Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Miljöredovisning för programperioden handlingsprogram med miljömål

15 2

16 Fakta om landstinget Landstingets främsta uppgift är att erbjuda länets invånare hälso- och sjukvård. Under 2011 omsatte landstinget cirka 6,5 miljarder kronor. Cirka 85 % går till hälso- och sjukvård. Resterande 15 % fördelas på bland annat tandvård, forskning, regional utveckling och administration. Landstingets högsta beslutande organ är landstingsfullmäktige. Vart fjärde år väljer länets invånare 71 ledamöter från olika politiska partier till landstingsfullmäktige. Politikerna kommer från hela Örebro län och har till uppdrag att företräda länsinvånarna. Varje dag söker cirka personer läkare någonstans i Örebro län, och varje dygn vårdas cirka 800 patienter på något sjukhus i länet. I landstinget arbetar cirka medarbetare. I Örebro län finns tre sjukhus, Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) samt lasaretten i Karlskoga och Lindesberg. I länet finns även 29 vårdcentraler, 23 tandvårdskliniker samt specialisttandvård. Cirka portioner mat lagas varje år i landstingets kök. Varje år görs cirka 12 miljoner resor med kollektivtrafiken i länet. Totalarean av landstingets fastighetsbestånd, inklusive Länsgården, är m². Landstinget är hel- eller delägare i Länsgården, Länstrafiken, Länsteatern, Länsmusiken, Regionförbundet, Capio Läkarhuset och Inkubera. Innehåll: Fakta om landstinget, sida 3 Vision och värdegrund för Örebro läns landsting, sid 4 Förord, sida 5 Utfallet i korthet, sida 6 På väg mot en hållbar vård, sidan 8 Landstingets totala klimatpåverkan, sida 9 Energi, sida 10 Tjänsteresor, sida 12 Kollektivtrafik, sida 14 Livsmedel, sida 15 Produkter, sida 16 Avfall, sida 18 Kemikalier, sida 19 Läkemedel, sida 20 Organisation för hållbarhet, sida 22 Nytt Miljö- och hållbarhetsprogram för , sida 24 Landstinget och omvärlden, sida 25 Slutord, sida 26 3

17 Vision och värdegrund för Örebro läns landsting Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Så lyder landstingets vision, och den är utgångspunkten för all vår verksamhet. Landstingets värdegrund utgår från visionen och lyder: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. 4

18 Politikens ansvar att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar vård När vi summerar 2011 är det inte bara det gångna året som vi sammanfattar. Landstingets nya miljöprogram ersätter det program som gällde och det är därmed en hel programperiod som ska sammanfattas. Vi kan konstatera att vårt landsting i vissa miljöfrågor ligger mycket långt framme, kanske särskilt vad gäller kost och energieffektiviseringar. Målet att 25 procent av den mat vi lagar skulle vara ekologisk 2011 klarade vi med råge andelen blev 35 procent. Blickar vi framåt höjer vi ribban ytterligare, till 2015 vill vi att 45 procent av maten ska vara ekologiskt producerad. Sedan 2004 har vi minskat energiförbrukningen med 15 procent, och även om vi inte nådde målet om 20 procent så är det ett stort steg i rätt riktning. Det finns andra områden där vi inte har lyckats nå hela vägen fram. Målen för förnybar värme och miljöbilar nåddes inte, och avfallsmängderna har tvärtemot ambitionen ökat. Men högt uppsatta mål är en förutsättning för att kunna utmana verksamheten och nu tar vi sikte på Politiken ska vara pådrivande och skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar vård i vårt län. Vi är inte nöjda med att vi kommit långt. För oss handlar miljöarbetet om att säkerställa att vi bedriver en verksamhet som hushåller med våra resurser idag och bidrar till lägre vårdkostnader på lång sikt. För att ytterligare höja ambitionsnivån till 2015 tillskjuter vi medel för forskning och informationsspridning av läkemedels miljöpåverkan, förstärker miljökompetensen på fastigheter och utbildar förskrivare av läkemedel. När 2011 sammanfattas ligger Örebro läns landsting långt fram och genom att ha ett väl förankrat miljöarbete med höga ambitioner kommer det vara möjligt för oss att vara ledande inom miljöområdet också Jonas Karlsson, landstingsråd (S) 5

19 Miljöprogram med miljömål : Utfallet i korthet I tabellen redovisas utfallet i korthet per målområde för hela programperioden En utförligare beskrivning av de åtgärder och aktiviteter som bedrivits under perioden finns sedan i respektive avsnitt. = Målet är uppnått = Målet är inte uppnått, men stora förbättringar har skett = Målet är inte uppnått Målområde Mål 2011 Resultat Utveckling Klimat Energi Transporter Inget mål har varit fastställt för perioden Är den totala energiförbrukningen av el och värme per kvadratmeter (BRA) minst 20 % lägre jämfört med 2004 Kommer el och kyla från förnybara energikällor Är andelen använd värme producerad med förnybara värmekällor minst 80 % Används fossil olja endast till reservdrift Är utsläppen av koldioxid i samband med transporter och resor minst 40 % lägre jämfört med år 2000 Är samtliga förmåns-, leasingoch hyrbilar klassade som miljöbilar enligt den statliga definitionen Sker 40 % av de av landstinget utförda/ upphandlade sjukresorna med miljöfordon Inget mål har varit fastställt för kollektivtrafiken under perioden Landstingets totala klimatpåverkan har minskat med ca 15 % sedan 2009, främst på områdena energi och kollektivtrafik Målet nåddes nästan, minskningen mätt i kwh/m2 var 15 % mellan 2004 och % ursprungsmärkt förnybar el köptes under 2011, och fjärrkylan kommer från omhändertagande av spillvärme i avloppsvatten Andelen var 64 % under Utfallet är beroende av åtgärder och investeringar hos fjärrvärmeproducenterna Målet nåddes inte helt, men viktiga åtgärder har varit att bl a byta ut oljepannor vid folkhögskolorna Målet nåddes ej, 2011 var utsläppen från tjänsteresor med bil 15 % lägre än (Övriga resor kan endast följas upp från 2008) Målet nåddes nästan, andelen uppgick till 91 % under 2011 Målet nåddes. Under 2011 kördes 37 % av fordonskilometer på förnybart bränsle Koldioxidutsläppen per kilometer från kollektivtrafiken har minskat med 35 % mellan 2008 och

20 Målområde Mål 2011 Resultat Utveckling Produkter Läkemedel och kemikalier Avfall Är andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel minst 25 % Har andelen inköpta livsmedel och andra produkter som producerats enligt Rättvisemärket eller liknande etiska och sociala krav ökat jämfört med 2007 Prioriteras resurssnålhet och kretsloppsanpassning vid upphandling och inköp Finns riktlinjer för miljöanpassad upphandling Sker all byggnation på ett miljöanpassat och energieffektivt sätt Har spridningen av miljöpåverkande läkemedel och kemikalier till mark, vatten och luft minimerats Har mängden kemiska produkter som används och som innebär risk för miljön och människor minskat Prioriteras läkemedels miljöegenskaper minst lika högt som priset vid upphandling Har utsläppen av lustgas minskat med minst 25 % jämfört med år 2007 Har samtliga landstingets verksamheter anpassade rutiner för att få minimalt med restavfall Har källsorteringsgraden ökat och mängden restavfall minskat Andelen ekologiska livsmedel har ökat från 12 till 35 % under perioden Andelen etiskt producerade livsmedel och produkter har ökat, men är fortfarande liten Målet nåddes inte helt, men viktiga åtgärder har varit att bl a byta ut oljepannor vid folkhögskolorna Resurssnålhet och kretsloppsanpassning har i mycket begränsad utsträckning varit en del av utvärderingen vid upphandling under perioden Riktlinjer finns både för landstingets egen upphandling, samt för den gemensamma upphandlingen inom Varuförsörjningen All byggnation inom Landstingsfastigheter är energieffektiv, men det finns potential att bygga ännu mer miljöanpassat med avseende på materialval och kemikalier Spridningen kan inte anses ha minimerats under målperioden, även om förbättringar skett. Målet är inte mätbart, utan följs upp via flera indikatorer Mängden använda kemiska produkter med risk för miljö och människor har minskat, men i begränsad omfattning Målet är inte nått, möjligheterna att ställa miljökrav på läkemedel har varit mycket begränsade Målet om minskade lustgasutsläpp förutsatte destruktion av lustgas, vilket inte införts. Förbrukningen har minskat med 2 % mellan 2007 och 2011 Alla verksamheter har rutiner för minimering av restavfall utifrån de förutsättningar som ges av avfallsentreprenörerna Källsorteringsgraden har sjunkit och såväl mängden restavfall som total mängd avfall har ökat 7

21 På väg mot en hållbar vård Idag blir det alltmer tydligt att sättet vi bedriver vården på måste formas utifrån flera samtidiga perspektiv: hur vi påverkar miljön, vilka ekonomiska konsekvenser det ger, och hur människor berörs fysiskt och psykiskt av det vi gör. När vi betraktar dessa perspektiv samtidigt skapas förutsättningar för en hållbar vård. Många goda skäl för en mer hållbar vård Begreppet hållbar vård omfattar många olika frågor i landstingets verksamhet. Utgångspunkten är att verksamheten ska uppfylla de behov av vård som medborgarna har idag, utan att urholka de framtida ekonomiska eller ekologiska resurserna. Vården ska också bedrivas på ett sätt som värnar hälsa och välmående hos människor som berörs. Förväntningarna på landstinget som en ansvarsfull samhällsaktör kommer från många olika håll patienter, anställda, skattebetalare, leverantörer och många andra. Att föra en aktiv dialog med dessa grupper är en viktig framgångsfaktor för en långsiktigt hållbar vård. Socialt ansvar en global fråga Människors möjlighet till hälsa och välbefinnande påverkas till mycket stor del av deras arbete. Det gäller givetvis både anställda vid en vårdcentral i vårt landsting, liksom anställda vid en kaffeplantage i Sydamerika. Insikten har ökat om att det sätt landstinget gör inköp på påverkar arbetsmiljö och försörjningsmöjligheter för människor som deltar i produktionen av våra varor. Genom att ställa miljö- och sociala krav vid upphandling och inköp kan landstinget verka för miljöhänsyn och god arbetsmiljö och arbetsvillkor hos leverantörerna. Tydliga samband mellan hälsa och miljö Forskningen visar på tydliga samband mellan negativ miljöpåverkan och försämrad hälsa hos medborgarna. Exponering av kemikalier kan till exempel ge astma, allergier, reproduktionssvårigheter och cancer. Klimatförändringarna kan komma att orsaka svält, värmerelaterade dödsfall och spridning av nya sjukdomar. Lokala luftföroreningar orsakar idag många fall av astma och luftvägsproblem. Genom att minska landstingets miljöpåverkan bidrar vi därför till att förbättras människors hälsa själva kärnan i landstingets uppdrag. Alla beslut bör belysa hållbarhetsfrågorna För att utveckla vården i hållbar riktning krävs att de roller i landstinget som har stort inflytande över planering och investeringar alltid bedömer de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna samtidigt vid beslut. För detta krävs både ökad kunskap om påverkan på människa och miljö, och även en planeringsprocess som formaliserat dessa bedömningar. Det är också viktigt att hålla diskussionen levande på alla nivåer i landstinget om vilka effekter förändringar i vårdprocesser och övrig verksamhet kan ge. Figur 1. Exempel på en hållbar vård en vård som bedrivs inom ett handlingsutrymme där inget av de tre perspektiven urholkas och försämras varken för människor som lever idag eller för framtida generationer. Jämlik och rättvis Utvecklar och stimulerar medarbetarna Socialt hållbar vård Resu rssnål och kretslopps - anpassad Energieffektiv Ekologiskt hållbar vård Giftfri och hälsofrämjande Minimalt ekologiskt fotavtryck Trygg och patientsäker Bevarar goda framtida ekonomiska förutsättningar Bidrar till god hälsa hos människor både lokalt och globalt Ekonomiskt hållbar vård Resu rseffektiv och ändamålsenlig 8

22 Landstingets totala klimatpåverkan Klimatförändringarna är en viktig del av landstingets utmaningar. Arbetet med att minska klimatpåverkan omfattar många skilda frågor och pågår på olika håll inom organisationen. Det handlar om allt från att släcka lampan till att bygga nya sjukhuslokaler på det mest energieffektiva sättet. De största källorna till koldioxidutsläpp är värme- och elförbrukning samt länets kollektivtrafik. Mål 2011 Resultat Utveckling Inget mål har varit fastställt för perioden Landstingets totala klimatpåverkan har minskat med ca 15 % sedan 2009, främst inom områdena energi och kollektivtrafik Minskade koldioxidutsläpp under 2011 Landstingets totala klimatpåverkan minskade med 12 procent under Biogasdriften av stadsbussarna i Örebro samt den minskade fjärrvärme- och oljeanvändningen är de faktorer som bidragit mest till detta. De aktiviteter som bidragit till ökad klimatpåverkan under året är framförallt tjänsteresor med flyg och bil. Figur 2 omfattar de koldioxidutsläpp som är möjliga att följa upp årligen. Ton CO Landstingets totala koldioxidutsläpp Nya mål för minskad klimatpåverkan Örebro läns landsting har beviljats stöd från Energimyndigheten för att arbeta med energieffektivisering. Inom ramen för detta projekt gjordes 2009/2010 en kartläggning av energiförbrukning och total klimatpåverkan. Kartläggningen visade att förbrukningen av engångsmaterial står för cirka 19 procent av den totala klimatpåverkan, och livsmedlen för cirka 7 procent. Om kollektivtrafiken exkluderas så uppgår engångsmaterialets klimatpåverkan till 27 procent. Med utgångspunkt i denna kunskap har mål och strategier för minskad klimatpåverkan från engångsmaterial och livsmedel lyfts in i det nya Miljö- och hållbarhetsprogrammet för Klimatpåverkan på dessa områden är ännu inte möjliga att följa upp år från år, utvecklingen av denna uppföljning har dock påbörjats under Figur 2. Landstingets totala koldioxidutsläpp (inklusive energi, medicinska gaser, kollektivtrafik, sjuk- och tjänsteresor samt köldmedia. Materialförbrukning och livsmedel ingår ej.) Fördelning av landstingets mätbara klimatpåverkan % 6% 1% Tjänsteresor inkl ambulans Sjukresor Värmeanvändning 7% 5% 20% 21% Elanvändning Kollektivtrafik Köldmedia Medicinska gaser Figur 3. Fördelning av landstingets mätbara klimatpåverkan

23 Energi Landstingets energiförbrukning går bland annat till uppvärmning och kylning av lokaler, ventilation, belysning och medicinsk utrustning. Energiförbrukningen inom Landstingsfastigheter var under året 193 kwh/m², en minskning med 4 procent sedan Drygt 40 procent av landstingets klimatpåverkan kommer från energiförbrukningen att minska den är därför en av de viktigaste miljöfrågorna. Område Mål 2011 Resultat 2011 Utveckling Är den totala energiförbrukningen av el och värme per kvadratmeter bruksarea (BRA) minst 20 % lägre jämfört med 2004 Kommer el och kyla från förnybara energikällor Är andelen använd värme producerad med förnybara värmekällor minst 80 % Används fossil olja endast till reservdrift Målet nåddes nästan, minskningen mätt i kwh/m2 var 15 % mellan 2004 och % ursprungsmärkt förnybar el köptes under 2011, och fjärrkylan kommer från omhändertagande av spillvärme i avloppsvatten Andelen var 64 % under Utfallet är beroende av åtgärder och investeringar hos fjärrvärmeproducenterna Målet nåddes inte helt, men viktiga åtgärder har varit att bl a byta ut oljepannor vid folkhögskolorna Minskad värmeförbrukning under 2011 Landstingsfastigheter minskade under året energiförbrukningen med 4 %, från 202 kwh/m2 till 193 kwh/m2. Totalt sett har energiförbrukningen minskat med 15 % sedan basåret Det innebär att målet för energieffektivisering i Miljöprogrammet inte riktigt nåddes, även om vinsterna ur både miljö- och ekonomiskt perspektiv är betydliga. Årets minskning skedde endast på värmesidan, elförbrukningen var oförändrad mellan 2010 och Många energieffektiviseringsprojekt under perioden Landstingsfastigheter har under programperioden aktivt arbetat med energieffektiviseringar genom ca 60 olika energibesparingsprojekt. Det handlar bland annat om värmeåtervinning från ventilationsluft, förbättrad isolering och energieffektivare ventilationsaggregat. Installation av energisnåla LED-lampor och rörelsevakter har också varit effektiva åtgärder för att minska elförbrukningen i verksamheten. Utbyte och installation har skett löpande när verksamheten efterfrågat detta samt vid ombyggnationer. kwh/m Total energianvändning Mål 2011 Figur 4. Total energianvändning Vinster för både ekonomi och miljö Energieffektiviseringsprojekten har gett stora vinster för både miljön och ekonomin. Den minskade energianvändningen har lett till att koldioxidutsläppen minskat med ton och kostnaderna sjunkit med drygt 41 miljoner kronor under perioden

24 Fördelning av klimatpåverkan från energiförbruk Effektiviseringsåtgärderna har gett en tydlig effekt på värmeförbrukningen, som har sjunkit från 124 till 94 kwh/m2 sedan Den minskning av elförbrukning som uppnåtts genom bl a ändrat beteende hos medarbetarna och eleffektivare utrustning har till stor del vägts upp av ett ökat antal datorer och värmepumpar samt en ökning av energikrävande medicinteknisk utrustning. Landstingets elförbrukning minskade från 105 till 102 kwh/m2 mellan 2004 och % 0% 0% 3% 0% El Fjärrvärme Olja 49% Solel/solvärme Biogas Pellets Energiförbrukningen största bidraget till klimatpåverkan Utsläppen av koldioxid från el- och värmeproduktion påverkar klimatet, och av landstingets totala mätbara klimatpåverkan stod energiförbrukningen 2011 för cirka 41 procent. Klimatpåverkan var dock något lägre jämfört med 2010, främst genom minskad fjärrvärmeförbrukning samt genom att säkrare leveranser av biogas till USÖ minskade förbrukningen av fossil olja till ångproduktion. 100 procent förnybar el Landstingsfastigheter har under 2011 upphandlat miljöcertifikat som garanterar el från vattenkraft motsvarande 100 procent av landstingets elförbrukning. Andelen förnybar värme, 64 procent, är i stort sett oförändrad från 2010, då bränslemixen hos fjärrvärmeleverantörerna inte förändrats nämnvärt. Landstinget har begränsade möjligheter att påverka klimatpåverkan från fjärrvärmen, eftersom det är beroende av vilka investeringar leverantörerna gör i sina produktionsanläggningar. Den sista fastigheten som värms upp med olja, Fellingsbro folkhögskola, konverterades till bergvärme under 2011, vilket minskar landstingets förbrukning av fossil olja. Figur 5. Fördelning av klimatpåverkan från energiförbrukning. Andel av kwh Ton CO2 El 48,4 % Fjärrvärme 47,9 % Olja 3,5 % 386 Pellets 0,1 % 15 Biogas 0,0 % 4 Solel/solvärme 0,0 % - Totalt 100 % (*Landstingsfastigheter och Länsgården. El inkl värme-el) Figur 6. Landstingets energiförbrukning och klimatpåverkan 2011* Värmeförbrukning per sjukhus Länsgårdens energianvändning ökar något Ytan i landstingets helägda fastighetsbolag Länsgården uppgår till m², cirka 23 procent av den totala ytan. Energiförbrukningen per kvadratmeter är lägre än i landstinget i övrigt eftersom lokalerna i större utsträckning utgörs av bostäder och kontor än vårdlokaler. Under 2011 ökade energiförbrukningen med 1 procent till 158 kwh/m² kwh/m2 62% 66% 96% USÖ Karlskoga Lindesberg Förnybar värme Ej förnybar värme Figur 7. Värmeförbrukning per sjukhus 1 Klimatpåverkan från värme beräknas utifrån faktiska utsläppsdata från fjärrvärmeleverantörer. Klimatpåverkan från elproduktion räknas här som 100 g CO2/kWh. 2 Landstingsfastigheter och Länsgården 11

25 Tjänsteresor Det krävs många olika typer av resor för att få vården att fungera effektivt. Ambulanser, servicebilar, hembesök, utbildningsresor och flygresor till konferenser är några exempel. Under 2011 stod tjänsteresorna för 7 procent av landstingets totala mätbara klimatpåverkan. Koldioxidutsläppen har ökat under året och ligger på samma nivå som under Mål Resultat Utveckling Är utsläppen av koldioxid i samband med transporter och resor minst 40 % lägre jämfört med år Är samtliga förmåns-, leasing och hyrbilar klassade som miljöbilar enligt den statliga definitionen. Sker 40 % av de av landstinget utförda/ upphandlade sjukresorna med miljöfordon. Målet nåddes ej, 2011 var utsläppen från tjänsteresor med bil 15 % lägre än (Övriga resor kan endast följas upp från 2008) Målet nåddes nästan, andelen uppgick till 91 % under 2011 Målet nåddes. Under 2011 kördes 37 % av fordonskilometer på förnybart bränsle Långt kvar till målet för tjänsteresor Koldioxidutsläppen från samtliga tjänsteresor (flyg, bil inkl ambulans, buss och tåg) ökade med 8 procent under Det är är främst flygresorna som ökat under året med 45 procent, men även rest sträcka med bil har ökat. Det innebär att koldioxidutsläppen ligger kvar på samma nivå som under Ton CO Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil, * Mål 2011 Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med endast bil ökade med 5 procent under Sedan basåret 2000 har utsläppen minskat med totalt 15 procent, vilket gör att det är långt kvar till målet 40 procent minskning i Miljöprogrammet. Andelen miljöbilar över 90 procent Målsättningen 100 procent miljöbilar nåddes inte under perioden. I början av 2010 tecknade landstinget ett nytt avtal på leasingbilar, vilket endast omfattade miljöbilar. Det innebär att treåriga leasingavtal på ej miljöbilar kunde tecknas ända fram till våren 2010, och några sådana bilar finns därför kvar i verksamheten fram till Utöver detta ägde landstinget 18 egna ej miljöbilar under 2011, främst inom park- och driftverksamheten. Ton CO2 Figur 8. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil, Koldioxidutsläpp från tjänsteresor totalt, Figur 9. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor totalt, Andel miljöbilar ,2 1 0,8 0,6 85% 91% 0,4 59% 0,2 Andel Andel ej miljöbilar Andel miljöbilar Figur 10. Andel miljöbilar

26 Andel koldioxidutsläpp per fordonsslag, 2011 Klimatkompensation av tjänsteresor införd I januari 2011 införde landstinget ett system för klimatkompensation av tjänsteresor. Klimatkompensationen innebär att alla verksamheter gör en årlig avsättning till miljöprojekt som syftar till att minska klimatpåverkan. Avsättningen beräknas utifrån mängden utsläppt koldioxid från inrikes flyg och bil som drivs med fossila bränslen. För 2011 var kostnaden 1,50 kronor per kilo koldioxid, och den totala avsättningen blev cirka 1,2 miljoner kronor. Exempel på projekt som finansierats är tjänstecyklar, videokonferensanläggningar, utbildning i Sparsam körning samt framtagande av Grön resplan för Universitetssjukhuset. 1% 0 % 24 % 15 % 4 % Privat bil Bilpool Verksamhetsbil Hyrbil 25 % 27 % 4 % Ambulans Tåg Buss Flyg Figur 11. Andel koldioxidutsläpp per fordonsslag, 2011 Förbättrade möjligheter till resfria möten Landstingets riktlinjer för resor i tjänst reviderades under 2010 för att tydligare styra mot resfria möten och ökad andel resor med kollektivtrafik. Under programperioden har även de tekniska förutsättningarna för resfria möten förbättrats avsevärt. Infrastrukturen för videokonferens har färdigställts med bland annat en bryggfunktion som möjliggör flerpartsmöten. Webkameror finns att beställa för alla anställda, antalet videokonferensutrustningar har ökat och så kallat företagskort för kollektivtrafikresor har införts. Dessa förbättringar har dock ännu inte lett till minskade resor i tjänst. Vinster med resfria möten: Ingen klimatpåverkan Inga kostnader för resor eller förlorad arbetstid Minskad stress hos medarbetarna Säkrare arbetsmiljö, ingen risk för trafikolyckor Sjukresor andel fordonskilometer per drivmedel Sjukresor med miljöfordon Landstingets mål i Miljöprogrammet var att 40 procent av sjukresorna som utförs åt landstinget ska göras med miljöfordon senast Målet nåddes i princip, under 2011 kördes 37 procent av fordonskilometer med förnybart drivmedel (biogas och etanol). Resorna utfördes både med personbil och med större specialfordon. 56% 7% 26% 11% Biogas Etanol Bensin Diesel Figur 12. Sjukresor 2011 andel fordonskilometer per drivmedel 13

27 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att nå samhällets mål kring minskad klimatpåverkan. Länstrafiken i Örebro län ansvarar för stadstrafiken i fem orter samt 90 landsortslinjer och tåg, och ägdes under 2011 till 50 procent av landstinget och till 50 procent av kommunerna i Örebro län. Från januari 2012 är landstinget ny kollektivtrafikmyndighet och ensam huvudman. Mål Resultat 2011 Utveckling Inga mål för kollektivtrafiken har funnits i Miljöprogrammet Koldioxidutsläppen per kilometer har minskat med 35 % mellan 2008 och 2001 Antal körda kilometer per år har ökat med 11 % mellan 2008 och 2011 Miljökrav vid upphandling centralt Länstrafiken har inga egna bussar, utan tecknar avtal med trafikbolag som utför trafikuppdragen. De miljökrav som ställs vid upphandlingen för att minska kollektivtrafikens miljö- och klimatpåverkan är centrala. I Örebro län finns avtal med fem olika entreprenörer för stads- och landsortstrafik. Under 2011 utfördes trafik av 246 fordon, varav 61 var biogasfordon. Minskad klimatpåverkan med biogas Under 2009/2010 gick stadsbussarna i Örebro över från diesel till biogas, en åtgärd som kraftigt minskat koldioxidutsläppen. De årliga utsläppen av koldioxid har minskat med ton från 2008 till Räknat i gram per kilometer har utsläppen minskat med 35 procent samma period, något som tydligt bidragit till en minskning av landstingets totala klimatpåverkan. Andelen förnybart bränsle ökar Utöver de överenskommelser som gjorts i upphandlingarna förs även förhandlingar med vissa bussentreprenörer om att öka andelen förnyelsebart fordonsbränsle inom gällande trafikavtal. Länstrafikens mål är att öka andelen trafik med förnybart bränsle till 75 procent år De förnybara bränslen som används idag är biogas och biodiesel (RME). Under 2011 var andelen fordonskilometer med förnybart bränsle 36 procent, en ökning från 2010 då andelen var 21 procent. Mil gram CO2/km Körd sträcka kollektivtrafik Figur 13. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor totalt, Koldioxidutsläpp per km från kollektivtrafik Figur 14. Koldioxidutsläpp per km från kollektivtrafik,

28 Livsmedel Varje år tillagas cirka matportioner till patienter och anställda. Maten är en viktig del av vården, och kan bidra till välbefinnande och förbättrad hälsa. Men maten har också en stor miljöpåverkan genom klimatpåverkan och användning av bekämpningsmedel och konstgödsel. Landstinget arbetar för att minska detta genom bland annat miljökrav vid upphandling och ökad andel ekologisk mat. Område Mål Resultat 2011 Utveckling Är andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel minst 25 % Har andelen inköpta livsmedel och andra produkter som producerats enligt Rättvisemärket eller liknande etiska och sociala krav ökat jämfört med 2007 Andelen ekologiska livsmedel har ökat från 11,7 till 35,4 % under perioden. Andelen etiskt producerade livsmedel och produkter har ökat, men är fortfarande liten. 35 procent ekologiska livsmedel 2011 Kostavdelningen har arbetat målmedvetet under programperioden för att öka inköpen av ekologiska livsmedel. Mellan 2008 och 2011 har andelen ekologiskt ökat från 11 till 35 procent av inköpt värde. Målet till 2011 var 25 procent ekologisk mat, enligt det nationella målet för offentliga sektorn. Under året har arbetet med att utveckla menyerna för patient- och personalkost fortsatt, utifrån tillgången på ekologiska råvaror. Matens klimatpåverkan kartlagd Under 2010 gjordes en inventering av landstingets totala klimatpåverkan. För första gången beräknades även klimatpåverkan från de livsmedel som köps in till kostavdelningen. Kartläggningen visade att maten står för cirka 5 procent av landstingets klimatpåverkan (inklusive kollektivtrafik och materialanvändning) och att kött, ägg och mejeriprodukter tillsammans står för 73 procent av matens klimatpåverkan. Denna kunskap har lett till att landstinget formulerat mål för minskad klimatpåverkan från maten i det nya Miljö- och hållbarhetsprogrammet. En viktig del av detta blir att utveckla mer klimatanpassade menyer samt att minska matsvinnet. Andelen ekologiskt och etiskt kaffe ökar långsamt Målet för 2011 var att 100 procent av kaffet inom landstinget skulle vara etiskt och ekologiskt producerat, ett mål som inte nåddes. Under 2010 gjordes en ny upphandling av kaffe, där 9 av 10 upphandlade kaffesorter är ekologiska, och 4 av de 10 kaffesorterna är producerade enligt etiska kriterier. Av % Andel ekologiska livsmedel Mål 2011 Miljömål: År 2011 är andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel minst 25%, räknat i Figur 15. Andel ekologiska livsmedel kronor. Utfall 2011: Den ekologiska andelen uppgick 2011 till 35% av de inköp som gjorts från avtalade grossister. Belönat arbete med ekologiska livsmedel Våren 2010 fick kostavdelningen landstingets interna Miljöpris för sitt målmedvetna arbete med ekologiska livsmedel, och i juli samma år utmärkelsen Gröna Gaffeln av Naturskyddsföreningen. ÖLL tilldelades 2011 även diplom av EkoMatCentrum för att det nationella målet 25 % ekologisk mat uppnåtts. kaffet som köptes på dessa avtal under 2011 var 99 procent ekologiskt producerat och 4 procent etiskt producerat. I verksamheten hyrs även ett antal kaffemaskiner. Av kaffet som köptes till dessa maskiner var cirka 64 procent ekologiskt och 43 procent etiskt producerat. (En stor del av kaffet är både etiskt och ekologiskt producerat.) Ett nytt avtal på kaffeautomater under 2012 samt förbättrade rutiner kring beställning av kaffe kommer att förenkla val av etiskt och ekologiskt kaffe. 15

29 Produkter Landstingets användning av engångsmaterial ökar, vilket ger en betydande klimatpåverkan genom förbrukningen av ändliga råvaror. Inköp av produkter som textilier, möbler och IT-utrustning ger även upphov till annan miljöpåverkan genom till exempel minskad biologisk mångfald och kemikalieanvändning i processer och produkter. Samtidigt har landstinget goda möjligheter att minska miljöpåverkan från produkter genom höga miljökrav vid upphandling och inköp. Område Mål Resultat 2011 Utveckling Prioriteras resurssnålhet och kretsloppsanpassning vid upphandling och inköp. Finns riktlinjer för miljöanpassad upphandling Sker all byggnation på ett miljöanpassat och energieffektivt sätt Resurssnålhet och kretsloppsanpassning har i mycket begränsad utsträckning varit en del av utvärderingen vid upphandling under perioden. Riktlinjer finns både för landstingets egen upphandling, samt för den gemensamma upphandlingen inom Varuförsörjningen. All byggnation inom Landstingsfastigheter är energieffektiv, men det finns potential att bygga ännu mer miljöanpassat med avseende på materialval. Förbrukning av engångsmaterial ökar Det blir allt vanligare med engångsprodukter inom vården, både av hygien- och effektivitetsskäl. Det gäller till exempel täcken, rondskålar, kläder och operationsutrustning. Vid kartläggningen av landstingets totala klimatpåverkan utgjorde engångsmaterialet omkring 20 procent av den totala påverkan. Under 2011 inleddes ett arbete med att kartlägga verksamheternas användning av engångsmaterial närmare. Som en del av detta arbete görs livscykelanalyser av engångs- respektive flergångsprodukter med samma ändamål. Målet är att identifiera ett antal engångsprodukter som landstinget ska minska användningen av genom övergång till flergångsprodukter eller genom ändrade arbetsmetoder. Medvetenheten kring miljöpåverkan från engångsmaterial är redan idag hög på många håll. Troliga exempel på detta är den ökade andelen engångs pappersmuggar samt den minskade förbrukningen av kontorspapper (se figur xx och xx). Antal Ton Engångsmuggar Antal plastmuggar Antal pappersmuggar Figur 16. Engångsmuggar Pappersförbrukning ,1 64,8 61,7 66, Figur 17. Pappersförbrukning

30 IT både negativ och positiv miljöpåverkan Användningen av IT-produkter innebär en miljöpåverkan både genom energianvändning, och resursförbrukning och kemikalieanvändning. Men IT är även ett verktyg för minskad miljöpåverkan genom att skapa möjligheter till resfria möten. De tekniska förutsättningarna för distansmöten förbättrades under 2011 infrastrukturen för videokonferens har färdigställts med bland annat en bryggfunktion som möjliggör flerpartsmöten. De tre stora hörsalarna på samtliga sjukhus har fått ny videoutrustning så att kvalitén i direktutsändningar vid olika arrangemang ökat. LandstingsIT har under programperioden även fortsatt arbetet med så kalllad virtualisering av serverplattformen vilket ger minskad energiförbrukning och färre fysiska produktinköp. Arbetet med minskad miljöpåverkan IT ska utvecklas ytterligare under 2012 genom framtagandet av en samlad strategi för Grön IT. Byggvarubedömning vid materialval Örebro läns landsting har aktivt deltagit i utvecklingen av Byggvarubedömningen (BVB), ett system för bedömning och klassning av byggmaterial ur miljöperspektiv. Landstingsfastigheter har som mål att upphandlade byggentreprenörer ska använda BVB för miljöbedömning vid byggprojekt, i syfte att säkerställa att byggvaror som används är klassade och godkända ur miljöperspektiv. Under 2011 användes BVB vid samtliga byggprojekt med anbudsförfarande. 17

31 Avfall Stora mängder avfall uppstår varje år i landstinget, under 2011 uppgick mängden till cirka ton bara på sjukhusen. Trots färre antal vårdplatser ökar mängderna varje år. Den ökande användningen av engångsmaterial bidrar till allt större avfallsmängder på sjukhusen. Mål 2011 Resultat Utveckling Har samtliga landstingets verksamheter anpassade rutiner för att få minimalt med restavfall Har källsorteringsgraden ökat och mängden restavfall minskat Alla verksamheter har rutiner för minimering av restavfall utifrån de förutsättningar som ges av avfallsentreprenörerna Källsorteringsgraden har sjunkit och såväl mängden restavfall som total mängd avfall har ökat Ökade avfallsmängder från sjukhusen För att nå målen om minskade avfallsmängder är det viktigt att redan vid upphandling ställa krav på materialeffektiva produkter, förpackningar och logistiklösningar. En ökad användning av flergångsprodukter skulle troligtvis också bidra till minskade avfallsmängder. De totala avfallsmängderna från sjukhusen har ökat årligen under programperioden, och även fraktionen restavfall har ökat med 4 procent, tvärtemot målet i miljöprogrammet. Avfallet från övriga verksamheter som vårdcentraler och tandvårdsmottagningar följs inte upp i nuläget (utom det vårdspecifika och farliga avfall som skickas in till USÖ). Ton Total mängd avfall från sjukhusen Figur 18. Total mängd avall från sjukhusen Universitetssjukhuset Örebro 35,9 kg Karlskoga lasarett 37,2 kg Oförändrad materialåtervinningsgrad Målet för perioden var att materialåtervinningsgraden (dvs andelen avfall som går till materialåtervinning istället för förbränning eller deponi) skulle öka från utgångsvärdet 42 procent 2008, men detta mål nåddes inte. Under 2011 var den totala återvinningsgraden vid sjukhusen 38 procent. Detta beror delvis på att marknadspriset på vissa återvunna material tidvis är för lågt för att återvinning ska löna sig. Det beror även på att de materialfraktioner som sorterats ut i verksamheten inte alltid är tillräckligt rena för att återvinnas. Samtliga tre produktionskök återvinner matavfall som komposteras till matjord, sammanlagt 278 ton under Landstingets mål är att matavfallet i framtiden ska gå till rötning och produktion av biogas. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Lindesbergs lasarett Andel materialåtervinning (sjukhus) Figur 20. Andel materialåtervinning vid sjukhus. (Återvinningsgrad 2009 sannolikt 41 %) 33,0 kg Figur 19. Mängd avfall per vårdtillfälle (slutenvård)

32 Kemikalier I landstinget används omkring olika kemikalier inom allt från städning till laboratorieverksamhet. En god kemikaliehantering i landstinget bidrar till en hälsosam arbetsmiljö för våra medarbetare, en säker vård för patienterna samt en minskad påverkan på vår yttre miljö. Mål 2011 Resultat Utveckling Har spridningen av miljöpåverkande läkemedel och kemikalier till mark, vatten och luft minimerats Har mängden kemiska produkter som används och som innebär risk för miljön och människor minskat Spridningen av kemikalier kan inte anses ha minimerats under målperioden, även om förbättringar skett. Målet är inte mätbart, utan följs upp via flera indikatorer Mängden använda kemiska produkter med risk för miljö och människor har minskat, men i begränsad omfattning Färre miljöfarliga kemikalier Varje år görs en inventering av verksamheternas kemikalier, som ligger till grund för arbetet med riskbedömning och substitution. Miljöfarliga kemikalier återfinns inom flera förvaltningar, medan de cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska kemikalierna främst återfinns inom landstingets laboratorieverksamhet. Årets inventering visar att antalet miljöfarliga kemikalier med långtidseffekter i vattenmiljön har minskat, från 202 till 90. Miljökrav vid upphandling Via inköpsorganisationen Varuförsörjningen arbetar landstinget för att minska användningen av miljöoch hälsoskadliga kemikalier i kemiska produkter och i varor. Varuförsörjningsnämnden fastställer riktlinjer för miljöanpassad upphandling, och miljögruppen där landstinget är representerat arbetar löpande med att ställa miljökrav i de miljöprioriterade upphandlingarna utifrån riktlinjerna. Under programperioden tecknades bland annat ett nytt avtal på kem-tekniska produkter, där höga miljöoch hälsokrav ställdes på produkterna. Svanenmärkt tvätteri Under 2011 tvättades ton landstingstextilier hos den upphandlade leverantören av tvättjänster. Anläggningen Svanenmärktes under 2010, och en minskad kemikalieanvändning är en central del av leverantörens miljöarbete. Kemikalieanvändningen per kilo tvätt minskade med 8,7 procent under 2010 men ökade sedan något under 2011 på grund av minskade tvättvolymer hos leverantören. kg kem/kg tvätt Antal registrerade kemikalier med miljö- och hälsofarliga egenskaper Mindre kemikalier med ny städmetod Städavdelningens användning av städsystemet städklara moppgarner är nu helt infört. Dosering av kemikalier sker direkt i tvättmaskinerna och moppgarnerna är sedan klara för användning. Behandling med polish undviks, vilket minskar behovet av kemikalier vid underhållsåtgärder. Microfiberdukar helt utan kemikalier används i stor utsträckning vid avtorkning av ytor. Kemikalieanvändning vid textilietvätt, ,016 0,014 0,012 0,01 0,008 0,006 0,004 0,002 Farliga för ozonskiktet 0 0 Miljöfarliga med långtidseffekter i vattenmiljön Figur 21. Miljö- och hälsoegenskaper Cancerogena Mutagena 4 5 Reproduktionstoxiska Figur 22. Kemikalieanvändning vid textilietvätt,

33 Läkemedel Läkemedel är en viktig del av vårdens uppgift att läka, bota och lindra. Användningen av läkemedel ökar kraftigt i samhället, samtidigt som kunskapen om de långsiktiga effekterna av läkemedelsrester i miljön är låg. Lustgas och vissa operationsgaser som används i vården har även en stor klimatpåverkan. Område Mål 2011 Resultat Utveckling Har spridningen av miljöpåverkande läkemedel och kemikalier till mark, vatten och luft minimerats Prioriteras läkemedels miljöegenskaper minst lika högt som priset vid upphandling Har utsläppen av lustgas minskat med minst 25 % jämfört med år 2007 Spridningen av läkemedelsrester kan inte anses ha minimerats under målperioden, även om förbättringar skett. Målet är inte mätbart, utan följs upp via flera indikatorer Målet är inte nått, möjligheterna att ställa miljökrav på läkemedel har varit mycket begränsade Målet om minskade lustgasutsläpp förutsatte destruktion av lustgas, vilket inte införts. Utsläppen har minskat med 2 % mellan 2007 och 2011 Mätningar ger ökad kunskap Kunskaperna om effekterna av läkemedelsutsläpp i miljön är fortfarande låga, vilket begränsat möjligheterna att ställa miljökrav vid läkemedelsupphandlingar. För att öka kunskapen har landstingets läkemedelskommitté utvecklat ett miljöindex med data från provtagningar av läkemedelsrester i avloppsvatten. Regelbundna mätningar av läkemedelsrester i avloppsvatten genomförs, och läkemedelskommittén fastställer mål i verksamhetsplanen för de läkemedel som toppar index. Prover har hämtats in under 2011 men analysresultatet är ännu inte klart. Antibiotikaförskrivningen ökar Den omfattande användningen av antibiotika har gett ökad resistens hos många bakterier. Vissa svårnedbrytbara antibiotika (kinoloner) står också för en stor andel av den miljöbelastning som orsakas av läkemedel. Regeringens mål är att förskrivningen år 2014 ska vara mindre än 250 recept per 1000 invånare och år. Trots den lokala Strama-gruppens arbete ökade antalet förskrivningar/1000 invånare i Örebro län från 335 till 341 under Klart för lustgasdestruktion på USÖ Lustgasen är en 310 gånger starkare växthusgas än koldioxid, vilket gör att landstinget kan minska sin klimatpåverkan betydligt genom att samla in och destruera gasen efter användning. Under programperioden har förberedelser gjorts för lustgasdestruktion på USÖ samt Karlskoga lasarett, men ingen destruktion har påbörjats. Kilo Antal förskrivningar/1000 invånare Total antibiotikaförskrivning, öppenvård Nationellt mål 2013 Figur 23. Total antibiotikaförskrivning, öppenvård Utsläpp av lustgas Mål 2011 Figur 24. Utsläpp av lustgas År - 25% 20

34 21

35 Organisation för hållbarhet Miljöarbetet i landstinget har utgått från Handlingsprogram med miljömål för samt landstingets årliga verksamhetsplan. Under programperioden har miljöorganisationen utvecklats och stärkts ur både resurs- och kompetensperspektiv. Planering och uppföljning av miljöarbetet har förbättrats på samtliga nivåer i organisationen. Tydligare styrning och uppföljning Den röda tråden i miljöarbetet har blivit tydligare under programperioden, och miljöfrågorna allt mer integrerade i den löpande verksamheten. Handlingsprogrammet har tillsammans med landstingets årliga verksamhetsplan styrt de miljömål som fastställts i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Miljöfrågorna tas nu upp vid landstingsledningens verksamhetsuppföljningar med förvaltningarna varje tertial. 4 av 11 förvaltnings- och bolagsledningar genomförde ledningens genomgång av miljöarbetet under Flera av landstingets verksamheter har också infört ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO , bland annat Landstingsfastigheter samt Kävesta och Fellingsbro folkhögskolor. Miljöorganisationens roller På landstingets ledningskansli finns de strategiska resurserna i miljöarbetet; miljöchef samt en miljöcontroller och två miljöstrateger. Varje förvaltning och bolag har sedan en miljösamordnare som driver förvaltningens miljöarbete operativt. Denna roll stöttar även de cirka 300 miljöombud som arbetar med miljöfrågorna på arbetsplatsnivå i landstinget. En viktig roll som tillkommit under programperioden är ledningens representant i miljöfrågor. Denna roll som finns i varje förvaltning ansvarar för att lyfta in miljöperspektivet i förvaltningsledningarnas diskussioner och beslut, och arbetar nära dialog med miljösamordnaren. Ny finanspolicy med hänsyn till hållbar utveckling Landstingsfullmäktige antog en ny finanspolicy för Örebro läns landsting under En förändring sedan tidigare är att de etiska kraven blivit tydligare. Policyn uttrycker tydligt att hänsyn till långsiktigt hållbar utveckling ska tas vid investeringar. Investeringar ska inte tillåtas i företag som uppenbart bryter mot kraven i de internationella konventioner som Sverige har undertecknat, bland annat konventioner om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, ILO-konventionerna samt internationella miljökonventioner. Uppföljning av hur etikreglerna efterföljs kommer att ingå i den årliga uppföljningen av förvaltningen. 22

36 Miljö- och etikkrav vid upphandling Miljöfunktionen fungerar som stöd till landstingets upphandlande enheter genom att delta i referensgrupper vid miljöprioriterade upphandlingar. Inom landstinget finns riktlinjer för miljöanpassad upphandling fastställda förstärktes landstingets upphandlingsenhet med en roll som upphandlare med särskild miljökompetens, och under året ställdes särskilda miljökrav vid följande upphandlingar: Möbler och textilier Vitvaror Driftbilar Hyrbilar Tryckeritjänster Miljöfunktionen deltar även i Varuförsörjningens miljögrupp, som ansvarar för att formulera miljökrav vid miljöprioriterade upphandlingar av förbrukningsmaterial. Under 2011 ställdes särskilda miljökrav vid följande upphandlingar: Inkontinensmaterial samt distribution Belysningsmaterial och batterier Tandvårdsmaterial CRP snabbtest Patologi förbrukningsartiklar och reagenser Patientnära analyser Etiska krav utifrån Varuförsörjningens Uppförandekod har ställts vid upphandling av kirurgiska instrument. Landstinget har även ställt krav på systematiskt miljöarbete hos de externa vårdgivare som har uppdrag inom ramen för Hälsoval (primärvården). Kompetensutveckling kring miljö Under programperioden har ett flertal miljöutbildningar tagits fram och genomförts för att möta verksamheternas behov av ökad miljökompetens. Några exempel är: Miljöutbildning för nya medarbetare Heldagsutbildning för nya miljöombud Miljöutbildning för nya chefer som del av utbildningen Formellt ledarskap Utbildning för textilombud om miljöpåverkan och socialt ansvar i textilproduktion Energiutbildning för samtliga miljöombud Miljödagen för samtliga miljöombud med interna och externa föreläsare Nyhetsbrevet Miljönytt utkom tre gånger per år Uppförandekod för leverantörer 2008 antog Varuförsörjningen en så kalllad uppförandekod. Den innebär att de produkter som köps in ska vara producerade under förhållanden som är förenliga med ILO:s åtta kärnkonventioner, FN:s barnkonvention samt den lagstiftning som gäller i tillverkningslandet. Uppförandekoden omfattar idag fem prioriterade upphandlingsgrupper: instrument och rostfria sjukvårdsartiklar operations- och engångsartiklar handskar, sprutor och kanyler förbandsartiklar upphandling och inköp av textilier Miljöpriset Under programperioden har landstingets miljöpris delats ut fyra gånger. Några av pristagarna är landstingets kostavdelning, Kävesta folkhögskola samt miljösamordnare vid Folktandvården och Karlskoga lasarett. 23

37 q q Nytt Miljö- och hållbarhetsprogram för Landstingsfullmäktige antog i februari 2012 ett nytt miljö- och hållbarhetsprogram för perioden Programmet omfattar både en revidering av befintliga mål, men även helt nya mål kring bland annat total klimatpåverkan och materialförbrukning. Miljö- och hållbarhetsprogrammet är framtaget av en tvärpolitisk arbetsgrupp, och nämnden för Trafik, miljö och service var styrgrupp under hela processen. Ledningskansliets miljöfunktion har bistått med faktaunderlag tillsammans med sakkunniga inom respektive strategiskt område. Programmet innehåller konkreta mål och åtgärder inom åtta strategiska områden energi, resor och transporter, läkemedel, kemikalier, avfall och återvinning, livsmedel, produkter samt organisation för hållbarhet. Några av målen för år 2015 är att klimatpåverkan från länets kollektivtrafik ska ha minskat med 20 procent, att landstingets klimatpåverkan från medicinska gaser ska ha minskat med 70 procent jämfört med år 2010 och att andelen ekologiska livsmedel i landstinget ska vara 45 procent. Landstingets vision q Lövverket symboliserar våra utmaningar fem önskade tillstånd som beskriver en hållbar utveckling för vårt landsting. Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling Socialt ansvar Rik biologisk mångfald Grenarna symboliserar våra strategiska områden med mål och åtgärder för att hantera utmaningarna. Hälsosam omgivningsmiljö Läkemedel Kemikalier Låg klimatpåverkan Energi Resor och transporter Organisation för hållbarhet Livsmedel Avfall Produkter Hållbar resursanvändning q Trädets stam symboliserar vår organisation hur vi planerar och bedriver vårt arbete för att nå målen. 24

38 Landstinget och omvärlden Sett ur ett regionalt perspektiv är landstinget en stor aktör med goda möjligheter att driva utvecklingen på miljöområdet framåt. Det är också en målsättning för landstinget att agera föredöme i hållbarhetsfrågor, regionalt såväl som nationellt. Nätverk och samarbeten Örebro läns landsting har genom miljöfunktionen varit aktivt i ett antal nätverk och samarbetsgrupper: Klimatuppropet i Örebroregionen LMC, Landstingens miljöchefer NÄMIL, Nationellt nätverk för miljösamordnare Nationellt nätverk för Läkemedel och miljö Innovationsprojekt för ftalatfria blodpåsar Nationellt nätverk för substitution av kemikalier samt kemikalier i varor SIS, utveckling av ledningssystem för hållba hetsarbete i kommuner, landsting och regioner Det nationella Lustgaskonsortiet Mälardalsrådet, för samordnad utveckling av Mälardalsregionen Föreningen Rättvisemärkt Samarbete med Örebro kommun kring hållbara tjänsteresor Varuförsörjningens miljögrupp som ställer gemensamma miljökrav vid upphandling Landstinget är också delägare i Regionförbundet Örebro, vars uppdrag är att arbeta för hållbar tillväxt och god livskvalitet i hela Örebroregionen, bland annat genom Energikontorets arbete med effektiv energianvändning och förnybar energi. Under programperioden har landstingets miljöchef även deltagit i styr- och arbetsgrupper för framtagande av regionala och kommunala miljö- och klimatplaner. Vilt- och naturvård Landstingets Vilt- och naturvårdskommitté har uppdraget att stödja naturvårdsinsatser inom länet, och är rådgivande till landstingsstyrelsen i ärenden som rör vilt- och naturvård. Genom bidragsgivning skapas engagemang och möjlighet till genomförande av konkreta vilt- och naturvårdsprojekt. Genom att stödja länets hälsofrämjande miljöer kan medborgarnas livskvalitet öka. Kvismaren, Tysslingen och Oset hör till några av de större naturvårdsprojekt som kunnat utvecklas med stöd från Vilt- och naturvårdskommittén. Med ungdomens årliga naturstipendium på kr vill kommittén stimulera ungdomar till aktiva insatser för naturen i länet gick stipendiet till den föräldrakooperativa förskolan Dagsländan i Askersund. Barnen genomför ett kontinuerligt miljöarbete där även föräldrarna engageras. De arbetar med teman under miljöutmärkelsen Grön flagg, t ex Livsstil och hälsa och Närsamhället. Barnen är mycket ute i naturen och lär sig om hur den skiftar med årstiderna. Intresset för naturen lägger grunden för hållbart samhälle. 25