ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Miljöredovisning för programperioden

2 Örebro läns landsting 212 Grafisk form: LoVS Kommunikation Lena E. Hagsten Grafisk form på diagram: Lena Dahlström Svärd Foto: Örebro läns landsting Tryck: Trio Tryck AB 212 2

3 Fakta om landstinget Landstingets främsta uppgift är att erbjuda länets 282 invånare hälso- och sjukvård. Under 211 omsatte landstinget cirka 6,5 miljarder kronor. Cirka 85 procent går till hälso- och sjukvård. Resterande 15 procent fördelas på bland annat tandvård, forskning, regional utveckling och administration. Landstingets högsta beslutande organ är landstingsfullmäktige. Vart fjärde år väljer länets invånare 71 ledamöter från olika politiska partier till landstingsfullmäktige. Politikerna kommer från hela Örebro län och har till uppdrag att företräda länsinvånarna. Varje dag söker cirka 2 5 personer läkare någonstans i Örebro län, och varje dygn vårdas cirka 8 patienter på något sjukhus i länet. I landstinget arbetar cirka 8 7 medarbetare. I Örebro län finns tre sjukhus, Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) samt lasaretten i Karlskoga och Lindesberg. I länet finns även 29 vårdcentraler, 23 tandvårdskliniker samt specialisttandvård. Cirka 72 portioner mat lagas varje år i landstingets kök. Varje år görs cirka 12 miljoner resor med kollektivtrafiken i länet. Totalarean av landstingets fastighetsbestånd, inklusive Länsgården, är 56 m². Landstinget är hel- eller delägare i Länsgården, Länstrafiken, Länsteatern, Länsmusiken, Regionförbundet, Capio Läkarhuset och Inkubera. Innehåll: Fakta om landstinget, sida 3 Vision och värdegrund för Örebro läns landsting, sida 4 Förord, sida 5 Utfallet i korthet, sida 6 På väg mot en hållbar vård, sidan 8 Landstingets totala klimatpåverkan, sida 9 Energi, sida 1 Transporter, sida 12 Kollektivtrafik, sida 14 Livsmedel, sida 15 Produkter, sida 16 Avfall, sida 18 Kemikalier, sida 19 Läkemedel, sida 2 Organisation för hållbarhet, sida 22 Nytt Miljö- och hållbarhetsprogram för , sida 24 Landstinget och omvärlden, sida 25 Slutord, sida 26 3

4 Vision och värdegrund för Örebro läns landsting Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Så lyder landstingets vision, och den är utgångspunkten för all vår verksamhet. Landstingets värdegrund utgår från visionen och lyder: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. 4

5 Politikens ansvar att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar vård När vi summerar 211 är det inte bara det gångna året som vi sammanfattar. Landstingets nya miljöprogram ersätter det program som gällde och det är därmed en hel programperiod som ska sammanfattas. Vi kan konstatera att vårt landsting i vissa miljöfrågor ligger mycket långt framme, kanske särskilt vad gäller kost och energieffektiviseringar. Målet att 25 procent av den mat vi lagar skulle vara ekologisk 211 klarade vi med råge andelen blev 35 procent. Blickar vi framåt höjer vi ribban ytterligare, till 215 vill vi att 45 procent av maten ska vara ekologiskt producerad. Sedan 24 har vi minskat energiförbrukningen med 15 procent, och även om vi inte nådde målet om 2 procent så är det ett stort steg i rätt riktning. Det finns andra områden där vi inte har lyckats nå hela vägen fram. Målen för förnybar värme och miljöbilar nåddes inte, och avfallsmängderna har tvärtemot ambitionen ökat. Men högt uppsatta mål är en förutsättning för att kunna utmana verksamheten och nu tar vi sikte på 215. Politiken ska vara pådrivande och skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar vård i vårt län. Vi är inte nöjda med att vi kommit långt. För oss handlar miljöarbetet om att säkerställa att vi bedriver en verksamhet som hushåller med våra resurser idag och bidrar till lägre vårdkostnader på lång sikt. För att ytterligare höja ambitionsnivån till 215 tillskjuter vi medel för forskning och informationsspridning av läkemedels miljöpåverkan, förstärker miljökompetensen på fastigheter och utbildar förskrivare av läkemedel. När 211 sammanfattas ligger Örebro läns landsting långt fram och genom att ha ett väl förankrat miljöarbete med höga ambitioner kommer det vara möjligt för oss att vara ledande inom miljöområdet också 215. Jonas Karlsson, landstingsråd (S) 5

6 Miljöprogram med miljömål : Utfallet i korthet I tabellen redovisas utfallet i korthet per målområde för hela programperioden En utförligare beskrivning av de åtgärder och aktiviteter som bedrivits under perioden finns sedan i respektive avsnitt. = Målet är uppnått = Målet är inte uppnått, men stora förbättringar har skett = Målet är inte uppnått Målområde Mål 211 Resultat Utveckling Klimat Energi Transporter Inget mål har varit fastställt för perioden, men ambitionen är att minska den totala klimatpåverkan. Är den totala energiförbrukningen av el och värme per kvadratmeter (BRA) minst 2 % lägre jämfört med 24 Kommer el och kyla från förnybara energikällor Är andelen använd värme producerad med förnybara värmekällor minst 8 % Används fossil olja endast till reservdrift Är utsläppen av koldioxid i samband med transporter och resor minst 4 % lägre jämfört med år 2 Är samtliga förmåns-, leasingoch hyrbilar klassade som miljöbilar enligt den statliga definitionen Sker 4 % av de av landstinget utförda/ upphandlade sjukresorna med miljöfordon Inget mål har varit fastställt för kollektivtrafiken under perioden Landstingets totala klimatpåverkan har minskat med ca 15 % sedan 29, främst på områdena energi och kollektivtrafik Målet nåddes nästan, minskningen mätt i kwh/m 2 var 15 % mellan 24 och % ursprungsmärkt förnybar el köptes under 211, och fjärrkylan kommer från omhändertagande av spillvärme i avloppsvatten Andelen var 64 % under 211. Utfallet är beroende av åtgärder och investeringar hos fjärrvärmeproducenterna Målet nåddes inte helt, men viktiga åtgärder har varit att bl a byta ut oljepannor vid folkhögskolorna Målet nåddes ej, 211 var utsläppen från tjänsteresor med bil 15 % lägre än 2. (Övriga resor kan endast följas upp från 28) Målet nåddes nästan, andelen uppgick till 91 % under 211 Målet nåddes. Under 211 kördes 37 % av fordonskilometer på förnybart bränsle Koldioxidutsläppen per kilometer från kollektivtrafiken har minskat med 35 % mellan 28 och 211 6

7 Målområde Mål 211 Resultat Utveckling Produkter Läkemedel och kemikalier Avfall Är andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel minst 25 % Har andelen inköpta livsmedel och andra produkter som producerats enligt Rättvisemärket eller liknande etiska och sociala krav ökat jämfört med 27 Prioriteras resurssnålhet och kretsloppsanpassning vid upphandling och inköp Finns riktlinjer för miljöanpassad upphandling Sker all byggnation på ett miljöanpassat och energieffektivt sätt Har spridningen av miljöpåverkande läkemedel och kemikalier till mark, vatten och luft minimerats Har mängden kemiska produkter som används och som innebär risk för miljön och människor minskat Prioriteras läkemedels miljöegenskaper minst lika högt som priset vid upphandling Har utsläppen av lustgas minskat med minst 25 % jämfört med år 27 Har samtliga landstingets verksamheter anpassade rutiner för att få minimalt med restavfall Har källsorteringsgraden ökat och mängden restavfall minskat Andelen ekologiska livsmedel har ökat från 12 till 35 % under perioden Andelen etiskt producerade livsmedel och produkter har ökat, men är fortfarande liten Resurssnålhet och kretsloppsanpassning har i mycket begränsad utsträckning varit en del av utvärderingen vid upphandling under perioden Riktlinjer finns både för landstingets egen upphandling, samt för den gemensamma upphandlingen inom Varuförsörjningen All byggnation inom Landstingsfastigheter är energieffektiv, men det finns potential att bygga ännu mer miljöanpassat med avseende på materialval och kemikalier Spridningen kan inte anses ha minimerats under målperioden, även om förbättringar skett. Målet är inte mätbart, utan följs upp via flera indikatorer Mängden använda kemiska produkter med risk för miljö och människor har minskat, men i begränsad omfattning Målet är inte nått, möjligheterna att ställa miljökrav på läkemedel har varit mycket begränsade Målet om minskade lustgasutsläpp förutsatte destruktion av lustgas, vilket infördes först 212. Förbrukningen har minskat med 2 % mellan 27 och 211 Alla verksamheter har rutiner för minimering av restavfall utifrån de förutsättningar som ges av avfallsentreprenörerna Källsorteringsgraden har sjunkit och såväl mängden restavfall som total mängd avfall har ökat 7

8 På väg mot en hållbar vård Idag blir det alltmer tydligt att sättet vi bedriver vården på måste formas utifrån flera samtidiga perspektiv: hur vi påverkar miljön, vilka ekonomiska konsekvenser det ger, och hur människor berörs fysiskt och psykiskt av det vi gör. När vi betraktar dessa perspektiv samtidigt skapas förutsättningar för en hållbar vård. Många goda skäl för en mer hållbar vård Begreppet hållbar vård omfattar många olika frågor i landstingets verksamhet. Utgångspunkten är att verksamheten ska uppfylla de behov av vård som medborgarna har idag, utan att urholka de framtida ekonomiska eller ekologiska resurserna. Vården ska också bedrivas på ett sätt som värnar hälsa och välmående hos människor som berörs. Förväntningarna på landstinget som en ansvarsfull samhällsaktör kommer från många olika håll patienter, anställda, skattebetalare, leverantörer och många andra. Att föra en aktiv dialog med dessa grupper är en viktig framgångsfaktor för en långsiktigt hållbar vård. Socialt ansvar en global fråga Människors möjlighet till hälsa och välbefinnande påverkas till mycket stor del av deras arbete. Det gäller givetvis både anställda vid en vårdcentral i vårt landsting, liksom anställda vid en kaffeplantage i Sydamerika. Insikten har ökat om att det sätt landstinget gör inköp på påverkar arbetsmiljö och försörjningsmöjligheter för människor som deltar i produktionen av våra varor. Genom att ställa miljö- och sociala krav vid upphandling och inköp kan landstinget verka för miljöhänsyn och god arbetsmiljö och arbetsvillkor hos leverantörerna. Tydliga samband mellan hälsa och miljö Forskningen visar på tydliga samband mellan negativ miljöpåverkan och försämrad hälsa hos medborgarna. Exponering av kemikalier kan till exempel ge astma, allergier, reproduktionssvårigheter och cancer. Klimatförändringarna kan komma att orsaka svält, värmerelaterade dödsfall och spridning av nya sjukdomar. Lokala luftföroreningar orsakar idag många fall av astma och luftvägsproblem. Genom att minska landstingets miljöpåverkan bidrar vi därför till att förbättras människors hälsa själva kärnan i landstingets uppdrag. Alla beslut bör belysa hållbarhetsfrågorna För att utveckla vården i hållbar riktning krävs att de roller i landstinget som har stort inflytande över planering och investeringar alltid bedömer de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna samtidigt vid beslut. För detta krävs både ökad kunskap om påverkan på människa och miljö, och även en planeringsprocess som formaliserat dessa bedömningar. Det är också viktigt att hålla diskussionen levande på alla nivåer i landstinget om vilka effekter förändringar i vårdprocesser och övrig verksamhet kan ge. Figur 1. Exempel på en hållbar vård en vård som bedrivs inom ett handlingsutrymme där inget av de tre perspektiven urholkas och försämras varken för människor som lever idag eller för framtida generationer. Jämlik och rättvis Utvecklar och stimulerar medarbetarna Socialt hållbar vård Resurssnål och kretsloppsanpassad Energieffektiv Ekologiskt hållbar vård Giftfri och hälsofrämjande Minimalt ekologiskt fotavtryck Trygg och patientsäker Bevarar goda framtida ekonomiska förutsättningar Bidrar till god hälsa hos människor både lokalt och globalt Ekonomiskt hållbar vård Resurseffektiv och ändamålsenlig 8

9 Landstingets totala klimatpåverkan Klimatförändringarna är en viktig del av landstingets utmaningar. Arbetet med att minska klimatpåverkan omfattar många skilda frågor och pågår på olika håll inom organisationen. Det handlar om allt från att släcka lampan till att bygga nya sjukhuslokaler på det mest energieffektiva sättet. De största källorna till koldioxidutsläpp är värme- och elförbrukning samt länets kollektivtrafik. Mål 211 Inget mål har varit fastställt för perioden Resultat Landstingets totala klimatpåverkan har minskat med ca 15 % sedan 29, främst inom områdena energi och kollektivtrafik Utveckling Minskade koldioxidutsläpp under 211 Landstingets totala klimatpåverkan minskade med 12 procent under 211. Biogasdriften av stadsbussarna i Örebro samt den minskade fjärrvärme- och oljeanvändningen är de faktorer som bidragit mest till detta. De aktiviteter som bidragit till ökad klimatpåverkan under året är framförallt tjänsteresor med flyg och bil. Figur 2 omfattar de koldioxidutsläpp som är möjliga att följa upp årligen. Ton CO Landstingets totala koldioxidutsläpp Nya mål för minskad klimatpåverkan Örebro läns landsting har beviljats stöd från Energimyndigheten för att arbeta med energieffektivisering. Inom ramen för detta projekt gjordes 29/21 en kartläggning av energiförbrukning och total klimatpåverkan. Kartläggningen visade att förbrukningen av engångsmaterial står för cirka 19 procent av den totala klimatpåverkan, och livsmedlen för cirka 7 procent. Om kollektivtrafiken exkluderas så uppgår engångsmaterialets klimatpåverkan till 27 procent. Med utgångspunkt i denna kunskap har mål och strategier för minskad klimatpåverkan från engångsmaterial och livsmedel lyfts in i det nya Miljö- och hållbarhetsprogrammet för Klimatpåverkan på dessa områden är ännu inte möjliga att följa upp år från år, utvecklingen av denna uppföljning har dock påbörjats under Figur 2. Landstingets totala koldioxidutsläpp (inklusive energi, medicinska gaser, kollektivtrafik, sjukoch tjänsteresor samt köldmedia. Materialförbrukning och livsmedel ingår ej) Fördelning av landstingets mätbara klimatpåverkan % 6 % 1 % Tjänsteresor inkl ambulans Sjukresor Värmeanvändning 7 % 5 % 2 % 21 % Elanvändning Kollektivtrafik Köldmedia Medicinska gaser Figur 3. Fördelning av landstingets mätbara klimatpåverkan 211 9

10 Energi Landstingets energiförbrukning går bland annat till uppvärmning och kylning av lokaler, ventilation, belysning och medicinsk utrustning. Energiförbrukningen inom Landstingsfastigheter var under året 193 kwh/m², en minskning med 4 procent sedan 21. Drygt 4 procent av landstingets klimatpåverkan kommer från energiförbrukningen att minska den är därför en av de viktigaste miljöfrågorna. Område Mål 211 Resultat Utveckling Är den totala energiförbrukningen av el och värme per kvadratmeter bruksarea (BRA) minst 2 % lägre jämfört med 24 Kommer el och kyla från förnybara energikällor Är andelen använd värme producerad med förnybara värmekällor minst 8 % Används fossil olja endast till reservdrift Målet nåddes nästan, minskningen mätt i kwh/m 2 var 15 % mellan 24 och % ursprungsmärkt förnybar el köptes under 211, och fjärrkylan kommer från omhändertagande av spillvärme i avloppsvatten Andelen var 64 % under 211. Utfallet är beroende av åtgärder och investeringar hos fjärrvärmeproducenterna Målet nåddes inte helt, men viktiga åtgärder har varit att bl a byta ut oljepannor vid folkhögskolorna Minskad värmeförbrukning under 211 Landstingsfastigheter minskade under året energiförbrukningen med 4 procent, från 22 kwh/m 2 till 193 kwh/m 2. Totalt sett har energiförbrukningen minskat med 15 procent sedan basåret 24. Det innebär att målet för energieffektivisering i Miljöprogrammet inte riktigt nåddes, även om vinsterna ur både miljö- och ekonomiskt perspektiv är betydliga. Årets minskning skedde endast på värmesidan, elförbrukningen var oförändrad mellan 21 och 211. Många energieffektiviseringsprojekt under perioden Landstingsfastigheter har under programperioden aktivt arbetat med energieffektiviseringar genom cirka 6 olika energibesparingsprojekt. Det handlar bland annat om värmeåtervinning från ventilationsluft, förbättrad isolering och energieffektivare ventilationsaggregat. Installation av energisnåla LED-lampor och rörelsevakter har också varit effektiva åtgärder för att minska elförbrukningen i verksamheten. Utbyte och installation har skett löpande när verksamheten efterfrågat detta samt vid ombyggnationer. kwh/m Total energianvändning Mål 211 Figur 4. Total energianvändning Vinster för både ekonomi och miljö Energieffektiviseringsprojekten har gett stora vinster för både miljön och ekonomin. Den minskade energianvändningen har lett till att koldioxidutsläppen minskat med 6 2 ton och kostnaderna sjunkit med drygt 41 miljoner kronor under perioden

11 Fördelning av klimatpåverkan från energiförbruk % % Effektiviseringsåtgärderna har gett en tydlig effekt på värmeförbrukningen, som har sjunkit från 124 till 94 kwh/m 2 sedan 24. Den minskning av elförbrukning som uppnåtts genom bland annat ändrat beteende hos medarbetarna och eleffektivare utrustning har till stor del vägts upp av ett ökat antal datorer och värmepumpar samt en ökning av energikrävande medicinteknisk utrustning. Landstingets elförbrukning minskade från 15 till 12 kwh/m 2 mellan 24 och % 3 % % 49 % El Fjärrvärme Olja Solel/solvärme Biogas Pellets Figur 5. Fördelning av klimatpåverkan från energiförbrukning Energiförbrukningen största bidraget till klimatpåverkan Utsläppen av koldioxid från el- och värmeproduktion påverkar klimatet, och av landstingets totala mätbara klimatpåverkan stod energiförbrukningen 211 för cirka 41 procent. Klimatpåverkan var dock något lägre jämfört med 21, främst genom minskad fjärrvärmeförbrukning samt genom att säkrare leveranser av biogas till USÖ minskade förbrukningen av fossil olja till ångproduktion. 1 procent förnybar el Landstingsfastigheter har under 211 upphandlat miljöcertifikat som garanterar el från vattenkraft motsvarande 1 procent av landstingets elförbrukning. Andelen förnybar värme, 64 procent, är i stort sett oförändrad från 21, då bränslemixen hos fjärrvärmeleverantörerna inte förändrats nämnvärt. Landstinget har begränsade möjligheter att påverka klimatpåverkan från fjärrvärmen, eftersom det är beroende av vilka investeringar leverantörerna gör i sina produktionsanläggningar. Den sista fastigheten som värms upp med olja, Fellingsbro folkhögskola, konverterades till bergvärme under 211, vilket minskar landstingets förbrukning av fossil olja. Länsgårdens energianvändning ökar något Ytan i landstingets helägda fastighetsbolag Länsgården uppgår till 137 m², cirka 23 procent av den totala ytan. Energiförbrukningen per kvadratmeter är lägre än i landstinget i övrigt eftersom lokalerna i större utsträckning utgörs av bostäder och kontor än vårdlokaler. Under 211 ökade energiförbrukningen med 1 procent till 158 kwh/m² kwh/m Andel av kwh Värmeförbrukning per sjukhus 62 % 66 % 96 % USÖ Karlskoga Lindesberg Förnybar värme Ton CO2 El 48,4 % Fjärrvärme 47,9 % 5 35 Olja 3,5 % 386 Pellets,1 % 15 Biogas, % 4 Solel/solvärme, % - Totalt 1 % (*Landstingsfastigheter och Länsgården. El inkl värme-el) Figur 6. Landstingets energiförbrukning och klimatpåverkan 211* Figur 7. Värmeförbrukning per sjukhus Ej förnybar värme 1 Klimatpåverkan från värme beräknas utifrån faktiska utsläppsdata från fjärrvärmeleverantörer. Klimatpåverkan från elproduktion räknas här som 1 g CO2/kWh. 2 Landstingsfastigheter och Länsgården. 11

12 Transporter Det krävs många olika typer av resor för att få vården att fungera effektivt. Ambulanser, servicebilar, hembesök, utbildningsresor och flygresor till konferenser är några exempel. Under 211 stod tjänsteresorna för 7 procent av landstingets totala mätbara klimatpåverkan. Koldioxidutsläppen har ökat under året och ligger på samma nivå som under 28. Mål 211 Resultat Utveckling Är utsläppen av koldioxid i samband med transporter och resor minst 4 % lägre jämfört med år 2 Är samtliga förmåns-, leasing och hyrbilar klassade som miljöbilar enligt den statliga definitionen Sker 4 % av de av landstinget utförda/ upphandlade sjukresorna med miljöfordon Målet nåddes ej, 211 var utsläppen från tjänsteresor med bil 15 % lägre än 2 (övriga resor kan endast följas upp från 28) Målet nåddes nästan, andelen uppgick till 91 % under 211 Målet nåddes. Under 211 kördes 37 % av fordonskilometer på förnybart bränsle Långt kvar till målet för tjänsteresor Koldioxidutsläppen från samtliga tjänsteresor (flyg, bil inklusive ambulans, buss och tåg) ökade med 8 procent under 211. Det är främst flygresorna som ökat under året med 45 procent, men även rest sträcka med bil har ökat. Det innebär att koldioxidutsläppen ligger kvar på samma nivå som under 28. Ton CO Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil, * Mål 211 Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med endast bil ökade med 5 procent under 211. Sedan basåret 2 har utsläppen minskat med totalt 15 procent, vilket gör att det är långt kvar till målet 4 procent minskning i Miljöprogrammet. Andelen miljöbilar över 9 procent Målsättningen 1 procent miljöbilar nåddes inte under perioden. I början av 21 tecknade landstinget ett nytt avtal på leasingbilar, vilket endast omfattade miljöbilar. Det innebär att treåriga leasingavtal på ej miljöbilar kunde tecknas ända fram till våren 21, och några sådana bilar finns därför kvar i verksamheten fram till 213. Utöver detta ägde landstinget 18 egna ej miljöbilar under 211, främst inom park- och driftverksamheten. Ton CO2 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor totalt, Andel Figur 8. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil, Figur 9. Koldioxidutsläpp Andel miljöbilar från tjänsteresor totalt, ,2 1,8,6 91 % 85 %,4 59 %, Andel ej miljöbilar Andel miljöbilar Figur 1. Andel miljöbilar

13 Andel koldioxidutsläpp per fordonsslag, 211 Klimatkompensation av tjänsteresor införd I januari 211 införde landstinget ett system för klimatkompensation av tjänsteresor. Klimatkompensationen innebär att alla verksamheter gör en årlig avsättning till miljöprojekt som syftar till att minska klimatpåverkan. Avsättningen beräknas utifrån mängden utsläppt koldioxid från inrikes flyg och bil som drivs med fossila bränslen. För 211 var kostnaden 1,5 kronor per kilo koldioxid, och den totala avsättningen blev cirka 1,2 miljoner kronor. Exempel på projekt som finansierats är tjänstecyklar, videokonferensanläggningar, utbildning i Sparsam körning samt framtagande av Grön resplan för Universitetssjukhuset. 1% % 24 % 15 % 4 % Privat bil Bilpool Verksamhetsbil Hyrbil 25 % 27 % 4 % Ambulans Tåg Buss Flyg Figur 11. Andel koldioxidutsläpp per fordonsslag, 211 Förbättrade möjligheter till resfria möten Landstingets riktlinjer för resor i tjänst reviderades under 21 för att tydligare styra mot resfria möten och ökad andel resor med kollektivtrafik. Under programperioden har även de tekniska förutsättningarna för resfria möten förbättrats avsevärt. Infrastrukturen för videokonferens har färdigställts med bland annat en bryggfunktion som möjliggör flerpartsmöten. Webbkameror finns att beställa för alla anställda, antalet videokonferensutrustningar har ökat och så kallat företagskort för kollektivtrafikresor har införts. Dessa förbättringar har dock ännu inte lett till minskade resor i tjänst. Vinster med resfria möten: Låg klimatpåverkan Inga kostnader för resor eller förlorad arbetstid Minskad stress hos medarbetarna Säkrare arbetsmiljö, ingen risk för trafikolyckor Sjukresor andel fordonskilometer per drivmedel Sjukresor med miljöfordon Landstingets mål i Miljöprogrammet var att 4 procent av sjukresorna som utförs åt landstinget ska göras med miljöfordon senast 211. Målet nåddes i princip, under 211 kördes 37 procent av fordonskilometer med förnybart drivmedel (biogas och etanol). Resorna utfördes både med personbil och med större specialfordon. 56 % 7 % 26 % 11 % Biogas Etanol Bensin Diesel Figur 12. Sjukresor andel fordonskilometer per drivmedel,

14 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att nå samhällets mål kring minskad klimatpåverkan. Länstrafiken i Örebro län ansvarar för stadstrafiken i fem orter samt 9 landsortslinjer och tåg, och ägdes fram till 212 till 5 procent av landstinget och till 5 procent av kommunerna i Örebro län. Från januari 212 är landstinget ny kollektivtrafikmyndighet och ensam huvudman. Mål 211 Resultat Utveckling Inga mål för kollektivtrafiken har funnits i Miljöprogrammet Koldioxidutsläppen per kilometer har minskat med 35 % mellan 28 och 211 Antal körda kilometer per år har ökat med 11 % mellan 28 och 211 Miljökrav vid upphandling centralt Länstrafiken har inga egna bussar, utan tecknar avtal med trafikbolag som utför trafikuppdragen. De miljökrav som ställs vid upphandlingen för att minska kollektivtrafikens miljö- och klimatpåverkan är centrala. I Örebro län finns avtal med fem olika entreprenörer för stads- och landsortstrafik. Under 211 utfördes trafik av 246 fordon, varav 61 var biogasfordon. Minskad klimatpåverkan med biogas Under 29/21 gick stadsbussarna i Örebro över från diesel till biogas, en åtgärd som kraftigt minskat koldioxidutsläppen. De årliga utsläppen av koldioxid har minskat med ton från 28 till 211. Räknat i gram per kilometer har utsläppen minskat med 35 procent samma period, något som tydligt bidragit till en minskning av landstingets totala klimatpåverkan. Andelen förnybart bränsle ökar Utöver de överenskommelser som gjorts i upphandlingarna förs även förhandlingar med vissa bussentreprenörer om att öka andelen förnybart fordonsbränsle inom gällande trafikavtal. Länstrafikens mål är att öka andelen trafik med förnybart bränsle till 75 procent år 214. De förnybara bränslen som används idag är biogas och biodiesel (RME). Under 211 var andelen fordonskilometer med förnybart bränsle 36 procent, en ökning från 21 då andelen var 21 procent. Mil gram CO2/km Körd sträcka kollektivtrafik Figur 13. Körd sträcka med kollektiv trafik Koldioxidutsläpp per km från kollektivtrafik Figur 14. Koldioxidutsläpp per km från kollektivtrafik,

15 Livsmedel Varje år tillagas cirka 72 matportioner till patienter och anställda. Maten är en viktig del av vården, och kan bidra till välbefinnande och förbättrad hälsa. Men maten har också en stor miljöpåverkan genom klimatpåverkan och användning av bekämpningsmedel och konstgödsel. Landstinget arbetar för att minska detta genom bland annat miljökrav vid upphandling och ökad andel ekologisk mat. Område Mål 211 Resultat Utveckling Är andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel minst 25 % Har andelen inköpta livsmedel och andra produkter som producerats enligt Rättvisemärket eller liknande etiska och sociala krav ökat jämfört med 27 Andelen ekologiska livsmedel har ökat från 11,7 till 35,4 % under perioden, vilket är den högsta andelen bland alla sveriges landsting Andelen etiskt producerade livsmedel och produkter har ökat, men är fortfarande liten 35 procent ekologiska livsmedel 211 Kostavdelningen har arbetat målmedvetet under programperioden för att öka inköpen av ekologiska livsmedel. Mellan 28 och 211 har andelen ekologiskt ökat från 11 till 35 procent av inköpt värde. Målet till 211 var 25 procent ekologisk mat, i linje med det nationella målet för offentliga sektorn. Under året har arbetet med att utveckla menyerna för patient- och personalkost fortsatt, utifrån tillgången på ekologiska råvaror. Matens klimatpåverkan kartlagd Under 21 gjordes en inventering av landstingets totala klimatpåverkan. För första gången beräknades även klimatpåverkan från de livsmedel som köps in till kostavdelningen. Kartläggningen visade att maten står för cirka 5 procent av landstingets klimatpåverkan (inklusive kollektivtrafik och materialanvändning) och att kött, ägg och mejeriprodukter tillsammans står för 73 procent av matens klimatpåverkan. Denna kunskap har lett till att landstinget formulerat mål för minskad klimatpåverkan från maten i det nya Miljö- och hållbarhetsprogrammet. En viktig del av detta blir att utveckla mer klimatanpassade menyer samt att minska matsvinnet. Andelen ekologiskt och etiskt kaffe ökar långsamt Målet för 211 var att 1 procent av kaffet inom landstinget skulle vara etiskt och ekologiskt producerat, ett mål som inte nåddes. Under 21 gjordes en ny upphandling av kaffe, där 9 av 1 upphandlade kaffesorter är ekologiska, och 4 av de 1 kaf- % Andel ekologiska livsmedel Mål 211 Miljömål: År 211 är andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel minst 25%, räknat i Figur 15. Andel ekologiska livsmedel kronor. Utfall 211: Den ekologiska andelen uppgick 211 till 35% av de inköp som gjorts från avtalade grossister. Belönat arbete med ekologiska livsmedel Våren 21 fick kostavdelningen landstingets interna Miljöpris för sitt målmedvetna arbete med ekologiska livsmedel, och i juli samma år utmärkelsen Gröna Gaffeln av Naturskyddsföreningen. Örebro läns landsting tilldelades 211 även diplom av Eko- MatCentrum för att det nationella målet 25 % ekologisk mat uppnåtts. fesorterna är producerade enligt etiska kriterier. Av kaffet som köptes på dessa avtal under 211 var 99 procent ekologiskt producerat och 4 procent etiskt producerat. I verksamheten hyrs även ett antal kaffemaskiner. Av kaffet som köptes till dessa maskiner var cirka 64 procent ekologiskt och 43 procent etiskt producerat. (En stor del av kaffet är både etiskt och ekologiskt producerat.) Ett nytt avtal på kaffeautomater under 212 samt förbättrade rutiner kring beställning av kaffe kommer att förenkla val av etiskt och ekologiskt kaffe. 15

16 Produkter Landstingets användning av engångsmaterial ökar, vilket ger en betydande klimatpåverkan genom förbrukningen av ändliga råvaror. Inköp av produkter som textilier, möbler och IT-utrustning ger även upphov till annan miljöpåverkan genom till exempel minskad biologisk mångfald och kemikalieanvändning i processer och produkter. Samtidigt har landstinget goda möjligheter att minska miljöpåverkan från produkter genom höga miljökrav vid upphandling och inköp. Område Mål 211 Resultat Utveckling Prioriteras resurssnålhet och kretsloppsanpassning vid upphandling och inköp Finns riktlinjer för miljöanpassad upphandling Sker all byggnation på ett miljöanpassat och energieffektivt sätt Resurssnålhet och kretsloppsanpassning har i mycket begränsad utsträckning varit en del av utvärderingen vid upphandling under perioden Riktlinjer finns både för landstingets egen upphandling, samt för den gemensamma upphandlingen inom Varuförsörjningen All byggnation inom Landstingsfastigheter är energieffektiv, men det finns potential att bygga ännu mer miljöanpassat med avseende på materialval Förbrukning av engångsmaterial ökar Det blir allt vanligare med engångsprodukter inom vården, både av hygien- och effektivitetsskäl. Det gäller till exempel täcken, rondskålar, kläder och operationsutrustning. Vid kartläggningen av landstingets totala klimatpåverkan utgjorde engångsmaterialet omkring 2 procent av den totala påverkan. Antal Engångsmuggar Under 211 inleddes ett arbete med att kartlägga verksamheternas användning av engångsmaterial närmare. Som en del av detta arbete görs livscykelanalyser av engångs- respektive flergångsprodukter med samma ändamål. Målet är att identifiera ett antal engångsprodukter som landstinget ska minska användningen av genom övergång till flergångsprodukter eller genom ändrade arbetsmetoder. Medvetenheten kring miljöpåverkan från engångsmaterial är redan idag hög på många håll. Troliga exempel på detta är den ökade andelen engångs pappersmuggar samt den minskade förbrukningen av kontorspapper (se figur 16 och 17). Ton Antal plastmuggar Antal pappersmuggar Figur 16. Engångsmuggar Pappersförbrukning ,1 64,8 61,7 66, Figur 17. Pappersförbrukning

17 IT både negativ och positiv miljöpåverkan Användningen av IT-produkter innebär en miljöpåverkan både genom energianvändning, resursförbrukning och kemikalieanvändning. Men IT är även ett verktyg för minskad miljöpåverkan genom att skapa möjligheter till resfria möten. De tekniska förutsättningarna för distansmöten förbättrades under 211 infrastrukturen för videokonferens har färdigställts med bland annat en bryggfunktion som möjliggör flerpartsmöten. De tre stora hörsalarna på samtliga sjukhus har fått ny videoutrustning så att kvalitén i direktutsändningar vid olika arrangemang ökat. LandstingsIT har under programperioden även fortsatt arbetet med så kalllad virtualisering av serverplattformen vilket ger minskad energiförbrukning och färre fysiska produktinköp. Arbetet med minskad miljöpåverkan ska utvecklas ytterligare under 212 genom framtagandet av en samlad strategi för Grön IT. Byggvarubedömning vid materialval Örebro läns landsting har aktivt deltagit i utvecklingen av Byggvarubedömningen (BVB), ett system för bedömning och klassning av byggmaterial ur miljöperspektiv. Landstingsfastigheter har som mål att upphandlade byggentreprenörer ska använda BVB för miljöbedömning vid byggprojekt, i syfte att säkerställa att byggvaror som används är klassade och godkända ur miljöperspektiv. Under 211 användes BVB vid samtliga byggprojekt med anbudsförfarande. 17

18 Avfall Stora mängder avfall uppstår varje år i landstinget, under 211 uppgick mängden till cirka ton bara på sjukhusen. Trots färre antal vårdplatser ökar mängderna varje år. Den ökande användningen av engångsmaterial bidrar till allt större avfallsmängder på sjukhusen. Mål 211 Resultat Utveckling Har samtliga landstingets verksamheter anpassade rutiner för att få minimalt med restavfall Har källsorteringsgraden ökat och mängden restavfall minskat Alla verksamheter har rutiner för minimering av restavfall utifrån de förutsättningar som ges av avfallsentreprenörerna Källsorteringsgraden har sjunkit och såväl mängden restavfall som total mängd avfall har ökat Ökade avfallsmängder från sjukhusen För att nå målen om minskade avfallsmängder är det viktigt att redan vid upphandling ställa krav på materialeffektiva produkter, förpackningar och logistiklösningar. En ökad användning av flergångsprodukter skulle troligtvis också bidra till minskade avfallsmängder. Ton Total mängd avfall från sjukhusen De totala avfallsmängderna från sjukhusen har ökat årligen under programperioden, och även fraktionen restavfall har ökat med 4 procent, tvärtemot målet i miljöprogrammet. Avfallet från övriga verksamheter som vårdcentraler och tandvårdsmottagningar följs inte upp i nuläget (utom det vårdspecifika och farliga avfall som skickas in till USÖ). Oförändrad materialåtervinningsgrad Målet för perioden var att materialåtervinningsgraden (det vill säga andelen avfall som går till materialåtervinning istället för förbränning eller deponi) skulle öka från utgångsvärdet 42 procent 28, men detta mål nåddes inte. Under 211 var den totala återvinningsgraden vid sjukhusen 38 procent. Detta beror delvis på att marknadspriset på vissa återvunna material tidvis är för lågt för att återvinning ska löna sig. Det beror även på att de materialfraktioner som sorterats ut i verksamheten inte alltid är tillräckligt rena för att återvinnas. Samtliga tre produktionskök återvinner matavfall som komposteras till matjord, sammanlagt 278 ton under 211. Landstingets mål är att matavfallet i framtiden ska gå till rötning och produktion av biogas. 45 % 4 % 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % % Figur 18. Total mängd avfall från sjukhusen Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Andel materialåtervinning (sjukhus) Figur 2. Andel materialåtervinning vid sjukhus. (Återvinningsgrad 29 sannolikt 41 %) 35,9 kg 37,2 kg 33, kg Figur 19. Mängd avfall per vårdtillfälle (slutenvård)

19 Kemikalier I landstinget används omkring 3 olika kemikalier inom allt från städning till laboratorieverksamhet. En god kemikaliehantering i landstinget bidrar till en hälsosam arbetsmiljö för våra medarbetare, en säker vård för patienterna samt en minskad påverkan på vår yttre miljö. Mål 211 Resultat Utveckling Har spridningen av miljöpåverkande läkemedel och kemikalier till mark, vatten och luft minimerats Har mängden kemiska produkter som används och som innebär risk för miljön och människor minskat Spridningen av kemikalier kan inte anses ha minimerats under målperioden, även om förbättringar skett. Målet är inte mätbart, utan följs upp via flera indikatorer Mängden använda kemiska produkter med risk för miljö och människor har minskat, men i begränsad omfattning Färre miljöfarliga kemikalier Varje år görs en inventering av verksamheternas kemikalier, som ligger till grund för arbetet med riskbedömning och substitution. Miljöfarliga kemikalier återfinns inom flera förvaltningar, medan de cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska kemikalierna främst återfinns inom landstingets laboratorieverksamhet. Årets inventering visar att antalet miljöfarliga kemikalier med långtidseffekter i vattenmiljön har minskat, från 22 till 9. Miljökrav vid upphandling Via inköpsorganisationen Varuförsörjningen arbetar landstinget för att minska användningen av miljöoch hälsoskadliga kemikalier i kemiska produkter och i varor. Varuförsörjningsnämnden fastställer riktlinjer för miljöanpassad upphandling, och miljögruppen där landstinget är representerat arbetar löpande med att ställa miljökrav i de miljöprioriterade upphandlingarna utifrån riktlinjerna. Under programperioden tecknades bland annat ett nytt avtal på kem-tekniska produkter, där höga miljöoch hälsokrav ställdes på produkterna. Mindre kemikalier med ny städmetod Städavdelningens användning av städsystemet städklara moppgarner är nu helt infört. Dosering av kemikalier sker direkt i tvättmaskinerna och moppgarnerna är sedan klara för användning. Behandling med polish undviks, vilket minskar behovet av kemikalier vid underhållsåtgärder. Microfiberdukar helt utan kemikalier används i stor utsträckning vid avtorkning av ytor. Kemikalieanvändning vid textilietvätt, ,16 Antal registrerade kemikalier med miljö- och hälsofarliga egenskaper Farliga för ozonskiktet Miljöfarliga med långtidseffekter i vattenmiljön 22 9 Cancerogena Mutagena 4 5 Reproduktionstoxiska Figur 21. Antal registrerade miljö- och hälsofarliga kemikalier Svanenmärkt tvätteri Under 211 tvättades ton landstingstextilier hos den upphandlade leverantören av tvättjänster. Anläggningen Svanenmärktes under 21, och en minskad kemikalieanvändning är en central del av leverantörens miljöarbete. Kemikalieanvändningen per kilo tvätt minskade med 8,7 procent under 21 men ökade sedan något under 211 på grund av minskade tvättvolymer hos leverantören. kg kem/kg tvätt,14,12,1,8,6,4, Figur 22. Kemikalieanvändning vid textilietvätt,

20 Läkemedel Läkemedel är en viktig del av vårdens uppgift att läka, bota och lindra. Användningen av läkemedel ökar kraftigt i samhället, samtidigt som kunskapen om de långsiktiga effekterna av läkemedelsrester i miljön är låg. Lustgas och vissa operationsgaser som används i vården har även en stor klimatpåverkan. Område Mål 211 Resultat Utveckling Har spridningen av miljöpåverkande läkemedel och kemikalier till mark, vatten och luft minimerats Prioriteras läkemedels miljöegenskaper minst lika högt som priset vid upphandling Har utsläppen av lustgas minskat med minst 25 % jämfört med år 27 Spridningen av läkemedelsrester kan inte anses ha minimerats under målperioden, även om förbättringar skett. Målet är inte mätbart, utan följs upp via flera indikatorer Målet är inte nått, möjligheterna att ställa miljökrav på läkemedel har varit mycket begränsade Målet om minskade lustgasutsläpp förutsatte destruktion av lustgas, vilket inte införts. Utsläppen har minskat med 2 % mellan 27 och 211 Mätningar ger ökad kunskap Kunskaperna om effekterna av läkemedelsutsläpp i miljön är fortfarande låga, vilket begränsat möjligheterna att ställa miljökrav vid läkemedelsupphandlingar. För att öka kunskapen har landstingets läkemedelskommitté utvecklat ett miljöindex med data från provtagningar av läkemedelsrester i avloppsvatten. Regelbundna mätningar av läkemedelsrester i avloppsvatten genomförs, och läkemedelskommittén fastställer mål i verksamhetsplanen för de läkemedel som toppar index. Prover har hämtats in under 211 men analysresultatet är ännu inte klart. Antibiotikaförskrivningen ökar Den omfattande användningen av antibiotika har gett ökad resistens hos många bakterier. Vissa svårnedbrytbara antibiotika (kinoloner) står också för en stor andel av den miljöbelastning som orsakas av läkemedel. Regeringens mål är att förskrivningen år 214 ska vara mindre än 25 recept per 1 invånare och år. Trots den lokala Strama-gruppens arbete ökade antalet förskrivningar/1 invånare i Örebro län från 335 till 341 under 211. Klart för lustgasdestruktion på USÖ Lustgasen är en 31 gånger starkare växthusgas än koldioxid, vilket gör att landstinget kan minska sin klimatpåverkan betydligt genom att samla in och destruera gasen efter användning. Under programperioden har förberedelser gjorts för lustgasdestruktion på USÖ samt Karlskoga lasarett, men ingen destruktion har påbörjats. Den infördes först 212. Kilo Antal förskrivningar/1 invånare Total antibiotikaförskrivning, öppenvård Nationellt mål 213 Figur 23. Total antibiotikaförskrivning, öppenvård Utsläpp av lustgas Mål 211 Figur 24. Utsläpp av lustgas År - 25% 2

21 21

22 Organisation för hållbarhet Miljöarbetet i landstinget har utgått från Handlingsprogram med miljömål för samt landstingets årliga verksamhetsplan. Under programperioden har miljöorganisationen utvecklats och stärkts ur både resurs- och kompetensperspektiv. Planering och uppföljning av miljöarbetet har förbättrats på samtliga nivåer i organisationen. Tydligare styrning och uppföljning Den röda tråden i miljöarbetet har blivit tydligare under programperioden, och miljöfrågorna allt mer integrerade i den löpande verksamheten. Handlingsprogrammet har tillsammans med landstingets årliga verksamhetsplan styrt de miljömål som fastställts i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Miljöfrågorna tas nu upp vid landstingsledningens verksamhetsuppföljningar med förvaltningarna varje tertial. 4 av 11 förvaltnings- och bolagsledningar genomförde ledningens genomgång av miljöarbetet under 211. Flera av landstingets verksamheter har också infört ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14 1, bland annat Landstingsfastigheter samt Kävesta och Fellingsbro folkhögskolor. Miljöorganisationens roller På landstingets ledningskansli finns de strategiska resurserna i miljöarbetet; miljöchef samt en miljöcontroller och två miljöstrateger. Varje förvaltning och bolag har sedan en miljösamordnare som driver förvaltningens miljöarbete operativt. Denna roll stöttar även de cirka 3 miljöombud som arbetar med miljöfrågorna på arbetsplatsnivå i landstinget. En viktig roll som tillkommit under programperioden är ledningens representant i miljöfrågor. Denna roll som finns i varje förvaltning ansvarar för att lyfta in miljöperspektivet i förvaltningsledningarnas diskussioner och beslut, och arbetar i nära dialog med miljösamordnaren. Ny finanspolicy med hänsyn till hållbar utveckling Landstingsfullmäktige antog en ny finanspolicy för Örebro läns landsting under 211. En förändring sedan tidigare är att de etiska kraven blivit tydligare. Policyn uttrycker tydligt att hänsyn till långsiktigt hållbar utveckling ska tas vid investeringar. Investeringar ska inte tillåtas i företag som uppenbart bryter mot kraven i de internationella konventioner som Sverige har undertecknat, bland annat konventioner om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, ILO-konventionerna samt internationella miljökonventioner. Uppföljning av hur etikreglerna efterföljs kommer att ingå i den årliga uppföljningen av förvaltningen. 22

23 Miljö- och etikkrav vid upphandling Miljöfunktionen fungerar som stöd till landstingets upphandlande enheter genom att delta i referensgrupper vid miljöprioriterade upphandlingar. Inom landstinget finns riktlinjer för miljöanpassad upphandling fastställda. 211 förstärktes landstingets upphandlingsenhet med en roll som upphandlare med särskild miljökompetens, och under året ställdes särskilda miljökrav vid följande upphandlingar: Möbler och textilier Vitvaror Driftbilar Hyrbilar Tryckeritjänster Miljöfunktionen deltar även i Varuförsörjningens miljögrupp, som ansvarar för att formulera miljökrav vid miljöprioriterade upphandlingar av förbrukningsmaterial. Under 211 ställdes särskilda miljökrav vid följande upphandlingar: Inkontinensmaterial samt distribution Belysningsmaterial och batterier Tandvårdsmaterial CRP snabbtest Patologi förbrukningsartiklar och reagenser Patientnära analyser Etiska krav utifrån Varuförsörjningens Uppförandekod har ställts vid upphandling av kirurgiska instrument. Landstinget har även ställt krav på systematiskt miljöarbete hos de externa vårdgivare som har uppdrag inom ramen för Hälsoval (primärvården). Kompetensutveckling kring miljö Under programperioden har ett flertal miljöutbildningar tagits fram och genomförts för att möta verksamheternas behov av ökad miljökompetens. Några exempel är: Miljöutbildning för nya medarbetare Heldagsutbildning för nya miljöombud Miljöutbildning för nya chefer som del av utbildningen Formellt ledarskap Utbildning för textilombud om miljöpåverkan och socialt ansvar i textilproduktion Energiutbildning för samtliga miljöombud Miljödagen för samtliga miljöombud med interna och externa föreläsare Nyhetsbrevet Miljönytt utkom tre gånger per år Uppförandekod för leverantörer 28 antog Varuförsörjningen en så kalllad uppförandekod. Den innebär att de produkter som köps in ska vara producerade under förhållanden som är förenliga med ILO:s åtta kärnkonventioner, FN:s barnkonvention samt den lagstiftning som gäller i tillverkningslandet. Uppförandekoden omfattar idag fem prioriterade upphandlingsgrupper: instrument och rostfria sjukvårdsartiklar operations- och engångsartiklar handskar, sprutor och kanyler förbandsartiklar upphandling och inköp av textilier Miljöpriset Under programperioden har landstingets miljöpris delats ut fyra gånger. Några av pristagarna är landstingets kostavdelning, Kävesta folkhögskola samt miljösamordnare vid Folktandvården och Karlskoga lasarett. 23

24 q q Nytt Miljö- och hållbarhetsprogram för Landstingsfullmäktige antog i februari 212 ett nytt miljö- och hållbarhetsprogram för perioden Programmet omfattar både en revidering av befintliga mål, men även helt nya mål kring bland annat total klimatpåverkan och materialförbrukning. Miljö- och hållbarhetsprogrammet är framtaget av en tvärpolitisk arbetsgrupp, och nämnden för Trafik, miljö och service var styrgrupp under hela processen. Ledningskansliets miljöfunktion har bistått med faktaunderlag tillsammans med sakkunniga inom respektive strategiskt område. Programmet innehåller konkreta mål och åtgärder inom åtta strategiska områden energi, resor och transporter, läkemedel, kemikalier, avfall och återvinning, livsmedel, produkter samt organisation för hållbarhet. Några av målen för år 215 är att klimatpåverkan från länets kollektivtrafik ska ha minskat med 2 procent, att landstingets klimatpåverkan från medicinska gaser ska ha minskat med 7 procent jämfört med år 21 och att andelen ekologiska livsmedel i landstinget ska vara 45 procent. Landstingets vision q Lövverket symboliserar våra utmaningar fem önskade tillstånd som beskriver en hållbar utveckling för vårt landsting. Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling Socialt ansvar Rik biologisk mångfald Grenarna symboliserar våra strategiska områden med mål och åtgärder för att hantera utmaningarna. Hälsosam omgivningsmiljö Läkemedel Kemikalier Låg klimatpåverkan Energi Resor och transporter Organisation för hållbarhet Livsmedel Avfall Produkter Hållbar resursanvändning q Trädets stam symboliserar vår organisation hur vi planerar och bedriver vårt arbete för att nå målen. 24

25 Landstinget och omvärlden Sett ur ett regionalt perspektiv är landstinget en stor aktör med goda möjligheter att driva utvecklingen på miljöområdet framåt. Det är också en målsättning för landstinget att agera föredöme i hållbarhetsfrågor, regionalt såväl som nationellt. Nätverk och samarbeten Örebro läns landsting har genom miljöfunktionen varit aktivt i ett antal nätverk och samarbetsgrupper: Klimatuppropet i Örebroregionen LMC, Landstingens miljöchefer NÄMIL, Nationellt nätverk för miljösamordnare Nationellt nätverk för Läkemedel och miljö Innovationsprojekt för ftalatfria blodpåsar Nationellt nätverk för substitution av kemikalier samt kemikalier i varor SIS, utveckling av ledningssystem för hållbarhetsarbete i kommuner, landsting och regioner Det nationella Lustgaskonsortiet Mälardalsrådet, för samordnad utveckling av Mälardalsregionen Föreningen Rättvisemärkt Samarbete med Örebro kommun kring hållbara tjänsteresor Varuförsörjningens miljögrupp som ställer gemensamma miljökrav vid upphandling Landstinget är också delägare i Regionförbundet Örebro, vars uppdrag är att arbeta för hållbar tillväxt och god livskvalitet i hela Örebroregionen, bland annat genom Energikontorets arbete med effektiv energianvändning och förnybar energi. Under programperioden har landstingets miljöchef även deltagit i styr- och arbetsgrupper för framtagande av regionala och kommunala miljö- och klimatplaner. Vilt- och naturvård Landstingets Vilt- och naturvårdskommitté har uppdraget att stödja naturvårdsinsatser inom länet, och är rådgivande till landstingsstyrelsen i ärenden som rör vilt- och naturvård. Genom bidragsgivning skapas engagemang och möjlighet till genomförande av konkreta vilt- och naturvårdsprojekt. Genom att stödja länets hälsofrämjande miljöer kan medborgarnas livskvalitet öka. Kvismaren, Tysslingen och Oset hör till några av de större naturvårdsprojekt som kunnat utvecklas med stöd från Vilt- och naturvårdskommittén. Med ungdomens årliga naturstipendium på 1 kr vill kommittén stimulera ungdomar till aktiva insatser för naturen i länet. 211 gick stipendiet till den föräldrakooperativa förskolan Dagsländan i Askersund. Barnen genomför ett kontinuerligt miljöarbete där även föräldrarna engageras. De arbetar med teman under miljöutmärkelsen Grön flagg, till exempel Livsstil och hälsa och Närsamhället. Barnen är mycket ute i naturen och lär sig om hur den skiftar med årstiderna. Intresset för naturen lägger grunden för hållbart samhälle. 25