Verksamhetsplan för

Transkript

1 Sid 1 (13) för en är utformad utifrån strukturen i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål ( och under beaktande av för humanistisk fakultet en har beretts i verksamhetsråden och behandlats i Utvidgad lokal samverkansgrupp före fastställande av prefekt. Revidering (av punkterna ) har beretts i forskningsrådet och behandlats i lokal samverkansgrupp före fastställande av prefekt. 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.2 Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten 1.3 Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Analys Den långsiktiga kompetensförsörjning är en av de stora utmaningarna under verksamhetsperioden. Forskningsorganisationen var liten i relation till utbildningsvolymen och antalet huvudområden redan då institutionen bildades, genom att ett antal vakanta professorsanställningar som väntat på beslut om utlysning frös inne i den omställningsprocess som fakulteten genomgick inför omorganisationen. Medan satsningar från Universitetsstyrelsen (Humaniorasatsningen på språk och språkdidaktik ) samt satsningar från Lärarhögskolan (forskningssatsning på läs- och skrivforskning samt kompetenssatsning på ämnesdidaktik) har gett goda tillskott i form av rekryteringstjänster är antalet professorer fortfarande lågt (en nettoökning av en professor sedan 1 januari 2008). Ett hot som seglat upp beträffande dessa satsningar är att den nuvarande universitetsledningen inte har några planer för att säkra karriärvägar för de unga forskare som rekryterats inom ramen för t.ex. Humaniorasatsningen. Vi ser en påtaglig risk att medel har satsats för vass kompetensuppbyggnad som kommer att komma ett annat lärosäte till del när dessa unga forskare söker sig bort från Umeå på grund av svaga framtidsutsikter. Kompetensförsörjningsfrågan hänger samman med frågan om utbildningsutbudet. Institutionen har ett sammansatt och komplext utbud av utbildningar. Vårt ansvar under Lärarhögskolan omfattar verksamhetsområden från förskola till gymnasium, och även speciallärarutbildning. Elva huvudområden på grundnivå och 13 på avancerad nivå, varav flera utpräglade småämnen, visar ytterligare på institutionens bredd. Institutionen ska även fullgöra Umeå universitets ansvar för högre utbildning i de nationella minoritetsspråken samiska och meänkieli; sedan 2013 har vi även uppdraget att utveckla ämneslärarutbildning i samiska. För flera av våra ansvarsområden, inte minst de med didaktisk inriktning, är tillgången på kompetens nationellt, och i vissa fall även internationellt, otillräcklig. Det krävs alltså både attraktiva anställnings-

2 Sid 2 (13) förhållanden och innovativt tänkande kring samarbete och kompetensutveckling om vi ska kunna tillgodose behoven. Starka sidor Brett kompetensområde och utbildningsutbud Möjlighet och öppenhet för tvärvetenskapliga och mångvetenskapliga angreppssätt Internationell miljö och omfattande internationella kontakter Utvecklingsområden Kompetensförsörjning för forskningsanknytning av alla våra utbildningar Karriärmöjligheter för unga forskare Humanistiska fakultetens delmål och institutionens strategier i anslutning till dessa Delmål Fakulteten har implementerat tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks Genomföra tydliga verksamhets- och kompetensanalyser som kan underbygga beslut om utlysning av biträdande lektorat. Delmål Fakulteten har implementerat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar Genomföra tydliga verksamhets- och kompetensanalyser som kan underbygga beslut om tilldelning av professorsforskning. Delmål Fakultetens högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen. Följa upp användning av kompetensutvecklingstid till forskning. Uppföljningskriterier Utfall av utlysta tjänster med forskningstid. Utfall av kompetensutveckling (publikationer, forskningsansökningar).

3 Sid 3 (13) 2. Utbildning för gränslös kunskap Analys Institutionen för språkstudier är en av Umeå universitets största grundutbildningsinstitutioner, med 953 hst rapporterade under 2013 (endast Handelshögskolan och Institutionen för idé- och samhällsstudier har större volym, respektive 988 hst). I jämförelse med dessa har vi fler huvudområden (elva på grundnivå, mot två för Handelshögskolan och sex för Idé- och samhällsstudier) och fler kurser totalt sett (263 kurstillfällen totalt under 2013 mot 94 för Handelshögskolan och 185 för Idé- och samhällsstudier). Framför allt jämfört med Handelshögskolan har vi en mindre andel hst på avancerad nivå (4,6% mot 33,2 för Handelshögskolan och 5,2 för Idé- och samhällsstudier). Förutom det stora antalet huvudområden utmärks institutionens utbildningsutbud av en mycket stor andel kurser utan huvudområde. Sett till det totala antalet hst på grundnivå och avancerad nivå faller drygt hälften utanför huvudområdena (se Fig 1). Inget huvudområde Engelska Svenska/nordiska språk Lingvistik Spanska Samiska studier Tyska Italienska Hum LU Finska Samiska språk Franska Ryska Språkdidaktik Hst Fig 1. Fördelning av helårsstudieplatser på huvudområden (2013)

4 Sid 4 (13) De kurser som saknar huvudområde fördelar sig i fyra grupper: kurser i svenska för internationella studenter. Dessa utgör den enskilt största gruppen och är med sina drygt 140 hst större än alla huvudområden utom engelska. vissa kurser i lärarutbildningen. Det handlar om kurser i Grundlärarprogrammet, ämnesstudier i svenska (inklusive svenska som andraspråk) för ämneslärare, inriktningen svenska/läs och skriv i Speciallärarprogrammet och vissa fortbildningskurser. kurser i ämnen som inte finns som huvudområden vid Umeå universitet. Denna grupp (omfattande 64 hst 2013) kommer i stort sett att försvinna från 2014, då samtliga kurser från tidigare Språkcentrum läggs ner (kurser i arabiska, japanska, kinesiska, latin och nygrekiska). Det enda språk som blir kvar i denna grupp är meänkieli, som inte är huvudområde men där Umeå universitet har ett nationellt ansvar. s.k. nybörjarkurser i språk som ger behörighet att läsa språket som huvudområde. Samtliga språkämnen utom engelska har inrättat sådana kurser för att i någon mån parera bristen på behöriga studenter till A-kurserna. 1 Antalet studenter som på gymnasiet läser moderna språk är för lågt för att förse huvudområdena med studenter. Särskilt gäller detta mindre lästa språk som ryska, där antalet som går ut gymnasiet med behörighet är mycket litet. Värt att notera att för de flesta språk som har nybörjarkurser ger dessa fler hst än kurserna inom huvudområdet, ibland mångdubbelt fler. Mot bakgrund av Humanistiska fakultetens prioriteringar när det gäller utbildningsutbud är vår profil bekymmersam, och vi har kunnat se under bägge de år som nedskärningar gjorts i antalet studieplatser att vår institution fått bära en procentuellt högre andel av nedskärningen än fakultetsgenomsnittet. Samtidigt är språkutbildningar bland de humanistiska utbildningar som uppvisar tydligast samhällsnytta. Flera av de språkkurser som nu lagts ner vid institutionen (arabiska och kinesiska framför allt) är särskilt värdefulla på arbetsmarknaden. Den lilla andelen utbildning på avancerad nivå är ett annat kännetecken för institutionen (där vi i och för sig inte skiljer oss nämnvärt från Humanistiska fakulteten i övrigt). Den avancerade nivån står för 4,6% av antalet hst (2013). Den låga andelen professorer bland våra lärare har redan lyfts fram som bekymmersam för utbildningens forskningsanknytning (se avsnitt 1 ovan). Glädjande nog har antalet universitetslektorer som ansöker om docentur ökat på senare tid, vilket börjar ge resultat i form av fler docenter. För att öka antalet lärare med hög forskningskompetens som arbetar inom grundutbildningen är docentansökningar från undervisande universitetslektorer av särskild betydelse. Starka sidor Ett brett och varierat utbud av kurser Alla språk är samlade i en enda enhet vilket ger en stimulerande och korsbefruktande forsknings- och utbildningsmiljö 1 Kurser av detta slag är inte unika för Umeå universitet, utan förkommer vid de flesta jämförbara lärosäten (undantaget är Göteborgs universitet).

5 Sid 5 (13) Generellt goda kursvärderingar Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ses som viktiga verksamheter vid institutionen Många skickliga lärare som är intresserade av undervisning Högskolepedagogiska frågor har ett forum i det högskolepedagogiska seminariet, och högskolepedagogik uppmärksammas årligen i Språkstudiers utbildningsdagar Internationell miljö och omfattande internationella kontakter Ett brett ansvar för lärarutbildning i våra ämnen Gott samarbete med skolor i regionen Hög IKT-kompetens nätkurser, nät/campus, nät/distans Bra internt samarbete kring gemensamma rutiner, t.ex. för examensarbeten Utvecklingsområden Nationella uppdrag Rekryteringen till den avancerade nivån samt till de mindre ämnena Forskningsanknytning Kvarvaro på grundnivåkurserna Samordnat utbildningsutbud på campus och nät (inom huvudområden och mellan huvudområden) Programutbildningar på avancerad nivå Språkdidaktik/lärarutbildning med inriktning mot samiska Progression och måluppfyllelse med avseende på generiska kompetenser Humanistiska fakultetens delmål och institutionens strategier i anslutning till dessa Delmål 2.2 Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat till 10 procent av samtliga HST Delta i fakultetens arbete med kartläggning och åtgärdsplan Anpassa vårt utbud på avancerad nivå till fakultetens struktur Utveckla program på avancerad nivå (vidareutveckling av nuvarande program och/eller utveckling av nya program/inriktningar) Förbättra informationen om våra kurser på avancerad nivå till våra utländska partneruniversitet. Bygga en grund för den avancerade nivån genom att öka kvarvaron på kurser upp till kandidatexamen. Utarbeta en tydlig översikt av den avancerade nivån på vår hemsida för studenter. På hemsidan lägga ut information om varför man ska läsa till magister/masterexamen. Delmål 2.3 Andelen helårsstudenter som tar ut examen har ökat med 10 procent Tydliggöra examensvägar i information till studenter, framför allt på hemsidan (se ovan under 2.2)

6 Sid 6 (13) Delmål 2.4 Andelen inresande internationella studenter håller nuvarande nivå Information på engelska om engelskspråkiga kurser (och på tyska om tyskspråkiga etc). En särskild sida skapas på vår webbplats för information till utbytesstudenter om vilka kurser som kan läsas utan kunskaper i svenska. Denna information ges på respektive kursspråk. Delmål 2.5 Antalet utresande studenter har ökat till Y antal. Förtydligande: Fakulteten utarbetar en modell som mäter utresande studenter på ett tillfredsställande sätt. Informera våra studenter om utresemöjligheter. Årligen återkommande internationaliseringsdag. En särskild sida skapas på vår webbplats med information om ansökningsprocessen, stipendier etc. och med länkar till respektive ämnes utbytesavtal, värduniversitetens hemsidor etc. Delmål 2.6 Samtliga institutioner använder BPS år Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare uppgår till 60 procent. Införa BPS. Genomföra rekryteringar av disputerade lärare. I vissa fall ge adjunkter möjlighet till forskarutbildning inom anställningen. Verka för att licentiatexamen tillmäts ett värde vid mätningar av detta slag. Delmål 2.7 Docenternas och professorers andel av undervisningen uppgår till 10 procent Sträva efter att bemanna samtliga professorer i grundutbildningen Stödja lärares docentansökningar genom att ge tid i bemanningen för att skriva ansökan Delmål 2.8 Samtliga utbildningsprogram på grundnivå innehåller kurser som ges med samverkanspartner från omgivande samhälle och/eller näringsliv Utveckla samverkansinslag i våra program.

7 Sid 7 (13) Delmål 2.9 Fakulteten ska mellan 2013 och 2015 öka andelen examensarbeten som är utförs i samarbete med extern partner till 10 procent Skapa en hemsida för företag, kommuner, muséer, arkiv etc. som beskriver våra examensarbeten och vilka ämnen/områden som våra studenter skulle kunna arbeta inom. En examensarbetsdag (liknande språkkonsulternas arbetsmarknadsdag) till vilken vi bjuder in företrädare för näringsliv och samhälle. Uppsökande verksamhet riktad till möjliga externa partners. Delmål 2.10 Minst X procent av de interna examensarbetena är knutna till pågående forskning Förtydligande: Fakulteten inväntar eller skapar egna definitioner av pågående forskning Delta aktivt i arbetet med att definiera pågående forskning Inventera projekt inom institutionen som kan ligga till grund för examensarbeten. Registrera examensarbetens projektanknytning i DiVA. 3. Forskning som spränger gränser Analys De utmaningar som rör kompetensförsörjning har tagits upp ovan under 1. Institutionen har förlorat kompetens på framför allt professorsnivå vilket innebär att senior forskningskompetens saknas eller är alltför begränsad på flera områden. En långsiktig uppbyggnad av forskningskompetens är nödvändig inom flera områden för att stödja utbildning på samtliga nivåer. Institutionens andel av externa forskningsmedel har ökat under den senaste treårsperioden, vilket är glädjande. Denna ökning behöver fortsätta. Flera av institutionens forskningsområden har stark koppling till globala utmaningar, bland annat nordliga studier/arktiska studier, frågor kring revitalisering av språk och kultur, språkutbildning, flerspråkighet och literacitet. Institutionen stödjer aktivt arbete med forskningsansökning genom förgranskningar, ansökningsseminarier mm. Forskningsstödjande infrastruktur finns bland annat genom databaser som härbärgeras vid institutionen, t ex Diabas, Svensk etymologisk databas, språkcorpus Krio. Det råder osäkerhet om hur fortsatt uppbyggnad och underhåll av dessa ska finansieras. Flera av institutionens forskare är beroende av material som idag finns på DAUM för sin verksamhet. Vad gäller forskarutbildning har institutionen ett relativt välutvecklat system för uppföljning av individuella studieplaner, med terminsvis snarare än årsvis uppföljning och där planering och uppföljning aktualiserar de nationella examensmålen. Ett arbete pågår med att definiera lokala mål för

8 Sid 8 (13) samtliga forskarutbildningsämnen och inriktningar, samt kriterier för godkända planerings-, mitt- och slutseminarier. Antalet doktorander är litet i samtliga forskarutbildningsämnen, och finansieringsformer utöver de traditionella kommer att vara det enda sättet att öka antalet. I nuläget finns en doktorand vid institutionen i samverkan med part utanför akademin. Det finns goda möjligheter att utveckla ytterligare samarbeten, t ex inom skolområdet (delfinansierade kommundoktorander), på museiområdet, med Sametinget osv. I nu aktuell utlysningsomgång har institutionen erhållit ett utrymme inom Företagsforskarskolan. Starka sidor, forskning: Ämnesbredd. Utvecklade profilområden inom nordliga studier, literacy och språkdidaktik. Institutionsgemensamma och tvärdisciplinära forskningsseminarier Stor potential att utveckla tvär- och mångvetenskapliga angreppssätt. Sammanslagning av forskarutbildningsämnen skapar större forskningsmiljöer Stor volym internationell publicering. Många internationella nätverk. Högt deltagande vid internationella konferenser. Utvecklat samarbete med Lärarhögskolan. Skolnära forskning som uppmärksammas i samhället Utvecklat samarbete med Arcum och CeSam. Årliga forskningsdagar för internt kunskapsutbyte om forskning. Utvecklingsområden, forskning: Forskningskompetens/forskningsanknytning inom flera grundutbildningsområden. Forskningsmiljöernas storlek. Senior forskningskompetens. Forskningsfinansiärer. Samarbetsmiljöer (Arcum, CeSam, HUMlab med flera) Globala utmaningar. Ämnesidentitet och ämneskärnor. Kompetensförsörjning. Starka sidor, utbildning på forskarnivå: Gott söktryck till forskarutbildningen Bred handledarkompetens Tillsättningsprocess som tar hänsyn till handledarkompetensen Handledare utses med utgångspunkt i doktorandens avhandlingsprojekt, och ofta tvärdisciplinärt Kvalitetssäkring av forskarutbildning Uppföljning av måluppfyllelse relativt nationella examensmål och med utgångspunkt i doktorandens kompetens Användning av extern expertis vid obligatoriska seminarier (planerings-, mitt- och slutseminarium) Aktivt utnyttjande av forskarskolor Starkt stöd för internationalisering:

9 Sid 9 (13) o o o internationella nätverk stöd för internationella forskarkurser via expensmedel stöd för deltagande i internationella konferenser och workshops via expensmedel och på annat sätt Utvecklingsområden, forskarutbildning: Ökad användning i forskarutbildningen av o forskargrupper o icke-traditionella finansieringsmöjligheter o tematiska kluster på tvärs av forskarutbildningsämnen, och specialiseringar o tematiska kurser (lokalt och nationellt) o forskarskolor lokalt, nationellt och internationellt o partneruniversitet (t.ex. dual/joint degrees) Humanistiska fakultetens delmål och institutionens strategier i anslutning till dessa Delmål 3.1 Universitetet har en välutvecklad rekryteringsprocess Välutvecklad och långsiktig kompetensförsörjningsplan Tydliga anställningsprofiler vid alla utlysningar. Transparenta utlysnings- och tillsättningsprocedurer tillämpas. Delmål 3.2 Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) Strategier Gästprofessorsprogram tidigast Omfattning av satsning analyserar i samband med budgetarbetet varje höst. Noggrann verksamhetsanalys innan anställningar utlyses. Resurspaket erbjuds vid tillsättning. Nationellt och internationell utlysning så långt det är möjligt. Utlysning av biträdande lektorat. Strategiskt tänkande kring hur hedersdoktorer utses och används. Verksamhets- och kompetensanalys för gästprofessorer. Delmål 3.3 Andelen externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat till X procent av totala forskningsintäkter Förtydligande: Fakultetens forskningsintäkter ökar 10 procent till 2015

10 Sid 10 (13) Kompetensutvecklingstid kan anslås till ansökningsskrivande. Utlysning av medel för till exempel konferensdeltagande, nätverksresor alternativt internationella nätverksmöten i Umeå, vistelser vid utländska forskningsinstitutioner, som har som mål att leda till forskningsansökningar Ökat samarbete med Grants Office. Ansökningar till andra forskningsfinansiärer än de största råden uppmuntras. Biträdande prefekt för forskning samlar information om ansökningar som är under utveckling. Delmål 3.4 Antalet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat Förtydligande: Ökat internationellt samarbete för de forskare som ingår i forskningsfält som hanterar globala utmaningar Öka vårt engagemang i externa nätverk genom samverkan bl. a. Arcum, CeSam, UCGS och Lärarhögskolan. Söka externa medel/delta i forskningsansökningar som rör globala utmaningar. Knyta hedersdoktorer och gästprofessorer inom relevanta områden till institutionen. Bidra till kartläggning av forskning som rör globala utmaningar samt institutionens kompetens för att utföra sådan forskning. Tillagt delmål för forskning Antalet publicerade arbeten som registreras i Web of Science, den s k norska listan eller ERIH-listan har ökat. Utlysning av medel för till exempel konferensdeltagande, nätverksresor alternativt internationella nätverksmöten i Umeå, vistelser vid utländska forskningsinstitutioner, som har som mål att leda till publikationer. Utlysning av medel för språkgranskning och översättning Delmål 3.5 Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur Utröna finansieringssituationen för befintliga databaser vid institutionen. Verka för att Umeå universitet/ub övertar DAUMs samlingar och fortsätter att driva verksamheten.

11 Sid 11 (13) Delmål 3.8 Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av en forskarstuderande till forskarutbildning Institutionen utvecklar riktlinjer för de obligatoriska seminarier där de uppföljningsbara individuella lärandemålen följs upp och doktoranders utbildning stödjs av externa forskare. Institutionen reviderar sina allmänna studieplaner med lokala mål samt fastställda inriktningsmål. Delmål 3.9 Alla doktorander ska ingå i ett vetenskapligt nätverk och ha tillgång till en referensgrupp Institutionen utarbetar riktlinjer för hur referensgrupper kan kopplas tydligare till de obligatoriska seminarierna (planering, mitt- och slutseminarier) samt hur forskarutbildningsrådet kan få en tydligare roll som referensgrupp i institutionens uppföljningsarbete. Arbetet grundas i examensmålen. Delmål 3.10 Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka Utveckla kontaktytor mot externa samverkansparter. Öka forskarnas synlighet i regionen på olika arenor. Aktivt arbete inom företagsforskarskolan med mål att lämna in minst två ansökningar inom treårsperioden. Delmål 3.11 Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet Inventering av den internationalisering som genomförts av nuvarande doktorander. Frågor kring joint degrees (jfr Horizon 2020) tas upp i samband med rekrytering av doktorander Uppföljningskriterier Årlig uppföljning och revidering av kompetensförsörjningsplan. Årlig uppföljning av utfall av gästprofessorsprogrammet avseende aktiviteter. Årlig analys av utfall av forskningsansökningar Årlig sammanställning av aktiviteter gällande globala utmaningar Årlig sammanställning av aktiviteter gällande forskningsstödjande infrastruktur Årlig uppföljning av måluppfyllelsen i obligatoriska seminarier Analys av ansökningar och utfall om doktorandfinansering Analys av internationalisering i forskarutbildningen

12 Sid 12 (13) 4. Det goda och effektiva universitetet Analys Ett antal förändringar inom verksamhetsstödet (ledning och administration) under den senaste verksamhetsperioden har lett till att vi nu menar oss i huvudsak ha väl avvägda stödfunktioner. Förändringar som gjorts inkluderar utökning av studievägledarresursen till 80% rekrytering av en informatör 50% rekrytering av en personaladministratör 100% (i anställningen ingår även vissa ekonomiadministrativa uppgifter) utökning av ledningsgruppen med en biträdande prefekt (30%) för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Det som behöver utvecklas under perioden är biträdande studierektorsfunktionen, som är i behov av förtydligande. Även funktionen som programansvarig behöver förtydligas och avgränsas mot t.ex. kursansvarigfunktionen. Med utgångspunkt från resultaten av Medarbetarundersökningen 2011 togs under 2012 en Handlingsplan för arbetsmiljö fram, som vi kommer att fortsätta arbeta efter. Handlingsplanen anger följande utvecklingsområden och mål: Utvecklingsområde 1: Bemanningsplaner Identifierade svagheter idag: Systemet med två planer (prefektens och studierektors) har tydliggjort beslutsgången men är krångligt och leder till bristande transparens. Mål för arbetet: Transparenta bemanningsplaner som alla har tillgång till. Utvecklingsområde 2: Kompetensutvecklingsplaner Identifierade svagheter idag: Kompetensutvecklingsplaner saknas, och det finns inte någon koppling mellan kompetensutveckling och tjänstgöringsplanen. Mål för arbetet: Kompetensutvecklingsplaner för alla som följs upp årligen. Utvecklingsområde 3: Bemanningsprocess Identifierade svagheter idag: De identifierade svagheterna gäller de stora ämnena (svenska och engelska). Processen tar lång tid, och det är svårt för individen att föra fram önskemål. Mål för arbetet: En bemanningsprocess där individens önskemål och verksamhetens behov kan mötas. Utvecklingsområde 4: Tid för undervisning Identifierade svagheter idag: Stora skillnader i bemanning av olika kurser, som uppstått under historiens gång. Nätkurser upplevs genomgående som underbemannade, liksom kurser med stor rättningsbörda och kurser med komplexa kursansvarsuppgifter.

13 Sid 13 (13) Mål för arbetet: Principer för timutlägg som upplevs motsvara de faktiska skillnaderna i arbetsbörda mellan olika slags kurser. Utvecklingsområde 5: Stödprocesser och administration Identifierade svagheter idag: Oklara regler och rutiner kring bl. a. restuppgifter leder till att arbetsuppgifter dyker upp med kort varsel och utanför bemanningsprocessen, och till att olikheter finns mellan ämnen och mellan olika kurser. Olika lärare har olika mycket kunskap om den studieadministrativa processen vilket kan leda till oklarheter kring sådant som stoppdatum, rapporteringsunderlag och instruktioner. Mål för arbetet: Regler och handläggningsordningar finns kring examination med mera som är institutionsgemensamma, väl kända och lättillgängliga för både studenter, lärare och administratörer. Den studieadministrativa processen är väl känd av samtliga lärare. Uppföljningskriterier Resultat av medarbetarundersökningen 2014