Ekonomisk förening, bostadsrättsförening och europakooperativ - grundläggande motiv för ny lagtext

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk förening, bostadsrättsförening och europakooperativ - grundläggande motiv för ny lagtext"

Transkript

1 Dokumentation från seminarietillfälle 3 i serien Sista fredagen i varje månad kooperativa idéseminarier. Ekonomisk förening, bostadsrättsförening och europakooperativ - grundläggande motiv för ny lagtext Tid: , kl Plats: Karlstad universitet, ägget Fredagstema: Ekonomisk förening, bostadsrättsförening och europakooperativ grundläggande motiv för ny lagtext Dokumenterat av: Anette Forsberg Just nu pågår en statlig översyn gällande lagen om ekonomisk förening resultatet av denna förväntas bland annat innebära att befintliga ekonomiska föreningar måste omarbeta sina stadgar. Påverkas då också bostadsrätts- och kooperativa hyresrättsföreningar? På Bolagsverkets hemsida kan man läsa om att det finns en ny företagsform europakooperativ, SCE. När kan den formen vara lämplig? Arrangör: Medverkande: Värmlandskooperativen i samverkan med Karlstads universitet, Centrum för forskning om regional utveckling (Cerut). Sista fredagen i varje månad genomförs inom ramarna för projektet Entrécoop. Jonas Gunnarsson, riksdagsledamot (s), ledamot i Civilutskottet. Yngve Karlsson, jurist, Värmlandskooperativen och JURSAM. Torgils Lindgren, universitetsadjunkt i rättsvetenskap, Karlstads universitet. Jonas Lagneryd, VD Campus ReDesign (europakooperativ). Mikael Johansson, ekonomie doktor och forskare, Karlstads universitet, CTF. Samtalsledare: Björn Hellqvist, Värmlandskooperativen och Gunnel Kardemark, Karlstads universitet/cerut.

2 Välkommen Gunnel hälsar välkommen, bjuder in publiken att delta i samtalet och summerar de tidigare fredagsseminarierna. Med start i november 2010 har seminariediskussionerna berört ämnen som lokalt - globalt, kooperationens år 2012, kooperation och måltid. Vid januariseminariet bjöds deltagarna värmländskt tilltugg och champagne från ett kooperativ i Frankrike. Den röda tråden i seminarierna handlar om att koppla ihop praktik och akademi. Det finns intresse hos akademiker att nå ut och samarbeta, säger Gunnel. Viktiga frågor är: Vad kan vi göra tillsammans? Hur kan akademien bidra till att ungdomar får kunskap om kooperation? Till dagens samtal har fyra personer bjudits in, samt en representant från civilutskottet. Björn, som är stand in för Leif, hälsar även han välkommen och berättar att det bland seminariedeltagarna denna eftermiddag finns många olika slags företagsamhet representerad, däribland ett antal kooperativa verksamheter. Inledning Björn hälsar Jonas Gunnarsson, riksdagsledamot och ledamot i civilutskottet, välkommen. Jonas inleder samtalet med att berätta om sitt uppdrag som handlar om frågor om lagstiftning och organisationsform. Han är nyvald och säger att kooperation är ett nytt område för honom. Han har aldrig tidigare funderat över regler och lagstiftning. Det har under en tid pågått en utredning om ny lag för ekonomisk förening. Som politiker är hans roll att fundera över förslagen och vad de leder till: Vad ska skilja ekonomisk förening från aktiebolag och ideell förening? Vad vill vi uppnå med ekonomisk förening och kooperativ? Han uppfattar att det i kooperativa företag finns mer värdegrund bakom företagandet. Där handlar det också om makt över sin arbetsplats och vardagen. Hur kan lagstiftningen skapa förutsättningar för de värdena? När är formen lämplig? Det är några exempel på frågor han hoppas kommer att belysas under seminariet. Presentation av inbjudna gäster: vad är speciellt med att arbeta kooperativt? Yngve Karlsson, jurist, som följt utredningsarbetet inifrån och som har cirka tjugo års erfarenhet av att arbeta med kooperativt företagande och ekonomisk föreningsform är den första att besvara frågan: Vad är specifikt med att arbeta kooperativt? Yngve refererar till en debattartikel av Bengt Dahlgren: Kooperationen, ett sätt att göra sig delaktig (VF onsdag 23 februari 2011, s 27). Det är ett bra sätt att uttrycka det idag, säger Yngve. För hundra år sen handlade det mer om att göra sig fri, frihet var ett viktigt värde i kooperationen. Vid slutet av 1980-talet var det kris på dagisplatser, föräldrar gick samman och organiserade sig, många kooperativ växte fram. Där ser man kooperationens funktion. Den snäva definitionen av kooperativ verksamhet är att den ger avsättning eller tillgång till en vara eller tjänst. Öppenhet och demokratiskt styre tillkommer, det är en förutsättning att de som deltar i verksamheten också vill vara med och påverka den. Torgils Lindgren, universitetsadjunkt i rättsvetenskap, får frågan om för - och nackdelar med ekonomisk förening. Den är på ett sätt en mer flexibel form än aktiebolag, säger han. Aktiebolag har inga krav på delaktighet och lojalitet. Kooperativ är en mix, man kan vara olika mycket aktiv respektive passiv. Ekonomisk förening står också för folkrörelsesverige i dess bästa bemärkelse. Formen hänger samman med folkrörelsetraditionen i Sverige, en tradition vi inte borde låta gå förlorad.

3 Vad är Campus ReDesign? Varför bildades ni? Jonas Lagneryd, vd, svarar att de är ett utbildningsföretag som erbjuder träning och coachning i hållbar utveckling. Utbildningsadressen är densamma som hemsidesadressen: Vi levererar över internet men också genom personliga möten. Formen och värdegrunden är viktig. Vi var ett internationellt gäng som ville blåsa liv i den kooperativa formen och delägandet, säger han uppstod formen europakooperativ, 2008 bildades Campus ReDesign. Mikael Johansson, ekonomie doktor och forskare, får också frågan om för- respektive nackdelar med den ekonomiska formen. Han berättar om sin bakgrund som före detta småföretagare/florist och hur han drev företaget med värdegrunden som kompass. Han beskriver att han var först med sophantering och jobbade med fair trade tjugo år innan det var aktuellt. Idag forskar han om företagande och hållbar utveckling. Han håller med om vad som sagts av föregående talare: Frihet, oberoende, öppenhet, delaktighet och flexibilitet, det är fina ord tycker jag. Han vill lägga till samverkan och resursintegrering. De unga idag tänker vi gör det tillsammans, istället för att konkurrera, säger han. Utredningen om ekonomisk förening Vilka förändringar kommer utredningen att innebära? Dels är det en uppfräschning av språket, dels en utveckling av regelverket där sådant som hittills inte varit reglerat skrivs in, säger Yngve. Det finns en stor ambition att utveckla regler som gör lagstiftningen till ett redskap i verksamheten samt en ambition om flexibilitet. Annat positivt är att revisor inte krävs för andra än de riktigt stora, man ska också kunna undvika lekmannarevisorer. Det finns även drag som känns mer tveksamma, som definitionen av ekonomisk förening och förändringar i principen om öppenhet. Det är vanligt att föreningslagen uppdateras efter aktiebolagslagen, till 90 procent är det samma regler. Det som skiljer är de kooperativa delarna, demokrati- och öppenhetsfrågorna, säger Yngve. Till seminariet har han sammanställt det viktigaste ur utredningsunderlaget, delbetänkandet och slutbetänkandet. Dokumenten erbjuds samtliga seminariedeltagare. Om bostadsrättsföreningar, som nästan alltid är ekonomiska föreningar, säger Torgils att det finns stora risker med dagens exklusiva nybyggnation där människor investerar miljoner i lägenheter utan att förstå att man lånar på något som redan är tungt belånat. Kapitalskydd är en viktig fråga. Idag kan det vara ganska många hinder på vägen om man vill ha tillbaka sin insats. Yngve kommenterar att när det gäller kooperativa hyresrätter finns det förslag på att man ska få med sig mer än insatsen, till exempel sin del av amortering och värdestegring. Björn frågar en representant för Långserud bygdeutvecklingsarbete hur de gjort i sin bygd. Bygderepresentanten svarar att de lånat pengar i bank, med kommunal borgen. Räntan blev mindre. De har också köpt skolan som kommer att bli friskola till hösten: Vi känner oss väldigt kooperativa. Europakooperativ Campus ReDesign Finns det något i lagstiftningen som är bekymmersamt, frågar Björn. Jonas, vd för Sveriges hittills enda europakooperativ, svarar att de är oerhört glada för den vägledning de fått genom Värmlandskooperativen och Yngve. Att översätta lagtexten till stadgar har varit en process. Yngve beskriver hur det formas en ny föreningsform som i Sverige kallas europakooperativ. Det är en europeisk form som påminner om ekonomisk förening och definieras som kooperativ verksamhet, med öppenhet och så vidare. Det är en lite knepig form på grund av att förordningen är begränsad och man är hänvisad till stadgar och nationell lagstiftning. Det gäller att få ihop det. När gäller vad? Det är bra att skapa en gränsöverskridande association, men jobbet pågår, säger Yngve. Campus ReDesign vill ha ett slags dubbel/tvåstegs- styrning, där medlemmar/föreningsstämma samt en mellanstyrelse har inflytande över styrelsen. Hur det fungerar kan vi svara på om några år, men det dubbla är intressant, säger Jonas.

4 Kooperativ: ett sätt att tänka annorlunda och ett sätt att göra sig delaktig Någon i publiken frågar om föreningslagen, hur gammal är den? Från 1987, svarar Yngve. Fler frågor om den pågående utredningen följer. Vilka deltog i utredningen? Var det en enmansutredning? Det var det, svarar Yngve. En man i publiken refererar till Bodil Jönssons begrepp sammanhangs-föreställningar och menar att det hade varit bra med fler perspektiv. Det är vällovligt med remissförfarande men man har sällan möjlighet att sätta sig in arbetet som gjorts, menar han. Björn lyfter fram efterfrågan om dialog. Kan vi fånga upp det? Hur ser remissen och processen ut? Någon i publiken frågar vart studenterna från förra seminariet tagit vägen. Varför är inga studenter här? Det finns många olika studenter men det är viktigt att vi funderar över hur vi kan locka hit dem, säger Björn. Mannen i publiken tar upp sammanhangsföreställningsbegreppet en gång till, nu i relation till studenterna. Mikael återkommer till kooperationens rötter i folkrörelserna, de ideella krafterna och affärsmöjligheter genom samverkan. De unga idag vill ha ett samhälle där hållbarheten är viktig: Kooperativ är ett sätt att tänka annorlunda. Det går också att tala om sammanhangs-föreställningar. Vi har olika resurser som kan samverka. Torgils instämmer till fullo. Men, säger han, det finns också ett drag av ökad individualism som det inte går att borste från. Han hänvisar till sina studenter som ser sig som entreprenörer. De kanske inte är burna av en värdegrund utan har en affärsidé till ett företag. Då kanske kooperativ inte är det bästa utan man pratar om andra former. De flesta vill bli vd, företagsledare eller beslutsfattare. Torgil beskriver att det tar ett tag för honom, när han efter 3-4 år möter studenterna, att påminna om värdegrund och att det finns annat än pengar: Där är vi dåliga, tycker jag. Hur kan man skapa bra förutsättningar för grupper som står utanför, frågar Björn. Är det möjligt att koppla samman studenter med vad som händer i praktiken? Yngve svarar att kooperativ är ett sätt att göra sig delaktig. Han får ofta frågan om vilken företagsform man bör välja och brukar rikta en motfråga till frågeställaren: Kan ni tänka er att alla får bli delaktiga, eller vill ni själva kunna välja? De flesta svarar att de nog vill kolla lite grand. Väljer man ekonomisk förening ska de som deltar vara delaktiga och då har man anammat idén om delaktighet istället för vi dom. Har man vi får se föreställningen ska man välja en annan företagsform, aktiebolag eller handelsbolag. Den inställning man har påverkar hur man väljer företagsform. Någon från publiken säger att kunskap om kooperation bör ges tidigt till studenterna. Yngve nämner föräldrakooperativen som en intressant verksamhet. Föräldrarna gick med, engagerade sig och satt i styrelsen. Han hade velat se en studie om och hur föräldraengagemanget påverkat barnen. Björn konstaterar att det finns både kooperativa och individualistiska strömningar i tiden. Det finns även statistik som säger att företagsformen ekonomisk förening är den form som ökar snabbast. Mikael säger att vi är uppfostrade till individualister men att det finns bryggor mellan det individuella och det kollektiva. Miljö spelar också roll. I stan är det lättare att vara individualist. På landsbygden är det mer samverkan. Kronoparken nämns som ett exempel på samverkan. Därefter gör seminariet en kort paus.

5 Hur kan universitetet bidra med kunskap? Vad kan universitetet bidra med i kunskapsväg när det gäller lagstiftning, studenter och praktik, undrar Björn. Torgils, kursansvarig i handelsrätt, säger att när studenterna klarat den grundläggande kursen i juridik har 90 procent av fokus riktats mot aktiebolaget, tyvärr. Det speglar undervisningstiden och att man jobbar i stora grupper. Ekonomisk förening behandlas ganska styvmoderligt. Sedan i somras arbetar man med ett nytt rättsvetenskapligt program. Där tas ekonomisk förening upp som eget delämne, med egen litteratur. Vi nätverkar och kollar upp externa kontakter att lyfta in för att sätta extra krydda, säger Torgils. Hittills har man orienterat sig mot Göteborgs universitet. Det låter som ett litet genombrott, säger Björn. Det är i alla fall ett steg i rätt riktning, håller Torgils med. Mikael kommenterar att det är samma sak med redovisning, det ämne han undervisar i, det vill säga fokus ligger på aktiebolagsformen. Forskningen ska vara fri, men forskningen styrs dit pengarna finns. När det gäller associationsform finns inte mycket forskningsmedel och när det gäller att tänka kring ekonomisk förening är det också ganska bristfälligt. För några år sen skrevs en stor ansökan med fokus på samhällsentreprenörskap men man fick inga medel: Våra drömmar om samhällsentreprenörskap ligger i malpåse, säger Mikael. Hur kan den här typen av tänkande, att det finns andra former, komma in i tjänstesektorn, frågar Björn. Till exempel i vårdutbildningar? Torgils nämner att han tidigare jobbat som gymnasielärare, privat, i aktiebolagsform: Min erfarenhet är att profithungern är ganska hemsk. När det gäller kurslitteratur är det skamligt, säger han. De stora aktörerna jagar vinster. Går det att genom examensarbeten skapa mer kontakt med praktiken, frågar Björn. Mikael säger att två gånger om år har man något som kallas marknadstorg, där studenter söker uppslag för uppsatser. Det är öppet för alla och där kan ekonomisk förening också presenteras. Där har Leif, Värmlandskooperativens verksamhetsledare, varit närvarande och duktig, säger Mikael. Björn understryker Värmlandskooperativens stödjande roll, att tillhandahålla service och kunskap om praktiken i relation till studenterna. Cerut, som forskar om lokal och regional utveckling, har också en viktig roll i ett sådant kontakt- och relationsskapande. Mikael återkommer till den projektansökan som gick i stöpet. Den var gränsöverskridande och tvärvetenskaplig, och den finns, vi väntar bara på att få chansen, säger han. Publiken ställer frågor om föreningsform och om hur den nya lagstiftningen eventuellt kan komma att påverka deras verksamhet. Yngve ger råd utifrån sina erfarenheter. Hans uppfattning är att ekonomisk förening är den naturliga samverkansformen på landsbygden: Frågar du mig skulle jag nog säga att ekonomisk förening i stort sett är det enda alternativet. Sen finns det samfällighetsföreningar där man samordnar olika slags service. Yngve ger också rådet att inte ha fler ekonomiska föreningar än vad som behövs, det är bättre att slå ihop. Representanten från Långserud berättar att de tagit beslut i bygden om att slå samman tio små föreningar till en gemensam. Han säger att han är osäker på om det är rätt, men man ska prova. Mikael kommenterar att här finns det uppsatsämnen till studenterna!

6 Den ekonomiska föreningsformen Någon i publiken frågar om hur europakooperativet Campus ReDesign startade. Jonas berättar att de var ett gäng från olika länder med gemensamma intressen. Idén var en spännande lärupplevelse utan att behöva resa, kombinerat med näraktivitet. Han tycker det känns som att det finns ett glapp mellan etablerad kooperation och nykooperation: De små initiativen är underbara men företag med ambitioner, hur kan de utvecklas till att bli förebilder? Som exempel bland den etablerade kooperationen nämner han: Coop, Riksbyggen och Folksam. Ingen direkt berörd kan kommentera eftersom de inte är representerade bland deltagarna (Folksams representant hade hunnit lämna seminariet). Hur kan vi bli attraktivare/sexigare i relation till revisorer och banker, undrar Jonas. De pratar A- och B-företag. Det behövs en lathund som översätter terminologin i det kooperativa till ett häftigare språk. Björn understryker att det finns många exempel på att banker avråder från ekonomisk förening som juridisk form. Det betraktas lite suspekt. Vad beror det på? Torgils säger att nu urgröps insatsen för att starta aktiebolag till kronor. Så nu är det ingen större skillnad. Yngve berättar att för att starta ett europakooperativ krävs en insats på minst euro. Som form tycker han att det är en rolig och skön blandning av kooperativ och business. Yngve kommenterar också Björns inlägg. Föreningslagen och aktiebolagslagen överensstämmer till 90 procent, säger han. Revisorer kan nästan lika mycket om föreningar men vet inte om det utan tror att de inte kan någonting. När det gäller skattefrågor överensstämmer det till 95 procent. Man kan men vet inte om det, det är problemet. Allmänheten kan lika lite om båda två men tror sig veta mer om aktiebolag. Värmlandskooperativen har tillsammans med andra, såsom Coompanion Dalarna och Coompanion Gävleborg, bra möjligheter att nå ut med information och kunskap om kooperativt företagande i samband med kooperationens år 2012, säger Björn. Bland seminariedeltagarna finns representanter från kooperativet Solacoop i Karlstad. Ligger det här långt från er, frågar Björn. Ja, det gör det, svarar de. Vi har hittat resurser och verksamheten rullar på. Kommunen var ett stöd från början och det var betydelsefullt då. Värmlandskooperativen gjorde en viktig insats med utbildning. Nu sköter vi allt själva. Mikael säger att det finns all anledning att samla in goda exempel för att lyfta fram och visa att det här är ju bra! Mikael berättar om erfarenheter från tidigare projekt, till exempel med Sparbanksstiftelsen, där samhällsengagemanget trädde tillbaka för pengarna/affärsmässigheten. Det finns också banker som valt att hålla kvar de kooperativa tankarna och värderingarna. Han håller med om att det kan vara ett problem när man går till finansiärer och långivare, de kan för lite och förordar aktiebolag för att det är safe. Björn nämner att de kooperativa bankerna klarat krisen bättre internationellt, något som Gun-Britt Mårtensson, Coompanion Sveriges ordförande, förde fram vid det första idéseminariet. Det är också Mikaels uppfattning. Avråder ni från ekonomisk förening någon gång, undrar Björn. Torgils svarar att handlar det om vinstmaximering så är aktiebolag att förorda. Yngve säger att han köper kontrollfrågan, äger man aktierna så äger man allt, det är kontroll det handlar om. Mikael instämmer. Vill man driva något för eget nöje så är aktiebolag bästa lösningen. Men i glesbygd blir det en annan sak: Samverkar vi inte här måste vi flytta till stan. Mikael berättar om ett exempel på bygdeengagemang, att utgå från och hålla fast vid vad som finns i bygden och utveckla det: Det finns kooperativa tankar så att det bara dundrar om det. Om man bara vill samverka och vågar.

7 Ofta gör man stor affär av företagsformen, men det är bara pappersmodeller och verktyg som man använder, säger Yngve. Det är människorna som gör det! Och det fungerar utan företagsform överhuvudtaget. Ska man välja så handlar det om att välja det verktyg som passar bäst för det samarbete man tänkt sig. Men formen är egentligen ingenting, bara en juridisk person, en pappersprodukt. Efter de vackra orden föreslår Björn en avslutning på seminariet. Det kommer en fråga från publiken om Campus ReDesign. Hur har de nått upp till insatsen på euro? Jonas svarar att de var 12 personer som grundade europakooperativet Vid grundandet gjordes en delbetalning och man lämnade en plan för resterande belopp, vilket godkändes. Vid konstituerandet betaldes en tredjedel av insatsbeloppet. Remissförfarandet Om remissen kring ny lag om ekonomisk förening säger Yngve att alla kan yttra sig till justitie-departementet. Eftersom Värmlandskooperativen och Coompanion Sverige jobbar med de här frågorna, tar fram yttranden och åsikter, så är alla välkomna att föra fram åsikter till dessa organisationer. Givetvis kan man skriva egna yttranden. Coompanion kommer att arrangera utbildningar och seminarier kring nytt lagförslag fram till och med augusti Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari Den kommer att innebära att alla ekonomiska föreningar måste göra lite arbetsinsatser, till exempel skriva om sina stadgar. Det finns en rad frågor att ta ställning till. Coompanion kommer att informera och rådge i samband med stadgearbetet. Ni är välkomna med synpunkter till Värmlandskooperativen, avslutar Yngve. Avslutande kommentarer från inbjudna gäster Mikael: Kooperation handlar om vad man vill uträtta och värderingar, inte associationsform. Torgils: Bevara det som fungerat historiskt och som hotas, som folkrörelserna. Viktigt att inte tappa den kontakten. Jonas: Hur kan man blåsa liv i den kooperativa formen och den värdegrund den vilar på? Yngve: Kooperativ samverkan är också en affärsidé. Nästa idéseminarium, 25 mars, har temat socialt företagande!

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

Kooperation i Värmland och världen

Kooperation i Värmland och världen Dokumentation från seminarietillfälle 1 i serien Sista fredagen i varje månad kooperativa idéseminarier. Kooperation i Värmland och världen Tid: 2010-11-26, kl 12.00 15.00 Plats: Karlstad universitet,

Läs mer

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop LÄGESRAPPORT 12 Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet Entrécoop Denna lägesrapport avser tidsperioden: 2010-05-01 2010-05-31 Övriga finansiärer: Region

Läs mer

tillsammans Starta företag i Västmanland!

tillsammans Starta företag i Västmanland! Starta företag tillsammans i Västmanland! Vårt skivbolag gav oss rådet att starta en ekonomisk förening. Då ringde vi Coompanion. - musikbandet 5th Avenue, Västerås Förverkliga din dröm om att starta företag,

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Entrécoop Värmland, Dalarna och Gävleborg i samverkan

Entrécoop Värmland, Dalarna och Gävleborg i samverkan Entrécoop Värmland, Dalarna och Gävleborg i samverkan Vi startade kooperativ och lyckades! Vill ni starta företag... Vad skulle ni säga om ni kunde starta ett företag där ni blir delägare på lika villkor

Läs mer

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 UTLYSNING Kooperativ utveckling Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 Sista ansökningsdag den 22 november 2011 Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens

Läs mer

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop LÄGESRAPPORT 11 Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet Entrécoop Denna lägesrapport avser tidsperioden: 2010-03-01 2010-04-30 Övriga finansiärer: Region

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir

Läs mer

Företagsamverkan och kluster

Företagsamverkan och kluster Dokumentation från seminarietillfälle 4 2012 i serien En fredag i månaden kooperativa idéseminarier. Företagsamverkan och kluster Tid: 2012-09-14, kl 12.00 15.00 Plats: Karlstad universitet, ägget Fredagstema:

Läs mer

Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar

Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar Delbetänkande av Förenings lags utredningen Stockholm 2009 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2009:37 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning 15 Författningsförslag

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Framtidsverkstad mars 2015

Framtidsverkstad mars 2015 Framtidsverkstad mars 2015 Vad är KUNiS? Lotta inleder: Ett treårigt Arvsfondsprojekt för utbyte av kunskap och erfarenhet mellan organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborgsregionen och Institutionen

Läs mer

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop LÄGESRAPPORT 17 Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet Entrécoop Denna lägesrapport avser tidsperioden: 2011-03-01 2011-04-30 Övriga finansiärer: Region

Läs mer

KOOPERATIV. Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete. - Styrs av specifika värderingar och principer

KOOPERATIV. Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete. - Styrs av specifika värderingar och principer KOOPERATIV Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete - Styrs av specifika värderingar och principer OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Välkommen till din nya bostad!

Välkommen till din nya bostad! Välkommen till din nya bostad! KORT OM BOSTADSRÄTT Din bostadsrättsförening en ekonomisk förening Du och dina grannar bildar tillsammans en ekonomisk förening, er bostadsrättsförening. Varje medlem har

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Socialt företagande. Dokumentation från seminarietillfälle 4 i serien Sista fredagen i varje månad kooperativa idéseminarier.

Socialt företagande. Dokumentation från seminarietillfälle 4 i serien Sista fredagen i varje månad kooperativa idéseminarier. Dokumentation från seminarietillfälle 4 i serien Sista fredagen i varje månad kooperativa idéseminarier. Socialt företagande Tid: 2011-02-25, kl 12.00 15.00 Plats: Karlstad universitet, ägget Fredagstema:

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

Jobba lokalt och rädda vårt klot!

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! NAGU 6 juni 2016 Ulla Herlitz GLOBAL EKONOMI EU NATIONEN REGIONEN KOMMUNEN LOKAL EKONOMI Lokalt kretslopp för kapital Där det finns människor,

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

MEDLEMSKAP 2015 HSB NORRA STOR-STOCKHOLM

MEDLEMSKAP 2015 HSB NORRA STOR-STOCKHOLM För dig som boende eller styrelseledamot i en bostadsrättsförening MEDLEMSKAP 2015 HSB NORRA STOR-STOCKHOLM Att vara medlem i HSB har stora fördelar både för bostadsrättsföreningar och för bostadsrättshavare.

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop LÄGESRAPPORT 4 Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet Entrécoop Denna lägesrapport avser tidsperioden: 2009-01-01 2009-02-28 Övriga finansiärer: Region

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop LÄGESRAPPORT 13 Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet Entrécoop Denna lägesrapport avser tidsperioden: 2010-06-01 2010-08-31 Övriga finansiärer: Region

Läs mer

Ung & Företagsam Huddinge 2013. Anmäl er till årets event för UF-elever i Huddinge - den lokala mässan

Ung & Företagsam Huddinge 2013. Anmäl er till årets event för UF-elever i Huddinge - den lokala mässan Ung & Företagsam Huddinge 2013 Anmäl er till årets event för UF-elever i Huddinge - den lokala mässan Delta i mässan, tävla om priser i olika kategorier, träffa Arena Huddinges Riskkapitalister, presentera

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-16. Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-16. Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-16 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Olle Stenman samt justitierådet Anita Saldén Enérus. Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Läs mer

MEDLEM I HSB DIN GUIDE TILL ALLA BRF-FÖRDELAR

MEDLEM I HSB DIN GUIDE TILL ALLA BRF-FÖRDELAR MEDLEM I HSB DIN GUIDE TILL ALLA BRF-FÖRDELAR 2014 1 2 Att vara medlem i HSB ger stora fördelar både för bostadsrättsföreningar och för bostadsrättshavare. I den här broschyren kan du läsa mer om varför

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Vardagen blir roligare i kollektivhus

Vardagen blir roligare i kollektivhus Vardagen blir roligare i kollektivhus Mer gemenskap, större delaktighet, billigare boende och roligare vardag. Det är några av de faktorer som lockade Mathilda Andersson Nwachukwu och Rafael Jensen att

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens förslag till beslut gällande motionen Ny typ av finansiering Bakgrund För tre år sedan gjorde vi en utredning om att lösa föreningens lån. Det vi kom fram till då var att vi skulle

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop LÄGESRAPPORT 3 Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet Entrécoop Denna lägesrapport avser tidsperioden: 2008-11-01 2008-12-31 Övriga finansiärer: Region

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

om demokrati och föreningskunskap

om demokrati och föreningskunskap Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Intervjuer med blivande flyttare Normalt och naturligt att flytta Man vill ju ut, det är ju så. Om man reser ut, till Stockholm eller så, från Söderhamn

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens kommentarer och förslag inför extra stämma onsdagen den 12 mars 2008. Gruppen som vill ha en ny typ av finansiering har begärt att få en ny extra stämma. Styrelsen har en mycket

Läs mer

Vi firar REVES 10-års jubileum. Den 8-9 september i Östersund

Vi firar REVES 10-års jubileum. Den 8-9 september i Östersund Vi firar REVES 10-års jubileum Välkomna till ett Kunskapsseminarium om Social Ekonomi Den 8-9 september i Östersund I samarbete med Välkommen till ett Kunskapsseminarium om Social Ekonomi i samband med

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING

AKTIVITETSUTVÄRDERING AKTIVITETSUTVÄRDERING BUSINESS TALK - TURNÉN 2012 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Business Talk Turnén (Arvika, Filipstad, Forshaga, Hagfors, Kristinehamn)

Läs mer

Postbeskrivningar inför SM-1

Postbeskrivningar inför SM-1 Postbeskrivningar inför SM-1 Innehåll Styrelsen... 2 Ettans representant... 2 Klubbmästare... 3 Andra förtroendevalda... 3 Vice SNO... 3 Sektionslokalsansvarig... 4 Valberedning... 4 Webmaster... 4 Revisor...

Läs mer

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Remissvar gällande Sänkta Trösklar Högt i Tak, SOU 2012:31 Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Allmänna synpunkter

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Erfarenheter från: Glesbygdeverket Mittuniversitetet Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Innehåll: Vad är kvinnors företagande? Bilder & Attityder Fakta & fönster: exempel från rapport juni

Läs mer

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor?

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor? Vad ska du bli när du blir stor? Svaret blir förmodligen olika beroende på vem som frågar. Men säkert är att CSN- blanketternas och tentornas tid är den period i livet då du bestämmer hur resten skall

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

VVS- och VA-industrins branschorganisation

VVS- och VA-industrins branschorganisation Delaktig Synlig Konkurrenskraftig VVS- och VA-industrins branschorganisation Jag har mött en organisation som gör skillnad och påverkar Det är med entusiasm och en stor portion ödmjukhet som jag har tagit

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

European Cooperative Society

European Cooperative Society Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Företagsekonomi Georges Darakji Zeliha Yasenova Europakooperativ - en ny associationsform European Cooperative Society - a new association form C-uppsats 15hp

Läs mer

Välfärd, utveckling och globalisering

Välfärd, utveckling och globalisering Välfärd, utveckling och globalisering Introduktion www.cemusstudent.se/hua Hållbar Utveckling A 2014 Delkurser Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling, 7 hp Klimat, energi, ekosystem och

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Intresseföreningen i Södra Småland

Verksamhetsplan 2015 för Intresseföreningen i Södra Småland Verksamhetsplan 2015 för Intresseföreningen i Södra Småland INNEHÅLLSFÖRTECKNING RIKSBYGGENS BOSTADSRÄTTSFÖRENINGARS INTRESSEFÖRENING...3 INTRESSEFÖRENINGEN SÖDRA SMÅLAND.3 VISION...4 VERKSAMHETSIDÉ 4

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Företagandet Norrköping 2013-01-21 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 » Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material FÖ4 Företagandet http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/462.4.39f16f103821c58f680007865.html»

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Hållbarhet - Fokus social hållbarhet. Therese Berg

Hållbarhet - Fokus social hållbarhet. Therese Berg Hållbarhet - Fokus social hållbarhet Therese Berg 2016-04-21 2 3 Hållbar utveckling Tid Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

JAK Distans - Kursplan

JAK Distans - Kursplan JAK Distans - Kursplan Varmt välkommen att delta på JAK Distans! En grundkurs om som folkrörelse och bank samt om våra idéer för ekologisk, rättvis och räntefri ekonomi. Kursen sker i samverkan med Åredalens

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-09-18 Närvarande: f.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande

Läs mer

Se om ditt hus. Perspektiv. Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? Nya! Daniel Steinholtz, expert inom hållbarhet guidar till ISO 26000

Se om ditt hus. Perspektiv. Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? Nya! Daniel Steinholtz, expert inom hållbarhet guidar till ISO 26000 Nya! Perspektiv #194 november årgång 23 på hållbar verksamhetsutveckling utblick Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? företaget Medarbetarnas kreativitet sattes på prov hos HSB Göteborg

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för. Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060. får härmed avge. Årsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för. Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060. får härmed avge. Årsredovisning Styrelsen och verkställande direktören för Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060 får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2014 31 december 2014 Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultaträkning

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer