Sex år efter avregleringen. SEKOs syn på energipolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sex år efter avregleringen. SEKOs syn på energipolitiken 2003 01 23"

Transkript

1 Sex år efter avregleringen SEKOs syn på energipolitiken

2 Sex år efter avregleringen SEKOs syn på energipolitiken I Inledning - 90-talets program och policybeslut Ett uthålligt energisystem års energipolitiska riktlinjer Sid. II Energiförsörjningen och energianvändningen i Sverige - Energitillförsel Energianvändningen Industrins energianvändning Bostads- och servicesektorns energianvändning Transportsektorns energianvändning Elektriciteten Produktionen av el EU och energipolitiken Framtidens utmaningar Om inget händer Slutsatser Hur klara framtiden? III Elmarknadens reformeras - Var det inte bra som det var? Effektivare elförsörjning och starka konsumenter Avregleringen av elmarknaden i Europa Det fackliga arbetet inom EU Slutsatser IV Fem år senare hur gick det - Resursutnyttjandet Elbörsen Nord Pool Bruttoströmmar Handel kräver överföringskapacitet Minskat behov av reservkraft? Investering i kraft, teknik och nät Från monopol till konkurrens eller till oligopol? Producenter Ägandet samägande, nationell och internationellt Samägandet i kärnkraftverken Nät- och elhandelsföretag Elpriset och prisutvecklingen för slutanvändarna

3 - Utvecklingen av råvarupriset sedan Slutkundspriserna Industrin och hushållen översiktligt Trogen eller aktiv elkund Nätavgifter Slutsatser Resursutnyttjandet Investeringarna Konkurrensen Priserna V Konsekvenser av ökad konkurrens - Elmarknaden SEKO kräver Vådan av att inte vara i fas Vattenfall statens instrument eller marknadsaktör allena SEKO kräver Ökad valfrihet och lägre priser för elkonsumenterna sant? SEKO kräver LO och den röda elen MedlemsEl VI Nya förutsättningar för elsektorns företag och anställda - Företagen splittras För dyra kollektivavtal Stora personalneddragningar Bristande beredskap vid störningar Utbildningen och kompetensutvecklingsavtalet Obefintlig nyrekrytering Utarmat innehåll Arbetsmiljö och säkerhet SEKO kräver och arbetar för VII Reglera avregleringen SEKOs krav

4 I. Inledning För sex år sedan fick den svenska elmarknaden ett nytt regelverk som innebar att fri konkurrens infördes för all produktion och handel med el. Året efter fastslog riksdagen det nu gällande målet för den svenska energipolitiken - att på såväl kort som lång sikt trygga tillgången på el och energi från förnybara energikällor utan att konkurrenskraften gentemot omvärlden äventyras. Samtidigt inrättades ett antal statliga program för att stödja ett ekonomiskt och ekologisk uthålligt energisystem. Ett kortsiktigt program vars syfte var att ersätta bortfallet av el från avstängningen av de två reaktorerna i Barsebäck, ett långsiktigt program för stimulans av forskning och teknikutveckling. Grunden till allt detta var, förutom resultatet av kärnkraftsfolkomröstningen, den energipolitiska överenskommelse som gjordes mellan (s), (c) och (v). SEKOs ståndpunkter i energifrågan har ungefär lika många år på nacken som elavregleringen och den nuvarande energipolitiken. Förbundets energipolitiska program färdigställdes i slutet på 1995 dvs. strax innan elmarknaden avreglerades. Riksdagens beslut om avvecklingen av kärnkraften var tagna, dock var inte takten och formerna klart fastställda. 90-talets program och policybeslut SEKOs energipolitiska program Våra ståndpunkter i energifrågan från 1995 diskuterar framför allt vilken tidsutdräkt som en avveckling av kärnkraften skulle ha och de samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av en relativt snabb avveckling. Man konstaterar att en avslutad avveckling senast 2010 det år som riksdagen 1980 fastställde som lämplig tidpunkt inte var förenlig med de kriterier som satts upp vad gäller sysselsättning, välfärd och tillgängliga alternativ. Den diskussionen tog sedan en annan riktning i och med riksdagens beslut om energipolitiken Programmet innehåller emellertid grundläggande ställningstaganden som fortfarande är i allra högsta grad hållbara. På sikt ska såväl kärnkraften som fossilbaserade energikällor ersättas med förnybara alternativ. Statligt stöd till forsknings- och utvecklingsarbete omkring förnybara energikällor är strategiskt viktigt för att på längre sikt klara en övergång till dessa energislag på ett för samhället och medborgarna acceptabelt sett. Det krävs ett samhälleligt ansvarstagande genom politiska beslut och andra politiska styrmedel, sägs i programmet, för att åstadkomma en långsiktigt hållbar energiförsörjning som är ansvarsfull och sker på ett skonsamt sätt för samhälle och människorna. Den förväntan eller snarare den misstänksamhet som fanns inför avregleringen av elmarknaden framgår tydligt av följande citat: Geom den nyligen beslutade avregleringen av elmarknaden har det av staten reglerade inslaget inom elförsörjningen minskats till förmån för ett system som skulle kunna betecknas fåtalsmarknad för producentintressen. SEKO vill starkt framhålla nödvändigheten av att samhället även fortsättningsvis med olika styrmedel markerar sitt ansvarstagande för att vi ska kunna behålla ett energiförsörjningssystem med de nyss nämnda egenskaperna. 4

5 Dessa egenskaper hos elförsörjningssystemet var hög teknisk nivå, stor leveranssäkerhet, internationellt sett låga priser samt ett rimligt system för taxesättning. Man hävdar också att avregleringsbeslutet underminerar den ekonomiska basen för den nödvändiga långsiktighet som behövs för branschens planering och investeringar. Nya former efterlyses där samhället och energibranschen i samverkan ändå drar åt samma håll. Vattenfall, sägs i programmet, är ett viktigt statligt styrinstrument och ska förbli ett helägt statligt bolag. Farhågor uttrycks också för taxesättning i glesbygd och för småkonsumenter där fortsatt politisk bevakning och ansvarstagande förutsätts. SEKOs avvaktande hållning till elavregleringen kan utan överdrift sägas ha behållits. Utifrån de förv ä n t n i n g a r / b e f a relser som formulerades i energ i p rogrammet och de senaste årens utveckling är det enligt SEKO dags att värdera elre f o rmen så här långt. Den generella frågan är naturligtvis om reformen lyckats i sitt syfte att öka effektiviteten på elmarknaden och att införa valfrihet för konsumenterna. Genom att bättre kunna använda tillgängliga gemensamma resurser skulle såväl samhället som konsumenterna gynnas. De senare genom lägre elpriser. Vi är naturligtvis också angelägna om att utvärdera hur SEKOs medlemmar inom energibranschen har påverkats. Ett uthålligt energisystem års energipolitiska riktlinjer Målet för den svenska energipolitiken, som den fastslogs av riksdagen 1997, är att på såväl kort som lång sikt trygga tillgången på el och energi från förnybara energikällor utan att konkurrenskraften gentemot omvärlden äventyras. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk elförsörjning. Samtidigt ska påverkan på hälsa, miljö och klimat vara låg och omställningen till ett ekonomisk samhälle underlättas. Ett omfattande program upprättades i samband med beslutet om riktlinjerna för att stödja ett ekonomiskt och ekologisk uthålligt energisystem. Ett kortsiktigt syfte var att ersätta bortfallet av el från avstängningen av Barsebäck, långsiktigt handlar programmet om stimulans av forskning och teknikutveckling. Totalt satsades nio miljarder kr under sju år på detta. Ett led i energipolitiken var beslutet att stänga den första reaktorn i Barsebäck, vilket också gjordes i slutet på november Den andra reaktorn skulle stängas 2001 under förutsättning att bortfallet av elproduktion kunde kompenseras genom tillförsel av ny produktion och minskad användning. Avstämningar hösten 2000 och hösten 2001 gjorde bedömningen att dessa villkor inte var uppfyllda. En ny prövning föreslås att genomföras Energi- och elmarknadsfrågorna har utretts flitigt det senaste året - ur olika synvinklar. Några har initierats genom att tydliga problem uppmärksammats, t ex kring konkurrensen på elmarknaden, svårigheterna för konsumenterna att byta elleverantör eller när elavbrotten i samband med snö och kyla blev ovanligt ofta förekommande. Andra rapporter eller översyner är kopplade till fortsättning på de kortsiktiga och långsiktiga omställningsprogrammen. Även inom skatteområdet finns för energipolitiken flera aktuella arbeten och utredningar. Regeringen presenterade en energipolitiskt proposition i mars 2002 som riksdagen senare under våren godkände. Riktlinjerna från 1997 års energipolitiska uppgörelse ligger fast. Även denna gång bygger energipolitiken på en överenskommelse mellan (s), (v) och (c). Nya inslag är att möjligheten ska undersökas att träffa avtal 5

6 med kraftindustrin för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften och att ett system för handel med elcertifikat införs i januari 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Inom energisektorn arbetar knappt av SEKOs medlemmar. De arbetar inom produktion och distribution av el och värme, i de stora företagen som Vattenfall, Sydkraft, och Fortum (tidigare Birka Energi) och i de närmare 200 kommunala energibolagen. Den riktning som energipolitiken tar påverkar i allra högsta grad de anställda inom energisektorn. Avregleringen av elmarknaden har inneburit stora förändringar för många. Sysselsättningen inom branschen påverkas, men det som upplevts mycket starkt under åren efter avreglering är det sätt på vilket både arbetsuppgifter och arbetsvillkor har förändrats. Det ligger således väl i tiden för en genomgång och analys av energipolitiken även utifrån SEKOs perspektiv. Tonvikten här läggs på elmarknaden och dess utveckling efter avregleringen Inledningsvis görs dock en översiktlig beskrivning av svensk energiförsörjning och användning av energi till olika ändamål. Tre viktiga frågor genomsyrar analysen: Vilka krav ställer SEKO på de ansvariga för energipolitiken? Vilka krav ställer SEKO på företagen i branschen? Vilka krav ställer SEKO för medlemmarna inom branschen på deras arbetssituation? Aktuellt inom energipolitiken Avlämnade utredningar inom det energipolitiska området: Elavbrottsutredningen slutrapport sept 2001 Elnätsutredningen SOU 2001:73 Handel med elcertifikat SOU 2001:77 Effektivare energianvändning Ds 2001:60 Elkonkurrensutredningen SOU 2002:7 Kommande utredningar inom det energipolitiska området: N 2002:07 Utredningen om det långsiktiga energipolitiska programmet, avlämnas juni 2003 Utredningar med bäring på energipolitiken: Propositioner Skattebasutredningen Fi 2000:05 avlämnas november 2002 Skattenedsättningkommitten Fi 2001:02 avlämnas dec 2002 Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning Prop. 2001/02:143 Främjande av förnybar elproduktion samt fortsatt utveckling av el- och gasmarknadsreformerna dvs. införande av handel med el-certifikat - prop om väntas i dec

7 II. Energiförsörjningen och energianvändningen i Sverige Energitillförsel Den totala energitillförseln uppgick år 2000 till 585 TWh. Under de senaste 30 åren har denna ökat med 28 procent års införsel uppgick till 457 TWh. Under perioden har fördelningen mellan de olika energislagen förändrats kraftigt. En mycket tydlig övergång från oljebaserat till kärnkraft, vattenkraft och biobränslen. De förnybara energislagen dvs. vatten, vind och biobränslen uppgick 2000 till ca 30 procent av energitillförseln. Råolja och oljeprodukter utgjorde hela 77 procent av tillförseln 1970, medan den nu uppgår till ca en tredjedel. Oljan har ersatts med framförallt kärnkraft och biobränslen samt också av ökad normalårsproduktion av vattenkraft. Andelen för kärnkraft och vattenkraft tillsammans var ca 9 procent 1970, nu uppgår den till ca 43 procent. Biobränslena ökade från 9 procent till ca 17 procent Sveriges energitillförsel år 2000 Energislag Antal TWh Andel av total tillförsel Råolja och oljeprodukter 195 TWh 33 % Kärnkraft, brutto 168 TWh 29 % Biobränslen, torv m m 97 TWh 17 % Vattenkraft 79 TWh 14 % Kol 26 TWh 4 % Naturgas inkl stadsgas 8 TWh 1 % Värmepump (berg-,jordvärme etc) 7 TWh 1 % Elimport/export 5 TWh 1 % Total tillförsel 585 TWh Källa: Energiläget 2001 Energianvändningen Tre sektorer står för den s k totala slutliga användningen av energi. Bostäder och service m m, industri samt transporter står för två tredjedelar av användningen. 1 Sedan 1970 har industrins andel av den totala slutliga användningen sjunkit från 41 procent till 39 procent. Bostäder och service m m har minskat sin användning från 44 procent till 36 procent. Däremot har transportsektorn sedan 1970 ökat sin användning från 15 procent till 23 procent. 1 Resten utgörs av användning inom utrikes sjöfart och för icke energiändamål, omvandlings- och distributionsförluster samt omvandlingsförluster i kärnkraftverken. 7

8 Sektorernas andel av total slutlig användning av energi 2000 Sektor Procent TWh Transporter 23 91,6 TWh Bostäder och service m m ,5 TWh Industri ,1 TWh Total slutlig användning 392 TWh Utrikes sjöfart 39 TWh Förluster e t c 154 TWh Total energianvändning 585 TWh Källa: Energiläget 2001 Total energianvändning 585 TWh Källa: Energiläget 2001 Industrin energianvändning El och biobränslen, torv m m är de mest använda energislagen inom industrin. De står för ca 36 procent vardera. Fossila bränslen dvs. olja, kol och koks samt naturgas utgör 25 procent av den slutliga användningen. Dessutom används en mindre del fjärrvärme. Användningen av olja inom industrin har minskat ordentligt sedan 1970 från 48 procent till numera 13 procent av totalen. Samtidigt har användningen av el och biobränslen, torv m m ökat från 21 procent till 36 procent för vardera energ i s l a g e t. Två tredjedelar av den slutliga användningen går till de energiintensiva branscherna massa- och pappersindustrin tar ensamt nästan hälften, järn och stål ca 15 procent och kemisk industri 7 procent. Även verkstadsindustrin konsumerar mycket energi, lika mycket som den kemiska industrin, detta på grund av sin stora andel av den svenska industrin. 2 Värt att notera är att den s k specifika användningen, dvs. hur effektivt energin används, har minskat kontinuerligt sedan Fram till 2000 var minskningen 50 procent vilket pekar på en tydlig utveckling mot mindre energikrävande varor och produktionsprocesser, men även en förändrad branschsammansättning. Samtidigt har produktionsvärdet mer än fördubblats under perioden. Bostads- och servicesektorns energianvändning Energianvändningen i bostads- och servicesektorn används till mycket stor del för bostäder och lokaler. Det mesta går till uppvärmning och varmvatten. Energianvändningen efter det att man tar hänsyn till att temperaturen kan skifta mellan åren har varit relativt stabil sedan Dock har fördelningen mellan energislagen förändrats. Användningen av fossila bränslen t ex olja har minskat radi- 2 Mäts som energiåtgången per krona produktionsvärde 8

9 kalt till förmån för el och fjärrvärme. Elvärme ökade kraftigt fram till ca 1990 för att sedan börja avta. Drygt en tredjedel av samtliga småhus värmdes under år 2000 enbart med el, i flerbostadshus och kommersiella lokaler är fjärrvärme det vanligaste. Intressant att notera är att under de senaste åren har antalet värmepumpar ökat kraftigt d v s där värme tas från berg, jord, luft eller vatten. Förutom till uppvärmning utnyttjas el för hushållsapparater och inom servicesektorn handlar det om t ex ventilation och kontorsmaskiner. Hushållsel fördubblade sin elanvändning mellan 1970 och 1999, servicesektorn mer än tredubblade sin under samma period. Detta trots en betydande effektivisering av t ex vitvaror och andra elapparater. Transportsektorns energianvändning Transportsektorns energianvändning utgörs till allra största delen närmare bestämt 83 procent - av oljeprodukter dvs. bensin och diesel. Den största delen av införseln av olja går numera till transportsektorn, i motsats till 1970 då sektorn bostäder och service tog det mesta. Användningen av bensin har minskat under de senaste åren till förmån för diesel och flygbränsle. Alternativa drivmedel t ex etanol och biogas, utgör än så länge en marginell del i transportsektorns energianvändning. Detta främst på grund av högre framställningskostnader än för traditionella bränslen. Skillnaden kan dock förväntas minska i framtiden både genom teknikutvecklingen men även p g a ökade miljöavgifter. Transportarbetet 1999 Persontransporter Procent Godstransporter Procent inrikes inrikes Personbil 73 Lastbil 55 Buss 8 Järnväg 32 Järnväg 4 Sjö 13 Annan spårbunden trafik 3 Flyg 3 Övrigt 9 Källa Energiläget 2001 och SIKA Trafiken är den sektor som står för de överlägset största miljö- och hälsofarliga utsläppen i Sverige. Det är i transport s e k t o rn som de fossila bränslena används mest. En snabb titt på vilka trafikslag som sköter det mesta av både person- och godstrafiken i Sverige understryker detta. Även om järnvägen faktiskt tagit marknadsandelar de senaste åren är det enbart en liten del av persontransport e rna som sker på räls. Lastbilstrafiken har under senare år ökat sin andel på bekostnad av 9

10 j ä rnvägs- och sjötransporter. Arbetet för att inom EU hantera bl a detta sker inom den gemensamma transportpolitiken som inriktas på överföring till järnväg och sjöfart samt införande av nya principer för prissättning av infrastruktur och transporter, dvs. styrmedel i form av energi och miljöavgifter/skatter. Elektriciteten I det svenska energisystemet spelar numera elen en betydande roll. Inom bostadssektorn har övergången från olja till el varit betydande, användningen av hushållsel och driftel har ökat, industrin har ökat sin elanvändning med i genomsnitt nästan 2 procent sedan Från 1970 har elanvändning i Sverige ökat med nästan 3 procent per år. Ökningen var som störst under 70-talet, därefter har takten dämpats. Under den senaste tioårsperioden till 2000 ökade användning med ca 4,5 procent. Den totala 3 användning uppgick då till ca 147 TWh, vilket motsvarar nästan 40 procent av den 4 totala slutliga användningen av energi i landet. Under vissa år överstiger alt understiger användningen av el den egenproducerade och då sker export resp import av el till och från vår nordiska grannländer. I tabellen nedan framgår hur produktion och användning utvecklats sedan mitten på 90- talet och hur skillnaderna har balanserats med import eller export. Sveriges produktion, användning och nettoimport av el TWh prel Inhemsk produktion 144,1 136,6 145,3 154,7 151,0 141,9 157,8 Användning 142,4 142,7 142,6 144,0 143,5 146,6 150,5 Nettoimport -1,7 6, ,7-7,5 4,7-5,9 Källa: Elmarknaden 2002 Prognoser för energianvändningen baserar sig bl a på antaganden om ekonomisk utveckling. Framför allt industrins energianvändning följer konjunkturutvecklingen. Dessutom påverkar också varma resp kalla vintrar samt prisutvecklingen på olja, vilken i sin tur varierar t ex på grund av politiska händelser. Den prognos som emellertid gjordes av Energimyndigheten i början på 2001 år bedömer att elanvändningen kommer att öka med knappt 0,7 procent per år mellan åren 2000 och Ökning förväntas för sektorerna industri, bostäder och service samt transporter. Totalt förväntas ökningen bli från 146,1 TWh till 154,6 TWh. 5 Detta motsvarar en total ökning på 5,83% på en tioårsperiod. I en senare prognos har ökningen av elanvändning dragit ned till ca 0,1 procent per år i genomsnitt perioden Nya förutsättningar har bakats in i prognosen vad gäller konjunkturutveckling och den politiska situationen I den totala elanvändning ingår även överföringsförluster, användningen av el i fjärr- och kraftvärmeverk samt i raffinaderier 4 Elmarknaden Energimyndigheten, Energiförsörjningen i Sverige, Kortsiktprognos samt ER 4:2000 Energimyndighetens underlag till Kl i m a t k o m m i t t é n

11 Produktionen av el I Sverige produceras el i vattenkraftverk, kärnkraftverk, vindkraftverk och i konventionella värmekraftverk. Under årens lopp har stora förskjutningar mellan produk- 6 tionsslagen skett. I början på 1970-talet skedde den huvudsakligen med vattenkraft och konventionell värmekraft. Idag produceras el främst med vattenkraft och kärnkraft, dessa står för sammanlagt drygt 90 procent av elproduktionen. Fördelningen dem är ungefär hälften var, men varierar mellan åren främst beroende på vattentillgången för vattenkraftverken. Värmekraften står för ca 6 procent och vindkraftverken står ännu för en mycket liten del av elproduktionen, mindre än 0,5 procent över åren. Produktion av el fördelning mellan kraftslag År Kärnkraft 37% 47% 48% 47% 55% 50% Vattenkraft 52% 46% 46% 46% 37% 44% Värmekraft 6% 6% 6% 6% 6% 6% Vindkraft < 0.5% < 0.5% < 0.5% < 0.5% < 0.5% < 0.5% Källa: Elmarknaden 2002 Efterfrågan på el visar på en trendmässig ökning. Samtidigt minskar produktionskapaciteten i Sverige. Bakom detta ligger faktorer som har med den reformerade elmarknaden att göra och avvecklingen av Barsebäck, mer om detta kommer i avsnitten senare. Vi kan emellertid konstatera att de senaste åren har betydligt mer produktionskapacitet försvunnit än som har tillkommit. Mellan 1996 och 2000 försvann MW:s effekt, men det tillkom endast 657MW. I tre av de nordiska länderna är vattenkraften den huvudsakliga källan för elproduktion, vilket innebär att importbehov p.g.a av låg vattentillrinning och osedvanligt kallt väder kan komma samtidigt. Den framtida försörjningen av el syns i dagsläget som en mycket viktig fråga för energipolitiken att lösa. EU och energipolitiken Inom EU påverkas energiområdet i sin helhet främst av de åtgärder som utvecklas inom ramen för den inre marknaden men även av den gemensamma miljöpolitiken. Energi, vilket inkluderar såväl produktion av el som de bränslen som behövs för transporter och uppvärmning, ses som en viktig del i den politik som syftar till att öka den europeiska konkurrenskraften och säkra den ekonomiska tillväxten. Därför vill man på samma sätt som för t ex telekommunikation och finansiella tjänster öppna marknaden för energi för att förverkliga den inre marknaden. 6 Det vill säga i kraftvärmeanläggningar där el och värme produceras samtidigt (industrin och kraftvärmeverk) samt kondenskraftverk och gasturbiner, som oftast utgör reservkapacitet vid liten vattenkraftproduktion. 7 E l k o n k u r r e n s u t r e d n i n g e n 11

12 Framtidens utmaningar I fokus för EUs framtida energipolitik finns två problemkomplex den egna försörjningen av energi och miljöpolitiken. I slutet av 2000 presenterade kommissionen i en 8 grönbok ett antal frågor runt energipolitiken som kräver en bred diskussion inom medlemsstaterna och som bör utmynna i en kraftfull energipolitik. EU konsumerar alltmer energi och beroendet av extern energi växer. Ungefär hälften av energibehovet täcks av import. Framförallt är beroendet av importerad olja och naturgas till transport-, hushålls- och el-sektorerna kraftigt. Detta innehåller flera problem. De kraftigt och ofta oregelbundet varierande priserna för oljan och naturgasen får stort genomslag i den europeiska ekonomin. Dessutom importeras oljan till största delen från länder där den politiska och ekonomiska situationen kan betecknas som instabil. Dessutom är just användningen av kolväten den största boven vad gäller koldioxidutsläpp och effekter på klimatet genom den s k växthuseffekten. Frågan är vad som kan komma istället. De förnyelsebara bränslena står för en mycket liten del av användandet och utbudsökningen av sådana alternativ går långsamt. Man konstaterar också i grönboken att ett utvidgande av EU från nuvarande 15 medlemsstater till 30 inte ändrar den grundläggande problembilden. Däremot tillförs en del nya problem att hantera till de som redan finns. Om inget händer I grönboken visas på hur bilden skulle se ut år 2030 under antagandet om att inga särskilda åtgärder vidtas. År Det externa energiberoendet i EU 50 % 70 % i ett utvidgat EU - Europa % 60 % Sammansättningen av konsumtionen skulle utvecklas enligt följande: År Olja 41% 38% Naturgas 22% 29% Fasta bränslen (brunkol, stenkol, torv) 16% 19% Kärnkraft 15% 6% Förnybara bränslen 6% 8% 12 8 KOM(2000) 796 slutlig, Grönbok, Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning. (En grönbok kan sägas vara kommissionens sätt att initiera en diskussion kring ett problemområde som sedan förhoppningsvis leder till konkreta åtgärder för att hantera problemen. Kommissionens förslag brukar läggas fram i en s k vitbok som sedan blir föremål för de vanliga byråkratiska och politiska processen i Europeiska rådet och Europaparlamentet.)

13 Koldioxidutsläppen förväntas öka jämfört med 1990 (ref.år i Kyotoprotokollet) År I nuvarande EU 5 % 12 % 22 % Europa 30 7 % 18 % 31 % Det behövs, sägs i grönboken, en långsiktig strategi som syftar till att säkra tillgången till energiprodukter på EU-marknaden till ett pris som är överkomligt för hushållen och industrin, med den restriktion som ambitionen om en hållbar utveckling lägger på vilka energislag som är lämpliga. Man konstaterar att investeringar i nyproduktion kommer att medföra krav på avvägning mellan olika energislag. Möjligheten att uppnå Kyotoprotokollets första etapp har visat sig svårt att uppnå i samband med en god ekonomisk tillväxt. Detta innebär att ytterligare insatser krävs för att vrida den strukturella utvecklingen av energikonsumtionen - det vill säga vilka energislag som används, men framför allt hur t ex transport- och elproduktionssektorerna utvecklas - så att miljöskadorna minimeras. Grönboken pekar på att medlemsstaterna är beroende av varandra i såväl kampen mot miljöförändringar som i förverkligandet av den inre markanden för energi. Varje energipolitiskt beslut som ett land fattar får återverkningar på de övriga medlemsstaternas marknader. Energipolitiken har fått en gemensam dimension men det saknas motsvarande befogenheter på europeisk nivå. Det grönboken syftar till är just detta att diskutera och bestämma sig om utformningen av en gemensam energipolitik utöver de som redan förekommer inom politikområdena den inre marknaden, miljö, harmonisering och beskattning. Manöverutrymmet på utbudssidan är starkt begränsat säger man. Politiska åtgärder måste därför riktas mot efterfrågesidan. Vilket i praktiken handlar om att använda t ex skatter och avgifter för att vrida efterfrågan mot mindre energikonsumtion och miljövänligare energikällor. På utbudssidan kan det handla om åtgärder för stimulans av nya och förnybara energikällor. Slutsatser Av beskrivningen som gjorts kan man konstatera att: - Det svenska energisystemet bygger idag i relativt liten grad på fossila bränslen. Det är främst transportsektorn som är beroende av oljeprodukter. Det är också härifrån som Sveriges i internationellt hänseende rätt blygsamma bidrag till växthuseffekten härrör. - Beroendet av olja, naturgas och kol är stort inom EUs medlemsstater. Det externa importberoendet ligger på omkring 50 procent och kan komma att öka till 70 procent under de närmaste 30 åren. - Efterfrågan på energi fortsätter att öka men möjligheterna är små att öka utbudet av energi inom EU. De förnybara energikällorna står för en liten del av försörjning 13

14 och kommer att fortsätta att göra detta inom överskådlig framtid. - För Sveriges del är elen den viktigaste energikällan för industrin, för hushållen, och servicesektorn. - Svensk elproduktion baserar sig främst på vattenkraft och kärnkraft, men också till en mindre del på alternativa förnybara energikällor som biobränslen och vindkraft. Den gemensamma nordiska/östersjömarknaden balanserar i normalfallet när egen produktion inte räcker till. - Ökande efterfrågan på el matchas inte med utbyggnad av ny produktionskapacitet. Introduktionen av ny energi går sakta, samtidigt avvecklas produktionskapacitet i form av fossilkraft och kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck. I dagsläget är frågan om av-vecklingen av Barsebäck 2 under och de tidigare besluten om avveckling av reservkraft under förnyad prövning. Hur klara framtiden? - Dagens energipolitik innebär att storskalig utbyggnad av vattenkraft inte är realistisk, den andra viktiga el-producerande energikällan kärnkraft skall enligt politiska beslut avvecklas. Övriga förnybara energikällor har inom överskådlig tid inte potential att mer än i relativt begränsad omfattning bidra till försörjningen. Ökad användning av olja och kol är inte ett alternativ. - Energipolitiken måste gå hand i hand med miljöhänsynen. Därför är det viktigt att leva upp till Kyotoprotokollets åtaganden vad gäller minskade utsläpp av framförallt koldioxid. SEKO ansluter sig till målet att ställa om det svenska energisystemet till ett långsiktigt hållbarhet där förnyelsebara källor är basen. - I SEKOs trafikpolitiska program understryks att trafikens negativa miljöeffekter måste tas på största allvar. Utvecklingen av ett miljöanpassat transportsystem ses som ett viktigt bidrag till framväxten av det ekologiskt hållbara samhället. - Det krävs ett samlat agerande inom EU vad gäller efterfrågestyrande åtgärder vad gäller såväl energi- som transportpolitiken. Skatter och avgifter för att stimulera energisparande och miljövänliga alternativ inom EU måste genomföras utan att konkurrensen snedvrids. - För Sveriges del är säkrandet av den framtida försörjningen av el avgörande. I praktiken görs inga investeringar i ny produktion, förutom viss kraftvärme, detta ger redan idag problem vid extrema vädersituationer. För att gardera sig mot extrema vädersituationer krävs att besluten om avvecklad reservkraft återtas. - Energipolitiken står inför utmaningen att välja en riktning som tillfredställer det ökande behovet av elenergi. - Den ökande efterfrågan kan och bör mötas med åtgärder som effektiviserar energianvändningen och med stimulans till sparande. Detta räcker en bit, men inte särskilt långt. 14

15 - De långsiktiga satsningarna på forskning och utveckling av alternativa energikällor måste fortsätta men några stora genombrott kan inte väntas inom överskådlig framtid. - Det är nu dags att seriöst värdera effekterna av och fortsättning av den svenska kärnkraftspolitiken. Med de åtaganden Sverige har gjort för att minska koldioxidutsläppen blir det svårt att avveckla kärnkraften. Detta kan innebära att vi får acceptera drifttider på mellan 40 och 50 år på de återstående reaktorerna. I det korta perspektivet är det idag inte möjligt att avveckla Barsebäck 2 innan ny produktionskapacitet tillförs energisystemet. - Sverige har en i förhållande till många andra europeiska länder mycket blygsam användning av naturgas som energikälla. Bland fossila bränslen är naturgas det som ger minst koldioxidutsläpp och är således att föredra. Naturgasen skulle kunna utgöra ett mer omfattande komplement till redan befintliga energikällor. 15

16 III. Elmarknaden reformeras Var det inte bra som det var? SEKOs inställning till genomförandet av avregleringen av elmarknaden 1996, det som omväxlande också benämns liberaliseringen av elmarknaden, var minst sagt avvaktande. Den svenska elförsörjningen bedömdes fungera bra under den rådande ordningen med en hög teknisk nivå, stor leveranssäkerhet, internationellt sett låga priser och ett rimligt system för taxesättning. Statens roll skulle vara stark inom energisektorn p.g.a. dess nyckelroll i samhället. Det samhälleliga ansvarstagandet genom politiska beslut och styrmedel sågs som en förutsättning för en långsiktigt hållbar energiförsörjning. 9 Bakgrunden till att man i mitten på 1990-talet ansåg att regelverket för elmarknaden behövde ändras var en önskan att, i internationaliseringens och liberaliseringens spår, bättre kunna utnyttja gemensamma produktionsresurser. I första hand i de nordiska länderna, men även som en tidig anpassning till planerna inom EU om en inre marknad för energi. En annan viktig anledning var att Sverige aktivt skulle kunna delta i EUs arbete med att ta fram åtgärder som minskar energianvändningens skadliga miljöpåverkan. I Sverige hade Vattenfall bolagiserats 1992 och Affärsverket Svenska Kraftnät övertagit ansvaret för stamnätet. Effektivare elförsörjning och starka konsumenter Syftet med avregleringen av elmarknaden kan kort utryckas som ett sätt att säkerställa en effektivt fungerande elförsörjning samt stärka konsumenternas ställning på marknaden. Genom att avskaffa offentliga monopol skulle förutsättningar ges för ökad konkurrens vilket i sin tur skulle innebära ett bättre resursutnyttjande och lägre priser för konsumenterna. Genom konkurrensutsättningen av produktion och handel med el skulle konsumenterna fritt kunna välja elleverantör. Bättre resursutnyttjande skulle uppnås genom handel av el över nationsgränserna, först och främst mellan de nordiska länderna. De samlande produktionsresurserna kan då utnyttjas bättre. Behoven av reservkapacitet blir mindre. I ett större sammankopplat elsystem kan de vid varje tidpunkt billigaste anläggningarna användas först vilket minskar kostnaderna och pressar priserna nedåt. På en större marknad minskar också risken för att vissa kraftföretag får en alltför stark ställning vilket också bör bidra till lägre priser för elen. Det samlade behovet av ny produktionskapacitet skulle bli lägre och genom marknadsanpassningen skulle investeringar ske när de ekonomiska förutsättningarna var bäst givet de restriktioner som energipolitiken innebär. Det förutsattes att de inblandade ländernas energi- och miljöpolitiska styrmedel utformades på ett för elhandeln konkurrensneutralt sätt. Grunden i den reformerade ellagstiftningen ligger i en tydligare ansvars- och rollfördelning mellan marknadens aktörer. Produktion och försäljning av el skall ske i konkurrens. Överföring av el på nätet nätverksamheten - är ett naturligt monopol, vilket måste regleras och övervakas för att tillförsäkra kunderna skäliga villkor för ö v e rföringen. En ny myndighetsfunktion, den s.k. nätmyndigheten (Energimyndigheten) inrättades med ansvar för bl.a. tillsyn av nätverksamheten. 9 Prop. 1994/95:222 Ny ellagstifting 16

17 Den konkurrensutsatta delen av elmarknaden regleras av konkurrenslagstiftningen och övervakas av Konkurrensverket. Det samlade ansvaret för drift och leveranssäkerhet av stamnätet (systemansvaret) åläggs staten och sköts av Svenska Kraftnät. I praktiken innebar detta att en tydlig skiljelinje måste göras mellan produktion och handel med el gentemot bedrivande av nätverksamhet. På så sätt togs möjligheten till korssubventioner mellan konkurrensutsatt och icke-konkurrensutsatt verksamhet bort. En viktig del i reformen var inrättanden av Nord Pool, den nordiska handelsbörsen för el. På Nord Pool sker handeln med el både på en fysisk s k spotmarknad - för omedelbar leverans - och på terminsbasis dvs. mer som finansiella transaktioner. Syftet med elbörsen var att skapa en gemensam handelsplats där köpare och säljare möts till låga transaktionskostnader. Aktörerna på elmarknaden Elanvändare tar ut el från elnätet, hushåll eller företag, finns idag ca 5,2 milj elabonnenter Elproducenter Elhandelsbolagen Nätägarna producerar, matar in och säljer elkraft till elhandelsföretag, elbörsen eller direkt till användare dvs företag och hushåll. köper kraft från elproducenter eller på elbörsen Nord Pool, en del är själva elproducenter. Elhandelsbolagen säljer i sin tur i konkurrens med andra till användarna. Kan vara balansansvarig. ansvarar för att elen distribueras till användarna. Stamnäten ägs av staten och förvaltas av affärsverket Svenska Kraftnät. Regionnäten ägs av de stora elproducerande företagen, några stora kommuner och industrier, transporterar elen från stamnätet till storförbrukare och till lokalnäten. Lokalnäten distribuerar elen fram till slutanvändaren t ex hushållen inom ett begränsat område. Dessa lokal nät ägs av ca 200 nätföretag, som antingen ingår i de kraftproducerande koncernerna eller ägs av kommuner resp ekonomiska föreningar. Dessutom: Svenska Kraftnät, ser till att produktion/import motsvarar konsumtion/export. Energimyndigheten, tillsynsmyndighet över nätverksamheten samt Konkurrensverket, Konsumentverket och Finansinspektionen. Avregleringen av elmarknaden i Europa Integreringen av de nordiska elmarknaderna kan nu betraktas som genomförd, även om vissa åtgärder behöver vidtagas för att underlätta funktionerna på marknaden som t ex bättre överföringskapacitet. Nästa steg i utveckling är en också i praktiken integrerad europeisk elmarknad. 17

18 I december 1996 antogs direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden 10 för el vilket innebar att medlemsstaterna senast den 19 februari 1999 skulle ha införlivat detta i nationell rätt. I juni 1998 antogs direktivet om en inre marknad för 11 naturgas vilket skulle genomföras senast 10 augusti Direktiven bygger på liknande principer om medlemsstaternas tillgång till varandras nät, subsidiaritet dvs. att varje medlemsstat genomför öppnandet efter sina egna förutsättningar och på ett gradvis öppnande av marknaden så att industrin hinner anpassa sig till den nya miljön. (Se ill. nedan) Öppningen av de olika marknaderna går dock långsamt och i olika takt i medlemsstaterna. Därför har åtgärder vidtagits för att påskynda processen bl a förslag 12 ang. gränsöverskridande elhandel. Vid Europeiska rådets möte i Stockholm våren 2001 fanns ambitionen att enas om en tidtabell för full marknadsöppning. En sådan gick dock inte att enas om, däremot uttalades stöd för målet att öppna el- och gasmarknaderna. Kommissionen fick dessutom i uppdrag att utvärdera situationen till rådets möte i Barcelona I den rapport som kommissionen utarbetat konstateras att alla 15 medlemsstater har införlivat eldirektivet i sin lagstiftning. Alla medlemsländer föru t o m Frankrike, Portugal och Grekland har aviserat fullt öppnande före Några stater Österrike, Finland, Tyskland, Sverige och Storbritannien - har öppnat sina elmarknader över den miniminivå som stipuleras eller planerar att göra detta. Processen är något långsammare vad gäller gasdirektivet. Emellertid ämnar alla utom Frankrike och Danmark genomföra avregleringen före I rapporten konstateras att det på både el- och gasmarknaderna återstår många hinder innan avregleringen är helt genomförd. Det man kunde enas om vid rådets 14 möte i Barcelona var en uppmaning till rådet och Europaparlamentet att så snart som möjligt under 2002 anta de liggande förslagen om den sista etappen i öppnandet av el- och gasmarknaderna, inbegripet alla europeiska icke hushållskonsumenters rätt att fritt välja leverantör från och med 2004 för el och gas. Detta täcker minst 60 procent av marknaden. Möjligheten för hushållen att som är möjligt i Sverige fritt välja elleverantör dröjer. Sveriges officiella ståndpunkt är att det är angeläget att EU:s arbete med att undanröja hinder för väl fungerande gemensamma el- och gasmarknader genomförs effektivt och skyndsamt. Likaså ställer sig Sverige positivt till föreslagna ändringar i direktiven liksom till tidplanen för marknadsöppning. Grundinställningen till förordningen om regler för gränsöverskridande handel med el är positiv, ett fungerande regelverk inom detta område är en nyckelfråga för att utveckla och integrera den inre 15 marknaden för el i Europa Dir 96/92/EG Dir 98/30/EG SEC(2001)1957, Commission Staff Working Pa p e r, First report on the implementation of the internal electricity and gas market SN 100/2 Ordförandeskapets slutsatser, Europeiska rådet i Barcelona den mars 2002 S k r. 2001/02:160 Berättelse om verksamhet i EU under 2001 S k r. 2001/02:160 Berättelse om verksamhet i EU under

19 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el (elmarknadsdirektivet) anger i ingressen ett antal mål, däribland följande: - Det är viktigt att anta åtgärder för att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl (punkt 1). - En elmarknad som i full omfattning är konkurrensutsatt är ett viktigt steg mot fullbordande av den inre marknaden för energi (punkt 2). - Upprättandet av den inre marknaden för el är särskilt viktigt för att öka effektiviteten vid produktion, överföring och distribution av el samtidigt som försörjningstryggheten och den europeiska ekonomins konkurrensförmåga stärks och miljöskyddet respekteras (punkt 4). - Den inre marknaden för el måste upprättas gradvis för att industrin på ett flexibelt och planerat sätt skall kunna anpassa sig till sin nya miljö och för att ta hänsyn till de olika sätt på vilka elsystemen för närvarande är organiserade (punkt 5). - Upprättande av den inre marknaden för el måste främja systemens sammanlänkning och driftkompatibilitet (punkt 6). - På den inre marknaden måste elföretag kunna verka, utan menlig inverkan på allmännyttiga tjänster, så att en konkurrensutsatt elmarknad uppnås (punkt 9). - I enlighet med subsidiaritetsprincipen måste allmänna principer som anger en ram fastställas på gemenskapsnivå, men det närmare genomförandet av dem bör överlåtas på medlemsstaterna, vilket ger varje medlemsstat möjlighet att välja det sätt som bäst motsvara des speciella situation (punkt 11). - Hur den nuvarande marknaden än är organiserad måste tillträde till systemet vara öppet i enlighet med detta direktiv och leda till likvärdiga ekonomiska resultat i medlemsstaterna och därigenom till en direkt jämförbar öppningsnivå för marknaderna och till en direkt jämförbar grad av tillträde till elmarknaderna (punkt 12). - Det kan i vissa medlemsstater vara nödvändigt att införa allmännyttiga tjänster för att garantera försörjningstrygghet och konsument- och miljöskydd vilket, enligt deras uppfattning, den fria konkurrensen på egen hand inte nödvändigtvis kan garantera (punkt 13). - Det är.. nödvändigt att fastställa gemensamma regler för elproduktion och drift av överförings och distributionssystem för el (punkt 22). - Med hänsyn till miljöskyddet från elproduktion från förnybara källor prioriteras (punkt 22). - För att säkerställa insyn och icke-diskriminering bör elöverföringsfunktionen i vertikalt integrerade företag drivas oberoende av annan verksamhet (punkt 30). - Detta direktiv utgör en ytterligare liberaliseringsfas. När detta trätt i kraft kommer trots dessa vissa hinder för handel med el mellan medlemsstaterna att bestå. På grundval av gjorda erfarenheter kan därför förslag till förbättringar av den inre elmarknadens funktion behöva göras. Kommissionen bör därför avlägga rapport till rädet och Europaparlamentet o tillämpningen av detta direktiv. 19

20 Det fackliga arbetet inom EU Den alltmer integrerade europeiska elmarknaden understryker vikten av att bedriva ett kvalificerat fackligt arbete på europanivån. Marknaden består inte bara av Sverige utan av alla stater ingående i EU, även om den inre marknaden till alla delar inte riktigt är förverkligad. De energipolitiska åtgärder som vidtas i gemenskapens länder påverkar förr eller senare de anställda i såväl inhemska företag som sådana som har verksamheter i flera länder inom Europa. Det är också nödvändigt att finnas med på arenan utanför Sverige med tanke på de stora utländska ägarintressena i flera av de dominerande energiföretagen på den svenska marknaden. SEKOs arbete med de fackliga frågorna inom energisektorn på övergripande internationell nivå sker genom de två fackliga internationalerna PSI (Public Service International) och ICEM (International Federation of Mine, Chemical, Energy and General Workers Unions). PSI är en organisation med ca 20 miljoner medlemmar verksamma inom statlig och kommunal sektor; ICEM har de flesta av sina ca 20 miljoner medlemmar inom industri- och gruvsektorn. Deltagandet i båda organisationer illustrerar att de anställda inom energiområdet finns både inom offentlig och privat sektor. Internationella fackliga organisationer energiområdet PSI, (ISKA) ICEM EPSU EMCEF - Public Service International, (Internationalen för Stats- och Kommunalanställda) - International Federation of Mine, Chemical, Energy and General Workers Unions (Internationella kemi-, energi-, gruv- och fabriksarbetarefederationen) - European Public Service Union - European Mine, Chemical and Energy Workers Federation Arbetet inom Europa vad gäller de offentliganställda sker inom EPSU (European Public Service Union Federation). Dess huvudsakliga uppgift är att utveckla den s k 16 sociala dialogen för offentliganställda på europeisk nivå. SEKO deltar aktivt i den sociala dialogen genom innehavet av en plats i EPSU:s fasta kommitté för publika tjänster. Denna kommitté är den församling som i praktiken för den branschmässiga sociala dialogen med med Eurelectric och Eurogas arbetsgivarnas branschorganisationer. Parterna har bl.a med hjälp av en utom-stående konsult undersökt effekterna av liberaliseringen, enligt konsultens rapporten överväger de negativa effekterna. Inom EPSU finns också den nordiska referensgruppen där SEKO deltar i en expertgrupp omkring energifrågor. Expertgruppgruppen för energi organiserar årligen konferenser med deltagare från de fyra nordiska länderna. Syftet med dessa är att skapa ett nätverk för lokala fackliga förtroendemän inom de nordiska energiföretagen. Detta nätverk har utvecklats till att bli ett forum för direktkontakter när företagen har verksamhet i olika länder. Ett resultat av dessa kontakter är den överenskommelse om ömsesidig informationsplikt vid entreprenad-arbete som tecknats Den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter och kommissionen hör till hörnstenarna i den europeiska sociala modellen. Den ger parterna rätt att via förhandlingar och avtal delta i lagstiftningsarbetet inom EU. Resultaten av den sociala dialogen kan ge underlag för lagstiftning eller avtal på olika nivåer.. Den sociala dialogen sker på såväl övergripande men även på branschnivån.

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden

Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in1 1 24/9/07 14:33:22 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in2 2 24/9/07 14:33:23 Konkurrenskraft Kilpailukyky Kestävä Hållbar kehitys

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

EIE/04/234/SO7.38605,

EIE/04/234/SO7.38605, Sonja Ewerstein Juni 2005 Regional rapportering om införlivande av EU:s RES-e-direktiv utförd av Sonja Ewerstein, Energimyndigheten inom ramen för EU-projektet RES-e regions nr EIE/04/234/SO7.38605, work

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Avregleringen av sex marknader

Avregleringen av sex marknader 2004:28A Avregleringen av sex marknader Del II, Kartläggningar Följande sex kartläggningar av den politiska beslutsprocessen på de studerade marknaderna skiljer sig något från varandra. Detta hänger bl.a.

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer