Söka pengar SÖKA PENGAR. Version 1.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Söka pengar SÖKA PENGAR. Version 1.0"

Transkript

1 SÖKA PENGAR

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid Folkhälsopolitik sid Var söker vi pengar? sid Mall: Riktlinjer och direktiv för ansökan sid Vad är lätt att få pengar för framöver? sid Checklista: Att tänka på när du söker pengar sid Checklista: Formella kontakter sid Checklista: Avsluta och redovisa ett projekt sid

3 INLEDNING I det här kapitlet fördjupar vi oss på källor för finansiering. Här finner ni övergripande information om vad samhället formulerat som viktigt i hiv- och STI-arbete, men också avstämnings-listor och smarta formuleringsknep. Det handlar om att vara så tydlig och konkret som möjligt, om att förklara med ord som gör att bidragsgivaren förstår vilken fantastisk verksamhet ni bedriver, eller önskar bedriva. Samhällets insatser för att förebygga hiv/sti utgår från folkhälsopolitiken och den nationella handlingsplanen för att förebygga hiv/sti. Det här kapitlet är framtaget efter diskussion med Socialstyrelsen. Om ni stämmer av er ansökan med checklistorna så får ni med det som vår största bidragsgivare är intresserad av. I kapitlet finner ni också en övergripande bild av vilka medel som finns att söka för vårt arbete och vilka särskilda satsningar och målgrupper landstingen enligt överenskommelse med Socialstyrelsen kan genomföra. Viktigt att betona är dock, att det inte bara handlar om pengar utan också om att etablera och underhålla en långsiktig, ömsesidig relation med landstingen eller vår motpart i den offentliga sektorn. När vi skriver ansökan och jämför vår verksamhet med den de genomför så finns utrymme för många värdefulla diskussioner. Vi har mycket erfarenhet och kunskap att ge dem men vi har också mycket att lära. 4.3

4 4.1 FOLKHÄLSOPOLITIK I folkhälsopolitiken och den nationella handlingsplanen betonas särskilt vikten av att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i kön, klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar innehåller mål och delmål i ett antal sektorer där insatser behöver förstärkas. En annan viktig utgångspunkt är att de grupper som är särskilt utsatta för hiv/sti synliggörs. Gråmarkerade områden är hämtade från den nationella hiv/stipolitiken. Övergripande mål Att begränsa spridningen av hivinfektion och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar samt att begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och för den enskilde. Delmål Antalet nyupptäckta fall av hivinfektion där smittöverföringen skett i Sverige skall halveras till år Hivinfektion hos asylsökande och nyanlända anhöriginvandrare skall identifieras inom två månader och för övriga grupper som vistats i hög-endemiska områden inom sex månader. Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort. Målen skall nås genom förstärkta insatser för prioriterade målgrupper. De som är markerade i fetstil är de målgrupper av särskilt intresse för RFSL. Män som har sex med män är förvisso en egen målgrupp men det är lätt att konstatera att det också är en grupp människor som på ett eller annat sätt har kontakt med eller ingår i de andra grupperna. Män som har sex med män kan vara tillsammans med gravida kvinnor, kan själv vara prostituerade eller nyttja prostitution, syssla med injektionsmissbruk, resa utomlands och vara under 25 år. Att alltid placera in vår verksamhet direkt under målgruppen män som har sex med män kan ibland ge en avgränsning i vårt arbete som inte är önskvärt. 4.4

5 Målgrupperna är: Män som har sex med män Personer med injektionsmissbruk Personer med utländsk bakgrund Ungdomar och unga vuxna Utlandsresenärer Gravida kvinnor Personer som är utsatta för prostitution Därutöver behöver särskilda insatser genomföras för hivinfekterade barn och ungdomar samt breda insatser för att skapa öppenhet kring hiv/aids och motverka diskriminering av hivinfekterade. Den nya handlingsplanen framhåller att frivilligorganisationerna bör kunna spela en större roll i framtagandet av nationella och regionala/lokala planer och strategier. Det betyder att om vi möter motstånd från landsting eller regioner så kan vi använda den nationella handlingsplanen som ett kraftfullt verktyg och motargument. De som fördelar pengar till landsting och kommuner slår fast att RFSL och andra frivilligorganisationer är oerhört viktiga på den lokala arenan och de vill att vi ska ta en större plats än vi hittills gjort. Den nationella handlingsplanen kan du läsa i sin helhet på Fakta: Intersektionalitet Ibland kan det vara lättare att titta på helheten än att enbart titta på enskilda gruppindelningar. Att se saker ur ett intersektionalitetsperspektiv kan berika verksamheten. Begreppet intersektionalitet har sitt ursprung i feministisk och genusvetenskaplig teori. Intersektionalitet är ett verktyg för att förstå hur olika sociala hierarkier, eller maktordningar, samspelar med varandra. Utgångspunkten är att om man verkligen ska förstå människors villkor så kan man inte kategorisera dem som t. ex. bara män som har sex med män, pensionärer, japaner, eller kvinnor. Varje människa har en hel uppsättning identiteter och varje människa placeras i olika fack beroende på när och var i världen de befinner sig och vilka de möter. Världen är på samma gång fylld av flera olika hierarkier och orättvisor som tar sig uttryck i t.ex. rasism, sexism och homofobi. Källa: RFSL 4.5

6 4.2 VAR SÖKER VI PENGAR? Riksdagen har sedan budgetåret 1986/87 årligen avsatt särskilda medel för insatser mot hiv/aids. Pengarna delas ut till landstingen och regionerna av Socialstyrelsen. Hur mycket pengar som delas ut är olika från år till år. Socialstyrelsen är den statliga myndighet som ansvarar för hivpreventivt arbete sedan 2006 då uppdraget togs över från Statens folkhälsoinstitut (FHI). Socialstyrelsen planerar, samordnar och följer upp den nationella strategin genom att bl a planera och följa upp de samlade nationella insatserna mot hiv/sti och upprätta nationella verksamhetsplaner för arbetet i samråd med andra aktörer. Socialstyrelsen fastställer också specificerade nationella mål och delmål samt indikatorer för uppföljning av de samlade insatserna. Det är Socialstyrelsen som samordnar det nationella arbetet kring kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte och de följer kunskapsläget och initierar insatser för kunskapsutveckling. Socialstyrelsen förmedlar också medel och utvärderar pågående insatser till och av frivilligorganisationer på nationell nivå (exempelvis RFSL-förbundet), kommuner och landsting. Sedan 1986 har staten finansierat arbetet med hiv. Varje år förhandlar staten (oftast socialdepartementet, alltså inte Socialstyrelsen) med Sveriges Kommuner och landsting kring hur mycket pengar landstingen ska kunna söka för hivpreventivt arbete. De sätter upp kriterier och prioriteringar för vilken verksamhet som är viktig. Efter att förhandlingen kring budget, direktiv och styrning är färdig, ligger bollen hos landstingen eller regionerna, och det är här någonstans som vi i RFSL kommer in i spelet. Landstingen/regionerna ska göra en samlad ansökan för det hivpreventiva arbetet som ska bedrivas i deras respektive region. Landstinget söker alltså pengar både för den verksamhet de själva önskar bedriva och den verksamhet de vill stötta exempelvis RFSL eller andra frivilligorganisationer att bedriva. 4.6

7 Landstinget och regionerna har en mall från Socialstyrelsen att följa. Den mallen hittar ni på nästa sida (med kommentarer kring hur vi ska tänka när vi formulerar våra ansökningar till landstingen). Det är bra och viktigt om relationen mellan avdelningen och landstinget eller regionen är nära. Vi från RFSL kan och bör finnas med i diskussionen kring vilken verksamhet landstinget som helhet bör bedriva och hur vi kan fungera som komplement. Vår bidragsgivare är alltså inte bara finansiär av vår verksamhet, utan också en av de viktigaste aktörerna inom hiv-preventivt arbete. Det gör att vi när vi skriver ansökningar, lobbar för att få dem godkända och levererar våra redovisningar också är med och ger inspel i deras övriga verksamhet. Det handlar också om att vi ska lära oss och känna till vad landstinget jobbar med. Vi är ett komplement vi vill inte ta över landstingets ansvar! Eftersom vi har många olika roller gentemot landstingen gör det att vi måste vara särskilt uppmärksamma på att inte hamna i deras knä. De betalar pengar för bra projekt. Om vi inte håller med om annan verksamhet de gör eller bedriver får vi inte rädas att kritisera. Vi måste komma ihåg att vi aldrig jobbar på uppdrag av staten, Socialstyrelsen eller landstinget oavsett om de betalar projekten vi genomför eller inte. Som frivilligorganisation jobbar vi på uppdrag av våra medlemmar. Så styrs resurserna Nationellt Bestämmer på kongressen RFSL-förbundet Ger service i form av exempelvis utbildningar och material Påverkan Påverkan Finansierar nationell verksamhet Påverkan Regering/ Riksdag Socialstyrelsen Genomför egen verksamhet Sveriges kommuner och landsting Bestämmer övergripande mål genom den nationella handlingsplanen Fördelar pengar till socialstyrelsen genom statsbudgeten Formulerar riktlinjer, fokusområden och direktiv till landstingen Fördelar pengar till landsting och kommuner RFSL-avdelning Påverkan Finansierar lokal och regional verksamhet Landsting och kommuner Genomför egen verksamhet 4.7

8 4.3 MALL RIKTLINJER, DIREKTIV OCH INNEHÅLL FÖR ANSÖKAN Landstingen har således särskilda direktiv från Socialstyrelsen att följa. Det kan vara en bra idé, att vi i RFSL relaterar till landstingets helhetsverksamhet när vi beskriver vad vi vill göra i vår projektansökan. Nedanstående, som är grönmarkerat, kommer från den nationella överenskommelsen. Vi ska absolut inte skriva landstingens ansökan, men vi måste relatera till deras verksamhet när vi planerar och bestämmer vår verksamhet. Det gör att nedanstående direktiv är relevanta för oss. Socialstyrelsen kräver att landstingen har med två olika delar i sin ansökan: 1. Övergripande beskrivning enligt följande: Hur den föreslagna verksamheten relaterar till delmålen och det övergripande målet för den nationella hivpolitiken Hur den föreslagna verksamheten har aktivt stöd i landstinget eller kommunen Hur verksamheten relaterar till vad huvudmännen (regioner, landsting och storstadskommuner) i övrigt gör inom området samt Hur insatser för kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling med intresse för fler än en huvudman skall bevaras och/eller utvecklas 2. Beskrivning av de resultat som verksamheten ska uppnå samt av de aktiviteter som ska bidra till att resultaten kan uppnås. I beskrivningen ska redovisas hur verksamheten ska följas upp och utvärderas. Medel för uppföljning och utvärdering kan avsättas med fem procent av sökta medel. För oss i RFSL kan det vara särskilt bra att fundera igenom nedanstående delar i en ansökan till landstinget eller regionen. Vad gör RFSL unikt? (för hjälp med formuleringar, se kapitel 2) Mål för RFSL:s arbete: Tryck särskilt på vad vi gör som landstinget själva inte gör hur blir vi ett komplement eller en förstärkning? Många landsting har riktlinjer, program eller handlingsplaner försök få tag på ert landstings dokument och beskriv hur er verksamhet relaterar till dem. Hur relaterar era mål till delmålen och det övergripande 4.8

9 målet för den nationella hivpolitiken? Vilken verksamhet önskar ni bedriva? Hur hjälper verksamheten till att uppfylla målen? Observera att verksamheten INTE är målet. (Läs mer om SMARTA mål i kapitel 5) Obs! Det är viktigt att ni skiljer på mål och verksamhet. Detta är en av punkterna som Socialstyrelsen ger landstingen kritik för. Resultaten för den verksamhet vi bedriver kan ge direkta och indirekta siffror. Det är bra om ni i ett tidigt skede bestämmer hur ni ska mäta framgång i er verksamhet! På så sätt underlättar ni för landstingen och vilken handläggare gillar inte det? 4.9

10 RFSL och hiv-preventivt Söka pengar arbete 4.4 VAD ÄR LÄTT ATT FÅ PENGAR FÖR I FRAMTIDEN? Nationellt har de alltså bestämt vilken verksamhet som skall prioriteras. Det är viktigt för oss att förhålla oss till prioriteringarna. Landstingen relaterar detta till särskilda satsningar. För oss handlar det om verksamhet vi lättare får pengar för. Den nationella strategin identifierar, de ur nationell synpunkt viktigaste, målgrupperna för det hiv/sti-förebyggande arbetet: Män som har sex med män Personer med injektionsmissbruk Personer som är utsatta för prostitution Personer med utländsk bakgrund inom riskutsatta grupper, asylsökande och anhöriginvandrare från högendemiska områden Ungdomar och unga vuxna Utlandsresenärer Gravida kvinnor Särskilda insatser behöver även genomföras för hivinfekterade barn och ungdomar samt insatser för att skapa öppenhet kring hiv/aids och motverka diskriminering av hiv-infekterade. Att gå igenom de olika prioriteringarna tillsammans är ett bra sätt att hittat nya vinklingar i arbetet. Fem områden har utsetts att vara särskilt prioriterade de närmaste åren. Dessa är: 1. Insatser riktade till asylsökande och nyanlända invandrare. Inom detta område bör de föreslagna instanserna förstärka och lyfta upp arbetet riktat till målgruppen. Insatserna behöver även utvecklas och kunskapen om risksituationer och spridningsvägar utökas. 4.10

11 2. Insatser för att öka tillgänglighet för testning och rådgivning. För ett antal riskutsatta grupper bör insatser ökas och utvecklas. Främst gäller detta personer som haft sexuella kontakter i länder med hög förekomst av hiv/sti, män som har sex med män och injektionsmissbrukare. Även för gruppen unga vuxna behöver insatserna fördjupas. 3. Insatser för ökat stöd till familjer med hivsmittade samt insatser mot diskriminering och stigmatisering. Insatser för att skapa öppenhet om hiv/aids bör ökas och utvecklas. Särskilt utsatta är barn och ungdomar med hiv, där metoder för stöd behöver utvecklas och arbetet förstärkas. 4. Insatser för att öka hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera hälsofrämjande och förebyggande åtgärder relaterade till hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Hälso- och sjukvården möter olika grupper som har identifierats i den nationella strategin som särskilt viktiga. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet bör få en framträdande roll och metoder som kan öka personalens möjlighet att nå riskutsatta personer, särskilt rådgivning om säkrare sex, bör utvecklas och implementeras. Även hivsmittade utgör en viktig målgrupp för ökade hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. 5. Insatser för att minska förekomsten av oskyddat sex, för att förebygga förekomsten av klamydia och andra sexuellt överförbara sjukdomar samt oönskade graviditeter. Insatser för att utveckla arbetet med sexuell hälsa riktad till personer med utländsk bakgrund bör öka. Till grupperna män som har sex med män och ungdomar bör insatser för att implementera evidensbaserat arbete öka. Till gruppen unga vuxna bör kunskapsoch metodutveckling stärkas. Även till andra målgrupper bör insatser vidareutvecklas med syfte att minska klamydiainfektion samt oönskade graviditeter. I kapitel 3 finns det tips på verksamhet för avdelningar inom dessa områden! Kvinnor som har sex med kvinnor och hälsofrämjande arbete. I skrivande stund finns inga särskilda satsningar på sexuell hälsa för kvinnor som har sex med kvinnor. Kvinnor som enbart har sex med kvinnor har alltid betraktats som ovanligt fria från sexuellt överförbara infektioner och hiv. De få studier som gjorts visar också att STI och hiv förekommer mer sällan hos kvinnor som bara har sex med kvinnor än hos kvinnor som har sex med män. 4.11

12 Hos kvinnor som lever helt lesbiskt förekommer så gott som ingen syfilis, gonorré eller klamydia. Herpes och kondylom är däremot inte ovanliga bland lesbiska, vilket visar att också kvinnor kan föra över infektioner till varandra sexuellt. Det finns mycket få fall av sexuellt överförd hiv mellan kvinnor rapporterade. Det beror främst på att de sextekniker som kvinnor som har sex med kvinnor använder innebär mycket liten risk för hivöverföring. Det här betyder att staten inte ger hivpreventiva medel för kvinnor som har sex med kvinnor. I RFSL:s hivpreventiva arbete är kvinnor som har sex med kvinnor inte en primär målgrupp. Detta beror enbart på hur smittan överförs och vilka grupper som är mest drabbade. Det betyder dock inte att RFSL inte bedriver hälsofrämjande arbete för kvinnor som har sex med kvinnor. I det hivpreventiva arbetet kan det ofta uppfattas som att kvinnor som har sex med kvinnor inte finns. Därför är det viktigt att du som hivpreventör är bekant med det material som finns i RFSL:s hälsofrämjande arbete i övrigt. Tips för argumentation när vi är i kontakt med landstingen 1. Betona vikten av engagemang från frivilligorganisationer. All forskning om hiv/sti-prevention pekar på vikten av att de berörda grupperna deltar i planering och uppföljning av arbetet. Frivilligorganisationer utgör ett viktigt komplement till den offentliga sektorn genom sin legitimitet bland riskutsatta grupper. Vi har både kompetens och möjlighet att genomföra förebyggande arbete och kan bidra med erfarenhet och kunskaper i planeringen. Nedanstående argument och texter är skapade utifrån skrivningar och samtal med Socialstyrelsen. Socialstyrelsen betonar vikten av samordning mellan olika aktörer och de lyfter ofta fram frivilligorganisationer som en viktig och nödvändig del något som ibland kan behöva betonas extra för landstingen. 2. Ta tillvara på den kompetens RFSL besitter. Myndigheter och huvudmän behöver utveckla sin förmåga att tillvarata den kompetens vi i RFSL besitter. Genom ökad långsiktighet i anslagsgivning kan detta utvecklas under perioden. För en diskussion med er handläggare om att planera projekt på längre sikt än ett år. En idé är, att skriva en projektansökan på tre år 4.12

13 som ni sedan uppdaterar varje år. Pengarna för projektet kanske inte utbetalas på tre år, utan beviljas på årsbasis, men planeringen kan finnas där. 4. Skapa ett sammanhållet system. Den nationella strategin framhåller behovet av att olika aktörer verkar mot samma mål och gemensamt följer upp sina resultat. För att detta skall kunna göras krävs formulering av gemensamma handlingsplaner och resultatmål samt överenskommelse om vilka indikatorer som skall följas upp. Nu skall landsting och kommuner utveckla ett sådant system. Det är bra och viktigt om RFSL har möjlighet att delta i detta utvecklingsarbete. Mål och indikatorer kommer att diskuteras i det här arbetet. Om landsting och kommun t.ex. ska genomföra en enkät eller ett underlag, kan RFSL vara med och formulera frågeställningarna som den ska innehålla. 5. Handlingsplan och mål för STI-förebyggande arbete, sexuell hälsa och rättigheter skall tas fram och påverka inriktningen. De närmaste åren behöver alla landsting ta fram en egen handlingsplan kring hur de ska arbeta med hiv och STI överlag. I det arbetet är RFSL en viktig resurs. Ur preventionssynpunkt har hiv mycket gemensamt med andra sexuellt överförda infektioner (STI). Förekomst av STI ökar också risken för överföring av hiv. Den nationella strategin gäller såväl hiv som STI och vissa andra blodburna sjukdomar. Strategin saknar dock operativa mål för detta arbete. STI finns bland hela befolkningen och över hela landet. Under de senaste fem åren har exempelvis klamydia-infektion ökat med 100 procent. Samma riskfaktorer finns för STI och hiv. Kondomanvändandet är inte en självklarhet i någon åldersgrupp. För många unga människor är STI en mer angelägen fråga än hiv, eftersom risken att smittas med exempelvis klamydiainfektion faktiskt är och upplevs som större. Ett brett hiv/sti-förebyggande arbete ger därför större legitimitet åt kondomanvändning och samtal om säkrare sex. Ett sådant arbete är alltså inte bara viktigt i sig självt, utan också ett sätt att förändra riskbeteende och åstadkomma säkrare sex-strategier som även skyddar mot hiv. Målgrupper och indikatorer för STI är dock delvis annorlunda än för hiv. Det förebyggande arbetet mot STI bedrivs ibland av andra organisationer än dem som sysslar med hivarbete. Samarbete leder ofta till än bättre resultat. Var noga 4.13

14 med att berätta vilka eventuella organisationer ni samarbetar med för er handläggare. Det breda arbetet med hiv/sti behöver också kopplas till annat arbete med sexuell hälsa och rättigheter framför allt i förhållande till arbetet på mottagningar för preventivmedel, i skolundervisning och i informationsinsatser men också i fråga om lagstiftning och riktlinjer. För den enskilde är såväl hiv- som STI-prevention och prevention av oönskade graviditeter en fråga om sexuell hälsa och rättigheter. Sverige är ett av de länder som hittills lyckats undvika att det förebyggande arbetet med hiv och STI bedrivs i separata spår på helt separata mottagningar eller i separata undervisningsprogram. Internationellt pekar allt på att detta varit en korrekt strategi. Avsluta och redovisa projekt Ta reda på när ni måste rapportera, hur pengarna har använts till bidragsgivaren och om det måste ske på någon speciell redovisningsblankett. Om projektet är försenat berätta det i god tid. Då brukar det gå att få uppskov med rapporten. Oftast är det organisationens valda revisor som granskar att bidraget använts på det sätt som står i avtalet eller ansökan. Revisorn granskar alla avtal, men framförallt alla kvitton och ekonomiska underlag och skriver sedan under på att projektet har gått rätt till. Se till att göra det lätt för revisorn och spara allt! När ni skriver till bidragsgivaren, glöm inte att berätta om hela projektet, till exempel om ert engagemang och intresse. Om ni bara redovisar ekonomin är det svårt för dem att se om målen med projektet och vägen dit verkligen varit bra. Även om saker går snett är det sällan organisationen blir återbetalningsskyldig till en bidragsgivare, men det gäller att försöka reda ut saker och ting och vara ärlig och berätta vad som hänt. Betala tillbaka, om ni har pengar över som ni inte kan/vill använda till något som har med projektet att göra. Använd gärna bilder och roliga citat. En projektredovisning behöver inte vara tråkig! Vi gör det staten inte vågar göra. Vi gör det staten inte kan göra. Vi gör det som måste göras. Jag tycker det är kul att ibland vara radikal, men framförallt tycker jag att det är viktigt. Andreas, 22 år 4.14

15 4.5 CHECKLISTA ATT TÄNKA PÅ NÄR DU SÖKER PENGAR För många av er kan det här tyckas som en självklarhet. Använd checklistan för att bocka av även självklarheterna. o Tydlig beskrivning av organisationen. Vilka är ni? o Tydligt syfte. Vad finns det för behov? Varför behövs en förändring? Vad är problemet? o Tydligt mål. Övergripande men också konkret vad leder projektet till? Hur skall ni förändra? Koppla till syftet! o Målgrupp. Vilka ska nås? Hur många? Har målgruppen fått vara med och planera projektet? Vilka har definierat problemet? o Aktiviteter. Vad ska ni genomföra? o Metoder. Hur? o Budget. En budget är direkt kopplad till aktiviteter och metod. Försök att kolla upp kostnader så noga det går i förväg och glöm inte eventuell egeninsats. Om projektet överstiger kronor skall ni, i enlighet med riktlinjerna för ekonomi och verksamhet för avdelningarna i RFSL, söka pengar för extern, auktoriserad revision. Detta ger en signal till bidragsgivaren (oavsett ansökan beviljas eller ej) om att den sökande är seriös, engagerad i uppföljningen och inte har något att dölja. o Tid och omfattning. När och hur länge? o Utvärdering och uppföljning redan i ansökan. Vad händer sen? Hur ska vi sprida våra erfarenheter till andra? o Utvärdering och uppföljning i rapporten. Hur gick det? Uppfyllde vi målen? Varför, varför inte? Vad har vi lärt oss? Vad kan man förbättra? Hur kan vi fortsätta och hur tar vi till vara våra erfarenheter? Tipsruta: Det är alltid bra att i förväg läsa andra bidragsansökningar. Vad har andra fått pengar för och hur har de formulerat sig? Alla ansökningar är offentliga handlingar som du lätt kan begära ut. 4.15

16 4.6 CHECKLISTA FORMELLA KONTAKTER o Skapa en adressbok för projektet. Skriv ner namn, telefonnummer och mailadresser till alla olika kontakter ni har. o Anteckna när ni har möten och vad ni pratar om på ett och samma ställe (loggbok över kontakter). o Bjud in kontaktpersoner på landstinget eller i regionen att träffa avdelningens styrelse. o Erbjud kontaktpersonerna på landstinget eller i regionen att delta vid en kondomutdelning eller annan verksamhet ni bedriver. o Boka in ett möte där kontaktpersonerna får beskriva för er varför de tycker att RFSL:s arbete är viktigt. Den verksamhet som kontaktpersonerna känner till väl, är lättare att godkänna och ge anslag för än den de endast får beskriven för sig i text vid en ansökan och avrapportering. 4.16

17 4.7 CHECKLISTA AVSLUTA OCH REDOVISA ETT PROJEKT o Låt så många som möjligt av dem som kommit i kontakt med projektet delta i utvärderingen. o Kolla upp om rapporteringen till bidragsgivarna måste ske på någon särskild blankett och kom ihåg när det ska göras. o Skriv rapporter som innehåller mer än bara ekonomisk redovisning, och ta med både det som gick enligt planerna och det som inte gjorde det. o Ta med bilder, citat från olika personer samt erfarenheter och kunskaper, som ni kan använda för att bygga vidare inför nästa fas av projektet. 4.17

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Nationell kommunikationsstrategi. för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar

Nationell kommunikationsstrategi. för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar Nationell kommunikationsstrategi för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet ISSN-nummer

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Verksamhetsberättelse Adlon 2013 2014-04-29

Verksamhetsberättelse Adlon 2013 2014-04-29 Verksamhetsberättelse Adlon 2013 2014-04-29 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse för ADLON år 2013... 1 Övergripande inriktning år 2011 2013... 1 Övergripande inriktning år 2012 2014... 1 Organisation...

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

RFSL Kronoberg utvärdering av hiv/sti-arbete

RFSL Kronoberg utvärdering av hiv/sti-arbete FoU Kronoberg FoU-skrift 2010:6 RFSL Kronoberg utvärdering av hiv/sti-arbete Eva Karin Karlsson SAMMANFATTNING Det lever idag ca 5 000 personer med hiv i Sverige och av dessa bor drygt 60 personer i Kronobergslän.

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012

Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012 Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012 Utvärdering av säkrare sexarbetet i Åredalen Ansvarig: Karin Wåhlén-Götzmann 2(27) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-07-10

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015

Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015 Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015 2 Detta dokument innehåller mål och inriktning för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa

Läs mer

Män som har sex med män MSM

Män som har sex med män MSM Män som har sex med män MSM Definition: Män som har sex med män (MSM) är en samlingsbeteckning på män som har sexuellt umgänge med andra män (oberoende av sexuell läggning). Begreppet omfattar därmed män

Läs mer

Sexuell och reproduktiv hälsa Handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter

Sexuell och reproduktiv hälsa Handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter Folkhälsoenheten 2011-11-21 Sexuell och reproduktiv hälsa Handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter Inledning Landstinget Kronoberg antog

Läs mer

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du

Läs mer

Reslust - lärarhandledning 2. Innehåll 2 Introduktion 3 Backpacker 3 Festresan 3 Språkresan (kommer senare i höst!) 3

Reslust - lärarhandledning 2. Innehåll 2 Introduktion 3 Backpacker 3 Festresan 3 Språkresan (kommer senare i höst!) 3 Lärarhandledning Webbspelet Reslust handlar om sexuella äventyr utomlands och innehåller tre berättelser från ungdomar på resa. Spelet används för att lära ut och prata om säkrare sex och ömsesidighet,

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Underlag till nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Underlag till nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Underlag till nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.02 oktober 2012)

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.02 oktober 2012) Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.02 oktober 2012) Radiohjälpen har i oktober 2012 beslutat att avveckla det tidigare digitala ansökningssystemet

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Uppföljning av 2013 års insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar finansierade via statsbidrag

Uppföljning av 2013 års insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar finansierade via statsbidrag Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2014-09-17 1 (3) HSN 1209-1082 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Ivonne Camaroni 2014-10-16, p 21 Uppföljning av 2013 års insatser mot hiv/aids och andra

Läs mer

UTVÄRDERING, ÅTER- RAPPORTERING, REVISION

UTVÄRDERING, ÅTER- RAPPORTERING, REVISION UTVÄRDERING, ÅTER- RAPPORTERING, REVISION 7 7.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid 3 7.1 Vad utvärderar vi och varför? sid 4 7.2 Mål och uppföljning av resultat sid 5 7.3 Verksamhetsuppföljning sid 6 7.4

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Projektplan för WAD-nätverket 2015

Projektplan för WAD-nätverket 2015 Projektplan för WAD-nätverket 2015 Datum: 2014-12-11 1. Bakgrund 2. Syfte, huvudmål och delmål 3. Omfattning och avgränsningar 4. Samverkan och beroende av andra projekt 5. Perspektiv som bör beaktas 6.

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Föreningen Noaks Ark Röda Korset Småland. Projektutvärdering

Föreningen Noaks Ark Röda Korset Småland. Projektutvärdering Föreningen Noaks Ark Röda Korset Småland Projektutvärdering Eva Karin Karlsson Landstinget Kronoberg FoU-centrum 2009 Sammanfattning Bakgrund Det lever idag cirka 5000 personer med hiv i Sverige och av

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara:

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara: Klamydia ökar Tänkbara orsaker kan vara: Förlängd ungdomstid Fler antal partners Mer tillåtande attityd till tillfälliga sexuella förbindelser KK och vänskap sexpartner på kontrakt och sex för vänskaps

Läs mer

Meningsfull delaktighet, integration och hälsa

Meningsfull delaktighet, integration och hälsa 1 Meningsfull delaktighet, integration och hälsa Konsultation med intressenter, 2012 Bakgrund AAI har fått stöd från Europeiska Integrationsfonden att genomföra projektet min hälsa. Syftet med projektet

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

KAPITEL 7 PÅVERKANSARBETE OCH MEDIA

KAPITEL 7 PÅVERKANSARBETE OCH MEDIA KAPITEL 7 PÅVERKANSARBETE OCH MEDIA Sexualpolitiska frågor Metoder för påverkan RFSL i media Bilagor förteckning 7-1 7-2 7-4 7-6 Handbok för RFSL:s avdelningar, kapitlet är uppdaterat september 2010. Kapitel

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

HIV-PREVENTION I GÖTEBORG

HIV-PREVENTION I GÖTEBORG HIV-PREVENTION I GÖTEBORG EN KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV DET HIV-PREVENTIVA SYSTEMET I GÖTEBORG STOCKHOLM JANUARI 2015 Kontigo AB Katarinavägen 19 SE 116 45 Stockholm www.kontigo.se +46 (0)8 562 262

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Rapport från uppföljningsbesök i Landstinget Kronoberg 4-5 november 2009

Rapport från uppföljningsbesök i Landstinget Kronoberg 4-5 november 2009 2010-04-26 Dnr 33-5405/2009 1(15) Robert Jonzon Avdelningen för kunskap Befolkningsinsatser Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Landstingsdirektören Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9 351 88 Växjö Rapport

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015

Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015 Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015 Hej! I det här utskicket får du: Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik

Läs mer

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Nominering - årets miljösatsning Med checklista Nominering - årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län Journalnummer:

Läs mer

målområde 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa

målområde 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EKONOMISK REDOVISNING AV SAMARBETSPROJEKT FINANSIERADE AV OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER

RIKTLINJER FÖR EKONOMISK REDOVISNING AV SAMARBETSPROJEKT FINANSIERADE AV OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER RIKTLINJER FÖR EKONOMISK REDOVISNING AV SAMARBETSPROJEKT FINANSIERADE AV OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER För ansvariga organisationer i Sverige Uppdaterad 2014-09-30 Sida 1 av 9 OLOF PALMES INTERNATIONELLA

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer 1 2012 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och

Läs mer