Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr Årgång 77. Spara eller avverka?

Transkript

1

2 Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr Årgång 77 4 Pejling av virkesmarknaden Skogsindustrins virkesköp har ökat med åttio procent från årets början Spara eller avverka? Lantbruksexpert Nina Simosas på Aktia ger praktiska råd. Medelpriser på virke vad anger de? Skogsforskningsinstitutet publicerar prisstatistik. Små stockar ger bonus i börsen Rätt aptering minskar mängden massaved. Med förädling av lärk som mål Lärken höjer också virkeskvaliteten i blandbestånd. lokalt bränsle ingen bristvara Bränslepotentialen kartlades i Österbotten. Rådjuret ett jaktbart vilt Stammen hotar inte skogsbruket. Minska skadorna i älgens övervintringsområden Fodertillgången viktig vid förhindrandet av älgskador. På omslaget: Skogstraktor i arbete. Foto: Annikka Selander, Kustens skogscentral

3 Skogsbruket ISSN Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax Chefredaktör Klaus Yrjönen tfn Redaktionssekreterare Maria Lindén tfn Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn Medarbetare Anne Manner tfn Christian Hildén tfn Bjarne Andersson tfn Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist tfn fax ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström tfn skogsbruket@tapio.fi Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration (11 nummer) 36 i Finland 340 SEK i Sverige 43 övriga länder. Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration (6 nummer) 22 i Finland 210 SEK i Sverige 26 övriga länder. Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2007 Ledaren Livlig virkeshandel, men hur länge? Virkeshandeln är rekordlivlig och efterfrågan både på pappersprodukter och på sågvaror är god. Tullarna på importvirket från Ryssland har ökat efterfrågan på inhemskt virke. Det har höjt virkespriserna och i synnerhet priset på sågtimmer. Priset på grantimmer har kommit något ner efter sommarens toppnoteringar men prisnivån är fortsättningsvis god och virkesaffärerna har fortsatt livligt också efter semestrarna. Uppsvinget i skogsbruket är positivt för alla parter. Nu lönar det sig för skogsägaren att utnyttja situationen med bra priser och god efterfrågan på alla sortiment. Det är säljarens marknad. Hur ser framtiden ut? Det behövs miljoner kubikmeter mera inhemskt virke för att ersätta den importerade råvaran. Kan det här målet uppnås om prisnivån sjunker i fortsättningen? Enligt färska resultat från rikskogstaxeringen finns det tillräckligt med virke i våra skogar. Den årliga hållbara avverkningsmängden i Finlands skogar kan höjas till 72 miljoner kubikmeter, vilket teoretiskt räcker till för att tillfredställa skogsindustrins ökade virkesbehov och för att uppfylla miljömålet. Skogsägaren beslutar om virkesförsäljning medan statens intresse är att stöda ett aktivt skogsbruk ur samhällsekonomiskt perspektiv. Skogsrådet uppdaterar det Nationella skogsprogrammet under höstens lopp och programmet föreslår en ökad satsning på rådgivning för att höja uttaget av inhemskt virke. Parallellt med skogsrådet sitter två arbetsgrupper och bereder en fortsättning på METSOprogrammet. Tidsbestämda avtal med skogsägaren som aktiv förhandlingspart, när det gäller att trygga den biologiska mångfalden, har ett starkt stöd inom hela skogssektorn. Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila har föreslagit att anslagen till den skogliga rådgivningen kan höjas genom att överföra medel från myndighetsverksamheten och skogsbruksplaneringen. Att flytta pengar från den ena fickan till den andra löser inte problemet med bristande resurser. Skogsbruksplanen är ett mycket effektivt rådgivningsinstrument som främjar nyttjandet av våra virkestillgångar. Också myndighetsverksamhetens granskningar av skogsförnyelser och avverkningar är ett viktigt arbete för att utveckla skogsbruket. Ett fungerande samarbete mellan olika aktörer och tillräckliga resurser är en förutsättning för att vi ska nå de uppställda målen. m Foto: Anni Kaasalainen

4 Virkesmarknaden Pejling av virkesmarknaden Virkeshandeln har ett helt annat tempo nu jämfört med situationen för ett år sedan. Från årets början fram till slutet av augusti hade skogsindustrin köpt drygt åttio procent mera virke än under motsvarande period året innan. Mängdmässigt betyder det en ökning med tolv miljoner kubikmeter. Rotpris på timmer i södra Finland Rotpris på massaved i södra Finland Stora Enso etablerar sig i Österbotten Metsäliitto uppmanar skogsägare att plantera asp UPM anskaffar stora mängder energived Ålänningarna börjar få betalt för GROT Virkespriserna har stigit enormt, det vet alla som lite har följt med prisutvecklingen på virke. SKOGSBRUKET har talat med representanter för de tre stora virkesköparna i landet och den allmänna bedömningen är att priserna inte kommer att stiga ytterligare. Snarare kommer det att bli en liten sänkning. Det beror på att virkesköparna nu börjar köpa s.k. vinterstämplingar, som kräver frusen mark för att kunna avverkas. För köparen medför vinterstämplingar alltid en risk och merkostnader. Kan virket avverkas i vinter som planerat? marker blev oavverkade. Vädret kommer också att diktera hur den närmaste framtiden blir, säger Ritva Toivonen i en intervju i Maaseudun Tulevaisuus. I skogen väntar närmare sju miljoner kubikmeter virke i form av s.k. vinterstämplingar på att bli avverkat, rotposter som är köpta för ett eller två år sedan. En normal vinter med tjäle skulle den här virkesreserven ha avverkats. Om även kommande vinter blir varm och utan tjäle ökar konkurrensen om menföresstämplingar, som kan avverkas även i blött före, och det skulle höja priserna. Enligt Toivonen påverkar vädret virkesmarknaden i förvånansvärt hög grad. Den varma vintern följd av en regnig vår i Ryssland och i de baltiska länderna minskade utbudet på virke och därmed virkesexporten från dessa länder. Stormar i Sverige, Tyskland och Österrike ökade utbudet på virke från dessa länder eftersom det finns risk för omfattande insektskador om stormfällt virke inte upparbetas och körs bort från skogen. Folk förstår skogsindustrins dilemma UPM:s skogschef Sixten Sunabacka ser optimistiskt på framtiden. Foto: Södra. Vädrets betydelse är stor Enligt forskningsdirektör Ritva Toivonen på Pellervo ekonomiska forskningscentral beror den stora efterfrågan på virke på att sågarna är inne i en högkonjunktur, men också på den varma vintern. Många avverkningsytor på mjuka Efterfrågan på energived i olika former ökar. Redan nu exporteras energived från Åland till Stockholm.

5 Den allmänna opinionen är på vår sida, så verkar det, säger Sixten Sunabacka. Förhållandet till skogsbruket har ändrat, börjande med det nya regeringsprogrammet. Tyvärr har budgetförhandlingarna inte uppfyllt de löften som tidigare utlovats. Diskussioner angående skogspolitiken förs på många olika sätt och i olika arbetsgrupper. Nyligen hade vi till exempel möjligheten att framföra våra önskemål gällande vägnätet till kommunikationsministern. I alla diskussioner dyker det upp samma problem, varifrån ska pengarna tas. Vilka är skogsindustrins problem? Ofta talas det om att tillgången på maskiner och förare kommer att bli flaskhalsen när avverkningsmängderna ökar. Sunabacka är inte till alla delar på samma linje. Det är klart att det behövs fler avverkningsmaskiner, skogstraktorer och virkesbilar, säger Sunabacka. Den stora utmaningen för oss virkesköpare är att få skogsägarna övertygade om att det lönar sig att avverka och sälja virke. De stora fluktuationerna i virkesutbudet är ett problem. I år har toppnoteringen varit 1,8 milj. m 3 per vecka och bottennoteringen m 3 per vecka. Hur ska en skogsmaskinföretagare kunna anpassa sitt behov av förare till så här stora variationer, säger Sunabacka. Permitteringar under lugna perioder betyder att förarna söker sig till andra Foto: Skogsbrukets bildarkiv. branscher. Övertid långa perioder i streck går inte heller. Stora Enso fräsch fläkt i Österbotten Stora Enso har utvidgat sitt inköpsområde västerut, så att det sträcker sig ända till Bottniska viken. Och enligt Måns Åkerblom som är verksamhetsledare i Skogsvårdsföreningen Norrskog syns det. Konkurrensen om virket i området har ökat och det pressar ju upp priserna, säger Måns Åkerblom. Stora Ensos köpare lämnar flitigt in anbud. Det är många skogsägare som ber skogsvårdsföreningen begära in anbud inför en planerad virkesförsäljning, så därför har jag en bra uppfattning om läget. Enligt Guy Fransman på Stora Enso är målet att fortsätta rekryteringen av skogsfackmän och då speciellt med siktet inställt på att få svenskspråkig personal. Ålänningarna får betalt för GROT På Åland har virkespriserna höjts med trettio procent på den prislista som firma Carl Foto: Ponsse. Stora variationer i virkesutbudet är ett problem för skogsmaskinföretagarna. Om antalet förare anpassas till stora avverkningsvolymer betyder det att förarna blir permitterade när mängderna minskar. Följden är att de söker sig till andra yrken med säker månadsinkomst. Vädret påverkar virkespriserna. En varm vinter utan tjäle blir många avverkningsytor oavverkade eftersom marken inte bär tunga maskiner. Djupa körspår accepterar ingen numera.

6 Rundberg presenterade på sin skogsenergidag i slutet av augusti. Prisförhöjningen gäller alla sortiment, säger vd Bjarne Blomster på Rundbergs. Senaste avverkningssäsong var den sämsta mängdmässigt på många år. På hela Åland avverkades drygt m 3, när vi borde avverka m 3 enligt det målprogram som vi har. Behovet att öka avverkningarna är därför stort, inte minst skogsvårdsmässigt. Vi tror att de höjda virkespriserna ska öka skogsägarnas intresse att avverka i sina skogar. En Värdefulla idéer. nyhet från i höst är att skogsägarna får betalt för GROTen. Vi betalar euro/ha för GROTen. Enligt Blomster har den finska skogsindustrin inte fört någon större kampanj för att komma in på den åländska virkesmarknaden. Det finns nu två företag på den åländska virkesmarknaden som konkurrerar om det åländska virket. Att en tredje part skulle komma med i bilden anser Blomster inte troligt i dag. Den årliga avverkningsvolymen, m 3, är för liten att delas på tre. Kombinera det bästa hos en deposition och en aktieplacering Genom Aktia Kombi 2/2007 drar du nytta av de mest omsatta europeiska börsbolagens kursutveckling. Aktia Kombi-depositionen passar dig som uppskattar att ditt kapital är tryggat du samtidigt får möjlighet till en god avkastning du får en avkastning på minst 2 % på din tvååriga deposition, den maximala avkastningen är obegränsad* * vilket motsvarar en effektiv årlig ränta på minst ca 1,0 %. Depositionens avkastning är bunden till utvecklingen för Dow Jones Euro STOXX 50 -indexet som beskriver börskurserna inom euroområdet. Depositionstid ca 2 år, minimideposition euro. Gör din deposition Rauma-Repola hade in på 1980-talet egen personal på Åland för virkesinköp. Sedan dess har den finska skogsindustrin samarbetat med oss och Skogsägarförbundet och det ser jag som en bra lösning. Vi har i år levererat marginalpartier till Finland, till Raumo och Kaskö, både i form av massaved och av flis. Det skickas med båt och pråm. Kommer energiveden att räcka till? Enligt Blomster kommer länderna runt Östersjön att dammsugas på energived. I Stockholm, i Värtahamnen, byggs Sveriges största biobränsleeldade värmekraftverk med en effekt på 400 MW. Omkring tre miljoner kubikmeter skogsbränslen, GROT, stubbar, bark och flis, kommer kraftverket att behöva per år. Under eldningssäsong betyder det kubikmeter per dygn. Bränslet levereras med båt och tåg, på dagtid, sju dagar i veckan. I Södertälje byggs också ett stort biobränsleeldat värmekraftverk, något mindre än det i Värtahamnen. Huvudbränsle blir i första hand skogsbränslen. Av den köparkalendern som finns på s. 16 i SKOGS- BRUKET framgår att nästa alla aktörer på virkesmarknaden köper energived. UPM är en stor anskaffare och användare i Finland. På årsnivå anskaffar UPM 2,5 miljoner kubikmeter energived eller skogsbränslen. Inget tyder på att utbudet på energived skulle börja avta, säger Christer Backlund på UPM. I fjol var uttaget av energived från våra skogar 8,5 miljoner kubikmeter. Enligt beräkningarna kan den mängden fördubblas. Små prissänkningar avskräcker inte skogsägarna Juha Mäntylä, skogsdirektör på Metsäliitto, tror inte att skogsägarna kommer att sluta sälja virke fastän virkespriserna något går neråt. Skogsägarna är medvetna om att vi har en otroligt hög nivå på virkespriserna nu och därför tror jag inte att en liten sänkning, kommer att få några drastiska följder, säger Juha Mäntylä. Priserna på sågvaror har gått ner på världsmarknaden och det ser vi redan i priserna på råvirke. Priset på sågtimmer kommer att sjunka ytterligare. Enligt Mäntylä har prisutvecklingen på cellulosa och papper inte gett anledning till några större prishöjningar och därför kommer sannolikt priserna på massaved att jämnas ut och stabiliseras på den nivå som de nu ligger på. Metsäliitto har importerat tre miljoner kubikmeter virke från Ryssland, främst björk och asp. Vi kommer att ha svårt att kompensera den ryska aspen, säger Mäntylä. Nu får vi vända oss till de baltiska länderna och inte heller glömma att det finns asp också i Finland. Plantering av asp är ett alternativ att ta i beaktande på bördig mark. Avsättningen för aspmassaved är garanterad. m Text: Gerd Mattsson-Turku Mera information får du på ditt kontor eller Har du flyttat? Via webben, gör du snabbt adressförändringen.

7 Virkesmarknaden Anbud ger dig siffror som du kan jämföra Om du är mån om att få bästa möjliga pris för ditt virke vid en försäljning, lönar det sig att begära anbud från flera virkesköpare. Oberoende av om du hör till den grupp som begär anbud eller inte, har du många skogsägarkolleger runt om i Svenskfinland. Kutymen att begära anbud inför en virkesförsäljning varierar mycket i olika områden. I Väståboland begär nio av tio skogsägare anbud och låter skogsvårdsföreningen sköta saken. I Korsnäs är motsvarande siffra fem av tio. Många skogsägare sköter också anbudsförfarandet i egen regi utan att ha skogsvårdsföreningen som mellanhand. lägre pris på massaved uppvägas mer än väl av den större andelen stock. Risken med mindre sågar kan elimineras Det finns alltid en liten risk med att göra virkesaffärer med mindre sågar. Vilken är deras betalningsförmåga, när virkeslikviden ska erläggas? Som skogsägaren kan du säkerställa att du får dina pengar genom att begära en bankgaranti. En bankgaranti innebär att en bank går in som garant för virkesköparen. Då får du dina pengar för sålt virke även om köparen har betalningssvårigheter eller går i konkurs. Stamkundsförmåner kolla dem emellanåt Många skogsägare är stamkunder hos något av de större skogsbolagen med vissa stamkundsförmåner. I förmånerna kan ingå t.ex. en justering av virkespriserna, en s.k. tilläggslikvid, om priserna stiger under t.ex. ett halvt år eller ett års tid räknat från det datum när försäljningskontraktet undertecknades. Det är all anledning att med några års mellanrum begära anbud även av andra virkesköpare och jämföra. Avverkningsuppdrag begär kostnadskalkyl Också när du säljer ditt virke på leverans och låter en utomstående utföra avverkningen och skogstransporten, lönar det sig att vara aktiv. Begär en kostnadskalkyl för avverkningen och skogstransporten inklusive tilläggskostnader som t.ex. kostnader för flyttning av maskiner. Om du ger arbetet i uppdrag åt skogsvårdsföreningen eller skogsreviret bör de kunna ge en offert på vad arbetet kostar inklusive tilläggskostnader för bl.a. arbetsledning och redovisningar. Då kan du räkna ut nettobehållningen från virkesförsäljningen, dvs. din virkeslikvid. Avverkningsmaskinen jobbar enligt en fastställd taxa och likaså skogstraktorn, så det bör inte finnas några öppna eller osäkra utgiftsposter. m Text: Gerd Mattsson-Turku Mycket stock kan uppvägas av lägre massavedspris Generellt betalar små sågar ett högre timmerpris, men ett lägre massavedspris än de stora skogsbolagen. En såg försöker maximera stockandelen eftersom det är den enda delen av stammen de använder. Toppdelen, massaveden, säljer de vidare. Det är inte ovanligt att en liten såg kan ta ut sextio procent stock i en slutavverkning där de stora bolagen kommer upp till kanske femtio procent. I ett sådant fall kan ett AL. ÅLANDS SKOGSÄGARFÖRBUND Nu när priserna är höga! Kontakta ditt Åländska virkesproffs. Adress: Kyrkvägen 26, FIN Godby hemort: Finström Tel: FO-nummer: Telefax: e-post: info@skogen.aland.fi hemsida: 7 Norra Åland Göran Mattson Södra Åland Göran Forsgård

8 Virkesmarknaden Spara eller avverka? Ska jag låta förnya den gamla granskogen nu eller ska jag vänta ett par år? Den här frågan ställer sig säkert du och många andra skogsägare. När är det rätt tid att slutavverka ett bestånd? Ingen kan ange den exakt rätta tidpunkten. Bl.a. spelar prisnivån på virke en stor roll. Men det finns vissa aspekter som det kan löna sig att ta i beaktande vid val av avverkningstidpunkt. Nina Simosas är lantbruksexpert på Aktia Sparbank. Foto: Aktia Sparbank. Den som har pengar placerade i t.ex. en spardeposition eller i en räntefond har nästan utan undantag som mål att trygga kapitalet. Innan placeringen görs ställer du som placerare dig själv följande väsentliga frågor. Med vilken tidshorisont kan jag placera, hur stor risk kan jag ta och vilken avkastning kan jag förvänta mig för vald risknivå? När det gäller skog, som också är ett kapital, är det inte lika vanligt att ägaren har som sitt främsta mål att öka sitt kapital, åtminstone är det inte många som säger det rent ut. Äter inflationen upp tillväxten? Inflationen är också värd att beakta. Det här gäller avkastningar på alla typer av kapi- tal, inte enbart avkastningen från skogen. Inflationen är nu 2,4 procent. För att värdet på ett placerat kapital inte ska minska, bör avkastningen vara minst lika hög som inflationen. I exemplet har pengar på brukskonton och spardepositionen en negativ avkastning. Det samma gäller avkastningen från skogen, som är 2 %. Gödsling lönar sig i rätt bestånd Skogsgödsling är en investering, som ger en hög intern ränta på placerat kapital. Med placerat kapital avses i det här Aktiv skogsvård när skogen är ung, följd av gallringar vid rätt tidpunkt, garanterar en hög ekonomisk avkastning. När skogsbeståndet är förnyelsemoget ställs du inför frågorna: Ska jag låta beståndet växa vidare eller ska jag förnya det? När är beståndet förnyelsemoget? Lantbruksexpert Nina Simosas på Aktia Sparbank ger Skogsbrukets läsare några praktiska råd. Det lönar sig att förnya skogen när den ekonomiskt sett är förnyelsemogen, dvs. när skogens årliga avkastning permanent sjunker under avkastningen från andra alternativa placeringsobjekt, dvs. placeringsobjekt som du som skogsägare litar på och har erfarenhet av, säger Nina Simosas. Nya Råd i god skogsvård innehåller en förbättring. De ger skogsägaren möjlighet att förbättra skogsbrukets lönsamhet bl.a. genom att gränsen för förnyelsemognad sänkts. Enligt skogslagen får en skog förnyas tidigast när den har uppnått en viss ålder eller en viss grovlek. Tillväxtprocenten Tillväxtprocenten är starkt bunden till trädbeståndets ålder. Exempel Skogen är avverkningsmogen och skogsägaren ska besluta om han avverkar den eller ska låta den växa vidare. Virkesförråd 200 m 3 /ha trädslag gran, varav 20 % rötskadat 50 % grantimmer 30 % granmassaved 20 % rötskadad granmassaved (tallmassavedens pris) Virkesförrådets värde enligt rotpriser vecka 34 (grantimmer 71,96 e/m 3, granmassaved 25,15 e/m 3, tallmassaved 15,85 e/m 3 ) euro Trädbeståndets ålder 90 år -> Granbeståndets tillväxt är 2 % per år (se diagram) värdetillväxten är 187 euro per år.

9 fallet kostnaderna för gödslingen. Skogar i åldersklassen år är lämpligast att gödsla. Kravet är att skogarna har skötts från barndomen och gallrats vid rätta tidpunkter. Totalkostnaden för en skogsgödsling är omkring 220 euro/ha. I den kostnaden ingår gödselmedel, spridningskostnader samt kostnader för planering och arbetsledning. Spridningen sker i dag nästan utan undantag med helikopter eller flygplan. Gödslingsvinsten kommer av att trädens grovlekstillväxt ökar, vilket betyder mera och grövre timmer samt tidigarelagda virkesinkomster. Mest lönande är det att gödsla tallbestånd. gödsling av tallbestånd ger 7 18 % årlig avkastning på placerat kapital gödsling av granbestånd ger 4 14 % avkastning på placerat kapital Om jag var skogsägare Aktia Sparbank har inte låtit göra någon undersökning som skulle visa hur skogsägarna använder pengar som de får från virkesförsäljningar. Jag tror, och jag vill poängtera att det bara är min egen bedömning att en stor del av de jordbrukande skogsägarna har sin skog som bank och låter utföra mera omfattande avverkningar, närmast förnyelseavverkningar, när det behövs pengar till investeringar på gården, säger Simosas. Andra använder delar av skogslikviden även till personlig konsumtion. Om jag själv ägde skog skulle jag utnyttja de möjligheter som finns att förbättra lönsamheten på mitt skogskapital. När avkastningen från skogen inte mera är positiv jämfört med andra alternativ och med beaktande av inflationen, skulle jag låta avverka skogen och placera pengarna mera lönsamt. Ett placeringsalternativ är skog, dvs. utöka befintlig skogsareal. m Foto: Skogsindustrin. När tillväxten för ett bestånd sjunker till två procent finns det andra placeringsalternativ som ger en större utdelning. Trädbeståndets tillväxt kan jämföras med förväntad avkastning på alternativa placeringsformer, t.ex. räntan på depositioner. När tillväxten för ett bestånd sjunker till 2 %, finns det andra placeringsalternativ som ger en större utdelning, dvs. har en större avkastning. Det kräver naturligtvis att skogsägaren låter avverka skogsbeståndet för att lösgöra sitt kapital och investerar det på nytt, säger Simosas. Ingen placeringsform är helt utan risker. Men att ha gammal skog, speciellt gammal granskog innebär också i sig en risk. Rotröta finns i marken längs våra kuster och i en granstam breder rotrötan ut sig år från år. I en stockstam betyder det att värdefullt timmer går förlorat. Rotpriset på granstock (v. 34) är 71,96 euro/m 3 och för rötskadad granmassaved 15,85 euro/ m 3. Äldre, rötangripna granar blåser också oftare omkull eller knäcks i stormar. Exempel Virkesförrådets värde: euro. När skogsägaren säljer virke, ska han betala försäljningsskatt på inkomsten från skogen. Skatteprocenten är 28. Men en förnyelseavverkning medför utgifter, bl.a. för plantering, så den verkliga skatteprocenten blir omkring 19. Innan virkesköparen betalar ut virkeslikviden drar han av 19 %, som redovisas till skattemyndigheterna. Den slutliga försäljningsbeskattningen fastställs efter att skogsägaren lämnat in sin deklaration. Penningsumma som skogsägaren kan placera: euro Placeringsform Ränta Avkastning/ Kapital efter år 10 år Låta beståndet växa (9 339 euro) 2,00 % 187 euro euro Brukskonto (7 565 euro) 0,25 % (Aktia) 19 euro euro Spardeposition(7 565 euro) 1,00 % (Aktia) 76 euro euro Placeringsdeposition* (7 565 euro) 4,40 % (Aktia) 332 euro euro Fonder**) Aktia Capital B (7 565 euro) 6,63 % 501 euro euro Nordea Foresta K (7 565 euro) 5,51 % 417 euro euro *) 12 mån per **) avkastning för perioden till Fonderna är närmare presenterade i Skogsbrukets kvartalsuppföljning, senast i nr 8/2007. Avkastning och risker med olika placeringsalternativ På förhand känd fast avkastning Masskuldebrev, t.ex. avkastningsobligationer och debenturlån Placeringsdepositioner 1 12 månader Andra kontoformer Avkastningskrav: inflation + 1 % Korträntefond Små kurssvängningar Avkastningskrav: 3,5 5 % Blandfond, en del av fondens medel placerade i aktier Kurssvängningar ± 2 % Liten risktagning Avkastningskrav: 5 8 % Blandfond, en del av fondens medel placerade i masskuldebrev Kurssvängningar ± 8 % Placeringstid över 5 år Avkastningskrav: över 8 % Aktier Aktiefonder Kurssvängningar över 15 % Placeringstid över 5 år Hur man sparar har betydelse! Källa: Aktia Sparbank Text: Gerd Mattsson-Turku 9

10 Virkesmarknaden Medelpriser på virke vad anger de? Varför får jag bara tio euro per kubikmeter för min tallmassaved? Försöker virkesköparen lura mig? Prisstatistiken anger ju att medelpriset är över 15 euro. Inför en virkesförsäljning vill den som ska sälja virke få en bild av nivån på virkespriserna. Den prisstatistik som Skogsforskningsinstitutet publicerar och som finns i bl.a. Skogsbruket, Maaseudun Tulevaisuus och Metsälehti, täcker 86 procent av alla virkesaffärer som görs med enskilda, privata skogsägare. Hur uträknas medelpriset på timmer? I statistiken finns endast två virkessortiment per trädslag, timmer och massaved. I medelpriset på timmer ingår enbart priser som betalts för normalt sågtimmer och s.k. svarvtimmer, dvs. timmer som används av fanerfabriker. Varken priser som betalts för rotblock, stolpar, småstock eller sparrar har påverkat medelpriset för timmer. Hur uträknas medelpriset på massaved? De virkespriser som anges för massaved skapar ofta förvåning och misstro. För exempelvis tallmassaved var rotpriset 15,85 euro/m 3 vecka 34. När skogsägaren begär en offert kan han ha upp till tre olika rotpriser på tallmassaved på anbudsblanketten. Det är vanligt när skogsägaren samtidigt säljer virke från slutavverkningar och från gallringsskogar. Foto: Skogsbrukets bildarkiv. Tabellen anger vad en skogsägare kan förvänta sig att få för några specialsortiment vid rotförsäljning. Priserna är bara vägledande. Priset på massaved från gallringar, speciellt från förstagallringar, är avsevärt lägre. Orsaken är att avverkningskostnaderna per kubikmeter är högre i en gallring. Kostnaderna för maskinell avverkning i en gallringsskog är omkring 9 euro/m 3 och i en slutavverkningsskog omkring 4 euro/m 3. Kostnaderna för att köra ut virket till en skogsbilväg uppvisar inte lika stora skillnader. I en gallringsskog kostar skogstransporten i medeltal 4 euro/m 3 och i en slutavverkningsskog 3 euro/m 3. Priset på varje virkessortiment i köpekontraktet vägs med sortimentets inköpsmängd när medelpriset uträknas. När virkesmängderna är små, blir inverkan på medelrotpriset liten. Därför påverkar priser som erläggs för massaved från förstagallringar medelrotpriset på massaveden marginellt. m I medelpriset på timmer ingår enbart priser som betalts för normalt sågtimmer och s.k. svarvtimmer, dvs. timmer som används av fanerfabriker. Text: Gerd Mattsson-Turku 10

11 Virkesmarknaden Förskott på virkeslikviden Du kan kräva förskott på virkeslikviden. Storleken är en förhandlingsfråga mellan dig och köparen. Kundförhållandet och försäljningsmängden spelar en väsentlig roll. Det är sällan som det virke som omfattas av ett virkesförsäljningskontrakt avverkas genast. Undantag är situationer när cellulosafabriker och sågverk har virkesbrist. Omkring tjugo procent i förskott Vid försäljning på rot har virkesköparen två år på sig att avverka träden, men oftast är träden avverkade och virket bortkört inom ett halvår. Senaste vinter var extremt kort och ställvis blev det ingen tjäle i marken. Det gjorde att avverkningsytor på mjuka marker eller ytor där virket skulle forslas ut till bilväg över våtmarker, kan vara oavverkade idag, fastän avsikten var att avverka dem under vintern. Virkesköparna hoppas naturligtvis att den kommande vintern ska bli en s.k. normal vinter och att hösten inte blir för våt. Höstmenföret kan vara lika besvärligt som vårmenföret. Det är kutym att den som säljer virke på rot får en del av virkesförsäljningsinkomsterna, virkeslikviden, som förskott. Storleken på förskottet är en förhandlingsfråga mellan köparen och säljaren. I dagsläget är förskott på procent av virkeslikviden vanligast. som utbetalas trettio dagar efter att kontraktet undertecknats Det första förskottet betalar virkesköparen vanligen trettio dagar räknat från den dag då skogsägaren undertecknar virkesförsäljningskontraktet. Ett andra förskott blir sällan aktuellt, då de flesta avverkningsytor blir avverkade inom ett halvt till ett år. I dagsläget, när vintrarna tycks bli varmare, kan det löna sig att komma överens med köparen om utbetalning av ett andra förskott ifall avverkningen fördröjs med mer än ett år. Många virkesköpare har det som vedertaget handlingsmönster att de kontaktar skogsägaren om avverkningen drar ut på tiden mer än ett år och diskuterar den nya situationen. Självverksam skogsägare vill sällan ha förskott Skogsägare som sköter avverkningen och utkörningen av virket själv, dvs. säljer sitt virke på leverans, är enligt de virkesköpare Skogsbruket talat med inte lika intresserade av förskott. De erbjuds vanligtvis ett förskott, men tackar nej. Skogsägaren vill gardera sig mot att det uppstår en situation där han är tvungen att betala tillbaka förskottet. Det säger en virkesköpare som Skogsbruket talat med. Återbetalning av ett förskott kan bli aktuell om den avtalade leveransvirkesmängden inte är avverkad och utkörd till bilväg till det datum som är inskrivet i leveransförsäljningskontraktet. Fullmaktsblanketten säger inget om förskott Skogsägare som låter t.ex. skogsvårdsföreningen eller skogsreviret sköta virkesförsäljningen via fullmakt, begär inte förskott i samma utsträckning. Det är inte heller praxis att virkesförmedlaren tar upp frågan. På fullmaktsblanketten kanske det inte finns någon text om utbetalning av förskott, men det kan skrivas in i anslutning till överenskommelser gällande utbetalning av virkeslikviden. Den virkesköpare som skogsägarens virke förmedlas till betalar förskott åt förmedlaren, pengar som ju i princip är skogsägarens. m Text: Gerd Mattsson-Turku En ny combiröjare för skogs- och gräsröjning Trimmerhuvud Stödkopp för slyklinga Röjklinga Slyklinga Combiskydd Skydd för röjklinga 11

12 Virkesmarknaden Små stockar ger bonus i börsen Uttaget av småstock ger skogsägaren ett mervärde. Rätt apterad inkräktar den inte på den normalstora stocken, utan minskar uttryckligen mängden massaved. Isojoen Saha har under lång tid köpt korta småstockar. Det är minimilängderna som gör susen. Vi tar tallsmåstock ända ner till 2,80 meter, medan minimilängden för gransmåstock är 2,70, berättar skogschef Mikko Peltoniemi på Isojoen Saha i Storå. Efter ett maximalt uttag av normalstora stockar ur en stam utnyttjar Isojoen Saha de klena dimensionerna fullt ut. Det ligger i sågens intresse att minimera andelen massaved. Isojoen Saha har ingen användning för massaved, utan säljer det sortimentet vidare. Däremot är grövre stockar väldigt eftertraktade. Grov stockskog är mycket eftertraktad, och vi tävlar precis som andra köpare om sådana bestånd, säger Kim Norrgård, egenföretagare som sköter virkesuppköpen för Isojoen Sahas räkning från Sideby till Vasas sydspets. Småstock är alltså ett sortiment som kommer i andra hand, efter att normalstora stockar apterats till max. Småstocken ska uttryckligen apteras på massavedens bekostnad, säger Mikko Peltoniemi och Kim Norrgård. Kort, klent och med hjälpmått Det här handlar om ett medvetet optimalt utnyttjande av varje enskild stam, förklarar Norrgård. Han visar en nyss apterad granstam som exempel. Beståndet slutavverkas, och är ganska representativt för de kustnära skogarna i Österbotten. Här har maskinen först tagit två stockar. Här blir avsmalningen snabb, och att dra ut stammens andra stock hade betytt en förlust för sågutbytet, och alltså även för skogsägaren. Nästa stock klassas alltså som småstock, och minimitoppdiametern är 12 centimeter. Precis så klen blir stammen på 2,70 meter. Det här är ett typexempel på hur vi kan ta ut maximalt med stock. Utan de korta måtten hade stammen gett två stockar och resten hade gått till massaved, förklarar Peltoniemi. Han berättar att småstockarna i normala fall är klena. Men sågen använder sig av ett hjälpmått för att undvika grov massaved. 3,10 långa bitar kan apteras från rotändan. Det här tillämpar maskinföraren på krokiga stammar, för att rädda stockutbytet som finns längre upp i stammen. Det vore ju synd om det grövsta virket gick till massaved. Även småstockarna ska vara raka. Krökar betyder kraftigt ökat spill vid sågningen, och ju klenare stockarna är desto mer påverkas givetvis utbytet av rakheten. Värdeapteringen till nytta Det är inte automatiskt bäst att kapa stockarna vid absoluta minimidiametern. Det är det totala utbytet som ger klirr i kassan, nämligen. En lång stock med stor avsmalning ger alltså mindre pengar 12

13 totalt sett, eftersom spillet vid sågning är stort. Det här är en knepig bedömning för ett mänskligt öga, säger avverkningsentreprenör Ralf Pihl. Han ser tydligt fördelarna med värdeaptering och väljer att lita på maskinens förslag, utom när han ser skador eller kvalitetsfel på stocken. Värdeapteringsprogrammet mäter och räknar ut det mest fördelaktiga utbytet, men kan varken titta eller tänka. Uttaget av småstock medför alltså inget merarbete för mig. Det är maskinen som hugger, inte jag, säger Pihl. Tallen tar tvärt slut Tallen och granen ger i snitt lite olika utbyte. Tallen ger ett mindre utbyte av småstock. Tallstammarna tar liksom mera tvärt slut, säger Norrgård. Med andra ord: avsmalningen är så snabb i toppändan av stammen, att det inte går att kapa några stora mängder småstock. De avverkningar Isojoen Saha sköter ger i snitt 67 procent normalstor stock. Därtill kommer småstocken. I tallbestånd blir procent av det klena virket småstock och i granbestånd procent. I bästa fall halveras alltså andelen massaved. Norrgård berättar att skillnaden i pris per kubikmeter mellan massaved och småstock är från sju euro upp till en tia. Tre stockar ur en massastam I beståndet som för tillfället avverkas är stammarna inte särskilt höga. I det här beståndet finns inslag av både härskande stammar och klenare träd, som inte orkat med i kampen om ljus och näring. De har små, uppkörda kronor, visar Norrgård. Tack vare sågens minimimått ger också de klena stammarna stock. En stam som i normala fall enbart skulle ge massaved ger här hela tre småstockar och en bit massaved. Den längsta apterade biten blir massaved. Satsa på grovlek och kvalitet! Isojoen Saha köper avverkningar i alla slags bestånd. Men de riktigt unga skogarna är givetvis inte de intressantaste. Nåja, ett bestånd där plantskogsvården försummats kan vi nog hitta skapligt med småstock i, eftersom stammarna i sådana bestånd är långa med liten avsmalning, säger Norrgård. Varken han eller Peltoniemi rekommenderar dock någon att strunta i skogsvården. Bästa lönsamheten har nog skogsägaren genom att gynna både grovlekstillväxten och kvaliteten på stammarna. Småstock i alla bestånd Någon medveten produktion av småstock rekommenderar Värdeapteringen berättar hur jag får mesta möjliga utbyte ur en stam, säger Ralf Pihl. de inte heller. Småstocken är nämligen ett sortiment som uttryckligen ska tas på massavedens bekostnad, inte på de grova stockarnas. Småstock finns i princip i alla bestånd, och så gott som i varje stam. I en del unga gallringsbestånd är kvaliteten på tallarna faktiskt så usel, att just inga småstockar kan tas tillvara. Men för det mesta ger äldre gallringar riktigt gott utbyte. Totalt sågar Isojoen Saha kubikmeter stock varje år. Av den mängden är 20 procent småstock. Det blir många småstockar, det. Det kan faktiskt gå tusen småstockar på ett lass med 50 kubikmeter virke, säger Mikko Peltoniemi. Av den sågade småstocken går en del till företagets egen förädling. Dörr- och fönstertillverkare hör till kunderna. Men hela 70 procent exporteras. m Text och foto: Anne Manner Stammen innehåller totalt 100 liter. Den ger tre småstockar och en bit massaved. 13

14 Virkesmarknaden Kvalitetsvirke ger högre pris Det lönar sig att producera kvalitet. Högklassigt virke är ett starkt kort på världsmarknaden, liksom inom landet. Skillnaden i kvalitet märks också i skogsägarens börs, förutsatt att rätt virke hittar rätt köpare. DGod kvalitet ska tas tillvara och varje sortiment ska kanaliseras till den köpare som behöver och därmed är beredd att betala för ett specifikt sortiment. Foto: Maria Lindén Det är grunden i Södra skogsrevirets verksamhet inom virkeshanteringen. Vi har en fördel genom att vi säljer virke enligt sortiment till bilväg eller fabrik. På så sätt möts tillgång och efterfrågan i allra högsta grad. Revirforstmästare Ragnar Gartz understryker att läget är ett annat än om försäljningen gällde rotposter eller avverkningsrätter. I ett bestånd ingår som bekant en mängd sortiment. Det finns inget som säger att köparen till en specifik avverkningsrätt har bruk för alla sortiment som beståndet innehåller. Naturligtvis märks det på priset. Märkbar prisskillnad Kvalitet ger verkligen skogsägaren ett bättre pris idag. Prisskillnaden mellan tall av den bästa kvaliteten och den sämsta är idag omkring 20 euro per kubikmeter. För björkens del är skillnaden ännu större. Ragnar Gartz berättar att medelpriset för björktimmer påverkas av andelen kvalitetsrotblock. Värdeökningen för en enskild skogsägare kan vara markant. Där det finns kvistfria och annars felfria rotblock av björk, stiger medelpriset för björkstocken upp till det fyrdubbla. Grovt virke betyder stor andel av det totala utbudet. Det Stamkvistning i två till tre omgångar, den första i ett tidigt skede, ger god kvalitet på virke. i sin tur betyder att rotblocken inte behöver vara särdeles många för att andelen kubikmeter av det totala utfallet ska bli hög. Det har skogsägaren nytta av att beakta redan vid en prisjämförelse inför en virkesförsäljning. Grova långa granstockar Också gran av god kvalitet ger ett högre pris. Men här är kriterierna andra. Grovt, långt timmer av gran ger ett högre pris än kort och klent. Förklaringen är enkel. Utbytet vid sågning är större ju grövre och längre stockarna är. Med viss reservation, vill säga. Långa stockar bör undvikas om avsmalningen är stor. Andelen spill ökar, eftersom det är toppdiametern som avgör hur mycket sågvara varje enskild stock kan ge. För massavedens del nämner Gartz att en viss kvalitetsindelning finns. Felfri massaved av gran blir slipmassa, medan gran med lite röta används inom cellulosaindustrin. Svårare rötskadat granvirke går till skivindustrin eller som energiråvara. Starkt kort utomlands Ragnar Gartz vet berätta att vårt inhemska virke skördar framgångar ute i världen, tack vare kvaliteten. Utländska gäster går omkring i skogen och kontrollerar hur många årsringar det går på varje centimeter. Och 14

15 de kommer till resultatet att kvaliteten i våra skogar är synnerligen god! Hemligheten är att tillväxten är förhållandevis långsam. Klimat och jordmån gör att virket blir starkt. Sådant virke växer bara inom ett relativt smalt bälte av barrskog. Dessutom har vi liten andel tjurved. Om vi jämför vår inhemska gran med den som växer i södra Sverige ser vi en stor skillnad. Också det beror på olikheter i klimat och bördighet. Gartz har hört utländska kunder berätta att den finländska granen av bästa kvalitet gett 20 procent mer i utbyte vid sågning än den sydsvenska. Det är ingen överdrift att benämna nästan allt vårt virke som specialvirke, eller specialsortiment. Och det är tack vare kvaliteten. Även massaveden är förtjänt av benämningen. Vår barrmassaved är långfibrig, medan massaved från andra delar av världen är kortfibrig. Kvaliteten är alltså i en egen klass här hos oss. Skogsvård en investering Den allra bästa kvaliteten kommer inte alldeles av sig själv. Grunden för fortsatta framgångar börjar med anläggningen av nya bestånd. Tillräckligt antal överlevande plantor, rätt metod och rätt trädslag är början på kvalitetsskog. Sedan hänger resten på skogsvården. Röjning i rätt tid är A och O. Tidig stamkvistning Vidare ser Ragnar Gartz stamkvistningen som en bra metod i strävan att uppnå högsta möjliga kvalitet. Det är skada att stamkvistningen som arbetsslag föll ur den nya finansieringslagen. Stamkvistning utförd i rätt tid ger mycket goda resultat. Gartz menar att stammar ofta kvistats i ett alltför sent skede. Därför har också många dragit slutsatsen att arbetet inte varit värt att satsa krafter och statliga slantar på. Det är klart att en kvistning av ett grovt bestånd inte Prisskillnaden mellan bästa och sämsta kvalitet på tallstock är cirka 20 euro per kubikmeter. ger några goda resultat. Det går ju inte att ta ut kvistar som redan finns i en stam! Stamkvistning bör utföras i ett tidigt skede, och helst i två till tre omgångar. Övertäta bestånd av ondo Beståndsvårdande avverkningar är något som Ragnar Gartz talar varmt för. Och det är synnerligen viktigt att gallra i rätt tid. Att låta övertäta bestånd stå ogallrade för avkvistningens skull är alldeles fel. Det betyder visserligen att andelen friska kvistar är mindre, men de torra kvarstår. Så produceras inget kvalitetsvirke. Nej, tillräckligt stora gröna kronor ska det vara. På så sätt äventyras inte tillväxten, och stammarna håller sig starka och friska. m Gallring i rätt tid ger friska, välväxande stammar. Att övertäta bestånd skulle ge god kvalitet är en stark överdrift. Text och foto: Anne Manner 15

16 Virkesmarknaden Virkesköpare i Svenskfinland Nu är det säljarens marknad. Genom att begära anbud från flera virkesköpare får du fram vilken köpare som ger det bästa priset för det virke du planerar att sälja. Förteckningen över virkesköpare och virkesförmedlare baserar sig på en förfrågan till skogsvårdsföreningar, virkesköpare och virkesförmedlare. Alla besvarade inte förfrågan och därför saknas områden och köpare i förteckningen. Förkortningar: ta = tall bj = björk gr =gran st = stock Definitioner: Småstock har vanligen 11 cm som minimigrovlek. Rotblock är den första stocken räknat från stubbskäret. Grova, kvistfria rotblock är värdefulla Stolpar görs av tall. Minimilängden är 8 m och minimigrovleken 13 cm. Sparrar görs av tall. Längden är 3 6 m och diametern 8 13 cm. Kubb görs av tall och gran. Längden är 3,1 m och diametern cm. GROT är en förkortning av grenar och toppar och avser hyggesrester. ÖSTERBOTTEN Jeppo svf: Jeppo Skogsandelslag (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, energived från ungskogar, Jeppo skogsvårdsförening (energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Biowatti (stubbar) Korsnäs svf: Metsäliitto (tast, tasmåstock, stolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); UPM (tast, tasmåstock, stolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar) Kristinestads svf: Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, UPM (tast, tasmåstock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, Luvian Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Pihlavan Saha (tast, tas- måstock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Isojoen Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Biowatti (energived från ungskogar); Kannisto Oy (energived från ungskogar) Malax svf: Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, gran som energived); UPM (tast, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Nykarleby svf: Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, alst, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, överrötskadad gran som energived); UPM (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, alst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived) Pörtom svf: Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, från ungskogar, överrötskadad gran som energived); UPM (tast, tarotblock, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, stubbar); Isojoen Saha (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv); Pörtom svf (överrötskadad gran som energived) Norrskog: UPM (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Metsäliitto (tast, tasmåstock, sparrar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Stora Enso (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Junnikkalan Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Forséns Såg (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Svf Norrskog (energived från ungskogar) Söderskog: Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, gran som energived); UPM (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, stubbar, Isojoen Saha (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, grrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv) Stora Enso (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv) Vörå-Maxmo svf: Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, stubbar, UPM (tast, tasmåstock, sparrar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); P-E Lång (alst) ÅBOLAND Kimitonejdens svf: Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, tasmåstock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Ö-Skog (tast, tasmåstock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Nurmio Consulting (GROT, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Väståbolands svf: UPM (tast, grst, bjst, tamv, från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, Metsäliitto (tast, tasmåstock, grst, grrotblock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived) ÅLAND Ålands skogsägarförbund (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, energived från ungskogar, stubbar, barrkubb); Carl Rundberg Ab (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived) NYLAND Borgå: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, tarotblock, grstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, överrötskadad gran som energived); Käkikosken Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Ekenäs: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, tarotblock, grstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Esbo: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, tarotblock, grstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Hangö: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, tarotblock, grstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, 16

17 gran som energived) Ingå: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, tarotblock, grstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Karis: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, tarotblock, grstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Kyrkslätt: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, tarotblock, grstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Lappträsk: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Wide Skog (tast, tarotblock, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, energived gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Agroenergi (energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Käkikosken Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Liljendal: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Wide Skog (tast, tarotblock, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, energived gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Agroenergi (energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Käkikosken Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Lovisa: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Wide Skog (tast, tarotblock, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, energived gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Agroenergi (energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Käkikosken Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Mörskom: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, tarotblock, grstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, Agroenergi (energived från ungskogar, Käkikosken Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Pernå: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Wide Skog (tast, tarotblock, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, energived gran som energived); Agroenergi (energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Käkikosken Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Pyttis: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, tarotblock, grstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, Agroenergi (energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Käkikosken Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived) Sibbo: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, tarotblock, grstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Sjundeå: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, tarotblock, grstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Strömfors: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Wide Skog (tast, tarotblock, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, energived gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Agroenergi (energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Käkikosken Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) Vanda: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, tarotblock, grstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, gran som energived) m Text: Gerd Mattsson-Turku 17

18 Med förädling av lärk som mål Som inslag i tall- eller granbestånd gör lärken gott åt sina medtävlares kvalitet. Kombinerad med björk lider lärken. De erfarenheterna har Harald Svens i Vörå skaffat sig i sin egen skog. Han har testat olika kombinationer, men också rena lärkbestånd. I Idealet är mellan 200 och 600 lärkstammar per hektar, och resten tall eller gran, beroende på markens bördighet. Däremot är kombinationen björk och lärk inte gynnsam för lärken. Björken tar över, och lärken mår inte bra av beskuggningen. Harald Svens i Vörå understryker att hans erfarenheter baserar sig på det egna skogsbruket, och att det som passar här inte alls behöver vara bästa lösningen någon annanstans. Sina grundkunskaper har han skaffat på kurser samt genom att läsa facktidskrifter. En betydande del av vetskapen har också kommit genom självständigt tänkande samt genom försök och misstag. Målet är maximal överlevnad Harald Svens har erfarenhet av lärkodling sedan 1988, och från första början har han haft en bestämd målsättning: Lärk behövs som alternativ till impregnerat virke. Han har hittills planterat ungefär exemplar av sibirisk lärk och få har gett upp andan. När jag planterar gör jag det med maximal överlevnad som mål. Det är synnerligen viktigt att förbereda varje plantering samt att hitta de allra bästa planteringspunkterna. Förberedelserna omfattar ofta bekämpning av asp. Stubbskotten av asp är nämligen ett vanligt gissel i trakten. Svens förespråkar avverkning av asp några år innan själva slutavverkningen utförs. Själv använder han även kemisk bekämpning både före plantering och för att rädda livet på plantbestånd i tillväxt. Det finns fler hot. Svens vet berätta att snytbaggen kan ge sig på både björk och lärk. Harald Svens vill ha lärk som alternativ till impregnerat virke. I beståndet från 1988 är en gallring aktuell. Rör försämrar kvaliteten I förberedelserna ingår däremot inte maskinell markberedning. Svens vill nämligen slippa det ökade röjningsbehov som standardmetoden harvning medför. Däremot planterar han tätare bestånd än de flesta gör. Han ser till att plantornas rotklumpar kommer ordentligt i jorden, och under skogsodlingen är konceptet lika för alla trädslag. Det här är bästa markberedningsaggregatet som finns, säger Harald Svens och visar sina stövlar försedda med stålhätta. Valet av planteringspunkt och redskap är A och O för överlevnad och kvalitet. Svens är ingen vän av planteringsrör. Jag har konstaterat att kvaliteten i planteringarna sjunkit i takt med att röret blivit ett allmännare redskap. Plantering med spett kräver handgriplig nedsättning av plantan. Det bäddar för en noggrannare kontroll av att plantan verkligen sitter stadigt med rötterna på rätt sida om markytan. Plantorna ska inte hängas i lingonriset, de ska sättas tillräckligt djupt! Vidare är risken för lutande plantor betydligt större vid användning av rör, menar Svens efter att ha studerat kvaliteten på många planteringar. Brunnsröjning räddar liv Försöken i den egna skogen har visat att högläggning ger en god start, och att färska dikesvallar är utmärkta planteringsplatser för lärk. 18

19 De nya vallarna är tillräckligt porösa för att plantorna ska komma igång. Men täta lerjordar bör undvikas. Lärken har en snabb höjdtillväxt, och hinner därför undan naturligt uppkommen, konkurrerande växtlighet. Bekämpning av gräs och asp samt brunnsröjning utför Svens enligt behov i sina plantskogar. Regelrätt slyröjning behövs därför inte för att rädda plantornas tillväxt. Vid den första utglesningen tar Svens tillvara energived. Den kommer väl till pass, eftersom Svens även är värmeföretagare. Stamkvistar i omgångar Stamkvistning är ett ständigt återkommande arbete, eftersom Svens har gått in för att odla kvalitetsstammar. Jag stamkvistar i två till tre omgångar. En tumregel är att två tredjedelar av stammen ska ha grön krona. Jag kvistar lärk, tall och björk. Masurbjörken är ett särskilt kapitel för sig. Rätt tidpunkt för kvistning av lärk är viktig. Lärken måste vara så långt hunnen att kronan skuggar den del av stammen som kvistas. Tillgång på ljus gör att lärken bildar vattenskott. Arbetet utför skogsägaren när tiden så medger. För lärkens del blir det ofta om vintern. Ju kallare det är, desto lättare går det att kvista lärk. Kvistarna knäcks lätt alldeles intill stammen. Favoritredskapet är en specialsåg, där tänderna ska vässas i tre riktningar. Tack vare vässningen och det endast 0,7 millimeter tjocka bladet blir den sågade ytan jämn istället för lurvig. Förädling vid gården Lärkstammarna i Svens skog är anmärkningsvärt raka med liten avsmalning. Det är resultatet av bra plantor, tät plantering, hög överlevnad samt aktiv skötsel. Jag planterar alldeles för tätt, men det är min privata värk. Alla stammar vill få upp sina kronor mot ljuset, och täta, unga bestånd ger raka stammar, klena kvistar och liten avsmalning. I det äldsta lärkbeståndet finns redan hyfsat grovt virke, och en gallring börjar bli aktuell. För att skapa jämnhet i beståndet tar Svens ut dels de klenaste och sämsta stammarna, men också de allra grövsta. Visionen är förädling vid den egna gården. Lärken står rakt, tillräckligt djupt och på noga valt ställe. Björken har många roller Björk är ett allmänt förekommande trädslag i Harald Svens skog. Han har planterat cirka björkar, varav en dryg fjärdedel är masurbjörk. Björken har också andra roller än den virkesproducerande. Den fungerar utmärkt som stormkappa, och även som foderträd åt orren. Intresset för skogens möjligheter går helt i linje med markägarens inställning till hela verksamheten: Den yttre ramen är den årslön som behövs. Sen är det upp till mig själv att förvalta mitt jordbruk, skogsbruk och värmeföretagande på ett hållbart sätt. m Text och foto: Anne Manner 19 I mitten specialsågen som tack vare det tunna bladet och med tänder vässade i tre riktningar ger en fin sågyta.

20 Lokalt bränsle ingen bristvara Nytta för nejden på oljeshejkernas bekostnad. Det är verkligheten om projektet Höjning av energisjälvförsörjningsgraden i Österbotten får som det vill. Projektet bygger på samverkan mellan skrivbord och praktisk vardag. Projektet grundar sina visioner på kalla fakta. Faktum är att bränslepotentialen är större än konsumtionen av såväl värme som el, när de stora industriorterna Jakobstad, Vasa och Kaskö inte räknas med. Lokala bränslepotentialer finns och tekniken av idag gör det möjligt att i hög grad övergå till användning av landskapets eget bränsle. Politiska och enskilda beslut är dock en grundförutsättning för att möjligheterna ska kunna utnyttjas. Det säger projektchef Johan Wasberg på Teknologicen- trum Merinova i Vasa. Merinova administrerar projektet. Wasberg berättar att bränslepotentialen är utredd skilt per kommun. Det är meningen att siffrorna ska kunna användas av kommunernas beslutsfattare och andra aktörer, för att verkligen få konkreta resultat. Gott om råvara Den totala potentialen av eget, fast bränsle varierar per kommun. I städerna Vasa, Jakobstad och Kaskö är den noll eller ett fåtal procent av den verkliga konsumtionen. Men i de allra flesta kommunerna i landskapet är den möjliga självförsörjningsgraden knappa hundra procent, eller en bra bit över det verkliga behovet. Det kan projektchef Timo Hyttinen på Levóninstitutet i Vasa berätta. Energiråvaror från skogen utgör en mycket betydande potential. Kustens skogscentral har bistått med uppgifterna som Hyttinen sammanställt. Att det finns gott om en råvara betyder däremot inte att den kan utnyttjas fullt ut. Av skogsbränslena kan omkring 65 procent tas tillvara, säger Hyttinen. Övriga bränslen som räknats in i potentialen är till exempel åkerbränslen, djurfett och avfall. Förutom de brännbara råvarorna finns vatten, vind, sol samt jordvärme som fullt möjliga resurser. Fjärrvärme i Nykarleby Nykarleby utgör ett pilotområde inom projektet. Här pågår förberedelser för ett fjärrvärmenät. Projektet har utfört en fastighetsinventering i centrum och på ett industriområde. Inom det här området går det åt drygt en miljon liter olja per år. Tanken är att fjärrvärme till största delen ska kunna produceras med fasta bränslen, så som flis av träbränsle samt exempelvis biomassa från åkrar. Det säger Jonathan Fagerström, som i praktiken utfört inventeringen. Han är Korsholmsbo och studerar vid Umeå universitet med sikte på en enligt våra finländska termer uttryckt diplomingenjörsexamen. Han är specialiserad på energifrågor. Inventeringen han gjorde ifjol visar att de två områdena i Nykarleby, själva centrum och industriområdet, kan knytas ihop och förses med fjärrvärme. Och frågan kommer upp i alldeles rätt tid. Många oljepannor i området börjar bli till åren, och ett byte är aktuellt i väldigt många fall. Både Nykarleby stad och företagen inom det aktuella området är överlag positiva till projektet. Det vet Fagerström, som vid inventeringen tog kontakt med företagen och fick uppgifter om konsumtion samt pannornas skick. Erfarenhet av flis i Nykarleby Jonathan Fagerström, Johan Wasberg och Timo Hyttinen vill öka användningen av lokal energi. Projektets sammanställda siffror visar att en så gott som fullständig självförsörjning av energi är möjlig i Nykar- 20