ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO LÄNS LANDSTING"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Miljö- och hållbarhetsredovisning

2 Kort om Örebro läns landsting Landstingets främsta uppgift är att erbjuda länets invånare hälso- och sjukvård. Landstingets högsta beslutande organ är landstingsfullmäktige. Vart fjärde år väljer länets invånare 71 ledamöter från olika politiska partier till landstingsfullmäktige. Politikerna kommer från hela Örebro län och har till uppdrag att företräda länsinvånarna. Örebro läns landsting har genom sin storlek och kompetens goda möjligheter att bidra till en hållbar framtid genom arbetsmetoder och beslut. I Örebro län finns tre sjukhus: Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) samt lasaretten i Karlskoga och Lindesberg. I länet finns även 29 vårdcentraler, 23 tandvårdskliniker samt specialisttandvård. Varje dag söker cirka personer läkare någonstans i Örebro län. Varje dygn vårdas cirka 900 patienter på något sjukhus i länet. I landstinget arbetar cirka medarbetare. Drygt portioner mat lagas varje år i landstingets kök. Varje år görs cirka 12 miljoner resor med kollektivtrafiken i länet. Landstinget är hel- eller delägare i Länsgården, Länstrafiken, Länsteatern, Länsmusiken, Regionförbundet, Capio Läkarhuset och Inkubera. Hälso- och sjukvård mnkr (82,3 %) Trafik, miljö och service 520 mnkr (7,0 %) Landstingsgemensamt 348 mnkr (4,6 %) Tandvård 184 mnkr (2,5 %) Tillväxt, kultur och bildning 171 mnkr (2,3 %) Forskning 83 mnkr (1,1 %) Folkhälsa 15 mnkr (0,2 %) Figur 1: Fördelning av landstingets budget Örebro läns landsting 2014 Foto: Örebro läns landsting. s. 29 Magnus Wahman.

3 Innehållsförteckning Kort om Örebro läns landsting... 2 Förord Jonas Karlsson... 4 Mål och resultat i korthet... 5 Alla vinner på en hållbar vård... 6 Tre intressenters tankar om miljö... 8 Intressentdialog och förväntningar på miljöområdet... 9 Total klimatpåverkan Energi Tjänsteresor Kollektivtrafik Läkemedel Kemikalier Avfall Livsmedel Produkter Organisation för hållbarhet Tio röster om miljöarbetet Länsteatern kultur med miljöhänsyn GRI-index Miljöpolicy Vision och värdegrund Om redovisningen utveckling och förnyelse Det här är Örebro läns landstings miljö- och hållbarhetsredovisning för åren Den är en halvtidsuppföljning mot målen i landstingets Miljö- och hållbarhetsprogram Förra miljöredovisningen gavs ut i maj Planen är att fortsätta göra en tryckt redovisning vartannat år och en enklare uppföljning av miljöstatus till politikerna övriga år. Målgrupper för redovisningen är i huvudsak politiker och medarbetare men också övriga som är intresserade av landstingets miljöarbete. För första gången utgår landstingets miljöredovisning från de globala redovisningsriktlinjerna Global Reporting Initiative (GRI), dock avgränsat till miljö. GRI:s riktlinjer innebär bland annat att principer som väsentlighet, balans, transparens och jämförbarhet ska genomsyra kommunikationen. Nästa steg är att gå mot en fullständig hållbarhetsredovisning. Det skulle exempelvis även omfatta det ekonomiska utfallet, förebyggande folkhälsoarbete och medarbetarfrågor. GRI-index med sidhänvisningar på sidan 30 visar vilka indiaktorer redovisningen omfattar. Denna redovisning är inte granskad av extern part. 3

4 Landstinget har både plikten, engagemanget och möjligheterna att driva utvecklingen i en hållbar riktning Som en offentlig samhällsaktör har Örebro läns landsting ett särskilt ansvar för att påverka och driva utvecklingen i rätt riktning. Vi har de ekonomiska möjligheterna och vi har engagemanget. Men vi har också plikten att göra det. Det är vården som får bära kostnaderna när människor blir sjuka på grund av försämrad miljö och klimatförändringar. Samtidigt är det vi som har kompetensen att både förstå på vilket sätt miljöförstöring och utsläpp påverkar hälsan och hur vi kan förändra vårt beteende för att skapa bättre förutsättningar. I vår strävan att bidra till ett hållbart samhälle arbetar landstinget efter ett ambitiöst miljö- och hållbarhetsprogram. Programmet för åren omfattar åtta strategiska områden med tillhörande mål och åtgärdsplaner. I den här redovisningen kan du läsa om halvtidsavstämningen mot målen. Ett viktigt område handlar om att minska användningen av kemikalier som påverkar vår hälsa och miljö negativt. Vi har bland annat tagit fram en avvecklingslista för farliga kemikalier i verksamheten. Listan kommunicerades ut under hösten 2013 och flera verksamheter har redan tagit bort vissa kemikalier helt. Ett sätt att indirekt minska spridningen av skadliga kemikalier är att välja ekologiska livsmedel. Det bidrar samtidigt till en rad andra positiva effekter så som bevarande av biologisk mångfald var 38 procent av våra livsmedel ekologiskt producerade, en siffra som vi är mycket stolta över. Att minska energianvändningen leder inte bara till minskad klimatpåverkan utan kan också spara många miljoner kronor. Pengar som istället kan användas till att förbättra vården. Under har vi arbetat aktivt med driftsoptimering och energieffektiviseringsprojekt. Totalt har vi minskat energianvändningen med 2 procent från 2010 och det blir en utmaning att nå målet 15 procent minskning till Det beror delvis på att effektiviseringar äts upp av ny avancerad medicinteknik. Vi har dock planerat många energibesparingsprojekt med bra potential framåt. Ett annat bra exempel på hur ekonomi och miljö går hand i hand är att använda flergångsartiklar istället för engångsmaterial. Det minskar både materialanvändningen och avfallsmängderna. Som stöd till verksamheterna har vi under 2013 kommunicerat en lista med artiklar som vi ska minska användningen av. Vi arbetar också med att påverka marknaden genom att ställa klimatkrav vid upphandling av engångsmaterial samt att driva möjligheterna till nya förnybara material i olika nationella initiativ. En viktig fråga framöver för landstinget är den nya regionbildningen. Den medför både utmaningar men också nya möjligheter för synergier och effektivare styrning på miljöområdet. Jag önskar dig en trevlig läsning och hoppas att du hör av dig om du har frågor och synpunkter! Jonas Karlsson, landstingsråd (S) 4

5 Mål och resultat i korthet Här redovisas utfallet för ett urval av målen i Miljö- och hållbarhetsprogrammet. Samtliga 30 mål redovisas i respektive avsnitt. Halvvägs in i programperioden visar uppföljningen att det över lag kommer krävas ökade insatser för att kunna nå målen till Målet är redan nått eller kommer sannolikt att nås till 2015 Det krävs mer åtgärder för att målet ska kunna nås till 2015 Ingen förbättring, svårt att nå målet till 2015 Målområde Mål 2015 Resultat 2013 Trend Total klimatpåverkan Energi Resor och transporter Läkemedel Kemikalier Avfall och återvinning Livsmedel Produkter Organisation för hållbarnet Landstingets totala klimatpåverkan har minskat med 30 procent från år 2010 Klimatpåverkan från energianvändning har minskat med 45 procent jämfört med 2010 Energianvändningen per yta (el+värme) har minskat med minst 15 procent jämfört med 2010 Landstingets klimatpåverkan från resor i tjänst har minskat med 30 procent från 2010 (ton) Klimatpåverkan från kollektivtrafiken har minskat med 20 procent från 2010 Utsläppen av utvalda svårnedbrytbara läkemedel har minskat jämfört med 2010 (antibiotika) Vid inköp och upphandling samt vid ny- och ombyggnation väljs i första hand kemiska produkter och varor utan ämnen som är eller misstänks vara miljö- och hälsoskadliga De totala avfallsmängderna har minskat med 5 procent jämfört med 2010* Materialåtervinningsgraden uppgår till 50 procent Andelen ekologiska livsmedel är 45 procent Klimatpåverkan per portion från livsmedel har minskat med 15 procent från 2010 Användningen av ett urval engångsprodukter har minskat med 15 procent jämfört med 2010 Alla medarbetare genomgår miljöutbildning under programperioden, och utbildningen är obligatorisk vid nyanställning Klimatpåverkan har minskat med 4 procent sedan 2010 Klimatpåverkan har minskat med 9 procent sedan 2010 Energianvändningen har minskat med 1 procent sedan 2010 Klimatpåverkan har minskat med 2 procent sedan 2010 Klimatpåverkan har minskat med 13 procent sedan 2010 Antibiotikaförskrivningen har minskat med 7 procent sedan 2010 Riktlinjer för upphandling finns, men tillämpas inte fullt ut Avfallsmängderna i princip oförändrade sedan 2010 Återvinningsgraden var 29 procent under 2013 Andelen ekologiska livsmedel var 38 procent under 2013 (inklusive folkhögskolor) Mäts ej ännu, IT-stöd för detta införs under 2014 Minskningsarbetet påbörjat, utveckling av uppföljningen pågår Miljöutbildningar genomförs både fysiskt och på webben, men verksamheten saknar rutiner för miljöutbildning *Från 2013 använder landstinget en ny metod för avfallsuppföljning, vilket gör att återvinningsgraden inte är jämförbar med tidigare år. Målet är 50 procent materialåtervinning. 5

6 q q Alla vinner på en hållbar vård Begreppet hållbar vård omfattar många olika frågor. Utgångspunkten är att uppfylla de behov av hälso- och sjukvård som medborgarna har idag, utan att urholka de framtida ekonomiska eller ekologiska resurserna. Därför är det viktigt att närma sig en cirkulär ekonomi med slutna kretslopp. Tydliga samband mellan hälsa, miljö och ekonomi Allt mer forskning visar på tydliga samband mellan negativ miljöpåverkan och försämrad hälsa för människor. Exponering av kemikalier kan till exempel ge astma, allergier, reproduktionssvårigheter och cancer. Klimatförändringarna orsakar svält, värmerelaterade dödsfall och spridning av nya sjukdomar. Luftföroreningar orsakar många fall av astma och luftvägsproblem. Att minska landstingets miljöpåverkan är ett bidrag till att förbättra människors hälsa själva kärnan i landstingets uppdrag. Exempel på andra viktiga samband är att hållbar resursanvändning sparar både miljö och pengar pengar som istället kan läggas på förbättrad vård och hälsa. Du kan läsa mer om sambanden mellan miljö, hälsa och ekonomi i landstingets miljö- och hållbarhetsprogram på Örebro läns landstings hemsida. För att utveckla vården i en långsiktigt hållbar riktning krävs att beslut inom landstinget som rör planering och investeringar alltid bedömer de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna samtidigt. För detta krävs både ökad kunskap om sambanden och att alla delarna tydligare kommer in i landstingets övergripande styrmodell. Här finns förbättringspotential inom Örebro läns landsting. Miljö och hållbarhetsprogram med fokus på det viktigaste För att styra verksamheten mot mer hållbara beslut inom viktiga områden arbetar landstinget efter ett Miljö- och hållbarhetsprogram för åren Fokusområdena i programmet (trädgrenarna i bilden nedan) utgår från de områden som enligt tidigare miljöutredning visade sig ha störst miljöpåverkan. Vissa av områdena prioriterades dock upp utifrån kompletterande kartläggningar och analyser, till exempel klimatpåverkan från mat och engångsmaterial samt socialt ansvar vid upphandling. Vid framtagande av programmet ansvarade arbetsgrupper bestående av interna och externa sakkunniga personer för att hitta en rimlig men utmanande nivå på mål och aktiviteter inom de olika områdena. En blocköverskridande styrgrupp med politiker träffades vid ett tiotal möten för att enas om inriktningen på programmet. Cirka 1,5 år efter startskottet var programmet färdigt att antas av landstingsfullmäktige. Denna redovisning är en halvtidsuppföljning av programmet. Hållbar resursanvändning Lövverket symboliserar våra utmaningar fem önskade tillstånd som beskriver en hållbar utveckling för vårt landsting. Grenarna symboliserar våra strategiska områden med mål och åtgärder för att hantera utmaningarna. Hälsosam omgivningsmiljö Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling Socialt ansvar Landstingets vision Läkemedel Kemikalier Låg klimatpåverkan Energi q Resor och transporter Organisation för hållbarhet Rik biologisk mångfald Livsmedel Avfall Produkter q Trädets stam symboliserar vår organisation hur vi planerar och bedriver vårt arbete för att nå målen. 6

7 Intressentförväntningar Förväntningarna på landstinget som en ansvarsfull samhällsaktör kommer från många olika håll patienter, anställda, skattebetalare, leverantörer och många andra. Att föra en aktiv dialog med dessa grupper och balansera deras krav är en viktig framgångsfaktor för en långsiktigt hållbar vård. Du kan läsa mer om intressenternas förväntningar inom miljöområdet på nästa uppslag. Medarbetare (nuvarande/ kommande) Framtida generationer Myndigheter Andra landsting Länsinvånare /medborgare Örebro läns landsting Samarbetspartners (köpt/såld vård) Patienter Media Leverantörer Politiker Figur 2: Landstingets intressenter på miljöområdet från myndigheter till framtida generationer Nätverk och samarbeten LMC, Landstingens miljöchefer NÄMIL, Nationellt nätverk för miljösamordnare Nationellt nätverk för Läkemedel och miljö Innovationsprojekt för ftalatfria blodpåsar Nationellt nätverk för substitution av kemikalier samt kemikalier i varor SIS, utveckling av ledningssystem för hållbarhetsarbete i kommuner, landsting och regioner Det nationella Lustgaskonsortiet Mälardalsrådet, för samordnad utveckling av Mälardalsregionen Samarbete med Örebro kommun kring hållbara tjänsteresor Varuförsörjningens miljögrupp som ställer gemensamma miljökrav vid upphandling Nationellt nätverk för minskad klimatpåverkan från engångsmaterial Landstingens gemensamma uppförandekod 7

8 Tre intressenters tankar om miljö Emeli Pontén, läkarstudent på Örebro Universitet Tycker du att det är viktigt att din arbetsgivare tar ansvar för frågor kring miljöpåverkan och socialt ansvar? Ja, det är mycket viktigt, rentut av nödvändigt. Man behöver inte vara trädkramare för att förstå att det här är viktiga frågor. Jag tror att min generation har förstått det. Tror du att det spelar roll när dagens unga söker jobb? Ja, absolut. Att arbetsgivaren tar ansvar för miljön höjer statusen hos arbetsgivaren. Det känns bättre att jobba för en arbetsgivare som tar miljöpåverkan på allvar. Vilka miljö- och hållbarhetsfrågor tycker du är viktigast för landstinget att arbeta med för framtiden? Det är en svår fråga eftersom jag inte vet vad Örebro läns landsting gör idag. Men jag tycker att miljöfrågorna skulle kunna vara mer integrerade i utbildningen. Man skulle exempelvis kunna ha en obligatorisk föreläsning om hållbar utveckling inom vården. Jag tycker också att landstinget borde arbeta mer med att använda miljövänliga material och ny teknik som är mindre skadlig. Erika Andersson, miljösamordnare på USÖ Vilket miljöengagemang har landstingets medarbetare? Det varierar, vi har eldsjälar i organisationen som är starkt engagerade i det interna miljöarbetet. Men på andra håll är engagemanget mindre. Sjukhuset har idag många medarbetare och chefer som för det interna miljöarbetet framåt tillsammans med våra miljöombud. Vilka är de största utmaningarna i miljöarbetet på arbetsplatsen? En stor miljöutmaning är att fortsätta ge miljöfrågorna en naturlig plats - i allt från planering till det dagliga arbetet i verksamheten. Vi är en organisation med stor potential att göra smarta, hållbara val. För att lyckas så behöver vi bland annat arbeta för en ökad kunskap om hur våra verksamheter påverkar miljön och vilka möjligheter vi har att minska den påverkan. Ett första steg för att få in miljöperspektivet på den egna arbetsplatsen är att granska och anpassa verksamhetens befintliga rutiner, så att de blir mer resurs- och miljösmarta. Men också att ständigt diskutera och välkomna miljöförbättrande idéer och förslag inom verksamheten. Har du något bra och enkelt tips för ett lite mer hållbart vardagsliv? Gör en egen veckomeny med mycket ekologiska grönsaker och mindre kött! Martina Persson, sjuksköterska på Urologkliniken, USÖ Vilken är den viktigaste miljö- och hållbarhetsfrågan för Örebro läns landsting? Det är svårt att peka ut en speciell fråga, men att tänka klimatsmart tycker jag är viktigt. Man kan ju göra många saker för att minska klimatpåverkan, till exempel inte ha för långa transporter, källsortera avfallet och köpa in mer ekologiskt. Vilket är ditt bästa tips för en mer hållbar livsstil? Att försöka handla medvetet. Det viktigaste för mig är att köpa så mycket ekologiskt, närproducerat och svenskt kött som möjligt. Jag försöker också tänka efter vad jag verkligen behöver innan jag handlar något. 8

9 Intressentdialog och förväntningar på miljöområdet Örebro läns landsting för dialog med många intressenter, både för att utveckla det egna miljöarbetet och för att öka medvetenhet och miljöhänsyn hos olika samhällsaktörer. Intressent Kanal för dialog kring miljö Miljöfrågor för dialog Särskilda förväntningar på landstinget kring miljö Medarbetare Medborgare Patienter Leverantörer Politiker Media Efterlevnad av tillstånd och lagar Fysiskt synliga steg framåt på miljöområdet Uppföljning av antibiotikaförskrivning Samarbetspartners (köpt/såld vård) Myndigheter, länsstyrelse, kommuner Landstingets intranät Personaltidning (Tebladet) Miljösamordnare Miljödagen Öppna och riktade miljöutbildningar Miljöombudsenkät Temadagar (t ex hormonstörande ämnen) Tidningen Tebladet (länsupplaga) 1177 Vårdguiden Lokaltidningar Läkarbesök Barnmorskeutbildning Utbildning för blivande föräldrar Miljökrav vid upphandling Leverantörsmöten Leverantörsdialog (diskussion om framtida miljökrav) Nämnder (främst i nämnden för trafik, miljö och service) Hälso- och ekonomiutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Kommunikationsavdelningen Pressmeddelanden I dagsläget mycket lite kommunikation kring miljö, endast lite i kvalitetshandbok Brev Telefonsamtal Referensgrupper Alla miljöfrågor som ingår i landstingets Miljö- och hållbarhetsprogram (MHP) samt resor till och från arbetet Förebyggande hälsoråd för hållbar läkemedelsanvändning Barns exponering för kemikalier Kollektivtrafik och infrastruktur förnybara drivmedel Fysisk aktivitet på recept Information om startförpackningar Barns exponering för kemikalier Större delen av de frågor som ingår i MHP Möjlighet till innovation och teknikutveckling Alla frågor som ingår i landstingets MHP Mål i årlig verksamhetsplan Landstingets löpande framsteg inom miljöområdet Främst ledning och styrning av miljöarbetet Lagstiftning Miljötillstånd Andra landsting Nätverk och samarbeten Inom alla målområden, särskilt: lustgas, läkemedel, energi, sociala krav vid upphandling, utbildning och materialanvändning Framtida generationer Barn och ungdomar Koppling hälsa och miljö, t ex: - Livsmedel - Ökning kemiska produkter - Biologisk mångfald Deras syn på samhället och framtiden Landstingets syn på miljö Särskilt frågor som berör medarbetarna själva både privat och på jobbet, t ex avfall, produktanvändning, kemikaliefrågor och livsmedel Hantera resurser hållbart och effektivt inom ramen för god vård Bra kollektivtrafik Hantera resurser effektivt och hållbart inom ramen för god vård Ta samhällsansvar och skapa efterfrågan på bättre miljöalternativ Tydlighet i vad landstinget vill på miljöområdet, långsiktiga spelregler avseende miljökrav Balansera svåra utmaningar kring vård och naturresurser Regional miljöutveckling avseende t ex kollektivtrafik (utbyggnad tågtrafik) och energi Bättre fordon, förnybara drivmedel I viss utsträckning kompetensutveckling Följa miljötillstånd Bidra till myndigheternas utveckling avseende miljö Bidra till kompetenshöjning, kunskapsöverföring och samsyn Samarbete och spridning av goda exempel och arbetssätt Långsiktighet i beslut Konsekvensanalyser Resurshushållning Klimatanpassning Antibiotikaresistens 9

10 10

11 Total klimatpåverkan Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar, och en viktig del av en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Örebro läns landsting har ett ambitiöst mål: minskad klimatpåverkan med 30 procent mellan 2010 och Utvecklingen har dock gått långsamt de senaste åren. Mål 2015 Resultat 2013 Trend Landstingets totala klimatpåverkan har minskat med 30 procent från år 2010 Total klimatpåverkan har minskat med 4 procent sedan Under 2013 minskade den med 1 procent Liten minskning av klimatpåverkan Sedan basåret 2010 har den totala klimatpåverkan minskat med 4 procent, och under 2013 minskade klimatpåverkan med 1 procent sedan året innan. Uppföljningen av klimatpåverkan har dock vissa osäkra faktorer inbyggda, men den slutsats man kan dra säkert är att de relativt kraftiga minskningar av klimatpåverkan som krävs för att nå målet inte skett. Några faktorer som bidragit till ökad klimatpåverkan är bristen på biogas för ångproduktion på USÖ som gett ökad oljeförbrukning, ökad energiförbrukning genom större byggprojekt under året samt något sämre bränslemix hos fjärrvärmeleverantörerna. Positivt under året har varit att klimatpåverkan från tjänsteresor har minskat med 5 procent. Ambitiösa klimatmål kräver fler åtgärder Flera av de åtgärder som krävs för att nå landstingets klimatmål 30 procent minskning till 2015 och 70 procent till 2020 ligger fortfarande framför oss i tiden. Det handlar bland annat om elförsörjning genom ny vindkraftsproduktion, högre tempo i energieffektiviseringsarbetet, mindre köttkonsumtion för personal- och patientkost, mer upphandling av engångsmaterial av förnybar råvara samt ökad användning av flergångsmaterial. Tillsammans är detta åtgärder som kan minska klimatpåverkan betydligt, men som måste verkställas snart för att få effekt under programperioden. Uppföljning av klimatpåverkan behöver utvecklas I dagsläget kan landstinget följa upp den årliga förändringen av klimatpåverkan endast på vissa områden: energiförbrukning (el och värme), medicinska gaser, köldmedia och tjänsteresor. Ambitionen är att utveckla uppföljningsmetoder för att kunna följa utvecklingen av klimatpåverkan från till exempel livsmedel och engångsmaterial årligen. 1 Med klimatpåverkan avses här den uppföljningsbara klimatpåverkan (energi, resor, medicinska gaser och köldmedia) Varutransporter och arbetsresor ingår ej pga svårigheter att följa upp. Livsmedel och engångsmaterial ingår men följs inte upp årligen. Ton % % 34 % Energiförbrukning Tjänsteresor Kollektivtrafik och sjukresor Medicinska gaser Livsmedel Engångsmaterial % 4 % Mål % Figur 3: Landstingets totala klimatpåverkan Totala koldioxidutsläpp från energianvändning (el+värme) kollektivtrafik och sjukresor, tjänsteresor, medicinska gaser, köldmedia, engångsmaterial och livsmedel (ton CO 2 e) Figur 4: Fördelning av klimatpåverkan Fördelning av klimatpåverkan per område under

12 Energi Energianvändningen står för stora kostnader och ungefär 30 procent av landstingets klimatpåverkan. Därför är energifrågan högt prioriterad i landstingets miljö- och hållbarhetsarbete. Den finns med i planering och drift av byggnader, vid inköp av utrustning och i medarbetarnas vardag. Mål 2015 Resultat 2013 Trend Klimatpåverkan från energianvändning har minskat med 45 procent jämfört med 2010 Energianvändningen per yta (el + värme) har minskat med minst 15 procent jämfört med 2010 Elanvändningen per yta har minskat med minst 10 procent jämfört med 2010 Vid nybyggnation ska energianvändningen högst uppgå till 70 kwh/m2 (för kontorslokaler 50 kwh/m2 Klimatpåverkan har minskat med 9 procent sedan 2010 men ökat med 4 procent under 2013 Energianvändningen har minskat med 1 procent sedan 2010 Elanvändningen har minskat med 3 procent sedan kwh/m2 vid Campus USÖ Inga kontor har byggts under perioden Övergång till förnybara energikällor Landstingets dominerande energianvändning är el och fjärrvärme, men även bergvärme, biogas, olja, pellets och solel/solvärme förekommer. För att minska klimatpåverkan från energianvändningen är ytterligare övergång till förnybara energikällor central. Under de senaste åren har exempelvis nya bergvärmepumpar installerats. Andelen förnybar värme var 65 procent under Landstingets el består av så kallad nordisk elmix, och kommer till 28 procent från förnybara källor. Klimatpåverkan från värmen är beroende av leverantörernas investeringar i ny teknik. En viktig åtgärd för att nå målet på 45 procent minskad klimatpåverkan från 2010 till 2015 är att bygga ut egen vindkraft för elproduktion. En utredning av ekonomisk och miljömässiga effekter har gjorts, men politiskt beslut är ännu inte fattat. Utmanande mål framåt Mellan 2010 och 2013 minskade den totala energianvändningen per m 2 med 1 procent. Resultatet av effektiviseringsåtgärder syns ännu inte på förbrukningen. Det kommer dock att bli en utmaning att nå målet på 15 procent minskning till Elanvändningen har minskat med 3 procent under samma period, och även målet 10 procent minskning på detta område blir svårt att nå. Landstinget arbetar målmedvetet med driftsoptimering och energibesparingsprojekt, men en del av detta äts upp av ny energikrävande medicinteknisk utrustning. 12 kwh/m Mål 2015 Figur 5: Total energianvändning Total energianvändning (el + värme) Landstingsfastigheter och Länsgården (kwh/m 2 ) kwh/m Mål 2015 Figur 6: Elanvändning Elanvändning Landstingsfastigheter och Länsgården (kwh/m 2 )

13 Energieffektivisering i hela livscykeln LoVS Landstingsfastigheter ansvarar för byggnation, drift och skötsel av den större delen av landstingets fastighetsbestånd. Landstingsfastigheter deltar i hela livscykeln, från planeringsstadiet fram till rivning. För alla investeringsprojekt utvärderas miljönytta och ekonomisk effekt tydligt. Under genomfördes 13 energibesparingsprojekt, bland annat byte av ventilationsaggregat och ökad styrning av värme och belysning. Energiprojekten och driftsoptimering har under perioden gett en årlig minskad energianvändning om 2,1 GWh per år, vilket motsvarar cirka 1,7 miljoner kr/år. Återbetalningstiden på projekten är endast 6,5 år. Energironder i vården En stor del av påverkan på energianvändningen ligger i fastigheternas utformning och drift, men medarbetarnas medvetenhet och hantering av apparater och belysning är minst lika viktigt. Landstinget arbetar med så kallade energironder som genomförs på avdelningar och arbetsplatser. Som stöd finns en checklista med olika aspekter att gå igenom för att identifiera förbättringsåtgärder. Energironder har under året genomförts på flera arbetsplatser och arbetet kommer att fortsätta. Många planerade energiprojekt framåt Under 2013 har Landstingsfastigheter tagit fram en handlingsplan som innehåller 57 energibesparingsprojekt med god potential. Det handlar bland annat om att ta tillvara spillvärme bättre och ytterligare optimera ventilation och belysning. Trots detta kommer det att bli en utmaning att nå målen om minskad energianvändning, bland annat på grund av att projekten har långa ledtider. De initiala investeringarna är också höga, vilket försvårar finansiering, trots att återbetalningstiden är relativt kort. Länsgårdens energianvändning Länsgården är ett helägt aktiebolag som äger och förvaltar fastigheter för exempelvis vårdcentraler, kommunala äldreboenden och från och med 2014 även bussdepåer för kollektivtrafik. Länsgården gör en årlig inventering av fastigheterna för att identifiera och budgetera för energiåtgärder. Under har man kopplat upp fastigheterna till överordnade styrsystem, vilket underlättar driftsoptimering och analys. Andra åtgärder är byte av ventilationsaggregat och fönster samt installering av nya värmepumpar och isolering av tak. Dessa åtgärder har ännu inte fått effekt på den totala energianvändningen som var oförändrad under 2013, 153 kwh/m 2. ton CO Mål 2015 Figur 7: Klimatpåverkan från energianvändning Koldioxidutsläpp från energiförbrukning (el+ värme) Landstingsfastigheter och Länsgården (ton) Energieffektivt nytt campus Inflyttning i nya Campus skedde i januari Vid planeringen av bygget gjordes en grundlig analys av hela byggnaden, med fokus på så smarta och energisnåla lösningar som möjligt. Energianvändningen per kvadratmeter hamnar under 60 kwh/m2, vilket är i linje med landstingets mål för energianvändning i nybyggnation. Exempel på lösningar som använts i Campus är: Energieffektivt skal Optimerad systemlösning Bergvärme och bergkyla Solavskärmning Lågenergiprodukter Behovsstyrd belysning 13

14 Tjänsteresor En effektiv och väl fungerande vård är beroende av många olika typer av resor, exempelvis ambulanser, servicebilar, hembesök, utbildningsresor och resor till konferenser. Många insatser för att minska klimatpåverkan från tjänsteresorna ger effekt, men utvecklingen går långsamt. Mål 2015 Resultat 2013 Trend Landstingets klimatpåverkan från resor i tjänst har minskat med 30 procent från 2010 Klimatpåverkan har minskat med 5 procent sedan 2012, men endast med 2 procent sedan 2010 Klimatpåverkan från tjänsteresor minskar Under 2013 minskade koldioxidutsläppen från tjänsteresor (flyg, bil, ambulans, buss och tåg) med 5 procent. Det beror främst på minskade ressträckor med cirka 10 procent; flygsträckorna är oförändrade, rest sträcka med tåg och buss har minskat 8 procent och bilresorna har minskat markant med cirka 20 procent. Koldioxidutsläppen minskar också genom att tydliga miljökrav på bilarna ställts vid upphandling av leasing- och korttidshyra av bilar. Minskad restid har många fördelar. Förutom miljönyttan med minskade koldioxidutsläpp så ger det bättre arbetsmiljö, ökad trafiksäkerhet och lägre kostnader. Målet är att landstingets klimatpåverkan från resor i tjänst ska ha minskat med 30 procent jämfört med Trots en positiv utveckling under 2013 kommer det att krävas ökat fokus och tydlighet hos ledningen för att nå målet. Kostnadsfria företagskort har ökat bussresorna Resor med buss i tjänsten ökade med 6 procent under 2013 vilket är ett steg i rätt riktning. En aktivitet som bidragit är satsningen på gratis kollektivtrafikresor genom företagskort för alla förvaltningar, som inleddes under förra programperioden ( ). Korten finansieras genom det system för klimatkompensation som landstinget införde 2011, där verksamheterna avsätter 1,50 kronor per kilo koldioxid från tjänsteresor med fossila drivmedel. Fortsatta satsningar på resfria möten Landstingets reseriktlinjer styr mot att använda resfria möten, vilket sparar både tid och pengar. Det finns bra utrustning för videokonferens inom landstinget, och flera nya utrustningar har tillkommit under 2013, men användningen av den ökar långsamt. Vanan att mötas fysiskt och en viss tröskel att använda tekniken kan vara några orsaker. Användningen av videokonferens skiljer dock mycket mellan olika delar av landstinget. Ton CO Mål 2015 Figur 8: Klimatpåverkan från tjänsteresor, ton CO 2 I tjänsteresor ingår resor med flyg, tåg, buss, bil och ambulans 2 % 0 % 31 % 20 % 14 % 27 % Figur 9: Fördelning av klimatpåverkan per fordonsslag Fördelning av koldioxidutsläpp för tjänsteresor, ton CO 2 6 % Privat bil Bilpool/hyrbil Verksamhetsbil Ambulans Tåg Buss Flyg

15 Framöver planeras ännu fler riktade informationsinsatser för att minska resandet i tjänsten. Bland annat kommer en så kallad resehierarki, som visar hur resesätt ska prioriteras vid tjänsteresor, kommuniceras ut till alla anställda Många tjänsteresor görs till utbildningar, möten och konferenser. Här finns en stor förbättringspotential inom landstinget genom att förlägga dessa till platser dit medarbetarna kan resa kollektivt med buss eller tåg. Det är därför också viktigt att särskilt påverka dem som ofta bokar möten, eftersom de har en stor möjlighet att styra hur mötet ska genomföras. Fler cyklar i tjänsten Flera arbetsplatser har de senaste två åren köpt egna cyklar för tjänsteresor inom tätorten. Inom landstinget finns utöver detta ett antal lånecyklar som kan användas av alla för tjänsteresor. Hur mycket de används är svårt att följa upp, men upplevelsen är att de används relativt ofta inom vissa enheter och sällan inom andra. Av de tjänstebilar som landstinget äger är 97 procent klassade som miljöbilar. Samtliga nya bilar som tas in i fordonsparken ska vara klassade enligt den nya nationella miljöbilsdefinitionen. För att få bättre kontroll över användningen av tjänstebilar, vilket har inverkan på såväl kostnader som miljö, strävar landstinget efter att samla alla tjänstefordon i en gemensam bilpool. Fortfarande finns dock många bilar kvar ute i de olika verksamheterna. Mil Figur 10: Rest sträcka i tjänsten, mil Rest sträcka med flyg, tåg, buss, bil och ambulans 15

16 16

17 Kollektivtrafik Cirka 33 procent av Örebro läns landstings totala klimatpåverkan kommer från kollektivtrafiken. För att regionen ska kunna ställa om till ett mer hållbart samhälle är det både viktigt att arbeta för att kollektivtrafiken släpper ut mindre koldioxid och att resenärer väljer buss och tåg framför bil. Mål 2015 Resultat 2013 Trend Klimatpåverkan från kollektivtrafiken har minskat med 20 procent från 2010 Antalet kollektivtrafikresor har ökat med 14 procent från år 2010 och arbetspendlingen sker till 25 procent med kollektivtrafik 1 Minskning med 15 procent från 2010, varav minskning med 5 procent under 2013 Antalet kollektivtrafikresor är oförändrat jämfört med 2010 Avstannad utsläppsminskning Genom Länstrafiken driver landstinget regionens kollektivtrafik med stadsbussar, landsortslinjer och tåg. Även färdtjänst och sjukresor ingår i landstingets ansvarsområde. All trafik upphandlas från olika entreprenör som själva både äger och kör fordonen. För att minska miljöpåverkan från kollektivtrafiken ställer landstinget miljökrav vid upphandling. Under 2013 påbörjades en upphandling av färdtjänst och anropsstyrd trafik där det ställts krav på att fordonen ska vara miljöklassade rullade 250 fordon i kollektivtrafiken, varav 64 drevs med biogas och 50 med biodiesel (RME). De totala koldioxidutsläppen från kollektivtrafiken har minskat med 15 procent mellan 2010 till Under 2013 har de minskat med 5 procent jämfört med 2013, till ca ton CO 2. Kollektivt resande, det självklara valet? En av samhällets och även landstingets stora utmaningar är att få fler att resa kollektivt. Jämfört med 2010 är det kollektiva resandet med buss och tåg oförändrat under 2013, men minskade med 3 % från föregående år. Under 2013 genomfördes ett antal aktiviteter för att göra kollektivtrafiken bättre och mer konkurrenskraftig mot bilen. Exempelvis inrättades två nya expressbusslinjer norrut. Vidare planerades en utveckling av stadstrafiken i Örebro eftersom det nuvarande linjenätet inte kan tillgodose dagens resandebehov. I början på 2014 kommer det nya nätet att tas i drift. Under kommande år väntar även omstrukturering av Länstrafiken i den södra länsdelen samt införande av ett nytt biljett- och betalningssystem. Det nya systemet ska förenkla för resenärer, skapa bättre förutsättningar för länsgränsöverskridande resor och ge bättre möjligheter att följa utvecklingen av resandet. Målet är en fossilfri trafik år 2020 Under 2013 arbetade landstinget fram en plan för att säkerställa att samtliga drivmedel som används inom kollektivtrafiken är förnybara Planen beskriver bland annat vilka krav som ska ställas i upphandlingar framöver. Landstinget kommer inte som tidigare efterfråga ett specifikt bränsleslag. I stället kommer kraven handla om bränslets energieffektivitet, att det är fossilfritt och att det uppfyller branschens allmänna miljökrav. antal ton CO Mål Mål 2015 Figur 11: Antal resor i länet med linjestyrd kollektivtrafik Figur 12: Totala koldioxidutsläpp från linjestyrd kollektivtrafik

18 Läkemedel Läkemedel är en viktig del av vårdens uppgift att läka, bota och lindra. Användningen av läkemedel har länge ökat i samhället och spridning av läkemedelssubstanser i naturen är en risk för både människor och miljö. Exempelvis ökar antibiotikaresistensen. Mål 2015 Resultat 2013 Trend Användningen av ickefarmakologisk behandling har ökat jämfört med 2010 Uppföljningsbara krav på minskad miljöpåverkan och socialt ansvar i produktionsledet ställs vid upphandling av läkemedel Utsläppen av utvalda svårnedbrytbara läkemedel har minskat jämfört med 2010 Landstingets klimatpåverkan från medicinska gaser (lustgas och anestesigaser) har minskat med 70 procent jämfört med 2010 Förskrivningen av FAR minskade med 7 procent inom primärvården Uppföljning av etiska krav har påbörjats. Vissa miljökrav har börjat ställas vid upphandling, men uppföljning görs ännu inte Antibiotikaförskrivningen minskade med 7 procent under året. Utveckling av övrig uppföljning pågår Minskat med 21 procent sedan Effekten av installerad lustgasdestruktion ännu inte mätbar FAR behandling utan läkemedel Många gånger kan man uppnå förbättrad hälsa utan läkemedel. Det ger positiva effekter ur miljöperspektiv, för läkemedelskostnader och biverkningar. Landstinget har som mål att öka förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FAR). Men sedan 2010 har förskrivningen minskat med 7 procent inom primärvården, där den största delen av förskrivningarna sker. En orsak kan vara ökat fokus på kvalitet och uppföljning av de förskrivningar som görs. Trendbrott avseende antibiotika Förskrivningen av antibiotika har sjunkit jämfört med tidigare år gjordes 311 förskrivningar per tusen invånare, jämfört med 341 år Örebro läns landsting ligger under det nationella genomsnittet, men det är ändå en bit kvar till det nationella målet på 250 förskrivningar per tusen invånare. Ett mål är att alla förskrivare ska få ut en individuell förskrivningsprofil, och därmed en personlig bild av hur man ligger till mot antibiotikamålet. Miljöutbildning för förskrivare Det är viktigt att hålla diskussionen om läkemedel och miljö levande för att skapa ett medvetet handlande hos både förskrivare och patienter. Under året har 53 procent av förskrivarna gått landstingets webbaserade utbildning i läkemedel och miljö. Lustgasdestruktion Under 2012 infördes lustgasdestruktion på USÖ genom att uppsamlad lustgas från förlossningsavdelningen leds in i en gaspanna där biogas förbränns till ångproduktion. Effekterna av denna destruktion kan ännu inte mätas. Lustgasdestruktion planeras nu även på Karlskoga lasarett. Antal förskrivningar/1000 invånare ton CO 2 e Lustgas Anestesigas Nationellt Nationellt genomsnitt 2012 mål 2013 Figur 13: Förskrivning av antibiotika Förskrivning inom öppenvården, antal recept per 1000 invånare Mål 2015 Figur 14: Klimatpåverkan från medicinska gaser Total klimatpåverkan från lustgas och övriga anestesigaser, CO 2 e Beräknad på mängden inköpt gas

19 Kemikalier Kemikalier finns överallt omkring oss och ingår i många olika produkter. För att bidra till både bättre hälsa, miljö och arbetsmiljö arbetar landstinget aktivt för att minska användningen av miljö- och hälsoskadliga kemiska ämnen. Område Mål 2015 Resultat 2013 Trend Minst 25 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista har fasats ut Vid inköp och upphandling samt vid ny- och ombyggnation väljs i första hand kemiska produkter och varor utan ämnen som är eller misstänks vara miljö- och hälsoskadliga Ett regionalt samarbete pågår för att uppnå en Giftfri vardag för länets invånare Aktivt arbete pågår Riktlinjer för upphandling finns, men tilllämpas inte fullt ut Aktivt arbete pågår Framgångsrikt arbete med minskning av kemikalier Under 2013 gjordes en grundlig inventering av miljö- och hälsoskadliga kemikalier i landstinget. Utifrån den gjordes anpassade listor med kemiska produkter som ska plockas bort eller minskas inom respektive enhet. Vissa enheter lyckades snabbt ta bort flertalet utpekade produkter. Det är ännu för tidigt att göra en inventering av hur stor andel av kemikalierna som fasats ut, men arbetssättet verkar fungera mycket bra. Vägledning för inköp av kemikalier Minst lika viktigt som att fasa ut skadliga produkter är att vara medveten vid inköp av nya kemikalier. Under 2013 har en checklista tagits fram för vad man ska tänka på vid inköp av kemiska produkter som inte ingår i upphandlat sortiment. Nästa steg i arbetet blir att förenkla ännu mer för verksamheterna genom att ange tydligt vilka produkter de får köpa in. Bra materialval genom BVB En vägledning för att undvika att skadliga kemikalier byggs in i fastigheter är att använda systemet Byggvarubedömningen (BVB), där material som är godkända och klassade ur ett miljöperspektiv finns registrerade. När Landstingfastigheter projekterar och tar fram byggbeskrivningar används BVB som grund för att välja material. Endast då inga andra alternativ finns så får material i den sämsta klassen användas. Samarbeten för en Giftfri vardag Landstinget är en aktiv part i det regionala samarbetet för en Giftfri vardag. Under 2013 ordnades en öppen föreläsningsturné i länet på temat miljögifter och dess hälsopåverkan. Totalt deltog 160 personer vid de fyra tillfällena. Örebro läns landsting har även tagit fram ett målgruppsanpassat informationsmaterial för blivande och nyblivna föräldrar om kemikaliers hälsopåverkan, som kommer användas inom mödraoch barnhälsovården. Informationen kommer även att användas av 1177 Vårdguiden. Ny kemikalieutbildning för alla medarbetare I november 2013 lanserades en webbaserad kemikalieutbildning som riktar sig till alla medarbetare i landstinget. Syftet är att säkerställa en medveten och säker användning av kemikalier i verksamheten. Antibakteriella ämnen och upphandlingskrav Antibakteriella ämnen förekommer främst i förbrukningsartiklar som t ex förband, engångstextilier och suturtrådar, men kan även förekomma i t ex kylskåp och golv. Landstingets riktlinjer för upphandling säger att produkter som innehåller silver eller övriga ämnen med antimikrobiell effekt ska upphandlas mycket restriktivt och endast då klara medicinska indikationer föreligger. 19

20 20

21 Avfall Vårdens produkt- och materialanvändning ger upphov till stora mängder avfall. Örebro läns landsting arbetar för att skapa medvetenhet och bra arbetsmetoder för att minska avfallsmängderna och öka andelen avfall som återvinns. En utmaning i dagsläget är kvalitetssäkrad avfallsstatistik. Mål 2015 Resultat 2013 Trend De totala avfallsmängderna har minskat med 5 procent jämfört med 2010 Materialåtervinningsgraden uppgår till 50 procent Avfallsmängderna är i princip oförändrade sedan var återvinningsgraden 29 procent 1 Andelen sorterat avfall från landstingets byggentreprenader uppgår till minst 90 procent Målet uppnåddes under 2013 Förebyggande arbete Landstingets arbete med att minska mängden engångsmaterial är en viktig åtgärd för att minska avfallet. Det handlar till stor del om att verksamheterna provar alternativa arbetsmetoder och använder mer flergångsmaterial. En annan åtgärd är att skicka möbler för omklädning och uppfräschning så att de kan användas på nytt. Vidare är kontinuerliga utbildningsinsatser centrala för att påminna och öka medvetenheten om avfallsfrågan. Läs mer om förebyggande avfallsarbete på sid 24. Ökad andel återvinning En förutsättning för att avfall ska kunna återvinnas är att det finns bra förutsättningar ute på arbetsplatserna. Under de senaste två åren har nya sopkärl och sorteringslösningar tillkommit på olika håll i landstinget. Ett exempel är att man börjat samla in matavfall från personalrum på Karlskoga lasarett, motsvarande 200 kg i veckan. Krav på återvinningsbara produkter och förpackningar redan vid upphandling är en annan åtgärd som lyfts in i riktlinjerna för upphandling under Avfallsutredning kommer ge bättre statistik I dagsläget är det mycket svårt att få fram säker avfallsstatistik. Under 2013 genomfördes en nulägesanalys av landstingets avfallshantering. Resultatet har lett till att antalet avfallsentreprenörer som hittills anlitats, cirka 30 stycken, kommer att minskas till en enda i kommande upphandling. På så vis blir det lättare för landstinget att ställa miljökrav och få fram kvalitetssäkrad avfallsstatik. Med den nya lösningen kommer avfallshanteringen även bli mer kostnadseffektiv. Mål om byggavfall uppfyllt Andelen sorterat avfall från landstingets byggentreprenader är cirka 90 procent och man siktar på att öka andelen ytterligare. Krav på detta finns med i förfrågningsunderlag och administrativa föreskrifter för byggprojekt. Att nå 100 procent kommer dock bli svårt eftersom det finns sammansatta produkter som inte går att ta isär. 1 Från 2013 använder landstinget en ny nationell metod för avfallsuppföljning, vilket gör att återvinningsgraden inte är jämförbar med tidigare år. Målet 50 procent materialåtervinning kommer därför eventuellt också att revideras. 5 % 12 % Ton % 17 % 56 % Materialåtervunnet avfall Brännbart hushållsavfall Vårdens specialavfall Utsorterat matavfall Grovavfall Figur 15: Totala avfallsmängder (ton) från länets tre sjukhus gjordes ingen mätning. Figur 16: Fördelning av sjukhusavfallet på olika avfallsslag

22 Livsmedel De livsmedel som Örebro läns landsting serverar ska bidra till ökad hälsa hos patienter och anställda, och produceras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Landstinget för en aktiv dialog med leverantörer och andra aktörer för att nå högt satta mål om mer hållbar mat. Mål 2015 Resultat 2013 Trend Andelen ekologiska livsmedel är 45 procent 38 procent (inklusive folkhögskolor) Klimatpåverkan per portion från livsmedel har minskat med 15 procent från 2010 Onödigt matsvinn har minskat med 50 procent jämfört med procent av livsmedlen är producerade enligt etiska kriterier Landstingets livsmedel bidrar till ökad hälsa, är GMO-fria 1 och innehåller inga onödiga tillsatser Mäts ej ännu, IT-stöd för detta införs under 2014 Mäts ej ännu, men åtgärder är påbörjade och mätning ska göras under procent, främst kaffe Mäts ej, men stor del av landstingets mat lagas från grunden Ökning av ekologiska och etiska livsmedel Andelen ekologiska livsmedel i landstingets personal- och patientmat var 38 procent under Även om ökningstakten minskat de senaste åren är det en siffra som visar att det är möjligt att nå det ambitiösa målet på 45 procent till En framgångsfaktor har varit att man frågat leverantören vilka ekologiska produkter som är möjliga att få fram, istället för att kräva att ett visst livsmedel ska vara ekologiskt. Det ger större flexibilitet och bidrar till att leverantören blir mer aktiv i att söka efter och erbjuda ekologiska produkter. Andelen livsmedel som producerats enligt etiska kriterier var 10 procent år Det är till största delen kaffe, men även mindre mängder te och kryddor. Projekt för hållbara måltider Omkring 25 procent av svenskarnas klimatpåverkan kommer från maten. Kött och mejeriprodukter har störst klimatpåverkan eftersom det går åt mycket energi för att producera foder till djuren. Landstinget arbetar med att ändra menyerna för minskad klimatbelastning. Under 2014 deltar Örebro läns landsting i projektet Hållbara måltider i Örebro län, i samverkan med regionförbundet och kommunerna. Fokus är att utveckla bättre och mer klimatsmarta måltider, exempelvis genom att blanda bönor i köttfärsen. Syftet är också att hitta metoder för att mäta minskningen av klimatpåverkan, vilket har varit en svårighet i landstingets arbete på området hittills. Landstingets satsning på mat lagad från grunden och med mindre andel kött, bidrar också till målet att maten ska ge ökad hälsa. 1 Fria från genmodifierade organismer i märkningspliktig mängd. 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 28 % 35 % 35 % 38 % % Mål 2015 Figur 17: Andel ekologiska livsmedel. Räknat i procent av inköpskostnad Andel 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 2 % 4 % 5 % % 10 % Mål 2015 Figur 18: Andel etiskt producerade livsmedel. Räknat i procent av inköpskostnad 22

23 Minskat matsvinn ett utvecklingsområde Det matsvinn som landstinget börjat mäta under 2013 omfattar den mat i köket som ännu inte serverats. I största möjliga mån återanvänds mat som inte varit i kundkontakt, genom att den kyls ner direkt. En planerad åtgärd framåt är att även börja mäta det matsvinn som blir över på tallriken från patienter på avdelningar och i lunchrestaurangerna. BB-avdelningen på USÖ är ett bra exempel på hur man kan minska matsvinnet och samtidigt vinna andra fördelar, se faktaruta nedan. Utmaningar och möjligheter framåt Örebro läns landsting arbetar framgångsrikt med minskad miljöpåverkan från maten och frågan engagerar många medarbetare. Utmaningarna handlar om att hitta nya produkter och tillräckliga volymer av ekologiskt och etiskt producerade livsmedel. Ett annat område med utvecklingspotential är att kommunicera mer mot patienter och besökare i lunchrestaurangerna för att skapa ytterligare medvetenhet och efterfrågan på hållbar mat. När det gäller GMO och tillsatser finns en del kvar att göra. Många produkter på marknaden är idag genmanipulerade och det finns ingen tydlig överblick över detta. Landstinget följer Socialstyrelsens rekommendationer för tillsatser men har inte gått utöver dessa. Det är också viktigt att fortsätta arbetet med att skapa hållbara måltider som utnyttjar jordens resurser på ett så bra och rättvist sätt som möjligt. Åtgärderna måste breddas från ekologiskt och etiskt producerat till att även inkludera till exempel transporter, säsongsanpassat och socialt ansvar. Minskat matsvinn på BB - med många vinster BB-avdelningen på USÖ gjorde en genomgång av varför det uppstod matsvinn. Det visade sig att många patienter inte hade lust att äta på de tider som maten kom, på grund av att man var nyförlöst eller i färd med att amma. Det gjorde att den upplagda maten behövde slängas. Lösningen blev att istället börja servera kylda matlådor som patienterna kan värma efter behov. Det har lett till att man minskat matsvinnet kraftigt, sparat pengar och fått nöjdare och mättare patienter. 4 % 3 % 1 % 1 % 1 % 2 % 15 % 31 % 43 % Kött, fisk, ägg Mejeriprodukter Mjöl, bröd, ris m.m. Frukt och grönt Fetter, såser och kryddor Kaffe och te Läsk, glass, chips m.m. Färdigrätter Övriga livsmedel Figur 19: Fördelning av klimatpåverkan från livsmedel inköpt inom Örebro läns landsting 23

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Miljöredovisning för programperioden 28 211 1 Örebro läns landsting 212 Grafisk form: LoVS Kommunikation Lena E. Hagsten Grafisk form på diagram: Lena Dahlström Svärd Foto: Örebro

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Miljö FÖRSLAG MÅLOMRÅDEN MILJÖ STEG 6 2010-01-26 Bilaga 2 1. Förslag Det här dokumentet innehåller ett förslag på målområden till ett kommande program för Stockholms

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Miljö- och hållbarhetsprogram 2012 2015 1 Innehåll Förord 3 Inledning 5 Vision & värdegrund 5 Miljöpolicy 5 Syfte och omfattning 6 Tillämpning och ansvar 6 Bakgrund 7 Alla vinner

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Vision Det goda livet Människa Miljö Ekonomi Västra Götalandsregionen Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Två stora ansvarsområden

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Miljöprogram 2014-2016 Capio S:t Görans Sjukhus

Miljöprogram 2014-2016 Capio S:t Görans Sjukhus Ingår i Miljöledningssystem 14001 Titel: Miljöprogram - Capio St Görans Sjukhus.doc Dokumentkategori: Plan Dokumenttyp: Styrande Enhet: Capio St Görans Sjukhus Dokumentägare: Britta Wallgren, VD Capio

Läs mer

Landstingets miljöstrategi 2014 2020

Landstingets miljöstrategi 2014 2020 Landstingets miljöstrategi 2014 2020 Syfte Denna miljöstrategi utgår ifrån den gällande miljöpolicyn och de aktuella landstingsövergripande styrdokumenten samt de nationella och regionala målen inom miljö-

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi

Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi Energiprojekt 2013-2015 2004 bildades energi grupp inom miljörådet. 2005 bildades två grupper inom Landstingsfastigheter: - Energi grupp förvaltare.

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål PRESSMEDDELANDE 2010-04-20 Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål Axfood presenterar sitt hållbarhetsprogram, med några av de tuffaste klimatmål som finns i branschen, på en presskonferens

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING HANDLINGAR 2012 Handlingar till landstingsfullmäktiges sammanträde den 28 februari 2012 Punkt 6 Punkt 7 Punkt 8 Punkt 9 Punkt 10 Landstingsfullmäktige beslutade den

Läs mer

MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg

MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg Inledning Landstingets miljöprogram är ambitiöst och visar vägen för ett offensivt miljöarbete. Det är en stor utmaning att uppnå nationella miljömål och

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Summering för kvalitetsredovisning 2013 2013-08-22 www.sustainable-approach.se Hållbarhetsanalys 2013 Under 2013 tog miljöarbetet på Myrsjöskolan ett stort steg framåt. I

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

Klimatrapport 2013. Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB, kontaktperson är Hanna

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

Miljöpolitiskt program 2013 2017

Miljöpolitiskt program 2013 2017 Miljöpolitiskt program 2013 2017 Miljöarbetet i Landstinget Västmanland ska bidra till en minskad klimatpåverkan och en bättre folkhälsa Världens länder fick 1992 ett gemensamt uppdrag vid FN:s konferens

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Strategi och profil 1. Strategi och analys G3-upplysningar Beskrivning Sida Kommentar. 1.1 Uttalande från organisationens högsta

Strategi och profil 1. Strategi och analys G3-upplysningar Beskrivning Sida Kommentar. 1.1 Uttalande från organisationens högsta GRI-index Från och med verksamhetsåret 2009 följer Stockholms läns landstings miljöredovisning Global Reporting Initiative, GRI, på tillämpningsnivån C. Landstinget har för närvarande inte några planer

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Till dig som är nyinflyttad

Till dig som är nyinflyttad Till dig som är nyinflyttad Landstinget finns till för invånarna varje dag dygnet runt. Barn föds och operationer utförs. Patienter får behandling och stöd på sjukhus och vårdcentraler. Tunnelbana, pendeltåg,

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Klimatrapport 2014. Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB, kontaktperson är Helena

Läs mer

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016 Datum 2012-09-06 Version 12-09-06 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef er Miljöprogram 2013 2016 Landstinget Gävleborg har antagit ett miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg för åren 2013-2016

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer