Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär

Transkript

1 Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Läslyftet. De elever som studerar på gymnasieskolans högskoleförberedande program förväntas både kunna läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär. Att förhålla sig till den vetenskapliga texten är ett viktigt inslag i förberedelserna för högre studier. Syftet med den här modulen är att ni ska få begrepp och didaktiska redskap för att kunna stötta eleverna att hantera texter av vetenskaplig karaktär. Syftet är också att ni ska få stöd i att arbeta med progression i elevernas skrivutveckling. Modulen visar också hur man kan utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till läsande, skrivande och i samtal. Det är viktigt redan under gymnasietiden, men också för att lägga en grund för högre studier. Texterna i modulen handlar både om det dagliga arbetet inom olika ämnen och om gymnasiearbetet. Målgrupp: Lärare i teoretiska och andra textrika ämnen, gymnasieskolan Modulen är framtagen av Linköpings universitet Revision: 3 Datum:

2 Del 3. Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Syftet med den här delen är att visa hur man kan stötta eleverna i deras utveckling mot ett mer övergripande och abstrakt tänkande. Dessutom vill artikeln visa hur lärare kan utveckla strategier för ett vetenskapligt förhållningssätt hos eleverna genom att arbeta med mindre delmoment. I den inledande artikeln presenteras olika sätt att stegvis leda eleverna igenom mer komplexa, vetenskapliga texter. Ni får också verktyg för att stötta eleverna mot att själva identifiera och formulera syfte och frågeställningar. I moment C ska ni skapa situationer i klassrummet där ovanstående tränas, genom att eleverna exempelvis får återberätta, sammanfatta samt identifiera syfte och frågeställningar. Revision: 3 Datum:

3 Del 3: Moment A individuell förberedelse Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser, tittar och/eller lyssnar. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla din undervisning. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B. Introduktion till materialet Börja med att läsa artikeln, samtidigt som du reflekterar över på vilket sätt du skulle kunna vidareutveckla ett vetenskapligt förhållningssätt i ditt klassrum. Fundera också över sammanfattningens betydelse och över hur du redan nu arbetar med synliggöra och att låta eleverna själv formulera en texts syfte och frågeställningar i din undervisning. Lyssna därefter på ljudfilen. Kan lärarstudenternas erfarenheter kan hjälpa dig att få syn på vad dina egna elever skulle behöva få med sig från undervisningen inför sina eventuella högre studier? Se slutligen filmen och diskutera hur exemplen kan användas i egen undervisning. Under filmen hittar du PowerPoint-presentationen från föreläsningen Suzanne Parmenius Swärds håller i filmen. Revision: 3 Datum:

4 Material Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Suzanne Parmenius Swärd Samtal null Filformatet kan inte skrivas ut Powerpoint-dokument från föreläsningen null Strategier för vetenskapligt förhållningssätt null Filformatet kan inte skrivas ut Revision: 3 Datum:

5 Gymnasiet Modul: Att läsa och skriva texter av vetenskaplig karaktär Del 3: Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Suzanne Parmenius Swärd, Linköpings universitet Inledning I denna modul är grundsynen att kompetens och kunskap i ett ämne innebär att kunna tala, läsa och skriva på ett ämnesrelevant sätt (jfr Berge och Thygesen 2015). Via läsningen och samtalet om texten tillgodogör sig eleven ett teoretiskt innehåll, och/eller tar ställning till det som påstås i texten. Därigenom förstår de också hur texten är uppbyggd för att själva kunna skriva något liknande och därmed också delta i en ämnesrelaterad praktik (jfr Hellspong och Ledin 1997, s. 12). Den aktiva läsningen av texter är både kunskapsutvecklande och språkutvecklande. Detta betyder i praktiken att läsning, samtal och skrivande inte kan särskiljas. När man arbetar aktivt (elevaktivt, textnära och utforskande) med texter och läsning arbetar man också aktivt med skrivande och samtalande. Då stöds både kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen. Artikeln i del 2 hade fokus på den språkutvecklande sidan av läsningen. Det handlade om att identifiera skrivhandlingar i texter utifrån de funktioner som finns i vetenskapliga texter. Fokus låg på textdelarnas funktion och textens struktur. Denna artikel har fokus på den kunskapsutvecklande sidan av läsningen och handlar om hur elever kan ta till sig innehållet i en text av vetenskaplig karaktär, hur de kan lära genom att sammanfatta ett innehåll och också kunna se skribentens syften och frågeställningar. Att göra detta betyder att de i förlängningen med stöd och på egen hand kan förstå vad ett syfte är, kan formulera det och kan ställa egna frågor till det som ska undersökas, allt enligt det som uttrycks i Skolverket text om gymnasiearbetet: Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet [ ]. Elevens frågeställning prövas med avseende på genomförbarhet och syfte och avgränsningar definieras. Eleven upprättar en plan som utgår från frågeställningen. (Skolverket 2012, Gymnasiearbete introduktionstext) Artikeln presenterar modeller för hur läsning av texter kan skapa möjlighet att lägga upp undervisningen så att elever uppövar en vetenskaplig blick på olika ämnen av olika slag med följden att de så småningom, när gymnasiearbetet ska genomföras, är väl förberedda på hur deras eget valda område kan behandlas och skrivas. Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

6 Gymnasiet Nedan följer en genomgång om hur man via läsning och samtal och aktivt skrivande kan få syn på andras syften och frågeställningar och hur elever kan träna på att abstrahera ett innehåll genom att sammanfatta och tematisera. Genom ett strategiskt arbete med detta kan således eleven, på egen hand och med stöd, inför gymnasiearbetet förstå hur man formulerar syften, frågeställningar och uppövar ett vetenskapligt förhållningssätt till ett innehåll. Syftet i en undersökning Gymnasiearbetet kan vara ett första försök för blivande högskolestuderande att göra ett större arbete av vetenskaplig karaktär. Vad innebär det då att formulera ett syfte och utgå från frågeställningar, göra avgränsningar och pröva genomförbarhet? Det låter självklart att säga, men när det ska göras så stöter många på svårigheter (lyssna till ljudfilen i denna del). När det gäller syftet är det egentligen en abstraktion av ett tänkt innehåll. Man försöker föreställa sig vad man ska få reda på ur ett material man ännu inte vet något om eller har analyserat. Har man aldrig tränat på att formulera syften eller ens abstraherat ett tänkt (eller reellt) innehåll, blir det i det närmaste obegripligt hur man kan utföra en sådan handling. Man kan i och för sig formulera om sitt syfte och sina frågeställningar efter att undersökningen är färdig, men man kan aldrig sätta igång ett undersökande eller utredande arbete, utan att först ha en tanke om vilket syfte man har med det. Att få syn på och bli medveten om hur andra har formulerat sina syften i olika typer av vetenskapliga texter hjälper eleven att förstå hur det går till. Dessutom krävs det att stödstrukturer upprättas från lärarhåll för att elever ska kunna utföra en sådan abstrakt handling (se filmen i denna del). Frågorna och frågeställningarna All forskning och alla utredningar börjar med en nyfiken fråga. Frågan bryts ner eller omvandlas till en övergripande forskningsbar fråga som i sin tur bryts ner i mer konkreta frågeställningar. Det är inte så svårt att ställa nyfikna frågor (Varför tjänar män mer än kvinnor? Vad är meningen med livet? Varför finns det fattigdom?) men det är desto svårare att gå från en nyfiken fråga till en forskningsbar fråga. Inom viss samhällsvetenskaplig forskning talar man ibland om att man ska undvika tusensidorsfrågan (Kvale 1997), alltså den fråga som kräver så omfattande undersökningar och ett så digert material att analysarbetet blir alltför komplicerat och en rapport skulle bli på över tusen sidor. En del frågor är inte heller möjliga att svara på. Ett exempel på en sådan fråga är när den entusiastiske studenten vill kartlägga hur barns språk utvecklas när man läser högt för dem, eller när en annan entusiastisk student vill veta vilken undervisningsmetod i matematik som fungerar bäst. Sådana frågor kräver undersökningar som är komplicerade och sammansatta och utförs under mycket lång tid med avancerade metoder, om det ens fungerar. Andra frågor kan vara alltför meningslösa (Starrin & Svensson 1994). Man talar till exempel om frågor som slår in öppna dörrar, det vill säga där man egentligen redan vet svaret eller där svaret inte tillför något. Ett exempel på sådan forskning är att göra en enkätstudie för att få reda på hur personer mår efter att de blivit av med sitt jobb, när den enda fabriken på orten lagts ner. Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

7 Gymnasiet När en forskningsfråga (syfte och frågeställningar) formuleras måste det föras ett resonemang om hur man ska gå tillväga för att få svar på frågan. Frågan inkluderar således ett samtal om material, metod och tänkta resultat. En som aldrig forskat eller utrett något kan omöjligt veta hur detta går till. Därför är det viktigt att man redan i början av gymnasieåren talar om skillnader mellan nyfikna frågor och forskningsfrågor och att man tillsammans med sina elever går igenom hur och varför en forskningsfråga bör formuleras, vad som krävs för att kunna svara på den och vad som är rimligt att genomföra. Oftast svarar en undersökning på en mycket begränsad och avgränsad fråga och även de som t.ex. skriver magisteruppsatser eller doktorsavhandlingar kan bli förvånande över hur lite man faktiskt kan få ut ur sina resultat. Att uppöva vetenskaplig blick genom att ställa frågor Att lära sig ställa kvalificerade frågor är som sagt komplicerat och kräver både kunskap och träning. Förutom att det är en viktig förberedelse för högskolestudier är det också en oerhört viktig träning i kritiskt tänkande och granskning. Att eleverna tränar på att formulera frågor och identifiera problem tidigt under skoltiden och sedan konsekvent fortsätter med detta är alltså mycket betydelsefullt. Det är bra att börja i det lilla och det vardagliga. Det finns många olika sätt att träna, men grunden ligger i läsning och samtal om texter (återberättandet, sammanfattandet, jämförelsen och problematiserandet). Det kan handla om att läsa en kort notis i en dagstidning och ställa tre till fyra frågor av typen Vad hände?, Vad vet vi?, Vad fick vi inte veta?, Hur ska man gå tillväga för att få reda på mer?. Det är också bra att då och då stanna upp när det dyker upp autentiska frågor eller problem som via undersökningar och forskning faktiskt går att ta reda på. Man kan diskutera och problematisera så att alltför generella och svepande tyckanden kan elimineras. Det handlar om att låta eleverna vidga sin attityd och tidigt förstå skillnaden mellan att tycka, spekulera, tro, och att utreda, resonera, diskutera, problematisera. Vissa ämnen är laborativa. I dessa ämnen är det dock viktigt att frågorna och svaren inte alltid är av instrumentell karaktär (att läraren ställer frågor med på förhand givna svar). I stället bör det förekomma ett visst mått av utforskning och problemlösande där processen och eventuella misslyckanden är en del av lärandet. Det är värdefullt att föra in moment av problemlösning och utforskande i de ämnen som av tradition saknar sådant. Läsa texter Följande avsnitt ger förhållningssätt och modeller för hur lärare och elever kan utveckla strategier för läsning av texter av vetenskaplig karaktär för att identifiera syfte, tematisera och sammanfatta. Detta förhållningssätt blir ett led i skolningen till ett mer vetenskapligt problemlösande och utforskande. Det första som bör sägas om läsning är att det är en pågående livslång process. Man kan aldrig säga att läsning är en absolut kunskap, alltså något man kan eller inte kan. Läsningen Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

8 Gymnasiet är helt beroende av förkunskaper, personlig historia, kulturell bakgrund och vana vid att läsa den aktuella texttypen. Även de läsvana individerna möter motstånd när de läser texter om ämnen de inte känner till eller när de möter framställningsformer som är obekanta. All slags läsning innebär ett möte mellan författaren till texten, själva texten och dess läsare. Författaren av texten lägger ner mening i texten (t.ex. som information, utredning, redogörelser eller beskrivningar) och läsaren försöker få ut mening ur texten. Varje möte med en text är unikt för varje läsare. Det betyder att en lärare som väljer en text för sina elever att läsa (titta på eller lyssna till), har en helt annan ingång till den valda texten, än vad elever med mindre erfarenhet, kunskap eller språkförmåga har, när de möter samma text. I ett klassrum finns ca 30 olika individer som i princip, om man hårdrar det, kan uppfatta texten på 30 olika sätt. Några kämpar med att förstå orden, andra struntar i att läsa och tycker det är meningslöst, några stryker under varje ord och lär sig stycken ordagrant, ytterligare någon börjar skriva upp nyckelord och göra sammanfattningar, samtidigt som någon elev snabbt läser igenom och börjar göra jämförelser med andra texter. En del förstår precis vad som står där, andra förstår ungefär, medan några inte förstår någonting och ger upp tidigt i läsningen. Att det görs en mängd olika läsningar av en och samma text i ett klassrum är problematiskt. I en lärande klassrumssituation är målet att alla ska få ut ungefär samma mening ur den text som läraren valt att arbeta med och stöttning behövs för dem som av olika anledningar (t.ex. ett annat modersmål än svenska eller läs- och skrivsvårigheter) kämpar med förståelsen av texten. Varje gång en individ möter en svår text ska alltså koden för den aktuella texten knäckas. Det kan handla om alltifrån ordförståelse och meningsstruktur till sammanhang och genre. Trots eventuellt motstånd behöver eleven motiveras och stöttas i att läsa och ta del av texten. Här spelar läraren en strategiskt viktig roll. Med rätt stöd och hjälp klarar de allra flesta av att läsa och förstå texterna och även få ut avsedd mening ur dem. Meningen skapas i undervisningssituationen, och texterna, som utgör en del av hela ämnesområdet, ger via läsningen ökad möjlighet till förståelse för det vetenskapliga sammanhang som texten ingår i. Ett bra sätt att stötta kan vara att arbeta fram en förståelse av texten före läsning. Det kan ske på många olika sätt, exempelvis genom samtal och bilder (se en film, lyssna på ett program) och att man kollar upp förförståelsen genom att ta reda på vad eleverna känner till om området innan man börjar läsa. För att alla ska kunna använda texterna för sin vetenskapliga skolning krävs således goda lärandestrategier. Det innebär att arbetet är elevaktivt, textnära och utforskande (jfr. Meltzer & Hamann 2005). Flera olika typer av texter bör användas, verbala (skrivna, tryckta) såväl Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

9 Gymnasiet som multimodala, 1 och för lärandet och elevernas motivation är det bra med ett samtalsklimat som bygger på nyfikenhet och ett gemensamt tänkande. Arbete kring vissa teman kan också vara bra, dels för att skapa en helhet, dels för att bygga upp en ämnesmässig (vetenskaplig) språkmiljö kring ett visst område. Tanken är att tillsammans skapa något som påminner om en ämnesrelaterad kommunikativ praktik med målet att läsa, förstå, skriva och samtala om ett ämne eller ämnesområde på ett för den rådande verksamheten lämpligt sätt (Airey 2013, s. 45). Utöver att förstå själva innehållet i texten är målet med läsning av akademiska texter också vara att utveckla en komplex läs- och skrivförmåga, en s.k. advanced literacy eller high literacy (Langer 2002, Schleppegrel 2004) som är nödvändig för framgångsrika gymnasie- och högskolestudier. Med andra ord är målet att utveckla och öva förmågor som leder till: Att på ett effektivt sätt använda språket för analys, syntes och utvärdering. Att inom ett ämne göra bedömningar baserade på bevis i texten. Att göra jämförelser, se mönster och motsatser, se likheter och skillnader, händelser eller perspektiv. Att använda kreativitet för att utveckla nya sätt att visa kunskap och även att se möjligheter att utöka olika begrepps betydelse. Att kunna använda en kritisk blick för att analysera för eller emot Att med ett för sammanhanget lämpligt språk kunna presentera väl avvägda och underbyggda argument för sina ståndpunkter. (efter Meltzer & Hamann 2005, s. 36 ) Det är inte meningen att göra om gymnasiets verksamhet till högskoleverksamhet, utan snarare innebär förberedelse för högskolan att elever får förståelse för och har mött akademiska/vetenskapliga sätt att resonera och tänka kring ett ämne. 1 Med multimodalitet (många sätt) menas att texterna består av flera olika element som t.ex. text och bild, rörliga, bilder och tal, musik och skrift, noter, formler, diagram, hyperlänkar, flikar, cookies Det betyder i förlängningen att den som läser och skriver multimodala texter tar flera sinnen i bruk både vid läsandet och skapandet. Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

10 Gymnasiet Förhållningssätt till läsning Det finns några förhållningssätt som är möjliga och också nödvändiga att använda i undervisningssituationen för att eleverna ska utveckla den komplexa läs- och skrivförmågan. Här kommer fyra sätt att presenteras. Skapa ett vetenskapligt sammanhang Vetenskapliga texters huvudsakliga syfte är att visa upp resultat av forskning. En utgångspunkt för att eleverna ska inse vetenskapens värde kan vara att förutsättningslöst och ofta samtala om resultat av forskning eller om hur teorier om omvärlden vuxit fram. Unga människor tar ofta fakta och kunskaper för givna och har kanske inte funderat på att mycket av det vi vet idag är kunskap och teorier som kommit fram genom forskning och undersökningar av olika slag. Man kan t.ex. ha samtal i klassen om viktiga och aktuella upptäckter och teorier och presentera och diskutera nya rön inom ämnesområdet. Viktigt är också att tala om att forskningsresultat förändras och hur nya metoder eller synsätt påverkar vår kunskap om omvärlden. I samtida debatt har också frågan om motsättningen mellan tro och vetenskap debatterats och problematiserats. På internet kan man hitta stora mängder material som ifrågasätter vedertagna vetenskapliga fakta och sanningar. Att diskutera detta med eleverna är nödvändigt. (se t.ex. artikeln En platt jord och andra konspirationsteorier av Maria Gunther och Karin Bojs i Dagens Nyheter 7/ Se även filmen i del 3). Väcka nyfikenhet och intresse Genom att väcka nyfikenhet för vetenskap och forskning ökar elevernas intresse för att ta del av mer komplexa texter. Man vidgar således ämnet till att handla om något mer än lärobokens innehåll och de uppgifter som ska göras. Att utgå från det som är aktuellt och som förekommer i elevernas värld är centralt. Varje vecka kan inledas med en kort diskussion om Veckans vetenskapsrubrik. Därifrån är inte steget långt till veckans/månadens vetenskapliga artikel, som man läser och resonerar om. Eleverna kan gruppvis också få i uppgift att själva välja och presentera veckans rön och bidra med en vetenskaplig text av som alla ska ta del av. Ovanstående är ett exempel på hur man kan skapa ett språk- och kunskapsbyggande klassrum där samtalet om innehållet står i centrum, vilket är särskilt relevant för allt språkligt lärande. Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

11 Gymnasiet Aktiv läsning med fokus på ord, termer, och begrepp Lärande av ett vetenskapligt innehåll innebär till stor del, att förstå de centrala begreppen och språket i varje enskild disciplin 2 (Meltzer & Hamann 2005, s. 54) Det är grundläggande för akademiskt lärande och akademisk läsförståelse att lära sig ord och begrepp inom det aktuella ämnesområdet, men också att kunna använda dem i tal och text. Många flyr begreppen och tror att det är fel att skriva av och använda begrepp i sina texter. De kan också uppleva att det känns konstlat och märkvärdigt att använda akademiska begrepp i sitt eget tal. Lärare i högskolevärlden har noterat (lyssna till ljudfilerna i del 1) att fler och fler studenter inte lär sig de bärande och viktiga begreppen i den utsträckning de behöver för att kunna kommunicera på det nödvändiga fackspråket. Ord- och begreppsutveckling är nyckeln till lärandet inom området och nödvändigt för att kunna skapa meningsfulla och för ämnet avsedda texter. Enligt Meltzer och Hamann (2005) finns mycket forskning som visar att explicit ord- och begreppsträning ger positiva effekter för läsförståelse, för att utveckla kunskap om ytterligare begrepp, för att förstärka förmågan att vara specifik i texterna och för att få en djupare förståelse för kunskapsinnehållet i orden och begreppen ( mer om begreppslärande i del 4). Ett begrepp som fotosyntesen kräver mycket kunskap om biologiska processer och användning av specifika ord och begrepp (syre, koldioxid, klorofyll) för att på ett tydligt sätt förklaras. Det som också har betydelse för den vetenskapliga skolningen är att en förklaring av begreppet fotosyntesen kräver en text som är en förklaring eller en utredning, vilket är en betydelsefull vetenskaplig skrivhandling att tillägna sig (se del 2). Läsningen av komplexa texter kan med fördel göras i flera steg och på olika sätt. Här presenteras två elevaktiva och textnära sätt där fokus ligger på att eleverna ska förstå och uppmärksamma relevanta och centrala ord och begrepp. Innan läsningen går man igenom och samtalar om elevernas förförståelse för det område artikeln behandlar. Man sätter artikeln i ett sammanhang. listar man de viktigaste begreppen och de svåra orden på tavlan samt förklarar eller utreder dem kort (för ökad förförståelse och för att visa begreppens relevans). 2 Learning academic content means, in large part, understanding the key concepts and the language of each discipline. Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

12 Gymnasiet Under läsningen läser och arbetar eleverna (gärna par- eller gruppvis) med att anteckna och stryka under svåra ord och viktiga begrepp (även svåra/abstrakta ord- och meningskonstruktioner). Efter läsningen samtalar man om texten och ber eleverna (par- eller gruppvis) dels sammanfatta artikeln, dels skriva en förklaring på några av begreppen. Dessa förklaringar presenteras för övriga klassen muntligt (t.ex. i tvärgrupper eller via digitala presentationsprogram). Ett annan bra modell, särskilt om gruppen är heterogen och det finns elever som har olika typer av svårigheter i läsning, är man arbetar steg för steg med: Att läraren väcker elevernas nyfikenhet, sätter texten i ett sammanhang och samtalar om deras förförståelse. Att läraren läser artikeln/texten högt för klassen medan de har samma text framför sig. Läraren stannar upp vid de svåra orden och de bärande begreppen och tänker högt 3. Att eleverna därefter får arbeta par eller gruppvis med att sammanfatta artikeln och förklara de bärande eller svåra/nya begreppen. Att läraren efter den gruppvisa läsningen gå igenom gruppernas svar på tavlan. Sammanfattning och tematisering Att kunna sammanfatta och tematisera ett innehåll i t.ex. en artikel är också ett steg mot en utveckling av ett akademiskt ämnesspråk. Det handlar om koncentration och abstraktion av ett innehåll och att lyfta upp de bärande idéerna från detaljnivå till generell nivå. Ett bra sätt att få fram teman och sammanfattningar är att arbeta med frågor eller uppgifter till texten. Enkla frågor eller uppgifter är: Vad handlar texten om? Formulera innehållet i 1-3 meningar! eller Sammanfatta innehållet (i de olika styckena/delarna) med en till två meningar. Man skulle kunna tro att det är en enkel uppgift att utföra men faktum är att den är mycket kog- 3 Tänka högt innebär i detta sammanhang att läraren i läsningen stannar upp vid begrepp, komplicerade meningskonstruktioner och avsnitt och sammanfattar eller kommenterar dessa. Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

13 Gymnasiet nitivt ansträngande. Idog träning krävs. Efter en diskussion i klassrummet kan man be några elever formulera med en mening vad samtalet handlat om. De olika bidragen skrivs upp på tavlan. Man kan också tillsammans formulera en mening som svarar på frågan: Vad har vi talat om (vad har vi gjort) under denna lektion? Efter gruppdiskussioner ber man eleverna skriva ett protokoll där de sammanfattar några punkter om vad de talat om, lärt sig och gått igenom. Protokollet lämnas till läraren. Vid genomläsning av protokollen märker man som lärare vilken nivå samtalet rört sig om, om eleverna i gruppen använder begrepp, om de kan lyfta innehållet i samtalet till en övergripande nivå och framför allt man ser hur de uppfattat ämnet och om de har förstått det avsedda innehållet. Eleverna tränar förmågan att formulera sin kunskap (sin diskussion) på en generell metanivå. Ytterligare sätt att granska ett innehåll i texter på övergripande nivå är att granska rubriker och sedan spekulera om innehållet. Ett exempel: I del 2 hänvisas till en artikel ur Språktidningen med rubriken Tomten från rys till mys?. Innan man läser hela artikeln kan man spekulera i vad som menas med rubriken: Vad kommer artikeln handla om, tror ni?. Man kan utnyttja andra grafiska markeringar som finns runt texten (bilder, färger, diagram, citat från texten som ligger utanför själva texten) och samtala om deras betydelse för innehållet, antingen innan eller efter läsningen. Detta är också en bra vägledning för flerspråkiga elever och deras olika språkliga resurser kan komma till användning. Att arbeta med rubriker och mellanrubriker är ett utmärkt sätt att träna sammanfattning och tematisering. Den klassiska övningen att sätta ut rubriker i en längre rubriklös text är också bra. Den tvingar läsaren av texten att koncentrera ett styckes innehåll till en enda kärnmening rubriken (mer om kärnmeningar och skrivande i del 4). Denna typ av övning ska naturligtvis inte göras helt isolerat utan i ett sammanhang, som ingår i det specifika ämnesområdet. Lärandet av det planerade teoretiska innehållet ingår i en strategi för att få elever att sammanfatta, koncentrera och abstrahera. De valda texterna behöver vara så pass välskrivna att man kan urskilja stycken och utvecklade tankegångar. Att urskilja syfte och problematik Som inledningsvisa konstaterades är det problematiskt att formulera ett syfte och avgränsa en problemställning (lyssna till ljudfilen i denna del). Själva ordet syfte kan också vara svårt att förstå. I vetenskapliga sammanhang betyder ordet syfte det syfte man har med själva undersökningen/analysen/utredningen, det vill säga det man vill komma fram till eller visa. Ett syfte kan aldrig formuleras mitt syfte är att skriva ett gymnasiearbete, mitt syfte är att göra en utredande artikel eller mitt syfte är att göra en uppgift. Detta sätt att hantera ordet syfte är tyvärr ganska vanligt och när man läser sådant förstår man att en elev inte har förstått ordet i den avsedda vetenskapliga betydelsen. Att träna på att formulera syften med stöd i läsningen av andras (professionella) texter är mycket bra, dels för att öva in betydelsen av ordet syfte, dels för att formulera syften. Det är viktigt att man vid varje läsning av en artikel av vetenskaplig karaktär resonerar om författarens syfte. Ibland står det klart och tydligt utskrivet i artikeln med meningar som Syftet med Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

14 Gymnasiet denna undersökning är att. I vissa mer populariserade vetenskapliga artiklar brukar dock inte syftet vara utskrivet så tydligt. Vilket det än är, är det viktigt att försöka spekulera i syftet med undersökningen. Om vi återgår till artikeln Tomten från rys till mys (Språktidningen nr 8, 2015), är det en populärvetenskaplig artikel i essäistisk (ganska personligt hållen men ändå vetenskaplig) form. Den följer alla vetenskapliga krav på en utredning men den har inget uttalat syfte utskrivet. Man skulle ändå kunna spekulera i hur syftet kunde låta om det hade skrivits ut: Syftet med denna artikel är att utreda skillnaderna mellan begreppen jultomte och gårdstomte samt att visa hur föreställningen om tomten har förändrats historiskt. Att träna problematik eller att ställa frågor till en undersökning är också nödvändigt men inte alltid så lätt. Återgår vi till artikeln om tomten kan en spekulation i vilka frågeställningar som ligger till grund för artikeln formuleras enligt följande: Vilka är de huvudsakliga skillnaderna mellan gårdstomten och jultomten? När börjar begreppet jultomte komma in i svenskans vardagsspråk? Finns det skillnader mellan de skandinaviska begreppen för tomte? När elever ska formulera egna frågeställningar är det bra att börja i andra autentiska artiklar och titta på frågeställningar och problemställningar. Att hjälpa till med frågorna inledningsvis när eleverna gör analyser av olika slag är viktigt. Man bygger upp ett tillräckligt stöd genom att visa att man i uppgiften genomför en forskningsprocess olika steg. För naturvetenskapslärare är detta ett ganska självklart och naturligt sätt att arbeta, eftersom laborativa uppgifter oftast redovisas i s.k. labbrapporter. Frågorna till uppgifter är redan givna och avgränsade på förhand. I samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen kanske man inte alltid reflekterar över att en uppgift kan skrivas fram på ett laborativt, utforskande sätt. Nedan följer ett exempel på hur en analysuppgift i litteraturvetenskap kan konstrueras för att visa att det faktiskt är vetenskap man ägnar sig åt. Syfte och frågeställningar är givna av läraren i förväg och kan förstås förhandlas om under arbetets gång. Detta arbetssätt kan användas även i andra ämnen än svenska (se filmen i denna del). Det måste här tilläggas att just i detta exempel har man studerat romanen tidigare. Alla känner till handlingen och är bekanta med bokens tema och motiv. Denna uppgift är tänkt som ett vidare och mer djupgående arbete med något känt och bekant. Uppgiften kan formuleras på följande sätt: Syfte: Ert syfte är att ge en bild av kvinnans roll i romanen Populärmusik från Vittula. Frågeställningar: 1) Hur pratar huvudpersonerna om kvinnor? 2) Vilka roller har kvinnorna som uppträder i romanen? 3) Vilken roll spelar mammorna? 4) Vilken roll spelar papporna? Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

15 Gymnasiet Kartlägg (sök i texten, ge exempel). Dokumentera (skriv ner väl valda exempel och motivera varför dessa valts). Läs teori (om den moderna romanen ur läroboken s ) och/eller någon artikel/recension av romanen som ni sökt fram på egen hand). Börja skissa på rapporten (fyll i en mall som kan ha konstruerats av läraren). Bearbeta språkligt och strukturellt (skriv referenslista, t.ex.). Genom att formulera uppgiften på ovanstående sätt eller liknande, upprättas nödvändiga stödstrukturer för eleverna. De behöver inte gissa sig till hur uppgiften ska redovisas eller presenteras. Formen är given, syftet och frågeställningarna är givna. Dessutom leder uppgiften mot målet att eleverna själva så småningom kan skolas in i att ställa relevanta frågor till en text och göra en analys. Detta kan dock ta tid och kräver både kunskap och metakunskap. Många elever behöver stöd på vägen. Utöver stödet för eleverna så underlättas bedömningen eftersom kriterierna (strukturen och formen) och de handlingar eleverna ska göra finns utskrivna i uppgiften. Sammanfattning Läsning av texter av vetenskaplig karaktär kräver ett elevaktivt, textnära och utforskande förhållningssätt. Ord och begrepp kan tränas explicit genom aktiv läsning. Läraren klargör ordens och begreppens relevans och betydelse. Relevanta ord och begrepp bör användas kontinuerligt i talet om ämnesområdet, både av lärare och elever. Träna på att återberätta, sammanfatta och tematisera vad man läst, sett, hört eller gjort. Använd autentiska professionella texter för att sammanfatta, rubricera, tematisera, hitta och formulera syfte och problematik (budskap). Träna på att ställa avgränsade forskningsbara frågor. Utnyttja de olika ämnenas vetenskapliga metoder (se även del 6). Träna på att relatera frågeställningar till lämpliga metoder genom t.ex. läsning av artiklar (Vilka frågeställningar hade författaren och hur gjorde artikelförfattaren för att få svar på frågeställningarna?). Eftersom syfte, frågeställningar och metoder inte alltid är så tydligt utskrivna i populariserade vetenskapliga artiklar behöver det finnas en hög grad av spekulationer, och utforskande när man går igenom texten. Arbeta tillsammans i klassrummet (grupper eller helklass). Presentera gärna både muntligt och skriftligt vad man kommit fram till (tvärgruppsredovisningar, presentationer, grupprotokoll) för att tydliggöra gruppens kunskap. Anpassa svåra texter och ge stöd i läsningen. Läs högt och tänkt högt. Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

16 Gymnasiet Låt det ta tid men arbeta systematiskt och konsekvent. Referenser Airey, John (2013). Disciplinary literacy. I: Lundqvist, E, Säljö, R, & Östman, L. Scientific literacy. Malmö: Gleerups. Berge, Kjell-Lars & Thygesen, Ragnar (2015). Skrivning som grundläggande färdighet förståelse, bedömning och undervisning. I: Skar, G och Tengberg M, (red) bedömning i svenskämnet årskurs 7-9 Svensklärarföreningens årsskrift Stockholm: Natur & Kultur. Harrison Lindberg, Katarina (2015). Tomten från rys till mys. Språktidningen, nr 8, 2015 s Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten-handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Langer, J. A. (2002). Effective literacy instruction: Building successful reading and writing programs. Urbana, Illinois: National Council of Teachers of English. Meltzer, Julie & Hamann, Edmund (2005). Meeting the Literacy Development Needs of Adolescent English Language Learners through Content-Area Learning. University of Nebraska Lincoln: DigitalCommons@University of Nebraska Lincoln. Schleppegrel, Mary, J. (2004). The Language of Schooling a Functional Linguistic Perspective. Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates Inc New Jersey. Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

17 Gymnasiet Strategier för vetenskapligt förhållningssätt Januari (13)

18 Strategier för vetenskapligt förhållningssätt

19 Förhållningssätt Elevaktivt Textnära Utforskande

20 Tre idéer Litteraturvetenskap: Analys av roman ur ett genusperspektiv Historia: Arbete med ett källmaterial den döde på vägen Naturvetenskap: Utreda och ta ställning. Misstro mot vetenskapen ska man vaccinera sitt barn mot mässlingen?

21 Litteraturvetenskap perspektiv Alla har läst en roman. Vi har gått igenom romanens handling alla har läst och förstått. Vi sammanfattar romanen med ungefär 50 ord skriftligt och försöker hitta tema och motiv. Detta är en roman om Vi lägger på ett analysperspektiv t.ex. feministiskt perspektiv.

22 Vetenskaplig analys av en roman uppgiften Syfte: att ge en bild av kvinnans roll i romanen Populärmusik från Vittula Frågeställningar: Hur pratar huvudpersonerna om kvinnor? Vilka roller har kvinnorna som uppträder i romanen? Vilken roll spelar mammorna? Vilken roll spelar papporna? Kartlägg (sök i texten, ge exempel). Dokumentera analysen med hjälp av exempel och citat efter den struktur som dina frågeställningar har. Läs teori (ur läroboken och/eller någon artikel/recension av romanen). Hänvisa till författarna när du refererar. Börja skissa på rapporten (arbeta med den utdelade mallen). Bearbeta språkligt och strukturellt.

23 Vetenskaplig analys av en roman elevernas skriftliga presentation Kortare inledning: Populärmusik från Vittula är en roman av om Den utspelar sig i Huvudpersonerna är Syfte: Vårt syfte att ge en bild av kvinnans roll i romanen Populärmusik från Vittula. Frågeställningar: Följande frågeställningar ligger till grund för vår analys: Hur pratar huvudpersonerna om kvinnor? Vilka roller har kvinnorna som uppträder i romanen? Vilken roll spelar mammorna? Vilken roll spelar papporna? Teori : Populärmusik från Vittula är en s.k. utvecklingsroman. I en utvecklingsroman får man följa en persons liv, ofta från dess ungdom, genom en del svårigheter tills den blir vuxen och har fått erfarenheter (Jansson 2012, s. ). I recensionen av romanen i Svenska Dagbladet skriver xx att romanen Metod: Vi har lagt ett feministiskt perspektiv på vår analys. Det betyder att vi har ställt frågor för att få syn på hur författaren beskriver kvinnor och hur kvinnorna i romanen påverkar huvudpersonens utveckling. Resultat: Vår resultatdel är strukturerad utifrån svaren på våra frågerställningar Diskussion:

24 Den döde på vägen -uppgiften Ert syfte är att med stöd i materialet som finns i kuvertet ta reda på: Vem är den döde? Var kommer han ifrån? Vart var han på väg? Vad har hänt?

25 Materialet består av Polisrapport med skiss över olycksplatsen och beskrivning av den döde. Den dödes tillhörigheter: gymkort till gym i X-köping med ett mansnamn, nyckelknippa med cykelnyckel, dörrnyckel och nyckel till ett hänglås. Inbjudningskort till en festlokal i Y-köping samma datum som den döde återfanns. Lapp med namnet Lina K, en adress (Storgatan 12) och ett aningen suddigt telefonnummer. Några mynt. Ingen legitimation, inget kreditkort, inga sedlar.

26 Inledning: Elevernas presentation I fredags natt skedde en dödsolycka på vägen mellan x-köping och y-köping. Den omkomne är en man i 20-årsåldern. En cykel låg ca 20 meter från den döde och det fanns bromsspår på vägen. Vårt syfte är att ge en bild av vad som kan ha hänt, vem den döde är och vart han var på väg. Resultat: Här följer våra antaganden. Den döde är med största sannolikhet Mattias Gnosjö. Vi stödjer oss på detta antagande eftersom namnet står på gymkortet och han hade träningskläder i en ryggsäck, allt enligt det som står beskrivet i polisrapporten. I polisrapporten står det också att kläderna var en aning fuktiga, som efter träning, vilket stärker vår tes. Vi kan dock inte vara helt säkra på namnet eftersom han kan ha lånat gymkortet av en kamrat. Han var troligen på väg till Y-köping på en fest. Enligt polisrapporten hade han varit död i ca 1 timme när han blev funnen. Då var klockan 8. Det är ganska troligt att han cyklade till festen ungefär vid 19-tiden eftersom det står på inbjudningskortet att festen börjar Det som talar emot det är cykelns läge på vägbanan. Enligt skissen ser det ut som han cyklade från Y-köping Å andra sidan kan vi ju inte veta om cykeln var hans heller.

27 Skulle du vilja vaccinera ditt barn mot mässlingen -uppgiften Skulle du vilja vaccinera ditt barn mot mässlingen? Ta ställning och argumentera för ditt ställningstagande med stöd i källor du hittar genom sökning på nätet. Läs igenom artikeln En platt jord och andra konspirationsteorier (Dagens Nyheter den 7 februari 2016) av Maria Gunther. Sammanfatta den och ge exempel på s.k. misstro mot vetenskapen. Sök sedan egen information om mässlingsvaccin. Läs artiklar och sammanfatta dem Syftet är att ta reda på vilket som är lämpligast att vaccinera barnet eller inte. Frågeställningar: Varför vaccinerar vissa inte sina barn? Ska man vaccinera sitt barn eller inte? Vad rekommenderas? Vilka typer av källor rekommenderar vaccin? Vilka typer av källor rekommenderar inte vaccinering?

28 Elevens presentation Inledning: Mässling är en barnsjukdom som drabbar barn i hela världen och som kan vara dödlig. I de delar av världen där levnadsförhållandena är usla kan mässlingsutbrott orsaka stor barnadödlighet. I Sverige dog många barn av mässlingen innan vaccinering började ske regelmässigt till alla barn, vilket var Idag har många i västvärlden börjat tvivla på vaccinets tillförlitlighet och det finns flera rörelser bl.a. i USA som vägrar vaccinera sina barn. Detta har gjort att mässlingviruset börjat florera igen. Vårt syfte är att med stöd i artiklar ta reda på vilket som är lämpligast att vaccinera barnet eller inte.

29 Skapa uppgifter Skapa uppgifter som är formulerade så att eleverna ser syftet med och frågeställningar till uppgiften. Uppgifterna kan variera: undersökningar, analyser, jämförelser Skapa uppgifter där de får läsa text och sammanfatta vad de läst. Skapa uppgifter som presenteras med stöd i det tydliga syftet. Skapa mallar med inledningsmeningar så att alla elever kan göra sin presentation.

30 Del 3: Moment B kollegialt arbete Diskutera Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa, se eller lyssna på någon sekvens igen. Om ni vill kan ni också använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet. Revision: 3 Datum:

31 Planera och förbered Planera en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A. Nedan följer ett exempel på en sådan aktivitet. Syftet med moment C är att eleverna ska öva på att i en kortare vetenskaplig eller populärvetenskaplig text arbeta med begrepp, sammanfatta, samt urskilja skribentens syfte och eventuella frågeställningar. Välj tillsammans i den kollegiala gruppen ut några vetenskapliga texter som passar i ert ämne och er undervisningsgrupp. Diskutera om möjligt någon av texterna i gruppen. Utarbeta tillsammans en arbetsgång för att leda eleverna genom den vetenskapliga texten.. Följ gärna någon av de arbetssätt som föreslås i artikeln. Revision: 3 Datum:

32 Del 3: Moment C aktivitet Genomför den undervisningsaktivitet som ni tillsammans planerat i moment B. För gärna anteckningar, antingen under lektionen eller direkt efteråt. Notera vad som fungerade, vad som inte fungerade och vad du fick syn på när det gäller elevernas lärande och din undervisning. Ta med dina anteckningar som underlag till moment D. Revision: 3 Datum:

33 Del 3: Moment D gemensam uppföljning Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade och hur elevernas kunnande och förmågor utvecklades. Vad gick bra och vad kan det ha berott på? Vad gick mindre bra och vad kan det ha berott på? Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni prövat i den fortsatta undervisningen? Revision: 3 Datum: