Ekonomisk förening, bostadsrättsförening och europakooperativ - grundläggande motiv för ny lagtext

Transkript

1 Dokumentation från seminarietillfälle 3 i serien Sista fredagen i varje månad kooperativa idéseminarier. Ekonomisk förening, bostadsrättsförening och europakooperativ - grundläggande motiv för ny lagtext Tid: , kl Plats: Karlstad universitet, ägget Fredagstema: Ekonomisk förening, bostadsrättsförening och europakooperativ grundläggande motiv för ny lagtext Dokumenterat av: Anette Forsberg Just nu pågår en statlig översyn gällande lagen om ekonomisk förening resultatet av denna förväntas bland annat innebära att befintliga ekonomiska föreningar måste omarbeta sina stadgar. Påverkas då också bostadsrätts- och kooperativa hyresrättsföreningar? På Bolagsverkets hemsida kan man läsa om att det finns en ny företagsform europakooperativ, SCE. När kan den formen vara lämplig? Arrangör: Medverkande: Värmlandskooperativen i samverkan med Karlstads universitet, Centrum för forskning om regional utveckling (Cerut). Sista fredagen i varje månad genomförs inom ramarna för projektet Entrécoop. Jonas Gunnarsson, riksdagsledamot (s), ledamot i Civilutskottet. Yngve Karlsson, jurist, Värmlandskooperativen och JURSAM. Torgils Lindgren, universitetsadjunkt i rättsvetenskap, Karlstads universitet. Jonas Lagneryd, VD Campus ReDesign (europakooperativ). Mikael Johansson, ekonomie doktor och forskare, Karlstads universitet, CTF. Samtalsledare: Björn Hellqvist, Värmlandskooperativen och Gunnel Kardemark, Karlstads universitet/cerut.

2 Välkommen Gunnel hälsar välkommen, bjuder in publiken att delta i samtalet och summerar de tidigare fredagsseminarierna. Med start i november 2010 har seminariediskussionerna berört ämnen som lokalt - globalt, kooperationens år 2012, kooperation och måltid. Vid januariseminariet bjöds deltagarna värmländskt tilltugg och champagne från ett kooperativ i Frankrike. Den röda tråden i seminarierna handlar om att koppla ihop praktik och akademi. Det finns intresse hos akademiker att nå ut och samarbeta, säger Gunnel. Viktiga frågor är: Vad kan vi göra tillsammans? Hur kan akademien bidra till att ungdomar får kunskap om kooperation? Till dagens samtal har fyra personer bjudits in, samt en representant från civilutskottet. Björn, som är stand in för Leif, hälsar även han välkommen och berättar att det bland seminariedeltagarna denna eftermiddag finns många olika slags företagsamhet representerad, däribland ett antal kooperativa verksamheter. Inledning Björn hälsar Jonas Gunnarsson, riksdagsledamot och ledamot i civilutskottet, välkommen. Jonas inleder samtalet med att berätta om sitt uppdrag som handlar om frågor om lagstiftning och organisationsform. Han är nyvald och säger att kooperation är ett nytt område för honom. Han har aldrig tidigare funderat över regler och lagstiftning. Det har under en tid pågått en utredning om ny lag för ekonomisk förening. Som politiker är hans roll att fundera över förslagen och vad de leder till: Vad ska skilja ekonomisk förening från aktiebolag och ideell förening? Vad vill vi uppnå med ekonomisk förening och kooperativ? Han uppfattar att det i kooperativa företag finns mer värdegrund bakom företagandet. Där handlar det också om makt över sin arbetsplats och vardagen. Hur kan lagstiftningen skapa förutsättningar för de värdena? När är formen lämplig? Det är några exempel på frågor han hoppas kommer att belysas under seminariet. Presentation av inbjudna gäster: vad är speciellt med att arbeta kooperativt? Yngve Karlsson, jurist, som följt utredningsarbetet inifrån och som har cirka tjugo års erfarenhet av att arbeta med kooperativt företagande och ekonomisk föreningsform är den första att besvara frågan: Vad är specifikt med att arbeta kooperativt? Yngve refererar till en debattartikel av Bengt Dahlgren: Kooperationen, ett sätt att göra sig delaktig (VF onsdag 23 februari 2011, s 27). Det är ett bra sätt att uttrycka det idag, säger Yngve. För hundra år sen handlade det mer om att göra sig fri, frihet var ett viktigt värde i kooperationen. Vid slutet av 1980-talet var det kris på dagisplatser, föräldrar gick samman och organiserade sig, många kooperativ växte fram. Där ser man kooperationens funktion. Den snäva definitionen av kooperativ verksamhet är att den ger avsättning eller tillgång till en vara eller tjänst. Öppenhet och demokratiskt styre tillkommer, det är en förutsättning att de som deltar i verksamheten också vill vara med och påverka den. Torgils Lindgren, universitetsadjunkt i rättsvetenskap, får frågan om för - och nackdelar med ekonomisk förening. Den är på ett sätt en mer flexibel form än aktiebolag, säger han. Aktiebolag har inga krav på delaktighet och lojalitet. Kooperativ är en mix, man kan vara olika mycket aktiv respektive passiv. Ekonomisk förening står också för folkrörelsesverige i dess bästa bemärkelse. Formen hänger samman med folkrörelsetraditionen i Sverige, en tradition vi inte borde låta gå förlorad.

3 Vad är Campus ReDesign? Varför bildades ni? Jonas Lagneryd, vd, svarar att de är ett utbildningsföretag som erbjuder träning och coachning i hållbar utveckling. Utbildningsadressen är densamma som hemsidesadressen: Vi levererar över internet men också genom personliga möten. Formen och värdegrunden är viktig. Vi var ett internationellt gäng som ville blåsa liv i den kooperativa formen och delägandet, säger han uppstod formen europakooperativ, 2008 bildades Campus ReDesign. Mikael Johansson, ekonomie doktor och forskare, får också frågan om för- respektive nackdelar med den ekonomiska formen. Han berättar om sin bakgrund som före detta småföretagare/florist och hur han drev företaget med värdegrunden som kompass. Han beskriver att han var först med sophantering och jobbade med fair trade tjugo år innan det var aktuellt. Idag forskar han om företagande och hållbar utveckling. Han håller med om vad som sagts av föregående talare: Frihet, oberoende, öppenhet, delaktighet och flexibilitet, det är fina ord tycker jag. Han vill lägga till samverkan och resursintegrering. De unga idag tänker vi gör det tillsammans, istället för att konkurrera, säger han. Utredningen om ekonomisk förening Vilka förändringar kommer utredningen att innebära? Dels är det en uppfräschning av språket, dels en utveckling av regelverket där sådant som hittills inte varit reglerat skrivs in, säger Yngve. Det finns en stor ambition att utveckla regler som gör lagstiftningen till ett redskap i verksamheten samt en ambition om flexibilitet. Annat positivt är att revisor inte krävs för andra än de riktigt stora, man ska också kunna undvika lekmannarevisorer. Det finns även drag som känns mer tveksamma, som definitionen av ekonomisk förening och förändringar i principen om öppenhet. Det är vanligt att föreningslagen uppdateras efter aktiebolagslagen, till 90 procent är det samma regler. Det som skiljer är de kooperativa delarna, demokrati- och öppenhetsfrågorna, säger Yngve. Till seminariet har han sammanställt det viktigaste ur utredningsunderlaget, delbetänkandet och slutbetänkandet. Dokumenten erbjuds samtliga seminariedeltagare. Om bostadsrättsföreningar, som nästan alltid är ekonomiska föreningar, säger Torgils att det finns stora risker med dagens exklusiva nybyggnation där människor investerar miljoner i lägenheter utan att förstå att man lånar på något som redan är tungt belånat. Kapitalskydd är en viktig fråga. Idag kan det vara ganska många hinder på vägen om man vill ha tillbaka sin insats. Yngve kommenterar att när det gäller kooperativa hyresrätter finns det förslag på att man ska få med sig mer än insatsen, till exempel sin del av amortering och värdestegring. Björn frågar en representant för Långserud bygdeutvecklingsarbete hur de gjort i sin bygd. Bygderepresentanten svarar att de lånat pengar i bank, med kommunal borgen. Räntan blev mindre. De har också köpt skolan som kommer att bli friskola till hösten: Vi känner oss väldigt kooperativa. Europakooperativ Campus ReDesign Finns det något i lagstiftningen som är bekymmersamt, frågar Björn. Jonas, vd för Sveriges hittills enda europakooperativ, svarar att de är oerhört glada för den vägledning de fått genom Värmlandskooperativen och Yngve. Att översätta lagtexten till stadgar har varit en process. Yngve beskriver hur det formas en ny föreningsform som i Sverige kallas europakooperativ. Det är en europeisk form som påminner om ekonomisk förening och definieras som kooperativ verksamhet, med öppenhet och så vidare. Det är en lite knepig form på grund av att förordningen är begränsad och man är hänvisad till stadgar och nationell lagstiftning. Det gäller att få ihop det. När gäller vad? Det är bra att skapa en gränsöverskridande association, men jobbet pågår, säger Yngve. Campus ReDesign vill ha ett slags dubbel/tvåstegs- styrning, där medlemmar/föreningsstämma samt en mellanstyrelse har inflytande över styrelsen. Hur det fungerar kan vi svara på om några år, men det dubbla är intressant, säger Jonas.

4 Kooperativ: ett sätt att tänka annorlunda och ett sätt att göra sig delaktig Någon i publiken frågar om föreningslagen, hur gammal är den? Från 1987, svarar Yngve. Fler frågor om den pågående utredningen följer. Vilka deltog i utredningen? Var det en enmansutredning? Det var det, svarar Yngve. En man i publiken refererar till Bodil Jönssons begrepp sammanhangs-föreställningar och menar att det hade varit bra med fler perspektiv. Det är vällovligt med remissförfarande men man har sällan möjlighet att sätta sig in arbetet som gjorts, menar han. Björn lyfter fram efterfrågan om dialog. Kan vi fånga upp det? Hur ser remissen och processen ut? Någon i publiken frågar vart studenterna från förra seminariet tagit vägen. Varför är inga studenter här? Det finns många olika studenter men det är viktigt att vi funderar över hur vi kan locka hit dem, säger Björn. Mannen i publiken tar upp sammanhangsföreställningsbegreppet en gång till, nu i relation till studenterna. Mikael återkommer till kooperationens rötter i folkrörelserna, de ideella krafterna och affärsmöjligheter genom samverkan. De unga idag vill ha ett samhälle där hållbarheten är viktig: Kooperativ är ett sätt att tänka annorlunda. Det går också att tala om sammanhangs-föreställningar. Vi har olika resurser som kan samverka. Torgils instämmer till fullo. Men, säger han, det finns också ett drag av ökad individualism som det inte går att borste från. Han hänvisar till sina studenter som ser sig som entreprenörer. De kanske inte är burna av en värdegrund utan har en affärsidé till ett företag. Då kanske kooperativ inte är det bästa utan man pratar om andra former. De flesta vill bli vd, företagsledare eller beslutsfattare. Torgil beskriver att det tar ett tag för honom, när han efter 3-4 år möter studenterna, att påminna om värdegrund och att det finns annat än pengar: Där är vi dåliga, tycker jag. Hur kan man skapa bra förutsättningar för grupper som står utanför, frågar Björn. Är det möjligt att koppla samman studenter med vad som händer i praktiken? Yngve svarar att kooperativ är ett sätt att göra sig delaktig. Han får ofta frågan om vilken företagsform man bör välja och brukar rikta en motfråga till frågeställaren: Kan ni tänka er att alla får bli delaktiga, eller vill ni själva kunna välja? De flesta svarar att de nog vill kolla lite grand. Väljer man ekonomisk förening ska de som deltar vara delaktiga och då har man anammat idén om delaktighet istället för vi dom. Har man vi får se föreställningen ska man välja en annan företagsform, aktiebolag eller handelsbolag. Den inställning man har påverkar hur man väljer företagsform. Någon från publiken säger att kunskap om kooperation bör ges tidigt till studenterna. Yngve nämner föräldrakooperativen som en intressant verksamhet. Föräldrarna gick med, engagerade sig och satt i styrelsen. Han hade velat se en studie om och hur föräldraengagemanget påverkat barnen. Björn konstaterar att det finns både kooperativa och individualistiska strömningar i tiden. Det finns även statistik som säger att företagsformen ekonomisk förening är den form som ökar snabbast. Mikael säger att vi är uppfostrade till individualister men att det finns bryggor mellan det individuella och det kollektiva. Miljö spelar också roll. I stan är det lättare att vara individualist. På landsbygden är det mer samverkan. Kronoparken nämns som ett exempel på samverkan. Därefter gör seminariet en kort paus.

5 Hur kan universitetet bidra med kunskap? Vad kan universitetet bidra med i kunskapsväg när det gäller lagstiftning, studenter och praktik, undrar Björn. Torgils, kursansvarig i handelsrätt, säger att när studenterna klarat den grundläggande kursen i juridik har 90 procent av fokus riktats mot aktiebolaget, tyvärr. Det speglar undervisningstiden och att man jobbar i stora grupper. Ekonomisk förening behandlas ganska styvmoderligt. Sedan i somras arbetar man med ett nytt rättsvetenskapligt program. Där tas ekonomisk förening upp som eget delämne, med egen litteratur. Vi nätverkar och kollar upp externa kontakter att lyfta in för att sätta extra krydda, säger Torgils. Hittills har man orienterat sig mot Göteborgs universitet. Det låter som ett litet genombrott, säger Björn. Det är i alla fall ett steg i rätt riktning, håller Torgils med. Mikael kommenterar att det är samma sak med redovisning, det ämne han undervisar i, det vill säga fokus ligger på aktiebolagsformen. Forskningen ska vara fri, men forskningen styrs dit pengarna finns. När det gäller associationsform finns inte mycket forskningsmedel och när det gäller att tänka kring ekonomisk förening är det också ganska bristfälligt. För några år sen skrevs en stor ansökan med fokus på samhällsentreprenörskap men man fick inga medel: Våra drömmar om samhällsentreprenörskap ligger i malpåse, säger Mikael. Hur kan den här typen av tänkande, att det finns andra former, komma in i tjänstesektorn, frågar Björn. Till exempel i vårdutbildningar? Torgils nämner att han tidigare jobbat som gymnasielärare, privat, i aktiebolagsform: Min erfarenhet är att profithungern är ganska hemsk. När det gäller kurslitteratur är det skamligt, säger han. De stora aktörerna jagar vinster. Går det att genom examensarbeten skapa mer kontakt med praktiken, frågar Björn. Mikael säger att två gånger om år har man något som kallas marknadstorg, där studenter söker uppslag för uppsatser. Det är öppet för alla och där kan ekonomisk förening också presenteras. Där har Leif, Värmlandskooperativens verksamhetsledare, varit närvarande och duktig, säger Mikael. Björn understryker Värmlandskooperativens stödjande roll, att tillhandahålla service och kunskap om praktiken i relation till studenterna. Cerut, som forskar om lokal och regional utveckling, har också en viktig roll i ett sådant kontakt- och relationsskapande. Mikael återkommer till den projektansökan som gick i stöpet. Den var gränsöverskridande och tvärvetenskaplig, och den finns, vi väntar bara på att få chansen, säger han. Publiken ställer frågor om föreningsform och om hur den nya lagstiftningen eventuellt kan komma att påverka deras verksamhet. Yngve ger råd utifrån sina erfarenheter. Hans uppfattning är att ekonomisk förening är den naturliga samverkansformen på landsbygden: Frågar du mig skulle jag nog säga att ekonomisk förening i stort sett är det enda alternativet. Sen finns det samfällighetsföreningar där man samordnar olika slags service. Yngve ger också rådet att inte ha fler ekonomiska föreningar än vad som behövs, det är bättre att slå ihop. Representanten från Långserud berättar att de tagit beslut i bygden om att slå samman tio små föreningar till en gemensam. Han säger att han är osäker på om det är rätt, men man ska prova. Mikael kommenterar att här finns det uppsatsämnen till studenterna!

6 Den ekonomiska föreningsformen Någon i publiken frågar om hur europakooperativet Campus ReDesign startade. Jonas berättar att de var ett gäng från olika länder med gemensamma intressen. Idén var en spännande lärupplevelse utan att behöva resa, kombinerat med näraktivitet. Han tycker det känns som att det finns ett glapp mellan etablerad kooperation och nykooperation: De små initiativen är underbara men företag med ambitioner, hur kan de utvecklas till att bli förebilder? Som exempel bland den etablerade kooperationen nämner han: Coop, Riksbyggen och Folksam. Ingen direkt berörd kan kommentera eftersom de inte är representerade bland deltagarna (Folksams representant hade hunnit lämna seminariet). Hur kan vi bli attraktivare/sexigare i relation till revisorer och banker, undrar Jonas. De pratar A- och B-företag. Det behövs en lathund som översätter terminologin i det kooperativa till ett häftigare språk. Björn understryker att det finns många exempel på att banker avråder från ekonomisk förening som juridisk form. Det betraktas lite suspekt. Vad beror det på? Torgils säger att nu urgröps insatsen för att starta aktiebolag till kronor. Så nu är det ingen större skillnad. Yngve berättar att för att starta ett europakooperativ krävs en insats på minst euro. Som form tycker han att det är en rolig och skön blandning av kooperativ och business. Yngve kommenterar också Björns inlägg. Föreningslagen och aktiebolagslagen överensstämmer till 90 procent, säger han. Revisorer kan nästan lika mycket om föreningar men vet inte om det utan tror att de inte kan någonting. När det gäller skattefrågor överensstämmer det till 95 procent. Man kan men vet inte om det, det är problemet. Allmänheten kan lika lite om båda två men tror sig veta mer om aktiebolag. Värmlandskooperativen har tillsammans med andra, såsom Coompanion Dalarna och Coompanion Gävleborg, bra möjligheter att nå ut med information och kunskap om kooperativt företagande i samband med kooperationens år 2012, säger Björn. Bland seminariedeltagarna finns representanter från kooperativet Solacoop i Karlstad. Ligger det här långt från er, frågar Björn. Ja, det gör det, svarar de. Vi har hittat resurser och verksamheten rullar på. Kommunen var ett stöd från början och det var betydelsefullt då. Värmlandskooperativen gjorde en viktig insats med utbildning. Nu sköter vi allt själva. Mikael säger att det finns all anledning att samla in goda exempel för att lyfta fram och visa att det här är ju bra! Mikael berättar om erfarenheter från tidigare projekt, till exempel med Sparbanksstiftelsen, där samhällsengagemanget trädde tillbaka för pengarna/affärsmässigheten. Det finns också banker som valt att hålla kvar de kooperativa tankarna och värderingarna. Han håller med om att det kan vara ett problem när man går till finansiärer och långivare, de kan för lite och förordar aktiebolag för att det är safe. Björn nämner att de kooperativa bankerna klarat krisen bättre internationellt, något som Gun-Britt Mårtensson, Coompanion Sveriges ordförande, förde fram vid det första idéseminariet. Det är också Mikaels uppfattning. Avråder ni från ekonomisk förening någon gång, undrar Björn. Torgils svarar att handlar det om vinstmaximering så är aktiebolag att förorda. Yngve säger att han köper kontrollfrågan, äger man aktierna så äger man allt, det är kontroll det handlar om. Mikael instämmer. Vill man driva något för eget nöje så är aktiebolag bästa lösningen. Men i glesbygd blir det en annan sak: Samverkar vi inte här måste vi flytta till stan. Mikael berättar om ett exempel på bygdeengagemang, att utgå från och hålla fast vid vad som finns i bygden och utveckla det: Det finns kooperativa tankar så att det bara dundrar om det. Om man bara vill samverka och vågar.

7 Ofta gör man stor affär av företagsformen, men det är bara pappersmodeller och verktyg som man använder, säger Yngve. Det är människorna som gör det! Och det fungerar utan företagsform överhuvudtaget. Ska man välja så handlar det om att välja det verktyg som passar bäst för det samarbete man tänkt sig. Men formen är egentligen ingenting, bara en juridisk person, en pappersprodukt. Efter de vackra orden föreslår Björn en avslutning på seminariet. Det kommer en fråga från publiken om Campus ReDesign. Hur har de nått upp till insatsen på euro? Jonas svarar att de var 12 personer som grundade europakooperativet Vid grundandet gjordes en delbetalning och man lämnade en plan för resterande belopp, vilket godkändes. Vid konstituerandet betaldes en tredjedel av insatsbeloppet. Remissförfarandet Om remissen kring ny lag om ekonomisk förening säger Yngve att alla kan yttra sig till justitie-departementet. Eftersom Värmlandskooperativen och Coompanion Sverige jobbar med de här frågorna, tar fram yttranden och åsikter, så är alla välkomna att föra fram åsikter till dessa organisationer. Givetvis kan man skriva egna yttranden. Coompanion kommer att arrangera utbildningar och seminarier kring nytt lagförslag fram till och med augusti Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari Den kommer att innebära att alla ekonomiska föreningar måste göra lite arbetsinsatser, till exempel skriva om sina stadgar. Det finns en rad frågor att ta ställning till. Coompanion kommer att informera och rådge i samband med stadgearbetet. Ni är välkomna med synpunkter till Värmlandskooperativen, avslutar Yngve. Avslutande kommentarer från inbjudna gäster Mikael: Kooperation handlar om vad man vill uträtta och värderingar, inte associationsform. Torgils: Bevara det som fungerat historiskt och som hotas, som folkrörelserna. Viktigt att inte tappa den kontakten. Jonas: Hur kan man blåsa liv i den kooperativa formen och den värdegrund den vilar på? Yngve: Kooperativ samverkan är också en affärsidé. Nästa idéseminarium, 25 mars, har temat socialt företagande!