Varmare konjunkturväder ger fördel för aktier, men utmaningar finns kvar

Transkript

1 Marknadsbrev oktober 2013 Varmare konjunkturväder ger fördel för aktier, men utmaningar finns kvar Konjunkturutsikter: I det här numret går vi igenom huvuddragen i vår senaste konjunkturrapport. Den globala konjunkturen håller på att återhämta sig. Jordmånen för starkare tillväxt har dock inte samma bördighet i alla regioner. Återhämtningen leds av de mer mogna ekonomierna, där exempelvis USA fortsätter att varva upp motorn på allt bredare front. Bättre konjunktur och fortsatt mycket lätt global penningpolitik talar för fortsatt fördel för aktier. Under ytan lurar dock fortfarande utmaningar t.ex. budgetbråket i USA och olösta skuldproblem i euroområdet. Aktivt eller passivt? Indexfonder är ett billigt och enkelt sätt att investera på. Men valet av tillgångsslag är ditt viktigaste sparbeslut. Vi ger dig konkreta exempel på hur du kan tänka för att ur ett portföljperspektiv utnyttja indexfonder så smart som möjligt. Globala investeringar. En global aktiefond är en bra bas i en sparportfölj och ett smidigt sätt att investera på världens aktiemarknader. Globalfonder kan dock se ganska olika ut. Vi presenterar två alternativ från Skandia Fonder en aktivt förvaltad fond med ökat fokus på tillväxtmarknader och en passivt förvaltad fond med etisk profil. Börsutveckling 1 september - 8 oktober i svenska kronor Nordamerika 1,5% Sverige 2,2% Europa 2,7% Ryssland 10,9% Asien Japan 2,3% 4,4% Afrika 5,7% Sydamerika 6,1% Australien 3,7% Världen 0,4% Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/världsdel inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.

2 MAKROPERSPEKTIV Varmare konjunkturväder, men isbergen finns kvar Utsikterna visar relativt vackert konjunkturväder det närmaste året. Det är främst de utvecklade ekonomierna som återhämtar sig och agerar draghjälp för tillväxtländerna. Bättre konjunktur och fortsatt mycket lätt global penningpolitik talar för fortsatt fördel för aktier. Under ytan lurar dock fortfarande faror. Budgetbråket i USA och olösta skuldproblem i euroområdet är sådant som fortfarande kan sätta krokben för återhämtningen och därmed göra att resan framåt kommer att kantas av stora slag. Den globala konjunkturen håller på att återhämta sig efter de senaste årens finans- och skuldkriser. De gröna skott som kunde anas i våras har under sommaren vuxit sig starkare mycket tack vare fortsatt kraftigt expansiv penningpolitik. Bilden av en begynnande cyklisk återhämtning, som vi målade upp i januari, står sig därför fortfarande. Vi räknar med att tillväxten fortsätter att återhämta sig i linje med starkare ledande indikatorer i de flesta regioner Ledande indikatorer USA Euroområdet OECD BRIC Source: Reuters EcoWin, OECD Inte samma bördighet i alla regioner Den globala återhämtningen är dock inte homogen utan drivs av olika starka motorer. Det är framför allt de utvecklade länderna i Europa och USA som bättrat på sig. Den amerikanska ekonomin förbättras i stadig takt trots motvinden från stramare finanspolitik och budgetbråk. Återhämtningen i den amerikanska ekonomin sker på relativt bred front dvs. både i den inhemska efterfrågan och i industriproduktionen. I euroområdet har den segdragna recessionen brutits. BNP för andra kvartalet visade tillväxt igen för första gången sedan 2011, även om det sker från en mycket låg nivå. Japan har fått en skjuts av kraftiga finansoch penningpolitiska stimulanser. Effekterna av dessa beräknas hålla i sig det kommande året. I Sverige är ekonomin tudelad. Den inhemska efterfrågan är god och drivs av starka och välmående hushåll. Här sticker Sverige ut jämfört med utvecklingen i exempelvis USA och euroområdet. Det som håller tillbaka tillväxten på aggregerad nivå är svag industriproduktion till följd av knackig omvärldsefterfrågan. Den relativt starka kronan har dessutom gjort det extra motigt, vilket syns i att svensk tillverkningsindustri utvecklats sämre än för flera andra ekonomier. Jordmånen för svensk tillväxt ser dock god ut det kommande året. Den globala återhämtningen kommer gynna exporten. Dessutom kommer en expansiv valbudget med ytterligare skattesänkningar ge mer bränsle till hushållen. Smolket i bägaren står dock tillväxtländerna för. En kombination av cykliska och strukturella faktorer har gjort att konjunkturen i de flesta tillväxtmarknadsländer bromsat in det senaste året. Länderna har drabbats av växtvärk och tillväxten har hämmats av flaskhalsar och kapacitetsbegränsningar. Receptet för att frigöra den långsiktiga tillväxtpotentialen i dessa regioner är att genomföra strukturella reformer. Det kommer dock att ta tid. I ett kortare perspektiv räknar vi ändå med att konjunkturen når botten i år, för att sedan vända uppåt med draghjälp från de utvecklade länderna. Penningpolitiken inför ett vägskäl En cyklisk återhämtning i den globala konjunkturen innebär att även penningpolitiken står inför ett vägskäl. Hittills har centralbankernas gödsel i form av både låga styrräntor och kvantitativa åtgärder agerat smörjmedel för de finansiella marknaderna och stöttat konjunkturen. Nu börjar det bli dags att fundera på hur olika exit-strategier kan se ut dvs. hur centralbankerna i framtiden ska skala ned de gigantiska 2

3 stödåtgärderna för att så småningom återgå till ett mer normalt läge. Behovet av fortsatta stimulanser ser dock olika ut för olika regioner. I USA närmar sig tidpunkten då den penningpolitiska gasen ska lättas. Vi räknar med att Fed börjar minska sina obligationsköp mot slutet av året för att helt sluta köpa obligationer nästa sommar. Först mot slutet av 2014 kan styrräntan höjas försiktigt. I euroområdet finns däremot inga signaler på att den europeiska centralbanken ECB är på väg att dra ned på stimulanserna. Tvärtom. För att motverka uppgången i marknadsräntor sänker ECB troligen styrräntan till 0,25 procent mot slutet av året. Riksbanken befinner sig i ett annat läge. Tudelningen mellan starka hushåll och svag industri har förstärkts de senaste åren. Flera internationella organ som IMF, OECD och EU-kommissionen har påpekat att hushållens skuldsättning är hög och att det finns risker för att huspriserna är något övervärderade. Denna kombination utgör en sårbarhet och risk för tillväxten framöver. För Riksbanken handlar det om att stimulera ekonomin utan att de finansiella obalanserna förstärks. Det betyder att reporäntan nått botten och ligger kvar på 1 procent fram till nästa sommar, för att därefter höjas i gradvis takt Styrräntor, procent ECB FED Riksbanken Skandias Prognos Källa: Ecowin och Skandia För börserna kvarstår gynnsamma förutsättningar Under sommaren har långräntorna stigit relativt kraftigt. Vi räknar med att trenden med stigande obligationsräntor kommer att fortsätta i takt med att konjunkturen stärks. Det är dock troligt att vi kommer att se mer inslag av volatilitet, när räntenivåer ska normaliseras efter flera år av konstgjord andning. På räntemarknaderna föredrar vi därför kortare löptider och företagsobligationer med god kreditvärdighet. Aktier brukar ha ett uppsving under en period av cyklisk återhämtning, som den vi nu ser framför oss. Lägg dessutom till att centralbankernas överskottslikviditet består och att räntor ännu inte normaliserats. I ett scenario med fortsatt stigande marknadsräntor framstår aktier fortfarande som attraktivt. Företagen har dessutom fortfarande hög lönsamhet och starka balansräkningar generellt sett. Sammantaget är det flera faktorer som talar för att riskaptiten ökar och därmed gynnar aktier. 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% Total avkastning olika tillgångsslag Aktier (MSCI World AC) Procent, 2013, SEK jan mar maj jul sep Svenska obligationsräntor (OMRX T-Bond) Råvaror (Dow Jones UBS Commodity Index) Under ytan lurar faror Under ytan lurar dock fortfarande faror. De välkända problemen med för stora skulder i euroområdet, risk för hårdlandning i Kina och budgetbråk i USA är några saker som kan sätta krokben för återhämtningen. En växande fara efter många år av mycket låga räntor är också att risktagandet på finansiella marknader ökar på ett ohälsosamt sätt. Det här är faktorer som innebär att nedåtriskerna för världsekonomin fortfarande dominerar. Det innebär en risk för besvikelser och bakslag för aktieutvecklingen. Trots att vi fortfarande förespråkar en övervikt i aktier i förhållande till räntetillgångar bör man vara beredd på att volatiliteten kommer att öka. Vi räknar med att trenden med stigande obligationsräntor kommer att fortsätta i takt med att konjunkturen stärks. Heidi Elmér Chefekonom Source: Reuters EcoWin 3

4 PLACERA Indexfonder en viktig pusselbit i portföljen Betydelsen av indexfonder har diskuterats en hel del den senaste tiden. Billigt, bra och lösningen på de flesta problem skulle kunna vara en sammanfattning av indexförespråkarnas argument. Här tittar vi närmare på indexfonders fördelar och deras begränsningar. Vi ger dig också ett konkret exempel på hur du kan tänka för att ur ett portföljperspektiv utnyttja indexfonder så smart som möjligt. Låt oss först backa bandet en smula och sätta indexfonder på kartan. En indexfond innehåller exakt samma bolag, i (oftast) exakt samma proportioner som ett index. Det kan vara ett svenskt aktieindex, det kan vara ett index på en speciell marknad eller en speciell bransch här är variationsmöjligheterna oändliga. En förändring av priset för en enskild aktie kommer således att få precis samma effekt på index som på indexfonden de kommer att röra sig helt i samklang. Skillnaden relativt aktivt förvaltade fonder är här tydlig: en aktiv fond kommer alltid mer eller mindre att avvika från sitt jämförelseindex. Fonden kan innehålla en övervikt av vissa sektorer, vissa delmarknader eller vissa specifika bolag som en förvaltare (eller en förvaltningsmodell) uppfattar som intressanta just nu. Dessa överrespektive undervikter kommer att avspegla sig i avkastningen: har förvaltaren rätt kommer fonden att gå bättre än index, har han fel kommer fonden att underprestera. En indexfond innehåller exakt samma bolag, i exakt samma proportioner som ett index. Din uppgift (och vår uppgift som utvärderare av fonder på vår fondplattform) blir att ha en uppfattning om vilka förutsättningar den enskilda fonden har att prestera bättre än index. Kanske det just nu är ett marknadsläge som gynnar förvaltarens stil, kanske historiken för fonden visar på en konsekvent överavkastning relativt index. Det här konkreta exemplet visar tydligt skillnaden mellan aktiva fonder och indexfonder. I det senare fallet vet du alltid i förväg vad din avkastning kommer att vara: som fondens jämförelseindex minus kostnader. Argumenten för indexfonder ett i sänder Betydelsen av kostnader för oss osökt in på indexförespråkarnas första argument: prislappen. I de allra flesta fall är indexfonder billigare än en aktivt förvaltad fond, det stämmer. Kom bara ihåg att kostnaden sällan är noll. För vissa indexfonder är förvaltningskostnaden så hög som 0,65 procent per år, men det vanligaste är en avgift på 0,40 procent. Det gör att du i en indexfond med säkerhet vet att din avkastning alltid kommer att vara sämre än index hur mycket sämre beror på prislappens storlek. Så visst, indexfonder är generellt billigare än en aktivt förvaltad fond men i en jämförelse över tid kommer naturligtvis en avgift på över en halv procentenhet att spela stor roll. Vi fortsätter med nästa argument för indexfonder; att de är bra och tillför något till fondutbudet. Här är det bara att hålla med: indexfonder utgör en motiverande spark i häcken på de aktiva fondförvaltarna! Finns det ett reellt och billigare alternativ för dig som vill få exponering mot t.ex. den amerikanska aktiemarknaden är det klart att aktiva fondförvaltare måste skärpa sig. Inget nytt, kan man tycka: klart att målet för aktiva förvaltare alltid måste vara att generera mervärde genom att ta avsteg från index men det faktum att kunden lätt kan komma över ett indexalternativ tror jag personligen spelar stor roll. Men är då indexfonder lösningen på alla problem? Här blir det svårare att rakt av hålla med. Låt oss titta närmare på hur du kan tänka avseende hela din portfölj, och hur du kan använda indexfonder på ett smart sätt. Placeringspyramiden Vi har pratat om det här med att tänka i olika nivåer när det gäller placeringar. Ni minns, det strategiska övre lagret med val av tillgångsslag (där det viktigaste valet kanske är val mellan aktier och räntor), det mellanliggande taktiska valet där du ställer olika marknader eller branscher mot 4

5 Strategisk nivå Val av risknivå konkret ofta val mellan aktiefonder och räntefonder Taktisk nivå Val av marknader och branscher som just nu ser intressanta ut Fondval Val av specifika fonder indexfonder eller aktiva fonder varandra och har möjlighet att tänka mer kortsiktigt, och slutligen det sista lagret: val av faktisk fond. Låt säga att du strategiskt har valt att ha 60 procent aktier i din portfölj ett rätt typiskt strategiskt beslut. Just nu tycker du att Europa i allmänhet och Ryssland i synnerhet ser riktigt intressant ut två exempel på taktiska överväganden i mellanlagret. Så kommer vi till det sista lagret, val av fond. Givet dina strategiska beslut (60 procent aktier) och givet dina taktiska funderingar (mer Europa, mer Ryssland) kanske du nu står inför uppgiften att välja ut en globalfond, en Rysslandsfond och en Europafond. Så kommer vi då till själva fondvalet. Du börjar kika på vilka fonder som skulle kunna komma ifråga. Globala fonder hittar du ju en hel del av både indexfonder och aktivt förvaltade alternativ (läs mer om globalfonder på sidan 6). Här är ett konkret exempel på när du skall ställa indexfonder mot aktiva fonder. Jämför avkastningen ett par år tillbaka för den aktiva fonden och för indexfonden inte index (kom ihåg kostnaden för indexfonden vi pratade om ovan). Samma övning kan du göra för din Europaexponering även här finns indexfonder att tillgå. För din Rysslandsexponering ser det värre ut. Du hittar inte lika lätt ett indexalternativ. Till buds står enbart aktivt förvaltade fonder t.ex. East Capital Ryssland eller Alfred Berg Ryssland som båda finns på Skandias plattform med utvärderade fonder. Så vart vill jag komma. Min första poäng är mer av praktisk karaktär. På alla marknader finns inte indexalternativ speciellt gäller detta för de smalare, mindre utvecklade marknader som kanske skapar mest diversifiering i din portfölj. Det är det ena. Det andra handlar om var fokus i sparbesluten skall ligga. Vad jag försöker illustrera med beskrivningen av de olika lagren i en portfölj är att det är en mängd beslut som skall fattas innan du kommer ned till det faktiska valet av fond. I det perspektivet är det lätt att förstå att indexfonder löser vissa problem - men inte alla. Ta t.ex. valet mellan olika tillgångsslag, det översta lagret, som ju kvarstår, även om du har aldrig så många indexfonder att tillgå. Var finns skillnaderna i avkastning 2013? Låt oss ta innevarande år som ett konkret exempel på vilken betydelse dessa olika val har. Den övergripande, strategiska nivån syftar till att anpassa din risknivå i portföljen efter din placeringshorisont, riskaptit och ekonomisk situation i allmänhet. Rent konkret innebär denna övergripande nivå ofta ett val mellan räntor och aktier. Hittills i år har skillnaderna mellan en ränteplacering och en aktieexponering varit rätt stora: runt noll i avkastning för en lång svensk räntefond och procent upp för en global indexfond (mätt i SEK). Ett viktigt beslut således och ett beslut som inte underlättas speciellt mycket av om det finns indexmaterial att tillgå eller inte. Så går vi ned en nivå och tittar på de taktiska besluten, såsom t.ex. val av aktiemarknad. Även där har det varit stor skillnad under Runt 20 procent i avkastning för Sverige och USA, procent för en europeisk aktieexponering (i SEK) och lätt negativ avkastning för en placering i tillväxtmarknader, omräknat till svenska kronor. Observera att vi här pratar om skillnader mellan index. Vi har inte ens kommit till den skillnad som skapas av aktiv förvaltning! Den hittar vi däremot på den lägsta nivån, vid själva valet av fond. Och visst spelar det roll vilken fond man till syvende och sidst väljer. Kastar vi bara en snabb blick på globalfonderna ser vi att de bästa aktiva fonderna ligger på en avkastning på dryga 20 procent (kom ihåg att index ju låg på runt 16 procent) medan de sämsta ligger på enbart procent. Betydande skillnader och som alternativ till de fonder som misslyckats i år hade naturligtvis en indexfond varit riktigt bra. Kontentan är som vanligt: tänk portfölj! Bena upp dina beslut i långsiktiga, taktiska och fondval och ta hjälp av indexfonder där det passar! Jeanette Hauff Sparekonom 5

6 PLACERA Två sätt att investera globalt med endast en fond En globalfond är ett enkelt sätt att investera på världens aktiemarknader. Istället för att kombinera olika aktiefonder med inriktning på t.ex. USA, Europa, Japan och tillväxtmarknader i sitt sparande kan man via en globalfond täcka in de globala börserna med endast en fond. Skandia Fonder erbjuder två alternativ i den här kategorin Skandia Världen och Skandia Global Exponering. Skandia Global Exponering Indexnära fond med etisk profil Skandia Global Exponering är en passivt förvaltad indexnära fond. Det som skiljer Skandia Global Exponering mot de flesta indexfonder är att förvaltaren inte investerar i bolag som strider mot Skandia Fonders etiska policy. Det är alltså inte en regelrätt indexfond då vissa av de bolag som ingår i index inte finns med i fondportföljen. Därför förväntas avkastningen bli mycket snarlik index, men mindre avvikelser kommer att förekomma. Fondens jämförelseindex är MSCI World, som består av samtliga utvecklade länders börser. Inga tillväxtmarknader ingår alltså i index. Den låga årliga avgiften på 0,40 procent gör Skandia Global Exponering till ett billigt sätt att investera på de utvecklade ländernas börser samtidigt som du kan känna dig trygg med att bolagen följer Skandias Fonders etiska policy. Den låga årliga avgiften gör Skandia Global Exponering till ett billigt sätt att investera på de utvecklade ländernas börser samtidigt som bolagen följer Skandias Fonders etiska policy. Skandia Världen helt ny fond med gammalt namn Skandia Världen har funnits i många år, men nu görs förvaltningen om. Lazard Asset Management tar över förvaltningen från DnB. I samband med förvaltarbytet ändras även fondens placeringsinriktning. Den främsta skillnaden är att Skandia Världen nu kan investera upp till 30 procent av fondkapitalet på tillväxtmarknader. Det gör att Skandia Världen skiljer sig från de flesta globala aktiefonder där andelen tillväxtmarknader brukar vara betydligt mindre. I Skandia Världen investerar förvaltarna enbart i de aktier som teamet har mycket stora förväntningar på. Lazard har genom åren visat mycket stor skicklighet i sin aktieförvaltning. Det team som förvaltar Skandia Världen består av åtta personer med specialistkompetens inom olika områden. Teamet har arbetat tillsammans sedan 2010 och deras avkastning har under den perioden legat i toppskiktet bland internationella kapitalförvaltare. I Skandia Världen investerar förvaltarna enbart i de aktier som teamet har mycket stora förväntningar på, vilket innebär att fonden endast består av omkring 70 aktier. Här är den årliga avgiften 1,40 procent. Aktiv eller passiv förvaltning? du väljer Skandia Global Exponering och Skandia Världen är två exempel på hur du kan investera på världens aktiemarknader med endast en fond. Men vilken ska man välja? 6

7 Det första att ta ställning till är om du vill ha möjlighet till högre avkastning än ett globalt aktieindex. I Skandia Global Exponering är målsättningen att avkastningen ska vara snarlik utvecklingen för index (viss avvikelse kommer att ske pga. den årliga avgiften och att fonden väljer bort vissa bolag av etisk hänsyn). Det skiljer sig från Skandia Världen där förvaltarnas ambition är att skapa högre avkastning än sitt jämförelseindex. Köp- och säljbeslut grundas på aktieanalys med syftet att identifiera aktier som kommer att utvecklas bättre än den breda marknaden framöver. Men den aktiva förvaltningen är även ett risktagande eftersom förvaltarna kan ta investeringsbeslut som leder till sämre avkastning. Eftersom förvaltarna investerar i omkring 70 aktier jämfört med över aktier i Skandia Global Exponering, kommer avkastningen mellan de två fonderna att skilja sig åt. Den andra aspekten att ta ställning till är om du vill att en del av ditt kapital ska investeras på tillväxtmarknader. Skandia Global Exponering följer indexet MSCI World som endast besår av utvecklade länders börser, medan Skandia Världen investerar upp till 30 procent av fondinnehavet på tillväxtmarknader. Tillväxtmarknadernas börser tenderar att svänga mer i värde än de utvecklade ländernas börser, vilket innebär att ett högre risktagande. Samtidigt har tillväxtmarknadernas börser utvecklats betydligt bättre historiskt. Under de senaste 10 åren har index över tillväxtmarknadernas samlade börser stigit ungefär dubbelt så mycket som index över de utvecklade ländernas börser. Både Skandia Global Exponering och Skandia Världen kan användas som en bas i en sparportfölj. Både Skandia Global Exponering och Skandia Världen kan användas som en bas i en sparportfölj. Båda fonderna ger en bred aktieexponering och kan kombineras med snävare, mer specialiserade aktiefonder samt räntefonder och t.ex. hedgefonder. Johan Lundqvist 7

8 Detta är en annons från East Capital. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. Perspektiv på Ryssland Synen på Ryssland förändras ganska radikalt beroende på vilket perspektiv man har. Det är till exempel inte så svårt att bli nedstämd om man väljer att fokusera på rättsväsende, korruption eller den senaste tidens börs och makroekonomiska utveckling. Tar man istället fasta på den långsiktiga utvecklingen av ekonomin och börsen eller på reformambitionerna inom finansmarknaden, medelklassens framväxt och statsfinanserna finns det däremot anledning att vara optimistisk. Vilket perspektiv är då det rätta? Svaret på det beror givetvis på vad man ska använda analysen till, men vi tror att det överlag är bra att kombinera ett kritiskt kortsiktigt och ett konstruktivt långsiktigt perspektiv. Vi har därför analyserat den ryska ekonomin, politiken och aktiemarknaden utifrån dessa två perspektiv med utgångspunkt hösten 2003, den tidpunkt då Skandia och East Capital påbörjade sitt samarbete. En ny normal rysk ekonomi Rysslands ekonomi har i genomsnitt vuxit 4,7 procent per år sedan 2003 men det genomsnittet döljer två viktiga trender. Å ena sidan har tillväxten blivit allt lägre och förväntas i genomsnitt vara ungefär hälften så hög nu som innan finanskrisen, dvs drygt 7 procent åren innan krisen jämfört med en nuvarande potentiell tillväxt runt 3,5 procent. Å andra sidan har inflationen också halverats, från runt 12 procent per år innan krisen till kring 6 procent idag. Kombinationen av lägre tillväxt och inflation är det nya normalläget för den ryska ekonomin vilket innebär att den också är mer normal i relativa termer. Vi har sett hur penning- och budgetpolitiken normaliserats senaste tiden genom införande av inflationsmål och budgetregler. Den här normaliseringen är således välkommen men innebär fortfarande att den ryska ekonomin behöver reformeras. Ryssland är fortfarande alltför beroende av höga oljepriser (även om budgetregeln minskar beroendet) och det finns stora effektivitetsförbättringar att göra. Den ryska ekonomin skulle kunna växa med 5 procent per år om staten diversifierar ekonomin och genomför strukturella reformer. På kort sikt tror vi att ekonomin bottnade ut i andra kvartalet i år efter närmare två års kontinuerlig inbromsning och kommer att accelerera de kommande kvartalen. Det är ingen kraftig återhämtning men den är förhållandevis bred då den drivs av såväl export som konsumtion. Konsumtionen är viktig eftersom det är den i särklass största komponenten av den ryska ekonomin och konsumenterna tenderar att reagera på inflationen, vilken är på väg att stabilisera sig under inflationsmålet på 6 procent. 8

9 Detta är en annons från East Capital. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. Politik baserad på stabilitet Stabilitet är en ledstjärna för den ryska politiken och det kan vara svårt att förstå dagens utveckling om man inte har ett grepp om utvecklingen de senaste tjugo åren. Pendeln svängde kraftigt från kaoset på 90-talet, många ryssar minns med förskräckelse den politiska och ekonomiska instabiliteten under Yeltsin, till den ganska hårdföra stabiliteten under Putin under 00-talet som uppskattades av stora delar av befolkningen även om den skedde på bekostnad av fri- och rättigheter. Nu verkar pendeln ha svängt tillbaka något i takt med att betydande delar av befolkningen protesterar mot maktmissbruk, korruption och auktoritära tendenser. Det faktum att Alexei Navalny tilläts ställa upp i Moskvas borgmästarval och fick 27 procent av rösterna samtidigt som oppositionskandidater vann valen i Yekaterinburg och Petrozavodsk anses allmänt som en försiktig början mot ett mer pluralistiskt politiskt system även om makteliten, sannolikt med stöd av en majoritet av väljarna, fortsatt bejakar stabiliteten. En billig marknad Oavsett hur man räknar är den ryska aktiemarknaden billig. Att ryska bolag handlas till en rabatt är förvisso ingen nyhet, men storleken har vuxit och anledningen bakom rabatten har förändrats genom åren. Värderingsrabatten (beräknat på p/e-tal) till andra tillväxtmarknader är cirka 50 procent, vilket är rekordhögt. Vi tycker detta är märkligt då den ryska börsen presterat i linje med Brasilienbörsen och bättre än den Kinesiska börsen sedan november Endast Indienbörsen har presterat bättre bland BRICländerna. Om man utgår från millennieskiftet eller från februari 2009 efter att börserna bottnat ur efter finanskriserna har den ryska börsen gått bäst. Den ryska börsen har inte bara utvecklats bra, den har även ökat direktavkastingen dramatiskt. Låg direktavkastning var tidigare en viktig anledning till värderingsrabatten men den ryska marknaden har idag den högsta direktavkastningen av samtliga BRIC-marknader efter att bolagen mer än fördubblat utdelningarna de senaste tio åren. Lägre tillväxt, stabilitet, oljepris och rabatt Vi tror att Ryssland även framgent kommer att kunna tolkas på olika sätt beroende på vilket perspektiv man väljer. En möjlig trend är att Ryssland kommer att karaktäriseras av lägre ekonomisk tillväxt, minskad politisk stabilitet och lägre rabatt på aktiemarknaden de kommande åren. Det kan verka motsägelsefullt men en mer normaliserad ekonomi och mångfacetterad politik är bra för Ryssland och borde hjälpa till att omvärdera den ryska aktiemarknaden. I samma anda skulle ett lägre oljepris kunna vara positivt genom att öka incitamenten att diversifiera ekonomin och genomföra reformer. Marcus Svedberg Chefekonom, East Capital 9

10 Marknadsnoteringar Aktieindex MSCI TR (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige -0,91% 19,46% 23,59% 99,34% Norden -0,09% 16,87% 18,36% 60,21% Europa 1,30% 17,66% 20,02% 32,11% USA -1,69% 13,57% 46,73% 65,68% Japan -1,01% 24,74% 17,12% 19,85% Brasilien 1,85% -10,87% -30,54% 35,12% Ryssland 1,33% -2,74% -7,12% 81,32% Indien 7,45% -11,89% -31,83% 25,93% Kina -1,50% 10,31% -4,26% 48,30% Världsindex -0,55% 12,43% 25,67% 48,58% Tillväxtmarknader 1,03% -0,28% -5,38% 54,72% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 6,41-2,21% -3,38% -3,71% -10,12% EURSEK 8,71 0,19% 1,19% -6,05% -10,17% GBPSEK 10,33 0,30% -2,94% -2,31% -17,11% EURUSD 1,36 2,46% 4,73% -2,48% -0,05% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 103,0-5,93% 15,34% 26,15% 14,40% 600 Olja (Brent Crude, 1st future) 109,7-3,55% -1,91% 31,46% 29,55% Guld (Spot) 1 323,2-4,60% -25,45% -0,77% 49,16% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken 1,00 0,0-25,0 25,0-375,0 ECB 0,50 0,0-25,0-50,0-375,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0-175,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år 1,11-15,0 45,5-28,7-230,9 USA 2 år 0,34-10,2 8,3-1,0-111,2 400 Tyskland 2 år 0,16-9,7 11,7-64,1-301,0 Sverige 10 år 2,50-16,1 102,0 2,0-93,0 USA 10 år 2,63-28,6 88,4 24,3-87,6 Tyskland 10 år 1,80-15,7 32,8-45,9-194,9 Statsobligationsräntor, 10 år 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 okt-08 apr-09 okt-09 apr-10 okt-10 apr-11 okt-11 apr-12 Sverige Tyskland USA okt-12 apr-13 Aktieindex (utveckling i svenska kronor) okt-08 apr-09 okt-09 apr-10 okt-10 apr-11 okt-11 apr-12 okt-12 apr-13 Sverige Världsindex (SEK) Tillväxtmarknader (SEK) Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 10