyramidtriangel finns medarbetaren på botten och chefen står över mig, i en frontvänd triangel finns medarbetaren i fronten närmast kunden och chefen/ledare finns bakom mig. Det är skillnad. Inom akademin handlar det också om vad som synliggörs och hur. Gunnel berättade om hur sällsynt det är med årsredovisningar där personalens berättelser är lika viktiga som staplar och siffror. Visst ska man redovisa nyttan men redovisning borde utgå från människor i större grad, höll Jan med, och berättade om social ekonomi som Det mänskliga företagandet (Mattsson & Olsson 2009), ett långsiktigt perspektiv som bygger på personer och inte kapital. Det mänskliga företagandet och samhällsredovisning handlar om människors delaktighet, empowerment, demokrati, solidaritet och ekonomisk hållbarhet. Thomas Blom, prorektor Karlstad universitet, var tydlig med att universitetet missat kooperationen som arena inte minst i sitt arbete med att koppla utbildningsprogram till samhälle och omvärld: Universitetet har haft nära samarbete med det offentliga och privata men missat kooperationen. Det kan förbättras till exempel genom studenters examensarbeten, sa Gunnel. Hon berättade också att Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, samarbetar med Värmlandskooperativen kring socialt företagande. Den kooperativa företagsformen har vi missat rejält, konstaterade Thomas. På det svarade Jan att det kanske inte är så viktigt att fokusera för mycket på företagsformen utan istället se till lokal utveckling och hur vi åstadkommer det. Det gäller att få med fler företagsformer och aktörer. 3. Mötesplatser, partnerskap och finansiering stärker kooperationen och den regionala utvecklingen Ett tredje samtalstema handlade om hur man på olika sätt, utöver ett bredare och djupare kunskapande (se ovan), kan stärka kooperationen: Genom möten mellan aktörer, förbättrade finansieringsformer samt partnerskapsarbete över aktörs- och sektorsgränser. Det här är ett fantastiskt initiativ, sa Jonas, och berättade att han längtat efter ett samtalsforum för kooperativa frågor. Seminarieserien ger tillfälle att mötas och lyfta fram de kooperativa frågorna på agendan. Värmlands kreditgarantiförening diskuterades som en plattform för att stödja utvecklingen av det kooperativa företagandet i regionen. Föreningen i Värmland är vilande, berättade någon i publiken, men vi har inte gett upp, det behövs stöd för småföretagande och det lokala ägandet är ovärderligt: Vi har en kultur i Värmland så att vi klarar det här. Jan tolkade den diskussion som uppstod som ett exempel på betydelsen av regionalt partnerskap där alla tillsammans kan utvecklas, kooperationen tillsammans med andra. Jan Olsson gav exempel från Europa på partnerskap och regionala avtal med betydelse för regioners utveckling: Partnerskap mellan akademi, fackliga organisationer och offentlig sektor finns till exempel i Toscana. I Italien, Frankrike och England arbetar det offentliga, kooperationen och den sociala ekonomin inklusive fackliga organisationer och småföretag i nära partnerskap. Tomas och Gunnel var överens om att titta närmare på kooperation och kopplingar till akademin. Dels att se på möjligheterna att bygga in kooperativa delar i nuvarande utbud, dels att starta nya utbildningar. Ledarskapsfrågan kopplat till utbildningsbehov fanns det också intresse för. Gunnel föreslog att Tomas och Leif skulle inleda diskussionerna och att kooperationens år 2012 vore ett bra år att erbjuda ett eller ett par koncept. Avslutningsvis konstaterades att det finns en vilja att utveckla kooperationen i Värmland. Frågan att gå vidare med är då: Hur gör vi?

7 Seminarieserien fortsätter Nästa tillfälle är sista fredagen i januari månad, Temat denna gång är Kooperation och måltid. Medverkar gör: Björn Sandborg Carl Jan Granqvist Bo Thunberg Anders Heimer Bo Göran Sjögren Thomas Blom Martin Löfgren Helen Williams Länsråd, Länsstyrelsen i Värmland Ordförande i Måltidsriket ek.för. Projektledare Kil Innovation Food Arena Agronom och projektledare Morgonhöjdens Eko Trelento Mat och Möten ek.för. Docent i Kulturgeografi, Karlstad universitet Ek doktor och förpackningsforskare, Karlstad universitet Universitetsadjunkt och doktorand med inriktning mot förpackningar, Karlstad universitet. Information och anmälan på: Välkomna! Värmlandskooperativen och Karlstad universitet/cerut i samverkan