Kooperation och Måltid

Transkript

1 Kooperation och Måltid Tid: , kl Plats: Karlstad universitet, ägget Fredagstema: Kooperation och Måltid Dokumenterar av: Anette Forsberg Arrangör: Medverkande: Samtalsledare: Värmlandskooperativen i samverkan med Karlstads universitet, Centrum för forskning om regional utveckling (Cerut), Sista fredagen i varje månad genomförs inom ramarna för projektet Entrécoop. Björn Sandborg, länsråd, Länsstyrelsen i Värmland. Thomas Blom, docent i kulturgeografi och prorektor vid Karlstad universitet/cerut. Anders Heimer, agronom och projektledare för Morgonhöjdens Eko, verksam i Colombia stora delar av året. Bo Thunberg, projektledare, Kil Innovation Food Arena. Helén Williams, universitetsadjunkt och doktorand. Bo-Göran Bola Sjögren, Kooperativet Trelento Mat och möten. Martin Löfgren, förpackningsforskare vid Karlstad Universitet/CTF. Leif Tyrén, Värmlandskooperativen och Gunnel Kardemark, Karlstad universitet/cerut. Innan seminariet startade bjöds vi även denna gång på lunch, den här gången av kooperativet Trelento Mat och möten, en värmlandsgryta med kryddiga korvar, dipsås och sallad. I samband med lunchen lyssnade vi till en presentation av Konsum Värmland, av Klas Olsson. Inledning av länsråd Björn Sandberg Länsrådet hälsar välkommen och berättar om länsstyrelsens ansvarsområden och arbete: mångfald, tillväxtfrågor, socialt och ekonomiskt kapital, miljöområdet och landsbygdsutveckling. Länsstyrelsen har som landsbygdsmyndighet ett ansvar för att hela Sverige ska leva. Landsbygden har ett egenvärde men det ska också finnas service och en landsbygds- och jordbrukspolitik som fungerar, säger han. Det är en utmaning. Länsstyrelsen stöttar satsningen Sverige, det nya matlandet med mat som verktyg för att åstadkomma tillväxt. Utöver landsbygdsprogrammet och jordbrukspolitiken stimuleras alla slags verksamheter. Det görs genom att arbeta i olika processer och ärenden bland annat Rådet för landsbygdsutveckling där flera aktörer arbetar tillsammans, exempelvis Hushållningssällskapet som utför många uppdrag tillsammans med länsstyrelsen. Organisationen Värmlandsmat har idag cirka 60 medlemsföretag och arbetar med olika processer som småskaliga slakterier. Kristina Wikström är nyanställd på länsstyrelsen för att arbeta med Matlandet. Till hösten planeras en stor matmässa där alla förväntas vara med. Länsstyrelsen är främst en energi- och miljömyndighet, men livskvalitet och psykosociala aspekter är också viktiga. Vi vill ha ett Värmland att trivas i och vi vill bevara det vackra landskapet, avslutar länsrådet.

2 Leif hälsar välkommen och knyter samman seminarietillfälle ett och två Leif berättar kort om de frågeställningar som diskuterades vid det förra seminariet 26 november 2010: kooperationen lokalt och globalt, kooperationens år, kooperation och ledarskap samt kooperativ utbildning i samverkan med akademin. Att koppla kooperationen närmare akademin är viktigt för utbildning i ledarskap. Gunnel berättar att biblioteket vid Karlstads universitet visat intresse för de kooperativa idéseminarierna. I samband med varje seminarietillfälle/tema kommer biblioteket att exponera relevant litteratur. Ta gärna vägarna förbi, uppmanar Gunnel. Leif berättar om seminarieuppläggets fokus på samtal (inga powerpoints). Ni är välkomna att bryta in med frågor, säger han. En tråkig nyhet är att Carl Jan Granqvist, som bland annat är ordförande i kooperativet Måltidsriket ek för, tyvärr blivit sjuk och inte kan delta. De inbjudna välkomnas upp på scenen för att presentera sig En i taget bjuds gästerna att ta plats vid ståborden på scenen för att i samband med detta presentera sig själva och besvara seminariets första fråga, om kooperativ i förhållande till måltid/livsmedelssektorn: Vilken roll spelar kooperativen idag, stora eller små, globala eller lokala, utifrån ert perspektiv? Och finns det utvecklingspotential? Bo-Göran (Bola) berättar att han efter att ha arbetat många år med industriarbete valde att börja om. När han gjorde det ville han göra det tillsammans, skapa en gemensam plattform utifrån lika värde och allt det kooperativ står för. Vi gör det tillsammans i företaget och med vänner i hela världen. Det lokala och globala i samspel är drivkraften, att hitta möjligheter att jobba på samma villkor. Anders, som stora delar av året är verksam i Colombia, svarar ett tydligt ja på frågan om utvecklingspotential. Kooperationen har en framtid. Han berättar att han jobbat som rådgivare till lantbrukare. Samarbete är en förutsättning och kooperationens modeller fungerar väldigt bra många gånger. Hans råd till lantbrukarna har varit: för att det ska fungera måste ni organisera er, skapa samarbete om inköp och försäljning. Helén säger att hennes erfarenhet av kooperation inte är stor, hon har en annan utgångspunkt. Hennes engagemang och forskning handlar om förpackningar och mat för en hållbar utveckling. Vad behövs för att nå dit? Det behövs att vi tar hand om naturen, människors deltagande, att det fattas bra beslut och att vi får en förståelse för sammanhang. Med ett ökat deltagande kommer förståelse, etiskt ansvar och hållbarhet. Blir avståndet för stort blir det svårt att se, lita på och förstå. Martin konstaterar att han inte vet något om kooperation eller måltid, som är dagens tema. Varför är han då inkallad som expert? Jo, han jobbar med kundperspektiv. När det görs kundundersökningar finns det en vilja hos människor att göra gott. Konsumenterna är väldigt medvetna. Likadant är det med företagen. Idag lever vi både regionalt och globalt. För dagens 25-åringar är världen mindre, det globala är självklart. Vi reser mer och tänker vidare. Thomas pratar utifrån ett producent- och konsumentkooperationsperspektiv. Måltiden är en viktig del i den totala upplevelsen i turismen. Där finns en koppling till kooperationen, det är en betydelsefull verksamhet som gör möjligt för oss konsumenter att få det vi vill ha. Hur kan man möta kunden? Regionalt i Värmland gäller det att lära genom samarbete. Kooperationen och småföretagen tillsammans kan ge synergieffekter och skapa upplevelser som ger nöjda kunder som kommer tillbaka.

3 Bo säger att hans utgångsläge är ett annat. Värmland har en livsmedelsproduktion som är mycket bra, men med en utdragen tidsaxel blir det bekymmersamt. Fortsätter dagens utveckling slår den sista mjölkbonden igen kring , på grund av lönsamhetsskäl och låg rekrytering. Spelar det någon roll? Det gör det eftersom det får konsekvenser. Gårdar läggs ner, landskap växer igen, vi tappar sysselsättning och får en avfolkning. Det finns en direkt koppling till konsumenter, vad vi får och betalar för. Det behövs nya sätt att organisera och producera mat, som kanske inte har samma risktagande. Att få ihop människor med olika intressen i nya möteskonstellationer, då kan det nya för marknaden uppstå. Idag är vi i ett skede som inte är tryggt. Vi måste få skjuts i produktionen och bryta nuvarande trend. Riktade frågeställningar och som avslutning champagne När alla fått möjlighet att presentera sig berättar Leif att seminariet fortsätter med riktade frågeställningar till de inbjudna: I de riktade frågorna försöker vi hålla en röd tråd som startar i det kooperativa, tar oss genom miljöaspekter och förpackningar inlindat i lokala och globala perspektiv, för att övergå i kopplingar till akademin och förutsättningar för att expandera och landa i champagne. Leif: Bo, varför är livsmedelsområdet så viktigt och intressant? Bo: Det är viktigt för att det är grundläggande, vi behöver mat för att överleva. Vi blir fler på jorden som får det materiellt bättre, lusten för konsumtion ökar, medelklassen i Kina och Indien växer. Kina är på väg att bli världens ledande ekonomi. Sammantaget får vi ett produktionstryck som ökar. Vi är på väg in i en situation där kostnaderna blir för stora. Och jordbruksproduktionen är extremt oljeberoende. Det får återverkningar på kostnadsbilden och villkoren för produktionen. Fosfor är också en faktor. Vi får en topp för olja och fosfor. Försörjningsgrad och sårbarhet är inga stora diskussionsfrågor i Sverige idag, men det är en av de mest brännande frågorna. Vi står i ett brytningsskede, det gör det viktigt och intressant. Leif: Bola, du har också ett stort miljöintresse varför är miljö viktigt? Bola: Vi har försökt skapa en fungerande arbetsorganisation som frigör människors egen förmåga. Den globala aspekten handlar om att det är vi tillsammans som ska göra det. Praktiskt handgripligt i vardagen innebär det att bidra så att våra värderingar förankras hos anställda. Finnkulturmaten till exempel, den har dålig förankring, men åker man till kulturområdet så förstår man. Leif: Man kopplar också till miljö, lokala faktorer, storytelling Bola: Nu börjar folk förstå vad vi gör, hur man kan använda oss i olika sammanhang. Vi jobbar mycket med att smaka på Värmland och med lokala traditioner. Leif: Ni har valt att bli medlemmar i Måltidsriket ek för där Carl-Jan är ordförande, och ni har 47 medlemmar. I stadgarna/ändamålsparagrafen står att ni ska vara Europaledande på måltider. Europaledande måltidsriket måltidskluster Thomas, ge perspektiv! Thomas: Det är viktigt att skapa identitet kring maten, en identitetskänsla. Måltiden är en av huvudattraktionerna. En undersökning på hotel.com visar att mat och dryck styr när man väljer plats att besöka. Smak och lukt är starka minnen. Det går att arbeta med att skapa

4 associationer, klä in regionen i något som gör regionen unikt. Återkoppla till platsen genom smaksensation. Tradition är också viktigt, till exempel namn som kopplar samman produkt med plats: Höglunda jordgubbar, Frödinge ostkaka, Grythyttans vin. I namnet får man platsidentiteten. Leif: Jag håller med, ofta minns man maten när man är ute och reser. Thomas: Men det är en sak att äta på plats, och en annan att ta med sig hem. Gunnel: Anders, tar du med dig mat från Colombia? Vilka är dina erfarenheter kopplat till odling och produktion? Anders: När det gäller att ta hem så tar jag framförallt med mig minnen. Mina erfarenheter av samverkan med lantbrukare är att det spelar roll vad man har för historia. I Colombia var Spanien länge styrande, det är ett industrialistiskt samhälle. Colombia är unika med olika produkter, som kaffe. Kring den produktionen går det lätt att samverka och medlemmarna är trogna. Med fruktproduktionen är det annorlunda. Man är intresserad av rådgivning och kooperativ utveckling men däremot är man inte så trogna med att leverera produkterna. Man kanske säljer till uppköpare som ger bättre pris just den veckan, istället för att samverka. Det här sliter vi med. Ett annat exempel är kaffeproducenterna som lyckas genom en tydlig inriktning. De får mervärden: bygger skola och vårdcentral, har ett socialt engagemang och miljöengagemang, bevarar vattnet och den biologiska mångfalden. Leif: Bo, långa transporter och export, hur går det ihop med miljötänk? Bo: Min personliga mission är att ta död på begreppet lokalodlat. Allt är producerat lokalt! En annan viktig sak är att jag förespråkar ökning av det värmländska om det är kvalitativt bra. Det gömmer sig en Jimmy Åkesson i detta. Vi bör titta på vad som är bäst. Jag är livrädd för att vi sluter oss. Transporter är ett stort miljöproblem. Man bör titta på både långväga transporter och närtransporter. Långväga transporter behöver inte vara ett miljöproblem. Visst ska vi exportera men merparten kommer nog att konsumeras i någon slags värmländsk närhet. EU:s definitionsradie är 25 mil, då hamnar vi utanför Värmland men ändå nära. Vi behöver utveckla logistik. Exporten blir nog mer exklusiv. Vi kommer att importera men förhoppningsvis utan att det går åt för mycket olja på vägen. Gunnel: Vi kastar bort mat, vilken är kopplingen mellan detta och förpackningar? Helén: Utgångspunkten i min forskning är det Bo pratar om, ett globalt perspektiv. En miljard människor får inte tillräckligt med mat. I den rika världen slänger vi bort cirka en tredjedel (20-30%) av den mat vi bär hem. Det innebär en stor miljöpåverkan som inte är etiskt försvarbar. Jag tittar på förpackningen. Oftast tittar man på den som avfall. Vi vill få ett helhetsperspektiv. Vad kan man göra mer med förpackningen? Jo, man kan informera, till exempel om hur maten kan användas. Vi får allt fler småhushåll, kanske det behövs mindre förpackningar. Handlarna borde ta bort köperbjudanden som köp tre för två. I England har till exempel Tesco förbjudit det. I lagstiftningen talas om att minimera miljöeffekten, men stora förpackningar blir billigare. Leif: Har du kollat på Dyrare mat, NU!

5 Helén: Det har förts en diskussion senaste åren som gynnar miljöfrågan. Tidigare ville man köpa så billig mat som möjligt, nu är det mer fokus på kvalitet. Leif: Martin, jag läste om hockeymålvakter som målade gula prickar på benskydden och så sköt motståndaren där Martin: Om vi tar motsvarande för förpackningar så är det troligt att vi också köper den. Vi gör många val, särskilt vid hyllorna, men många vill inte erkänna det. Ibland ställs det också orimliga krav på konsumenter. Man har viljan att göra rätt, då ska det också finnas justa grejer. Vi har så många saker vi ska välja i samhället idag. Konsumenterna vill ha bra grejer! Som konsument har du också ett helhetsperspektiv: Vad vill vi göra? Vad känns naturligt? Hur gör vi nytta på bästa sätt? Helén: I en brittisk studie svarade 75% att de trodde att förpackningarna var den största miljöboven, men förpackningarna står för 10% och innehållet för de övriga 90. Martin: Idag lagstiftar vi om förpackningar, inte om att vi kastar var tredje kasse vi bär hem. Eller hur vi kastar frukt Länsrådet: Förpackningar tas fram för att vi ska köpa produkter, det verkar inte som att producenterna tänker på hur de fungerar att slänga, till exempel Risifrutti. Köpmomentet i butiken står i fokus. Till Bo vill jag säga två saker. Ett: Det är viktigt att producera lokalt/i närheten, i ett värmländskt perspektiv och det behövs verksamhet som fungerar i relation till andra regioner/länder. Två: När det gäller livsmiljö måste vi ha en tro på att vi själva kan påverka, och att de produkter vi köper bidrar till det. Det måste inte vara närproducerat. Bo: Jag tycker inte att mina teorier går emot varandra. Det mesta bör konsumeras av oss nära. I fredstid finns knappast anledning att exportera mjölk eller kött, men förädlingsidén kan tillföra något. Vi pratar om små segment. En någorlunda nära konsumtion ger trygghet men det är inte nödvändigt att hävda Värmland, värmland, värmland till varje pris. Det står inte mot varandra. Vi skulle kunna saluföra mycket mer och marknadsföra bättre. Vi är ambivalenta mellan vad vi gör och vad vi tänker. Martin: Främsta uppgiften är inte att sälja, transportfrågan är viktig. I forskningen tittar vi på helhetsperspektiv: inköp - konsumtion. Vi talar om första sanningens ögonblick och andra sanningens ögonblick, där det första handlar om att första gången se och välja en produkt och det andra om hur vi fortsättningsvis väljer. Vi väljer inte av vana om inte produkter fungerar när vi konsumerar. PAUS Anders: Vi behöver tänka mer över frågor som: öppna landskap i Värmland, vad innebär det? Det finns en koppling lokalt - globalt. Ta till exempel soja. Europa konsumerar och Sydamerikas och Amazonas regnskogar skövlas. Det spelar stor roll för ekonomi och vatten. Om vi istället värdesatte oljväxter, bönor, ärter och så vidare skulle vi kunna odla mer av det. Fråga från publiken: Hur stor är kostnadsskillnaden?

6 Anders: Kanske 30%. Helén: Det finns också säkerhetsaspekter. När vi läser globala rapporter bör vi lyfta det globala perspektivet och hur det också påverkar oss. Bo: Det är inte riktigt bilden av domedagen det handlar om utan det är en långsam process. Civilsamhället kommer att utsättas för påfrestningar. Om 5-7 år har nog säkerhetsdiskussionen kommit in i Sverige. Fråga från publiken: Vem ska ta ansvar för detta i Sverige? Bo: I andra länder knyts det till försvarspolitiskt tänkande. I USA diskuteras till exempel risken för terrorangrepp och konsekvenser av biokemiska attacker på majs- och veteodlingar. För mig är det en politisk och en medial fråga, vi måste diskutera det i Värmland också. Fråga från publiken: Är det ingen som hört talas om hampa som lösning på framtidens problem?! Att äta, odla och så vidare. Fråga från publiken: Vi har ju hela utbildningssystemet som kan utbilda unga i att tolka och välja. Men vilket ämne i skolan hanterar dessa frågor?! Det är oerhört viktigt. Fråga från publiken: Om jag köper en kravodlad kyckling, är den uppfödd på bönor eller soja? Bo: Kan inte svara på det. Kravsystemet är inte svart eller vitt. Fråga från publiken: Förpackningsindustrin ätbara förpackningar, forskas det på det? Martin: Problemet där handlar nog om transport, vad säger du Helén? Helén: Ätbara förpackningar har varit med på agendan och i diskussionen. Hittills har det handlar om majsvarianter, men de är inte så hållbara för transport på grund av temperaturskillnader, fukt med mera. Leif: Förpackningar, koncept och storytelling som framgångsfaktorer. Kan man förpacka en Europaledande måltidsupplevelse? Bola: Det handlar om upplevelsen och den fysiska förpackningen. Upplevelsen kan du synliggöra genom berättelsen, ge människor en koppling, återkoppling, känsla. Vi tänker produkt plus plats och känsla. Martin: Änglamark höjde försäljningen med 25% genom sina nya förpackningar. De var först med att kommunicera värden, något som var bra för miljön och som kunden ville ha. Med CD-skivor kan man till exempel förmedla upplevelser och känslor. Mackmyra (whiskey) är duktiga på storytelling. Nu har de som mål att bygga en upplevelseby, så att man kan besöka platsen för produktionen. Leif: Grythyttan har Aptitum (konjak)

7 Bo: Det finns en önskan till akademin, för att få fart. Vilken roll kan akademin påta sig? Jag skulle önska att man vände på det. När du går in på stora amerikanska varuhus får du träffa en rådgivare/guide som leder dig runt i varuhuset. Universiteten skulle ha någon som företag, organisationer och så vidare kunde ta i handen. Vi har ju företagare som är högutbildade akademiker, några har erfarenhet. Men många små känner inte så, man är på en annan planet. Ni får en gratis konsultationstimme! Det behövs en sådan funktion. Thomas: Lite av det här har vi men vi har varit för dåliga på att informera om det! Vi jobbar med en ingång ( gatekeeper ) som hjälper och lotsar vidare. Vi måste bli bättre på att informera och kommunicera vad vi redan har. Bo: Man bygger också bilder av vad man behöver. Det är kanske inte disputerade eller professionella, det kan också vara studenter som är intresserade. Helén: Vad man får lön för styr vad man gör, på universitetet. Det är inte tydligt uttalat hur vi kan stötta omvärlden. Lön och arbetstid sätter ramarna. Martin: Det är ändå en stor fördel för forskare i Sverige att komma ut i organisationer och företag. Vi publiceras i vetenskapliga tidskrifter och utbildar, men i de projekt vi jobbar med är det fullt möjligt att svara på praktikers frågor och våra egna. Vi är ju intresserade av hur det egentligen är ute i verkligheten också! Thomas: Vi har egna kriterier: publicering, citering, externa medel. Vi vill lobba för ytterligare ett kriterium: samverkan. Sådana här möten stärker den sistnämnda ambitionen! Fråga från publiken: Efter att ha varit bonde i 50 år fick jag lägga ned, på grund av konkurrenssituationen (EU). Men min egentliga fråga handlar om förpackningar hur ska man förpacka? Helén: Ett sätt att värna den svenska produktionen kan vara att rapportera om hur danska grisar har det: fruktansvärt och oetiskt. Där måste konsumenter och producenter hjälpas åt. Kommentar från Klas i publiken (KONSUM?): Vi får krav och det är svårt för oss att sätta oss till doms. Vad är bra? Vad är dåligt? Livsmedelsindustrin ska ge alternativ. Självklart ska vi sälja egna produkter men inte sätta oss till doms. Bo: LRF har till exempel konsumentanalys på sin hemsida där man kan se konsumenters preferenser kopplat till pris. Vi är benägna att betala mer för det som är bra. Särskilt om människorna bakom synliggörs. Ju anonymare förpackning, desto mindre intryck tar man. Det finns alltid någon att skylla på: producent, konsument och handel: Man måste ha en självbild som gör att man har en känsla av det finns värden att fightas för. Jag står för det här! Våga vara tydlig! Många konsumenter skulle välja det. Vi har en urduktig berättartradition och är bara i början av den. Leif avslutar eftermiddagsseminariet och alla bjuds på champagne med tilltugg, däribland Värmlandssalami Som avslutning berättade Leif en historia han fått från Carl-Jan Nicolas Feuillatte, Amerikan, som med två "tomma händer" sökte lyckan i Frankrike efter 2:a världskriget där han så småningom byggde ett imperium baserat på kaffe och kakao. Mätt på framgång reste han i South Pacific i syfte att producera en bok.

8 Hans far går plötsligt bort och han åker hem och upptäcker att han nu är ägare till en vingård i Bouleuse i västra Champagne. Han börjar producera en Réserve Partuculiére som blir uppskattad. Tillgången av druvor räcker inte till varpå samarbete leder till en kooperativ organisation omfattande idag 83 medlemmar. År 1994 producerades buteljer, idag 10 millioner buteljer per år. Seminariet avslutas med att samliga får smaka på den rosa champagnen som säljs i flaskor omslutna av en rosa förpackning med silvertext (som utformats för att hålla temperaturen), och smakar mycket gott! Liksom tilltugget! Seminarietemat 25 februari är ekonomisk förening Samtalet kommer att handla om den nya lagtexten för kooperativa företag/ekonomiska föreningar som är under utveckling samt den nya företagsformen Europakooperativ. Idag finns endast ett sådant företag registrerat i Sverige: Campus ReDesign i Karlstad. De deltar liksom Sveriges ledande jurist på området ekonomiska föreningar, med flera.