Version: Lathund för Region Skånes ansökningsblankett för statsbidrag för insatser mot hiv/sti 2017.

Transkript

1 Lathund för Region Skånes ansökningsblankett för statsbidrag för insatser mot hiv/sti Sista ansökningsdag: 10 juni

2 Syftet med detta dokument är att det ska fungera som stöd för bidragssökande organisationer och underlätta när de fyller i ansökningsblankett för statsbidrag för insatser mot hiv/sti Exemplen i lathunden är inte nödvändigtvis inom områden som finansieras av statsbidraget. Bakgrund Staten har sedan slutet av 80-talet avsatt särskilda medel för hiv/sti-prevention. Fördelning av bidraget grundar sig på Förordning om statsbidrag till landsting och vissa kommuner för insatser mot hivinfektion (SFS 2013:666). Förordningen beskriver bakgrund, inriktning och förutsättningar för bidraget. Folkhälsomyndigheten (FoHM) ansvarar för fördelningen av statsbidrag till kommuner och landsting. Region Skåne ansöker årligen om statsbidrag och fördelar bidraget till organisationer på regional nivå. Regionala/kommunala organisationer, Region Skånes egna förvaltningar och frivilligorganisationer kan ansöka om statsbidrag för hiv/sti-preventiva insatser via Region Skånes ansökningsblankett. Skånes kommuner kan också söka direkt hos FoHM. Statsbidragets syfte Syftet med statsbidraget är att förstärka och komplettera huvudmännens insatser. Detta innebär att insatser man söker medel för ska utgöra ett komplement till Region Skånes och kommunernas arbete. Det kan t.ex. gälla en insats som riktar sig till en specifik målgrupp som ni kommer att möta där Region Skånes personal inte finns. Statsbidragets mål Förordningen (SFS 2013:666) sätter upp 6 mål för statsbidragen. Den planerade insatsen ska bidra till att uppnå något av mål 1-4: Mål 1 - Begränsa spridning av hivinfektion, upprätthålla och utveckla ett effektiv förebyggande arbete som utförs av kompetent personal, är grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet eller vars resultat kan följas upp och utvärderas genom vetenskapliga metoder och främst är riktad och anpassad till olika preventionsgruppers förutsättningar och behov. Mål 2 - Förstärka och komplettera insatser mot andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar som kan antas bidra till att uppfylla målen i 1, och 3 6. Mål 3 - Begränsa konsekvenserna av hivinfektion för samhället och enskilda. Mål 4 - Skapa öppenhet av hivinfektion samt motverka att personer som lever med en sådan infektion eller sjukdom eller deras anhöriga stigmatiseras och diskrimineras. Vilket mål er insats kommer att bidra till anger ni i fältet 6. Mål i förordningen SFS 2013:666 som insatsen kommer bidra till. Insatser som är tänkta att genomföras i samverkan eller samarbete med exempelvis kommuner, andra myndigheter eller med ideell organisation ska lyfta detta i avsnittet kring samverkan. 2

3 När ni väljer mål i förordningen för er insats kan ni tänka att: - Mål 1 avser en insats som har hiv i fokus eller vänder sig till grupper som är särskilt utsatta för hivinfektion. - Mål 2 avser en insats med övriga STI i fokus och/eller breda insatser riktade till ungdomar/unga vuxna. - Mål 3 avser en insats som har stödinsatser för personer som lever med hiv i fokus. - Mål 4 avser en insats som ska leda till minskat stigma och minskad diskriminering för personer som lever med hiv. Handläggning av ansökan Endast fullständig ansökan kan handläggas av Region Skåne. För sent inkommen ansökan avvisas alltid. Om man avser komplettera ansökan med bilagor senare bör detta framgå tydligt i ansökan. Ansökan inför 2017 ska skickas både i digital version och ett underskrivet exemplar per post. Ansökan ska vara Region Skåne tillhanda senast 10 juni 2016, enligt anvisningar på ansökningsblanketten. Ansökningsblanketten Region Skånes ansökningsblankett för statsbidrag för insatser mot hiv/sti är utformad så att den stämmer väl överens med Logical Framework Approach (LFA). LFA är ett verktyg för målstyrd projektplanering. Genom att gå igenom LFA-processens nio steg formuleras också delarna som behövs i ansökningsblanketten. Det finns flera olika handböcker om LFA tillgängliga som pdf online som kan användas som stöd i processen, exempelvis: En sammanfattning av LFA-teorin, SIDA 2003 Projektplanering enligt LFA-metoden av Kari Örtengren. Svenska ESF-Rådet 2012 Vid behov kan Region Skånes SRHR-team på Enheten för folkhälsa och social hållbarhet erbjuda ett visst processtöd för LFA. För att uppnå en genomarbetad plan som ökar möjligheterna till en framgångsrik insats så rekommenderar vi att bidragssökande organisationer följer LFA i planeringen och att denna sedan används som underlag för att fylla i ansökningsblanketten. 1. Sökt belopp I rutan anger ni vilket belopp ni söker och om det är för projekt eller verksamhet. Projektuppgifter Under projektuppgifter ska bland annat insatsens huvudsakliga preventionsgrupp definieras. Preventionsgrupper är enligt förordningens 4 : grupper av människor som, utifrån vad som är känt genom epidemiologiska data eller annan vetenskapligt underlag, i särskilt hög utsträckning riskerar att drabbas av eller överföra hivinfektion till andra. I fältet 5. Huvudsaklig preventionsgrupp väljer ni i rullistan den av följande preventionsgrupper insatsen främst kommer riktas till. - migranter - män som har sex med män - personer med erfarenheter av sex mot ersättning - personer som injicerar droger - personer som lever med hiv och deras anhöriga 3

4 - unga och unga vuxna - utlandsresenärer Vid behov kan särskild undergrupp definieras, exempelvis: - Migranter, undergrupp: unga från högendemiska områden. - Män som har sex med män, undergrupp: utlandsfödda. - Personer som lever med hiv och deras anhöriga, undergrupp: unga i åldern år. - Unga och unga vuxna, undergrupp: som har insatser enligt LSS. Insatser som vänder sig till andra grupper än preventionsgrupper/undergrupper kan mer detaljerat beskrivas i fältet 16. Preventions- och målgruppsbeskrivning. Under 7. Löptid skriver ni när insatsen påbörjades eller planeras påbörjas och när den förväntas avslutas. Notera att bidrag endast kan beviljas på årsbasis. I vissa fall kan det vara aktuellt med insatser som har längre planerad löptid som sträcker sig över några år, exempelvis när det krävs ett mer omfattande förarbete. Detta bör i så fall vara förankrat hos handläggarna på Region Skåne innan ansökan skickas in. Att bidrag endast kan beviljas på årsbasis innebär att ny ansökan behöver skickas in varje år. 9. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen beskriver och analyserar yttre faktorer som har påverkan på insatsen, vilket leder till att insatsen sätts in i ett sammanhang. Omvärldsanalysen avser att blicka utåt snarare än inåt och kan till exempel innehålla en beskrivning av: - Erfarenheter från tidigare insatser eller insatser i andra delar av Sverige eller internationellt. - Aktuellt kunskapsläge inom området såsom aktuell forskning och rapporter. - Lagar och regler som är relevanta för insatsen. - Hur samhällsfaktorer påverkar insatsens inriktning. - Hur insatsen förhåller sig till andra insatser och aktörer regionalt, exempelvis vilka andra liknande insatser som finns och andra aktörer som arbetar med liknande eller samma målgrupp. 10. Problemanalys Problemanalysen beskriver problemet som insatsen syftar till att lösa och behoven av den planerade insatsen. Problemet ska vara tydligt kopplat till något av de målområden (1-4) som definieras i 2 i förordningen. En bra utgångspunkt för problemanalysen är det problemträd som tagits fram genom LFA. Beskriv problemet, orsakerna till problemet, och vilka konsekvenser problemet kan leda till för målgruppen. Använd er gärna av aktuell forskning och egna erfarenheter vid problemanalysen. Om ni hänvisar till forskning eller rapporter så bifoga en referenslista som bilaga till ansökan. Till stöd för problemanalysen kan ni även utgå från frågorna: - Vilket är det huvudsakliga problem som ska lösas med hjälp av insatsen? - Vad orsakar problemet? - Vad är det som hindrar målgruppen och/eller preventionsgruppen att själva lösa problemet? - Vilka blir konsekvenserna av problemet? - Hur drabbar problemet preventionsgruppen? 4

5 11. Positiva effekter Under positiva effekter beskriver ni den så kallade projektlogiken. Med projektlogik menas en förklaring av hur de aktiviteter ni genomför kommer leda till att förändring sker i målgruppen. Vi kan ställa oss frågan Vad är det i insatsens utformning/metod som kommer leda till att problemet löses och målsättningarna uppnås?. Även här kan det finnas en fördel med att använda sig av tidigare erfarenheter och forskning för att styrka hur de positiva effekterna förväntas uppnås. Om ni exempelvis använder er av en evidensbaserad metod så beskriv metoden och var den kommer ifrån. I förordningen tydliggörs att Bidrag får endast lämnas för insatser som grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet eller vars resultat kan följas upp och utvärderas genom vetenskapliga metoder och som vidtas för att uppnå de mål som anges i 2.. Beskriv även eventuellt vad som är nytt med insatsen och hur det kompletterar övriga insatser. För ansökan av verksamhetsmedel, där er basverksamhet består av flera olika insatser som pågått en längre tid så går det bra med kortare sammanfattningar av projektlogiken för varje insats. 12. Övergripande mål Övergripande mål är insatsens högsta målnivå och berättar för oss vad insatsen kommer bidra till att skapa för tillstånd för målgruppen/preventionsgruppen långsiktigt. Den planerade insatsen kommer inte själv leda till detta tillstånd utan det är en kombination av insatser i samhället som tillsammans bidrar till att uppnå det övergripande målet. Eftersom målsättningen har ett längre perspektiv än insatsen är det inte heller något vi inom insatsen mäter eller sätter indikatorer för. Exempel på övergripande mål: - Minskad incidens av hiv i gruppen MSM som lever i Skåne. - Ökad kunskap rörande hur det är att leva med hiv och minskat hivrelaterad stigma i Skåne. - Minskat sexuellt risktagande bland särskilt riskutsatta unga/unga vuxna i Skåne. Övergripande mål kan också finnas i nationella dokument eller lokala/regionala dokument som strategier, handlingsplaner eller vägledningar. Det viktiga är dock att målen knyter an till förordningens mål. Formulering av mål Både projektmål och delmål ska formuleras SMART. Region Skånes SRHR-team på Enheten för folkhälsa och social hållbarhet kan erbjuda visst stöd i målformulering vid behov. Det finns en risk att ansökan inte behandlas om målen inte är formulerade enligt anvisningarna. SMART formulering Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt Tidsbundet Ett specifikt mål är tydligt rörande vilken förändring som ska uppnås, för vem och var. Ett mätbart mål berättar omfattningen av förändringen och det går tydligt att avgöra om målet har nåtts. Förändringens omfattning kan även definieras genom indikatorer och förväntat resultat. Ett accepterat mål är något som alla involverade har godkänt och även målgruppen kommer uppleva målet som positivt. Ett realistiskt mål är något vi faktiskt kan uppnå. Insatsens resurser stämmer väl överens med de förväntade resultaten. Ett tidsbundet mål berättar för oss när i tiden målet förväntas vara uppnått. 5

6 13. Projektmål (formuleras SMART) Ett projektmål är anledningen till att insatsen genomförs. Projektmålet beskriver den situation som förväntas råda om insatsen levererar förväntade resultat. Det ska beskriva ett tillstånd - hur det ska vara när man lyckats med arbetet. Uppnås projektmålet ska orsakerna till problemet vara undanröjda och därigenom även själva problemet. Projektmålet är mer allmänt än de specifika delmålen och är direkt relaterat till huvudproblemet. Ofta är projektmål tidsbundna (T i SMART) genom projekttiden, målet ska vara uppfyllt när insatsen avslutas. Projektmål har oftast en tydlig riktning; Ökad, Minskad, Förbättrad, Stärkt osv. - Stärkta förutsättningar för en god sexuell hälsa bland gymnasieelever i Simrishamns kommun. - Ökad kondomanvändning bland MSM som har tillfälliga sexuella kontakter i Skåne. - Säkerställd tillgänglighet till testning och rådgivning rörande hiv/sti för utlandsfödda MSM i Malmö. 14. Delmål (formuleras SMART) Det är genom aktiviteter kopplade till varje delmål som projektmålet uppnås. Även delmålen ska vara formulerade SMART. Beroende på insatsens storlek är två eller tre delmål tillräckligt. Delmålen ska vara tydligt relaterade till projektmålet. Om man har för många delmål kan det ibland bero på att aktiviteter har skrivits som delmål. Detta är ett av de vanligaste misstagen i ansökningar. Ett exempel på ett delmål som snarare är en aktivitet är: Att utbildning i ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning har genomförts för gymnasielärare i Simrishamns kommun under 2017 Ovanstående exempel är alltså inte ett SMART formulerat delmål, utan snarare en aktivitet. Delmålen ska vara förändringar i tillstånd som tillsammans gör att projektmålet uppnås. En bättre formulering är därför: En ökad kompetens i ämnesintegrering av sex- och samlevnads-undervisning bland Gymnasielärarna i Simrishamns kommun under 2017 Ovanstående målformulering kan kallas en aktivitetsmålsättning. Det vill säga den beskriver vad insatsen gjort för målgruppen, men inte hur målgruppen eller preventionsgruppen förändrat sin praktik. Aktivitetsmålsättningar betyder inte alltid en egentlig förändring för målgruppen, men kan ändå vara lämpliga målformuleringar då de är realistisk att mäta resultaten av. I ovannämnda exempel kan vi ta målformuleringen ytterligare ett steg till ett förändringsmål där vi i stället tittar på vad förändringen i tillstånd lett till för målgruppen, till exempel i form av förändrad praktik. Om det är möjligt att sträcka sig ett steg längre från aktivitetsmålsättning till förändringsmålsättning, så är en förändringsmälsättning att föredra. Det ställer dock högre krav på uppföljning. Det ovannämnda delmålet skulle då kunna formuleras: Fler gymnasielärare i Simrishamns kommun har genomfört ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning för sina elever under Om målet är att lärarna ska ha fått en ökad kunskap eller kompetens som i det första exemplet, så är det något som projektet genomför och förser dem med. Målet är därmed kopplat till projektets aktiviteter 6

7 och kan därför ses som en aktivitetsmålsättning. I det andra exemplet så har lärarna förändrat sin praktik och genomfört utbildning för sina elever och därför är det ett förändringsmål. Vi skulle även kunna fokusera på förändringen för preventionsgruppen: Samtliga gymnasieelever i Simrishamn har fått ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning vid minst två tillfällen under Ett delmål som anger förändringar i preventionsgrupper, speciellt om det rör beteendeförändring, kan kräva stora resurser för uppföljning, något som inte alltid är realistiskt. Nivån för målsättningen på bör därför vara lämplig i relation till möjligheterna för uppföljning och även insatsens omfattning. Om ett delmål behöver vara uppfyllt tidigare under projektiden så bör även detta därför tydliggöras i målformuleringen eftersom delmål inte är tidsbundna genom projekttiden på samma sätt som ett projektmål. Hur framgångsrik en insats sedan är i relation till delmålen mäts sedan genom de indikatorer som sätts upp. Indikatorer En indikator är det vi mäter för att se om projekt- och delmål uppnås, det vill säga insatsens framgång. Vilka indikatorer vi väljer är därför viktigt i relation till delmålen. Det är viktigt att indikatorerna faktiskt mäter det delmålet uttrycker. Väl valda indikatorer stärker ett delmål och bidrar till att göra det SMART. Indikatorer kan vara både kvantitativa och kvalitativa och mäta bland annat: - Omfattning & Genomslag (antal deltagare, antal tillfällen, antal klick, antal timmar, igenkänning, sociala medie-delningar osv) - Kvalitet & Effekt (exempelvis målgruppens upplevelse av interventionen, andel som ändrat beteende, andel som fått en ökad kunskap osv) Att ha många indikatorer per delmål är sällan nödvändigt, det är däremot viktigt att de mäter rätt saker. Ofta rekommenderas 2-3 indikatorer per delmål och de kan vara både kvantitativa och kvalitativa. Varje indikator behöver en verifikationskälla. Verifikationskällor kan vara exempelvis enkäter, intervjuer, deltagarlistor, databaser och fokusgrupper. Ange gärna verifikationskällan till varje indikator i ansökan. För uppföljning och kvalitetsutveckling av en insats kan det vara relevant att även mäta andra aspekter som inte är direkt relaterade till målsättningen. Dessa aspekter behöver inte inkluderas i ansökan men tydliggörs i en eventuell projektplan. Aktiviteter Aktiviteter är vad vi behöver genomföra för att uppnå delmålen. Genom att specificera aktiviteternas planerade omfattning styrker vi att insatsens resurser är realistiska och lämpliga. Det är därför positivt att inkludera omfattningen och ibland tidpunkt för genomförande när ni formulerar aktiviteter, exempelvis: - Genomföra fyra konferenser i fyra skånska kommuner. - Genomföra intervjustudie med ca fem skolsköterskor. - Anordna peer-ledda sociala aktiviteter en gång i månaden. - Färdigställa en rapport under tredje kvartalet. Eftersom all projektplanering och detaljer exempelvis rörande aktiviteter inte ryms inom en ansökningsblankett eller LFA-matris bör nya projekt även ta fram en projektplan. I en projektplan kan 7

8 bland annat ansvarsfördelning specificeras, tidsplan tas fram och aktiviteterna samt hur de ska följas upp beskrivas mer ingående. Om ni har en projektplan så bifoga gärna den till ansökan. Förväntat resultat Förväntat resultat kan ses som en målsättning för aktiviteter och indikatorerna. Om ni som indikator anger antal utbildade integrationssekreterare så anger ni under förväntat resultat hur många ni förväntar er utbilda under insatsens tid. Om indikatorn är andel ungdomar som fått ökad kunskap så anger ni under förväntat resultat exempelvis: 75% av ungdomarna anger efter insatsen att de fått ökad kunskap. Om en aktivitet är att dela ut kondomer i samband med MI-baserade samtal, kan ett förväntat resultat vara att ha delat ut 5000 kondomer och haft 300 MI-baserade samtal. Det förväntade resultatet följs upp vid redovisningen av insatsen. Att en insats inte nått det förväntade resultatet betyder inte nödvändigtvis att insatsen inte nått sitt delmål. I de fallen är det bra att reflektera över vad det är som lett till att de förväntade resultaten inte nåtts. 15. Avgränsningar För att undvika felaktiga förväntningar är det bra om insatsen redogör för de planerade avgränsningarna. Det kan exempelvis handla om geografisk avgränsning, om insatsen är regional men ni redan nu vet att ni ska arbeta i ett visst antal kommuner. Ibland är det även positivt att vara tydlig med vad insatsen inte kommer producera; exempelvis att insatsen inte kommer ta fram ett nytt metodmaterial, trycksaker eller hemsida då användbara sådana kanske redan existerar. Det kan även handla om avgränsningar inom insatser som sker i samverkan med andra projekt eller verksamheter, där olika projekt, verksamheter eller organisationer finansierar olika delar av insatsen. Detta är särskilt viktigt i samverkansprojekt som söks gemensamt av flera organisationer. 16. Preventions- och målgruppsbeskrivning Under preventions- och målgruppsbeskrivning beskriver ni vem insatsen riktar sig till. Beskriv i text vad ni vet om den undergrupp av preventionsgruppen som insatsen riktar sig till och kanske specifika arenor de rör sig på. Ofta kan även en uppskattning av preventionsgruppens storlek göras. Många insatser arbetar inte direkt med preventionsgruppen utan når preventionsgruppen genom en målgrupp för insatsen. Detta kan exempelvis vara personal på HVB, som då används som kanal för att nå preventionsgruppen riskutsatta ungdomar. Om ni använder er av en annan målgrupp för att nå preventionsgruppen så beskriv även denna målgrupp. Förklara varför ni valt just denna grupp samt på vilket sätt de förväntas kunna påverka preventionsgruppen. Även denna målgrupps storlek kan i många fall uppskattas ungefärligt, eller så kan antal arbetsplatser beskrivas om det rör sig om yrkesverksamma. Specificera om målgruppen är avgränsad, exempelvis: Unga vuxna i tre skånska kommuner: Eslöv, Höör och Lund, Sjuksköterskor på samtliga Ungdomsmottagningar i Skåne, MSM som rör sig i nattklubbsmiljöer i Malmö. 17. Samverkan De flesta insatser sker i någon form av samverkan eller samarbete med andra aktörer. Beskriv här hur eventuell planerad samverkan och samarbeten ser ut. Det är en fördel om den planerade samverkan är förankrad, men i vissa fall är detta något som ligger i insatsens första del. Var därför tydlig om samverkan är planerad eller om den redan är etablerad. Om ni har en referens- eller styrgrupp för insatsen 8

9 kan denna beskrivas här. Om en skriftlig överenskommelse med annan aktör finns framtagen så skriv detta. Detta är särskilt viktigt om insatsens huvudsakliga arena, där den ska implementeras, har en annan huvudman än själva insatsen. 18. Riskanalys och riskhantering Med risk menas en intern eller extern faktor som är ett hot för att uppnå målsättningarna och de förväntade resultaten. Fråga er helt enkelt vad som kan komma att påverka måluppfyllelsen negativt. Externa risker är omvärldsfaktorer som är svåra för insatser att påverka. Däremot kan vi lägga upp en plan för att motverka den eventuella negativa påverkan. Exempel på externa risker är faktorer kopplade till lagar och politisk utveckling. Dessa brukar dock vara få i en svensk kontext. Interna risker å andra sidan ligger inom insatsen och organisationen och är ofta relaterade till de planerade aktiviteternas förväntade resultat. Här är viktigt att ha en tydlig strategi för att minska sannolikheten att dessa situationer uppstår. Uppge dels vilka möjliga risker ni identifierat och er strategi för att motverka dessa. Eftersom det finns begränsad plats i ansökningsblanketten så lägg fokus på de risker ni anser vara störst och som har störst påverkan på insatsen. Exempel på några risker och riskhanteringar är: Risk: 1. Sjuksköterskor vill men kan på grund av arbetsbelastning inte delta på utbildning. Riskhantering: 1a. Utbildningen är redan förankrad hos ledningen och en överenskommelse finns att samtliga sjuksköterskor ska få möjlighet att delta vid utbildningen. 1b. Utbildningstillfällen läggs på redan avsatt APT-tid. Risk: 2. Lågt deltagande eftersom unga personer som lever med hiv visar sig vara ointresserade av att delta vid gruppaktiviteterna. Riskhantering: 2a. En referensgrupp bestående av målgruppen har etablerats och kommer utforma träffarna samt rekrytera deltagare i sina nätverk. 2b. Träffarna erbjuder en social aktivitet utöver övningarna. 19. Projektets framtid Här beskriver ni hur insatsen långsiktigt ska bevaras och/eller inordnas i ordinarie verksamhet, samt hur ny kunskap och erfarenheter som genererats ska förvaltas och spridas vidare till andra. 9

10 Ansökan Ansökan ska vara Region Skåne tillhanda senast 10 juni 2016 och skickas signerad per post till: Region Skåne Diariet Regionkansliet Kristianstad En digital kopia per ansökningsblankett skickas till: Bidrag beviljas per kalenderår. Bidragsmottagaren kan bli återbetalningsskyldig om bidraget inte helt eller delvis utnyttjats, om bidraget inte använts för avsett ändamål, om mottagaren inte inkommer med redovisning enligt anvisningar eller om andra villkor i beslutet om bidrag inte följts. 10