Skogsbruket. 2 Skogsbruket 10/2009. Nr År g å n g 79

Transkript

1

2 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr År g å n g 79 4 Barrstock och björkmassaved går åt Vi r k e s k ö pa r na i d e s t ö r r e bolagen ä r pressade. Å e n a s i d a n v i l l m a n förse s å g a r na m e d d e n r å va r a d e behöver. Då b e h ö v s m e r a s t o c k från skogsägare som är ovilliga att sälja. euro/m 3 30 Granmassaved januari september 2009 rotpris % skattelättnad i kraft i handen utan skattelättnad rotpris jan sep 2009 i handen jan sep 2009 med 50% skattelättnad 6 8 Småstock kan öka virkeslikviden Sm å s to c k eller klenstock ä r ett kompletterande virkessortiment s o m k a n g e en e x t r a i n ko m s t å t skogsägaren. 6 Det lönar sig att utnyttja skattelättnaden Virkeshandeln pågår för fullt hos Koskitukki Vår skogsindustri har inte helt övergett Finland Den finska s k o g s i n d u s t r i n k ä m pa r m e d p r o b l e m, m e n h e lt h o p p l ö s ä r inte situationen. Liten såg satsade på specialvirke Nischen för specialvirke är liten, men mångskiftande. Knepig trädfällning Alla s o m a r b e ta r m e d m o t o r s å g r å k a r f ö r r eller senare u t f ö r fällning av stockträd som kräver precision. Gödsling ökar tillväxten i skogen 22 Fö r sju å r sedan va l d e f y rt i o s k o g s ä g a r e i Pö r t o m at t g ö d s l a ett h u n d r a h e k ta r s t o r t o m r å d e. Toppskotten ä r hälften l ä n g r e o c h barren grönare och längre i den skog som gödslats. Utländsk arbetskraft möter finländskt skogsregelverk 28 Det s o m m å n g e n s k o g s ä g a r e f å t t m e d modersmjölken g ä l l a n d e b å d e miljöhänsyn och arbetarskydd kan vara rena rama nyheter för arbetskraft från ett annat land Omslagsbild: Ponsse.c o m 2 Skogsbruket 10/2009

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 10/2009 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Klaus Yrjönen tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Virkeshandeln vädrar morgonluft energiveden på frammarsch Virkeshandeln o c h d ä r m e d verksamheten i våra skogar har blivit aktivare med höstens intåg. Jämfört med förra årets rekordsiffror är nivån dock ännu låg. Den sammanlagda arealen av gallringar och förnyelseavverkningar under de nio första månaderna det här året var drygt hektar, vilket endast är drygt 40 procent av nivån ifjol. Efterfrågan och priset på skogsindustrins produkter har på sistone börjat uppvisa en svagt uppåtgående trend samtidigt har skogsbolagen minskat på sina rotpostreserver. Det här har lett till ökad aktivitet i virkesinköpen. Situationen varierar i olika regioner och för olika virkessortiment. Virkesimporten från Ryssland har minskat radikalt på grund av exporttullarna. I och med att skogsbolagen har avvecklat sina anskaffningsorganisationer bakom östgränsen kommer virkesimporten inte att öka åtminstone på kort sikt även om Ryssland skulle avskaffa exporttullarna. Däremot bildar östersjöområdet ett virkesankaffningsområde och beroende på prisnivå och efterfrågan på olika sortiment får vi räkna med att importen fortsätter. Vår skogspolitik har som mål att främja en hållbar användning av våra virkestillgångar och staten har givetvis ett intresse att jämna ut konjunktursvackorna. Skattemorötterna togs i bruk för att säkra tillgången på virke för industrin och de ser ut att fungera också under lågkonjunkturen. Nedgången i virkespriserna kompenseras till en del av skattelättnaderna och har säkert bidragit till skogsägarnas intresse att sälja virke. Jord- och skogsbruksministern kom för en tid sedan med ett initiativ om att sammanföra virkeshandelsparterna och förbättra dialogen och därmed gynna marknaden. Utspelet får en att höja på ögonbrynen och det verkar stå stick i stäv med den allmänna trenden som betonar konkurrensutsättning och marknadens roll i sammanhanget. En ökad efterfrågan på energived har varit positiv ur skogsägarnas och skogsbrukets synpunkt. Hjulen i skogen har fortsatt att rulla tack vare en efterfrågan på skogsbränslen samtidigt som efterfrågan på andra sortiment har legat mycket lågt. En ökad användning av träenergi är speciellt gynnsamt för Svenskfinland. Vid anskaffningen av skogsbränslen är transportsträckan avgörande för lönsamheten. Det betyder att efterfrågan på energived är mera lokal och betalningsförmågan bättre på nära håll. Pappers- och massaproduktionen har ju koncentreras till industrier som numera ligger långt från kustområdena i Svenskfinland. Efterfrågan på tallmassaved har länge varit problematisk på många områden i Svenskfinland, men nu har det uppstått ett alternativ för avsättning av klenare tallvirke, nämligen som skogsbränsle. Virkesmarknaden vädrar morgonluft nu är det en bra tid att börja planera virkesförsäljning. m KLAUS YRJÖNEN klaus.yrjonen@tapio.fi 3

4 Virkeshandel Barrstock och björkmassaved går åt Virkesköparna i d e större bolagen ä r pressade. Å e n a sidanvill man förse sågarn a m e d d e n r å va r a s o m d e behöver. Då b e h ö v s m e r a s t o c k f r å n s ko g s ä g a r e s o m är ovilliga att sälja. Effekten kan bli kraftigt höjda stockpriser i ett l ä g e d ä r s å g a r na egentligen i n t e h a r r å d. Under det senaste året har det skett stora förändringar i exportströmmarna av sågade barrträvaror i Europa. De finska och även de baltiska sågverken har halverat sin export till andra europeiska länder medan de svenska sågverken har minskat sin export mycket lite. På den brittiska marknaden har Sveriges marknadsandel stigit från 35 till 60 procent. Orsaken är den svenska valutafördelen. Virkeslagren är i balans Utmaningen för våra sågverk är nu att få stock. På UPM uppger köpscheferna Mikael Bäckman och Rodney Strandvall att bolaget nu behöver barrstock och granmassaved. Nu är våra virkeslager i balans, säger Mikael Bäckman som är köpchef för region Södra Finland. Vi har avverkat de rotstående skogar som vi hade i lager, tömt lagren längs skogsbilvägarna och lagren på fabriksområdena har balanserats i förhållande till fabrikernas och sågarnas efterfrågan. UPM är nu beredd att köpa nya rotposter för snabb drivning så att skogsägarna kan utnyttja skattelättnaderna. UPM:s önskelista Sortiment Efterfrågan tallstock ++ granstock ++ björkstock - tallmassaved + granmassaved ++ björkmassaved + energived ++ Vi behöver stock och björkmassaved Nu är vi intresserade av barrstock och björkmassaved, säger Per-Henrik Storbäck på Metsäliittos distriktskontor i Vasa. Det här gäller för Metsäliitto i hela landet, inte enbart i Österbotten. Barrmassaved har vi i lager, men småningom tar även de lagren slut. Storbäck förklarar varför björkmassaved nu plötsligt blivit eftertraktad. Det kommer björkmassaved från alla avverkningar eftersom det finns inslag av björk i så gott som alla skogar. Mängderna är dock vanligtvis små och björkdominerade skogar saknas så gott som helt. Mest björk finns det på fuktiga marker och de kan vi avverka enbart vintertid när marken är frusen. Därför har vi brist nu. Metsäliittos önskelista Sortiment Efterfrågan tallstock ++ granstock ++ björkstock -- tallmassaved - granmassaved - björkmassaved ++ energived ++ Handeln med energived ännu i barnskorna Efterfrågan på energived fortsätter att öka. Den låga nivån på avverkningarna och i synnerhet på förnyelseavverkningarna torde leda till brist på energived efter årsskiftet. Sommarhalvåret är behovet litet, men med vintern och kölden ökar energibehovet och därmed även behovet av skogsbränslen. Alla aktörer på energivedsmarknaden framhåller klart att de är mycket intresserade av energived i alla former eller stubbar, grot och klenvirke från ungskogar. Marknaden för energived är ännu ung, vilket syns bland aktörerna. Prissättningssystemen varierar, kvalitetskraven är så gott som obefintliga eller mycket luddiga och metoderna för att mäta energiveden varierar. Ur skogsägarens synvinkel är det här ingen optimal situation. Det är svårt att jämföra vad olika aktörer betalar för energiveden och ibland är skogsägaren tvungen att vänta tills energiveden är flisad innan betalningen kommer. Den partiella skattefrihetens inverkan på inkomster av försäljning av virke euro/m 3 30 Granmassaved rotpris % skattelättnad i kraft i handen utan skattelättnad euro/m Tallstock rotpris % skattelättnad i kraft i handen utan skattelättnad 20 rotpris jan sep 2009 rotpris jan sep i handen jan sep 2009 med 50% skattelättnad i handen jan sep 2009 med 50% skattelättnad januari september 2009 januari september Skogsbruket 10/2009

5 Vägning håller på att bli allt vanligare som mätmetod. Ett pris som är bundet till vikten färsk råvara skulle vara en lösning på oklarheter gällande prissättningen. Har du förstagallringar som är outförda? Vid årsskiftet tar den fullständiga skattefriheten för inkomster från försäljning av virke från förstagallringar slut. Skogsägare som ännu har förstagallringar outförda med ett kontrakt som gjordes i fjol mellan april och slutet av augusti, börjar få det kritiskt. Nu gäller det att snabbt ta kontakt med virkesköparen och försöka få avverkningen utförd före årsskiftet. Om förstagallringen är en s.k. vinterstämpling som kräver frusen mark, är det en lösning att försöka diskutera sig fram till ett så stort förskott som möjligt. Efter årsskiftet är bara hälften av inkomsten från försäljning av virke från förstagallringar skattefri. Virkespriserna är kanske inte så låga Skattefriheten för inkomster från försäljning av virke ger skogsägaren mera pengar i handen. för virkesaffärer gjorda är 50 procent skattepliktig inkomst om virkeslikviden kommer på kontot och 75 procent om virkeslikviden kommer först för virkesaffärer gjorda är 75 procent skattepliktig inkomst om likviden kommer på konto senast Lagen som gäller tidsbunden partiell skattefrihet trädde i kraft den 1 januari Den tillämpas dock retroaktivt för virkesaffärer gjorda från och med den 1 april Den veckan var rotpriset på tallstock 57,42 euro per kubikmeter och på granmassaved 22,98. Den partiella skattefrihet på 50 procent gör att de pengar som skogsägaren får i handen vid en virkesförsäljning i dag inte är så mycket mindre. Skillnaden är t.ex. för granmassaved klart under en euro per kubikmeter. För tall- och garnstock är den större, drygt tre euro per kubik (se diagrammen nere på föregående sida). m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Ryskt papper är vanligt i dagstidningarna Ryskt papper ökar Vå r a dag s t i d n i n g a r ä r storkonsumenter av pa p- per. Enbart Hufvudstadsbladet a n v ä n d e r va r j e k v ä l l n ä s ta n f y r a rullar papper. En rulle ä r 1,6 meter b r e d o c h d r y g t en meter i diameter o c h v ä- g e r ett t o n. Hufvudstadsbladet eller HBL trycks på KFS Medias tryckeri i Vanda. Enligt Jean-Olof Åkerberg som är teknisk direktör på KSF Media använder tryckeriet ton papper per år. Den stora siffran beror på att tryckeriet också trycker andra tidningar än HBL och att HBL har bilagor. Bland annat Borgåbladet, Landsbygdens Folk och Kyrkpressen trycks i Vanda. Ryskt och finskt papper på HBL tryckeriet Omkring hälften av pappret är av ryskt ursprung. Skogsbruket 10/2009 Den vita kvaliteten som HBL har i sina bilagor köper vi från UPM, säger Jean-Olof Åkerberg. Det är gjort av massa som innehåller omkring hälften returpapper och hälften nyfiber. Pappret i dagstidningen är till största delen ryskt. Vi köper det från Kontupohja pappersfabrik i Ryska Karelen. Det är priset som avgör varifrån vi köper pappret. Finskt, svenskt och ryskt papper i Vasabladet Vasabladet trycks på tre olika platser, i Vasa, Seinäjoki och Karleby. Tryckerierna har dock samma ägare eller I- print Oy. Enligt upplagechef Jan-Erik Hinds på Vasabladet är det här situationen till årsskiftet då nuvarande kontrakt går ut. I-print trycker inte bara Vasabladet utan också de finska dagstidningarna Ilkka och Pohjalainen, som ägs av Ilkka- Yhtymä som i sin tur äger I- print. Största delen av pappret har finskt ursprung, men en del kommer från Sverige och en del från Ryssland. m Priset avgör varifrån våra dagstidningar köper sitt papper. Priset på råvaran eller papperspriset avspeglar sig i prenumerationspriset. Utländskt papper i våra dagstidningar är inget nytt eller ovanligt. I fjol importerades drygt 80 miljoner ton dagstidningspapper till ett värde av närmare 40 miljoner euro. Av den mängden var över sjuttio procent från Ryssland. Under det första halvåret 2009 har importen från Ryssland ökat med nästan tjugo procent. Medelpriset på det importerade pappret 2008 var 462 euro per ton. Det ryska pappret var 15 euro per ton billigare. Finländska tryckerier köpte också papper från Sverige. För pappret från Sverige betalade tryckerierna 511 euro per ton. Tryckeriernas intresse för ryskt papper baserar sig uteslutande på det lägre priset. Kvalitetsmässigt är det ingen skillnad på det ryska och det finska pappret. Omkring trettio procent av det papper som våra dagstidningar trycks på uppskattas bli tryckta på ryskt papper. m 5

6 Virkeshandel Småstock kan öka virkeslikviden Foto: Skogsindustrin r.f. I gallringar är småstock ett bra sortiment. Många av de stammar som inte är tillräckligt grova för att bli stock fyller kraven för småstock. 6 Skogsbruket 10/2009

7 Småstock eller klentimmer är ett kompletterande virkessortiment som kan ge en extra inkomst åt skogsägaren. Speciellt intressant är klentimmer när efterfrågan på massaved är svag. Det är framförallt de privata sågverken som satsat på att bygga såglinjer för klenare dimensioner. En del av förklaringen är att sågverken själva vill förädla en så stor del som möjligt av det virke de köper. Den massaved som kommer i avverkningarna skall säljas vidare till annan industri och det kräver hårda förhandlingar för att få ett pris som täcker både inköpspris och hantering. Vad är småstock? Småstock har en toppdiameter som för tall är cm och för gran cm. Om sågen har lämpliga beställningar kan minsta diametern tillfälligt dras ner ända till 10 cm. Stocken skall ha friska kvistar och vara rak. Vilka längder som köps varierar från köpare till köpare och också beroende på vilka beställningar sågen har. Vad blir det av stocken? Det blir inga ytbräder vid sågningen utan det är endast centrum som blir sågvara. Det mesta av sågvaran förädlas vidare till paneler och lister. Det är viktigt att stocken är rak. Redan små krökar gör att centrumutbytet blir vankantigt och får ett lägre värde. Sågutbytet, hur stor del av stocken som blir sågvara, är lågt för klenstock. Av stocken blir bara % sågvaror beroende på om man sågar fullkantigt virke eller om virket får vara vankantigt på ena sidan. Ungefär en tiondel av stocken är bark, en annan tiondel blir spån och resten blir flis för massaindustrin. Lämpliga stämplingar Kim Norrgård från Isojoen saha i Österbotten berättar att sågen köper småstock i längderna dm. Bolaget investerade i en klentimmerlinje 2000 och fick då kapacitet att såga stockar med en diameter mellan 10 och 50 cm och längder mellan 27 och 61 dm. För småstocken betalar man idag ett pris som är c 5 euro/m³ högre än massavedens pris. I slutavverkningar av granskogar minskar massavedsandelen med % och i tallskogar % när man tar till vara småstock. Ju klenare skogen är desto större nytta har man av småstocken. I gallringsskogar med raka stammar kan man ofta ta klenstock från ett stort antal stammar antal som inte är tillräckligt grova för att få stock. Resultat i båda fallen är att skogsägaren får en högre virkeslikvid. Norrgård poängterar att sågen tar till vara både korta småstockar och korta stockar. Om stocklängderna börjar från 43 dm kan man gå miste om % av stocken. Stocklängden är viktig! När man säljer småstock skall man komma ihåg att kolla upp vilka längder som tas till vara, framförallt minimilängden. Som tumregel kan man säga att stocken smalnar 1 cm/m när man går mot toppen. Om minimimåtten på en småstock är t.ex. 12 cm och 43 dm, betyder det att varje småstock i rotändan innehåller åtminstone 1 m vanlig stock. Kommer småstocken från ett klent träd är det okej. Men om den kommer från grövre träd kan det bli ett nollspel, det man vinner från massaveden förlorar man från stocken. m Te x t: Johnny Sved I exemplet har en 25 m hög och 29 cm grov gran apterats (kapats) på två olika sätt. De gröna rutorna rutorna är stock, den gula småstock och de blå massaved. Med småstock halveras mängden massaved och stammens rotvärde ökar från 33 till 34 euro. Om vi räknar med 600 stammar/ha i slutavverkningen och att alla stammar ökar med 1 euro i värde, blir det ett tillägg på 600 euro/ha. Skogsbruket 10/2009 7

8 Virkeshandel Utnyttja skattelättnaden före årets slut Virkeshandeln p å g å r f ö r fullt. Vi k ö p e r g r a n- o c h ta l lt i m m e r f ö r ö v e r 45 e u r o per k u b i k o c h v i ta r o c k s å e m o t b j ö r k s to c k. Nu l ö n a r d e t sig at t utnyttja s k at - telättnaden, säger Anna Koukonen, anskaffningsförman på Koskitukki. I Mörskom i östra Nyland pågår en slutavverkning på sexton hektar granskog för fullt. Min mormor Kerttu Nelimarkka äger totalt tusen hektar skog här i Mörskom. Jag tar hand om hennes skog, berättar Joonas Seeck. Han är bosatt i Helsingfors men har kört ut till avverkningen för att kolla hur den framskrider. Anna Koukonen från Koskitukki tog kontakt med mig för två-tre veckor sedan. Jag planerade egentligen att avverka tjugo hektar. Men det visade sig att skogen var delvis rötskadad så nu avverkar jag bara sexton hektar. Avverkningen sker verkligen i sista minuten, konstaterar Seeck. Den resterande delen på fyra hektar rötskadad gran lämnar han med tanke på miljöhänsynen. Det finns flera virkesköpare i trakten, varför valde du att sälja åt Koskitukki? För mig var det avgörande att de anställda på Koskitukki är unga och flexibla och inte har fastnat i invanda mönster. Dessutom uppskattar jag att det är frågan om ett inhemskt familjeföretag. Och jag vill vara säker på att jag får mina pengar inom utsatt tid, tillägger Seeck. Ersättning för grot och stubbar Seeck kommer att ta bort stubbarna för att bli av med rotrötan. För stubbarna och groten betalar Koskitukki en ersättning som är rejält under en euro per kubik. Då skogsägaren markbereder ytan i samband med stubbrytningen får säljaren betala för det. Det är mer tidskrävande att markbereda ytan än att bara ta bort stubbarna, förklarar Anna Koukonen, anskaffningsförman på Koskitukki Seeck kommer sannolikt att så björk med inslag av gran på ytan. Också små partier går åt Efter att virkeskontraktet med Koskitukki var underskrivet var det snabba ryck som gällde. Några veckor senare har avverkningen i Mörskom framskridit med fart och virkeshögarna växer vid vägkanten. Ungefär kubik gagnvirke kan Seeck räkna med när avverkningen är förbi. Hur kommer den sista delen av virkesaffären nu att ske i praktiken? I Seecks fall sköter avverkningsmaskinen mätningen och då får han pengarna på kontot trettio dagar efter att avverkningen är slutförd. Koukonen tillägger att Kerttu Nelimarkkas skogsinnehav är mera av ett undantag än en regel. Jag köper också små partier både på rot och som leveransarbete. Skogsägarna skäms helt i onödan när de ringer och erbjuder en avverkning som bara är en halv hektar. Vid en leveransavverkning kommer pengarna på kontot trettio dagar efter att jag har varit och mätt in virket. Jag brukar tillsammans med skogsägaren föra in mätuppgifterna i min bärbara dator. På så sätt får han eller hon direkt hemma vid köksbordet reda på vilken summa som kommer att finnas på kontot. Vid en leveransaffär kan det också bli frågan om fabriksmätning och då får skogsägaren pengarna på kontot trettio dagar efter att virket mätts in på fabriken. Om Koskitukki har orsakat en fördröjning och pengarna inte finns på kontot inom utsatt tid får skogsägaren en förhandsbetalning av bolaget. Konkurrens på virkesmarknaden Koskitukki jobbar för att ta över det tomrum som Käkikoski lämnade efter sig på Det gäller för stockbilschauffören att ta det försiktigt i kurvorna då stammarna på meter ska köras till fabriken. 8 Skogsbruket 10/2009

9 Som skogsägare vill jag vara säker på att jag får mina pengar inom utsatt tid, konstaterar Joonas Seeck, här tillsammans med Anna Koukonen från Koskitukki. virkesmarknaden då bolaget gick i konkurs Koukonen erkänner att hon får ta i för att få kontakt med skogsägarna. Hennes område omfattar östra Nyland. Begravningsstämningen i massmedia kring skogsindustrin har också gjort sitt, skogsägarna tror att virkeshandeln står stilla, men det stämmer inte. Läget var stillsamt på vårvintern och försommaren men nu jobbar vi för fullt, förklarar Koukonen. Fabrikerna i Järvelä i Tavastland behöver ungefär en miljon kubik per år som ska anskaffas främst från södra och östra Finland. Vi köper gran- och talltimmer för över 45 euro per kubik för tillfället, för massaved betalar vi rådande marknadspris. Främst är vi ute efter gran- och talltimmer men nu tar vi också emot björkstock och specialrotblock av björk. Hon tillägger att det lönar sig för skogsägaren att utnyttja skattelättnaden. Av virkesinkomsterna är 50 procent skattefria ifall virkesaffären är gjord före årsskiftet och virkeslikviden betald före slutet av år Om timmerpriset är 46 euro per kubik betyder skattelättnaden att skogsägaren egentligen får 55 euro per kubik, förklarar Koukonen. Intressant träddelsmetod Vid sidan om den vanliga sortimentsmetoden använder Koskitukki sig också av träddelsmetoden vid drivningen. Koskitukki har sedan 1998 som enda bolag i Finland använt sig av metoden. Träddelsmetoden går ut på att hela timmerdelen på trädet tas tillvara. På de meter långa stammarna tillåts kvalitetsfel som inte duger i vanliga fall på timmer. Seeck tycker metoden är intressant. Då får ju både skogsäga- ren och Koskitukki maximal nytta av timmerandelen. På avverkningsytan släpas de långa stammarna till vägen med en skogstraktor försedd med gripklo. Entreprenör Juha Meronen jobbar för tillfället i tre skiften på avverkningen i Mörskom. Träddelsmetoden kräver inte så mycket mer jobb för mig. Ibland kräver metoden att vi gör lite bredare körstråk än vanligt. Bäst är det om avverkningen sker vid en väg, avslutar Meronen. m Text och foto: Marianne Palmgren Exempel på hur skattelättnaden inverkar på virkespriset: m Juha Meronen, jobbar i tre skiften tillsammans med sonen Sami, för att få avverkningen i tid slutförd i Mörskom. Skogsbruket 10/2009 9

10 Virkeshandel Skatterabatten har lockat flera att förnyelseavverka Det h a r b ö r jat r ö r a på sig lite, säger verksamhetsledare To r b j ö r n Bj ö r k m a n v i d Ål a n d s skogsvårdsförening o m intresset b l a n d å l ä n d s k a s k o g s ä g a r e f ö r av v e r k n i n g i höst. Med tanke på prisbilden just nu är förnyelseavverkning mest aktuellt. I fjol såldes drygt kubikmeter virke ur de åländska skogarna, något mindre än 2007 då man kom upp över kubikmeter. Någon månadsstatistik görs inte upp och därför kan man i dag inte säga exakt hur man ligger till jämfört med fjolåret men Torbjörn Björkman tror att mängden för hela året blir i stort sett den samma som i fjol, kanske något mindre. Det ser lite ljusare ut igen efter nedgången. Efterfrågan på timmer är relativt bra just nu och därför har det blivit en viss styrning mot förnyelseavverkning i stället för förstagallringar. Det råder ingen brist på bestånd som är mogna att avverkas på Åland, säger Björkman. En del skogsägare har också lockats av reduceringen av kapitalskatten från 28 till 14 procent som man får del av om man gör affär i höst. Det går också bra för svensk skogsindustri och det gagnar oss här på Åland eftersom vi säljer det mesta till Sverige. För lågt Leveranspriset just nu är cirka 20 euro per kubik för massaved och cirka 46 euro för timmer. Medelrotpriset, som används vid uträkning av skogsvårdsavgiften, är enligt senaste beräkningar på Åland 21,86 euro mot 36,61 euro på fastlandet. Medelrotpriset räknas ut för tre år i taget och omfattar all virkesförsäljning. Det finns orsaker till att Åland har ett lägre medelrotpris än övriga Finland. Andelen timmer är något lägre och kvaliteten är inte lika hög, Åland har helt enkelt mer vindpinad skog. Dessutom har småskaligheten sitt pris, de åländska skogsbolagen är Den här skogen är mogen att avverka, säger Torbjörn Björkman, verksamhetsledare för Ålands skogsvårdsförening, och med tanke på prisläget är förnyelseavverkning mer aktuellt i höst. förhållandevis små och har därmed inga stordriftsfördelar. Men skillnaden är ändå för stor, vi ligger i dag på i snitt 60 procent av rikspriset men borde ligga på ungefär 80 procent, säger Björkman. Inte bara priset Det är bra, säger han, att Åland ändå har två skogsbolag som konkurrerar med varandra. När det gäller större avverkningar är många skogsägare i dag beredda att begära in offerter från båda bolagen, den tidigare linjen att vara trogen sitt bolag har därmed förändrats. Vid större avverkningar kan också skogsvårdsföreningen hjälpa till med offertförfrågningarna. Visst är priset en viktig aspekt men ofta handlar det också om den service man får och om entreprenören, som skogsbolagen anlitar, gör ett bra jobb med få skador på vägar och i skogen. Om man är nöjd vill man gärna att jobbet utförs av samma entreprenör. Konkurrens i all ära men i vissa fall borde man också samarbeta och man gör det också det är till exempel inte vettigt att båda skogsbolagen samtidigt sköter mindre avverkningar på grannområden i exempelvis en skärgårdskommun dit det tar extra lång tid att frakta nödvändiga maskiner. I dagsläget är inga finländska uppköpare aktuella på Åland. Det fanns vissa sonderingar för en tid sedan men de rann ut i sanden. Det är inte lätt för ut- 10 Skogsbruket 10/2009

11 omstående uppköpare att komma in på lilla Åland där de måste bygga upp hela den apparat som behövs. Man har under årens lopp hört om olika intressenter men de har inte kommit till skott, säger Björkman. Röjer i ungskog Skogsvårdsföreningen utför inga avverkningar. Däremot handhar föreningen all röjning i plant- och ungskog som Ålands landskapsregering beviljat bidrag för. Föreningen har anställda skogsarbetare som gör jobbet och landskapet står för hälften av arbetskostnaderna. Behovet av gallringar i ungskog är större än det som utförs, konstaterar Björkman. Bottenröjningen utförs av skogsbolagens entreprenörer i samband med avverkningen, kostnaden beaktas i det pris Skogsbruket 10/2009 Det ser lite ljusare ut igen efter nedgången. Efterfrågan på timmer är relativt bra just nu och därför har det blivit en viss styrning mot förnyelseavverkning i stället för förstagallringar. som skogsägaren får för virket. Efterfrågan på energived har inte ökat märkbart trots att det byggts ett större biokraftvärmeverk i Mariehamn. Hittills tycks det ha funnits tillräckligt med skogsavfall för att förse de värmeverk som är i drift på Åland. Gratisklippningen av sly längs diken och vägrenar, som de åländska skogsbolagen erbjuder, har säkert också bidragit till att verken fått det man behöver. Skogsägarna får sällan betalt för skogsavfallet men i bästa fall blir man av med det gratis. Men på sikt tror jag att energived kan bli en intressant exportvara till Stockholmstrakten där man planerar att bygga nya biokraftvärmeverk, säger Torbjörn Björkman. Åländska skogsägare får inte stöd för att ta tillvara energived, stödet fanns inte när Åland gick med i EU och att nu införa det kräver en ändring av landskapslagen och ett godkännande av EU-kommissionen. Risk för splittring Torbjörn Björkman kom till Åland 1990 och konstaterar att det hänt en hel del inom skogsbranschen sedan dess. Andelen moderna skogsägare som inte har kunskap om eller intresse för skogsbruk har ökat och det i sin tur ställer andra krav på skogsvårdsföreningens personal. När man förr kunde diskutera detaljer med kunniga skogsägare får man i dag förklara mer grundläggande frågor. Björkman ser också en risk i att skogsskiften splittras vid arvskiften eftersom det inte längre är givet att det finns någon som tar över hela fastigheten. Det i sin tur leder till att skogsbruket kan skötas mindre rationellt. Det säljs en del skogsfastigheter på Åland, ofta dock inom byn eller släkten och inte lika ofta på öppna marknaden. Det händer också att personer köper skogsmark för i huvudsak jakt, inte för att bedriva aktivt skogsbruk, säger han. m Te x t o c h f o t o : Helena Forsgård Björk i personbilar Tr ä m e d ä k ta u t s e e n d e ä r en v ä x a n d e t r e n d i b i l a r. Vo lv o p e r s o n vag n a r leder utvecklingen. Trädekor har nästan alltid funnits i bilar, men det har mest handlat om mörka, lackerade och behandlade träslag. Till exempel mahogny och valnöt som ska andas lyx. De senaste åren har Volvo introducerat nya dekorer som visar träet just som det är. När Volvo S60 premiärvisades tidigare i år hade den bilen dörrarnas övre del av äkta, ljust björkträ. Ek finns som andra alternativ. Anders Bergström som är designer och dekorspecialist på Volvo uppger det är fråga om björkfaner av mycket hög kvalitet. Faner från de flesta barrträd är för tjockt och sprött för att kunna formas på rätt sätt. Jag tror på flera nordiska träslag i våra bilar. Jag ser framför mig dekorer i ljusa träslag som alm och ask. m Skogsbeskattning på webben Har du kanske funderat på vilka regler som gäller för skogsavdraget? Eller när du kan göra en reservering? Eller vilka fördelarna egentligen är med att vara mervärdesskatteskyldig? På webbsajten > Skogsägare > Skogsbeskattning hittar du ett färskt omfattande material om skogsbeskattning, skrivet just för dig som skogsägare. Du kan också skriva ut blanketter för bokföring av inkomster och utgifter och även en kördagbok. m 11

12 Skogsindustrin Vår skogsindustri har inte helt övergett Finland Den finska s k o g s i n d u s t r i n k ä m pa r m e d p r o b l e m, m e n h e lt h o p p l ö s ä r i n t e s i ta u t io n e n. Nä s ta n hälften av sågverkens produktion använder vi finländare i heml a n d e t. Fö r cellulosa o c h papper ä r s i t u at io n e n en a n na n. Vi k l a r a r i n t e k o n k u r r e n s e n f r å n b l a n d a n n at Sy da m e r i k a, m e n v å r barrsulfatcellulosa b ö r k u n n a k l a r a sig i k o n k u r r e n s e n m e d företag i Centraleuropa. Hemmamarknaden är viktig för vår sågindustri. Största delen eller över fyrtio procent av sågindustrins produktion använder vi finländare i hemlandet för byggande. Vi använder i snitt drygt en kubikmeter sågade trävaror per person och år. I övriga Europa är motsvarande siffra bara knappt 0,3 kubikmeter. Vi ska lyssna på kunderna Enligt Antro Säilä, som är direktör på Skogsindustrin rf, är träets popularitet inom byggande direkt kopplat till dess konkurrensförmåga i förhållande till andra material. Det är viktigt att vi lyssnar på kunderna och beaktar deras önskemål, säger Antro Säilä. Hemmamarknaden är alltid viktig och vi ska också vara öppna för nya innovationer. Vi har stora föväntningar på bland annat kompositprodukter, som består av träspån och plast. Exempel på detta är bl.a. underhållsfria terrassgolv, som består av femtio procent termoplast och femtio procent träspån. I Finland finns det både större och mindre sågar. De finska sågarna står för cirka femton procent av den totala produktionen av sågade trävaror i Europa. Stora Ensos beslut att lägga ner Tolkis såg i Borgå innebär att det blir längre transportsträckor för barrsågtimmer från de nyländska skogarna. Det har alltid en negativ effekt på rotpriset. Dessutom betyder det att drygt femtio personer förlorar sin arbetsplats. Den nyaste pappers maskinen är redan över tio år Den finska skogsindustrin har inte helt övergett hemlandet. I år beräknas skogsindustrin investera omkring 500 miljoner euro i hemlandet. I fjol var motsvarande siffra drygt 900 miljoner euro. Samtidigt investerade skogsindustrin 880 miljoner euro i utlandet. I den senare siffran ingår företagsköp. På de orter som skogsindustrin lägger ner fabriker är situationen för de anställda dyster. Fabriksorterna är oftast små och samhällen är uppbyggda kring fabrikerna. Alternativa arbetsplatser i närheten är ofta få. Ibland händer det att inte hela fabriken läggs ner utan bara t.ex. en pappersmaskin. En titt bakåt visar att det är mer än tio år sedan skogsindustrin lät installera en ny pappersmaskin på ett pappersbruk i Finland. Året var Kostnaderna bör fås till samma nivå som i Centraleuropa Orsaken till att skogsindustrin söker sig utomlands är Skogsindustrins produktionsanläggningar i Finland Pappersfabriker Kartongfabriker Cellulosafabriker (kemisk massa) den höga kostnadsnivån i Finland. Stora Ensos vd Jouko Karvinen ger i en intervju i tidningen Skogsland ett exempel på det. Den stora skillnaden i kostnader mellan Sydamerika och Norden kan belysas med ett exempel från Stora Ensos verksamhet i Brasilien, säger Jouko Karvinen. Där kan bolaget köpa marken, odla skogen, producera cellulosan och skeppa den till Europa till ungefär samma kostnad som enbart massaveden står för i de nordiska länderna. Stora Enso använder i dag egenproducerad cellulosa från Brasilien i sin pappersfabrik i Uleåborg. Karvinen anser också att resonemanget om förädling och specialprodukter som lösningen på hur den nordiska skogsindustrin ska klara konkurrensen från Kina och Fabriker som tillverkar mekanisk massa Fabriker som vidareförädlar papper och kartong Faner-, spånskive- och fiberskivefabriker Sågar Källa: Skogsindustrin rf Fabriker och sågverk i Finland enligt situationen i september Tolkis såg och andra produktionsanläggningar som stänger vid årsskiftet finns med på kartan. 12 Skogsbruket 10/2009

13 Sydamerika som dödfödd så länge kostnaderna i Norden är så höga som de är. Enligt Karvinen är dock situationen inte hopplös för skogsindustrin i Finland. I Norden är vi fortfarande framgångsrika med vår långfibriga och starka barrsulfatcellulosa. Men kostnadsmässigt måste nordiska skogsindustriföretag åtminstone kunna matcha konkurrenter i Centraleuropa, trots nackdelen med långa transportavstånd. Vår skogsindustri är stor både i Europa och globalt Den finska skogsindustrin är stor både globalt sett och med europeiska mått mätt. Utgående från omsättningen (siffrorna gäller för år 2008) placerar sig Stora Enso på andra plats och UPM-Kymmene på tredje plats på Europalistan. Listan toppas av svenska SCA. På den globala listan finns Stora Enso på fjärde plats och UPM-Kymmene på sjätte plats. Listan toppas av International Paper. Finland har bara en halv procent av världens skogstillgångar och det Finska skogsbolag äger också cellulosa- pappers- och kartongfabriker utanför Europa, sammanlagt nio stycken som finns i Nordamerika, Sydamerika och Kina. Dessutom har de några fabriker för vidareförädling, bl.a. UPM:s Raflatec, som gör tryckkänsliga etiketter av papper från egna intilliggande fabriker. visar att vi effektivt utnyttjar virkesråvaran och ser till att ny skog etableras i stället för den som avverkas. Skogsindustrins betydelse för Finland är större än i något annat land. Om värdet av Finlands export av skogsindustriprodukter skulle delas ut till medborgarna, skulle varje finländare få nästan euro. Motsvarande siffra för Sverige, som också är beroende av sin skogsindustri, är euro. Skogsindustrin är en stor arbetsgivare Finskägda pappers-, kartong- och cellulosafabriker i Europa M-real Oyj Myllykoski Oyj Stora Enso Oyj Metsä Tissue Oyj UPM-Kymmene Oyj Källa: Skogsindustrin rf Skogsindustrin är både direkt och indirekt en stor arbetsgivare i Finland. Närmare finländare är beroende av skogsindustrin för sin utkomst. Vi kommer kanske inte så ofta att tänka på att även skogsmaskintillverkare, Foto: Stora Enso skogsmaskinföretagare och deras anställda, transportföretag och förpackningsindustrin är beroende av hur det går för den finska skogsindustrin. På cellulosa- och pappersfabriker jobbar omkring finländare och inom den trämekaniska industrin, dit bland annat sågarna räknas, Antalet anställda har minskat med en femtedel under de senaste tio åren. Gammal teknik och gamla maskiner har ersatts med nya som inte kräver lika stor närvaro av människan. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 10/2009 I fjol var pappersarbetarnas årsförtjänst i snitt euro. 13

14 Skogsindustrin Liten såg satsade på specialvirke Nischen f ö r s p e c i a lv i r k e ä r liten, m e n m å n g s k i f ta n d e. Sp e c i a lv i r k e b e h ö v s f ö r r e n o v e r i n g av v ä d e r k va r na r, g a m l a h u s o c h k y r ko r. Bå t b y g g a r na k l a r a r sig i n t e heller m e d s ta n da r d u t b u d e t på v i r k e. För femton år sedan startade några personer i Lappfors, Esse, sågen Kvalitimber. Avsikten var att leverera specialvirke till snickerier, båtbyggare och husrenoverare. Sågen fortlever och ägs numera enbart av bröderna Sixten och Leif Häggman. Vi sågar upp till en meter grova stockar Vi har hållit vår nisch från starten och just nu monteras den tredje generationen av bandsåg i såghallen, berättar Sixten Häggman. Bandsågen av amerikanska fabrikatet Wood Mizer kombineras med en traditionell klingsåg och då kan man hantera övergrov stock med upp till en meters diameter i rotändan. Lågkonjunkturen känns också hos Kvalitimber. Efterfrågan på sågad björk har minskat, vilket Sixten Häggman tolkar som så att de större snickerierna slagit av på takten. Björkhanteringen har utgjort fyrtio procent av vår verksamhet, nu är andelen mindre. Specialvirke av gran, tall och klibbal går åt hela tiden, och på den sidan handlar det mest om att hitta råvara och få den inköpt. Vi är nämligen mycket beroende av att massaindustrin håller i gång virkesmarknaden. För tillfället sysselsätter sågen två personer, förutom Sixten Häggman också sonen Frank. Sågen är så pass etablerad att kunder också finns i grannländerna. Båtvirke ska sågas vintertid Nischen specialvirke är liten, men mångskiftande. Konstigt vad folk renoverar väderkvarnar, funderar Sixten Häggman och berättar att sågen då och då levererat 8 9 meter långt virke till sådana ändamål. Andra kunder renoverar gamla hus eller kyrkor, och då behövs specialdimensioner av virke för bland annat brädfodring. Nu senast har vi levererat specialbräder till Purmo kyrka. Båtbyggarna har också sådana krav på virke att standardutbudet inte räcker till. Båtbyggarkurser pågår hela tiden, och det finns dessutom båtbyggare som använder specialvirke. Vi sågar mest kvistfri tall för båtbyggare, och då bör sågning helst ske vintertid och virket lufttorkas under tak. Båtvirke måste vara tätvuxet och kräver dessutom varsam hantering för att undvika sprickbildning. Toppstock av tall behövs för en annan specialsågning - okantad vildmarkspanel. Till samma ändamål sågas också gran i lika stora mängder. Klibbal finns i östra Nyland Mindre snickerier frågar efter klibbal för panel. Bra klibbal finns bland annat i östra Nyland, likaså i Ekenästrakten. Sixten Häggman berättar att samarbetet med de stora skogsbolagen är avgörande för att få in virke för specialsågning. Vi har lyckats upprätthålla gott samarbete med de stora köparna, men en part som vi efterlyser mera samarbete med är skogsvårdsföreningarna och deras fackmän. När vi förädlar stocken till paneleller annat specialvirke så är förädlingsvärdet kännbart högre än om den förädlas till 50x100 byggnadsvirke. Skogsägaren borde också bli delaktig av det förhöjda förädlingsvärdet. Han efterlyser också en bredare satsning på energived. Vi måste hålla kvar mas- Den nya bandsågen är klar för provkörning. Sixten Häggman berättar att det nu är den tredje versionen av samma fabrikat som monterats in. 14 Skogsbruket 10/2009

15 Frank Häggman visar upp en planka av lärk som sågats för specialändamål. Övergrov stock utgör en väsentlig del av råvaran vid Kvalitimber. Med bandsåg föreligger inte heller problem att såga upp sådant virke, konstaterar Sixten Häggman. sa- och sågindustrin inom landets gränser, men energianvändning måste ändå till för att hålla förädlingen inom landet, påpekar Sixten Häggman. Småsågarna lever Den nationella sågkrisen har inte drabbat småsågarna särskilt hårt. Sixten Häggman berättar att det ännu finns cirka småsågar i landet och att de står för 8 10 procent av sågat virke. Lågkonjunkturen känns mest på råvarusidan. Det är svårare att få tag på virke när de stora ligger lågt. Virket rörs inte. Kvalitimber använder årligen cirka kubikmeter råvara och ligger därmed också på medeltalet vad gäller småsågarna i landet. m Te x t o c h f o t o : Bertel Widjeskog Ny Logset skogstraktor till Yrkesakademin i Vasa Eleverna som studerar till skogsmaskinförare vid Yrkesakademin i Vasa har fått en ny skogstraktor för sina övningskörningar. Det är en Logset 4F Titan som i huvudsak är avsedd för utkörning av virke i gallringsskogar. Skogstraktorn är utrustad med den modernaste tekniken. Logset och Yrkesakademin har ett nära samarbete, som inleddes då skogsmaskinförarutbildningen startade i Gamla Vasa I Yrkesakademins maskinpark på fem skogsmaskiner finns förutom den nya skogstraktorn två andra Logset, en avverkningsmaskin och en skogstraktor. Logset maskinerna har fungerat klanderfritt och beslutet att byta den gamla Logset 5F till en ny Logset var lätt att fatta, säger avdelningschef Kjell-Erik Lall vid Yrkesakademin. m Teamledare Tomas Rönn och avdelningschef Kjell-Erik Lall (första och andra från vänster) med några av de elever på skogsmaskinförarlinjen som var med när den nya skogsmaskinen överläts till Yrkesakademin. Skogsbruket 10/

16 Knepig trädfällning Alla s o m a r b e ta r m e d m o t o r s å g r å k a r f ö r r eller senare u t f ö r fällning av s to c k t r ä d s o m k r ä v e r precision. Det k a n va r a i s a m ba n d m e d ö v e r s t å n da r av v e r k n i n g d å m a n vill spara så många plantor som möjligt samt underlätta en eventuell sammanföring av massaveden. Precis io n k r ä v s o c k s å d å m a n s k a fälla t r ä d i gårdsmiljöer. Gårdsträd är alltid en utmaning. Byggnader, luftledningar, buskar och blomsterrabatter gör att det minsta som krävs är riktad fällning. För att ytterligare säkerställa fällningen kan man använda en handvinsch eller traktorvinsch med vilken man kan tvinga trädet i önskvärd riktning. Gammalt gårdsträd Jag har länge gått och sett på en gårdsbjörk som börjat torka i toppen. En glasbjörk som är planterad någon gång på 1930-talet. Det har gått några år sedan jag såg det första tecknet på att björken mår dåligt och risken är överhängande att grenar eller hela toppen faller ner och skadar huset. Dessutom går en allmän väg några meter från björken som därmed också utgör en fara för trafiken. Beslut att fälla träd i gårdsmiljöer är ofta känslomässigt svåra, men de måste tas, helst före någon skada har skett. Planering Jag väntade till en dag då det var nästan vindstilla, bedömde trädets lutning och tyngdpunkten på kronan samt bestämde fällriktning. Hade egentligen velat fälla trädet i motsatt riktning, men det var rätt trångt och risken hade varit stor att stammen börjat rulla från trädkronorna på de björkar som stod i vägen vilket kunnat skada en japansk ädelgran eller till och med rivit ner takrännan från huset. I den riktning jag valde att fälla hade trädkronan större chans att missa huset och det fanns även goda utsikter för att undvika två ungbjörkar. För säkerhets skull tog jag en stege till hjälp och klättrade upp och kapade några grova kvistar som kunde ha förorsakat skada på omgivningen. Jag fyllde bränsle och olja i motorsågen eftersom det inte är någon höjdare att bränslet tar slut mitt i fällskäret. Två brytjärn hade jag också till hands samt en handvinsch och rep trots att jag inte planerat använda de sistnämnda. Noggrann fällning Jag började med riktskäret, först överskär och sedan underskär, försökte få det öppet så att skären inte möts förrän trädet är i backen. Jag var dessutom mycket noggrann med att det inte skulle uppstå någon tjuvsågning. Jag beslöt att göra fällskäret i två nivåer, först sågning till ungefär halva diametern av trädet varefter brytjärnet sattes i och därefter slutfördes fällskäret från andra sidan. Brytmånens bredd är av största betydelse för att få trädet att falla i önskad riktning. Nu lyckades fällningen bra som en följd av god planering och att alla momenten genomfördes noggrant. Huset står kvar, likaså ungbjörkarna och även nyponbusken, som jag varit beredd att offra, finns kvar. Fällskäret i två nivåer är nästan en förutsättning för att vara säker på att kunna använda brytjärnet. Gör man fällskäret i samma nivå är risken för att såga i brytjärnet stor eller så sätter man i brytjärnet för sent. Jag brukar säga att en gång av tio händer det Gamla glasbjörkar utgör en risk för människor, bostadshus och allmänna vägar. 16 Skogsbruket 10/2009

17 att trädet börjar luta bakåt och om det inte klämt fast sågen så är det åtminstone omöjligt att få i ett brytjärn. Då behöver man oftast flera gubbar eller vinsch för att få trädet åt rätt håll och det vill man undvika. Diskussion Då ett timmerträd dimper ned på den plats som var planerat känns det alltid bra. Det finns faktiskt många faktorer som kan slå fel, vind, snö, trädets lutning, riktskär och fällskär, brytmånens bredd o.s.v. Erfarenhet är i detta fall trumf och det gäller att öva och åter öva. Varje timmerträd på hygget ger möjlighet att öva precision genom riktad fällning. Då man sedan kommer i situationen att fälla träd i värdefull omgivning har man nytta av träningen. Då det gäller specialfällningar bör man låta sunt förnuft råda och inte ta onödiga risker. Träd invid el- eller telefonledningar är onödiga att försöka på egen hand. Låt respektive firma hjälpa till vilket de vanligtvis brukar göra. En gång krävde man dock betalt av mig för att komma, men då jag sade att i så fall fäller jag först ned ledningen och ringer då jag är klar med jobbet så blev det annat ljud i skällan. Trädfällning i gårdsmiljöer är alltid besvärliga och känner man sig osäker så bör man avstå från jobbet och överlåta det till specialister. Det är så litet som behöver gå fel för att det ska uppstå betydande skador. I vissa fall finns inget utrymme för att fälla trädet och då är enda chansen att kapa ned trädet bitvis med början från toppen. För detta jobb finns erfarna experter som har ändamålsenlig utrustning och försäkringarna i skick. Det blir absolut billigare i längden att anlita en sådan specialist. m Te x t o c h f o t o : Bjarne Andersson Skogsbruket 10/2009 Gör riktskäret öppet och undvik tjuvsågning. Med hjälp av brytjärnet kan man kontrollera fällriktningen. Trädet faller nämligen vinkelrätt mot riktskäret om brytmånen är jämnbred. Fällningschema där riktskäret (1) bör göras omsorgsfullt, sedan följer första skedet av fällskäret (2) varefter brytjärnet sätts på plats och till sist avslutas fällningen (3). Det avslutande fällskäret görs en aning under det första skäret, dock inte under brytjärnet. Fällriktning Brytmån Brytjärnet är på plats och dags att avsluta fas två av fällskäret. Utrustning vid fällningen, två brytjärn samt en handvinsch á 25 euro, rep och fällband att användas om något skulle ha gått snett. 17

18 Träd som utgör fara bör besiktigas Tr ä d k a n anses fa r l i g a o m d e t f i n n s r i s k f ö r at t d e g ö r s k a d a o m d e ta p pa r k v i s ta r eller v ä lt e r. Äv e n t r ä d s o m ser f r i s k a u t k a n h a r ö ta o c h u t g ö r a en s t o r fa r a f ö r o m g i v- n i n g e n. Städernas och kommunernas parkavdelningar kontrollerar med jämna mellanrum äldre träd i parker för att kunna förvissa sig om deras säkerhet och välmående. Men även på gårdsplaner kan vi ha träd som med stigande ålder blir en fara. Hundra år börjar bli den maximala åldern för till exempel gårdsbjörkar. Rötan kan vara aggressiv Timo Lindgren på Lovisa stad besiktigar träd även åt privatpersoner. Resistografen är några år gammal och penetreringsmotståndet registreras på ett papper. Modernare modeller överför värdena till en dator. men och rötan växer snabbt uppåt i stammen. En resistograf kan bli räddningen Vid misstanke om röta är en besiktning med blotta ögat den första åtgärden, men oftast krävs mer ingående undersökningsmetoder. Rötskakade träd uppvisar som regel en rad symtom såsom döda kvistar, gles krona, gulaktiga blad och sprickor i barken. En mikroborr eller resistograf är det säkraste verktyget att undersöka ett träd. Den känner av hur mycket kraft som behövs för att borra en viss bit Hups, nu kom jag in i rötan, säger Timo Lindgren, när borren plötsligt sjunker in i stammen utan minsta motstånd. Fem centimeter frisk ved ytterst och sedan mjuk röta och utanpå ser lärken ut att vara helt frisk. Det var vad jag gissade då det finns några grovtickor på en rot intill stambasen. De allra flesta rötor i träd orsakas av svampar. Röta kan infektera träd på många olika sätt. Vanligen sker infektionen via sår på stam, rötter eller kvistar som uppstått av vind, beskärningsfel eller mekanisk påverkan som t.ex. av plogbilen. Olika svampar har olika effekter på olika träd. Det är alltid mycket svårt att bedöma hur lång tid det tar för svampen att bryta ner trädet. Tiden varierar beroende på trädets kondition och den angripna svamparten. Exempelvis grovtickan som angriper lärk har ett mycket snabbt förlopp. Tickorna växer ut från grova rötter intill stamin i stammen. En nål som är en millimeter i diameter drivs in i veden, varpå penetrationsmotståndet mäts och registreras i en graf. Ett hastigt fall i använd kraft indikerar klart röta. Om du har ett träd på tomten, som du tror att är en säkerhetsrisk, lönar det sig att kontakta stadens eller kommunens parkavdelning eller trädgårdsmästare och höra sig för om det finns en resistograf och vad det kostar att få ett träd besiktigat. En vanlig tillväxtborr är också användbar, men den åstadkommer ett hål som är över tio millimeter i diameter i stammen och det kan bli inkörsport för nya svampar. Borrspånets färg, täthet och lukt kan avslöja om det skett några förändringar i veden. Vid undersökning av träd bör man alltid sträva efter att tillfoga dem minsta möjliga skada. m Te x t o c h f o t o : Gerd Mattsson-Turku 18 Skogsbruket 10/2009

19 Från konsultering till trädfällning Skogsserviceföretaget MW-skogstjänst serviceutbud ä r m å n g s i d i g t. Men sedan t v å å r tillbaka a r b e ta r Mat s Wi k s t r ö m s o m s t u va r e i In g å h a m n. Fö r e tag a r e n ville tillfälligt h a en r e g e l b u n d e n i n ko m s t m e n av v e c k l a d e i n t e sitt företag f ö r d e n skull. Företaget d r i v e r h a n idag på sidan om stuvarjobbet och skogsföretagsverksamheten upptar för tillfället tio till 40 timmar i vecka n av h a n s tid. Wikström är skogsbruksingenjör till utbildningen och Ekenäsbon som klassar sig själv som småstadsbo har utbildat sig i hemstaden vid yrkeshögskolan Novia, tidigare Forstis. Sin företagsverksamhet i skogsbranschen inledde han redan under studietiden. Då hans klasskamrater arbetade mot lön för att dryga ut studiekassan arbetade Wikström med målsättningen att bygga upp sitt företag. Inkomsterna den enskilda näringsidkaren förtjänade gick till att investera i den egna verksamheten. Verktyg och behövlig kunskap samlades under årens gång. Wikströms studiekamrater fick uppleva att sidoinkomster Arbetet som arborist kräver lugna tag och en fokusering på arbetarsäkerheten. Skyddsutrustningen är väl tilltagen. för studeranden kan inverka negativt på studiebidraget. Själv klarade han sig undan den problematiken genom att ta in förtjänsterna från sina skogsarbeten på företaget. Från enskild näringsidkare till aktiebolag i nätverk Senare blev det aktuellt att bilda aktiebolaget som nu fungerat i Wikströms regi från Några almar ska beskäras, de kommer att rensas upp nedifrån, ett arbete som tar tre till fyra timmar för företagaren och skogsbruksingenjören Mats Wikström. år Serviceutbudet är brett. MW skogstjänst betjänar allt från stadsbor som vill ha enskilda problemträd fällda till nya skogsägare som vill komma igång med självverksamt skogsbruk på den egna gården. Populärt är också att stugägare anlitar företaget för att få några träd fällda och vill sedan ha dem vidareförädlade till eget bruk. WM skogstjänst har ett tätt nätverk med samarbetsföretag. För tillfället sysselsätter främst arboristuppdrag i hemstaden men Wikström erbjuder också konsulteringstjänster åt vanliga skogsägare. Den egna tiden räcker inte till för allt och då är det viktigt med Skogsbruket 10/

20 bekanta och pålitliga samarbetspartners. Lokala Uffe Wikström med företaget UW skog och bygg träder till då kunden vill ha det egna virket förädlat till ett uthus eller någon annan byggnad. Uffe Nyholm, Hasse Dahlberg och Svante Andström är lokala företagare som anlitas då det gäller att förmedla eller förädla specialvirke eller utföra timmerjobb. Småstadsbon blev småbrukare Wikström är också själv idag skogsägare och småbrukare. Hästen Dimma som tidigare arbetade inom skogsserviceföretaget har nu gått i pension men tio hektar skog och drygt fem hektar åkermark på hemgården håller företagaren ajour med vad det innebär att vara småbrukare i Finland idag. Någon familjetradition är skogsbruket inte för Wikström. Han berättar att han är småstadsson som under uppväxttiden främst kom i kontakt med träd i form av fyra äppelträd på gården. På fritidsstället fanns dock också en del riktig skog att bekanta sig med. Dagens trend är konsulteringar till självverksamhet Konsulteringsuppgifterna som företaget erbjuder går ut på rådgivning och handledning. Det är främst fråga om att hjälpa till så mycket att kunden, som oftast är ny skogsägare, kommer igång med det egna arbetet. Det kan vara folk som är bosatta i staden och har en liten täppa eller en jordbrukare som inser sina begränsningar eller vill fräscha upp sina kunskaper och få lite säkerhet i arbetsmetoderna. Wikström själv medger att det gäller att fortlöpande gå på kurs för att hålla sig uppdaterad med nyaste kunskaper och trender. Han deltar därför själv regelbundet i längre och kortare kurser. Arboristjobb dominerar på hösten Wikström kallar sig arborist eller trädvårdare då han rycker ut för att fälla problemträd på gårdsplaner eller när han som här ansar upp några alléträd för att de inte ska vara farliga under de annalkande höststormarna. Sensommaren och hösten är säsong för just den här typen av arbeten. Fastighetsägarna oroar sig för de kommande höststormarna och vill i tid fälla eller glesa upp sina gårdsträd. Alltid är inte kundens önskemål i enlighet med trädens bästa, konstaterar han. Också kommunens miljö- och byggnadstillsyn lämnar en del att önska, anser Wikström. På planerade områden är det tillståndsbelagt att fälla träd och då borde Kunden ville ha askstocken kapad till ved, ibland blir det också snickarvirke av gårdsträden som då får leva vidare hos ägaren i form av till exempel en möbel eller en inredningsdetalj. man också bättre kunna se till helheten i småstadsbilden, tycker Wikström. Ett träd med livsmöjligheter borde lämnas på bekostnad av dåliga träd. Det här ingår inte alltid i de kommunala beslutens motiveringar. En eftermiddag i september består arbetsuppgifterna av att fälla två små träd som växer mellan två uthus i det centrala Ekenäs. Svårighetsgraden ökas av att träden växer fastklämda i planket mellan gårdarna. Beskärning av grenar som skaver på grannens hus är också ett vanligt uppdrag för arboristen. Om arbetsläget konstaterar Wikström att åren växlar rätt mycket. Mot hösten är det oftast ändå full fart, så också det En ask och en lönn ska tas ner mellan uthusen i Ekenäs innerstad, ett typiskt jobb för företaget MW-skogstjänst. här året trots allt tal om dåliga tider. Ingen nedgång kan direkt skönjas på marknaderna, tycker Wikström. Också skogsbruksarbete innehåller känslor I arbetet möter Wikström också mycket känslor. Det finns ofta gamla historier bakom ett gammalt träd. Det kan vara planterat av en förfader eller bära på någon annan historia. Då kan det vara svårt att ta beslutet om att fälla trädet. Processen underlättas ibland om ägaren då vet att virket kan användas till nytta. Virket från den här dagens arbete kommer att bli ved, i enlighet med ägarens önskan. I en stad kan det vara svårt att veta vad man ska ta sig till med allt virke och kvistarna från en trädfällning. m Te x t o c h f o t o : Maria Lindén 20 Skogsbruket 10/2009