Ansökningsblankett för Social investeringsfond.

Transkript

1 Ansökningsblankett för Social investeringsfond. Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, Kristianstad. Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF format till tommy.aspegren@skane.se Organisation Ansvarig organisation Ansökan för år Kr Sökt Belopp FÖRENINGEN IDROTT FÖR HANDIKAPPADE Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn Gertrud Hansson Utdelningsadress Pildammsvägen 26 Postnummer Postort MALMÖ Enhet/avdelning Kansli Telefon (inkl. riktnr.) Fax E-postadress gertrud.hansson@fifh.com Hemsida Projektuppgifter Projekt-/verksamhetsnamn FIFH Rullstolsskola Huvudsaklig målgrupp Ungdomar och vuxna personer som ordinerats manuell rullstol Löptid Ange när projektet/den planerade verksamheten ska påbörjas och när det förväntas vara avslutat (ÅÅMM - ÅÅMM) Projektledare Kompletteras Projektledarens adress Utdelningsadress Pildammsvägen 26 Postnummer FÖRENINGEN IDROTT FÖR HANDIKAPPADE Organisation/verksamhet Postort Malmö Enhet/avdelning adminstration Telefon Fax E-postadress Hemsida

2 Beskrivning av projektet/verksamheten Denna ansökan sammanfattar projektet/verksamheten men omfattar inte all planering som krävs. Det är därför lämpligt att också ta fram en specificerad projektplan. Om ni redan har skrivit en projektplan bör den användas som bas för att fylla i ansökan. 1. Problemanalys Beskriv problemet som ska lösas med hjälp av projektet, problemets troliga orsaker samt konsekvenser om problemet inte åtgärdas Varje år ordineras cirka 600 manuella rullstolar till personer upp till 20 år (statistik Region Skåne Isokod ) Antalet användare av manuella rullstolar är betydligt större än så då inte kommunens förskrivningar ingår i den siffran. Utprovningen av rullstol beträffande stabilitet och sittkomfort sker i samarbete med sjukgymnast och/eller arbetsterapeut när patienten är medicinskt stabiliserad. När väl patienten har erhållit hjälpmedlet för att kompensera funktionsförlusten och är utskriven från rehabiliterande sektion är det upp till han/hon att själv fortsätta träna att hantera rullstolen i sin hemmiljö och använda den på bästa sätt. Här uppstår nya utmaningar då moderna rullstolar ställer höga krav på brukarens körteknik och skötsel för att fungera optimalt. I hemmet finns inte längre en stödjande professionell auktoritet som motiverar och instruerar. Inte alltid heller en fullt anpassad miljö. Det blir en stor kontrast för brukaren och det är lätt att tappa fart med rullstolsträningen. Ortopeder och sjukgymnaster bekräftar vår erfarenhet att det tar längre tid än en rehabiliteringsperiod för att öva upp sin optimala körförmåga. Flertalet personer som nyligen ordinerats rullstol har svårt att se på den som en investering i frihet och rörlighet. Det är väldigt svårt att som icke rullstolsbrukare under en kort rehabperiod övertyga en patient om rullstolens inneboende styrkor. Konsekvenserna längre fram blir att brukaren inte alltid använder rullstolen så som avsett. Bristande körteknik leder till minskad aktivitet, delaktighet och hanterbarhet av livssituationen.på sikt uppstår fysiska skador, värkande armar och axlar och i svårare fall även trycksår på kroppen. Genom upplevd brist i hanterbarhet blir personen mer benägen att ackumulera omfattande och kostnadskrävande omsorgsinsatser runt ikring sig jämfört med en person som upplever hög hanterbarhet av livssituationen som är starkt kopplad till korrekt hantering av rullstolen.

3 2. Behovs- och omvärldsanalys Beskriv och analysera det bakomliggande behov som motiverar projektet och sätt in det i ett vidare omvärldsperspektiv. Svara på frågan om varför projektet bör genomföras. Flera landsting, t.ex. Stockholms (genom Rehab station) och Norrbottens läns landsting har rullstolsskolor. Vår uppfattning är att det saknas en verksamhet i Skåne som lär ut hur man aktivt kör och hanterar rullstolen i den praktiska vardagen. Det är inte så att det saknas ergonomiska kunskaper inom rehabiliteringen tvärtom, däremot själva tekniken för att framföra en manuell rullstol dagligen på alla olika underlag som verkligheten till syvene och sist ställer brukaren inför. I våra kontakter med personer som genomgått rehabilitering finns det en efterfrågan på en rullstolsskola i regionen. Där man erbjuds möjlighet att post-rehab förfina sin individuella körtekniken och lära sig hur man vårdar sin rullstol för optimal prestanda. Efterfrågan finns också hos dem som ordinerats rullstol men av olika skäl inte genomgått rehabilitering. Att delta i FIFH Rullstolskola och metodiskt steg för steg med hjälp av förebilder öva upp sin körförmåga, hantera den i olika situationer och miljöer. Genom yttre identifikation med rullstolsburna ledare och deltagare få en positivare syn på rullstolen och på att vara rullstolsbrukare menar vi hjälper individen att försonas och inkorporera rullstolen som en del av en själv. Därav blir hennes situation mer hanterbar vilket bidrar till ökad delaktighet och upplevd meningsfullhet. Betydande friskhetsfaktorer för välmående. Om en rullstolsburen person med hjälp av korrekt körteknik kan visa mer av sig själv blir inte funktionsnedsättningen dominerande och vägen tillbaka till sysselsättning och fritid kortare. Skåningar som idag har behov av fortsatt rullstolsträning remitteras idag till Rehab station Stockholm. Det saknas idag ett Skånskt regionalt alternativ av en metodiskt uppbyggd rullstolsskola. 3. Beskriv vilka positiva effekter som projektet kommer att bidra till att minska/lösa de problem som nämnts ovan. Beskriv även vad som är nytt och hur det relaterar till befintlig verksamhet avgränsning mot andra projekt och verksamheter. Rullstolsskolan präglas av ett horisontellt möte mellan två rullstolsburna personer vilket skiljer sig mot det traditionella vertikala mötet mellan patient och vårdgivare. Att möta personer med mångårig erfarenhet som inte primärt ser på rullstolen som ett hjälpmedel utan som ett instrument för frihet och framkomlighet skapar yttre identifikation i vilket man ser och lär av varndra. FIFH rullstolsskola är basen som möjligör för deltagarna att från grunden lära sig hantera rullstolen, och som till skillnad från andra projekt där träning sker direkt i stadsmiljö eller i en tävlingsrullstol, fokuserar på brukaren och hennes egen personliga rullstol. Effekterna på kort sikt är ökad hanterbarhet och upplevd meningsfullhet i att hantera och bruka manuell rullstol. Steget in i andra idrotter eller aktiviteter som föreningar och organisationer erbjuder upplevs då inte lika stort. Effekter på längre sikt är reducerad smärta i armar och axlar genom korrekt körteknik och ökad självständighet. Insatser i aktivt rullstolsanvändande är kosnadsbesparande eftersom det motverkar skador, minskar vårdbehov och ökar individens delaktighet och hanterbarhet av sin livssituation.

4 4. Mål Vision Vilket/vilka är projektets övergripande mål? X Jämlik hälsa Bra start i livet för barn och unga Projektmål Vilket projektmål och vilka delmål förväntas projektet uppnå under projekttiden? Projektmålet är anledningen till att projektet genomförs och beskriver den situation som förväntas råd om projektet levererar förväntat resultat. Ange vad som ska mätas (indikator) för att visa projektmålens måluppfyllelse. Tips! Målen skall vara konkreta och utvärderingsbara SMARTA mål Specifika, Mätbara, Antagna, Realistiska, Tidsbegränsade, Attraktiva. Projektmål Vad som ska mätas indikator Projektets övergripande mål är att FIFH ska skapa en hållbar rullstolsskolan som levererar teoretiska och praktiska kunskaper till deltagare så att de upplever högre funktionalitet, hanterbarhet och meningsfullhet i att bruka rullstolen i det dagliga livet. Enligt vår mening finns inte motsvarande verksamhet inom Region Skåne idag. KASAM-29 frågeformulär som deltagarna besvarar under projektets gång. Fokus på hanterbarhet och meningsfullhet. Körteknisk och praktisk hanterbarhet mäts genom observationsstudie. Vilka delmål behövs för att uppnå projektmålet? Ange vad som ska mätas (indikator) för att visa delmålens måluppfyllelse. Beskriv de aktiviteter som skall genomföras för att nå delmålen. Hoppa upp utan att tänka på rullstolen. Delmål 1 Vad som ska mätas indikator Aktivitet Optimal Funktionalitet Mekanik Skattningsskala: Sittställning Smärta Uthållighet Inställning, teori & praktik Skötsel och vård. Delmål 2 Hanterbarhet Körteknik Delmål 3 Det är roligt att köra rullstol dvs upplevd meningsfullhet i att använda och hantera sin rullstol. Vad som ska mätas indikator Skattningsskala: Balans Forcera hinder Hantera nivåskillnader Sluttandeplan Vad som ska mätas indikator Skattningsskala: Intresse för omgivningen Socialt engagemang i aktiviteter Sociala kontakter Syn på funktionsnedsättning Aktivitet Körteknik plant underlag. Körteknik för att spara på axlarna. Manövrering i trånga utrymmen. Forcera låga kanter/höga kanter. Aktivitet Att i mötet med rullstolsburna ledare bygga självförtroende runt sig själv genom så kallad yttre identifikation.

5 5. Avgränsningar. Beskriv om möjligt sådant som projektet inte ska leverera. Detta för att undvika felaktiga förväntningar. Projekt rullstolsskolan kan naturligtvis inte ersätta specifik medicinsk rehabilitering av skador och sjukdomar. Rullstolsskolans metodik baseras på beprövade erfarenheter men är ett komplement till ordinarie rehabiliteringsprogram. 6. Målgrupper Beskriv vem projektet riktar sig till. Redogör för hur målgruppen ser ut och avgränsa definitionen så att målgruppen är tydlig och specifikt formulerad. Redogör även för andra intressenter och aktörer som projektet riktar sig till. Beskriv även projektets geografiska omfattning. Målgrupp: Personer som har ordinerats manuell rullstol och har behov av samt fysiskt klarar av träning i körteknik för att nå högre hanterbarhet och självständighet. Intressenter: Studenter på arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammet som vill lära sig att hantera manuell rullstol.personliga assistenter och deras brukare som vill fördjupa sig i rullstolsteknik och metodik. Geografisk omfattning: Verksamheten kommer att förläggas i Malmö men upptagningsområdet är hela Skåne. 7. Samverkan Kommer projektet att samarbeta med andra aktörer? Ja Nej Om Ja, ange med vilka och beskriv hur samarbetet är utformat, redovisa även eventuell projektgrupp och/eller referensgrupp. Samarbete med SUS sektionen för högspecialiserad neurorehab vid Orup sjukhuset i Höör sker idag mellan FIFH idrottskonsulter och sjukgymnaster/fritidsledare från Orup. Personal från kliniken agerar sjukvårdresurser under FIFH s årligt kommande Malmö Open (En av världens största handikappidrottsturneringar). FIFH föreläser också tillsammans med personal från Orup under en kursdag för sjukgymnaststudenter med temat Ryggmägsskaderehabilitering. Samarbete kring idrott och hälsa sker idag med Habilitering och Hjälpmedel via det nätverk som FIFH projektet Aktiva Tjejer etablerade.vi vill bygga vidare på det samarbetet för att tillsammans utveckla projekt Rullstolsskolan och rekrytera deltagare.

6 8. Riskanalys och riskhantering Identifiera faktorer (risker) för respektive delmål som kan påverka projektets måluppfyllelse negativt samt plan för riskhantering. Beakta även risken med samverkan. Delmål (kopiera från föregående sida) Risk Plan för riskhantering Delmål 1 Optimal Funktionalitet Mekanik Risk för fallolycka pga av felinställd rullstol. Inga inställningar på deltagarnas rullstolar görs utan att först ha konsulterat med deltagarens arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Delmål 2 Hanterbarhet Körteknik Hinderteknik Risk för att slå bak eller framlänges vid körning över kanter. Tippskydd på rullstolen används när deltagaren är utanför sin komfortzon. Personal finns bredvid beredd att ta emot om ifall det behövs. Delmål 3 Det är roligt att köra rullstol dvs upplevd meningsfullhet i att använda och hantera sin rullstol. Validitetsproblematik. Metoden är evidensbaserad. Säkerställa att vi mäter det som ska mätas. Frågorna är knutna till de målsättningar som ska levereras.

7 9. Uppföljning/utvärdering Beskriv hur projektet/verksamheten ska följas upp och/eller utvärderas? (Kopiera indikatorerna från s.3) Vad som ska mätas indikator för projektmålet Majoriteten av deltagarna har nått högre hanterbarhet och meningsfullhet i sättet att hantera och leva med rullstol. Beskriv hur indikatorn ska följas upp/utvärderas samt vilken typ av data/datakälla som ska användas. Sammanställning av skattningsskala och analys enligt KASAM-29. För att följa utvecklingen hos några av deltagarna kommer vi att videofilma några utvalda individer med samtycke från dag ett och därmed kvalitetssäkra dokumentationen. Att filma deltagaren gör också att vi i detalj kan finslipa detaljer i körningen och därmed säkra våra arbetsmetoder (observationsstudie). Vad som ska mätas Indikator för Delmål 1 Frågeformulär och observationsstudie Optimal Funktionalitet Mekanik Vad som ska mätas Indikator för Delmål 2 Frågeformulär och observationsstudie Hanterbarhet Körteknik Hinderteknik Vad som ska mätas Indikator för Delmål 3 Frågeformulär och observationsstudie Det är roligt att köra rullstol dvs upplevd meningsfullhet i att använda och hantera sin rullstol.

8 10. Projektets framtid Beskriv hur projektets arbetssätt/insatser/erfarenheter långsiktigt ska bevaras och inordnas i ordinarie arbete/verksamhet, samt hur ett positivt resultat ska spridas vidare till andra. Erfarenheterna från projektet ( dvs resultatet av genomförandet, analys av frågeformulär och metoder) ska ge effekter på organisatorisk nivå i form av en permanentad rullstolsskola. Personal från samarbetspartners, anhöriga till deltagare bjuds in till att delta i övningar med rullstol för att få en fördjupad bild av projektet och dess effekter på individnivå. Riskanalys för projektets framtid samt plan för riskhantering av det långsiktiga bevarandet i ordinarie arbete/verksamhet Risk: Svårighet att rekrytera projektledare med rätt kompetens. Åtgärd: FIFH har idag tre anställda personer med rätt kompetens att genomföra projekt Rullstolskolan. Vid tiden för ansökan har vi ännu inte valt vem av dessa tre som kommer att vara projektledare. Risk: Projektledare slutar inom projektiden eller blir sjukskriven. Åtgärd: FIFH bedömer att det inom organsisationen finns personella resurser att ersätta med om ovan beskriven situation skulle uppstå. Risk: Svårighet att finna lämplig lokal för projektets aktiviteter. Åtgärd: Projektägaren har idag tillgång till egna för projektet lämpliga lokaler.

9 11. Projektet ska leverera Beskriv vad som är slutprodukten av projektet. Exempelvis en rapport, idéskrift, informationsmaterial, spridningskonferens, seminarium. Analys och tolkning av skattningsdata i rapportform samt presentation och resultat av genomfört projekt. Permanentad rullstolsskola i samarbete med rehabiliteringen och habiliteringen. 12. Övrig information Vi ser långsiktigt på Projekt Rullstolsskolan men ser år 2014 som grund för etablerandet och ansöker därav medel för år 2014 och ämnar inkomma med ytterligare ansökan för 2015 och Bilagor Med denna ansökan ska bifogas: Eventuell befintlig projektplan eller projektbeskrivning. Budget (Inklusive egna insatser samt eventuell annan finansiering presenterat i ett Excelark eller motsvarande. Papperskopia bifogas den postade versionen och en digital version av budget bifogas den elektroniska ansökan.) Budget Underskrifter (Gäller endast den version som skickas till diariet). Underskrift ekonomisk ansvarig Datum Namnförtydligande Gertrud Hansson E-postadress gertrud.hansson@fifh.com Underskrift projektledare kompletteras Namnförtydligande Befattning Ordförande Telefon (inkl. riktnr.) Datum Befattning E-postadress Telefon (inkl. riktnr.)