Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr År g å n g 79

Transkript

1

2 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr År g å n g 79 4 Naturlig förnyelse är inte latmansgöra Sk o g s ä g a r n a k o m m e r u n da n m e d k o s t n a d e r n a f ö r m a r k b e r e d n i n g, men den här förnyelsemetoden passar inte överallt. Virkespriser 7 i Sverige Sto r m a r na h a r ä n n u i å r p å v e r k at v i r k e s m a r k na d e n, m e n n u h a r stormvirket tagit slut Kedjeröjsågen finns nu i butiken Husqvarnas kedjeröjsåg i test Skogsvårdsskolan Bli du med din skog Skogsbränslen b l i r eftertraktade Skogsägarnas intresse för att sälja skogsbränslen är i nyckelställn i n g f ö r at t v i s k a n å d e energipolitiska målen. 22 Tillgången på virke måste vara jämn i fortsättningen Det h a r va r i t ett tufft å r f ö r hela d e t f i n l ä n d s k a s ko g s b r u k e t. en som påverkats är Stefan Thölix, självverksam skogsägare och förtroendevald Kranvågsmätningen är smidig och pålitlig En n y f ö r o r d n i n g h a r trätt i k r a f t, vilket g ö r k r a n v å g s m ä t n i n g till en officiell virkesmätningsmetod. 28 På omslaget: Kedjeröjsåg i test Foto : Bjarne Andersson 2 Skogsbruket 12/2009

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 12/2009 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Klaus Yrjönen tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. E-tjänsterna kommer på bred front Som ett Nokia-land har vi den uppfattningen att Finland ligger i världstoppen i utvecklingen av e-tjänster, dvs. olika interaktiva samhällstjänster via internet. Internationella jämförelser visar dock att vi halkar efter p.g.a. bristande resurser samt bristfällig ledning och koordinering inom statsförvaltningen. Också den blinda tron på mobilteknikens möjligheter har gjort att vi t.ex. ligger mycket efter Sverige vid utbyggandet av fiberkabelnätet. Hur är då läget med e-tjänster inom skogssektorn i Finland? Staten har de senaste åren styrt betydande finansiering till att utveckla de skogliga e-tjänsterna. I det första skedet görs satsningar på att underlätta kommunikationen mellan organisationer. Största delen av avverkningsanmälningarna och annan myndighetsrapportering fungerar idag via nätet med stor rationaliseringsnytta jämfört med tidigare praxis. Nu beviljar staten också betydande finansiering till utveckling av e-tjänster till skogsägare. Skogsägarna har redan länge erbjudits information via nätet och bl.a. möjligheten att upprätthålla sin skogbruksplan via nätet. Interaktiva planeringstjänster, förmedling och beställning av olika skogsvårdstjänster samt anhållan om olika statliga stöd är exempel på saker som skogsägaren kan enklast och snabbast sköta via internet i framtiden. Införandet av e-tjänster är en stor omställning också för alla skogliga organisationer som måste ta frågan i beaktande i sin utveckling. Det är både dyrt och tidskrävande att utveckla e-tjänster och det gäller att göra rätta strategiska beslut i tid. Processen är ingalunda smärtfri. Innan tjänsterna ovan fungerar väl måste många praktiska frågor lösas. En viktig fråga är informations- och rättskyddet. Frågan om vem som har tillgång till olika uppgifter har inte kunnat lösas och sätter käppar i hjulet för utvecklingen. Problemet är dels juridiskt och dels intressepolitiskt. En vettig lösning i frågan måste hittas. Alla skogsägare har inte tillgång till internet och de måste också garanteras möjligheten att sköta sina ärenden på annat sätt. Vi ser framemot välfungerande e-tjänster som ger skogsägaren mera tid att vistas i skogen och inte framför datorskärmen! Jag övergår till internationella uppgifter på Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio på heltid och forstmästare Johnny Sved tillträder som ny chefredaktör från årsskiftet. Jag vill tacka alla läsare för att ni enligt läsarundersökningar och annan respons ger Skogsbruket ett gott betyg. Redaktionen arbetar aktivt för att tidningen ska ännu bättre betjäna era önskemål och intressen. m God Jul och framgångsrikt Gott Nytt År! Klaus Yrjönen 3

4 Sk o g s v å r d Naturlig förnyelse är inte latmansgöra Sk o g s ä g a r n a föreslår n ä s ta n a l lt i d at t v i s k a f ö r n ya skogen g e n o m at t l ä m n a k va r f r ö t r ä d. Det säger Ro l f Wi c k s t r ö m på Sö d r a skogsreviret. Med naturlig förnyelse kommer de undan med kostn a d e r n a f ö r m a r k b e r e d n i n g e n s o m ä r u n d e r 200 e u r o per h e k ta r. Men d e n h ä r förnyelsemetoden pa s s a r i n t e ö v e r a l lt. Nat u r l i g förnyelse av g r a n rekommenderar jag absolut inte. En eftermiddag i slutet av november besöker vi några tallplantskogar i norra Sibbo. På den här ytan högg vi bort den gamla tallskogen för sju år sedan, men lämnade kvar de bästa tallarna som fröträd. Våren efter avverkningen lät jag harva marken och nu finns här en präktig tallplantskog som är nästan 1,5 meter hög, säger revirinstruktör Rolf Wickström. Naturlig förnyelse av tall lämpar sig på mager skogsmark, dvs. på marker av lingontyp och ännu svagare marker. På en mark av lingontyp dominerar lingonriset och ju svagare marken blir desto större blir inslaget av kråkbärsris, ljung och lavar. Frötallarna som blir kvar ska vara av bra kvalitet, säger Rolf. De ska vara raka, långa och en stor del av stammen ska vara kvistfri. Det ger en fingervisning om att tallarna har goda gener. Trettio till sextio frötallar per hektar anger skogsvårdsrekommendationerna. Jag brukar välja det större antalet. Med fler fröträd blir fröfallet större. Vänta på goda fröår Marken ska harvas, säger Rolf. Det ger groddplantorna de allra bästa möjligheterna att klara konkurrensen med annan markvegetation. Men markbered inte om tallen har ett dåligt fröår. Jag följer alltid med skogsforskningsinstitutets prognoser som anger hurdana fröår tall, gran och björk har. Det är ingen idé att markbereda om tallen har ett dåligt fröår. Nyttan av harvningen och den blottade mineraljorden i harvspåren varar bara två vegetationsperioder. Det optimala ur förnyelsens synvinkel är att harva marken omedelbart efter snösmältningen. Då tallkottarna fäller sina frön i början av maj, kommer de i bästa tänkbara miljö med tanke på groningen. Senast tre år efter förnyelseavverkningen ska det finnas plantor på ytan. Helst redan på hösten samma år som fröfallet skett, säger Rolf. Då är plantorna verkligt små, tre till fyra centimeter höga, men den som är observant ser dem nog i harvspåren. Om naturlig förnyelse av tall misslyckas beror det i de flesta fall på att den som låtit utföra markberedningen inte har koll på hurdant fröår tallen har. Om det går två år innan det kommer ett bra fröår har gräs och annan markvegetation tagit överhanden. Fröna kan nog gro, men då gräset på hösten lägger sig över de små groddplantorna, har de inte kraft att ta sig upp genom det torra gräset nästa vår utan dör. En stor del av skogsägarna tror att naturlig förnyelse eller sådd är latmansgöra, men i själva verket fordrar det mycket mera arbete att hålla småplantor vid liv än planterade plantor. Fröträden ska bort när plantorna är stövelhöga Fröträden ska tas bort senast när tallplantorna är lika höga som stövelskaften. Jag rekommenderar alltid att skogsägarna ska låta en skogsarbetare avverka fröträden, säger Rolf. Det kostar lite mera, men plantorna tar mindre skada. När skogsarbetaren kvistar tallarna blir kvistarna liggande i en gles sträng på marken. Det syns var den upparbetade stockstammen har legat. Plantorna tar sig upp mellan kvistarna. När avverkningsmaskinen fäller och kvistar stammarna, blir plantorna omkullvräkta när avverkningsmaskinen drar stammen mot körstråket. Om fröträden avverkas maskinellt är det speciellt viktigt att plantorna inte är högre än stövelskaften. Maskinen ska kunna köra över Sju år efter förnyelseavverkningen är de största tallplantorna manshöga, visar Rolf Wickström. Marken harvades våren efter avverkningen och frötallarna togs bort för fyra år sedan. 4 Skogsbruket 12/2009

5 Förnyelseavverkningen är utförd för sju år sedan. Marken harvades på bilden till vänster medan den är oharvad på bilden till höger. På den oharvade marken finns det stora luckor i plantskogen och plantorna är avsevärt kortare. plantorna utan att toppskotten bryts. Det är också värt att notera att avverkningsmaskin är tvungen att köra ganska mycket bland plantorna, då den ska ta sig fram till varje fröträd. Virkesuttaget per hektar blir litet och för maskinentreprenören är det ingen god keikka att ta bort fröträd. Ofta får borttagningen av fröträd vänta tills samma skogsägare har en avverkning intill, men det skjuter fram borttagningen av fröträden och plantorna blir för höga för att klara sig oskadda. Blir fröträden kvar för länge, blir det inga nya plantor under dem. Plantorna konkurrerar med moderträdet om samma näring och plantorna drar det kortare strået. Fröträden är värdefulla och skogsägaren kan räkna med ett högre rotpris för dem. Slyröj tidigt i naturförnyelser Plantskogen bör röjas första gången ca fyra år efter markberedning, om man vill att ett stort antal naturplantor skall överleva. Följande slyröjning utförs fyra till sju år senare. Då kan man även glesa ut tallplantor om man vill. När plantskogen är fyra meter hög görs den sista röjningen. Det ger enligt Rolf plantskogen alla förutsättningar till att utvecklas till en fin tallskog med prima stockträd. Då är plantorna inte heller längre intressanta för älgen. Men minst tallplantor ska bli kvar. Annars blir plantskogen lika gles som om den var planterad och kvaliteten blir sämre. Stock av frötallar upp till 80 euro/kubik Fröträden är värdefulla och skogsägaren kan räkna med ett högre rotpris för dem, säger Rolf. Tallstockarna sorteras i tre olika klasser utgående från bland annat längd, diameter och kvistighet. Kvistfria rotblock som vi ofta kallar för lommar hör till klass A, som är den bästa. För kvistfria och knölfria lommar som har sköldbark kan skogsägarna räkna med att få 80 euro per kubik. För vanlig stock är priset knappt 50 euro per kubik. Sköldbark visar att stammen är över hundra år gammal och då är den tätvuxen. Sågarna vill ha grovt och tätvuxet virke. Fröträd som är kvistiga eller ser speciella ut kan bli kvar på förnyelseytan som så kallade evighetsträd. Ekonomiskt är det sällan någon större förlust för skogsägaren, då de ofta är av så dålig kvalitet att de endast duger till massaved. Rotpriset på tallmassaved är omkring 13 euro per kubik. m Te x t o c h f o t o : Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 12/2009 5

6 Virkeshandel Vilken betydelse har rotpriset? Sk o g s f o r s k n i n g s i n s t i t u t e th a r p u b l i c e r at siffror*) ö v e r kostnadsstrukturen h o s cellulosa- o c h pa p p e r s i n d u- s t r i n o c h h o s d e n m e k a n i s k a s k o g s i n d u s t r i n i Fi n l a n d. Det ä r n u första g å n g e n u n d e r en l ä n g r e p e r io d s o m r å va r u ko s t na d e r na s a n d e l av totalkostnaderna i n t e l ä n g r e s j ö n k u ta n steg. Det b e r o r på at t r ot p r i s e r na steg, för barrtimmer med över femtio procent. Sågar För den mekaniska skogsindustrin, dit sågar och skivfabriker räknas, är virkesråvaran den största kostnadsposten. I råvarukostnaden ingår rotpris, kostnaderna för avverkning och transport av virke från skog till fabrik och kostnaderna för importvirke. Råvarukostnaden utgjorde år 2007, som den färskaste statistiken härstammar från, drygt en tredjedel av totalkostnaderna. Mätt i euro steg råvarukostnaderna med 38 procent från 2006 till Det beror främst på att rot- Andra råvaror och förnödenheter priset på barrsågtimmer steg med hela 55 procent under Rotprisets andel av totalkostnaderna är drygt 26 procent. Cellulosa- och pappersfabriker Vid tillverkning av cellulosa och papper behövs det kemikalier och mineraler för att förbättra papprets egenskaper. Tillsatserna är olika utgående från vilket slags papper som tillverkas och vad det ska användas till. kalciumkarbonat eller krita används som fyllmedel för att minska råvaruåtgången och för att öka papprets opacitet*) och göra det vitare. stärkelse gör pappret styvare och starkare hartslim minskar papprets vattenupptagning *) ju högre opacitet desto mindre genomskinligt är pappret. På sågar och skivfabriker behövs förpackningsmaterial och skivfabriker använder mycket lim. m Cellulosa- och pappersindustrins kostnadsstruktur 2007 Flis och spån 4,1 % Rotpris 4,4 % Importvirke 4,0 % Drivning 2,0 % Transport 1,6 % Virkesråvara 16,1 % Andra råvaror och förnödenheter 24,1% Arbetskraft 11,6 % Energi 9,0 % Övriga kostnader 29,4 % Avskrivningar 10,0 % Källa: Statistikcentralen, Skogsforskninginstitutet För cellulosa- och pappersindustrin utgör kostnaderna för virkesråvaran lite mer än en sjättedel av totalkostnaderna. Kostnadsökningen var inte lika stor som inom den mekaniska skogsindustrin. Mätt i euro steg råvarukostnaderna med 27 procent från 2006 till Kostnaderna för importvirke steg ännu mera eller med 41 procent. Rotprisets andel av totalkostnaderna är 4,4 procent. Rotpriset på massaved och priset på motsvarande virke vid gränsen var mycket nära varandra. Lönekostnaderna minskade Övriga kostnadsposter förändrades mycket lite i jämförelse med råvarukostnaderna. Arbetskraftskostnaderna eller löneutgifterna minskade med drygt en procent från 2006 till Inom den mekaniska skogsindustrin utgör de nästan femton procent av totalkostnaderna och inom cellulosa- och pappersindustrin drygt tio procent. Uttryckt i euro minskade arbetskostnaderna enbart inom cellulosa- och pappersindustrin. Det beror på produktionsbegränsningar och på att antalet anställda minskade Mekaniska skogsindustrins kostnadsstruktur 2007 Virkesråvara 33,5 % Andra råvaror och förnödenheter 21,8 % Arbetskraft 14,4 % Energi 2,6 % Övriga kostnader 23,9 % Avskrivningar 3,8 % Rotpris 26,3 % Importvirke 1,8 % Transport 2,9 % Drivning 2,6 % Kostnadsstrukturen för cellulosa- och pappersindustrin och för den mekaniska skogsindustrin. med omkring personer. Högre virkespriser 2010 Prognoserna för år 2010 anger att rotpriserna stiger från 2009 för alla sortiment utom för björkmassaved. talltimmer med 4 procent grantimmer med 8 procent björktimmer med 4 procent tallmassaved med 1 procent granmassaved med 2 procent björkmassaved sjunker med 2 procent m *) Siffrorna publicerades i slutet av oktober, men de bygger på uppgifter från år Te x t: Gerd Mattsson-Turku 6 Skogsbruket 12/2009

7 Virkeshandel Virkespriser i Sverige Under året som gått har vi ofta fått höra om de höga virkespriserna i Finland. Skogsindustrin har beklagat sig över att de tappat konkurrenskraft på den internationella marknaden. Industrin nämner flera orsaker: dyr råvara, höga löner, höga energikostnader och ofördelaktiga valutakurser. Våra stora skogsbolag har blivit internationella aktörer med fabriker i Europa, Syd-Amerika och Asien. De har möjlighet att styra produktionen till de anläggningar som för tillfället har de lägsta produktionskostnaderna. Under högkonjunkturen märkte vi inte av detta, alla fabriker gick för full maskin utan att marknaden blev mättad. När efterfrågan föll kraftigt i spåren av finanskrisen måste produktionen skäras ner. Den här gången var det de äldsta fabrikerna i Finland som sanerades bort. Samtidigt som produktionen minskade i Finland fortsatte produktionen på en hög nivå i Sverige. Svenskarna drog nytta av en svag krona och billigt virke och har tagit en större andel av exportmarknaden. Stormarna Gudrun och Per har ännu i år påverkat virkesmarknaden i södra Sverige, men nu har stormvirket tagit slut. Nytt färskt virke behövs och den ökade efterfrågan har höjt virkespriserna i Sverige i höst samtidigt som den svenska kronans kurs stärkts en aning. Hur är det då, är virket faktiskt billigare i Sverige än i Finland? Olikheter i virkeshandeln och virkesmätningen Att göra en jämförelse är svårare än det låter. I Sverige finns inte en lika god prisuppföljning som i Finland och vi får uppskatta den svenska prisnivån utgående från virkesköparnas prislistor. I listpriserna saknas diverse tillägg som påverkar det slutliga priset. Det handlar om premier för certifierat virke, god bärighet, närhet till industri, m.m. För stockens del kan olika premier höja priset med upp till 100 kronor/m³. I Sverige säljs virket oftast på leverans, medan virket i Finland vanligen säljs på rot. I den här jämförelsen kommer vi att använda oss av leveranspriser. I Finland mäts allt virke som fastvolym med bark, m³. Hela stocken förädlas; centrum blir plankor och bräder, bakorna blir sågverksflis för massaindustrin och barken blir energi. Vi får betalt för allt vi levererar och använder samma mått för allt virke. Vi har ett tydligt och enkelt system, men internationellt sätt är vi avvikande. I Sverige mäter man annorlunda. Man utgår från att industrin betalar för den del som de förädlar. Massaveden mäts som fastvolym under bark, m³fub. Det är ju egentligen veden man vill förädla, barken kommer på köpet. Stocken mäts vanligen in med ett mått som kallas toppmätt, m³to. Stockens diameter mäts under bark tio centimeter in från toppen. Den toppmätta volymen bestäms som den cylinder som bildas av toppdiametern och stockens längd, sågverksflisen och barken kommer på köpet. För massavedens del innebär det att en svensk kubikmeter motsvaras av 1,14 finska kubikmetrar. För stocken är skillnaden verkligt stor, en svensk kubikmeter motsvarar 1,39 finska kubikmetrar. Omvandlingstalen är medeltal Förklaringsruta, volymmått i Sverige: m³sk = skogskubikmeter, stammens volym ovanför stubbskäret som sätts på 1 % höjd m³fpb = fastkubikmeter på bark, motsvarar vår kubikmeter m³fub = fastkubikmeter under bark m³to = kubikmeter toppmätt, volymen för en cylinder med stockens längd och toppdiametern under bark m³t ob = travkubikmeter obarkat, motsvarar vår ramvolym och för sorterade stockpartier stämmer inte 1,39. Rotstocken har en kraftig avsmalning och då blir skillnaden mellan m³to och vår m³ större. Prisjämförelsen Tidningen Skogsland har gjort en egen uppställning för att räkna fram ett ungefärligt medelpris på stock i Sverige. Stocken prissätts i Sverige enligt kvalitet och dimension och man har räknat med kvalitetsfördelning för ett genomsnittsparti och att alla stockar är 43 dm långa och har en toppdiameter på 20 cm under bark. Stockpriserna från slutet av oktober är med andra ord en grov uppskattning. Massavedspriserna speglar nivån i november. Kvalitetskraven för massaved är strängare i Finland än i Sverige, vilket också påverkar jämförelsen. Vid omräkningen till euro användes växelkursen 10,45 SEK/EUR. Det verkar som om stockpriserna ännu skulle vara på en klart lägre nivå i Sverige, medan massaveden har ungefär samma pris. Vi kommer att följa med utvecklingen och också jämföra våra virkespriser med resten av Östersjöområdet. m Te x t: Johnny Sved Skogsbruket 12/2009 Västerbotten, Sverige Österbotten, Finland Södra, Sverige, Södra skogsägarna Sydkusten, Finland Talltimmmer 41 48, ,35 Grantimmer 35 45, ,11 Tallmassaved 24 25, ,20 Granmassaved 25 26, ,50 Jämförelse av leveranspriser med svenska priser och mått omräknade så att de motsvarar finska priser och mått. (Källa: Skogsland och METLA) m 3 sk m 3 f pb m 3 f ub m 3 to m 3 t ob m 3 sk 1 0,95 0,83 0,68 1,46 m 3 f pb 1,06 1 0,88 0,72 1,54 m 3 f ub 1,2 1,14 1 0,82 1,75 m 3 to 1,46 1,39 1,22 1 1,98 m 3 t ob 0,69 0,65 0,57 0,5 1 En lathund för att omvandla olika mått. (Källa: 7

8 Sk o g s b e s k at t n i n g Utgifter, men inga inkomster från skogsbruket? So m s k o g s ä g a r e h a r d u säkert å r, d å d u h e lt s a k na r inkomster f r å n s ko g s b r u k e t. Utgifter h a r d u va r j e å r, till exempel skogsvårdsavgiften. Du s k a b o k f ö r a u t g i f t e r ä v e n d e å r d å d u s a k na r inkomster f r å n s ko g s b r u k e t. De år som du saknar inkomster från skogsbruket och bokföringen bara innehåller utgiftsposter, kommer skogsbruket vid deklarationen att visa ett negativt resultat. Skattemyndigheterna drar automatiskt av det negativa resultatet i första hand från dina övriga kapitalinkomster som till exempel kapitalinkomster från jordbruket eller från hyresinkomster. Om du inte har sådan eller om de inte räcker till, träder systemet med underskottsgottgörelse i kraft. Det innebär att 28 procent av det negativa resultatet på kapitalinkomstsidan dras direkt av från den skatt som fastställs på dina förvärvsinkomster som till exempel löneinkomster eller pensionsinkomster. Om underskottet är så stort att det i sin helhet inte kan dras av från övriga kapitalinkomster eller från den skatt som fastställs på förvärvsinkomsterna eller om underskottsgottgörelsens maximibelopp överskrids, fastställs en förlust i kapitalbeskattningen. Förlusten avdras från samma skattskyldiga persons kapitalinkomster under de följande tio åren. Underskottsgottgörelsens maximibelopp beror av familjesituationen. För ensam skattskyldig är den maximala underskottsgottgörelsen Exempel Du har under året inga inkomster från skogsbruket. Dina utgifter för skogsbruket består av skogsvårdsavgiften, prenumeration på tidningen Skogsbruket och en resa till Skogselmia i Sverige. Inkomster från skogsbruket Utgifter skogsvårdsavgiften 280 euro prenumeration på Skogsbruket 38 euro Skogselmia 482 euro Förlustbringande kapitalinkomst Övriga kapitalinkomster 0 euro 800 euro 800 euro 0 euro underskottsgottgörelse; 28 procent av 800 euro = 224 euro. från skatten på förvärvsinkomsterna avdras 224 euro. euro. För makar med två eller flera minderåriga barn är maximibeloppet euro. Hur bokför jag förskott? Skogsbrukets inkomster och utgifter hanteras enligt kontantprincipen. Det innebär att en inkomst räknas som inkomst det kalenderår under vilket du fått inkomsten i pengar eller pengar stått att lyfta. Ett förskott på en virkeslikvid som du har fått i november 2009 för en avverkning under vintern ska du anteckna i bokföringen som inkomst Slutlikviden som kommer in på ditt bankkonto först under våren 2010 ska du anteckna i bokföringen för På motsvarande sätt hänför sig en utgiftspost till det kalenderår under vilken utgiften är betald. m God Jul och Gott Nytt År önskar ANDELSLAGET ÅLANDS SKOGSÄGARFÖRBUND FIN GODBY TEL: FAX E-post: info@skogen.aland.fi Te x t: Gerd Mattsson-Turku 8 Skogsbruket 12/2009

9 Te k n i k Kedjeröjsågen finns nu i butiken Hu s q va r n a h a r u t v e c k l at en kedjeröjsåg. Kraften f r å n m o t o r n till k e d j a n ö v e r f ö r s g e n o m ett b ö j b a r t o c h v ä n d ba rt r i g g r ö r. Rö j a r e n b ä r röjsågen i en bärsele på r y g g e n. Fr å n bärselen g å r ett löstagbart s tat i v ö v e r h u v u d e t på r ö ja r e n va r i f r å n ett justerbart s n ö r e b ä r upp riggröret med svärd och kedja. Hela rustningen väger elva kilo. Idén är inte ny utan den har funnits över tio år i trimmers. Kedjeröjsågens motor har cylindervolymen 35 cm 3 och effekten är 1,6 kw. Den är tillverkad med X-TORQ teknik, vilket ger lägre bränsleförbrukning och mindre emissioner. Ny röjmetod mittröjning Röjsågen kallas för mittröjare eller Husqvarnas midjeröjare. Den är avsedd för så kallad mittröjning. Principen med mittröjning är att kapa stammarna (slyet) en bit upp, dvs. lämna höga stubbar. På vissa objekt är det en fördel att lämna höga stubbar. Det finns även arbetstekniska fördelar med mittröjning. Skogsbruket 12/2009 Till exempel är risken för stensågning minimal. Metoden gör även röjningen snabbare eftersom stammarna är klenare högre upp. Enstaka grövre stammar ger inte heller problem. Det böjbara riggröret gör att grövre stammar kan kapas med dragande kedja för att eliminera risken för kast. Där det finns risk för kast är man ibland med en vanlig röjsåg med röjklinga tvungen att gå åt sidan för att kunna kapa tryggt. Med kedjeröjsågen vänder röjaren endast riggröret. Det är även lättare att träffa en stam med en lång kedjeröjsåg än med röjklinga. Objekt för mittröjning Metoden för mittröjning har en klar beställning på vissa specialobjekt. Objekt 1 Med snöret som hänger från stativet kan röjaren reglera hur höga stubbarna ska bli. Kedjeröjsågen, mittröjaren, ser kanske märkvärdig ut, men upphängd på ryggen är den en fungerande helhet. Objekt 1 Brunnsröjning, som går ut på att granplantor (0,5 1,0 m höga) friställs. Lövslyet som mekaniskt skadar plantorna röjs bort medan resten lämnas kvar. Objekt 2 Vid slyröjning i tallplantskog (1,5 2,0 m hög) kan slyet kapas vid halva höjden för att sedan bli kvar för ökad konkurrens och för att därmed medverka till förbättrad kvalitet. Objekt 3 Ledningsgator och rågångar kan med fördel röjas med metoden för mittröjning. Stubbhöjden på en dryg meter verkar minska uppkomsten av stubb- och basskott. Objekt 4 Metoden mittröjning är ypperlig till att skapa viltfoder. Då vägkanter, dikesrenar och kantzoner röjs så att 2 3 kvistvarv blir kvar, dör inte trädet utan det utvecklas till en buske. Sådana skadade träd är mycket omtyckta av klövvilt som foder. Synpunkter Husqvarnas midjeröjare med sågkedja är en intressant konstruktion som även visade sig fungera. Kedjan har vissa problem vid sågning av klenare stammar om man inte har tillräckligt höga varv på motorn. Däremot är det inga svårigheter att kapa grövre träd. Det vändbara riggröret gör att röjaren kan kapa sprötkvistar behändigt och med stor precision. Jag gjorde även den observationen att snö och vatten från träden inte föll på röjaren då träden kunde kapas på större avstånd med hjälp av sågkedjan. Ergonomiskt är ryggsäcken eller bärselen bekväm och vikten fördelas bra mellan axlar och höfter. Midjeröjaren är en såg för specialobjekt som i normala plantskogar inte står sig med den konventionella röjsågen. Det har knappast heller varit avsikten. m Te x t o c h f o t o : Bjarne Andersson 9

10 Skogsbränslen och noggrann aptering ökar lönsamheten Fy r a m oto r s å g a r s n y g g t i en r a d på a r b e t s b o r d e t o c h u n g e f ä r l i k a m å n g a b r ä n s l e d u n k a r u n d e r b o r d e t m e d t y d l i g t e x t på s i d a n s o m a n g e r h u r da n o l j a s o m ä r b l a n da d i bränslet. Med e x a k t r ä t t m ä n g d o l j a i b e n- sinen håller sågen l ä n g e. Det säger Peter Li n d s t r ö m i Kimito, som jobbar halva året i egen skog med leveransav v e r k n i n g a r. Det skulle nog räcka med två sågar, säger Peter Lindström. En mindre för gallringar och en större för avverkning i stockskog. Peter blandar till allt bränsle själv och är mycket noga med att den mängd olja som han tillsätter är exakt den rätta. Om det ska var 2,5 procent olja, så ska det vara det och inget ditåt. Då håller sågen. I fjol kasserade jag min äldsta såg, som var en Sachs Dolmar. Den tog jag i bruk Jag är mycket noggrann med underhållet och byter tändstift ofta. Jag satte mig på skolbänken Peter är till utbildningen lantmäteritekniker och hann jobba flera år i Hangö innan han och hustrun Marja beslöt att ta över hennes hemgård i Rugnola på Kimitoön i början på 1990-talet. Jag var ingen bondson, så därför satte jag mig på skolbänken för att lära mig jordbruk och skogsbruk, säger Peter. Vi har drygt sjuttio hektar åkermark, där vi odlar spannmål och oljeväxter. Växtlig skogsmark har vi hundra hektar och omkring trettio hektar I fjol köpte jag hörlurar med inbyggd radio och det var toppen, säger Peter Lindström. Nu märker jag inte ens att jag blir trött. Radio Nova är bäst, musik blandat med humor. är tvinmark och impediment. Vi har aldrig ångrat vårt beslut att ta över Marjas hemgård. Jag är nöjd med att få vara min egen herre. På växtodlingssidan är det mera upp och ner än på skogssidan. Det blir aldrig lika stora djupdykningar inom skogssektorn. Skogsbränslen räknar jag mycket med i framtiden. Handeln med utsläppsrätter ökar behovet av biobränslen och skogsbränslen har tidigare varit en outnyttjad resurs. Pionjär med skogsbränslen Pontus Enestam på Kimitonejdens skogsvårdsförening är med under besöket hos Peter. Peter var sannolikt den första skogsägaren på Kimitoön som började ta ut skogsbränslen ur egen skog till försäljning, säger Pontus Enestam. Jag har nu omkring 250 fastkubikmeter skogsbränslen till försäljning, säger Peter. Det är toppar, kvistar och klenvirke som nu torkat ett år. Jag har kört allt till en enda lagerplats, som är tillgänglig året runt. Det ser inte snyggt ut att ha små travar med skogsbränslen längs vägarna. Visst tar det lite tid att köra allt till en och samma plats med traktorn, men det är det värt. Peter säger vidare att för honom är det ingen skillnad om den klena massaveden används som bränsle eller för papperstillverkning. Det är priset som avgör. Jag har alltid kontrakt innan jag börjar avverka Jag börjar aldrig avverka förrän jag har ett kontrakt med 10 Skogsbruket 12/2009

11 en virkesköpare, säger Peter. I slutet av oktober eller i böjan av november brukar kontrakten bli skrivna. I kontraktet brukar vi också skriva in sortiment som kanske inte blir huggna. Det ger mig en viss frihet att välja vilka bestånd jag avverkar. Om det är en mild vinter, då marken inte fryser, kan jag flytta fram en avverkning som skulle ha krävt att jag kör över en åker, till nästa vinter. Därför har jag flera avverkningsanmälningar i kraft hela tiden. På hösten brukar jag och Pontus gå igenom avverkningsanmälningarna. Vilka avverkningar har jag utfört, vilka anmälningar ska förnyas och vilka nya avverkningsobjekt ska anmälas. I fjol högg jag bort fröträd från några förnyelseytor och putsade skogsholmar. På skogsholmarna hade jag grova, kvistiga tallar. Jag är noggrann med apteringen och mån om att maximera timmerandelen. Jag uppskattar att jag får drygt åttio procent timmer från en slutavverkning. Med maskinell avverkning och rotförsäljning skulle siffran stanna vid drygt femtio. Det här betyder mycket penningmässigt. Kvalitetsrotblocken som inte fyller industrins mått och kvalitetskrav sågar jag till eget virke. m Maskiner för vårbruket i skick på hösten Jag hinner tidigast i slutet av oktober ut i skogen, säger Peter. Oftast går det en bit in i november. Innan jag avslutar växtodlingssäsongen sätter jag alla maskiner och redskap i skick för vårbruket. Då får jag lite mera tid för planteringar. Våren är för kort. Jag vill göra alla planteringar själv och med familjens hjälp. Då vet jag att arbetet blir välgjort och var plantorna finns. Jag brukar vara i skogen från november till mitten av april. På hösten när det är en regnig dag, väljer jag ofta att röja i stället för att plöja en dyblöt åker. Stickade yllesockor håller fötterna varma Skogsbruket 12/2009 Jag trivs bäst i skogen när det är fem minusgrader eller kallare, säger Peter. Köldgränsen går vid tjugo minusgrader. Då är det motorsågen som inte håller, jag tål nog kölden. Peter uppger att han varken börjar frysa om händerna eller fötterna. På vintern har jag skyddsgummistövlar, som är två nummer för stora. På fötter- Peter Lindström avverkar varje år. Jag ser inte så mycket på virkesprisen, men är stockprisen låga, väljer jag att gallra i stället. na har jag dubbla strumpor, stickade yllesockor och ytterst metsasaatio.fi Helly Hansens fibersockor. Lager på lager ger värme. Sex, sju timmar är min arbetsdag i skogen. Jag åker inte hem för att äta lunch utan har mat med mig. I samband med varje tankning äter jag en rågbrödssmörgås med pålägg. Det går åt otroligt mycket vätska fastän det är kallt. Jag lägger tid på apteringen I vinter står fyra hektar ungskogsgallring på avverkningsprogrammet, säger Peter. Jag börjar med att hugga upp körstråken. Sedan avverkar jag de klenaste träden som främst blir skogsbränsle. Efter det gör jag den egentliga gallringen. Många tycker att jag gör onödigt arbete då jag i praktiken tre gånger går igenom samma gallringsskog, men av erfarenhet vet jag att gallringen blir för svag och det kvarlämnade beståndet för tätt om jag gör allt på en gång. Te x t o c h f o t o : Gerd Mattsson-Turku Hjärtligt tack för Dina insatser för Skogsstiftelsen. Med de insamlade medlen gör Skogsstiftelsen Finlands skogsbruk bättre känd och främjar användningen av trä. Också år God jul! 11

12 Ny revirforstmästare gör entré Nya v i n da r blåser i Sö d r a skogsreviret. Vid å r s s k i f- tet g å r r e v i r e t s v e r k s a m- hetsledare Ra g n a r Ga r t z i pension och forstmästar e Mag n u s Wiksten (38) efterträder h o n o m. Visst är det stora skor att fylla, erkänner Wiksten. Men eftersom jag jobbat på reviret som utvecklingschef från 2005 så har jag lärt känna alla som jobbar här och det underlättar en hel del. Innan Wiksten kom till reviret jobbade han bland annat på Kustens skogscentral med certifieringsfrågor och som enhetschef för Yrkesinstitutet Sydvästs Naturbruksenhet i Brusaby i Kimito, som numera heter Axxell. Stationerad i Borgå Ragnar Gartz ger över ett skogsrevir som trots recessionen har klarat sig bra. Under Gartz tid har skogsreviret gått igenom stora förändringar. De fyra skogsreviren sammanslogs 2000 så man kunde säkra sina förhandlingspositioner gentemot industrin. Det var inte en liten uppgift för Gartz att få fyra självständiga revir att fungera som en helhet. Wiksten kommer att vara stationerad i Borgå, ett naturligt val med tanke på att han bor med familjen på sin hemgård på Vessö i Borgå. Jag tog över gården för ett par år sedan. Jag odlar i huvudsak potatis och spannmål. Att hålla på med potatisodling och förädling är ganska arbetsdrygt, men som tur är hjälper mina föräldrar mig med lantbruket. På våren och på hösten tar jordbruksarbetena en stor del av fritiden. Under resten av året brukar jag jobba en del i skogen och då främst med ungskogsvård. Jakt och viltvård är också viktiga fritidsintressen för mig. På kontoret på Mannerheimgatan är det för tillfället ganska lugnt. Vi har en sådan policy på reviret att fältpersonalen får jobba hemifrån och största delen har också sina kontor hemma. Det här är en fungerande lösning för oss eftersom instruktören vanligtvis bor inom sitt område och på så vis har nära kontakt till skogsägarna. En utmaning som reviret tampas med är att medelåldern på skogsarbetarna är över femtiofem och nyrekrytering inte är någon lätt uppgift. Det är svårt att hitta unga yrkesskickliga skogsarbetare som har den rätta inställningen till arbetet. Skogsarbetet består till största delen av tunga utomhusjobb, men vi har glädjande nog många skogsarbetare som är i gott skick och gärna jobbar tills de når pensionsåldern. Hyggligt resultat Reviret förmedlar cirka m 3 virke per år och Magnus Wiksten kommer att vara stationerad i Borgå, ett naturligt val eftersom han bor med familjen på hemgården på Vessö. av den mängden avverkar revirets drivningstjänst ungefär m 3. Tjugofem skogstraktorer och tjugo avverkningsmaskiner står till skogsägarnas tjänst. Wiksten konstaterar att jämfört med i fjol, som var ett bra virkesår, kommer reviret i år inte upp till riktigt lika stora virkesförmedlingsmängder. Även om virkeshandeln i övriga delar av landet har varit på en exceptionellt låg nivå under året har vi klarat av att förmedla nästan nittio procent av den mängd virke som förmedlas normala år. Orsaken till att reviret inte har nått upp till fjolårets resultat handlar om att virkeshandeln gick aningen trögt på vårvintern. De negativa nyheterna från skogsindustrin i massmedia gjorde verkligt stor skada. Den i och för sig positiva nyheten om skattelättnaden på 50 procent överskuggades nästan helt av den allmänna begravningsstämningen, konstaterar Wiksten. Bra efterfrågan på sågtimmer Virkeshandeln löper för fullt. Nu finns det god efterfrågan på barrsågtimmer. På revirets område går nästan alla sortiment att förmedla. Fanerbjörk är ett undantag som för tillfället inte har en alltför stor åtgång. Om virkespriserna kan han ännu inte uttala sig. Vi är för tillfället mitt uppe i förhandlingar med virkesköparna. Förr gjordes förhandlingarna på hösten men nu är det vanligare med tre till sex månaders kontrakt. Vi har ett 12 Skogsbruket 12/2009

13 Arvoden och avgifter på samma nivå som år 2009 fungerande samarbete med alla våra förhandlingspartners. För våren ser det nu lovande ut både vad beträffar pris, volymer och kvalitetsfordringar. Wiksten poängterar att skogsägaren inte skall stirra sig blind på det kubikmeterpris som utlovas på offerterna. Man skall inte underskatta apteringens betydelse. Apteringen kan göra ett bra virkespris dåligt, men med rätt aptering kan man höja på ett dåligt virkespris. Speciellt när det handlar om timmer som prissätts enligt kvalitet gäller det att se till att apteringen verkligen sker med tanke på skogsägarens bästa. För reviret är det inget självändamål att erbjuda höga timmerpriser på bekostnad av lägre massavedspriser. Vår målsättning är att aptera virket så att skogsägaren får ut så mycket pengar från sin avverkning som möjligt. Avverkningsmaskinerna fungerar enligt en optimeringsmodell och mätnoggrannheten kontrolleras dagligen. Wiksten tillägger att apteringens betydelse ökar ju större skillnaden mellan priset på timmer och massaved är. Priset på de olika kvalitetsklasserna för timmer är också av betydelse. Som tumregel kan man säga att ju mera timmer man lyckas ta ut från en stämpling desto bättre är det för skogsägaren. Skillnaden i priserna mellan de olika kvalitetsklasserna gör att om man bara tar ut sådant timmer som ger det högsta priset så kan massavedsandelen bli så stor att skogsägaren förlorar ekonomiskt. Skogsvårdsavgiftens grundavgift som baserar sig på jord- och skogsbruksministeriets förordning höjs i år i alla skogsvårdsföreningar. Grundavgiften är densamma i hela Skogsbruket 12/2009 Energiveden ger extra klirr i kassan, säger Wiksten. Vår målsättning är att aptera virket så att skogsägaren får ut så mycket pengar från sin avverkning som möjligt. Apteringens inverkan på virkeslikviden Lyckad aptering Totalt 500 m 3, timmerpris 50 euro/m 3, massavedspris 20 euro/ m 3, timmerandel 65 procent (priserna riktgivande) Sortiment m 3 euro/m 3 euro, totalt Timmer Massaved Skogsägaren får euro Mindre lyckad aptering Totalt 500 m 3, timmerpris 50 euro/m 3, massavedspris 20 euro/ m 3, timmerandel 45 procent (priserna riktgivande) m 3 euro/m 3 euro, totalt Timmer Massaved Skogsägaren får euro => Skillnad euro. Finland och den höjs för att virkespriserna var extra höga Den hektarbestämda avgiften fastställer varje skogsvårdsförening för sig. Revirets fullmäktige bestämde i början av december att inte höja den hektarbestämda avgiften. Övriga arvoden och avgifter som reviret uppbär hålls oförändrade jämfört med Wiksten påminner slutligen att under 2010 är ännu 25 procent av virkesaffären skattefri inkomst, förutsatt att pengarna är på kontot före den sista december Det är skäl att utnyttja statens skattelättnader också nästa år. Dessutom lönar det sig att komma ihåg att energiveden ger skogsägaren extra klirr i kassan. m Te x t o c h f o t o : Marianne Palmgren 13

14 Virkeshandel Nykomlingen Harvestia fick en svår början Ma s s a fa b r i k e n Su n i l a h a r f å t t tilläggstid till v å r e n. Nu f å r Ha rv e s t i a a n pa s s a sig till d e n n ya situation e n. har varit till stor nytta då vi anpassat oss till den nuvarande marknadssituationen. För skogsägaren betyder vårt ökade intresse för energived att vi kan köpa många olika slags stämplingsposter. Stora Ensos besked i augusti att stänga massafabriken Sunila i Kotka ledde till att nykomlingen Harvestia fick göra om sina planer. Det var nämligen meningen att virkesanskaffningsbolaget efter årsskiftet skulle leverera femtio procent av virkesråvaran till Sunila. Och nu har fabriken fått tilläggstid till våren. Inköpsförman Juha Kortelainen på Harvestia upplever inte nyheten som dramatisk. Vi hade våra misstankar men nog kom beskedet som en överraskning för oss. Vi får helt enkelt anpassa oss till den nya situationen. Sunila har främst använt rötskadad gran och tallmassaved så vi får på nästa års sida se hur vi levererar virket mellan de olika fabrikerna. Kortelainens inköpsområde är bland annat Mörskom och Borgå, men han köper också virke vid behov från andra östnyländska kommuner. Harvestia marknadsför sig som ett bolag som främst är intresserad av massaved. Det här stämmer inte riktigt för vi är också intresserade av barrtimmer. Vi levererar också virke till sågar inom vårt verksamhetsområde, bland annat till Koskitukki, säger Kortelainen. Vi är också intresserade av barrtimmer, för vi levererar virke till självständiga sågar på vårt område, säger Juha Kortelainen. Ett år fyllt av utmaningar Harvestia grundades sommaren 2008 av Myllykoski Paper och Powerflute och meningen var att bolaget skulle trygga virkesråvaran åt Myllykoski och Savon Sellu. Virket skulle dessutom anskaffas från Finland. Det här är fortsättningsvis vår målsättning, konstaterar vice vd Kari Wuolijoki på Harvestia. Verkligheten är i dag helt annan än den var för drygt ett år sedan. Då levde vi ännu i de sista månaderna av högkonjunkturen. Vårt första år har varit fyllt av utmaningar. Det var i fjol, i oktober-november, som vi märkte att efterfrågan på papper och kartong minskade och att prisnivån på cellulosa började sjunka. Det här påverkade direkt pappers- och massafabrikernas driftsgrad och därmed också virkesåtgången. Efterfrågan på energived har ökat under det gångna året och blivit en viktig affärsverksamhet för oss och Virkesanskaffningen börjar på allvar Nästa år når virkesanskaffningen sin kulmen då Myllykoski och Savon Sellus virkesanskaffning i sin helhet kommer att flyttas över på Harvestia. Harvestias virkesanskaffning kommer 2010 att vara cirka två miljoner kubik, förklarar Wuolijoki. I praktiken kommer vår virkesanskaffning att öka först därpå följande år eftersom fabrikerna ännu 2010 har produktionsstopp. Vi utgår också från att anskaffningen av energived kommer att öka markant. Nyanställningar Vi anställde i oktober-november sju nya inköpsförmän i vårt område för att köpa virke från privatskogarna. Nu har vi personal på alla kärnområden. En ny virkesanskaffare ökar den redan från tidigare hårda konkurrensen på virkesmarknaden. Det är klart att våra konkurrenter inte är nöjda då en ny aktör har kommit på arenan, men jag tycker att vi har blivit sakligt bemötta av dem, anser Wuolijoki. m Te x t: Marianne Palmgren 14 Skogsbruket 12/2009

15 Skogsvårdsskolan Bli du med din skog kom med i skogsvårdsskolan 2010 Skogen är en värdefull och mångsidig resurs. Vilka av skogens många värden betyder mest för dig som skogsägare? Är det virkesinkomsterna, bär- och svampmarkerna eller länken till tidigare släktled? Eller ser du skogen som en trygg investering? För de flesta skogsägare är allt det här viktigt. I skogsvårdsskolan behandlar vi skogsbrukets grundpelare, berättar senaste nytt och ger dig praktiska råd. Bli du med din skog och du kan nyttja den mångsidigt. Vad vill du med din skog? Utgående från dina prioriteringar kan du välja inriktningen på ditt skogsbruk. Skogslagen stadgar vissa minimigränser, men ger dig i övrigt stor frihet. Hur kombinerar du virkesproduktion med skogens och fastighetens övriga värden? Det är din skog, var en aktiv beslutsfattare. Utnyttja de möjligheter som skogen erbjuder dig. Ta till vara markens virkesproduktionsförmåga på bästa sätt. Utnyttja också möjligheterna till inkomster från frivilliga skyddsavtal. Det går att sköta skogen så att produktionen ökar samtidigt som du värnar om det som är värdefullt i naturen och i din skog. När du vet vad du vill med din Skogsbruket 12/2009 skog kan du planera ditt skogsbruk. Skogsbruksplanen är ett förträffligt beslutsunderlag. Skogsbruksplanen hjälper också i den ekonomiska planeringen genom att balansera kommande inkomster och utgifter. Du kan till exempel finansiera skogsvårdsarbeten med inkomster från virkesförsäljningar. Dina beslut sträcker långt Skogens kretslopp från frö till timmerträd räcker i södra och mellersta Finland mellan sextio och nittio år. Snabbast går det för björken på bördiga växtplatser och långsammast växer tallen på karga platser. Flera skogsägare beslutar alltså om samma trädbestånds skötsel och avverkningar. Det som dina föräldrar planterade kan du gallra och få inkomster ifrån. Och efter dina förnyelseavverkningar anlägger du skog som nästa generation skogsägare tar hand om. De första åren efter förnyelseavverkningen har stor betydelse för hur skogen utvecklas. Det är viktigt att du som skogsägare känner till vilka behov skogen har för att den ska kunna utvecklas på ett gynnsamt sätt och ge önskad avkastning. Det kan vara små plantor som ska befrias från gräs, plantskogar som ska röjas eller unga skogar som be- Foto: Anna Hulkkonen höver gallras. Rätt åtgärd vid rätt tid ger det bästa resultatet. Utebliven eller försenad röjning hämmar huvudstammarnas grovleksutveckling och sänker förstagallringens lönsamhet. Också slutavverkningen har sin tid. Annikka Selander kommer att stå för texterna i skogsvårdsskolan. Hon är forstmästare och jobbar som skogsvårdschef på Kustens skogscentral. 15

16 Skogsvårdsskolan Sköt om det du äger Skogen är värdefull egendom och den förtjänar god skötsel, liksom all annan egendom. Skogsvården kostar. God skogsvård tryggar egendomens värde och framtida inkomstmöjligheter. Ingen lämnar ju sitt hus omålat heller. Skogsvårdsrekommendationerna grundar sig på forskningsrön och praktiska erfarenheter. I skogsvårdsskolan lägger vi ännu till skogsägarens synpunkter och vägen till de olika besluten. Vi frågar också fältets fackmän och andra sakkunniga till råds. Bli en bra beställare Du behöver inte själv kunna och göra allt. Det finns ett nätverk av organisationer som erbjuder olika tjänster. Vi har skogscentraler, skogsvårdsföreningar, skogsreviret, skogsbolag och skogsserviceföretag. Ta kontakt, de står till tjänst när du behöver hjälp i skötseln av din skog. Det du behöver göra är att besluta vilka åtgärder som du vill att ska bli utförda och se till att de blir gjorda enligt dina önskemål och din beställning. Det kan vara klokt att ge avverkningar och röjningar åt utomståen- de. Kanske också planteringsarbetet. Vården av de små plantorna är åter ett arbete som du kan bäst som skogsägare. Kanske något för hela familjen eller för barnbarnen som vill tjäna en extra slant? Skogsvårdsskolan börjar officiellt i nästa nummer av tidningen. Du får möta skogsägare som berättar om sina aktuella beslut och arbeten. Och du får veta vad du kan göra för att din skog ska må bättre. Välkommen till skogsvårdsskolan. n Annikka Selander Med det här numret av tidningen får du en arkivpärm. I den kan du spara de sidor i tidningen som har vinjetten Skogsvårdsskolan. Skogsvårdsskolan kommer att ingå med två eller fyra sidor i varje nummer av Skogsbruket under I det här numret finns en introduktion på sidorna I Skogsvårdsskolan tar vi upp frågor som är viktiga för dig som skogsägare. Vi kommer också att följa med en skogsägare och hennes familj under hela Du får ta del av skogsägarens synpunkter, åsikter och funderingar kring olika ingrepp som görs i skogen. Skogsvårdsskolan finns också på Skogsbrukets webbsajt www. skogsbruket.fi på sidorna för prenumeranter. Du kommer till de sidorna genom att klicka på Skogsbruket för prenumeranter i balken till vänster. Datorn vill ha användarnamn och lösenord, loginuppgifterna, för att du ska komma vidare. Om du inte redan har dem, kan du som prenumerant beställa dem via e-post till skogsbruket@ tapio.fi. Uppge namn och kundnummer när du beställer loginuppgifterna. Kundnumret finns på fakturan. Från janauari 2010 kommer också loginuppgifterna att finnas på fakturan. Texterna i Skogsvårdsskolan skrivs främst av skogsvårdschef Annikka Selander, som jobbar på Kustens skogscentral. I samma pärm kan du naturligtvis också spara annat viktigt som till exempel Deklarationsråd som vi publicerar i januari. 16 Skogsbruket 12/2009

17 Skogsvårdsskolan Energived I samband med förnyelseavverkningen blir det ofta aktuellt att ta ut grenar och toppar (grot) och kanske även stubbar till energived. Skogsvårdsskolan nummer 1 och 8. Plantering och sådd I anläggningen av en ny skog lönar det sig att välja en säker och snabb metod. Plantering och sådd är temat i skogsvårdsskolan nummer 2. Röjning Björken växer som ung mycket snabbare än barrträd. Tallarna här behöver röjas fram för att de ska få mera växtutrymme. Läs om plantskogsröjning i skogsvårdsskolan nummer 4. Skogsbruksplanen Relaskopet är ett viktigt mätinstrument när beståndets virkesvolym ska utredas. I skogsbruksplanen ser du hur mycket virke det finns i alla dina bestånd. Skogsbruksplanen är temat i skogsvårdsskolan nummer 5. Skogsbruket 12/

18 Skogsvårdsskolan Skyddsavtal Död ved är en bristvara i dagens ekonomiskogar samtidigt som den är livsviktig för en mängd sällsynta arter. I skogsvårdsskolan nummer 6 berättar vi om skogens pärlor och vilka olika typer av inkomstbringande skyddsavtal det finns. Naturhänsyn Den omedelbara närmiljön till en bäck är viktig för den biologiska mångfalden i skogen. Den ska avgränsas i alla avverkningar och andra arbeten i skogen. Skogsvårdsskolan nummer 1, 4, 6 och 8 tar upp naturhänsynen. Olika möjligheter att äga skog Att äga skogen ensam eller tillsammans med andra? Skogsvårdsskolan nummer 10 behandlar olika möjligheter att äga skog. Staten stöder skogsvårdsarbeten Plantskogsröjning är ett av de arbeten som staten stöder. Om villkoren för statsstöd berättar vi i skogsvårdsskolan nummer 9. Du behöver inte göra allt själv Att vara aktiv innebär inte att göra allting själv. Bli en bra beställare av skogsbrukstjänster i skogsvårdsskolan nummer 11. Foton: Skogscentralen 18 Skogsbruket 12/2009

19 Bi o b r ä ns l e n Skogsbränslen blir eftertraktade Sko g s ä g a r na s intresse f ö r at t sälja skogsbränslen ä r i nyckelställning för att vi ska nå de energipolitiska må - len. Fi n l a n d h a r l o v at at t andelen f ö r n y ba r e n e r g i s k a va r a 38 p r o c e n t En l i g t en u n d e r s ö k n i n g ä r lite u n d e r sjuttio p r o c e n t av s k o g s ä g a r n a i d a g b e r e d da at t sälja skogsbränslen. Med skogsbränslen har en ny måttenhet tillkommit, megawattimme (MWh). 1,0 fastkubikmeter skogsbränsle = 2 MWh 1,0 kubikmeter flisat skogsbränsle = 0,8 MWh Skogsbränslen ökar enormt Användningen av skogsbränslen eller grot, stubbar, klenvirke och överrötskadat virke har ökat kraftigt. År 2000 använde vi 1,9 TWh skogsbränslen vilket motsvarar 0,8 milj. m 3 virke. År 2008 var motsvarande siffror 9,2 TWh eller 4,6 milj. m3 virke. Nästan sextio procent var grot. Enligt de utredningar som arbets- och näringsministeriet gjort kommer att användningen av skogsbränslen år 2020 att vara 20 TWh eller 10 milj. m 3 virke. Det här är i linje med Finlands och EU:s energipolitik. Tallstubbar blir eftertraktade Hittills har stubbar inte tagits tillvara från tall- och lövträdsdominerade kalavverkningsytor och inte heller grot från förstagallringar. Allt tyder dock på att även dessa skogsbränslesortiment blir eftertraktade. Arbets- och näringsministeriet har utgått från att det är realistiskt att vi kan ta ut grot TWh från sju av tio förnyelseytor, tallstubbar från åtta av tio och gran- och lövträdsstubbar från nio av tio. Har skogsbränslet ett rotpris? I juni 2009 betalades i snitt för skogsbränslen 18,80 euro/ MWh, vilket motsvarar ett fabrikspris på omkring 37,60 euro/fastkubikmeter. I snittpriset ingår flis gjort av grot, stubbar och klenvirke från ungskogar. Klenvirke från ungskogar är kvalitetsmässigt ett bättre bränsle, med det är 2 3 euro dyrare att ta ut. De här priserna kan jämföras med kostnaderna för att ta ut tallmassaved som fyller gagnvirkesdimensioner Rotpriset för skogsbränslet blir 8,10 euro/m 3. Det visar att det blir ett rotpris för uttag av klenvirke som skogsbränsle även i sådana ungskogar, som inte berättigar till statsstöd eller Kemera-pengar. m Hur mycket grot och stubbar får vi från en skog som kalavverkas? Följande koefficienter används: Gran Tall Björk/andra lövträd grot/m 3 gagnvirke Södra Finland 0,42 0,23 0,20 Norra Finland 0,62 0,32 0,39 stubbar/m 3 gagnvirke Södra Finland 0,31 0,28 0,31 Norra Finland 0,40 0,32 0,35 Användning av energi som är trädbaserad Mål 2020 Skogsbränslebaserade drivmedel för fordon Ved och flis i privathushåll Bränsleflis av grot, stubbar, klenvirke och rötat virke Skogsindustriella biprodukter (bark och sågspån) Avlutar (restprodukt som bildas när träflis kokas till pappersmassa. Den bränns i cellulosafabrikernas sodapannor). Källor: Arbets- och näringsministeriet, Skogsforskningsinstitutet Te x t: Gerd Mattsson-Turku avverkning och skogstransport 12,90 euro/m 3 transport till fabrik 8,60 flisning 7,00 arbetsledningskostnader 1,00 -> som sammanlagt blir 29,50 euro/m 3. God Jul och Gott Nytt År önskar Svenska Småbruk och egna hem Ab Skogsbruket 12/

20 Flisrally i Nyland En l i g t en p r i s f ö r f r å g a n s o m t i d n i n g e n Metsälehti gjorde till skogsvårdsföreningarna i september oktob e r 2009 ä r p r i s e r na f ö r energived r e k o r d l å g a (15 19 e u r o per fa s t k u b i k) på Sy d k u s t e n. Medelpriset f ö r fa s t k u b i k v i d v ä g va r e n l i g t enkäten u n d e r hösten ö v e r 20 e u r o per k u b i k m e t e r i hela l a n d e t. En av o r s a k e r na till de låga priserna på Sydkusten kan vara Södra skogsrev i r e t s l å n g a ko n t r a k t m e d Ek e n ä s En e r g i s o m n u löper u t v i d årsskiftet. Reviret h a r i n t e f ö r n y at ko n t r a k t e t som tidigare innebar hundra procents ansvar för flisleveranserna till Ekenäs Energis kraftverk i Ekenäs. Följderna av prisförändringen på energivedsmarknaden syns nu också hos energibolaget som höjer sitt energipris rejält vid årsskiftet. Förutom högre personalkostnader noterar man också högre fliskostnader som en orsak till höjningen. Vid Ekenäs Energi kommenterar energidirektör Roald von Schoultz läget som katastrofalt. Flispriset stiger med femtio procent vid årsskiftet. När avverkningarna stannade upp för ett år sedan avspeglades det genast i våra flispriser. Ekenäs Energi har tidigare försörjts med stora mängder flis av grot som lokala Raseborgs Trä (som ägs av skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret) har levererat. Nu övergår man vid energibolaget till att hålla ett eget reservlager på fast kubikmeter flis och 2 4 nya leverantörer. Rysk flis ersätter lokalt Nästa år ser alltså mycket annorlunda ut på den västnyländska flismarknaden. Ekenäs Energi övergår från att ha skaffat all sin flis av en lokal leverantör till ettåriga avtal med flera flisleverantörer. Åtminstone en av leverantörerna importerar flisen från Ryssland. Vi har hittills fått in cirka tio provleveranser av ryskt flis. Det levereras med lastbil till kraftverket i Ekenäs och har varit av god kvalitet, berättar von Schoultz. Flisningen sker i Ryssland. Målsättningen för bolaget har varit att köpa sitt bränsle lokalt. Prisläget just nu gjorde ändå att det skulle ha inneburit en tilläggskostnad på euro enbart för nästa år om man hade fortsatt med Raseborgs Trä som ensam leverantör. Därför har vi nu flera nya leverantörer engagerade, säger energidirektören. Transporterna kan övergå från lastbilar till fartyg Förändringarna i leverantörsgardet är uttryckligen en prisfråga. Både kvalitet och tillgången på flis har Ekenäs Energi varit nöjda med. Bolaget har sökt långa avtal med lokala leverantörer utan att lyckas. Nu har man ettåriga avtal med optioner på tilläggsår. Flisförsörjningen till Ekenäskraftverket kommer nästa år att bestå av 25 procent importerat flis, som visserligen förmedlas av en inhemsk aktör. Lokala Raseborgs Trä levererar 20 procent av behovet, medan de resterande 55 procent kommer från andra lokala flisleverantörer och leverantörer längre bort ifrån. Transporterna ska främst ske med lastbil. Energiverket har också utrett möjligheten till flistransport både med fartyg och med tåg. Det är möjligt att vi kommer att ta in en del av flisen via Joddböle hamn i Ingå nästa år, berättar von Schoultz. Tågtransport är däremot inte ett alternativ just nu, eftersom det inte finns någon lämplig lastningsbrygga vid kraftverket. Också andra hamnar än Ingåhamnen har diskuterats, bland annat Skogby och Ekenäs hamn. Hamnen i Ekenäs är i alla fall för grund, så det blir knappast fråga om den. Ekenäs övergår till hundra procent flis Ekenäs Energi har en ny panna, som på grund av garantikraven under de närmaste två åren endast eldas med skogsflis. Försöken med andra bränslen, som energiverket hållit på med, har nu skjutits på framtiden. Både vår energiåtgång och antalet kunder har ökat stadigt, berättar von Schoultz. Under de senaste åren har vi sett en 10 procent ökning årligen. Vårt årsbehov är just nu ungefär kubikmeter (löskubik) flis per Roald von Schoultz är energidirektör vid Ekenäs Energi som övergår till hundra procent flisbränsle i sitt kraftverk i Ekenäs vid årsskiftet. 20 Skogsbruket 12/2009