Inkomna och reg. motioner till Motormännens kongress 2012

Transkript

1 Inkomna och reg. motioner till Motormännens kongress 2012 UTSKOTT 1 Trafiksäkerhet och trafikpolitik Från förbundsstyrelsen: Vivi-Anne Hammarbäck och Ulf Björnstig Nr Från Angående 1 Claes Håkan Sjölund Totalförbud för allt användande av mobiltelefon under bilkörning 2 Börje Gustafsson Restriktioner för stora lysande reklamskyltar längs våra vägar 3 Sten MY Widhe Fler hastighetskameror 4 Ulf Parde Inget poängsystem innan hastighetsgränserna höjs 5 Sven-Olof Andersson Stopp för saltning av vintervägar 6 Ulla-Britt Hagström Påverka byggandet av E20 hela sträckan Stockholm Göteborg 7 Svein Jargvoll Fram för en mera positiv syn på bilar och bilism hos myndigheter och politiker 8 Lars Blank Vajerräcke på 13 m-vägarna=dyra 9 Lars Blank Vajerräcken/sidoräcken=onödiga 10 Lars Blank, Bengt-Eric Berglund Utformning av korsningar efter rv 70 till väg 734 och väg 732 UTSKOTT 2 Konsumentfrågor Från förbundsstyrelsen: Ulf Blomberg och Sten Bredberg Nr Från Angående 11 Jan Björklund Försäkringsbolagens oseriösa handläggning vid stöld av moderna bilar med elektroniskt stöldskydd 12 Mats E Nilsson Kräv legitimerade parkeringsvakter 13 Börje Gustafsson Orimliga påföljder för överlast hos husbilar och husvagnar 14 Börje Gustafsson Stoppa diskrimineringen av husbilar och husvagnar 15 Börje Gustafsson Enhetliga regler för parkering av långa fordon och fordonskombinationer 16 Börje Gustafsson Ändrad beskattning av personbilar klass 2 med automatisk växellåda och/eller fyrhjulsdrift 17 Raymond Lecar Vid förnyelse av körkort

2 UTSKOTT 3 Organisation Från förbundsstyrelsen: Karin Lundgren, Leif Eriksson och Rolf Tufvesson Nr Från Angående 18 Åke Liedberg Stadgeändring i 5 kap. Val till kongressen 19 Johan Segerström Kongressvalet 20 Gunnar Olsson Husbilar 21 Christer Österbom Medlemspris på internationellt körkort 22 Ulla-Britt Hagström Decentralisera Motormännens organisation 23 L-O Olsson, L Svensson och S Fransson Representation från lokalklubbarna i förbundsstyrelsen 24 Bertil Andersson Medlemsservice på lokal nivå 25 Tomas Koepke Ersättningar som klubbarna ska få vid nymedlemsrekrytering 26 Christer Nyberg, Kjell Jonsson Drivmedelsrabatt för medlemmar UTSKOTT 4 Proposition Motormännens Riksförbunds Mobilitetsprogram (se pärmen flik 6) Från förbundsstyrelsen: Charlie Magnusson och Marie Karlsson

3 Så behandlas motionerna Till varje motion finns ett förslag till beslut från förbundsstyrelsen. Rent formellt tar styrelsen endast ställning till motionärens yrkande i själva att-satsen. Förslag som framförs i motionens brödtext, eller eventuellt även i den muntliga debatten under kongressen, men som inte återfinns i yrkandet, dvs attsatsen, får kongressen inte besluta om. Förslaget kan vara av tre olika slag: att bifalla motionens att-sats att avslå motionens att-sats att anse motionen besvarad, samt eventuellt tillägg av att-sats, dvs ett alternativ-yrkande Bifall är ett ja till motionens att-sats och betyder att förbundet ska göra så som motionären föreslår. Förbundet kommer vid kommande kongress att redogöra för vad som skett i ärendet sedan motionen bifölls. Detta görs i den så kallade åtgärdslistan som finns i kongresspärmen. Att en motion anses besvarad innebär att man anser att kraven som ställs i densamma redan är tillgodosedda. Vanligast är att motionen pläderar för något som redan pågår eller till och med är genomfört. Ett annat skäl kan vara att motionens att-sats är formulerad på ett sätt som gör att det är svårt eller omöjligt att uppfylla den eller att förbundet arbetar på ett annat/liknande sätt. Kongressen tar beslut om övergripande verksamhetsinriktning. Förbundsstyrelsen ansvarar för den långsiktiga utvecklingen och tillväxten av organisationen. Det löpande och operativa arbetet ansvarar vd för i samarbete med ledningsgruppen. För att förstå på vilket sätt förbundsstyrelsen anser att kraven i motionen är tillgodosedda måste yttrandet i motionssvaret läsas. Förbundet kommer vid ett besvarande inte att ytterligare redovisa något för kongressen i detta ärende. Tillägg till tidigare yrkande, motion eller proposition. Tilläggsatt-satsen måste gå i yrkandets, motionens eller propositionens anda, annars är den att betrakta som ny fråga. Om motionen avslås anses förslaget i att-satsen/yrkandet att vara förkastat. Avslag är motsatsen till bifall. Förbundet kommer vid ett avslag inte att ytterligare redovisa något för kongressen i detta ärende. Frågor som inte väckts i motion eller proposition. Nya frågor får inte tas upp på kongressen eftersom frågan inte hunnit beredas. De medlemmar som inte är närvarande och som ledamöterna representerar har ju inte haft möjlighet att tycka till. Ett nytt yrkande (förslag) kan dock lämnas in skriftligt för behandling av kongressen inom den tid som kongressen beslutar om på kongressens första dag under punkten Godkännande av arbetsordning.

4 Motion 1: Motion gällande totalförbud för allt användande av mobiltelefon under bilkörning Redan i april 2008 lämnade dåvarande Vägverket ett förslag till regeringen om att förbjuda föraren att hålla i mobiltelefon och tala under färden. Endast hands-free-utrustning skulle vara tillåten. Detta förslag sågades omgående av infrastrukturminister Åsa Torstensson. I trafikförordningen finns de allmänna försiktighetskraven som gäller alla förare. Förordningen gäller bl.a. när föraren talar i mobiltelefonen. Trafikförordningens 2 kap 1 inleds med följande: För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Trafikverket gör djupstudier av dödsolyckor i Sverige, och vid dessa analyser har man beräknat att fem dödsfall per år kan härledas till till användning av mobiltelefon under körning. Sverige, Malta, Serbien och Moldavien är de enda länder i Europa som inte har några restriktioner när det gäller användandet av mobiltelefon under bilkörning. Schweiz och Spanien tillhör de länder som redan infört totalförbud. Forskningen inom detta område är relativt begränsad men från bl.a. Finland och Australien har det framkommit en fyrfaldig ökad risk för en olycka om föraren talat i 10 minuter i telefon före kraschen. Det har då visat sig att det är samtalets själva innehåll som stör koncentrationen, vilket innebär att handsfree inte löser problemet. Hjärnan kan endast bearbeta en tanke i taget och enligt en känd hjärnkirug i Sverige innebär samtal i mobiltelefon under körning en cognitiv försämring motsvarande en promille alkohol. Vi är skyldiga att köra trafiksäkert, men Sverige är på väg att tappa sin position som ledande inom trafiksäkerhet om vi inte vidtar åtgärder i detta ärende. Därför kräver vi att ett totalförbud för användandet av mobiltelefon under körning införs. Motormännens Lokalklubb i Sundsvall Claes Håkan Sjölund

5 Styrelsens yttrande över motion 1 Frågan om mobiltelefonanvändning har behandlats av Motormännens kongress vid flera tillfällen, senast vid Motormännens kongress Kongressen beslutade då att Motormännen ska verka för att handsfree införs som krav för att få använda mobiltelefon i samband med bilkörning. Sedan kongressen senast behandlade frågan har ytterligare aspekter av mobiltelefonanvändning vid bilkörning tillkommit. Undersökningar visar att 25 procent av förarna skickar sms samtidigt som de kör och att allt fler använder mobiltelefonen till att surfa på internet samtidigt som de kör. Aktiviteter som ökar risken för en olycka 23 gånger, vilket är att jämföra med att köra bil kraftigt alkoholpåverkad. Ett handsfree-krav med förbud mot att skickas sms och att surfa på internet har ett starkt folkligt stöd och därmed möjlighet att bli en lag som efterlevs i stor utsträckning. Styrelsen anser inte att det är realistiskt att förorda ett totalförbud, eftersom det inte finns ett folkligt stöd för en sådan lag, och att ett totalförbud skulle riskera legitimiteten i lagstiftningen. Styrelsen vidhåller därmed uppfattningen att Motormännen bör verka för att handsfree-krav och förbud mot att skicka sms och att surfa på internet i samband med bilkörning införs. att styrelsen verkar för förbud mot att skicka sms och surfa på internet i samband med bilkörning, samt att handsfree införs som krav för att få tala i mobiltelefon i samband med bilkörning att med hänvisning till ovanstående anse motionen bevarad

6 Motion 2: Restriktioner för stora lysande reklamskyltar längs våra vägar Stora lysande reklamskyltar blir allt vanligare längs våra vägar. Vid infarten till Västerås finns landets just nu största med en lysande yta på 35 kvadratmeter. I detta fall har Länsstyrelsen gett tillstånd trots Trafikverkets avrådan. På grund av avståndet mellan skylt och väg behövdes i detta fall ej Trafikverkets godkännande. Denna typ av skyltar är inte bara distraherande utan även bländande vid mörkerkörning. Jag föreslår därför kongressen att uppdra åt Motormännens vd att, exempelvis genom kontakter med trafikutskottets medlemmar, verka för att få till stånd erforderliga ändringar i lagar och förordningar så att vi slipper lysande reklamskyltar i störande närhet av våra vägar. Börje Gustafsson Styrelsens yttrande över motion 2 Elektroniska reklamtavlor längs våra vägar blir allt vanligare. Redan vid Motormännens kongress 2010 var frågan upp till diskussion, efter att dåvarande Vägverket inlett ett försök med elektroniska reklamtavlor längs E4/E20 i Stockholms län. Efter beslut av kongressen uppvaktade förbundsstyrelsen då Trafikverket, för att skapa ett tydligt regelverk för hur reklamtavlor i vägområdet ska placeras för att inte påverka trafiksäkerheten negativt. Försöket med elektroniska reklamtavlor har nu utvärderats och slutsatsen är att elektroniska reklamtavlor kan bidra till en olycka eftersom tavlorna distraherar förarna. Trafikverket anser därför att elektroniska reklamtavlor bör undvikas intill vägarna. Utanför vägområdet är det länsstyrelsen som beslutar om reklamtavlor ska tillåtas. I en del fall har det inneburit att länsstyrelsen godkänt elektroniska reklamtavlor mot Trafikverkets rekommendation och trots att tavlorna utgör en trafiksäkerhetsrisk. Styrelsen anser att det ökade antalet elektroniska reklamtavlor längs vägarna, såväl inom som utom det angränsade vägområdet, utgör en trafiksäkerhetsrisk. Det är därför angeläget att arbeta vidare med frågan. En lämplig form för detta är Motormännens vägombud, som med sin lokala och regionala kännedom kan påverka de regionala myndigheterna i frågan. att med hänvisning till ovanstående anse motionen besvarad

7 Motion 3: Fler hastighetskameror Det finns många problem i trafiken men det finns också många förslag till problemlösning. Det som för den ena kan verka krångligt och besvärligt kan för den andra vara befriande och stimulerande. Jag tänker nu på de hastighetsbegränsningar som vi haft i Sverige i 50 år och som varierat både med tycken och vetenskap. Det verkar nu som om hastighetsbegränsningarna av många uppfattas som minimihastighet och skulle några köra lagligt uppfattas det som hinder i trafiken. Det är till och med så att man får höra att olycksrisken ökar på grund av riskabla omkörningar om några kör lagligt och avviker från trafikflödet. Det som har hänt måste vara en gruppsykologisk verklighetsförfalskning. Vi kan ju varje år läsa om att hastighetsbegränsningarna räddar liv och det går att räkna ut hur många liv som sparas om hastigheten bara minskas med 10 km/tim. Det har ingen märkbar effekt med bara information. Det måste till kontroller också. Sänkte vi genomsnittshastigheter skulle det bli bättre för att det skulle spara på klimatet, ekonomin, olyckorna och nerverna. Klimatet genom att en lägre hastighet för de flesta bilar kräver mindre bränsle i förhållande till färdad vägsträcka. Koldioxidutsläppen minimeras. Ekonomin av samma skäl då kostnaden för bränslet minimeras. Olyckorna genom man hinner minska hastigheten ytterligare vid vilt på vägen och att skadorna inte blir så svåra. Genom en kortare bromssträcka blir konsekvenserna av hinder i vägbanan så svåra. I första hand borde vi sträva efter att den beslutade hastighetsbegränsningen respekterades. I takt med att hastighetsböterna ökar så ökar även hyckleriet. Uppmärksammas man att det är hastighetskontroll minskar man hastigheten även om man anser att det är rätt att köra fortare. Det är dessa lagöverträdare vi måste komma åt eftersom de hotar säkerheten för oss andra. Det suveränt bästa sättet att utföra hastighetskontroll är att ha hastighetskameror, vilket helt sannolikt sänker dödstalen med 1/3 (liksom svåra skador) även i Sverige (hittillsvarande studier pekar mera mot 50% reduktion. Även en ökning av levande poliser vore bra men är dyrare och mer personalkrävande. De borde fokusera på alkohol och droger och farliga beteendemönster. Jag föreslår att årskongressen beslutar att rekommendera ett utökat antal hastighetskameror för att få ner genomsnittshastigheten på de svenska vägarna. Sten MY Widhe Styrelsens yttrande över motion 3 Andelen trafikanter som respekterar de satta hastighetsgränserna är enligt styrelsens uppfattning avhängigt av hur motiverad man som trafikant anser att hastighetsgränsen är. Styrelsen menar att det viktigaste verktyget för att få fler trafikanter att respektera hastighetsgränserna är att vägsäkerhetsstandarden anpassas efter de hastighetskrav som trafikanterna har. Detta innebär att vägar som har låg säkerhetsstandard måste byggas om för att anpassas till de hastighetskrav som trafikanterna har. Styrelsen anser att hastighetskameror är en effektiv trafiksäkerhetsåtgärd för att sänka hastigheten. Framför allt bör bristerna i vägens utformning åtgärdas. Hastighetskameror kan komplettera men aldrig helt ersätta polisens närvaro i trafiken. att med hänvisning till ovanstående anse motionen besvarad

8 Motion 4: Inget poängsystem innan hastighetsgränserna höjs Motormännen kräver att Sverige ska införa ett poängsystem så att man även efter ett antal smärre förseelser kan återkalla körkortet. Jag anser att vi ska ge upp kravet. Anledningarna är att det innebär att fler än idag skulle få körkortet återkallat, allra värst skulle kanske yrkesförare drabbas. Det kan inte ligga i vår organisationsinriktning att på detta sätt försvåra för bilförarna. Det kan inte heller anses önskvärt att parkeringsförseelser, bilbältesförseelser m.m. ska påverka körkortsinnehav och därigenom möjligheter till försörjning/innehållsrik fritid. Men den största anledningen är att med dagens sänkta hastigheter på många vägar och gator samt uteblivna höjningar på andra så är det många hastighetsöverträdelser som inte borde ansetts vara sådana. Jag yrkar att Motormännen tar tillbaka kravet på att införa poängsystem till dess att hastighetsgränserna justerats uppåt på ett sätt att dessa kan uppfattas som rimliga av minst 80 % bland bilförarna. Ulf Parde Styrelsens yttrande över motion 4 Motormännens kongress 2009 beslutade att Motormännen, mot bakgrund av de goda trafiksäkerhetseffekter som uppnåtts i länder med prickssystem, att Motormännen ska verka för att även Sverige inför ett prickssystem för körkortsinnehavare. Styrelsen anser att prickssystem är ett effektivt sätt att öka regelefterlevnaden i trafiken, eftersom det tydliggör vilka kriterier som gäller vid upprepade trafikförseelser och när ett körkort återkallas. Kombineras systemet med varningsbrev och kurser där det är möjligt att radera prickar ökar trafiksäkerhetseffekterna ytterligare och acceptansen bland trafikanterna hög. Det visar inte minst de utvärderingar som gjorts i europeiska länder som redan infört pricksystem. Pricksystem är också flexibelt och förlåtande mot trafikanter som begår enstaka misstag i trafiken, t.ex. råkar köra över hastighetsgränsen för att de missat en skylt. Det gör att acceptansen för trafikreglerna ökar. att avslå motionen

9 Motion 5: Stopp för saltning av vintervägar Trafikverkets vinterväghållning är bristfällig. Undermålig plogning och hyvling i kombination med vägsaltning, har medfört trafikfarliga vägar med dålig framkomlighet. Snömodd, spårbildning, ojämnheter och halka, har varit den direkta orsaken till olyckor och stopp i trafiken på flera håll. Vägsaltning utgör en stor fara för människor, materiel och miljö. Genom saltningen skapas ett väglag som är förödande för trafiksäkerheten. Övergångstiden, den mörka och mest förrädiska tiden på året, förlängs genom Trafikverkets saltning till att omfatta i stort sett hela vintern. Resultatet blir svarta, blöta vägar med snömodd, smuts och dålig sikt, där halkan kan slå till när som helst, när de yttre förhållandena ändras. En svart halka som är omöjlig att förutse och som kan leda till katastrofala följder, inte minst för ovana förare. Svarta vägbanor gör att man som bilförare luras att tro att det är bar asfalt, vilket i sin tur leder till högre hastigheter, kortare avstånd, farliga omkörningar och svårare olyckor! En osaltad välskött vinterväg däremot erbjuder ett ärligt och förutsägbart väglag, som bidrar till en automatisk hastighetsanpassning och därmed ökad säkerhet! I stället för att fokusera på utveckling av alternativa metoder, så har vinterväghållningen blivit rena lekstugan för kemister. Vi bilister får finna oss i att köra omkring i rena saltlaken under större delen av vintern. Detta tär hårt på våra fordon och är även förödande för naturen som får ta emot hundratusentals ton salt, ett 30-tal ton ferrocyanid, samt miljontals liter med spolarvätska varje år. Man har beräknat att enbart rost- och elektronikskadorna pga. saltningen kostar de svenska bilisterna cirka 6 miljarder varje år. Rostangreppen försämrar dessutom den inbyggda krocksäkerheten och skadar bilens känsliga säkerhetssystem. Till detta kommer ytterligare kostnader på ett tiotal miljarder för tvätt, avfettningsmedel, spolarvätska mm. Vad kostnaderna blir för samhället i form av förstörda vägar, broar, parkeringshus, ledningar, installationer mm går knappast att överblicka. Trafikverkets motiv för saltanvändningen är att salt är förhållandevis billigt och enkelt att använda. Följden av denna ensidiga vägsaltsfokusering blir naturligtvis extremt förrädiska trafikförhållanden. Entreprenörer med låga anbud, ger automatiskt sämre kvalitet på snöröjning, vilket medför att risken för trafikstörningar, tillbud och olyckor ökar. Vi bilister har rätt till trafiksäkra och bra vintervägar - utan vägsalt, men när salt används i stället för plogning, får vi moddiga svårkörda vägar och halka som följd. Den stora frågan är, ska verkligen ekonomi och lättja vara avgörande när det gäller trafiksäkerhet och miljö? Svaret är naturligtvis NEJ! Vi trafikanter ska inte behöva sätta livet till på grund av detta! Nu är det dags att Trafikverkets ansvariga inser vidden av sitt katastrofala misstag och lurendrejeri. Saltningen av vägarna måste upphöra! Jag föreslår kongressen att uppdra till Motormännen som organisation, att aktivt genom kontakt med den svenska regeringen och Trafikverket, verka för att vägsaltningen upphör som metod i Trafikverkets vinterväghållning. Sven-Olof Andersson

10 Styrelsens yttrande över motion 5 Styrelsen tolkar motionen som att motionärens avsikt är att Motormännen ska verka för att det införs ett förbud mot saltning på samtliga vägar i Sverige. Frågan behandlades senast vid Motormännens kongress Styrelsen konstaterade då att inställningen till vägsaltet varierar inom landet. I södra Sverige är trafikanterna mer positiva än i norra Sverige, där det finns en kraftig negativ opinion. Trafikanternas skiftande inställning beror på de lokala förutsättningarna. Styrelsen anser därför att frågan inte kan drivas på nationell nivå, utan måste anpassas till de regionala och lokala förhållandena. I vissa delar av landet är saltfria vita vintervägar att föredra framför massiv halkbekämpning genom saltning, medan det i andra delar av landet krävs saltning i större omfattning. att avslå motionen

11 Motion 6: Påverka byggandet av E20 hela sträckan Stockholm Göteborg Dödens väg har blivit namnet på en del av sträckan E 20. Varken sträckan Vårgårda Vara eller Holmestad Mariestad finns med i den nationella planen för ombyggnad före år Sedan år 2006 har 30 personer dött i trafiken på E20 i Västra Götaland. Att Skaraborg har god kompetens att konstruera och bygga bilar är ingen myt. Men att skaraborgska riksdagsledamöter lyckats på allvar samverka för att bygga E20 som motorväg är en myt. Mängder av tidningsspalter har sedan början av talet handlat om E20. Olika grupper har bildats för att främja E20, handelskammare och kommunföreträdare har försökt slå näven i bordet, men ytterst lite tycks hända i bl a Skaraborg. Kring E20 finns många företag som är beroende av snabba kommunikationer. Här har Sveriges ekonomi möjlighet att växa. Det handlar om en väg som också är transitled för trafik från Finland och Baltikum till Europa via Danmark. Motormännens Lokalklubb Skaraborg anser att säkerheten snarast måste höjas på den starkt trafikerade E20. Historisk miss När det gäller E20 är det utskottets uppfattning att inga åtgärder bör vidtas som hindrar att även sträckan Göteborg Örebro på sikt kan uppnå motorvägsstandard, menade riksdagens trafikutskott i början av 1990-talet. År 1994 hade riksdagen tolkat Trafikverkets förslag om att hela vägen E20 skulle byggas ut till motorväg på sådant sätt att betydande effektivitetsvinster kan uppnås om vägsträckan på sikt byggs ut till motorvägsstandard. Vi bilister i Skaraborg betalar år efter år in vägskatter i lika hög omfattning som andra län i riket. Trots detta försämras våra vägar år efter år. Motormännens Lokalklubb Skaraborg anser att det är dags att vakna upp. Vi behöver stöd från Motormännen nationellt för att påskynda förverkligandet av E20 genom Skaraborg. Motormännens Lokalklubb Skaraborg föreslår därför att Motormännens kongress ger styrelsen i uppdrag att med kraft påverka Västra Götalandsregionen, regeringen och riksdagen för att påskynda byggandet av motorväg hela sträckan Stockholm Göteborg Ulla-Britt Hagström, ordförande

12 Styrelsens yttrande över motion 6 I Motormännens miljö- och trafikpolitiska program slås fast att Sveriges europavägar ska vara motorvägar/fyrfältsvägar där trafikbelastningen så kräver. Styrelsens uppfattning är därför att Stockholm, Göteborg och Malmö måste bindas samman i en motorvägstriangel. Stora delar av sträckorna mellan Sveriges tre största städer är redan utbyggda till motorvägsstandard och längs E4 och riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg återstår endast kortare sträckor. E20 håller däremot lägre standard på stora delar av sträckan Stockholm Göteborg och särskilt i Västra Götaland, där mittseparering saknas på betydande delar av vägen. E20 genom Västra Götaland har en stor mängd tung trafik och fungerar som en transitled från Finland och Baltikum vidare ut i Europa. Styrelsens uppfattning är att en utbyggnad till mötesfri väg och motorvägsstandard måste påskyndas, särskilt sett i ljuset av de många tragiska olyckor som inträffat på vägen genom Västra Götaland. Styrelsen kommer under året fortsätta att arbeta för att påskynda att trafiksäkerhetsstandarden genom mötesseparering på E 20 förbättras. att med hänvisning till ovanstående anse motionen besvarad

13 Motion 7: Fram för en mera positiv syn på bilar och bilism hos myndigheter och politiker. Bilisterna har genom åratal fått utstå med ständigt ökande pålagor och allt sämre vägar. Detta tycks accelerera de senaste åren. Bilindustrin har gjort enorma framsteg när det gäller rening av avgaser, säkerhet, lägre bränsleförbrukning osv. När bilarna nu i praktiken ger nollutsläpp av skadliga gaser, har halverat bränsleförbrukningen och blivit många gånger säkrare finns det egentligen inget negativt med bilen som sådan. Negativa effekter som trängsel och buller från bilismen er ett resultat av bristande väg och kollektivtrafik utbyggnad genom årtionden. En förutsättning för tillväxt är fungerande infrastruktur. Den globala uppvärmningen, senare ändrat till klimatändringarna ( uppvärmningen har ju avstannat!) kom som en gåva till politikerna och har gett legitimitet till nya pålagor och skattehöjningar. Den nya miljöministern säger att bilismen i Sverige måste minska för miljöns skull. Vad detta innebär vet vi inte än, men helt klart blir det inte lättare av vara bilägare. Sossarna vill införa registrerings avgifter på bilar och miljöpartiet kilometerskatt. Ytterligare höjningar av CO2 skatten kan nog förväntar likaså fordonsskatten. I tillägg kommer införande av trängselskatter i storstäderna att accelerera. Sammantaget visar alla politiker allt från fientlig inställning (miljöpartiet) till ljummen inställning (moderaterna) till bilismen. Jag föreslår att kongressen diskuterar och kommer med förslag till hur man på bästa sätt kan få beslutsfattare och politiker att förstå hur viktig bilismen och den Svenska fordonsindustrin är för Sverige. Tillgång till effektiva och rimliga transporter är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och välstånd. Jag föreslår också att kongressen baserat på dessa diskussioner ger M i uppgift att sätta ned en arbetsgrupp i syfte att, utöver det som redan görs av M, ta fram en handlingsplan för att påverka politiker i rätt riktning. Exempelvis genom att ta fram alla fakta vidrörande de positiva sidorna (ekonomiska, sociala osv) att bemöta alla osanna och illa underbyggda påstående om bilarnas negative sidor (CO2- utsläpp, partikelutsläpp från dubbdäck, att bilismen inte bär sina kostnader etc.) att ta kontakt med alla relevanta bil- och motororganisationer i syfte att bilda en gemensam opinion och lobbyorganisation. att gå ut i press och berätta om detta. Svein Jargvoll

14 Styrelsens yttrande över motion 7 Styrelsen delar motionärens syn på inriktningen av det opinionsbildande arbetet. Möjligheten till individuellt anpassade resor är en grundläggande förutsättning för social och ekonomisk välfärd. Mobilitet och rörlighet är en av grundpelarna för medborgarnas upplevelse av livskvalitet och bidrar till ekonomisk tillväxt. Tillgången till olika transportmedel utvidgar individens geografiska arbetsmarknad och skapar förutsättningar för att hålla det sociala kontaktnätet, vänner och familj levande. Den möjliggör individens val av fritidsaktiviteter såsom sommarboende, natur- och motionsaktiviteter. Fortfarande är bilen förstahandsvalet för många människor. Det gäller framför allt i glesbygden där befolkningsunderlaget kan göra det omöjligt att anordna olika kollektiva lösningar eller där arbetsresor, affärer, utbildning, sjukvård, fritidsaktiviteter kräver hög grad av flexibilitet. Dessutom bidrar tillgången till bil till den personliga bekvämligheten och det oberoende människor i allt högre grad kräver och förväntar sig för att kunna lösa ett stressigt livspussel. Motormännens opinionsbildande arbete tar sin utgångspunkt i av kongressen fattade beslut, ex. Miljö- och trafikpolitiska programmet. Där finns den inriktning som motionären efterfrågar som också är vägledande för Kommunikation och Samhälle-avdelningens arbete vad gäller opinionsbildning och lobbying. att med hänvisning till ovanstående anse motionen besvarad

15 Motion 8: Vajerräcke på 13-metersvägarna = dyra När ska vi i Sverige vakna och börja utforma våra vägar så att inte en olycka orsakar timslånga stopp...? Vi måste inse att detta har vi (samhället) inte råd med! Det blir kilometerlånga köer/pluggar från bägge håll. Ambulanser och bärgningsfordon får mycket svårt att komma fram till olycksplatsen. Lagervaror till industrierna som i dag transporteras med långtradare ( Just in Time ) kommer ej fram i tid och därigenom orsakas stora kostnader. Vi får ytterligare kostnader då skadorna på väganordningarna ska åtgärdas: framkomligheten minskar med låga hastigheter som följd... ytterligare förseningar. Det kostar multum att åtgärda påkörda vajerräcken! Vad är att göra? Separeringen av körbanorna med vajerräcke är mycket bra eftersom detta har sänkt dödstalet på mötesolyckor till nästan noll... MEN vi kan inte fortsätta att bygga 2+1-vägar på f.d. 13-metersvägar som vi hittills gjort. Sektionen är för smal därför att plogkarmarna vid kantstolparna och vajerräcket inkräktar för mycket på de tre körbanorna med nuvarande utformning. Detta har jag påtalat även i tidigare motioner. Jag vill att Motormännen arbetar/lobbar för att vajerräcket placeras i 13-metersvägens vägmitt. Vi har då ca meter att köra på varje väghalva = samma bredd som en inlandsväg, vägens utformning, bombering, är rätt. Fungerar det inte kan vägen breddas på vissa ställen för omkörningar med visst c/c Lars Blank Styrelsens yttrande över motion 8 Motionären tog senast upp frågan om vajerräcken på 13-metersvägar i en motion till Motormännens kongress Styrelsen konstaterade då att ombyggnaden av tidigare tvåfältsvägar till 2+1-väg med mittseparering haft en mycket stor positiv inverkan på trafiksäkerheten genom att antalet mötesolyckor minskat kraftigt. Utbyggnaden av det mötesfria vägnätet håller nu på att avslutas. Trafikverkets tidigare inriktning har varit ombyggnad till mötesfri väg på det mindre vägnätet med smalare vägar, med gles 2+1- väg. I praktiken har detta inneburit ombyggnad till 1+1-väg med färre och kortare omkörningsfält samt parkeringsfickor som kan användas av långsamtgående fordon för att släppa förbi bakomvarande trafik. Denna metod har använts på ett mindre antal vägar, framför allt runt Växjöområdet. Motormännen har återkommande tagit upp frågan med Trafikverket och i politiska kontakter om behovet av en framkomlighet när ombyggnad till mötesfri väg sker. Styrelsen menar att det är en strategi som varit framgångsrik, eftersom Trafikverket nu inriktat det kommande arbetet mot ombyggnad till 2+1-väg där så kan ske och att arbeta med hastighetssättningen på övriga vägar som inte är mötesfria. Detta gör att framkomligheten blir bättre för såväl uttryckningsfordon som övriga trafikanter. Det är en uppfattning som Motormännen fortsätter att framföra i kontakterna med Trafikverket och andra beslutsfattare. att med hänvisning till ovanstående anse motionen besvarad

16 Motion 9: Vajerräcken/sidoräcken = onödiga Vägverket har, enligt uppgift, lejt en konsult som har förordat vajerräcke på höger sida helt urskillningslöst utan att tänka på helheten. Enligt Vägverkets egna anvisningar ska det var sidoräcke bl.a.vid sjöar, korsning med vattendrag, vid vägsläntlutning brantare än 1:3, stor (nivå-) höjdskillnad mellan körbana ned till omgivande mark (lägre än 3 m) samt vid oeftergivliga sidohinder nära vägen. Dessa anvisningar verkar vettiga. MEN att som nu kostat på och satt upp vajerräcke/sidoräcke efter E4 vid 1:3 slänt och med mindre nivåskillnad än tre meter är resursslöseri! Man kör i en fålla av vajerräcken kanske med djupa hjulspår om du kör i 1an på en 2+1-väg du får kast, kör av och strimlar bilen på vajerräcket. Jag och alla jag har påtalat denna idioti för, väljer hellre att köra av utför en slänt (1:3) på sommaren. På vintern behöver vi absolut inga vajerräcken/sidoräcken på höger sida i de delar av landet där vi har snö! Styrelsens yttrande över motion 9 Motionären tog senast upp frågan om hur effektiva vajer- och sidoräcken är i en motion till Motormännens kongress Styrelsen konstaterade då att det i ett flertal forskningsstudier, från bland annat Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och försäkringsbolaget Folksams trafiksäkerhetsforskningsavdelning, konstaterats att sidoräcken vid exempelvis sjöar, korsningar med vattendrag, branta slänter och där det finns hårda föremål har en positiv inverkan på trafiksäkerheten med färre dödade och skadade. Flera studier har visat att det är svårt att fastställa en optimal släntlutning där ett fritt sidoområde är att föredra framför ett vägräcke. Avgörande för Man har även, helt i onödan, satt upp vajerräcken på vägbankar (bägge sidor) på några 6 7-meters inlandsvägar till många trafikanters förtret. Särskilt yrkestrafiken har protesterat. Vägverkets beställare (saknar kompetens) har inte sett helheten och förstått vad dessa onödiga sidoräcken kostar. Det är många skador på räckena, dels vid vanlig plogning, karmavskärning samt på grund av fordon som kör på räcket. Detta, utan att trafiksäkerheten ökar nämnvärt! I stället ökar driftskostnaderna mycket väghållaren måste åtgärda samma räcke många gånger. Dessutom blir det stora och onödiga kostnader för privatbilisten, som strimlat sin bil på räcket han måste förmodligen köpa en ny bil! Om räcket ej funnits kunde han kanske ha bromsat på vägslänten utan några skador på bilen. Jag vill att Motormännen ska väcka debatt i frågan och uttala sig mot att våra skattepengar används till onödiga sidoräcken. Lars Blank om ett räcke eller fritt sidoområde är bäst ur trafiksäkerhetssynpunkt, är möjligheten att använda slänten som en hastighetsreducerande åtgärd. Kan slänten utformas så att hastigheten dämpas på ett bra sätt kan det vara att föredra framför ett sidoräcke. Styrelsen anser att valet mellan sidoräcke eller fritt sidoområde är avhängigt av de lokala förutsättningarna, och att det därför inte är möjligt att nationellt driva frågan om att samtliga sidoräcken ska monteras ned. att med hänvisning till ovanstående anse motionen besvarad

17 Motion 10: Utformning av korsningar efter riksväg 70 till väg 734 Garpenberg och väg 732 Grådövägen Det är synd att M:s ordförande i Dalarna har så dålig kompetens att han accepterar trafikverkets dåliga förklaring till varför dom byggt 90-gradiga anslutningar till ovanstående vägar utan av- och påfarter. Citat trafikverkets förklaring enl. tidningsartikel: Det är för att de som ska svänga av riksvägen inte ska skymma sikten för de som står i korsningen och i sin tur ska köra ut på riksvägen. Anledningen är att få ned antalet dödsolyckor i den här typen av korsningar. Framgent kommer trafikverket att bygga korsningarna på samma sätt som dom här! Hade trafikverket i stället förklarat att trafiksiffrorna, intensiteten på- och avfarterna i dom här korsningarna inte kräver någon annan utformning. Om det nu är så (?), och dom hade sagt så, då hade vi förstått Dalarnas vägombud. Ortstrafikanterna är mycket upprörda, kritiska till att det inte finns vare sig avkörningsfil eller påfarts- /accelerationsfil. Vi motormän som ska vara bilisternas företrädare bör ställa upp för lokalbilisterna som är drabbade av trafikverkets dåliga argument /utformning. Det är dålig reklam för oss motormän/kvinnor! Vi tror att det är ytterst, ytterst få vägprojektörer som godtar trafikverkets förklaring! Fakta ang. berörd riksväg 70 för anslutningarna ifråga: -- Riksväg 70 på den här sträckan är en 2+1 väg. -- Skyltad hastighet är i dag 90 km/tim, men snart 100 km/tim. -- Avfarterna är i rätvinkel, d.v.s. 90 grader. -- Högersvängande trafik till Grådövägen har mycket tung trafik, mejeri och stort åkeri. -- Profilen går nedåt, d.v.s. backe nedåt,vilket gör att högersvängande trafik på riksvägen har mycket låg hastighet, nästan 0 km/tim vintertid. -- Rakt framgående trafik överraskas, blockeras, hindras på grund av att det är bara ett körfält. -- Problemet är kanske inte den som ligger bakom den som ska svänga av riksvägen, däremot finns risk att tredje eller fjärde bilen inte uppfattar att trafikanten längst fram ska svänga av. -- Ofta drabbas framförvarande påkörda bilars förare och passagerare av livslångt lidande p.g.a. whiplashskador och kanske ännu värre skador. Utformningen i båda korsningarna och andra med liknande befintliga och framtida liknande utformning är mycket trafikfarliga. Lars Blank, Bengt-Eric Berglund

18 Styrelsens yttrande över motion 10 Hur en väg utformas avgör till mycket stor del konsekvenserna av en trafikolycka. När ombyggnad av en väg ska ske måste säkerhetsstandarden anpassas till den hastighetsgräns som är önskvärd på vägen. Det innebär att vägens mittområde, sidoområden och korsningar måste ses över, så att de uppfyller säkerhetskrav som gäller för den aktuella hastighetsbegränsningen. Motormännen genomför på nationell nivå kartläggningar av säkerhetsstandarden på våra vägar genom det europeiska testprogrammet EuroRAP (European Road Assessment Programme). Resultatet av kartläggningen redovisas i säkerhetsklassificeringen med betygen 1 4 stjärnor. Vägar som får en eller två stjärnor är säkerhetsmässigt underkända och når inte upp till de krav som ställs för att trafikant som håller sig till trafikreglerna inte ska få svåra eller dödliga skador vid en trafikolycka. Resultatet av EuroRAP-inspektionerna redovisas generellt för en vägsträcka och inte på detaljnivå för enskilda korsningar. Vägar som är utformade enligt motionärernas förslag får sänkt poäng i säkerhetsklassificeringen enl. EuroRAP. Detta gör att det är svårt att på nationell nivå driva frågan om att en viss korsning på en vägsträcka ska förbättras men inte en annan korsning i en annan del av landet. Styrelsen anser emellertid att det är viktigt att arbeta för en förbättrad trafiksäkerhetsstandard över hela landet och här spelar Motormännens klubbar och vägombud en avgörande roll. Vägombud och klubbar kan med sin lokalkännedom på ett bättre och mera trovärdigt sätt arbeta för förbättringar av vägsäkerhetsstandarden på en specifik sträcka än Motormännen på nationell nivå. att med hänvisning till ovanstående anse motionen besvarad

19 Motion 11: Försäkringsbolagens oseriösa handläggning gällande stöld av moderna bilar med elektroniskt stöldskydd Bakgrund: Försäkringsbolagen med IF i spetsen nekar mot bättre vetande försäkringstagaren ersättning vid stöld av moderna bilar som försvinner och/eller bränns upp med motivering att bilen ej går att stjäla utan måste vara körd med till bilen tillhörande nyckel. F-bolagen använder dessutom vid de fall försäkringstagaren stämmer f-bolaget till Tingsrätt utredningspersoner som ej kan anses vara opartiska då de har haft tidigare anställningar eller på andra sätt är knuta till f-branschen. På förekommen anledning ifrågasätts utredarnas opartiskhet, tekniska bakgrund och kompetens. Det har konstaterats att de s.k. experterna förekommer som vittnen i flera av de Tings-, Hovrättsmål där f-tagaren haft mod och ekonomiska möjligheter att stämma f-bolaget för att få ut sin rättmätiga ersättning. Det är många försäkringstagare som drabbats vilket framgår av den missnöjesyttring som förekommer på datanätet. IF juridiska ombud har i tingsrätt sagt att man konsekvent nekar ersättning i ovan beskrivna fall och i stället väljer att få de få försäkringstagare som vågar stämma bolaget prövade i domstolsförfarande. F-bolagen sänder dessutom sina utredare att undersöka ett återfunnet bilvrak utan att meddela försäkringstagare som fortfarande är den juridiska bilägaren och som då fråntas möjligheten att själv eller med hjälp av egen anlitad expertis tillsammans med bolagets utredare undersöka bilen för att leta efter bevis, vilka har stor betydelse vid fortsatt handläggning och förtroendet för utförd utredning. Det har även förekommit att försäkringsbolagens utredare vid sina undersökningar av bilvraket har avlägsnat bevismaterial som först vid tingsrättsförhandlingarna kommit f-tagaren till kännedom trots att bilens ägare fortfarande är den som är registrerad ägaren. F-bolagen bryter mot gällande försäkringsavtal samt tillvaratar ej f-tagarens intressen i enlighet med det försäkringsavtal som tecknats mellan parterna då man ej på ett fackmässigt sätt utreder ärendet och tar hänsyn till samtliga omständigheter i varje enskilt ärende vid ovan beskrivna försäkringsfall. Som motororganisation måste vi kunna påverka och undvika detta lidande för bilförsäkringstagaren samt få stopp på den för försäkringstagaren allt för osäkra och kostsamma domstolsförhandlingar där f-bolagen lägger ner all sin kraft på att misstänkliggöra sina försäkringstagare. Det stjäls under senare år ( ) ca bilar/år enligt försäkringsbolagens (Larmtjänsts) egen statistik där drygt 12% av de stulna bilarna ej återfinns och detta trots införandet av elektroniskt stöldskydd. Utrustning för att kringgå dessa system finns för den oärlige att köpa på nätet och information om hur man kringgår systemet sprids även det inom dessa kretsar.

20 Forts. Motion 11 För någon månad sedan var det ett TV-program om hur man följde några biltjuvar i Frankrike som med en rysktillverkad utrustning via bilens diagnoskontakt kunde koppla in sig i datorn för att starta de flesta moderna bilar på marknaden. Som det fungerar idag så anklagar f-bolagen försäkringstagaren för att själv ha varit inblandad i sin bils försvinnande och i det skick som bilen är om den återfinns. Trots f-bolagens indirekta antydan om att f-tagaren är inblandad görs ej någon polisanmälan utom i de fall där försäkringsbedrägeri är bevisad och motiverad. Styrelsens yttrande över motion 11 Motionen tar upp en för bilister viktig fråga rörande skadereglering vid stöld av bil utrustad med startspärr. Vid försäkringsbolagens reglering av försäkringsärenden är det försäkringstagaren som ska visa att det föreligger ett försäkringsfall. Beviskravet är klart mildare än vad som normalt gäller i tvistemål. Från försäkringsbolagens sida har ibland getts uttryck för en uppfattning som närmast kan tolkas som att man ansett att eftersom en bil som är försedd med startspärr är svår att stjäla, det endast är bilar av mer exklusivt slag som är värda den tid och möda som det innebär att forcera bilens startspärr. Därför skulle enligt en bland försäkringsbolag vanlig uppfattning mer vanliga bilar i regel inte stjäls på detta sätt. Detta resonemang har sedan kunnat mynna ut i att eftersom man enligt försäkringsbolaget inte rimligen kan föreställa sig något motiv att stjäla än så att säga mindre attraktiv bil, bilen inte kan ha stulits. Vi hemställer att Motormännens Riksförbund (M) kräver av f-branschen att de uppfyller försäkringsavtalet i sin helhet, tillvaratar f-tagarens intressen och fackmässigt och seriöst utreder de försäkringsfall (stöldskador) som här ovan redogjorts för. att f-bolagens nuvarande oacceptabla policy ändras så våra seriösa medlemmar och försäkringstagare erhåller adekvat försäkringsersättning utan att behöva driva ärendet via Tingseller Hovrätt för att få sin rätt i enlighet med gällande försäkringsavtal. Detta ämne vore även intressant som en artikel i vår tidning hur illa f-bolagen behandlar sina kunder (försäkringstagare). Jan Björklund I praxis från hovrätterna har dock denna typ av resonemang underkänts. Kan försäkringstagaren visa på sådana omständigheter att han eller hon uppfyllt sin bevisbörda krävs det mycket konkreta uppgifter för att man inte skall tro på försäkringstagaren. Enligt styrelsens erfarenhet styrs försäkringsbolagens handläggningsrutiner i stor utsträckning av gällande domstolspraxis. Det har på senare år kommit flera hovrättsdomar där försäkringstagarens talan om ersättning bifallits. Detta borde leda till att försäkringsbolagen framöver mer riktar in sin utredning på konkreta omständigheter, än spekulationer baserade på statistik och antaganden om eventuella gärningsmäns motiv. Mot denna bakgrund anser styrelsen att Motormännen för närvarande bör avvakta och bevaka utvecklingen på området, samt givetvis bistå medlemmarna med råd och stöd. att med hänvisning till ovanstående anse motionen besvarad

21 Motion 12: Kräv legitimerade Parkeringsvakter Parkeringsvakt behöver i dag icke ha kännedom om skyltars betydelse, ej heller om lagar om parkering eller lokala trafikföreskrifter. Detta medför att en P-vakt icke kan fällas i domstol för mened om P-vakten under ed i domstol intygat att du parkerat felaktigt men det visar sig att vägtrafikförordning, lagen och lokala trafikföreskrifter sade annorlunda. Domstolen kan trots detta fälla dig på P-vaktens vittnesmål som av princip betraktas som mer trovärdigt än 2 3 vittnen, även om det är vittnen utom familjen. P-vaktens trovärdighet påverkas icke av att vederbörande har morotslön dvs i princip får bättre lön beroende på antalet utfärdade antal P-botar. Parkeringsbolagets handläggare behöver ej heller ha någon stadgad kompetens och kan ej heller fällas för medhjälp till mened när de i rätten påstår att du parkerat fel när det sedan visar sig att de intygat något som t.ex. ej överensstämmer med lagar och lokala trafikföreskrifter. Skyltning t.ex. på privat mark kan bytas när som helst utan att detta bokföres eller t.ex. datummärkes på skylten. Jag föreslår kongressen att uppdraga åt Motormännens vd att verka för: att alla parkeringsvakter skall ha fastställd utbildning med examination, legitimation och fortbildning så att de får ansvar motsvarande befogenheterna. att företag som vill ägna sig åt parkeringsövervakning skall ha ansvarig tjänsteman med motsvarande utbildning som parkeringsvakt. att all skyltning om parkeringsförbud skall anmälas med angivande av när-, hur- och var skyltar satts upp, t.ex. på karta. Ingives till kommunen eller länsstyrelsen. att parkeringsvakt skall vara skyldig att dokumentera skyltning och felaktigt uppställt fordon med digitalkamera sker i England sedan många år. att parkeringsvakt skall vara skyldig att på plats vid anfodran medverka till att inspektera skyltning om den ifrågasättes oberoende av påstådd tidigare kontroll. Mats Nilsson P-vakten behöver till skillnad från trafikpolis enligt åklagare och domstol icke medverka till att kontrollera skyltning på plats, icke ens om du kommer direkt efter att boten utfärdats och det bara skulle ta 30 sekunder att kontrollera. Denna ovilja minskar ej P-vaktens trovärdighet i domstol. Parkeringsföretag behöver varken följa intresseorganisationen SveParks etiska regler och eller vara ansluten till denna förening men betraktas ändock som trovärdig av domstol och åklagare.

22 Styrelsens yttrande över motion 12 Motionen tar upp frågor om parkeringsvakters kompetens samt, som det får förstås, trovärdighet. Förtroendet för hanteringen av felparkerings- och kontrollavgifter är en ständigt aktuell fråga för både våra medlemmar och samhället i stort. En väl fungerade transportapparat kräver att effektivt och tydligt parkeringssystem och motionen ger uttryck för den misstro mot parkeringsbolagen som är vanlig. Det finns två typer av sanktionsavgifter vid felparkering felparkeringsavgift och kontrollavgift. Vilken typ av sanktionsavgift det är frågan om beror på var bilen stått parkerad. Man skiljer mellan parkering på å ena sidan allmän mark eller gatumark (felparkeringsavgift) och å andra sidan privat mark eller tomtmark (kontrollavgift). Detta dubbla system för parkeringsövervakning kan av förståeliga skäl verka förvirrande för den oinvigde. När det gäller parkeringsvakternas utbildning skiljer sig idag kraven åt beroende på om parkeringsvakten fullgör sin yrkesutövning med stöd av lagen om felparkeringsavgift eller lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering. Dessa skillnader har sin bakgrund i att parkeringsövervakning enligt lagen om felparkeringsavgift till skillnad från parkeringsövervakning enligt lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering utgör myndighetsutövning. Som en konsekvens av detta föreslog också utredningen att utbildningskraven för yrkesmässig parkeringsövervakning på tomtmark respektive gatumark ska vara desamma. De regler om utbildning som idag gäller för parkeringsövervakning på gatumark skulle då även gälla för parkeringsövervakning på tomtmark. Utredningen föreslog även att ansvaret för att utfärda regler för detta skulle flyttas från Rikspolisstyrelsen till dåvarande Vägverket, numera Transportstyrelsen. Parkeringsutredningens betänkande, som lämnades precis i samband med ett regeringsskifte, har ännu inte lett till någon åtgärd från lagstiftarens sida. Enligt styrelsens uppfattning innehöll dock utredningen flera intressanta förslag till reformer på parkeringsområdet, vilka skulle kunna vara till nytta för såväl våra medlemmar som bilister i allmänhet. Det är därför viktigt att Motormännen följer upp vad som hänt med utredningen och också undersöker möjligheterna att försöka få igång reformarbetet igen. att förbundsstyrelsen får i uppdrag att uppvakta departementet för att följa upp resultatet av Parkeringsutredningen att därmed anse motionen besvarad Den s.k. Parkeringsutredningen, i vilken bl.a. Motormännens Riksförbund deltog, lämnade i sitt slutbetänkande Ett enhetligt sanktionssystem för felparkering (SOU 2006:109) förslag kring hur sanktionssystemet för felparkering skulle kunna utformas på ett mer enhetligt sätt. Bl.a. föreslogs att de två olika sanktionsavgiftsordningarna skulle föras samman i ett enda sanktionssystem med den civilrättsliga formen i lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering som grund.

23 Motion 13: Orimliga påföljder för överlast hos husbilar och husvagnar Påföljden vid överlast hos bilar och släpvagnar beräknas idag på förhållandet mellan överlast och maxlast uttryckt i procent och från en (1) procent. Husvagnar och husbilar har låg maxlast i förhållande till sin totalvikt eftersom all inredning, vatten, gasol etc redan ingår i tjänstevikten. En husvagn med en totalvikt på 1200 kg har en typisk maxlast på 300 kg medan en vanlig släpkärra med samma totalvikt kan ha maxlasten 850 kg. En jämförelse mellan en husbil och lätt lastbil ger motsvarande resultat. Detta innebär att en överlast hos en husbil/husvagn motsvarande en fylld damhandväska vid kontroll ger böter på kr. Jag föreslår därför kongressen att uppdra åt Motormännens vd att, exempelvis genom kontakter med trafikutskottets medlemmar, verka för att få till stånd erforderliga ändringar i lagar och förordningar så dagens orimliga regelverk ändras, exempelvis så att påföljden vid överlast beräknas utgående från totalvikt och inte från maxlast. Börje Gustafsson Styrelsens yttrande över motion 13 De regler som i dag finns om överlast på fordon utgår från maxlasten. En maxlast för en husbil med en totalvikt på kg kan vara 276 kg. Om man överträder denna maxlast med 1 %, dvs. 2,76 kg, får man böter med kr. Om beräkningen i stället, såsom motionären föreslår, hade utgått från totalvikten hade det krävts en överlast på 35 kg för att man skulle ha ålagts böter på kr. Även för en husvagn når man snabbt en bötesgrundande överlast. Vid en jämförelse mellan husbil lastbil eller mellan husvagn släpvagn framgår, inte oväntat, att lastbilen och släpvagnen typiskt sett har en större lastförmåga. Enkelt uttryckt är anledningen till att det överhuvudtaget inte går att lasta så mycket i en husbil eller i en husvagn att det lastutrymme som finns för en specifik konstruktion redan har förbrukats av inredning m.m. Konsekvensen av denna skillnad innebär att man kan ha en större överlast på en lastbil eller släpvagn innan man blir bötfälld eftersom överlasten räknas i procent av maxlasten. För att kunna ta ställning till frågan om ett förändrat beräkningssätt kan genomföras utan att trafiksäkerheten påverkas och om man därigenom även kan motverka att mindre överträdelser får orimliga konsekvenser, krävs en bättre överblick över problematiken kring överlast. Det är i grund och botten en fråga om hur mycket en konstruktion kan bära utan att bli trafikfarlig. Det blir därför inte enbart en fråga om att utrymmet för överlast borde vara mer lika mellan t.ex. husbil lastbil utan även en fråga om fordonets konstruktion och säkerställandet av en hög trafiksäkerhet. att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda påföljdsfrågan att därmed anse motionen besvarad