Linda Jensen. Beteendevetare. facebook.com/vilseiklassen vilseiklassen.wordpress.com

Transkript

1 Linda Jensen Beteendevetare facebook.com/vilseiklassen vilseiklassen.wordpress.com

2 VILSE I KLASSEN om inkludering & andra fallgropar Linda Jensen Beteendevetare

3 SYNVÄNDOR En diagnos är ingen stämpel. Särskild undervisningsgrupp är ingen nödlösning. Hemmasittare är skolstrejkare för bättre arbetsvillkor Barn gör rätt om de kan. Eleven är inte problemet.

4 EN DIAGNOS ÄR INGEN STÄMPEL DET ÄR EN KARTA

5 Har alla barn rätt till sin diagnos? astma depression cancer hörselnedsättning närsynthet diabetes laktosintolerans ADHD psoriasis dyslexi autism dyskalkyli

6 Hur ser vi på autism & ADHD?

7 ELEV MED NÄRSYNTHET Nedsatt funktion: syn Linda Jensen, Vilse i klassen, bemyrails.com ELEV MED AUTISM/ADHD Nedsatt funktion: Organisation Tidsuppfattning Tidsplanering Föreställningsförmåga Initiativförmåga och igångsättning Riktad uppmärksamhet och avledbarhet Planering och prioritering Intelligens och särbegåvning Koncentration Kognitiv flexibilitet Stresstålighet och ångest Rädsla Autism med ojämn begåvningsprofil Mental uthållighet Prestationsångest Långtidsminne Korttids- och arbetsminne Motivation Inre belöning Samarbetsförmåga och kravkänslighe Självkänsla Förståelse och tolkning av information Automatisering och motorik Hörförståelse auditiv perception Skrivförmåga Förmåga att läsa av sociala situatione Mentaliseringsförmåga Läsförståelse Perception Känsla av ett eget jag, Ordavkodning och taluppfattning Balans- och rörelsesinne medvetenhet om sina behov Bearbetningshastighet Kommunikation av känslor och behov Orienteringsförmåga eller lokalsinne Problemlösning Beslutsförmåga Central koherens Automatisering och information Energi och sömn Övervakning av handlingar Känsloreglering Impulskontroll Icke-verbal kommunikation Ömsesidig kommunikation Språk och tal Lekförmåga Generalisering Aktivitetsreglering hyperaktivitet och hypoaktivitet Föreställningsförmåga

8 VEM SÄGER DIAGNOS ÄR DÅLIGT? specialpedagogisk litteratur läkare, psykologer utan ny forskning expressen VEM SÄGER DIAGNOS ÄR VIKTIGT? eleverna själva föräldrarna autismspecialisterna som arbetar med dessa elever

9

10 Varför är en diagnos viktig? MEDICINSKT STÖD centralstimulantia melatonin PREVENTION tilläggsdiagnoser mobbning riskbeteenden PEDAGOGISKT STÖD kompenserande skolmiljö navigeringsstöd energivård kompenserande pedagogik FÖRKLARING namn på svårigheter = är inte korkad, elak = är inte dålig förälder rätt förståelse, bemötande, förväntningar SAMHÄLLSSTÖD LSS vårdbidrag BUP, BUH föräldrastöd, kurser, IBT, bildstöd, tyngdtäcke, kostråd, läkemedelsrådgivning, sjukgymnastik... UNDVIKA FEL METODER uppfostran/pedagogik metodtaket = skuldbeläggande Linda Jensen, Vilse i klassen

11 Mål: Diagnos före skolstart Viktigaste behov fastställda vid skolstart. Viktigaste anpassningar på plats från början. Inte behöva misslyckas innan stöd. Rätt förväntningar & bemötande direkt. Undvika negativt samspelsmönster. Undvika psykisk ohälsa & tilläggsdiagnoser.

12

13 Största problemen Inte att för många får diagnos Utan att de kommer för sent Framförallt på flickor Flickorna är för lugna och för sociala (i förhållande till hur många tror ADHD och autism yttrar sig)

14 Identifiera elever med diagnos Skolsköterskan viktig roll att fånga dessa elever för att de ska uppnå bästa utveckling och inte krascha på högstadiet. Remiss till BUP.

15 Underlätta att berätta för föräldrar Se upp: normaliseringsbehov. Det är vanligt med adhd och autism. Se, efterfråga & bekräfta svårigheter även hemma: sömn, perception, rutinbunden, sitta still, motorik, följa instruktioner, lek... Ge konkreta exempel på styrkor och svårigheter, samt åtgärder.

16

17 9 av 10 flickor hade ingen diagnos Svenny Kopp följde upp flickor med skolproblem 9 av 10 hade inte fått NPF-diagnos trots stora funktionshinder och autism/adhd Istället gav BUP diagnoserna: depression, familjerelationsproblem eller ospecifika anpassningsproblem = fel diagnos eller följddiagnos p.g.a. oupptäckt autism/adhd

18

19 Fånga de osynliga eleverna! Flickor med autism Flickor med adhd Flickor/pojkar med adhd utan hyperaktivitet Typiska varningssignaler Diffusa skol- och samspelsproblem, ingen hyperaktivitet Svårstartade, dagdrömmande, oroliga, sömnsvårigheter Klarar sig i skolan, kraschar hemma eller på högstadiet

20 ADHD utan hyperaktivitet (ADD) är inte en halv diagnos Både de med och utan hyperaktivitet har får LÅG hjärnaktivitet (dopamin, noradrenalin, theta-vågor). En lågaktiv hjärna väcks av nya intryck (och får svårt att behålla fokus på en sak). Hyperaktivitet = lösning, eleven aktiverar hjärnan själv... säg därför inte sitt still. De utan hyperaktivitet behöver samma stöd som de med hyperaktivitet, plus starthjälp & mer tid.

21 SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP ÄR INGEN NÖDLÖSNING

22 Våga välja SU! Vad säger:... skollagen?... Skolinspektionen?... lärarna?... eleverna och föräldrarna?... forskningen vs ideologin? jmf särskola! Inkludering eller marginalisering? SU ingen B-lösning Bäst för eleven och minst begränsande Inkludering, SU eller Flexteam? SU: perceptionsproblematik/stora behov samma Hur gör Finland? Stöd innan eleven misslyckas. 30 % specialpedagogiskt stöd i varje årskull (20% i Sverige). 6% SU (1.5 % Sverige).

23 Vid samtliga granskade verksamheterna bedömer Skolinspektionen att enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp innebär att eleverna får ett förstärkt särskilt stöd och att deras skolsituation förbättras. Skolinspektionen (2014) Många normalbegåvade med AST [autismspektrumtillstånd] klarar att gå i en vanlig klass med särskilt stöd medan andra delvis behöver få undervisning enskilt eller i mindre grupp. Några har så stora svårigheter att de behöver gå i mindre undervisningsgrupper under hela sin skoltid. Vägledning för elevhälsan (Socialstyrelsen och Skolverket 2014)

24 HEMMASITTARE ÄR SKOLSTREJKARE FÖR BÄTTRE ARBETSVILLKOR

25 Skolplikt vs Skolvägran 1 av 10 med autism hemmasittare/årskull = bristande stöd > 40% av 1700 Vill inte till en skola som inte är tillräckligt anpassad för att orka. För höga krav märks: frysa, fly, fäkta. Vägra! Kan bli utbränd. Skolvägran sund reaktion. Alla parter måste ta ansvar för skolvägran! Vanligt: orosanmälan för skolplikt. Förebygg med goda relationer. Tidig upptäckt. Tidiga åtgärder. Lyssna på eleven & föräldrarna. Varför hemma? Vad behöver eleven från skolan? Är det organisatoriska, pedagogiska eller sociala insatser som behövs? Flexibla lösningar. Möt eleven där denne är. Autismkompetens! Specialped coach. Alla vill till skolan. Inget skuldkrig! Samverka. Föräldragrupp. Linda Jensen, Vilse i klassen, bemyrails.com

26 Ge mer stöd Gör skolan det som behövs för att eleven ska orka: kompenserande miljö, energivård, navigeringsstöd och kompenserande pedagogik? En skola eleven vill & kan komma till? Dags för särskilt stöd? Socialt stöd? Hantera övergångar och motivation: Hur kan morgnar underlättas? Vad kan locka till skolan? Får eleven göra det de är bra på eller bara öva på det de är sämst? Utnyttjas specialintressen (eller förbjuds de)?

27 BARN GÖR RÄTT OM DE KAN ELEVEN ÄR INTE PROBLEMET

28 Problemet är inte problemet att eleven rymmer, spottar, vägrar är inte problemet Linda Jensen, Vilse i klassen, bemyrails.com

29 Vad är utmanande situationer? Många intryck. Lärare som förbjuder tuggummi & keps. Ögonkontakt. Jag kan inte lyssna samtidigt. Beröring. Tillsägelser. Tillsägelser. Tillsägelser. Vuxna som tror att konsekvenser hjälper. Jag vill göra rätt, men kan ju inte. Vuxna som blir arga. Känslan smittar mig. Vuxna som ska förklara när jag spårat ur. Hjälp mig upp på ett spår! Att skriva. Allt fokus läggs på att styra handen. Då kan jag inte tänka. Ge mig en dator! Samspel. Läsa av andra. Börja ett samtal eller en lek. Hålla en tråd. Vänta. Övergångar. Hålla koll. Var är mina vantar? Var är min väska? Vuxna som inte tror på min diagnos. Linda Jensen, Vilse i klassen, bemyrails.com

30 Utmanande reaktioner Förbered!!!! Låta vara. Egenkontroll först. Sen prata/lösa. Korta meningar. Lägga spår. Reträttplats. Tillrättavisningar & konsekvenser hjälper inte. Barn gör rätt om de kan vs Barn gör rätt om de vill

31 VI MÅSTE PRATA MER OM DET SOM FUNKAR

32 Linda Jensen, Vilse i klassen, bemyrails.com

33 Inkludering mer än att stoppa in alla i samma klass Acceptans Trygghet Självkänsla, psykisk hälsa Orka skolan Samarbete, delaktighet, inflytande Tillgänglighet Utveckling av skolfärdigheter Linda Jensen, Vilse i klassen, bemyrails.com

34 Omvänd inkludering principer Situationerna ska anpassas. Inte eleverna. Anpassningar är norm. Görs på verksamhets- och gruppnivå: Kompenserande skolmiljö Navigeringsstöd Kompenserande pedagogik. + Energivård Anpassningar gör proaktivt, innan elever misslyckas. Inkludering = ständigt pågående process, alltid på agendan. Inkludering = något alla gör alltid. Arbeta med outvecklade skolfärdigheter.

35 TACK! Jag finns bland utställarna. Kom och ställ frågor. Titta i böckerna. Förbeställ Vilse i klassen. linda.jensen@bemyrails.com facebook.com/vilseiklassen vilseiklassen.wordpress.com Linda Jensen

36 Kan man mäta diagnoserna? Autism Många gener inblandade Överaktivt signalsystem < Oxytocin Extra dendriter Låg-gradig inflammation Antikroppar? ADHD Neurofeedback > theta-vågar (Låg vakenhetsgrad/försömn) 3 dopamin-gener identifierade Signalsystem Dopamin/Noradrenalin Låg inre belöning Hjärnanområden olika stora Inflammation (80% > risk astma)

37 Ny forskning Läkemedel som inverkar på dendriter Lymfkärl motorväg in till hjärnan ADHD innebär styrproblem = ställa in kikarsiktet vs kikarskärpan Koppling till inflammation Oxytocin!

38 Framgångsfaktorer inkludering Värdegrund Olikheter är en resurs. Låga resultat beror inte på eleverna, utan på undervisningen. Elever gör rätt om de kan. Samsyn. Gemensamma mål som edstjärna i arbetet. Höga förväntningar. Tro varje elev kan lyckas. Höga förväntningar på lärare. Inkludering på agendan. Inkludering är en process och något som görs dagligen av alla. I varje beslut, lektionsplanering & möte. Lärarna anpassar sig inte elever med funktionsnedsättning. Forskningsbaserade arbetssätt. Elevhälsan som hub tillgänglig och använd. Samarbete med föräldrar. Kontinuitet & systematiskt arbete. Överlämning. Analys & utvärdering.